Artikel 3

Bo tryggt
och må bättre

Känslan av trygghet i området där vi bor är avgörande för vårt välmående både i och utanför hemmet. Ett tryggt bostadsområde har blivit allt viktigare när vi väljer bostadsområde, och i storstäderna är det numera den absolut viktigaste faktorn [Källa]. Men vad är det egentligen som får oss att känna oss trygga i området där vi bor?

Bostadsinbrotten minskar, otryggheten ökar

Under den senaste tioårsperioden (2009–2018) har det totala antalet anmälda bostadsinbrott minskat med 17 procent. De senaste åren har även antalet inbrottsstölder minskat. År 2018 anmäldes 77 700 inbrottsstölder, vilket är en minskning med 13 procent jämfört med 2017. Inbrotten i bostad minskade med 24 procent eller 5 520 anmälda brott. Minskningen syntes både för inbrott i villor och radhus, som minskade med 28 procent (till 9 930 brott) och inbrott i lägenheter, som minskade med 19 procent (till 7 100 brott) [Källa].

Samtidigt visar statistik från Brottsförebyggande rådet att oron för inbrott ökar. År 2017 uppgav 20 procent av svenskarna att de oroar sig för bostadsinbrott. Detta är en fortsättning på en svag ökning som har pågått sedan 2011 då andelen oroliga var 14 procent. Kvinnor oroar sig för bostadsinbrott i högre utsträckning än män – 23 procent bland kvinnorna jämfört med 17 procent bland männen[Källa]. Det finns med andra ord en upplevd känsla av otrygghet som inte nödvändigtvis beror på hur det faktiskt ser ut.

Gated communities och ”trygghets-RUT”, vägen till tryggare områden?

Inom samhällsdebatten är trygghet hur som helst en brännande fråga och runt om i landet ser vi exempel på försök att skapa trygghet genom ökad övervakning och avgränsningar. Att privatpersoner i bostadsområden går samman och hyr in väktare har beskrivits som ”den nya trenden”[Källa], och utanför Gnosjö byggs just nu Sveriges första grindsamhälle Strandudden med säljargumentet ”Ett sjönära gated community-boende där innovation, exklusivitet och trygghet är inmurat i hela området”. I januariavtalet var en av punkterna att RUT-avdraget ska utvidgas till bland annat trygghetstjänster, vilket innebär att villaägare och bostadsrättsföreningar ska kunna kan köpa till exempel vakttjänster med skattesubvention.

Tittar vi på vad svenskarna själva anser skapar mest trygghet och säkerhet handlar det om andra saker än strängare övervakning eller att bygga murar.

Upplysta gator skrämmer bort otrygghet och brottslighet

När svenskarna fick svara på vilka faktorer man anser är mest effektiva för ett tryggt och säkert bostadsområde hamnade ”upplysta gator” i topp. Att gatubelysning har en trygghets- och säkerhetsskapande funktion undersöks och beläggs även i allt fler studier. Ett exempel är pilotprojektet ”Lys på Livet” som ingenjörs- och designföretaget ÅF genomfört i den danska staden Gadehavegård där man undersökt om utomhusbelysning kan ersätta kameraövervakning, väktare och andra traditionella säkerhetsåtgärder. Utvärderingen av projektet visade att den upplevda tryggheten i området hade förbättrats signifikant.

Men det är inte bara den upplevda tryggheten som kan förbättras genom gatubelysning, utan också den faktiska säkerheten. rådet har genomfört konstateras till exempel att förbättrad utomhusbelysning under vissa förutsättningar kan fungera som en del av ett brottsförebyggande arbete [Källa].

Trygghets- och gemenskapande app

Nextdoor är en app där man kan kommunicera med personer i ens bostadsområde för att till exempel hitta en barnvakt i sista minuten, planera ett lokalt evenemang eller ta del av brotts- och säkerhetsinformation. Appen används i dag av över 200 000 bostadsområden världen över.[Källa].

Come together!

Näst efter gatubelysning hamnade ”god kontakt med grannar” och ”grannsamverkan” i topp på listan över de faktorer som svenskarna anser är viktigast för att skapa ett tryggt och säkert bostadsområde. Även här finns det gott om forskning som visar att gemenskap och grannsamverkan har en positiv effekt både på den upplevda tryggheten och den faktiska säkerheten. Till exempel visar undersökningar från Brottsförebyggande rådet att grannsamverkan kan minska brottsligheten med i genomsnitt 16 eller 26 procent (beroende på mätmetod)[Källa], och i en studie genomförd av Organisationen Samverkan mot brott (SAMBO), där man undersökte hur antalet brott i ett bostadsområde påverkades av grannsamverkan, minskade antalet inbrott med 36 procent i de områden där detta införts[Källa].

