Artikel 4

Klimatsmartare
boende

Svenskarna blir allt mer klimatmedvetna. Men när är det gäller vårt boende har många fortfarande en relativt snäv bild av vad det innebär att leva hållbart. Dessutom är få beredda att göra stora uppoffringar för klimatets skull. Med tanke på att byggnader står för nästan 40 procent av all energiförbrukning i Sverige[Källa] och 30 procent av privatkonsumtionens klimatpåverkan[Källa] finns det ett stort behov att drastiskt minska bostädernas klimatpåverkan. Så vad krävs för att fler ska leva mer klimatsmart?

Få tänker bortom sopsortering och släckta lampor.

När vi frågade svenskarna hur de lever hållbart i sin bostad hamnade sopsortering och att släcka lampor i rum man inte befinner sig i i topp. Även bland de hushåll vi intervjuade var det främst genom att källsortera som man försökte minska sin klimatpåverkan. Trots att man var klimatmedveten överlag var kännedomen om hur man kan leva mer klimatsmart i sitt hem relativt låg och flera upplevde att det främst var en fråga som rörde bostads- eller hyresgästföreningen. Det fanns även en uppfattning att man som privatperson inte kan påverka klimatförändringarna så mycket genom sin boendesituation.

Jag tänker mycket på klimatet, men egentligen inte så mycket när det gäller bostaden. Det känns inte som att det finns så mycket jag kan påverka genom den.

Kvinna, Hushåll #6

Få är beredda att göra uppoffringar för att bo mer klimatsmart.

När vi frågade svenskarna om de kan tänka sig att göra något mer för att leva hållbart i sin bostad svarade knappt tre av tio att de kan tänka sig det. Vi ställde även frågor om man kan tänka sig att betala mer eller bo mindre för att leva mer klimatsmart och även här visade svaren på bristande uppoffringsvilja: knappt en fjärdedel svarade att de kan tänka sig att betala mer för en bostad som är miljö-/klimatmässigt hållbar, medan något fler – tre av tio – kan tänka sig att bo mindre för miljöns skull.

Få är alltså beredda att göra varken pris- eller utrymmesmässiga uppoffringar för klimatets skull. Därför var det inte särskilt förvånande att det vanligaste svaret på frågan om vad som kan få folk att leva mer miljö-/klimatmässigt hållbart i sina bostäder var ”att göra det billigare att göra hållbara val”.

Klimatsmart hem framtidens statusmarkör?

Samtidigt som få i dagsläget kan tänka sig att göra uppoffringar för klimatets skull finns det skäl att tro att vi framöver kommer se en förändring. För i takt med ett ökat klimathot och allt mer medvetna konsumenter ser vi ett värderingsskifte där hållbar och etisk konsumtion blivit vår tids sätt att positionera oss. För bara något år sedan var resande tvärsöver världen något som betraktades som avundsvärt, i dag pratar man istället om ”klimatångest” och ”flygskam”. Bland unga har vegetarianism blivit en av de viktigaste identitetsmarkörerna och enligt framtidsanalytiker kommer vi i framtiden att skylta med ”hållbarhetspoäng” snarare än glassiga Instagramkonton[Källa].

Hållbarhetstrenden påverkar såklart även vad som betraktas som avundsvärt och status när det kommer till boende och vi ser redan tecken på en värderingsförflyttning. Svante Axelsson, regeringens nationella samordnare för Fossilfritt Sverige, har till exempel konstaterat att det numera är ”mer status att ha solceller på taket än ett nytt kök".[Källa] Och frågar man svenskarna själva svarar drygt en av fem att det kommer bli mer status att bo klimatsmart än lyxigt i framtiden. Kanske är det alltså vår strävan efter status som till slut kommer få fler att tänka sig att leva mer hållbart framöver?

Få känner till bankers hållbarhetsinitiativ

I dag erbjuder många banker olika hållbara tjänster och produkter. Men vår undersökning visar att få känner till sin banks hållbarhetsarbete: mer än nio av tio svarar att de inte känner till gröna initiativ från sin bank och lika många att de inte vet vad gröna bolån är.

Exempel på gröna(re)
boendeformer

Både i Sverige och utomlands finns spännande och innovativa exempel på sätt att skapa mer hållbara boendeformer – både när det gäller bostäderna i sig och hur vi beter oss i hemmen.

Solpaneler norm i Frankrike

Redan år 2015 infördes en lagstiftning i Frankrike som kräver solpaneler eller gröna tak för alla nybyggda kommersiella fastigheter[Källa].

Hållbarhetsindex

ETTELVA Arkitekter arbetar just nu med att utveckla två olika hållbarhetsverktyg. Det ena projektet, som genomförs i samarbete med Riksbyggen, teknikkonsulten Bengt Dahlgren samt Lokalförvaltningen i Göteborg, syftar till att öka användningen av cirkulära material och målsättningen är bland annat att utveckla ett nytt verktyg, ”Cirkularitetsindex”[Källa], som ska kunna spridas och användas av fler i branschen . Det andra verktyget kallas ”Omtankesindex”, och är ett verktyg där man genom att koppla arkitekturen till de globala målen för hållbar utveckling i och under projektets gång ska kunna bedöma och förbättra förutsättningarna för att skapa hållbara projekt[Källa].

Gratis energi-och klimatrådgivning

I Burlövs kommun har man anlitat en egen energi- och klimatrådgivare som ger invånarna gratis energirådgivning[Källa] . Här kan man bland annat få svar på frågor som rör energikostnader, energianvändning och dess klimatpåverkan samt få råd om vad man kan göra för att minska sin energianvändning. Energirådgivningen finansieras med stöd av Energimyndigheten.

