H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942023-01-012023-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-012022-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942023-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942023-01-012023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:sharesH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942023-01-012023-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942023-01-012023-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942023-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942023-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-012022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-012022-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-012022-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-012022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember
3
Årsredovisning
Innehåll
Om SBAB
Året i korthet 6
VD- och styrelseordförandeord 8
gra ord från vår chefsekonom 10
Erbjudande och värdeskapande 12
Vår hållbara styrmodell 14
Året och målen
SBAB:s målområden 20
Måluppfyllelse 22
Långsiktigt värdeskapande 24
Nöjda kunder 28
Hållbart samhälle 32
Effektiv verksamhet 36
Attraktiv arbetsplats 38
Ekonomisk Redovisning
Ekonomisk redovisning 40
Koncernens resultat 42
Marknadsöversikt 43
Affärsområde Privat 45
Affärsområde Företag & Brf 48
Upplåning och likviditet 50
Risk- och kapitalhantering
52
Bolagsstyrningsrapport 62
Förslag till vinstdisposition 69
Styrelse 70
Företagsledning 72
Resultaträkning 74
Rapport över totalresultat 74
Balansräkning 76
Förändringar i eget kapital 78
Kassaflödesanalys 80
Finansiella noter 82
Hållbarhetsnoter
Hållbarhetsnoter 161
Hållbarhetsredovisning
i enlighet med ÅRL 172
EU taxonomin
173
Rapportering enligt TCFD 178
FN:s globala hållbarhetsmål 180
GRI-/COP-index 182
Styrelsens underskrifter 184
Revisionsberättelse 185
Revisorns rapport över översiktlig granskning 188
Fem år i sammandrag 189
Alternativa nyckeltal 190
Kontaktuppgifter och adresser 192
SBAB:s års- och hållbarhetsredovisning är upprättad i enlighet med GRI
Standards: Core option. Den utgör även en del av SBAB:s Communication on
Progress (COP) till FN:s Global Compact, hållbarhetsredovisning i enlighet
med årsredovisningslagen samt information om hur SBAB bidrar till Agenda
2030 och de globala hållbarhetsmålen. För ytterligare information om redo-
visningen och rapporteringsprinciperna, se sidan 162.
Den gula färgmarkeringen i innehållsförteckningen visar vilka sidor som har
varit föremål för revision. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bola-
gets revisor enligt så kallad lagstadgad granskning.
3SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Vi förverkligar
framtidens
boende
och bostäder
Med nytänkande och omtanke erbjuder SBAB lån, sparande samt
andra tjänster för bättre boende och boende ekonomi till privat-
personer, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige.
Med våra tjänster vill vi möjliggöra och underlätta för våra kunder
i livets alla boendefaser – vare sig det handlar om att köpa, sälja
eller bara bo. Vi finansierar cirka 10 procent av allt boende samt
var sjätte nybyggd lägenhet i Sverige.
Under åren har vi hjälpt över en halv miljon människor till
bättre boende och boendeekonomi. Samtidigt har vi gått i brä-
schen för en schysstare bankbransch tack vare vår transparens
och vår ambition att vara en bank för fler. Vi strävar alltid efter
att vara enkla, tydliga och transparenta i vårt erbjudande. Våra
kunder behöver aldrig förhandla om bolåneräntan eller köpa fler
tjänster för att få bra och rätt ränta på sitt bolån.
SBAB:s samhällsansvar är stort och vi har ett ansvar för de
människor och de delar av samhället som påverkas av vår verk-
samhet. Vi vill att alla ska ha någonstans att bo, att alla ska kunna
fatta kloka beslut för en trygg boendeekonomi och ha möjlighet
att bo hållbart och tryggt. Både idag och i framtiden.
Vårt hållbarhetsarbete är integrerat i hela vår verksamhet. Vi
vill vara med och förändra världen och bidra till att vi når de glo-
bala hållbarhetslen till 2030. Vi ska stötta våra kunder i deras
omställning och underlätta för dem att göra val som bidrar till ett
hållbart samhälle.
Vår mission är att vara den omtänksamma banken med bäst
erbjudande inom boende och boendeekonomi. Den uttrycker vår
drivkraft, hur vi särskiljer oss från andra och den nytta vi gör varje
dag.
4 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023SBAB ÅRSREDOVISNING 20234
Vi förverkligar
framtidens
boende
och bostäder
5SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Året i korthet
Höjdpunkter under året
Fortsatt god tillväxt
Vi fortsätter att växa. SBAB:s totala utlå-
ning ökade under året med 1,6 procent till
totalt 517,4 mdkr. Av det utgjorde 346,3
mdkr bolån, 1,8 mdkr privatlån, 100,8 mdkr
utlåning till fastighetsbolag och 68,5 mdkr
utlåning till bostadsrättsföreningar.
600 000 sparkunder
Det har gått drygt 15 år sedan SBAB lan-
serade första sparkontot. Idag har vi över
600 000 sparkunder med en inlåningsvo-
lym som överstiger 215 mdkr. Under hös-
ten utökade SBAB kunderbjudandet med
både månadsspar och fast-räntekonto.
Inlåningen utgör en viktig och betydande
andel av vår totala finansiering. Inlåning-
ens andel av utlåningen ökade under året
till 41,6 procent.
Nya målområden
2023 implementerade SBAB fem nya mål-
områden. Tillsammans bedöms de bidra
till att vi bedriver en hållbar affärsverk-
samhet som genererar långsiktigt värde
för bolagets intressenter och svarar mot
de förändringar och utmaningar som vi
identifierat i omvärlden.
Hållbarhetslänkade lån
Under hösten 2023 betalade SBAB ut det
första hållbarhetslänkade lånet till en
företagskund. Hållbarhetslänkat lån är ett
lån som ska användas till att åstadkomma
en strategisk förflyttning på hållbarhets-
området. För SBAB:s del är det hållbar-
hetslänkade lånet ett sätt att bidra till
vårt mål om att minska fastigheters kli-
matpåverkan, men kan även innehålla
sociala mål som till exempel trygghetsmål
i utsatta områden.
Hållbar byggbransch lanserades
Det har skett en oroväckande utveckling
av hur bostäder och infrastruktur byggs.
Bankinitiativet Hållbar Byggbransch är ett
samarbete mellan sex banker och syftar
till att motverka fusk och kriminalitet i
byggbranschen. Initiativet startades av
SBAB 2018 och lanserades hösten 2023.
Sveriges nöjdaste kunder i år igen
SBAB hade för femte respektive sjätte
året i rad Sveriges nöjdaste kunder enligt
Svenskt Kvalitetsindex (SKI) vad gäller
bolån till privatpersoner och fastighetslån
till företag och bostadsrättsföreningar.
6 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023SBAB ÅRSREDOVISNING 20236
Året i korthet
Nyckeltal i urval KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Räntenetto 5 446 4 655
Provisionsnetto –34 12
Nettoresultat finansiella transaktioner –95 –35
Kostnader –1 663 –1 529
Kreditförluster –93 –68
Påförda avgifter –541 – 445
Rörelseresultat 3 070 2 639
Avkastning på eget kapital, %
11,5 10,5
K/I-tal, % 31,0 32,7
Kärnprimärkapitalrelation, % 12,3 12,8
Räntenetto, mnkr
5 446 4 655
2023 2022
Rörelseresultat, mnkr
3 070 2 639
2023 2022
22 2319 20 21
1,6 %
509
517
384
423
467
Ett år med bra resultat
Total utlåning, mdkr Total inlåning, mdkr
22 2319 20 21
18,0 %
182
215
131
136
145
7SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Starkt resultat i
utmanande tider
VD- och styrelseordförandeord
Vilka är era reflektioner kring det gångna året?
Jan: Året fortsatte att präglas av den makroekonomiska turbu-
lensen i kölvattnet av både coronapandemin och kriget i Ukraina.
Vi har gått igenom en period av exceptionella makroekonomiska
och geopolitiska händelser, vilket har påverkat den operativa
miljö inom vilken SBAB verkar. De fortsatta räntehöjningarna
från Riksbanken och den höga inflationen har satt press på hus-
hållen och företagen. Bostadsmarknaden och kredittillväxten
har påverkats väsentligt av utvecklingen. SBAB har på ett proak-
tivt sätt tagit sig an utmaningarna och tydligt och strategiskt
anpassat verksamheten efter de nya förutsättningarna.
Vad är ni mest stolta över?
Mikael: Jag är stolt över hur vi tillsammans har lyckats ställa om
verksamheten med fokus på att hjälpa och assistera våra kunder.
Jag tycker att det är talande för SBAB och vad vi som bolag står
för. Jag är också väldigt glad och stolt över att så många kunder
har valt att spara och förränta sina pengar hos oss, i stället för
hos andra aktörer som i många fall erbjuder mycket sämre villkor.
Vad är hemligheten bakom SBAB:s framgång inom inlåning?
Jan: Det är tydligt att många aktörer i branschen, som Mikael
mner, helt enkelt inte erbjuder sina kunder anständiga villkor
kopplat till det rådande ränteläget.
Mikael: Vi har varit framgångsrika i vårt sätt att påpeka detta
faktum för allmänheten. Dels genom vår faktiska prissättning,
r vi många gånger erbjuder betydligt bättre villkor än många
andra aktörer, dels genom att vi har varit duktiga på att mark-
nadsföra vårt erbjudande. Vårt övergripande värdeerbjudande
handlar om omtanke, transparens och enkelhet och det känns
väldigt bra att vi fortsätter att leverera på just det. Vi har juste-
rat upp räntorna på våra sparkonton i takt med räntehöjningar
från Riksbanken, på samma sätt som vi har justerat upp räntorna
på våra bolån.
Hur ser ni på utvecklingen i bolåneaffären?
Mikael: Den årliga marknadstillväxten för bolån har minskat varje
nad sedan maj 2022 och ligger idag på historiskt låga nivåer.
Marginalerna för bolån förbättrades förvisso marginellt mot slu-
tet av året men ligger även de på historiskt låga nivåer. Konkur-
rensen om bolånekunderna är väldigt hård. Låg tillväxt, låga mar-
ginaler och hög konkurrens innebär naturligtvis vissa utma-
Jan Sinclair, styrelseordförande för SBAB, och Mikael Inglander, VD, summerar 2023
ningar. Jag tycker ändå att vi, under omsndigheterna, har leve-
rerat väldigt bra. Om vi räknar bort försäljningen av bolån kopp-
lat till vårt tidigare samarbete med Sparbanken Syd växte vi
under året både våra utlåningsvolymer och våra marknadsande-
lar inom samtliga segment. Vi har en stark position och ett att-
raktivt erbjudande. Nu handlar det om att vara redo när aktivite-
ten på marknaden återvänder.
Jan: Vi tror att storlek och skala har betydelse för att vi även på
sikt ska bibehålla en värdeskapande och framgångsrik verksam-
het. Styrelsen fattade under 2022 beslut om långsiktiga strate-
giska mål för bolaget som innefattar just detta: högre och mer
tydliga ambitioner om att växa utlåningen. Vi kan konstatera att
vi är på rätt väg i tillväxtresan, även om omständigheterna och
förutsättningarna var utmanande under 2023.
Hur har den senaste tidens utveckling påverkat SBAB som bank?
Jan: Vår verksamhet handlar om att finansiera bostadsfastighe-
ter. Det handlar å ena sidan om bolån till privatpersoner för att
finansiera villor och bostadsrätter, å andra sidan om utlåning till
fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar som förvaltar och
producerar bostäder och samhällsfastigheter. Den typen av utlå-
ning, som ofta sker mot en underliggande tillgång, har historiskt
varit förknippat med lägre risk än andra tillgångsslag eftersom
dana tillgångar normalt genererar väldigt låga kreditförluster
över tid. Det förefaller vara så även den här gången, trots den
senaste tidens utveckling. Med det sagt har vi naturligtvis nog-
grant följt vad som hänt i omvärlden och de utmaningar som
detta har inneburit för SBAB:s kunder.
Mikael: För oss är det jätteviktigt att vi bedriver verksamheten
på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. Vi försöker alltid anpassa
verksamheten för att stötta våra kunder till att fatta kloka eko-
nomiska beslut. Vi gör löpande justeringar av de villkor och kal-
kyler som vi tillämpar när vi beviljar krediter för att de på ett så
bra och rättvisande sätt som möjligt ska återspegla de rådande
marknadsförutsättningarna. Glädjande nog har vi under året inte
noterat några övergripande väsentliga försämringar i kreditkvali-
teten i vår utlåningsportfölj eller några större kreditförluster. Det
är – som Jan också poängterar – en tydlig styrka för vår balans-
räknings sammansättning, där just bostäder utgör den huvud-
sakliga tillgången.
8 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
VD-och styrelseordförandeord
Det är stort fokus på den hållbara omställningen och SBAB
har sedan ett år tillbaka ett långsiktigt och ambitiöst
klimatreduktionsmål. Hur går det och vilken är vägen framåt
för att uppnå målet?
Mikael: Vi har ett utfall för 2023 som visserligen motsvarar en
minskning av vårt övergripande klimatavtryck men som inte rik-
tigt är i linje med de långsiktiga mål som vi har satt upp mot
2030 och 2038. Vi befinner oss dock i ett tidigt skede och har
fortfarande många bitar kvar som behöver komma på plats. I ett
första steg handlar det om att få tillgång till, analysera och förs
olika typer av klimatdata. Det är där vi är just nu, och det i sig är
utmanande. Nästa steg handlar om att förädla och integrera kli-
matdata i verksamheten. Vi vet att det kommer att krävas en
ngd insatser och hårt arbete för att vi ska nå vårt mål och vi
lägger ner mycket tid och resurser för att säkerställa att så också
blir fallet.
Jan: Det har blivit allt tydligare att SBAB inte är ensamma om de
utmaningar som den gröna omställningen utgör. SBAB:s påver-
kan är i all väsentlighet indirekt genom vår utlåning och vi kom-
mer aldrig själva kunna nå våra högt uppsatta mål. Först och
främst är det så klart viktigt att relevanta myndigheter harmoni-
serar och tillgängliggör relevanta data. Därtill krävs samverkan
mellan alla näringslivets aktörer samt politiska beslut som möj-
liggör och underlättar omställningen.
Vad gör SBAB mer konkret för att bidra till den
gröna omställningen?
Mikael: Jag är övertygad om att hållbarhet kommer att spela en
avgörande roll för att forma den framtida kundupplevelsen. Vi
försöker redan idag tillhandahålla relevanta produkter och tjäns-
ter för att hjälpa och stötta våra kunder att ställa om. Sedan tidi-
gare har vi gröna bolån till privatpersoner som motsvarar strax
över tio procent av vår totala utlåning till privatpersoner. Under
2023 betalade vi ut vårt första så kallade hållbarhetslänkade lån
till en företagskund. Det är ett lån som ska användas till att
åstadkomma en mätbar förflyttning inom hållbarhetsområdet,
till exempel att förbättra energiprestandan i en fastighet eller
bidra till ökad trygghet i närområdet. Vi hoppas kunna växa
denna produktkategori ytterligare framöver.
Jan: SBAB har genom sin verksamhet stora möjligheter att vara
med och bidra till den gröna omställningen. Men vi har också
möjligheter att adressera och påverka andra viktiga utmaningar
och frågor relaterade till bostadssektorn. Ett sådant exempel är
initiativet Hållbar byggbransch, som SBAB och ett antal banker
lanserade under 2023, som syftar till att motverka ekonomisk
brottslighet i byggbranschen.
Mikael: Hållbar byggbransch initierades av SBAB redan 2018 och
vi har varit med och drivit det sedan dess. Det är positivt att vi nu
har nått samsyn om hur den finansiella sektorn, med gemensam
kraft, kan vara med och motverka och minska risken för ekono-
misk brottslighet i byggbranschen genom att ställa vissa krav i
vår kreditgivning.
Är ni nöjda med det ekonomiska resultatet för 2023?
Mikael: Vi gör många bra saker som bidrar till att vi uppnår en till-
fredsställande lönsamhet. Det är vi så klart väldigt nöjda med.
