Artikel 8

Nya boendebehov
kräver nya tankar
kring boende

En stor del av de problem som präglar den nutida bostadsmarknaden grundar sig i traditionella sätt att både tänka kring och bygga bostäder. Detta innebär bland annat att man skapar bostäder som bygger på förlegade föreställningar snarare än faktiska nutida behov. För en mer inkluderande och välfungerande bostadsmarknad finns det därför ett behov av att tänka kring samt bygga bostäder på nytänkande sätt.

Byggregler utgår från familjekonstellationer, beteenden och behov från 60-talet

Dagens regelverk utgår mycket från den bostadsforskning som ägde rum på 60- och 70-talen då kärnfamiljen på fyra personer var huvudinriktning för planeringen. Men samhället förändras och därmed människors sätt att leva och deras behov. Som i ett av de hushåll vi intervjuade som kallar sig ”Bonusfamiljen”, där föräldrarna lever varannan vecka ensamma och varannan med fyra ungdomar, vilket innebär att de hade helt olika vanor och behov från vecka till vecka.

I dag tenderar ett fast boende betraktas som ett ”kvitto” på att man blivit vuxen. Avsaknaden av en fast bostad kan därför påverka ens självkänsla negativt. Detta blev extra tydligt i intervjun med ett av de hushåll vi intervjuade, en kvinnlig student som för att få in extrapengar hyr ut sitt studentboende svart, och istället bor hos sina vänner – en situation som leder till inre konflikter, och får en att känna sig ”efter” utifrån en samhällelig föreställning om var man ”borde” befinna sig i livet vid en viss ålder.

Enligt hållbarhetsforskaren Pernilla Hagbert, har sättet vi bedriver boendeforskning förändrats på senare tid

- Under 1900-talet hade vi väldigt bra kunskap från forskningsinstitut som studerade just hur människor använder sina hem. På senare tid har denna typ av forskning ersatts av botrendanalyser och marknadsundersökningar vilket främst handlar om att mäta betalningsvilja – men det säger ju ganska lite om hur människor faktiskt lever sina liv och använder sina boendemiljöer.

Hon förklarar att ett hinder för utvecklingen mot en mer inkluderande bostadsmarknad är att många av de aktörer som påverkar bostadsmarknaden är alltför konservativa och homogena.

- Det finns många studier som bekräftar att innovationstakten i byggbranschen är relativt låg jämfört med andra industrier och branscher. Dessutom har vi en ganska homogen arkitektkår, vilket innebär att det skapas en viss typ av bostäder för en viss typ av människor. För att kunna möta människors faktiska behov behöver vi tänka om kring hemmets funktion, och bygga smartare – eller ta tillvara på de ytor som finns, men ge dem andra funktioner. Bostäder måste kunna passa även för kärnfamiljer, kollektiv och för ett förändrat arbetsliv med möjligheter till delade kontor i bostadsmiljön. Genom mer flexibla lösningar behöver det heller inte byggas om lika ofta, vilket innebär att det blir ett mer hållbart sätt.

"Det finns många studier som bekräftar att innovationstakten i byggbranschen är relativt låg jämfört med andra industrier och branscher. Dessutom har vi en ganska homogen arkitektkår, vilket innebär att det skapas en viss typ av bostäder för en viss typ av människor. För att kunna möta människors faktiska behov behöver vi tänka om kring hemmets funktion, och bygga smartare."

Pernille Hagbert,
hållbarhetsforskare KTH

Är svenskarna egentligen redo för alternativa boendeformer?

Att fler väljer att bo på alternativa sätt kommer vara avgörande för att lösa bostadskrisen, men enligt vår undersökning är relativt få svenskar i nuläget redo för alternativa boendeformer – endast sex procent svarar att de kan tänka sig att bo i en alternativ boendeform som till exempel kollektiv. Resultatet kan tolkas på olika sätt. Dels att svenskar fortfarande har en traditionell bild av hur man ska bo och hemmets funktion. Som vi konstaterade i kapitlet om hemmets betydelse ses det främst som en plats för avskildhet och kravlöshet och att plats för privatliv är en avgörande faktor för att må bra hemma. Här finns det troligtvis en oro för att alternativa boendeformer kommer innebära att man behöver göra avkall på ens egenspace. Att så pass få är öppna för alternativa boendeformer kan möjligtvis även bero på att man har förutfattade och stereotypa uppfattningar om vad till exempel ett kollektiv innebär. Kanske är det Lukas Moodyssons film ”Tillsammans” som dyker upp i huvudet när man tänker på kollektivboende trots att de gemenskapsboenden som skapas i dag ser helt annorlunda ut.

Bland de hushåll vi intervjuade fanns det dock en större öppenhet för alternativa boendeformer. Flera menade på att vi som individer behöver tänka på nya sätt kring vårt boende för att fler ska rymmas på bostadsmarknaden.