Att grannar har en viktig påverkan på trygghetskänslan framkom även bland de hushåll vi intervjuade. Även om man kanske inte umgås aktivt med sina grannar skapar det en känsla av trygghet att veta att det finns personer i ens närhet som man hejar på och som kan hålla koll på ens hem när man är borta, eller att barnen kan springa över till grannbarnen utan att man behöver oroa sig.

Trygghet är att känna grannarna, att känna sig hemma i området. Barnen kan springa till grannen när de vill och man hjälper varandra att skotta om man är borta. Det är som en småstad här, man känner och har koll på varandra, på ett positivt sätt. Det är socialt tryggt.

Kvinna, Hushåll #7

Trygghetsforskaren: "Kontroll och exkludering kan ha motsatt effekt på trygghetskänslan"

För att få en bättre förståelse för vad som påverkar trygghetskänslan, och hur man kan skapa tryggare bostadsområden kontaktade vi Sari Puustinen, forskare i stadsplanering och design- och stadsstudier vid Åbo universitet. Hon har under många år studerat hur stadsplanering kan användas för att öka just tryggheten och säkerheten i städer och bostadsområden.

Statistik visar att antalet bostadsinbrott minskar, samtidigt känner sig många otrygga. Hur kommer det sig?

Det är ett intressant ämne som det forskats en del på och som det finns många olika teorier om. Den moderna människan är på många sätt tryggare än någonsin, ändå upplever vi många rädslor. Enligt sociologen Zygmunt Baumnam beror det på att mycket av det vi är rädda och oroar oss för är abstrakt och därför svårt att agera på och kontrollera, till exempel klimatförändringar, terrorism och medicinska hot – eller bara framtiden i allmänhet. Baumann menar att vi därför tenderar att kanalisera dessa rädslor i något mer konkret, något som vi kan hantera i vardagslivet, till exempel genom att installera övervakningssystem i våra hem och bostadsområden eller helt undvika att gå ut på gatan.

Hur kan man genom stadsplanering och -design skapa tryggare bostadsområden?

Mycket handlar om att skapa trivsamhet; ju mer trivsam en plats upplevs, desto mer folk rör sig där – vilket i sin tur ökar tryggheten, eftersom det sker en form av naturlig övervakning när vi som människor möts. Detta förutsätter såklart att det finns en grundsäkerhetsnivå i samhället, det gäller inte i riktigt farliga områden eller under krigsförhållanden. Men överlag kan man säga att platser med mycket människor är säkrare platser. Det är därför det är så viktigt att skapa platser där människor kan mötas och röra sig på, till exempel bänkar, gågator och cykelvägar. Dessa funktioner skapar en livlig atmosfär som bidrar till trygghetskänslan. Forskning visar även att grönområden, buskar och blommor bidrar till att skapa trygghetskänsla, eftersom det bidrar till trivsel och ger ett intryck av att någon bryr sig om området. Och vice versa, i ett område där ingen tar hand om till exempel sopor eller krossade glasrutor skapas en otrygg atmosfär. Ytterst är trygghets- och säkerhetsfrågan dock en socialpolitisk fråga, att se till att alla får en utbildning och jobb är det bästa sättet att förebygga brott.

"Mycket handlar om att skapa trivsamhet; ju mer trivsam en plats upplevs, desto mer folk rör sig där – vilket i sin tur ökar tryggheten, eftersom det sker en form av naturlig övervakning när vi som människor möts."

Sari Puustinen,
forskare inom stadsplanering Åbo universitet
Bild på Sari Puustinen, forskare inom stadsplanering

Hur ser du på utvecklingen med gated communities och ökad polis- och kameraövervakning?

Många av de verktyg som tas till för att förebygga brott inom stadsplanering handlar om att kontrollera och exkludera, men det kan snarare leda till att skapa en mer obehaglig och otrygg atmosfär. Om jag ser poliser med pistoler är det inte säkert att det gör att jag känner mig trygg, utan kanske snarare rädd. Samtidigt måste det finnas ett visst mått av kontroll, trygghet kan inte enbart skapas genom tillit. Kontroll och tillit – båda delarna är viktiga i ett samhälle.

Herrgården i Rosengård – från förfall till framtidstro

När fastighetsbolaget Victoria Park förvärvade området Herrgården i Rosengård 2012 kännetecknades det av hög kriminalitet och arbetslöshet, sliten utemiljö och nedgångna lägenheter. Genom satsningar på upprustning av boende- och utomhusmiljö i kombination med delaktighet bland de boende har såväl brottsligheten som arbetslösheten och biståndsberoendet minskat, samtidigt som områdets standard och status höjts. Vi har pratat med Liselott Wennerström som är ansvarig för som är ansvarig för HR och CSR på Victoria Park om framgångsfaktorerna för att skapa långsiktigt socialt hållbara och trygga bostadsområden.

