Manegen krattad för räntesänkningar till sommaren

De senaste siffrorna från Statistikmyndigheten SCB visade att inflationen fortsatte att sjunka i februari. Mätt med det huvudmått Riksbanken använder för att följa upp inflationsmålet (som benämns KPIF) uppgick inflationen i februari till 2,5 procent (se diagram 1). Det betyder att den sammanvägda prisnivån på det vi hushåll konsumerar (boenderäntor exkluderade) var 2,5 procent högre i februari än för ett år sedan.

Under enskilda månader kan inflationen avvika mycket från Riksbankens mål både uppåt och nedåt beroende på temporära faktorer. De senaste tre månaderna, det vill säga december-februari, låg inflationen (mätt med KPIF) i genomsnitt precis under Riksbankens mål (se diagram 1).

Den övergripande bedömning som vi gör när vi tittar på inflationsutvecklingen både ur ett längre och kortare perspektiv är att inflationsmålet i praktiken är uppnått. I synnerhet som de globala faktorer som bidrog till att dra upp inflationen kraftigt i Sverige, som höjda el- och energipriser, nu är betydligt lägre än för ett år sedan.

Diagram 1. Inflationsutfall mätt på olika sätt och under olika perioder

Källa: SCB, Macrobond och SBAB

Sett utifrån vår nuvarande bedömning och prognos av inflationstrycket i svensk ekonomi menar vi att det inte finns några starka skäl till att Riksbanken bör vänta längre än till maj med att sänka styrräntan. Även om det, som alltid, finns riskfaktorer som kan dra upp inflationen igen, ligger vi kvar med vår tidigare bedömning om hur Riksbanken borde göra med styrräntan framöver. Om jag satt i Riksbankens direktion (de som beslutar om styrräntan) skulle jag, givet vår nuvarande bedömning av inflationsläget, rösta för en sänkning av styrräntan med 0,25 procentenheter i maj och sedan för ytterligare fyra sänkningar om vardera 0,25 procentenheter under resten av året. Om detta blir verklighet kommer det att bidra till att de rörliga bolåneräntorna också sänks.

Frågan om vi ska införa euron eller inte har tagit ny fart på senare tid. Oavsett vad man tycker om detta kan man säga att fördelen med en egen penningpolitik nu prövas ordentligt. I takt med att inflationsspöket ser mindre skrämmande ut, räntetoppen är uppnådd och räntesänkningar nu i stället ligger i korten, har kronan stärkts väsentligt mot både dollarn och euron. Det – menar jag – talar för att Riksbanken borde våga ta klivet att sänka styrräntan före ECB. Även om kronan i teorin skulle kunna ta lite stryk av det är det en tillfälligt och kortvarig effekt vi pratar om på sin höjd. Det är möjligt att Riksbanken är mer orolig över detta än vad jag är. Det talar i så fall möjligen för att Riksbanken väntar med den första sänkningen av styrräntan till i juni.

Vår bedömning är att den rörliga bolåneräntan är nere på strax under 4 procent i början på nästa år. Vi tror också att den sedan kommer att sjunka ytterligare ner mot omkring 3,3 procent på ett par års sikt (se tabell 1), då vi bedömer att Riksbanken kommer att fortsätta att sänka styrräntan även efter årsskiftet. Sedan finns förstås, som alltid, risker i vår omvärld som kan ändra bilden, vilket är viktigt att väga in som bolånetagare. Alla prognoser är osäkra.

Tabell 1. Framtida bolåneräntor med olika bindningstid – prognos

Givet vår nuvarande prognos över räntor med olika bindningstider och prognosen för den rörliga räntan, förefaller rörlig ränta vara det billigaste alternativet jämfört med framför allt 1–3 års bindningstid (se diagram 2). För den som är mycket orolig över räntevariationer och som vill ha en säker ränta över en längre tid kan – givet prognosen – fyra eller fem års bindningstid samtidigt vara ett ekonomiskt rimligt alternativ.

Diagram 2. Bunden jämfört med rörlig ränta givet ränteprognosen

Anm. De gula staplarna visar den genomsnittliga årliga räntan vid val av tremånaders (rörlig) ränta om den följer SBAB:s prognos. De orangea staplarna visar respektive bedömd fast ränta i början av april. Räntorna avser snitträntor på bolånemarknaden som helhet och inte SBAB list- eller snitträntor.

Källa: SBAB

Vill du läsa mer om våra ränteprognoser och vad som kan vara bra att tänka på vid val av räntebindningstid? Klicka då på länken till vårt senaste nummer av Boräntenytt.

Allt gott och på återhörande!

Robert Boije

Chefsekonom SBAB