Många vill bo för sig själva, men vi kanske har ett personligt ansvar att vara öppna för nya lösningar? Vi måste börja ta mer ansvar, bryta normerna för hur man kan bo, och öppna upp för flera. Vi borde ha ett öppnare sinne, våga prova och se vad välmående egentligen bygger på. Är det att kunna sitta naken framför tv:n varje kväll, eller finns det ett annat välmående som handlar om att öppna upp och ha människor runtom oss, och kunna få fyra kramar innan du går och lägger dig?

Kvinna, Hushåll #5

Man borde bygga lägenheter där skilsmässofamiljer kan bo, till exempel om två familjer vill bo i samma bostad.

Kvinna, Hushåll #2

Några här i området har låtit mormodern flytta in i deras hus när maken dog. Det är jättebra för alla parter – barnen lära sig umgås med äldre och de äldre får social närhet och tillhörighet. Jag hoppas det blir vanligare i framtiden, som ett sätt att lösa ensamhet.

Kvinna, Hushåll #1

Eftersom vi präglas av vår tid är det lätt hänt att vi tänker oss att vi behöver bo på ett visst sätt för att tillgodose våra behov, men kanske skulle vi egentligen må bättre av att bo mer tillsammans – med vänner, vår mormor eller till och med helt okända personer?

Inspirerande exempel:
Gränsbrytande och inkluderande boendeformer

Även om det framförts kritik mot bristen på innovation hos aktörer inom bostadsmarknaden, har det på senare tid dykt upp massor av spännande projekt där såväl arkitekter som byggherrar och fastighetsbolag börjar ifrågasätta förlegade regleringar och normer för att på olika sätt skapa mer inkluderande bostadslösningar. Här har vi samlat några exempel på alternativa bostadsformer som är både inkluderande och gränsbrytande och som utgår från nutida människors livsstilar och behov.

Enkla, men schyssta, bostäder

Snabba Hus är mobila hyresrätter för unga vuxna uppförda på tidsbegränsade bygglov. Standarden och livslängd är densamma som permanenta bostäder och konceptet är utvecklat tillsammans med unga vuxna utifrån deras behov. Initiativtagare till och ägare av konceptet är det ideella ungdomsförbundet jagvillhabostad.nu, och syftet är att visa att det går att bygga bostäder på tidsbegränsade bygglov utan att tumma på varken kvalitet eller miljöaspekter.

I Lund har studentbostadsföretaget AF Bostäder startat initiativet Bokompakt för att försöka lösa bostadsbristen bland studenterna. Genom undantag från byggregler såsom rullstolsanpassning har man byggt 22 lägenheter, varav 16 stycken är ettor på endast tio kvadratmeter.

BoKlok är ett boendekoncept utvecklat av Skanska och IKEA som bygger hållbara bostäder till ett lågt pris. Konceptet togs fram genom att ta reda på hur ”vanligt folk” vill bo och vad man är beredd att betala. Hittills har det byggts drygt 10 000 bostäder i Sverige, Norge och Finland.

Flexibla bostäder

Elastiska Hem är ett projekt initierat av Kod arkitekter som drivs i samarbete med 21 projektparter, bland annat Trygg Hansa, Ericsson och Boverket. Programmet syftar till att ta fram nya boendeformer som underlättar för boende som vill leva mer resurssparande, delande och inkluderande, bland annat genom att effektivisera ytanvändning, återvinning och delning av varor och tjänster.

Living Lab är en testlägenhet i Malmö som startades av IKANO Bostad tillsammans med Ikea år 2014. Under två veckor fick åtta familjer prova på att bo i lägenheten och testa olika flexibla lösningar. Familjerna intervjuades för att se hur de upplevde lösningarna och vad som var viktigt för dem. Insikterna togs med i utvecklingsarbetet och nyligen flyttade de första boendena in i ett antal nyproducerade lägenheter med flexibla lösningar[Källa].

Gemensamma boendeformer

KomBo står för kompis- och kollektivboende och är ett koncept för modernt kollektivboende framtaget av Utopia Arkitekter. Konceptet beskrivs som en möjlig lösning för att kunna skapa fler attraktiva bostäder på ett antal olika kollektivtrafiknära platser runt om i Stockholmsområdet. Än så länge är ett KomBo-projekt antaget för uppförande i Stadshagen på Kungsholmen i Stockholm.

K9 är ett kollektivboende där ett fyrtiotal personer delar utrymme på tre våningsplan på Östermalm i Stockholm. Varje person bor på i snitt 20 kvadratmeter, men delar på 400 kvadratmeter gemensamma utrymmen. Kollektivet är ett forskningsprojekt initierat av Tech Farm där man undersöker om vi kan bygga flerbostadshus med 60 procent mindre boendeyta men med större välmående. Forskare från Karolinska Institutet och Stockholm Universitet har studerat boende på K9 och under 2019 kommer resultatet att presenteras. Tanken är att lärdomarna ska ligga till grund för nya typer av lösningar på bostadsbristen.