Att vi bedriver en lönsam verksamhet är viktigt för vår förmåga
att växa och vara konkurrenskraftiga även i framtiden. Under de
senaste två åren har inlåningen kommit att spela en alltmer bety-
dande roll för vår resultatutveckling. Det är dock viktigt att
poängtera att branschen som sådan generellt mår väldigt bra av
ett stigande ränteläge eftersom det finns en viss fördröjning i
det finansiella systemet. Det motsatta gäller när räntorna börjar
gå ned, vilket de med stor sannolikhet gör under 2024. Vi har ett
avkastningsmål från vår ägare som vi fortsätter att styra verk-
samheten mot.
Avslutningsvis Mikael, vilka är dina förväntningar på 2024?
Mikael: Generellt tycker jag att framtiden ser något ljusare ut.
Åtminstone utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Inflationen är på
väg ned och marknadens aktörer är överens om att Riksbanken
kommer att sänka räntan ett flertal gånger under 2024. Nu hop-
pas vi så klart att bostadsmarknaden åter igen tar fart och att vi
får chansen att hjälpa ännu fler kunder att realisera sina dröm-
mar om ett nytt boende.
Jan Sinclair och Mikael Inglander
9SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Efter att ha uppvisat en förvånansvärt
stor motståndskraft mot både hög infla-
tion och kraftigt stigande räntor, gick till
sist svensk ekonomi in i lågkonjunktur
under det andra kvartalet 2023. Fallande
investeringar i näringslivet och mins-
kande hushållskonsumtion var de fakto-
rer som bidrog mest till nedgången.
Bostadsinvesteringarna föll särskilt
mycket. Svensk BNP bedöms ha fallit
med ungefär 1 procent under helåret
2023. Trots fallet i BNP var inflationen,
mätt som tolvmånaderstal och rensat för
energipriser, kvarvarande hög under hela
2023. Den risk som hade funnits för stag-
flation – som hade varnats för tidigare –
kom därmed att realiseras.
Kraftigt avtagande inflation
Under första halvan av året fortsatte tolv-
naderstalen för inflationen att ligga på
nivåer högt över Riksbankens mål. Lägre
energipriser jämfört med året innan
bidrog därefter till en markant nedgång i
inflationen mätt med KPIF – Riksbankens
målvariabel. Mätt på detta sätt, låg infla-
tionen mellan december 2022 och
december 2023 marginellt över målet på
2 procent. Rensat för energipriser, det vill
säga mätt med KPIF-XE, låg inflationen
under samma tidsperiod dock på hela 5,3
procent. Höga prisökningar i framför allt
tjänstesektorn bidrog till den fortsatt
höga inflationen mätt med KPIF-XE.
Trendberäkningar som SBAB gjort utifrån
månadsinflationen uppräknad till årstakt,
visade att den underliggande inflationen
mot slutet av året låg drygt 1 procenten-
het lägre än vad KPIF-XE då visade. Årsin-
flationen väntas ligga på målet december
2023 till december 2024.
Styrräntan och den rörliga bolånerän-
tan höjdes
Riksbanken valde under året att höja styr-
räntan vid varje penningpolitiskt möte,
med undantag för sista mötet i november.
Med det kom också de rörliga bolånerän-
torna att öka markant i likhet med det
andra halvåret 2022. Mot slutet av året
hade den rörliga bolåneräntan, mätt som
snittränta på bolånemarknaden som hel-
het, klättrat upp till strax under 5 procent
- en närapå fyrdubbling på bara drygt 1,5
år. Bankernas bolånemarginaler minskade
rejält under året sett till mellanskillnaden
%
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
19 20 22 2321
3 M
3 Y
5 Y
Genomsnittliga bolåneräntor
Några ord från vår Chefsekonom Robert Boije
mellan utlåningsräntorna och räntan på
bostadsobligationer, men intjäningen
hölls uppe genom att inlåningsräntorna
inte höll jämna steg med uppgången i
styrräntan. Mot slutet av året syntes en
liten uppgång igen i bolånemarginalerna.
SBAB:s ekonomer bedömer att styr-
räntan kan komma att sänkas flera gånger
under 2024, vilket i så fall inner lägre
rörliga bolåneräntor.
Bostadspriser som först steg och sedan
sjönk
Efter ett stort fall i bostadspriserna under
hösten 2022, efter att både de rörliga och
fasta bolåneräntorna hade ökat kraftigt,
steg åter bostadspriserna de flesta
naderna fram till hösten 2023 – trots
fortsatt stigande räntor. Under hösten
sjönk priserna dock tillbaka igen. Sedan
toppnoteringarna under våren 2022 var
bostadspriserna ner med omkring 16 pro-
cent i slutet av 2023 mätt som genom-
snitt för Sverige som helhet. Villapriserna
hade då fallit betydligt mer än lägenhets-
priserna. Troligen förklaras det av att rän-
teuppgången så långt hade bitit hårdare
mot villa- än bostadsrättsinnehavarna
Makroekonomisk utveckling
2023 2022
BNP-utveckling (%) -0,9 2,8
Inflation, KPI (%) 4,4 12,3
Styrränta, årsslut (%) 4,00 2,50
Bostadspriser (%) -0,8 -11,5
Bostadsbyggande (antal påbörjade) 25 300 54 900
lla: SBAB, prognos 21 november 2023 för BNP-utveckling och bostadsbyggande.
gkonjunktur och hög
inflation samtidigt
10 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
och av att pandemieffekten, som hade pressat upp priserna på
rskilt villor, delvis hade klingat av. Stigande realinkomster och
en förväntad sänkning av bolåneräntorna talar för en viss, men
liten, prisuppgång på bosder under 2024.
Låg omsättning på andrahandsmarknaden
Omsättningen av bostäder låg under hela 2023 – och i likhet med
hösten 2022 – tydligt under normala nivåer. Antalet budgivare
låg på betydligt lägre nivåer och annonstiderna på betydligt
högre nivåer, jämfört med de tre närmast föregående åren. Det
totala utbudet av bostäder, inkluderande snart till salu var
rekordhögt. Till skillnad från mönstret tidigare år fortsatte dess-
utom det totala utbudet att öka under hela hösten och tidig vin-
ter. SBAB:s indikator Bomarknadstempen, som avser att fånga
hur lätt det är att sälja en bostad på andrahandsmarknaden, mätt
utifrån hur ett antal olika faktorer avviker från sina historiska
genomsnitt, låg under hela året på mycket låga värden.
Hårt prövade bostadsbyggare och fortsatt bostadsbrist
I kölvattnet av tidigare mycket stora prisökningar på materiel och
andra insatsfaktorer och lägre priser på andrahandsmarknaden,
fortsatte efterfrågan på nya bostäder att sjunka kraftigt under
2023. Sammanställningar av flera stora bostadsproducenters
redovisade försäljningssiffror pekade mot att antalet sålda nya
bosder under året låg på cirka en femtedel av volymerna åren
rmast innan. Mot slutet av året hade prisökningarna på bygg-
material klingat av rejält men alltjämt höga prisnivåer i kombina-
tion med fortsatt stigande bolåneräntor gav ingen lindring för
hårt pressade bostadsbyggare. Allt detta har sammantaget
bidragit till en kraftigt minskad lönsamhet för att bygga nya
bosder. Detta har föranlett SBAB att skriva ned byggvoly-
merna markant för kommande år. 2024 spås endast 20 000 nya
bosder påbörjas. Det kan jämföras med nästan 70 000 bostä-
der toppåret 2021.
De betydligt lägre volymerna i bostadsbyggandet kommer
inte att räcka till för att hålla jämna steg med den förväntade
ökningen i antalet hushåll kommande år. Därmed väntas
bostadsbristen öka ytterligare.
11SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Med nytänkande och omtanke gör vi det möjligt för över en halv miljon människor att äga
sitt hem och för företag att finansiera bostadsfastigheter. Genom vår verksamhet vill vi
på ett ansvarsfullt sätt möjliggöra och underlätta i livets alla boendefaser samt bidra till
att öka kunskapen om boende och boendeekonomi.
Affärsområde Företag & Bostadsrättsföreningar
3 080 16 300
Fastighetslånekunder Sparkunder
Inom Affärsområde Företag & Bostadsrättsföreningar (Brf) erbjuder
vi bostadsfinansieringslösningar till fastighetsbolag, bostadsut-
vecklare och bostadsrättsföreningar samt sparkonto till företag och
organisationer. Vi finansierar flerbostadshus, såväl befintliga som
under nybyggnation. Vi erbjuder personlig service till våra kunder
vilka är koncentrerade till tillväxtregionerna kring våra kontor i
Stockholm, Göteborg och Malmö. Vår utlåning inom detta affärs-
område motsvarar cirka 33 procent av SBAB:s totala utlåning.
Marknadsandelen för fastighetsutlåning till fastighetsbolag upp-
gick vid årsskiftet till 17,86 procent och marknadsandelen för utlå-
ning till bostadsrättsföreningar till 11,08 procent.
Affärsområde Privat
287 000 602 000
Bolånekunder Sparkunder
Inom Affärsområde Privat erbjuder vi tjänster inom boende och
boendeekonomi, såsom lån- och sparprodukter, bostadssöktjäns-
ter, mäklarrekommendationer och försäkringsförmedling. Verk-
samheten bedrivs under varumärkena SBAB, Booli och Hittamäk-
lare. SBAB har inga bankkontor för fysiska kundmöten. Vi möter
våra kunder och användare digitalt och per telefon. Vår marknads-
andel avseende bolån uppgick vid årsskiftet till 8,40 procent, vil-
ket gör oss till den femte största bolåneaktören i Sverige. Booli.se
har Sveriges största samlade utbud av bostäder till salu.
Våra kunder
Erbjudande och värdeskapande
Så skapar vi värde
12 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Erbjudande och värdeskapande
Bolån och boendeekonomi utan krångel!
Med våra tjänster inom boende och boendeekonomi vill vi möjliggöra och underlätta i livets
alla boendefaser – vare sig det handlar om att köpa, sälja eller bara bo.
Byggstenar för vårt erbjudande
Finansiellt kapital och utlåning
Vi tar in vårt finansiella kapital från tre olika källor: eget kapital
från ägaren, upplåning via kapitalmarknaden och inlåning från
allmänheten. I utbyte betalar vi ränta och utdelning. Det finan-
siella kapitalet omvandlar vi till olika typer av lån och finansiering
för våra kunder.
Data
I vår verksamhet hämtar vi in och hanterar stora mängder infor-
mation och data om boende och boendeekonomi, som vi på ett
transparent och ansvarsfullt sätt omvandlar till kunskap och
tjänster som förbättrar kunderbjudandet och kundupplevelsen.
Sälja Bo
Mäklarrekommendationer
Bostadsvärdering
Bostadsannonser
Tjänster via
samarbetspartners:
• Deklarationshjälp
Omfinansiering
Sparande
Privatlån
Tjänster via
samarbetspartners:
• Byggrådgivning
Köpa
Bolån och
bostadsfinansiering
Bostadsvärdering
Bostadsannonser
Tjänster via
samarbetspartners:
• Hemförsäkring
• Livförsäkring
• Juridisk rådgivning
• Elavtal
Så skapar vi värde
13SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Vart
Varför
Mission: Den omtänksamma banken med bäst
erbjudande inom boende och boendeekonomi
Vision: Förverkliga framtidens
boende och bostäder
Effektfulla
team
Självdrivande
medarbetare
Tillitsfulla
ledare
Hållbart
samhälle
Nöjda
kunder
Effektiv
verksamhet
Attraktiv
arbetsplats
Långsiktigt
värdeskapande
Regelverk
Affärsidé &
Strategier
Hållbarhets-
ambitioner
Vad
Hur
Värderingsdrivet arbetssätt
Ansvarsfull boendeekonomi
Vår hållbara styrmodell
Vi styr verksamheten med vår hållbara styrmodell. Den beskriver på ett enkelt och tydligt
sätt varför vi finns, vart vi ska, vad vi ska göra för att komma dit och hur vi tillsammans ska
göra det. Fokus och prioritering genom en balans mellan vad vi ska göra och hur vi ska göra
det är en förutsättning för att nå vår vision att förverkliga framtidens boende och bostäder.
Så styr SBAB verksamheten
14 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Mission: Den omtänksamma banken med bäst erbjudande inom
boende och boendeekonomi
Vision: Förverkliga framtidens boende och bostäder
Varför
Vart
Hållbart
samhälle
Långsiktigt
värde-
skapande
Effektiv
verksamhet
Nöjda
kunder
Attraktiv
arbetsplats
s mer på
sidan 32.
s mer på
sidan 24.
s mer på
sidan 36.
s mer på
sidan 28.
s mer på
sidan 38.
Vår hållbara styrmodell
Så styr SBAB verksamheten
Vår mission är vårt syfte och tydliggör varför vi finns och vad vi
bidrar med till våra kunder och samhället. Missionen uttrycker
Vår vision är vårt slutmål och det vi vill erbjuda våra kunder. Visio-
nen sporrar oss till att hela tiden bli bättre. SBAB:s fokus och
huvudsakliga produkt är bolån till privatpersoner samt bostadsfi-
nansiering till bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag. Att
erbjuda Sveriges bästa bolån ställer stora krav på nytänkande och
omtanke. Vi ska idag och på sikt förbättra för människor, samhäl-
let och företagen, med visionen att förverkliga framtidens
boende och bostäder. Vi når vår vision genom våra fem målom-
den: Långsiktigt värdeskapande, Nöjda kunder, Hållbart sam-
hälle, Effektiv verksamhet och Attraktiv arbetsplats
vår drivkraft, hur vi särskiljer oss från andra och den nytta vi gör
varje dag. Vår mission gör oss stolta och engagerade.
15SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Ansvarsfull boendeekonomi handlar om att hantera och erbjuda
finansiella produkter och tjänster på ett sätt som främjar kun-
dernas ekonomiska välbefinnande och stabilitet i samband med
boendet. SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke
erbjuda lån och sparande samt andra tjänster för bättre boende
och boendeekonomi till privatpersoner, bostadsrättsföreningar
och fastighetsbolag i Sverige. Vi arbetar kontinuerligt för att
utveckla och förbättra vårt kunderbjudande.
Vi har tydliga strategier för kunderbjudande, distribution, IT,
data science, innovation, risk, finansiering och HR för att positio-
nera oss som det bästa bolånealternativet i Sverige. Att vara
ledande inom vår nisch och erbjuda tjänster som kunder behöver
och värdesätter är vårt framgångsrecept. Vårt helhetserbju-
dande inom boende och boendeekonomi löser kundernas pro-
blem genom hela boenderesan.
Vi arbetar i en hög takt och säkerställer att vi följer de ökande
regelverken inom bank- och finanssektorn. God riskhantering,
regelefterlevnad, samt intern styrning och kontroll är grundför-
utsättningar för SBAB. Vårt arbete för regelefterlevnad inklude-
rar interna regler i form av styrande dokument, och vi främjar en
företagskultur där varje medarbetare förväntas ta ansvar, agera
etiskt och följa både externa och interna regelverk.
Vad
– Ansvarsfull boendeekonomi
Vår hållbara styrmodell
FN:s globala hållbarhetsmål
SBAB, liksom hela näringslivet, har en viktig roll i att bidra till att upp
FN:s globala hållbarhetsmål. Vi har identifierat och valt ut fyra för oss pri-
oriterade mål. De är integrerade i hela vår verksamhet och vägleder oss
att fatta ännu fler ansvarsfulla och långsiktigt hållbara beslut.
s mer på sidan 180.
Hållbarhetsambitionerna avser delmål och strävanden som SBAB
har för att integrera och främja hållbarhetsaspekter i verksamhe-
ten och beslut. Dessa ambitioner inkluderar sociala och miljö-
ssiga perspektiv att skapa långsiktig positiv påverkan. SBAB:s
hållbarhetsambitioner är kartan som visar vart vi vill ta oss inom
20 prioriterade hållbarhetsområden fram till år 2025. Inom res-
pektive hållbarhetsambition har vi även mätbara och uppfölj-
ningsbara mål som ska guida oss framåt och lyfta vårt redan
ambitiösa och integrerade hållbarhetsarbete till nya nivåer. Ambi-
tionerna är kopplade till SBAB:s fem verksamhetsövergripande
målområden och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
s mer på sidan 164.