Lab för framtidens hållbara boende

HSB Living Labär ett bostadshus vid Chalmers universitet i Göteborg som fungerar som ett laboratorium för HSB, forskare och företag[Källa] . Huset består av 44 fabrikskonstruerade moduler där det bor ett 30-tal personer. Över 2 000 sensorer mäter allt som händer i huset och syftet är att genom forskning, utveckling och tester i verklig miljö hitta lösningar för framtidens hållbara boende. Bland annat har man testat hur man genom nudging kan minska matsvinn samt hur man kan minska tvättandet genom att till exempel låta tvättmaskinen fråga om du verkligen behöver tvätta. Huset värms upp via lågtempererad fjärrvärme och under 2019 genomförs även projekt för återvinning av gråvatten.

Hållbarhetsforskaren: "Skeva föreställningar om idealhemmet hindrar utvecklingen av mer hållbara bostäder"

Pernilla Hagbert är doktor i arkitektur och forskare inom urbana och regionala studier. Vi kontaktade henne för att få hennes syn på utmaningar inom hållbart boende i dag och vad som behövs för att driva på utvecklingen mot mer hållbara bostäder.

Du har kritiserat sättet att tänka kring och bygga hållbart i dag. Vad är det största problemet?

I dag är vi relativt bra på att bygga energieffektiva hus med smarta tekniska lösningar, men det finns en grundproblematik som handlar om att de hållbara bostäderna fortfarande byggs utifrån en bild av hemmet som konsumtionsdrivande. Det är till exempel ofta väldigt representativa hem med öppna planlösningar där det bara är vissa funktioner som ryms. Men om man tittar på vad hemmet betyder för människor översätts det inte nödvändigtvis i en stor villa med en stor tomt utan det är hur vi har valt att manifestera drömmar och ideal gällande hemmet. Ett annat stort problem är att hållbart bostadsbyggande oftast stannar vid tekniska lösningar i byggnaderna. Därför jobbar jag mycket med att se hur man kan bryta den här bilden.

Så vad krävs för att skapa förutsättningar för mer hållbart boende?

Framförallt tre saker: Vi behöver bo mindre, mer tillsammans och enklare, det vill säga med mindre materiellt överflöd. De här tre aspekterna kan kombineras på olika sätt beroende på vad man har för behov och motivation. Vissa kan tänka sig att bo mindre eller enklare, men skulle absolut inte vilja dela sitt hem med någon. Andra kan tänka sig att dela eftersom man får tillgång till större yta. Det går att leva hållbart på olika sätt. Det är viktigt att förstå att vi har olika behov och att de förändras beroende på förutsättningar och livssituation, och så måste det få vara.

"En grundproblematik är att hållbara bostäder fortfarande byggs utifrån en bild av hemmet som konsumtionsdrivande. Det är till exempel ofta väldigt representativa hem med öppna planlösningar, där det bara är vissa funktioner som ryms. Men om man tittar på vad hemmet betyder för människor översätts det inte nödvändigtvis i en villa med stor tomt."

Pernille Hagbert,
hållbarhetsforskare KTH

Vilket ansvar har individen respektive politiker i frågan?

Vi som individer kan dra vårt strå till stacken dels genom att minska vår energi- och resursförbrukning, men också genom att prova på mer alternativa boendeformer, till exempel genom att bo mindre eller dela på ytor. Men för verklig förändring och för att lyckas nå klimatmålen krävs större strukturella förändringar och ett behov av en ganska radikal politik där man tittar på till exempel omfördelning av yta, vilket är en känslig fråga att lyfta i tider av bostadsbrist. Vi vet att allt fler bor väldigt trångbott, men den generella tendensen är trots allt att vi i länder som Sverige bor väldigt stort. Här behöver politiker driva på utvecklingen av alternativa och mer yteffektiva boendeformer. Hemmet spelar en central roll i möjligheterna att skapa ett mer hållbart samhälle. Det är utgångspunkt för människans vardagsliv och därför också en möjlighet som arena för omställning. Men vi behöver agera nu!

Klimatsmartare
boende i siffror

23%

kan tänka sig att betala mer för en bostad som är miljö-/klimatmässigt hållbar, 40 % av de mellan 20-29 år.

30%

kan tänka sig att bo mindre för miljöns skull

22%

tror att det kommer bli mer status att bo klimatsmart än lyxigt i framtiden.

På vilka sätt lever du hållbart i din bostad?

  • Jag har miljömärkt el
  • Miljövänlig uppvärmning av huset
  • Solcellspaneler på taket
  • Jag sopsorterar
  • Jag använder miljövänliga materialval när jag bygger om
  • Jag har gröna bolån
  • Jag har lägre temperatur inomhus
  • Jag använder miljömärkta elprodukter
  • Jag släcker lampor när jag inte är i rummet
  • Annat
  • Inget av ovanstående

Nyckelinsikter

Trots att boendet står för en stor del av hushållens klimatpåverkan är det få som gör hållbara val i sin bostad, utöver att sopsortera och att inte ha lampor tända i onödan

Få svenskar är dessutom beredda att göra uppoffringar för att bo mer klimatsmart.

Enligt hållbarhetsforskaren Pernilla Hagbert hindrar skeva föreställningar om idealhemmet utvecklingen av mer hållbara bostäder. För att nå klimatmålen behöver vi enligt henne bo mindre, mer tillsammans och enklare.