Colive Lab är bostadsoperatören Colives första delningslägenhet och ligger i en vindsvåning vid Nytorget på Södermalm i Stockholm. I maj 2019 flyttade 11 personer in och bor tillsammans i en nyrenoverad delningslägenhet där hyresgästerna har sitt eget privata rum men delar på umgängesytor och kök samt två takterrasser. De gemensamma utrymmena inreds och möbleras av Colive och städning, internet med mera ingår i hyran. Målgruppen är unga vuxna som vill bo i ett hem som erbjuder både gemenskapen av att bo tillsammans med andra samtidigt som man erbjuds det privatliv som ett eget boende ger.

Alternativa hyres- och köpformer

Brf Viva är ett initiativ av Riksbyggen som just nu byggs i Guldheden i Göteborg. Föreningen har 132 bostadsrätter varav sex utgörs av ettor på 30 kvadratmeter som säljs för 95 000 kronor, medan övriga bostadsrätter i föreningen säljs under ”vanliga villkor”. De sex lägenheterna kan köpas av personer mellan 18 – 30 år och får en högre månadsavgift per kvadratmeter jämfört med de som köpt en traditionell bostadsrätt i föreningen.

Vid Lindholmshamnen i Göteborg planerar Riksbyggen 250 bostäder för personer mellan 18-30 år kooperativ hyresrätt som upplåtelseform. Med kooperativ hyresrätt som upplåtelseform får lägenheterna en låg insats som gör att de kan efterfrågas av unga vuxna med begränsade möjligheter att ta lån för att köpa en lägenhet.

I Järfälla utanför Stockholm har Riksbyggen gjort ett första test med hyrköp av bostadsrätt för unga vuxna. Hyrköp innebär att den boende hyr en bostadsrätt som denne sedan har förtur att köpa. Erbjudandet riktar sig till unga vuxna upp till 35 år och som vill bo i bostadsrätt.

Hogslätts Vänboende är en kooperativ hyresrättsförening i Gerlesborg i Bohuslän som består av tolv lägenheter och ett gemensamt allrum. Huset, som stod inflyttningsklart i juni 2018, består av en länga med radhusliknande bostäder på ett rum och kök och med egna uteplatser. Idén är att skapa ett boende med möjlighet både till enskildhet och till den trygghet som skapas av närhet till grannar. Boendet saknar kollektivfunktioner av typen matlag, men medlemmarna äger, förvaltar och ansvarar själva för skötsel, underhåll och ekonomi vilket skapar en naturlig grund för gemenskap. Ett viktigt syfte var att åstadkomma ett boende som är fritt från spekulation och som även människor med lägre inkomster ska kunna ha råd med.

Bosams i Borgholm på Öland är ett gemenskapsboende för seniorer, en kooperativ hyresrättsförening i Borgholm. De kooperativa hyresrätterna är ett mellanting mellan hyres- och bostadsrätt. Hyresgästen betalar en så kallad upplåtelseinsats i samband med tecknandet av hyresavtalet. Vid avflyttning återbetalas insatsen med samma belopp. Lägenheten återlämnas till föreningen och kan alltså inte säljas på marknaden. Inflytt planeras till årsskiftet 2019/2020.

Equality Living är ett initiativ från fastighetsutvecklaren Equator som handlar om att ge konsumenten mer makt över sitt boende redan innan huset är byggt. Genom egenproducerade lägenheter vill man öppna för ett nytt sätt att tänka, planera och agera när det gäller produktion av flerfamiljshus och radhus. Istället för att köpa bostäder via en bostadsproducent går privatpersoner samman och bygger på egen hand. De köper marken från kommunen och kontrakterar företag för att bygga bostadshuset och lägenheterna så som de själva vill ha det. De bestämmer också om lägenheterna ska bli bostadsrätter eller hyresrätter. På så sätt kan de själva bestämma över arkitektur och materialval samt kontrollera kostnaderna. En fördel som lyfts fram med egenproducerade bostäder är att vinstkravet försvinner när kommersiella byggbolag inte är inblandade vilket gör byggena billigare.

BRF 2.0 är en ny boendemodell som tagits fram av företaget Well fastigheter som innebär att du äger din bostadsrätt som vanligt men att föreningen står för den största delen av lånen.

Nyckelinsikter

Ett stort hinder för en mer inkluderande bostadsmarknad är att många regler och normer utgår från familjekonstellationer, beteenden och behov från början av 40-talet

I dag är det däremot vanligare att boendekonstellationer ser ut på helt andra vis än kärnfamiljer vilket leder till nya både beteenden och behov i hemmet.

I dag finns det många spännande initiativ ssför att bygga på ett mer modernt och inkluderande vis, men fler skulle behövas för att lösa utmaningarna vi står inför.