16 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
För att lyckas på en konkurrensutsatt marknad som förändras
allt snabbare krävs ett värderingsdrivet arbetssätt. Vårt värde-
ringsdrivna arbetssätt inkluderar ett tillitsfullt ledarskap, effekt-
fulla team och självdrivande medarbetare där alla fattar kloka
beslut i vardagen. Det skapar det tempo som behövs för att
SBAB ska vara konkurrenskraftigt. Arbetssättet bygger på tyd-
lighet, transparens och inkludering. Det möjliggör beslutsamhet,
mod, nytänkande, vardagsinnovation och kontinuerligt lärande.
Resultatet blir nöjda kunder, tillväxt, lönsamhet och långsiktig
konkurrenskraft. Vi arbetar aktivt med att utveckla vårt värde-
ringsdrivna arbetssätt, med den självdrivna medarbetaren och
det tillitsfulla ledarskapet i centrum. Vårt värderingsdrivna
arbetssätt är vårt spelsystem och handlar om att alltid arbeta
Hur
rderingsdrivet arbetssätt
Vår hållbara styrmodell
Våra värderingar
Våra fyra värderingar med förklarande innebärandepunkter är vår gemensamma attityd,
vårt spelsystem och grunden i vår företagskultur.
Vi är stolta proffs
Jag är affärsmässig och levererar.
Vi tar alla ansvar för kunden.
Vi jobbar på långa relationer.
Jag utvecklar ständigt min
kompetens.
Vi älskar att göra afrer.
Vi jobbar smart med fart
Jag agerar direkt och tar frågan.
Vi prövar och lär oss.
Jag krånglar inte till det.
Jag vågar utmana och tänka nytt.
Vi samarbetar och kalibrerar.
Vi tar ansvar – hela vägen
Jag tänker steget före.
Vi tar beslut där frågan kan lösas.
Jag är rädd om pengar.
Vi agerar hållbart.
Jag gör skillnad och ser till
helheten.
Vi lyckas tillsammans
Vi gör mål och firar framgångar.
Jag är rak och tydlig.
Min kunskap är allas.
Jag är prestigelös och bryr mig.
Vi inkluderar och utvecklas av
varandras olikheter.
utifrån våra värderingar som styrmedel. Precis som ett lag tränar
vi, pratar, diskuterar och ger feedback för att bli bättre. Det
handlar om att hela tiden möjliggöra för alla att ta egna initiativ.
s mer på sidan 38.
17SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
SBAB:s målområden
Mål och
utfall
2023
Vi skiljer inte på affärsmål och hållbarhetsmål -
grunden för all verksamhet måste vara hållbar.
SBAB ÅRSREDOVISNING 202318
SBAB:s målområden
19SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
SBAB:s målområden
I dialog med våra intressenter
Att vara lyhörda för våra intressenters
krav, behov och önskemål är en förutsätt-
ning för att utveckla SBAB:s verksamhet i
önskad riktning och därigenom skapa
långsiktiga värden. SBAB har identifierat
ett antal särskilt viktiga intressentgrup-
per som på olika sätt påverkar och påver-
kas av vår verksamhet.
Väsentlighetsanalys 2020
SBAB:s övergripande arbete med hållbar-
het utgår från en väsentlighetsanalys som
genomfördes under 2020, inom vilken vi
genom omfattande och strukturell dialog
med våra intressenter identifierade områ-
den och frågor som SBAB förväntas
adressera i vårt hållbarhetsarbete. Inom
ramen för detta arbete identifierades
totalt 14 väsentliga hållbarhetsfrågor och
återfinns senare på sid 164 i denna redo-
visning.
Uppdaterad väsentlighetsanalys 2023 i
enlighet med CSRD
SBAB förntas från och med räken-
skapsåret 2024 rapportera i enlighet med
det nya EU-direktivet CSRD (Corporate
Sustainability Reporting Directive). Det
nya direktivet inner övergripande att
fler företag än tidigare kommer att
behöva upprätta omfattande hållbar-
hetsrapporter enligt specifika standar-
der, så kallade ESRS (European Sustaina-
bility Reporting Standards).
Till grund för rapporteringen ställer
CSRD och ESRS krav på bolag att genom-
föra en så kallad dubbel väsentlighets-
analys, vilken beaktar hur ett företag
påverkar sin omgivning vad gäller männ-
iskor och miljö, men också vilken påver-
kan hållbarhetsrelaterade frågor har eller
kan ha på företagets finansiella ställning.
Tillsammans formar dessa två förhåll-
ningssätt en helhetsbild över de mest
väsentliga hållbarhetsfrågorna för ett
företag. Under 2023 genomförde SBAB
en sådan analys, den implemteras i
SBAB:s verksamhet under 2024.
Genomlysning och hållbarhets-
ambitioner
Under 2021, i anslutning till genomföran-
det av väsentlighetsanalysen, beslutade
SBAB:s styrelse om en genomlysning av
verksamheten utifrån ett hållbarhetsper-
spektiv. I analysen identifierades nuläge,
ambitionsnivå samt målbild som sträcker
sig fram till 2025. Genomlysningen iden-
tifierade 21 prioriterade områden inom
vilka SBAB har utmaningar eller möjlighe-
ter av olika storleksgrad. Varje område har
tilldelats en ansvarig företagsledningsre-
presentant samt en operativt ansvarig
från verksamheten. Varje område har där-
utöver tilldelats en dedikerad resurs från
enheten Hållbarhet. För att följa upp
arbete och säkerställa integrering av håll-
barhet rapporteras framdriften inom res-
pektive område varje kvartal till företags-
ledningen. En sammanställning av fram-
driften rapporteras dessutom till styrel-
sen två gånger per år.
Strategisk översyn
De senaste åren har varit framgångsrika
för SBAB. Den goda utvecklingen är
understödd av en rad strukturella fakto-
rer, till exempel den underliggande tillväx-
ten på bostadsmarknaden och därmed
marknaden för bostadskrediter, men
också ett resultat av ett tydligt och foku-
serat strategiarbete.
Vår strategi är sedan hösten 2014 att
fokusera på vår kärnaffär, bolån och
bostadsfinansiering, supporterat med
sparkonto. I samband med förvärvet av
Booli valde vi att bredda vårt erbjudande
med tjänster inom boende och boende-
ekonomi.
Under 2022 identifierade vi ett behov
av att förtydliga vissa delar i vår övergri-
pande strategi för att ta hänsyn till större
trender och den övergripande utveck-
lingen på marknaden, bland annat med
fokus på klimatomställningen och sättet
som människor bor. Översynen inklude-
rade ett omtag kring vår befintliga mål-
struktur och långsiktiga strategiska
affärsmål. SBAB:s ägare, den svenska
staten, har därtill genom sin ägarpolicy
aviserat en tydlig förväntan på SBAB att
sätta långsiktiga och väsentliga hållbar-
hetsmål för verksamheten.
Som statligt ägt bolag ska SBAB eta-
blera långsiktigt strategiska mål för håll-
bart värdeskapande. Dessa mål ska foku-
sera på värdeskapande samt vara rele-
vanta för bolagets affärsverksamhet och
väsentliga hållbarhetsaspekter. Målen ska
även vara långsiktiga, utmanande, upp-
följningsbara, tydliga och jämförbara.
I slutet av 2022 beslutade SBAB:s sty-
relse om fem nya målområden och sju nya
långsiktiga strategiska mål som sträcker
sig fram till 2030, vilka tillsammans
bedöms bidra till att SBAB bedriver en
hållbar affärsverksamhet som genererar
långsiktigt värde för SBAB:s intressenter
samt svarar mot de förändringar och
utmaningar som har identifierats i
omvärlden. De övergripande finansiella
målen från ägaren gällande lönsamhet,
utdelning och kapitalisering kvarstår
sedan tidigare.
Strategisk riktning
och prioritering
20 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Fem målområden
och sju över gripande mål
SBAB:s styrelse har fastställt fem övergripande målområden
med sju övergripande mål för verksamheten. Tillsammans
utgör dessa grunden för ett gemensamt förhållningssätt för
hur SBAB ska bidra till en hållbar samhällsutveckling och lång-
siktigt värdeskapande.
SBAB:s målområden
Långsiktigt
värdeskapande
Nöjda
kunder
Hållbart
samhälle
Effektiv
verksamhet
Attraktiv
arbetsplats
21SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Måluppfyllelse
SBAB:s vision är att förverkliga framtidens boende och bostäder, och vi förklarar vår
vision med våra fem målområden. Respektive målområde mäts genom övergripande mål.
Målområde Mål Utfall 2023 Mål 2023 Mål 2030 Förklaring
Långsiktigt
värdeskapande
Avkastning på eget kapital
över tid
11,5% 10% 10%
Vi har ett ansvar att bidra till långsiktigt värdeskapande för alla de intressenter som på
ett eller annat sätt berörs av vår verksamhet, däribland vår ägare, den svenska staten. Vi
vill växa ansvarsfullt, med god lönsamhet och till rätt risk.
Nöjda
kunder
Marknadsandel Bolån
Marknadsandel Företag
Marknadsandel Bostadsrätts-
föreningar
8,40%
17,86%
11,08%
8,4%
18,3%
11,0%
10%
20%
15%
Att växa är centralt för företag som verkar på konkurrensutsatta marknader. Att vi
över tid växer och tar marknadsandelar är ytterst ett bevis på att våra kunder upp-
skattar vår service och vårt erbjudande.
Hållbart
samhälle
Reduktion klimatpåverkan i
kg CO2/m2 direkt och indirekt
från utlåningsportföljen
-1,6% -4% -30%
Vi har ett ansvar för de människor och de delar av samhället som påverkas av vår verk-
samhet, både idag och i framtiden. Vi har som långsiktig ambition att kraftigt minska
såväl vår egen som våra kunders klimatpåverkan i linje med internationella mål och över-
enskommelser.
Effektiv
verksamhet
K/I-tal 31,0% 32% <30%
Att vi bedriver verksamheten på ett så effektivt sätt som möjligt är en förutsättning för
vår långsiktiga konkurrenskraft. Hög kostnadseffektivitet ökar dessutom vår förmåga
att erbjuda våra kunder attraktiva villkor.
Attraktiv
arbetsplats
Engagemangsindex,
samman vägt resultat av
medarbetar undersökning
4,1
4 4
Vi är övertygade om att motiverade och engagerade medarbetare utgör själva grunden
för SBAB:s långsiktiga framgång och konkurrenskraft.
SBAB:s målområden
22 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Målområde Mål Utfall 2023 Mål 2023 Mål 2030 Förklaring
Långsiktigt
värdeskapande
Avkastning på eget kapital
över tid
11,5% 10% 10%
Vi har ett ansvar att bidra till långsiktigt värdeskapande för alla de intressenter som på
ett eller annat sätt berörs av vår verksamhet, däribland vår ägare, den svenska staten. Vi
vill växa ansvarsfullt, med god lönsamhet och till rätt risk.
Nöjda
kunder
Marknadsandel Bolån
Marknadsandel Företag
Marknadsandel Bostadsrätts-
föreningar
8,40%
17,86%
11,08%
8,4%
18,3%
11,0%
10%
20%
15%
Att växa är centralt för företag som verkar på konkurrensutsatta marknader. Att vi
över tid växer och tar marknadsandelar är ytterst ett bevis på att våra kunder upp-
skattar vår service och vårt erbjudande.
Hållbart
samhälle
Reduktion klimatpåverkan i
kg CO2/m2 direkt och indirekt
från utlåningsportföljen
-1,6% -4% -30%
Vi har ett ansvar för de människor och de delar av samhället som påverkas av vår verk-
samhet, både idag och i framtiden. Vi har som långsiktig ambition att kraftigt minska
såväl vår egen som våra kunders klimatpåverkan i linje med internationella mål och över-
enskommelser.
Effektiv
verksamhet
K/I-tal 31,0% 32% <30%
Att vi bedriver verksamheten på ett så effektivt sätt som möjligt är en förutsättning för
vår långsiktiga konkurrenskraft. Hög kostnadseffektivitet ökar dessutom vår förmåga
att erbjuda våra kunder attraktiva villkor.
Attraktiv
arbetsplats
Engagemangsindex,
samman vägt resultat av
medarbetar undersökning
4,1 4 4
Vi är övertygade om att motiverade och engagerade medarbetare utgör själva grunden
för SBAB:s långsiktiga framgång och konkurrenskraft.
Läs mer
på sidorna
24–27
Läs mer
på sidorna
28–31
Läs mer
på sidorna
32–35
Läs mer
på sidorna
36-37
Läs mer
på sidorna
38–39
SBAB:s målområden
23SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Långsiktigt
värdeskapande
SBAB har ett ansvar att bidra till långsiktigt värdeskapande för alla de intressenter som på ett
eller annat sätt berörs av vår verksamhet, däribland vår ägare, den svenska staten. Väl funge-
rande banker bidrar till tillväxt, utveckling och sysselsättning i samhället och utgör en viktig del
av den finansiella stabiliteten. Vi vill xa ansvarsfullt, med god lönsamhet och till rätt risk.
Vi mäter framdriften inom detta målområde genom att titta på vår lönsamhet, även om långsik-
tigt värdeskapande är en funktion av allting som vi totalt sett gör inom ramen för vår verksamhet.
God lönsamhet utgör
grunden för långsiktigt
värdeskapande
Långsiktigt värdeskapande handlar om
att förvalta och öka värdet på de medel
som tillförs verksamheten, att över tid
uppnå en avkastning som överstiger den
bedömda risken i verksamheten. Att
SBAB är lönsamt är också en viktig förut-
sättning för att vi över tid ska lyckas nå
våra långsiktiga strategiska mål, eftersom
lönsamhet utgör grunden för såväl vår
förmåga att växa som vår förmåga att
investera i verksamheten och vårt erbju-
dande.
Vi uppr lönsamhet genom att
utveckla och arbeta med såväl våra intäk-
ter som våra kostnader. De största påver-
kande faktorerna på intäktssidan handlar
om tillväxt i form av fler kunder, ökade
volymer i utlåningen samt räntemargina-
len på utlåningen. På kostnadssidan
handlar det om att uppnå hög och uthållig
kostnadseffektivitet, med låga marginal-
kostnader för tillväxt och utveckling av
vårt kunderbjudande.
Vi har som mål att uppnå en avkast-
ning på eget kapital om minst 10 procent i
linje med lönsamhetsmålet från vår ägare.
Avkastning på eget kapital uppgick för
2023 till 11,5 procent (10,5).
Tillväxt och ansvarsfull kreditgivning
Kredittillväxten på bolånemarknaden har
varit mycket låg under året . Årstakten låg
i december 2023 på runt 0,4 procent, i
förhållande till närmare drygt fyra pro-
cent vid motsvarande tidpunkt i fjol.
Vissa månader under 2023 har mark-
nadstillväxten till och med varit negativ.
Konkurrensen på marknaden är hård och
marginalerna har under 2023 varit väldigt
pressade.
Situationen på fastighetsmarknaden
är fortsatt avvaktande med få transaktio-
10%
Lönsamhet
(avkastning på eget kapital)
Mål mot 2030
Fördjupning om målområdet finns
i hållbarhetsnoterna på sidan 167.
24 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
ner och förhållandevis låg tillväxt. Kredit-
tillväxten i bankutlåningen hålls till viss
del uppe av att många fastighetsbo-
lagskunder finner det utmanande att
finansiera sig i obligationsmarknaden till
goda villkor. Det innebär att de behöver
refinansiera en del förfallande obliga-
tionslån med banklån, vilket bidrar till att
hålla uppe kredittillväxten på marknaden.
SBAB:s långsiktiga ambition är att
växa utlåningen. Även om de nuvarande
marknadsförutsättningarna är utma-
nande fortsätter vi att vinna mark och ta
marknadsandelar. Viktiga framgångsfak-
torer i den nuvarande marknaden handlar
om enkelhet, omtanke och transparens.
Faktorer som sedan länge är viktiga delar
av SBAB:s företagskultur och erbjudande.
SBAB:s totala utlåning växte under
2023 med 1,6 procent (9,1) och uppgick
vid utgången av 2023 till 517,4 mdkr
(509,5). Av den totala utlåningen
utgjorde 346,3 mdkr (349,0) bolån, 1,8
mdkr (2,1) privatlån, 100,8 mdkr (90,7)
utlåning till fastighetsbolag och 68,5
mdkr (67,7) utlåning till bostadsrättsför-
eningar. Att växa är centralt för företag på
konkurrensutsatta marknader. Tillväxt är
också ytterst ett bevis på att vårt kunder-
bjudande är efterfrågat och uppskattat.