Grundbulten i ert arbete i området har handlat om att skapa en mix av olika människor och att bryta den så kallade ”lyckoparadoxen”. Kan du berätta lite mer om detta?

- FN har definierat vilka faktorer som är viktiga för social hållbarhet ska råda i bostadsområden, där mixade områden beskrivs som det bästa för att skapa trygghet och välmående i bostadsområden. Genom åren har det gjorts många satsningar mot landets utsatta områden där man fokuserat på att stödja enskilda personer att ta sig från utanförskap genom utbildning och arbete. Problemet är att de personer som lyckas ta sig ur utanförskap tenderar att flytta ifrån de utsatta områdena – dels eftersom det inte finns någon möjlighet att byta till större och/eller bättre bostad, dels eftersom det inte finns någon framtidstro i områdena. När de resursstarka personerna flyttar ut ersätts de av mindre resursstarka personer, vilket leder till att segregationen och den kollektiva utsattheten snarare förstärks än minskar. Därför har vi arbetat mycket för att få de boende att vilja och kunna stanna kvar i området.

Hur då, rent konkret?

- Dels genom att rusta upp lägenheterna så att de som kan och vill ska kunna byta till större och bättre lägenheter i området, och för att göra området attraktivt för nyinflyttning. Dels genom att anställa långtidsarbetslösa personer i området som bocoacher och miljövärdar. Förutom att dessa personer fått en inkomst och förstärkt självkänsla, spelar de en viktig roll i form av förebilder för de övriga boende i området – framförallt unga – som ser att det går att få jobb och de positiva effekter det för med sig i form av att bli en del av ett sammanhang och att lära sig det svenska språket.

Vilka andra faktorer är viktiga för skapa mer socialt hållbara bostadsområden?

För att skapa trygga och välmående bostadsområden räcker det inte att sätta in polis och installera övervakningskameror. För riktigt långsiktiga lösningar behöver vi komma åt roten till problemet, vilket handlar om att få människor att inte känna sig utanför, utan sedda och delaktiga. Byggandet av sociala relationer, tillit och förtroende har varit avgörande i vårt arbete i Herrgården. Ett viktigt beslut var till exempel att inrätta ett förvaltningsteam i området, på så sätt kan vår personal vara mer närvarande och lära känna våra hyresgäster. Relationsbyggandet med de boende har varit otroligt viktigt för att skapa tillit.

Även den rent fysiska upprustningen har haft en stor betydelse, både vad gäller renoveringar av lägenheter och på utemiljön. Genom att rusta upp lekplatser, se till att det inte finns några krossade fönster och att sophanteringen fungerar signalerar vi att vi bryr oss om området och de som bor där, vilket gör att de boende känner att de trivs och vill bo kvar. Den rent fysiska upprustningen både förmedlar och skapar därmed en sorts framtidstro och hopp.

Ytterligare en nyckelfaktor är att vi samarbetat med andra aktörer – alltifrån räddningstjänsten och kommunen till ideella organisationer. Att kroka arm med andra och tillsammans jobba mot samma mål har varit helt avgörande för att lyckas. Ensam är verkligen inte stark!

Herrgården i Rosengård: Effekter i siffror mellan 2013 och 2018

Bränder: från 150 till 70 per år
Avslöjade narkotikabrott: från 70 till 30
Våldsbrott: från 111 till 67
Hot mot Räddningstjänsten: från 12 till 6
Arbetslöshet: från 82 till 71 procent
Antalet hushåll som får socialbidrag: från 941 till 770

Här kan du läsa mer om utvecklingen av bostadsområdet Herrgården.

Trygghet i siffror

40 %

tycker det är viktigast att bostaden ligger i ett tryggt område för att man ska må bra hemma

Vilka faktorer anser du är mest effektiva för ett tryggt och säkert bostadsområde?

  • Upplysta gator
  • Att grannarna känner varandra
  • Mångfald bland de boende
  • Grannsamverkan
  • Gemensamma mötesplatser/lokaler
  • Gemensam fastighetsskötare
  • Säkerhetsfunktioner
  • Poliser
  • Väktare
  • Avskärmningar (tex höga staket)

Nyckelinsikter

Samtidigt som bostadsinbrotten minskat på senare tid ökar oron för inbrott bland svenskarna.

På senare tid har väktare i bostadsområden och gated communities vuxit fram i Sverige för att öka tryggheten och säkerheten, men enligt forskare kan denna typ av åtgärder snarare öka känslan av otrygghet än att minska den. Istället lyfts trivsamhet som en viktig faktor för att öka tryggheten i bostadsområden.

De faktorer som svenskar själva upplever som mest effektiva för att skapa trygga och säkra områden är gatubelysning, grannsamverkan och god kontakt med grannar.