Vi har som bank ett stort ansvar för att
inte bidra till att våra kunder riskerar att
hamna i en svår ekonomisk situation. Där-
för ställs det stora krav på oss att så långt
det är möjligt säkerställa att en kund, över
tid, klarar av att hantera de räntekostna-
der och amorteringar som ett lån inner.
Hushållens och företagens utgifter har
ökat kraftigt i takt med de stigande rän-
torna. Parallellt har el- och energipriserna
fortsatt att öka samtidigt som mat,
insatsvaror och tjänster blivit allt dyrare.
Trots att en återgång till ett ur ett histo-
riskt perspektiv mer normalt ränteläge
varit förväntat under en lång tid har has-
tigheten och storleken på den senaste
tidens ränteuppgångar överraskat många.
Kreditkvalitet är ett ytterst viktigt
område för oss och vi fortsätter att följa
utvecklingen på marknaden noggrant.
För att bättre återspegla de rådande
marknadsförutsättningarna har vi under
året löpande analyserat utlåningsportföl-
jen och gjort nödvändiga justeringar i våra
villkor i kreditgivningen, till såväl privat-
personer som företag och bostadsrätts-
föreningar.
SBAB:s övergripande kreditkvalitet är
fortsatt god. Vår verksamhet bygger i
huvudsak på att ge ut lån mot säkerhet.
Det gör att vår utlåningsportfölj karakte-
riseras av låg risk och att vi har god för-
måga att hantera ett försämrat mark-
nadsläge. Detta bekräftas bland annat av
EBA (Europeiska bankmyndigheten) och
dess EU-omfattande stresstest som
undersöker motståndskraften hos finan-
siella institutioner för kraftiga störningar i
omvärlden och ekonomin. SBAB påvisade
bland de starkaste resultaten av alla ban-
ker som inkluderades i testet.
Kreditrlusterna uppgick för året till
93 mnkr, vilket motsvarar 0,02 procent av
vår totala utlåning, och bestod till största
delen av kreditreserveringar för framtida
kreditförluster. De faktiska kreditförlus-
terna var fortsatt låga och uppgick för
året till 9 mnkr. Andelen lån inom kredit-
steg 3 – det vill säga de lån som bedöms
ha särskild hög risk – har under året ökat
något på aggregerad nivå, men dock från
väldiga låga nivåer. Denna andel uppgick
vid utgången av 2023 till 0,14 procent av
vår totala utlåning. Det går dock inte att
utesluta ytterligare effekter på SBAB:s
kreditkvalitet senare i kreditcykeln, när
räntehöjningarna från Riksbanken till fullo
har absorberats av hushållen, företagen
och ekonomin.
Ekonomiska mål från ägaren
SBAB har av ägaren svenska staten tilldelats följande
ekonomiska mål:
Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över en kon-
junkturcykel om minst 10 procent.
Kapitalisering: Kärnprimärkapitalrelation och total
kapitalrelation om minst 0,6 procentenheter över FI:s
kommunicerade krav.
Utdelning: Ordinarie utdelning om minst 40 procent av
årets vinst efter skatt med beaktande av koncernens
kapitalstruktur.
Så skapas vårt resultat
Vår totala utlåning till privatpersoner, fastighetsbolag
och bostadsrättsföreningar uppgick vid utgången av
året till 517,4 mdkr. Som ersättning för dessa lån erller
vi ränta. Skillnaden mellan räntekostnaden för vår
finansiering och den totala summan som våra låntagare
betalar in i form av ränta kallas för räntenetto. Vårt slut-
giltiga resultat består förenklat av räntenettot minus
kostnaderna för att bedriva verksamheten, kreditför-
luster, påförda avgifter och skatt. Resultatet för 2023
uppgick till 2 408 mnkr (2 081).
25SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Långsiktigt värdeskapande
Inlåningens betydelse ökar i takt med
stigande räntor
Upplåning genom kapitalmarknaden har
blivit dyrare i takt med de stigande rän-
torna. Det gör att inlåningen från privat-
personer, företag och bostadsrättsfören-
ingar har blivit en allt viktigare pusselbit
för SBAB:s förmåga att kunna erbjuda ett
konkurrenskraftigt erbjudande för bolån
och bostadsfinansiering.
r våra kunder vänder sig till oss för
att låna pengar måste vi först låna upp
kapital. En stor del av ett nytt bostadslån
finansieras av pengar som vi lånar från
andra aktörer. Huvuddelen av vår finan-
siering består fortfarande av upplåning
via kapitalmarknaden, vilket sker genom
att SBAB och dotterbolaget SCBC emit-
terar obligationer som investerare köper. I
utbyte betalar vi ränta. Räntan bestäms
av det allmänna ränteläget och av hur
tryggt det anses vara att investera i
SBAB. Risken för investeraren minskas
genom att vi ofta använder bolånen som
säkerhet för obligationerna. En annan vik-
tig och växande del av vår finansiering
består av inlåning, alltså att privatperso-
ner, företag eller bostadsrättsföreningar
sparar sina pengar på SBAB:s sparkonton,
i utbyte mot sparränta.
Bolåneräntorna har över lag inte ökat i
paritet med vare sig höjningarna av styr-
räntan från Riksbanken eller bankernas
upplåningskostnader via bostadsobliga-
tioner. Ett skäl till detta är att många ban-
ker istället har hållit nere inningsrän-
torna. Bankkollektivet som helhet – inte
minst storbankerna – har inte höjt rän-
torna på sina sparkonton lika mycket som
Riksbanken har höjt reporäntan. Det inne-
bär att de flesta banker tjänar betydligt
mer pengar på inlåning än tidigare. Ett
fenomen som inte är ovanligt om vi tittar
tillbaka historiskt. När räntorna är låga
tenderar marginalerna att flyttas från
inlåning till utlåning som är kopplad mot
en listränta. Motsatt samband gäller nor-
malt i en miljö där räntorna stiger.
På SBAB tänker vi annorlunda. Vi har
arbetat aktivt för att öka inlåningen som
en del av vår totala finansiering. Ökad
inlåning bidrar till en mer balanserad och
diversifierad finansieringsmix och mins-
kar volatilitet i intjäningen över tid. En vik-
tig del av vårt arbete handlar om att
erbjuda transparenta och attraktiva vill-
kor. Att erbjuda ett bra pris, helt enkelt. Vi
har under året fortsatt att investera
mycket tid och resurser för att vässa vårt
sparerbjudande, både vad gäller produkt-
utbud och villkor, men också i termer av
användarvänlighet och enkelhet. Vi har
också lagt mycket resurser på att ytterli-
gare synligra SBAB och vårt erbju-
dande på marknaden.
Inlåningen ökade under året med 18,0
procent till totalt 215,2 mdkr (182,4). In-
ningens andel av utlåningen uppgick vid
årets slut till cirka 41,6 procent, jämfört
med 35,8 procent vid ingången av året.
God kapitalisering ett krav, men också
en förutsättning för tillväxt
Att SBAB är väl kapitaliserat är viktigt
eftersom det bidrar till såväl förtroende
från våra intressenter som ekonomisk
stabilitet över tid. Att uppnå en god kapi-
talisering är också viktigt eftersom det
möjligr tillväxt i utlåningen och mot-
ståndskraft i händelse av sämre tider.
SBAB:s kapitalkrav styrs i stor
utsträckning av externa lagar och regler
och tillsynen sköts av FI (Finansinspektio-
nen). Ägarens kapitalmål styr vilken
kerhetsmarginal vi ska ha till de regula-
toriska kraven. Enligt SBAB:s kapitalmål
från ägaren ska kärnprimärkapitalrelatio-
nen och den totala kapitalrelationen
under normala förhållanden uppgå till
minst 0,6 procentenheter över det av FI
kommunicerade kravet. Under 2022 fat-
tade VD beslut om att införa ett komplet-
terande kapitalmål gällande kärnprimär-
kapital. Det innebär att SBAB över tid,
och under normala omständigheter, ska
hålla en buffert motsvarande 1–3 pro-
centenheter över FI:s kommunicerade
krav.
FI:s regelkrav motsvarade vid årsskif-
tet en kärnprimärkapitalrelation om 10,1
procent och en total kapitalrelation om
14,4 procent. SBAB:s faktiska kärnpri-
rkapitalrelation uppgick vid utgången
av året till 12,3 procent (12,8) och den
totala kapitalrelationen till 17,0 procent
(17,8), vilket ger en god marginal till såväl
externa krav som interna mål.
Läs mer om SBAB:s kapitalsituation på sid 55.
En del av vår finansiering kommer från vår ägare, den svenska staten, i form av eget
kapital. För sin insats får ägaren avkastning genom den vinst som genereras i verksam-
heten. Av vinsten ska enligt ägarens utdelningsmål minst 40 procent av resultatet efter
skatt delas ut, med hänsyn tagen till SBAB:s kapitalstruktur. Styrelsen föresr att
utdelning för 2023 ska uppgå till 963 mnkr (832) i linje med ägarens mål, och att reste-
rande del av vinsten återinvesteras i verksamheten.
Löpande värdeöverföring till ägaren genom utdelning
26 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Långsiktigt värdeskapande
SBAB vill som bank bidra till ett väl funge-
rande finansiellt system. Därr riktar vi
ett stort fokus på säkerhets- och regel-
verksfrågor. Ett högt förtroende från kun-
der, medarbetare, leverantörer och sam-
hället i stort är en möjliggörare för oss att
lyckas nå våra mål över tid.
Så hanterar vi cyberrelaterade hot
Identitetsstölder, ransomware, överbe-
lastningsattacker och andra typer av
cyberhot är stora aktuella samhällspro-
blem. Företag, banker, myndigheter och
lagstiftare arbetar intensivt för att möta
de förändringar och utmaningar som digi-
talisering och det uppkopplade samhället
innebär. SBAB arbetar dedikerat med
cyberkerhet för att säkerställa och
upprätthålla en hög cybersäkerhetsnivå i
verksamheten. Målet är att skydda våra
kunders och bankens information. Vi
arbetar proaktivt för att öka risk- och
säkerhetsmedvetenheten hos både våra
kunder och våra medarbetare samt med
att löpande förbättra säkerheten i våra IT-
miljöer. Kontinuitetsplanering är en viktig
del av arbetet för att säkerställa att SBAB
har en robusthet och förmåga att driva
kritiska processer på en acceptabel nivå
vid eventuella störningar. Genom leveran-
törsstyrning och uppföljning arbetar
SBAB för att säkerställa att våra leveran-
törer uppfyller de säkerhetskrav som
ställs. Vi arbetar löpande med att sprida
kunskap inom SBAB och informera våra
kunder om vad de ska vara upprk-
samma på och vilka åtgärder som de bör
vidta för att skydda sig själva och sin
information. SBAB har också ett så kallat
Security Incident Response Team (SIRT),
vars uppgift är att upptäcka, analysera
och åtgärda IT-säkerhetsincidenter.
Så motverkar vi finansiell brottslighet
Finansiell brottslighet så som bedräge-
rier, penningtvätt och korruption utgör
idag ett övergripande hot mot samhället
och demokratin och omsätter miljardbe-
lopp varje år. Den organiserade brottslig-
hetens nyttjande av det finansiella syste-
met för att generera brottsvinster och
tvätta pengar utgör ett hot mot förtroen-
det för den finansiella sektorn och ban-
kerna. Banksektorns roll i att motverka
finansiell brottslighet är viktig och SBAB
har en enhet som arbetar med att mot-
verka att bankens produkter och tjänster
nyttjas för finansiell brottslighet. Målet
med Anti Financial Crime-enhetens
arbete är dels att skydda bankens kunder
från brott, så som bedrägerier, dels att
identifiera förövare inom till exempel
penningtvätt.
Varje år, och vid behov, utvärderar och
uppdaterar vi vår ”Allmänna riskbedöm-
ning” där vi gör en bedömning av hur våra
tjänster kan utnyttjas för penningtvätt
och finansiering av terrorism, samt hur
stor risken är för att detta sker. SBAB:s
interna regelverk och rutiner har anpas-
sats till de risker vi ser, våra kunder och de
tjänster som de nyttjar.
Vi arbetar löpande med utbildning för
att säkerställa kunskapsnivån inom SBAB
rörande bedrägerier, penningtvätt, ter-
rorfinansiering och korruption. Vi infor-
merar också våra kunder om vad de ska
vara uppmärksamma på och hur de kan
skydda sig mot olika former av bedräge-
rier.
SBAB bevakar utvecklingen av regel-
verk, modus och teknisk utveckling inom
området finansiell brottslighet och deltar
aktiv i ett antal olika samverkansforum.
Vi har oberoende granskningsfunktioner
som övervakar och kontrollerar att SBAB
uppfyller de krav på åtgärder och rutiner
som lagstiftningen och vi själva ställer.
Uppförandekod
SBAB:s uppförandekod ger vägledning i
hur vi ska uppträda och agera i olika situa-
tioner samt vilket ansvar som följer av att
vara anställd på SBAB. Medarbetare, kon-
sulter, företagsledning och styrelsemed-
lemmar har alla ett ansvar att sätta sig in i
och följa koden. Koden finns publicerad
på sbab.se.
Uppförandekod för bolåneförmedlare
Tillsammans med Skandia och Landshy-
potek Bank har SBAB tagit fram en upp-
förandekod som ska gälla för alla bone-
förmedlare som bankerna samarbetar
med. Uppförandekoden säkerställer med
sina krav en enhetlighet i förmedlarbran-
schen avseende bland annat kunskaps-
krav och regelefterlevnad för förmedla-
rens personal, samt att ersättning i sam-
band med bolåneförmedling följer de
ersättningsregler för personal som gäller
för banker vid kreditgivning i form av
endast fast ersättning.
Leverantörskod
SBAB:s leverantörskod är bilagd till majo-
riteten av våra leverantörsavtal. Den
redogör för SBAB:s syn och förntningar
på våra leverantörers hållbarhetsarbete
samt efterlevnad av internationella rikt-
linjer och principer. Vi följer även upp hur
de största leverantörerna efterlever leve-
rantörskoden.
Visselblåsning
För oss på SBAB är det mycket viktigt att
vi har ett öppet företagsklimat och att
eventuella missförhållanden snabbt kom-
mer fram. Vi har en intern visselblåsarka-
nal som tillhandahålls av en extern leve-
rantör. Genom kanalen kan misstänkta
missförhållanden som har ett allmänin-
tresse, eller som strider mot unionsrät-
ten, rapporteras konfidentiellt och med
anonymitet. Under 2023 har det inkom-
mit tre visselbsningar.
Vår verksamhet bygger på förtroende
27SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Långsiktigt värdeskapande
Nöjda
kunder
På SBAB strävar vi efter att vara transparenta, ansvarstagande, enkla och tillgängliga. I kombina-
tion med digitalisering och ett hållbart kunderbjudande möter vi våra kunders förväntningar och
behov. Nöjda kunder är ett bevis på att vårt erbjudande är relevant för våra kunder. Nöjda kunder
stannar hos oss, vilket öppnar upp för möjligheter till tillväxt. Vi mäter framdriften inom detta
målområde genom att följa vår marknadsandel för bolån till privatpersoner, företag och lån till
bostadsrättsföreningar.
Vårt ansvarsfulla och
transparenta erbjudande
Kunder uppskattar en konkurrenskraftig,
transparent och enkel pristtning av
bolån. För oss på SBAB är det en självklar
del i en förtroendefull kundrelation. Det
är också en stor anledning till att fler och
fler kunder väljer SBAB för sitt bolån.
Vi verkar för ökad transparens
på bolånemarknaden
Skillnaden mellan listräntor och genom-
snittsräntor för bolån fortsätter att vara
stor hos de flesta större bolånebanker.
nga banker utgår från höga listräntor
och tillämpar tillfälliga rabatter eller indi-
viduell räntesättning med förhandling.
Räntan kan dessutom påverkas av om
bolånekunderna köper andra tjänster av
banken. På SBAB strävar vi efter att vara
enkla, tydliga och transparenta i vårt
erbjudande. Vi vill att våra kunder ska
känna tillit och vara trygga med SBAB
som bank och långivare.
Behöver aldrig förhandla om
bolåneräntan
På SBAB behöver en aldrig förhandla om
bolåneräntan eller köpa fler tjänster för
att få bra och rätt ränta på sitt bolån. Vi
tycker inte att vem en pratar med på ban-
ken, hur en är klädd eller hur talför en är
ska påverka räntan. Vår räntesättning för
bolån har sin grund i aktuella listräntor för
respektive räntebindningstid, vilka publi-
ceras på sbab.se. Kundens specifika bolå-
neränta presenteras som en avvikelse
mot listräntan. Avvikelsen baseras på
bostadens belåningsgrad - vilket är ande-
len bolån i relation till marknadsvärdet på
bostaden, bostadens eventuella energik-
lass och bolånets storlek. På sbab.se kan
våra kunder själva räkna på vilken ränta de
får. Det ger en transparent vägledning om
vad som bestämmer den enskilda lånta-
garens bolånenta i förhållande till
listräntan. SBAB:s transparenta prissätt-
10%
Marknadsandel Bolån
20%
Marknadsandel Företag
15%
Marknadsandel Brf
Mål mot 2030
Fördjupning om målområdet finns
i hållbarhetsnoterna på sidan 168.
28 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
ningsmodell är anledningen till att skillna-
den mellan list- och genomsnittsräntor
för bon är betydligt mindre än hos de
flesta andra banker.
Så möter och hjälper vi våra kunder
SBAB har inga fysiska bankkontor, vilket
gör att mycket av vår kunddialog sker
digitalt, via webb, app och telefon dagtid,
kvällstid och under helgen.
Våra kunder inom företag och
bostadsrättsföreningar träffar vi dock
även i personliga möten hos kunden, på
våra kontor eller i form av kundträffar. Där
får våra kunder en kontaktyta med hög
tillgänglighet till bankens expertis och en
väl samlad kompetens. Våra företagskun-
der äger många fastigheter och har ofta
fler banker, därför är det viktigt för kun-
derna att veta hur deras banker fungerar
och att banken har kompetens och för-
måga att hjälpa till med finansiering - över
hela konjunkturcykeln. Våra fastighets-
kunder uppskattar att vi jobbar med
kundnära affärsteam som har hög och
bred kompetens och där vi skapar lång-
siktiga personliga relationer där man kän-
ner igen sig i våra afrsupplägg vid nya
affärer.
Att arbeta i styrelsen för en bostads-
rättsförening är ofta ett krävande upp-
drag med stort ansvar. Genom att vi på
SBAB har en dedikerad verksamhet för
bostadsrättsföreningar som uteslutande
hjälper bostadsrättsföreningar med både
lån och sparande kan vi hålla en mycket
hög kompetens och servicenivå som hjäl-
per dess styrelse att genomföra sitt upp-
drag. Att vi dessutom bidrar med kunskap
och hjälp med såväl föreningens ekono-
miska planering som tex energieffektivi-
sering, brandskyddsutbildning och erbju-
danden till medlemmarna avseende gröna
bolån och rabatt på förkringar är
mycket uppskattat. När det är dags för
omläggning av föreningens lån tillhanda-
håller vi en digital offertförfrågan som gör
det mycket enkelt för föreningen att få en
offert från SBAB, helt digitalt.
Tillgänglighet
Det är viktigt att vi finns tillgängliga för
alla våra kunder på deras villkor. Vi vill att
våra kunder fortsatt ska vara nöjda och
det sller stora krav på oss att vara både
flexibla, tillgängliga och lyhörda för alla
våra kundgrupper. Vi vet att kundernas
förtroende ökar när vi tillhandahåller tyd-
lig och transparent information. Och vi
försöker sndigt kommunicera på ett
sätt som är effektivt, men samtidigt per-
sonligt, tydligt, transparent och framför
allt relevant.
En mycket viktig del av SBAB:s verk-
samhet är vår Kundservice, vars syfte är
att tillhandahålla stöd, information och
lösningar för våra kunders behov och frå-
gor. Kundservice vägleder våra kunder
genom hela boenderesan, från ansökan
om ett lånelöfte för köp av ny bostad till
frågor om ränta, amortering eller utök-
ning av bolån. De administrerar och fattar
kreditbeslut avseende kunders ansök-
ningar om bolån och privatlån. Kundser-
vice hjälper även kunder som har frågor
om sitt sparande eller vill flytta sitt bolån
till oss.
För att ytterligare öka tillgängligheten
för våra kunder har vi utökat våra tjänster
och implementerat automatisering med
chattboten Bo. Bo, som finns redo att
hjälpa våra kunder varje dag, dygnet runt,
tar hand om mer än 15 000 kundkonver-
sationer i månaden. Kunderna uppskattar
att de får svar direkt, utan kö och vid alla
tider på dygnet. Många kontaktvägar ger
kunden en stor valfrihet. För att ytterli-
gare minska svarstider och ge snabb och
effektiv support har SBAB även en
livechatt där våra kunder kan chatta
direkt med våra bolånespecialister. SBAB
vill vara och upplevas som den omtänk-
samma banken, därför strävar vi efter att
kombinera teknologiska framsteg med
den personliga prägeln som karakterise-
rar oss och vår verksamhet.
Vi delar generöst med oss av
vår kunskap
På SBAB vill vi göra frågor om boende och
boendeekonomi enkla, roliga och tillgäng-
liga. Därr delar vi med oss av vår kun-
skap genom att förklara och informera.
r något är roligt blir det ofta enklare att
ta till sig. Den som vet mer kan dessutom
fatta klokare beslut. Vår Chefsekonom
och Privat- och boendeekonom delar med
sig av sina kunskaper till kunder, investe-
rare, allmänheten och media genom kom-
mentarer, analyser och prognoser kopp-
lade till svensk ekonomi, räntor och
bostadsmarknad. Genom vårt fram-
gångsrika marknadsföringskoncept
"Boendeekonomi är jättekul" försöker vi
ytterligare göra det tråkiga och svåra, lite
roligare och lättare.
Även nyhetsbrev är en viktig kanal för
att nå våra kunder. Genom dem har vi
möjligheten att nå ut med kunskap, infor-
mera om SBAB:s senaste initiativ samt ge
råd och tips. Genom nyhetsbreven kan vi
även direkt dela med oss av erbjudanden
och fördjupa vår relation genom att
erbjuda innehåll som är skräddarsytt
efter kundens intressen och behov. Via
våra sociala medier engagerar vi oss i
direkta konversationer och lyssnar på
synpunkter. Genom dessa plattformar
strävar vi efter att skapa en gemenskap
där vi kan dela information, svara på frå-
gor och vara delaktiga i de ämnen som
betyder mest för våra kunder.
29SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Nöjda kunder
Den kunskap, kompetens, professiona-
lism och omtanke som våra medarbetare
dagligen visar våra kunder syns bland
annat i mätningar från SKI, Svenskt Kvali-
tetsindex. Varje år mäter SKI kundnöjdhe-
ten inom bank- och finansbranschen. För
femte året i rad hade SBAB Sveriges nöj-
daste bolånekunder med ett kundnöjd-
hetsbetyg på 73,8 (76,4) av 100, medan
kundnöjdheten för branschen minskade
till 65,5 (67,5). I undersökningen fick vi
särskilt bra resultat inom områden som
enkelhet, pålitlighet och produktkvalitet,
vilket leder till hög lojalitet. För fastig-
hetslån till bostadsrättsföreningar och
fastighetsbolag är det sjätte året i rad
som SBAB har högst kundnöjdhet med
ett betyg på 73,5 (78,0) medan kundnöjd-
heten för branschen minskade till 68,7
(72,3). Våra resultat var särskilt starka
inom kundmötet, produktkvalitet och
lojalitet.
SBAB srker sin position och ligger
fortsatt högt alternativt högre än bran-
schen i samtliga underliggande katego-
rier: image, förväntningar, produktkvali-
tet, servicekvalitet och prisvärdhet. Upp-
fattningen om SBAB är betydelsefull
eftersom vårt anseende och förtroende
hos kunder och allnhet utgör viktiga
faktorer för framgång och konkurrens-
kraft. Vi mäter löpande uppfattningen
och upplevelsen av SBAB, bland annat
genom vårt hållbarhetsindex som sam-
manfattar hur vi uppfattas inom olika
hållbarhetsområden. Hållbarhetsindex
mäts och följs upp varje kvartal. Under
2023 hamnade vi på andra plats, vilket
överträffar vårt mål om att vara topp tre i
vår bransch.
Med vårt helhetserbjudande av tjänster hjälper vi våra kunder i alla boendefaser. På
SBAB erbjuder vi våra kunder bolån utan krångliga villkor och tryggt sparkonto med
ränta. På Booli, som har Sveriges största samlade utbud av bosder till salu, hjälper vi
kunderna att hitta sitt nästa boende, värdera sin bostad samt få koll på slutpriser. Att
välja rätt mäklare vid försäljning kan vara en avgörande faktor vid försäljning. Med tjäns-
ten Hittamäklare guidar vi kunderna till de bästa mäklarna i just deras område när de ska
sälja. Vi har många trygga och enkla tjänster för de som ska köpa, sälja eller bara bo. Det
kallar vi bolån och boendeekonomi utan krångel.
Bolån och boendeekonomi utan krångel
Sveriges nöjdaste kunder i år igen
30 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Nöjda kunder
Ansvarsfull kreditgivning
SBAB:s kreditgivning och kredittillväxt
ska vara långsiktigt hållbar för våra kun-
der, för SBAB och för samhället. Vi har ett
ansvar att bedöma att våra kunder klarar
av att betala ränta och amortering på sina
lån. För det behöver vi ha god förselse
för och kunskap om våra kunder och
deras förutsättningar.
Så beviljar SBAB lån till privatpersoner
Vår kreditgivning till privatpersoner grun-
dar sig på en kreditprövningsprocess som
visar huruvida kunderna har de ekono-
miska förutsättningar som krävs för att
klara av sina åtaganden. På SBAB be-
mer vi i första hand kundens återbetal-
ningsförmåga, men också den säkerhet
som slls för lånet.
Kreditprövningsprocessen tar sin
utgångpunkt i befintliga kreditregler,
information från kreditupplysning, fastig-
hetsregister samt information som kun-
den själv tillhandahåller. Centralt i kredit-
prövningsprocessen ligger den så kallade
boendekostnadskalkylen, vilken bygger
på kundens inkomster och kostnader för
lån och hushåll. I boendekostnadskalky-
len använder vi olika parametrar och tar
även höjd för om räntan eller andra kost-
nader ökar. Om kalkylen visar ett tillräck-
ligt överskott beviljas normalt en kredit,
förutsatt att kunden uppfyller övriga for-
mella krav och kreditregler.
På SBAB strävar vi efter att ha en stan-
dardiserad, digital och effektiv kredit-
prövningsprocess för majoriteten av våra
kunder. Vi gör även individuella över-
ganden för att ytterligare möjligra för
kunderna att få ett bon och för att
bättre kunna återspegla samhällsutveck-
lingen vad gäller till exempel inkomstfor-
mer, anställningsformer och låntagarkon-
stellationer. Vi gör även individuella över-
väganden för bland annat egenföretagare
och för att fler unga vuxna ska kunna
skaffa sitt första boende.
För bolån ställs säkerhet i form av
pantbrev i fastighet eller andel i bostads-
rättsförening och lånet får som högst
motsvara 85 procent av bostadens värde.
Läs mer i hållbarhetsnoterna på sidan 168.
Amortering och skuldkvot
På SBAB anser vi att amortering bidrar till
en sund hushållsekonomi. Vi för en indivi-
duell dialog kring amortering med våra
kunder i samband med ett nytt bon. Vi
applicerar amorteringsregler i linje med
FI:s föreskrifter. Dessa regler omfattar
bland annat en amorteringstakt om 1 pro-
cent per år avseende nya bon över 50
procents belåningsgrad och 2 procent per
år över 70 procents beningsgrad. Kun-
der som lånar mer än 4,5 gånger sin brut-
toinkomst ska även amortera ytterligare 1
procent av bolånet per år. I vår kreditpröv-
ning använder vi sedan tidigare en tving-
ande skuldkvot om maximalt 5,5 gånger
bruttoinkomsten, vilket betyder att det
inte går att låna mer än totalt 5,5 gånger
inkomsten före skatt. Enligt FI:s föreskrif-
ter har vi möjlighet att bevilja undantag
från amorteringskravet om det finns sär-
skilda skäl. Det gäller i situationer när de
ekonomiska förutsättningarna väsentligt
försämrats efter att bolånet lämnats.
Typiska situationer är arbetslöshet,
längre sjukskrivning, dödsfall i familjen,
studier, separation och föräldraledighet.
Så beviljar vi lån till företag och
bostadsrättsföreningar
SBAB:s kreditprövning av företag och
bostadsrättsföreningar grundar sig fram-
för allt på återbetalningsförmåga, våra
kunders ekonomiska situation samt olika
individuella faktorer. Vi skapar oss en hel-
hetsbild av företaget, koncernen eller
bostadsrättsföreningen. Som säkerhet
för lånet ställs främst pantbrev i fastighe-
terna som belånas. Kunderna hanteras
individuellt av ett team bestående av
kundansvarig, analytiker, fastighetsvär-
derare och kredithandläggare. Vi träffar
företagen och bostadsrättsföreningarna
både digitalt och fysiskt. I möten delar vi
vår kompetens, samlar in relevant infor-
mation och skapar en nära och förtroen-
defull kundrelation.
Om en kund får svårt att betala
SBAB:s ambition är att så tidigt som möj-
ligt initiera en dialog om vi upptäcker att
en kund har, eller riskerar att få, problem
med att betala ränta och amortering. Kre-
ditbevakarna inom SBAB:s obestånds-
grupp har lång erfarenhet av att arbeta
proaktivt och med omtanke hjälpa och
stötta kunder som har betalningspro-
blem. På SBAB är det vi själva som ansva-
rar för och genomför hela obeståndshan-
teringen och således hjälper våra kunder
under hela processen.
31SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Nöjda kunder
Hållbart
samhälle
I Sverige möter vi många samhällsutmaningar inom ekonomi, sociala aspekter och miljö, särskilt
inom bostadssektorn. SBAB, med sin långa erfarenhet inom bostadsfinansiering, tar ansvar för
att främja en positiv utveckling. Genom samverkan strävar vi efter att finansiera ett hållbart byg-
gande och boende, stödja energieffektivitet och skapa inkluderande och resurseffektiva boen-
demiljöer för nuvarande och framtida generationer. Vi säkerställer att vi når våra mål inom detta
område genom att ställa krav i vår kreditgivning och i dialog med våra kunder. Vi mäter framdrif-
ten inom detta målområde genom att följa vår egen och våra kunders klimatpåverkan.
Tillsammans för klimatet
Bosder står för en stor del av den totala
energiförbrukningen i Sverige. Fastighets-
sektorn spelar en nyckelroll för att Sverige
ska kunna uppnå uppsatta klimatmål där
nga fastigheter inte lever upp till de
krav vi har på energiförbrukning idag. Här
kan SBAB som finansiär av bostäder göra
stor skillnad. Tillsammans med våra kun-
der, leverantörer och andra intressenter
jobbar vi för att minska energiförbruk-
ningen samtidigt som vi tar hänsyn till kli-
matrelaterade risker.
Vårt klimatmål vägleder oss
Grunden för ett effektivt klimatarbete är
att förs, noggrant mäta och sätta mål
för sina koldioxidutsläpp. För SBAB:s del
kan vi göra störst skillnad genom att
stötta våra kunder i deras klimatomställ-
ning. För oss är det viktigt att vi på ett
transparent och forskningsbaserat sätt
tar vår del av ansvaret.
SBAB har satt ett klimatmål för att
minska utsläppsintensiteten (kg CO2e
per kvm) från vår utlåningsportfölj med
50 procent till 2038, inkluderat ett del-
mål om 30 procent till 2030. Målet för
2023 var att minska utsläppsintensiteten
av utlåningsportföljen med 4 procent.
Utfallet för året blev en minskning med
1,6 procent. Under 2023 fokuserade vi på
utvecklingen av data och system samt
testning av nya produkter. Vi ser behov av
att öka takten under 2024. Klimatmålet
är ett stort och viktigt steg för oss att
driva på den gröna omsllningen. Målet
är vetenskapsbaserat och i linje med det
globala 1,5 graders målet och rapporteras
årligen i vår Klimatrapport. Genom att
mäta och måltta de utsläpp våra kun-
ders bostäder och fastigheter orsakar kan
vi på ett målmedvetet sätt arbeta för att
minska den största klimatpåverkan vi har
– vår finansiering.
Läs mer om återrapportering kring SBAB:s
klimatmål i hållbarhetsnoterna på sidan 168-
169 samt i SBAB:s klimatrapport 2023.
30%
SBAB:s klimatpåverkan
Mål mot 2030
Fördjupning om målområdet finns
i hållbarhetsnoterna på sidan 168.
32 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Tillsammans energieffektiviserar vi
Sveriges bostäder
För att nå vårt klimatmål behöver vi ett
nära samarbete med våra kunder. Genom
vår utlåning kan vi påverka bostadsmark-
naden med innovativa lösningar, krav, vill-
kor och tips för att minska energiförbruk-
ningen hos våra kunder.
Under 2023 fortsatte SBAB Kilowatt-
jakten i samarbete med Hemma® där våra
privatkunder som bor i villa kan räkna på
energiinvesteringar i sina hem. Hemm
ger våra kunder rekommendationer på
energieffektiviseringar och en kostnads-
kalkyl för att genomföra dessa. Energief-
fektiviseringar kan till exempel vara att
installera solceller, bergvärmepump, luft-
värmepump med mera. Under 2023
utvecklade vi Kilowattjakten till att även
inkludera våra bostadsrättföreningskun-
der. I samarbete med Ecoclime hjälper vi
våra bostadsrättsföreningskunder att
energieffektivisera sina fastigheter.
SBAB erbjuder bostadsrättsföreningar
med hög energiförbrukning en kostnads-
fri konsultation, där Ecoclimes experter
genomför en genomlysning av fastighe-
ten som gör att de sedan kan föreslå
lämpliga åtgärder för att minska energi-
förbrukningen och därmed även drifts-
kostnaden.
SBAB:s gröna lån motiverar
Sedan 2018 ger SBAB per automatik ut
ett grönt bolån till kunder som bor i villa
eller flerbostadshus med giltig energide-
klaration motsvarande energiklass A, B
eller C. Ju bättre energiklass, desto större
ränteavdrag på bolåneräntan. Det gröna
bolånet ser vi som ett incitament för våra
kunder att satsa mer på energieffektiva
bosder. Vid utgången av 2023 hade
SBAB 19 232 (17 305) privatbostäder
med grönt bolån enligt SBAB:s ramverk
för utgivning av gröna säkerställda obli-
gationer. Detta motsvarade en bolånevo-
lym om 44,1 mdr. Totalt inner det att
dessa bon står för cirka 12,7 procent
(12) av SBAB:s totala bonestock.
SBAB erbjuder även grönt investeringslån
till företag och bostadsrättsföreningar.
Det är ett lån anpassat för kunder som
gör energieffektiviseringar i sina fastig-
heter. Exempelvis kan det handla om att
byta ut fönster eller att investera i en ny
fossilfri värmekälla. Vid årets utgång
hade 49 (50) företags- och bostadsrätts-
föreningskunder ett grönt investeringslån
hos SBAB, motsvarande en kreditvolym
om 147,6 mnkr (136). Vi har dessutom slu-
tit ett grönt kretslopp där våra gröna bo-
och investeringslån finansieras med
öronmärkta gröna obligationer.
Läs mer om våra gröna obligationer på sidan
34.
Hållbarhetslänkade lån
Under hösten 2023 betalade SBAB ut sitt
första hållbarhetslänkade lån till en före-
tagskund. Hållbarhetslänkat lån är ett lån
som ska användas till att åstadkomma en
strategisk förflyttning på hållbarhetsom-
rådet. Förflyttningen ska vara på en över-
SBAB:s klimatmål för att minska utsläppsintensiteten från vår utlåningsportfölj är 50 procent till
2038. Byggnadskreditiv ingår ännu inte i klimatmålet. Läs mer om klimatmålets beståndsdelar i
SBAB:s klimatrapport för 2023 som finns tillgänglig på sbab.se.
33SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Hållbart samhälle
gripande nivå, vara utmanande och kräva
extra insatser. Det vill säga, vi ska kunna
rleda att pengarna har gett en förflytt-
ning som inte skulle ha skett utan dem.
För att göra det tar vi fram ett antal KPI:er
som följs upp årligen. Det är viktigt att
målen är vetenskapligt underbyggda och
mäts på ett kvalitetssäkrat sätt. Det krävs
ett gediget arbete för att definiera de mål
och KPI:er som ska användas. För SBAB:s
del är det hållbarhetslänkade lånet ett
sätt att bidra till vårt mål om att minska
fastigheters klimatpåverkan.
SBAB minskar sin klimatpåverkan
SBAB är en digital bank. Vi har inga bank-
kontor. På så sätt undviker vi odiga
transporter och drift av en mängd kontor
runt om i landet. SBAB:s egen och direkta
påverkan är därför förhållandevis liten.
Trots det arbetar vi systematiskt med att
minska vår klimatpåverkan genom hela
verksamheten. Det vi inte kan minska kli-
matkompenserar vi för. Vi har sedan
2006 mätt våra utspp och gjort ett kli-
matbokslut som vi årligen redovisar och
ständigt utvecklar. Vi har även ett reduk-
tionsmål att minska våra direkta och indi-
rekta (uppströms) utsläpp med 15 pro-
cent till från 2021 till 2025. Ett exempel
på utsläppskälla vi jobbar aktivt med att
minska är utsläppen från de serverhallar
som vi använder utrymme i. Där har vi en
proaktiv dialog med våra leverantörer
som jobbar målmedvetet med att minska
sina utsläpp.
Läs mer på sidan 168-169.
Klimatförändringar – en av vår tids
största utmaningar
SBAB:s tillväxt måste vara långsiktigt
hållbar utifrån ett klimatperspektiv. Det
innebär bland annat att vi ska bidra till att
de bostäder och fastigheter som vi finan-
sierar ska ta hänsyn till de klimatrelate-
rade risker som uppsr på grund av kli-
matförändringar.
Klimatrisker besr dels av fysiska ris-
ker som är ett resultat av ökade tempera-
turer, dels av omställningsrisker i omställ-
ningen till ett samhälle med lägre koldiox-
idutsläpp. SBAB:s mest väsentliga fysiska
klimatrisker handlar om förhöjda havsni-
våer och extrema skyfall, vilket kan
påverka exempelvis fastigheter som lig-
ger nära vatten. När det gäller omställ-
ningsrisk så är framför allt stigande och
volatila energipriser den risk som påver-
kar SBAB mest. Som en del i att minska
SBAB:s och våra kunders exponering för
riskerna arbetar vi med att integrera kli-
matrelaterade parametrar i vår kreditbe-
dömning. I framtiden kommer hållbar-
hetskriterier ges större utrymme i kredit-
beviljningsbeslut.
Under 2023 startade vi ett organisa-
tionsövergripande projekt för att
utveckla vår datahantering av klimatrela-
terade risker. Projektet syftar till att
utveckla och harmonisera klimatdata i
våra portföljanalyser, i vår rapportering
samt i kreditprocessen.
Så fungerar SBAB:s gröna obligationer
De medel som SBAB erhåller genom att
emittera gröna obligationer används till
att finansiera eller refinansiera bostads-
fastigheter som uppfyller ett antal krite-
rier för energieffektivitet. Villkoren för
vidareutlåningen samt förutsättningarna
för utgivande av våra gröna obligationer
beskrivs närmare i SBAB:s gröna obliga-
tionsramverk (”SBAB Group Green Bond
Framework 2019”) som finns tillgängligt
på sbab.se.
Det oberoende klimat- och miljöforsk-
ningsinstitutet CICERO (Center for Inter-
national Climate and Environmental
Research – Oslo) har granskat SBAB:s
hållbarhetsarbete och godkänt de inves-
teringskategorier som lyfts fram som
gröna investeringar i ramverket. SBAB:s
gröna obligationsramverk klassas som
Medium Green. Utesende gröna obliga-
tioner uppgick vid årsskiftet till cirka 42
mdkr (36).
Så bidrar SBAB:s gröna obligationer
Varje år publicerar SBAB rapporten
"Green Bonds Impact Report". Den
beskriver vilka effekter de bostadsfastig-
heter som SBAB finansierar med medel
som SBAB erhållit genom att emittera
gröna obligationer faktiskt har på miljön i
form av besparingar av växthusgasut-
släpp uttryckt i koldioxidekvivalenter,
CO2e.
Godkända investeringsobjekt inom
ramen för SBAB:s gröna obligationsram-
verk uppgick vid årsskiftet till 75 mdkr.
Dessa objekt uppskattas för 2023, enligt
SBAB:s bekningar, generera en årlig
besparing av växthusgasutsläpp motsva-
rande 8 979 ton CO2e. SBAB:s andel av
finansieringen förntas motsvara en
årlig besparing om 4 125 ton CO2e.
Läs mer om återrapportering kring SBAB:s
gröna obligationer i hållbarhetsnoterna på
sidan 169 samt i Green Bonds Impact Report
2023.
34 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Hållbart samhälle
På SBAB vill vi att alla ska kunna bo i
bosder som de har råd med, att alla ska
kunna fatta kloka beslut för en trygg
boendeekonomi samt ha möjlighet att bo
hållbart. Både idag och i framtiden. Som
kreditgivare är SBAB med och påverkar
vad som byggs och hur det byggs. Genom
dialog och samverkan vill vi bidra till
bättre, sundare och mer inkluderande
boendemiljöer.
I ett hållbart samhälle har alla
någonstans att bo
Höga priser i kombination med bonetak
och amorteringskrav stänger ute många
hushåll från bostadsmarknaden. I många
kommuner är det dessutom svårt att få
tillgång till en hyresrätt. Många tvingas
därför hoppa runt bland dyra andra-
handskontrakt. Förutom politiska åtgär-
der krävs samverkan mellan både
bostadsfinansiärer och byggbranschen
för att kunna minska dessa problem. Här
vill SBAB ha en aktiv roll där en del är att
finansiera nybyggnation. Under 2023
finansierade vi 2 332 nybyggda bostäder
(7 181).
Unga vuxna - gruppen som kämpar
mest på bostadsmarknaden
Antalet hemmaboende unga vuxna är his-
toriskt högt, samtidigt ökar antalet unga
med eget boende från tidigare år. Många
upplever att man inte har råd, eller att det
är för svårt att komma in på den svenska
bostadsmarknaden. SBAB har under
årens lopp bidragit med flera analyser
som utifrån olika perspektiv belyst ungas
problem på bostadsmarknaden. En insikt
är att unga ofta har för lite kunskap om
vad det inner att köpa bostad och att
de saknar tillräckligt sparkapital till kon-
tantinsatsen. Här kan vi på SBAB göra
skillnad genom att både utbilda och moti-
vera unga till att äga sitt eget boende.
Under 2023 gick vi ut med en riktad
utbildnings- och inspirationsinsats till
unga och förstagångsköpare. Syftet var
att dela med oss av vår kunskap och däri-
genom öka kunskapen om hur man kan
spara till sitt eget boende samt vad man
ska tänka på gällande bolån.
Samarbeten för nya boendeformer
Regelverken som har skapats för att
bromsa skuldsättningen bland de svenska
hushållen och dämpa prisutvecklingen
bosder har bidragit till att trösklarna in
på den svenska bostadsmarknaden är
väldigt höga. Nya boende- och upplåtel-
seformer har uppstått och SBAB diskute-
rar med kunder och partners om potenti-
ella samarbeten kring nya boendeformer
och nya sätt att bygga bosder. HSB
Dela och Riksbyggen hyrköp är exempel
på boendeformer som vänder sig till unga
vuxna. Det innebär att kunden köper
halva lägenheten och samäger resterande
del tillsammans med bostadsutvecklaren.
Efter fem år har kunden möjlighet att
köpa ut den kvarsende delen. SBAB
samarbetar även med BoKlok, ett boen-
dekoncept framtaget av Skanska och
IKEA, som utvecklar och bygger hållbara
bosder som fler kan ha råd med.
Ytterligare ett samarbete kring frågan
om nya boendeformer genomförs sedan
nga år med Stockholms Stadsmission.
Där har SBAB bland annat bidragit till
Bostad 2030, ett program som Stock-
holms Stadsmission driver med fokus på
att få fram bostäder för människor som
står långt ifrån bostadsmarknaden.
Hållbar byggbransch lanserades 2023
Det har skett en oroväckande utveckling
av hur bosder och infrastruktur byggs.
Flera undersökningar visar att det före-
kommer undanhållande av skatter, illegal
arbetskraft och lönedumpning samt att
arbetstagares rättigheter inte alltid res-
pekteras i entreprenörsleden på byggar-
betsplatser. Banker utgör en viktig del i
hela processen vid nybyggnation.
Bankinitiativet Hållbar Byggbransch är
ett samarbete mellan sex banker och syf-
tar till att motverka fusk och kriminalitet i
byggbranschen. Initiativet startades av
SBAB 2018 och lanserades hösten 2023.
Det görs genom att beakta ett antal fak-
torer i kreditgivningen, och därigenom
ställa högre krav på att bankens kund ska
ha kontroll över sin produktion. Ambitio-
nen är att skapa ökad kontroll över vilken
arbetskraft som nyttjas i alla leverantörs-
led. Genom branschinitiativet vill ban-
kerna bidra till en mer hållbar bygg-
bransch.
Ansvarsfull fastighetsförvaltning
En nära medborgardialog är en fram-
gångsfaktor för fastighetsägare med sik-
tet inställt på långsiktigt värdeskapande.
nga fastighetsägare gör olika insatser
för en bättre samllsutveckling i
bostadsomdet, exempelvis åtgärder för
ökad trygghet, ökat samhällsengage-
mang och valdeltagande samt för för-
bättrade skolresultat. SBAB samverkar i
olika sociala projekt tillsammans med
våra kunder där vi kan bidra till bättre
boende och boendeekonomi och en mer
inkluderande bostadsmarknad.
Alla har rätt till bostad och social trygg-
het
Rätten till bostad är stadgad såväl i FN:s
konvention om mänskliga rättigheter som
i svensk grundlag. Vi samarbetar sedan
nga år tillbaka med Stockholms Stads-
mission för att på olika sätt stödja deras
arbete med boendelösningar för männ-
iskor som lever i hemlöshet och i social
utsatthet. I syfte att bidra till en bättre
boendesituation för hemlösa och socialt
utsatta människor stödjer vi även Situa-
tion Stockholm och Faktum. Deras idé är
att attrahera läsare till sina tidningar och
på så sätt skapa arbete och en inkomst
för tidningarnas försäljare, vilket stödjer
dem i deras väg tillbaka till ett mer ordnat
liv med eget boende.
Hållbar och inkluderande
bostadsmarknad
35SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Hållbart samhälle
Effektiv
verksamhet
Att SBAB bedriver verksamheten på ett så effektivt sätt som möjligt är en förutsättning för vår
långsiktiga konkurrenskraft. Hög kostnadseffektivitet ökar vår förmåga att erbjuda våra kunder
attraktiva villkor. Vi mäter framdriften inom detta målområde genom att titta på våra kostnader i
förhållande till våra intäkter, det vill säga vårt K/I-tal. Vi har som mål att nå och upprätthålla ett
lågt K/I-tal för att över tid kunna leverera mer värde till en lägre kostnad.
Långsiktig konkurrenskraft
och hög effektivitet kräver
investeringar
För SBAB:s långsiktiga konkurrenskraft är
kostnadseffektivitet mycket viktigt. Vår
servicemodell där kunderna möter oss
digitalt och över telefon möjligr en rela-
tivt effektiv verksamhet jämfört med om
vi till exempel hade haft kundmöten på
våra kontor. Samtidigt blir det allt mer
komplext och krävande att bedriva bank-
verksamhet, dels till följd av den ökade
digitaliseringen och förändrade kundbe-
hov, dels på grund av den regulatoriska
utvecklingen. Våra kunder vill prata med
oss mer och oftare. Det ställs allt fler
regelverkskrav på hur vi bedriver vår verk-
samhet, bland annat gällande kundmötet,
redovisning, rapportering, kapital, risk
och likviditet. Samtidigt går den tekniska
utvecklingen i en rasande takt. Genom
att fortsätta investera i verksamheten
kan vi möta de externa kraven på effekti-
vitet. I en föränderlig värld har den ökande
komplexiteten medfört ökade investe-
ringsbehov som i sin tur ökar de fasta
kostnaderna för att bedriva bankverk-
samhet.
För att säkerställa att SBAB är och för-
blir relevanta för våra kunder idag och i
framtiden behöver vi investera i digitali-
sering av kundmötet och kunderbjudan-
det. Digitalisering och nya kundbehov för-
ändrar i grunden värdet av kunderbjudan-
det, hur det erbjuds och vad kunden beta-
lar för varje produkt och tjänst. Digitalise-
ringen gör det också väsentligt lättare för
konsumenter att jämföra produkter och
priser, vilket gör att varor och tjänster
utsätts för ökad konkurrens. SBAB:s
affärsmodell är digital till sin natur. Vi
strävar ständigt efter att ytterligare för-
bättra såväl kundmötet som kunderbju-
dandet.
På SBAB ser vi kontinuerligt över våra
befintliga processer och verktyg för att
effektivisera och förbättra sättet på vil-
<
30%
Kostnadseffektivitet
(K/I-tal)
Mål mot 2030
36 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
ket vi arbetar och hur våra kunder använ-
der våra tjänster. Det handlar till exempel
om att utveckla nya systemstöd och
automatisera befintliga processer och
rutiner för att göra oss ännu mer effek-
tiva. På så sätt kan vi också erbjuda våra
kunder ännu mer effektiv och lättillgäng-
lig service. På SBAB strävar vi efter att
marginalkostnaden, alltså kostnaden för
att erbjuda ytterligare en enhet, ska vara
så låg som möjligt, för att öka vår förmåga
att alltid kunna erbjuda konkurrensmäs-
siga villkor till våra kunder.
För att kunna göra de investeringar
som krävs för en konkurrenskraftig verk-
samhet, nu och längre fram, behöver vi
växa våra affärsvolymer – helt enkelt för
att kunna möta de ökade kostnaderna
med ökade intäkter.
SBAB:s kostnader ökade under året
med 8,8 procent (2,5) till 1 663 mnkr (1
529). Vi mäter vår effektivitet och fram-
driften inom detta målområde genom att
titta på K/I-talet. K/I-talet säger hur
mycket varje intjänad krona egentligen
kostar SBAB. K/I-talet uppgick för 2023
till 31,0 procent (32,7).
Digitalisering leder till nöjdare kunder
och ökad effektivitet
Allt större delar av värdekedjor digitalise-
ras. Det handlar dels om snabbhet och
intern effektivitet, dels om förhöjd kund-
upplevelse genom digitala kundflöden
och processer.
Idag ställer kunder allt högre krav på
företags förmåga att göra kundmötet
enkelt och relevant, oberoende av vilken
eller vilka kanaler kunden vill använda.
SBAB:s erbjudande präglas sedan länge
av just enkelhet, tillgänglighet och trans-
parens. Parametrar som är viktiga att hela
tiden utveckla och förbättra. Det innebär
bland annat att vi vill att alla våra kanaler
behöver fungera tillsammans i en helhet
för att skapa en friktionslös process och
upplevelse för våra kunder. Oavsett om
det handlar om ett telefonsamtal till vårt
kundservice i Karlstad eller att en kund
hanterar ett ärende på vår hemsida. Alla
våra kanaler behöver helt enkelt vara
sammankopplade för att möjliggöra
bästa möjliga service.
Digitalisering handlar å andra sidan
också om att öka den interna effektivite-
ten genom att förbättra processer, redu-
cera manuella inslag och därmed minska
kostnaderna för att bedriva verksamhe-
ten över tid - både genom snabbare mer
automatiserade flöden och ökad kvalitet.
Det kan till exempel handla om att med
hjälp av digitalisering förbättra sättet på
vilket vi hanterar våra kunder, vad gäller
såväl onboarding som förvaltning, samt
att automatisera hanteringen av doku-
mentation såsom kreditansökningar.
Under året har vi slutfört vårt arbete
med att byta ut vår kärnbankplattform.
Moderna och flexibla systemstöd är en
viktig del i att stärka SBAB:s framtida
konkurrenskraft samt förmåga att
utveckla digitala tjänster och förbättra
det digitala kundmötet.
Tillgång och hantering av data allt
viktigare
För att särskilja SBAB:s kunderbjudande
från övriga aktörer är det viktigt att ta
kontroll över hanteringen av intern och
extern data. Genom prediktiva modeller
ges företag större möjligheter än tidigare
att göra sitt kunderbjudande mer relevant
genom att till exempel skräddarsy mark-
nadsföringskampanjer och erbjuda pro-
dukter och tjänster som är mer anpas-
sade efter kundernas specifika önskemål
vid en given tidpunkt. Genom att analy-
sera data om kundbeteende och prefe-
renser kan vi förutse trender och identi-
fiera potentiella kundbehov och insikter
om vad kunderna behöver innan de själva
frågar efter det.
Robotisering effektiviserar verksamheten
Robotisering eller, som det även bemns, RPA (Robotic Process Automation) är ett
sätt att automatisera ofta tråkiga, repetitiva och regelstyrda arbetsuppgifter. Idag
har SBAB 13 ”robotar” som har tagit över många av de uppgifterna, främst inom
kundservice och ekonomi, men robotarna finns till för att hjälpa alla avdelningar och
utökas till fler. Robotarna har frigjort både tid och resurser för våra medarbetare
som har fått tid till att fokusera på andra, mer värdeskapande uppgifter. Idag driver
robotarna tillsammans över 70 processer.
Trenden kring personalisering blir allt tyd-
ligare inom många branscher. Produkter,
tjänster, innehåll i kommunikation samt
erbjudanden anpassas och skräddarsys
utifrån varje enskild individ och motta-
gare. Lyckad personalisering skapar en
bättre kundupplevelse i form av mer rele-
vanta lösningar till rätt pris vid rätt till-
fälle, vilket leder till ökad kundjdhet,
lojalitet och lönsamhet.
Nya regelverk likt PSD2/3 ökar trans-
parensen på marknaden genom att ge
tredjepartsaktörer tillgång till kundinfor-
mation och transaktionsdata. Denna
öppenhet gällande data förändrar kund-
upplevelsen inom bankbranschen.
Genom att samla kunders data fn olika
banker och relevanta källor kan kunden
erbjudas en förbättrad kundupplevelse.
En god hantering av data kan bidra till
ökad intern effektivitet. Genom effektiv
och ändamålsenlig kommunikation vid rätt
tidpunkt kan vi till exempel erbjuda högre
grad av självservice. Det gör kundens upp-
levelse både snabbare och enklare samti-
digt som det frigör resurser för SBAB att
lägga på mer värdeskapande aktiviteter.
Att kunna analysera stora mängder data
på kort tid, till exempel genom att tillämpa
AI-system, ger bättre möjligheter att upp-
täcka oegentligheter och hantera risker.
Ett intressant tillämpningsområde skulle
kunna vara att genom avancerade algorit-
mer identifiera avvikelser och onormala
nster för att agera proaktivt och däri-
genom minska förluster till följd av bedrä-
gerier eller riskfyllda transaktioner.
Läs mer om Nya teknologier på sid 11.
37SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Effektiv verksamhet
Attraktiv
arbetsplats
På SBAB är vi är övertygade om att motiverade och engagerade medarbetare är en förutsättning
och själva grunden för vår framgång, konkurrenskraft och långsiktiga värdeskapande. För oss är
det viktigt att alla våra medarbetare trivs på arbetsplatsen, att de mår bra, att de kan vara sig
själva, och att de varje dag känner att de tillsammans med SBAB bidrar och utvecklas. På SBAB
har alla möjligheten att växa. Vi mäter framdriften inom detta målområde med vårt engage-
mangsindex som mäts två gånger per år.
Vi är SBAB
För att nå vår vision behöver vi som jobbar
på SBAB vara engagerade, motiverade
och dela vår gemensamma attityd. Vår
attityd tydligr vi med våra värderingar,
som också är grunden i vår företagskultur.
Vi har en väl etablerad HR-strategi som vi
arbetar långsiktigt och fokuserat med.
Den omfattar sju fokusområden: före-
tagskultur, ledarskap, respekt & jämlik-
het, attrahera & rekrytera, lärande &
utveckling, hälsa samt ersättning. Genom
att vi kontinuerligt och målmedvetet
arbetar med att utveckla dessa områden
fortsätter vi vara en arbetsplats med högt
engagemang.
Engagemang och upplevelse
Att vara en attraktiv arbetsplats över tid
är ett målmedvetet och långsiktigt
arbete. SBAB:s värderingsdrivna arbets-
sätt präglas av tillit, prestigelöshet, kun-
skapsdelning och samarbete. Det skapar
förutsättningar för självdriv, engagemang
och motivation. För att undersöka det
gemensamma engagemanget och upple-
velsen av arbetsplatsen genomför vi
medarbetarundersökningar. Varje mät-
ning ger ett underlag för analys och dialog
både på avdelnings- och teamnivå. En
ökad förståelse för vad som fungerar bra
och vad som behöver utvecklas hjälper
oss att rikta insatserna rätt. I medarbe-
tarundersökningen som genomfördes i
oktober 2023 deltog hela 95 procent.
Den visade att Engagemangsindex ligger
på 4,1 av 5,0.
Topp 100
Tillsammans med Kantar Sifo har Acade-
mic Work skapat ett mått på arbetsgiva-
res attraktivitet bland studenter och aka-
demiker som är i början av karriären -
Young Professional Attraction Index
(YPAI). År 2023 placerade sig SBAB för
första gången på YPAI:s topp 100-lista
över Sveriges mest eftertraktade arbets-
givare bland unga med placeringen 66.
Placeringen är är ett bevis på att vi som
arbetsgivare är top-of-mind bland de som
är i början på sin karriär.
>4
Engagemang
Mål 2030
Fördjupning om målområdet finns
i hållbarhetsnoterna på sidan 170.
38 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Värderingsdrivet arbetssätt
Våra värderingar finns med i allt vi gör och
präglar hur vi agerar gentemot varandra
och våra kunder. På SBAB tar alla ansvar
och fattar kloka beslut i vardagen vilket
skapar ett tempo som gör oss konkur-
renskraftiga. Vi är övertygade om att hur
vi arbetar tillsammans är avgörande för
att SBAB långsiktigt ska fortsätta vara
ett konkurrenskraftigt företag. Därför
arbetar vi aktivt med att vidareutveckla
vårt värderingsdrivna arbetssätt med den
självdrivna medarbetaren, teamet och
ledarskapet i centrum. För att förstärka
våra samarbetsförmågor har vi ett kon-
cept för teamutveckling som vi kallar
”Tillsammans”, eftersom det syftar till att
både träna och öka våra förgor att
lyckas tillsammans. Genom ökad kunskap
och praktiskt stöd i vardagen främjar vi
ett effektfullt teamarbete. I vår medarbe-
tarundersökning är påståenden som
mäter upplevelsen av våra relationer till
kollegor vårt högst skattade omde
(Relation till kollegor-index är 4,5 av 5,0).
Ledarskap präglat av tydlighet och
empati
SBAB:s ledarskap baseras på tillit och
inkludering och syftar till att skapa förut-
sättningar för alla att vara självdrivande
medarbetare. Ledarskapet präglas av
tydlighet, empati och helhetstänk. På
SBAB förväntar vi oss att alla våra ledare
är inkluderande och inkännande, men
också tydliga, transparenta samt tar det
ansvar och de beslut som behövs för vår
affär. I vår medarbetarundersökning ser vi
att ledarskapet är uppskattat då påstå-
enden kopplade till våra upplevelser av
vår närmaste chefs ledarskap ligger bland
de tre högst skattade omdena (Relation
till chef-index (4,3 av 5,0). För att hjälpa
våra ledare att lyckas i sina roller erbjuder
vi kunskapsdelning, utveckling och kom-
munikation i form av Ledarpuls, Ledarfo-
rum och träning tillsammans med en
extern samarbetspartner.
Verktyg för hållbara medarbetare
Vi vill göra det möjligt för alla som jobbar
på SBAB att må bra och ta hand om sin
egen hälsa och hållbarhet. En viktig
grundförutsättning är en hälsosam
arbetsmiljö och en hållbar arbetsbelast-
ning vilket SBAB verkar aktivt för att upp-
rätthålla. Oavsett hur ens livssituation ser
ut vill vi också uppmuntra till att balan-
sera livet genom självledarskap. På SBAB
betonar vi betydelsen av reflektion och
återhämtning samt vikten av variation
och helhetstänk vad gäller hälsa och väl-
ende. Att vårt arbete för hälsa upp-
skattas syns i medarbetarundersökning-
ens Hälsoindex (4,1 av 5,0) som bland
annat mäter upplevelsen av stöd, inspira-
tion för hälsa och välmående samt möjlig-
het till balans mellan arbete och fritid.
Lärande och utveckling - vi slutar
aldrig växa
För att vara långsiktigt konkurrenskraf-
tiga i en föränderlig värld behöver alla
utveckla sin kompetens över tid. Lärande
och utveckling är avgörande för SBAB:s
framtid och även centralt för att attra-
hera och behålla kollegor. SBAB:s värde-
ringsdrivna arbetssätt skapar förutsätt-
ningar för en lärande organisation och
arbetet utgår från tre dimensioner:
Vilja: var och en vill utvecklas och förstår
varför lärande är viktigt
Kunna: lärande uppmuntras och att det
finns förutsättningar och stöd för att
kontinuerligt utvecklas som individ och
team
Göra: var och en har förmåga och vanor
som gör att lärande och utveckling är en
naturlig del av vardagen
Respekt och jämlikhet, en självklarhet
som alla behöver träna på
För SBAB är det självklart att alla ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möj-
ligheter gällande allt som rör arbetsplat-
sen. I våra värderingar är inkludering cen-
tralt och vi är övertygade om att en bland-
ning av åsikter, perspektiv och bakgrun-
der berikar SBAB och driver förändring,
utveckling och innovation. Tillsammans
med stiftelsen Make Equal har vi skapat
Respekttrappan, ett praktiskt arbets-
verktyg som syftar till att skapa förut-
sättningar för att lära, reflektera och
samtala om respekt och jämlikhet. På
SBAB gillar vi att dela vår kunskap och
bidra till ett mer inkluderande samhälle.
39SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Attraktiv arbetsplats
Företagskultur
Ledarskap
Respekt & Jämlikhet
Attrahera &
Rekrytera
Lärande &
Utveckling
Hälsa Ersättning
Ekonomisk
redovisning
2023
40 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Förenklad balansräkning
SBAB:s tillgångar
mdkr
2023
(2022)
Värdepapper (likviditetsreserv)
För att hålla god likviditetsberedskap har SBAB olika former av
värdepapper, främst i form av en likviditetsportfölj.
Likviditetsportföljen finns till för att säkerställa tillgång till
finansiering i tider då SBAB:s normala finansieringskällor inte
fungerar tillfredsställande.
110
(89)
Utlåning till allmänheten
SBAB:s största tillgångspost i balansräkningen är utlåning till
allmänheten. Posten består av bolån och privatlån till
privatpersoner samt fastighetslån till företag och
bostadsrättsföreningar.
517
(509)
Utlåning till kreditinstitut
I den korta likviditetshanteringen använder sig SBAB bland annat
av repomarknaden för att placera eller låna pengar av andra banker.
12
(20)
Derivat
SBAB använder olika former av derivat på såväl tillgångs- som
skuldsidan för att skydda företaget mot oönskade ränte- eller
valutakursförändringar.
12
(16)
Totala tillgångar 651
(634)
SBAB:s skulder och eget kapital
mdkr
2023
(2022)
Inlåning
SBAB:s utlåning finansieras bland annat genom inlåning från
allmänheten. Inlåning är när privatpersoner, företag eller
bostadsrättsföreningar sparar på SBAB:s sparkonton, i utbyte mot
sparränta.
215
(182)
Skulder till kreditinstitut
Se kommentar under posten ”Utlåning till kreditinstitut” ovan.
6
(8)
Emitterade värdepapper (upplåning)
Den största delen av SBAB:s utlåning finansieras genom upplåning
på kapitalmarknaden, vilket i balansräkningen omnämns som
emitterade värdepapper.
383
(394)
Derivat
Se kommentar under posten ”Derivat” ovan.
16
(25)
Efterställda skulder
SBAB använder efterställd skuld för att stärka kapitalpositionen.
Att skulderna är efterställda innebär att de vid en konkurs får
infrias först efter att andra skulder har blivit betalda.
2
(2)
Eget kapital
24
(20)
Totala skulder och eget kapital 651
(634)
Förenklad resultaträkning
+ SBAB:s intäkter
mnkr
2023
(2022)
Räntenetto
SBAB:s största och viktigaste intäktspost är räntenettot som
består av skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader.
Ränteintäkterna kommer framför allt från bolån och fastighetslån,
medan räntekostnaderna i huvudsak består av kostnader för
upplåning och inlåning.
5 446
(4 655)
Provisionsnetto
Provisionsnettot består i huvudsak av intäkter från
försäkringsförmedling och andra kreditrelaterade avgifter samt
kostnader relaterade till upplåning och värdering.
–34
(12)
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettoresultat av finansiella transaktioner uppstår genom SBAB:s
tillämpning av finansiella instrument och som en följd av
redovisningsmässiga värderingseffekter.
–95
(-35)
Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelseintäkter består i huvudsak av intäkter från boende-
och boendeekonomitjänster i form av avgifter och annonsintäkter.
50
(49)
Totala intäkter 5 367
(4 681)
– SBAB:s kostnader
mnkr
2023
(2022)
Kostnader
SBAB:s kostnader består till största delen av personal-, lokal-
och marknadsföringskostnader samt kostnader för IT- och
affärsutveckling.
–1 663
(–1 529)
Kreditförluster
Kreditförluster uppstår när SBAB:s kunder inte kan betala
sina räntor och amorteringar. Vi arbetar med att minimera
kreditförlusterna utifrån vår beslutade riskaptit.
Till följd av regelverkskrav tar vi också höjd för förväntade
framtida kreditförluster genom reserveringar.
–93
(–68)
Påförda avgifter
Inom påförda avgifter ingår riskskatten som infördes 2022 samt
resolutionsavgiften.
–541
(–445)
Skatt
Skatt utgörs av inkomstskatt på 20,6 procent av årets resultat
med tillägg för skattemässiga justeringar samt eventuell justering
av skatt för tidigare år.
–662
(–558)
Totala kostnader –2 959
(–2 600)
= Årets resultat
2 408
(2 081)
Årets resultat består av de totala intäkterna minus de totala
kostnaderna. Resultatet återförs i eget kapital.
41SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Ekonomisk redovisning
Koncernens resultat
Allmän information
Styrelsen har undertecknat och därmed
avgivit års- och hållbarhetsredovisningen
i sin helhet. Den legala årsredovisningen,
inklusive denna förvaltningsberättelse, är
reviderad och omfattar sidorna 40-61, 69
och 74-160. SBAB har upprättat en lag-
stadgad hållbarhetsrapport utifrån kra-
ven i årsredovisningslagen. Den lagstad-
gade hållbarhetsrapporten ingår i hållbar-
hetsredovisningen som upprättats i enlig-
het med GRI Standards: Core option.
SBAB:s hållbarhetsupplysningar framgår i
korsreferenser till årsredovisningslagen
och GRI på sidorna 172 och 182-183.
Hållbarhetsredovisningen har varit
föremål för översiktlig granskning. För
bolagsstyrningsrapporten har en så
kallad lagstadgad granskning genom-
förts, vilken är mindre omfattande än en
revision eller översiktlig granskning.
Organisation och verksamhet
SBAB har två affärsområden; Privat samt
Företag & Brf (Bostadsrättsföreningar).
Per den 31 december 2023 hade SBAB
948 (863) medarbetare (FTE, Full Time
Equivalent) på fem kontor; 452 (388) i
Solna, 47 (49) i Stockholm, 418 (401) i
Karlstad, 13 (12) i Göteborg och 18 (13) i
Malmö. I Solna sitter prirt IT och cen-
trala funktioner. I Stockholm sitter Booli.
Kundservice och vissa andra funktioner
återfinns i Karlstad. I Göteborg och
Malmö finns lokalt kundansvariga och till-
hörande tjänster inom Företag & Brf.
Finansiella mål
Vår ägare, den svenska staten, har fast-
ställt följande övergripande finansiella
mål för SBAB:
Lönsamhet: Avkastning på eget kapital
över en konjunkturcykel om minst 10
procent.
Kapitalisering: Kärnprimärkapitalrela-
tion och total kapitalrelation om minst
0,6 procentenheter över FI:s kommuni-
cerade krav. Över tid och under normala
omständigheter ska SBAB hålla en buf-
fert på motsvarande 1-3 procentenhe-
ter över FI:s kommunicerade krav. Detta
mål som infördes 2022 är ett komple-
ment till den av styrelsen beslutade
nedre gränsen på 0,6 procentenheter.
Utdelning: Ordinarie utdelning om minst
40 procent av årets resultat efter skatt
med beaktande av koncernens kapital-
struktur.
Verksamhetsutveckling
Utlåning till allmänheten ökade under året
med 16 procent till totalt 517,4 mdkr
(509,5). Den totala nyutlåningen uppgick
till 71 mdkr (105). Av den totala utlåningen
utgjorde vid årsskiftet 346,5 mdkr
(349,0) bolån, 1,8 mdkr (2,1) privatlån,
100,9 mdkr (90,7) utlåning till fastighets-
bolag och 68,5 mdkr (67,7) utlåning till
bostadsrättsföreningar.
Finansiellt resultat
Verksamheten fortsatte att utvecklas väl
under 2023. SBAB:s rörelseresultat upp-
gick till 3 070 mnkr (2 639). Avkastning
på eget kapital uppgick till 11,5 procent
(10,5). Avkastning på eget kapital justerat
för riskskatten uppgick till 12,7 (11,5) pro-
cent.
Intäkter
Räntenettot ökade till 5 446 mnkr (4 655),
främst hänförligt till ökad andel inlånings-
finansiering samt ökade inlåningsmargi-
naler. Ökade utlåningsvolymer påverkade
posten positivt samtidigt som den mot-
verkades av minskade utlåningsmargina-
ler för bolån. Provisionsnettot minskade
under perioden till –34 mnkr (12). Netto-
resultat av finansiella transaktioner upp-
gick till –95 mnkr (–35).
Kostnader
Kostnaderna ökade till 1 663 mnkr (1 529),
främst drivet av ökade personalkostnader
och större framfart i utveckling av vårt
digitala erbjudande samt större synlighet
i media. Antalet medarbetare (FTE) ökade
under året från 863 till 948. Personal-
kostnaderna uppgick till 890 mnkr (823).
Övriga kostnader exklusive av- och ned-
skrivningar uppgick till 608 mnkr (530).
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar upp-
gick till 165 mnkr (176). K/I-talet uppgick
till 31,0 procent (32,7) och K/U-talet till
0,32 procent (0,31).
Kreditförluster
Kreditförlusterna ökade under året till 93
mnkr (68). Ökningen är främst hänförligt
till en ny nedskrivningsmodell för beräk-
ning av förväntade kreditförluster (ECL-
modell), som är något mer konservativ
gällande LGD, men också negativa risk-
klassmigrationerinom både Privat och
Företag & Brf. Den nya ECL-modellen bör-
jade tillämpas per den 30 september
2023. De konstaterade kreditförlusterna
uppgick till 9 mnkr (7).
Påförda avgifter
Inom påförda avgifter ingår den svenska
riskskatten samt resolutionsavgiften.
Riskskatten uppgår till 0,06 procent av
kreditinstitutets skulder. För 2022 när
riskskatten infördes uppgick den till 0,05
% av skulderna. Påförda avgifter uppgick
för 2023 till 541 mnkr (445), varav risk-
skatten utgjorde 359 mnkr (261) och
resolutionsavgiften 182 mnkr (184).
Utdelning och vinstdisposition
Styrelsen föreslår årsstämman att aktie-
utdelningen för 2023 ska uppgå till 40
procent (40). Fullständigt förslag till
vinstdisposition återfinns senare i denna
redovisning. Se not
A
3.
Ersättningar
Det föreligger inga skillnader i förslag till
riktlinjer för ersättning och andra anställ-
ningsvillkor till ledande befattningsha-
vare som ska beslutas på nästa års-
stämma jämfört med de riktlinjer som
gällt under året. Senaste beslutade rikt-
linjer återfinns i not
IK
5.
Händelser efter balansdagens utgång
Information om händelser efter balansda-
gens utgång återfinns i not
A
4.
Ytterligare information
Ytterligare kommentarer kring koncer-
nens finansiella ställning återfinns senare
i denna redovisning.
Läs mer på sidan 78.
42 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Koncernens resultat
ga räntor har pressat
ned inflationen
%
-5
0
5
10
15
20
25
19 20 22 2321
Index
1,4
1,5
1,6
1,7
1,8
1,9
2,0
2,1
2,2
19 20 22 2321
%
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
25
30
19 20 22 2321
Hushåll, bostadslån
Hushåll, konsumtionslån
Företag, fastighetslån
Bostadsrättsföreningar
Hushåll 
Icke-finansiella företag
Totalt
Villor 
Lägenheter
Prisutveckling på bostäder
(SBAB Booli HPI, 2013.01 = 1)
Utlåningstillväxt
(Procentuell 12-månadersförändring)
Inlåningstillväxt
(Procentuell 12-månadersförändring)
Källa: Valuegard, Statistiska Centralbyrån (SCB)
2023 var året då inflationen bromsades in
från rekordhöga 10,2 procent till endast
2,3 procent ett år senare. En förklaring till
den snabba nedgången är stramheten i
penningpolitiken med en genomsnittlig
styrränta på 3,54 procent under året, vil-
ket dämpade efterfrågan i ekonomin och
möjligheten för företagen att höja pri-
serna. Den strama penningpolitiken
bidrog också till att ekonomin gick in i en
lågkonjunktur och att arbetslösheten
rjade stiga tydligt mot slutet av året.
Den bidrog därutöver till en iskall
bostadsmarknad med sålda bostäder
och för året som helhet sjunkande
bostadspriser.
SBAB:s utlåning och lönsamhet påver-
kas av utvecklingen på den svenska
bostadsmarknaden. Utvecklingen på
bostadsmarknaden påverkas i sin tur av
hur det går för svensk ekonomi som hel-
het. Sverige är en liten starkt export-
beroende ekonomi som i hög utsträck-
ning påverkas av den internationella eko-
nomiska utvecklingen.
Allt högre räntor höll tillbaka bostads-
marknaden
Under förra året fortsatte Riksbanken att
höja styrräntan från 2,5 procent i januari
till 4,0 procent i december. En konse-
kvens var att snitträntorna på bolån med
en bindningstid på 3 månader ökade från
inledningsvis omkring 3,5 procent till
avslutningsvis omkring 4,8 procent.
Riksbankens innehav av värdepapper,
som minskade med 155 miljarder kronor
under 2022, fortsatte att minska under
2023, då med 193 miljarder kronor. Riks-
banken köpte tidigare värdepapper, bland
annat statsobligationer och säkerställda
obligationer, i syfte att hålla ränteläget
lågt och underlätta kreditförsörjningen.
Avvecklingen av värdepapperstillgångarna
under 2022 och 2023 ska ses mot bak-
grund av den höga inflationen och Riks-
bankens ambition att pressa ned inflatio-
nen mot målet på 2 procent. Hur snabbt
innehavet kommer att avvecklas framöver
väntas också bero på hur de finansiella
marknaderna fungerar, däribland utbudet
och efterfrågan på olika typer av värde-
papper.
De längre bolåneräntorna hade redan vid
inledningen av 2023 stigit till över 4 pro-
cent till följd av högre marknadsräntor på
bostadsobligationer. Riksbankens höj-
ningar av styrräntan under året hade
endast marginell påverkan på marknads-
räntorna på bostadsobligationer, vilket
bidrog till att de längre bolåneräntorna
endast steg marginellt. Låga inflationsut-
fall under hösten och Riksbankens beslut
i november att inte höja styrräntan ytter-
ligare bidrog till att räntorna föll tillbaka i
december, och att länge bolåneräntor låg
på ungefär samma nivå i december som i
januari.
Riksbanken har under inledningen av
2024 valt att behålla en styrränta på 4
procent. Konjunkturläget är dock mycket
svagt och inflationen är både förhållande-
vis låg och fortsatt nedåtgående. Därmed
förväntas Riksbanken börja sänka styr-
räntan så snart risken för bakslag i form
av höga månatliga inflationsutfall bedöms
som mycket låg, vilket bems bli
omkring maj.
43SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Marknadsöversikt
Bostadsmarknaden – kall och iskall
År 2023 inleddes med en iskall bostads-
marknad, där priserna på lägenheter och
hus hade fallit med 16 procent sedan
våren 2022, och där antalet sålda bostä-
der under samma period minskat med
omkring 15 procent. Sett till bostadspri-
serna skedde det under 2023 först en
uppgång och senare under hösten en
något brantare nedgång.
Omsättningen på bostäder har under
hela 2023 varit mycket låg. För villor
handlar det om en omsättning på omkring
2,7 procent av villorna i beståndet, vilket
man får gå tillbaka till mitten av 1990-
talet för att hitta en sådan låg nivå. För
bostadsrätter låg omsättningen på
rekordlåga 7,4 procent, vilket klart under-
stiger de tidigare lägstanoteringarna på
knappt 9 procent som inträffade under
finanskrisen 2008 och efter kraschen i
nyproduktionen 2018. Det motsvaras av
en säsongsrensad försäljningstakt
omkring 4 300 hus respektive 7 700
lägenheter i månaden.
Omsättningen på bostäder är konjunk-
turkänslig. För villor kan den nuvarande
utvecklingen väl beskrivas inom ramen
för normal konjunkturvariation. För
bostadsrätter är dock situationen annor-
lunda, där kan inbromsningen mer liknas
vid en krissituation. Den mycket låga
omsättningen kan möjligen bidra med en
förklararing till varför priserna på
bostadsrätter sammantaget har fallit
mindre i jämförelse med den för villor. I
övrigt har bostadsmarknaden under 2023
kännetecknats av långa annonstider, få
budgivare, låga budpremier och ett stort
utbud. Utvecklingen kan kopplas samman
med höga räntor och en okerhet om den
framtida ekonomiska utvecklingen.
Marknaden för nyproducerade bostä-
der har påverkats annorlunda jämfört
med den för befintliga bostäder. Till att
rja med går det inte att peka på någon
egentlig prisnedgång även om det blivit
vanligare med prissänkta objekt. Däremot
har försäljningstakten, som föll brant
redan under 2022 legat mycket lågt
under hela 2023. Trots det har inte utbu-
det av nya bostäder stigit alarmerande
mycket, vilket kan förklaras av ett lågt
inflöde av nybyggda bostäder. Upp-
gången i utbudet av nya bostäder var
betydligt mindre brant jämfört med den
för befintliga bostäder, och nivån på
utbudet var lägre jämfört med exempelvis
2018 och 2019.
För Sverige som helhet visar SBAB
Booli Housing Market Index (HMI, tillgäng-
ligt här) att förutsättningarna för att
bygga bostäder försämrades snabbt
under 2022 och in i 2023. Den snabba
utvecklingen mot ett generellt överskott
på nybyggda bostäder kan till stor del för-
klaras av en snabbt fallande efterfrågan
till följd av stigande bolåneräntor och
andra boendekostnader. Under det andra
kvartalet 2023 bröts utvecklingen, och
under det tredje kvartalet skedde en liten
förbättring. En kraftig neddragning i
byggtakten medförde att nivån på nypro-
duktionen bättre matchade efterfrågan,
och att nyproduktionsmarknaden när-
made sig balans. Notera dock att lokala
över- eller underskott för specifika boen-
deformer förekommer.
Hushållen bantar sin balansräkning –
stillastående in- och utlåning
Under 2023 växte hushållens bostadslån
med 0,6 procent (4,0) till totalt 4 077
mdkr (4 053). Lån till fastighetsbolag
inklusive bostadsrättsföreningar växte
med 4,2 procent (8,5) till totalt 1 039
mdkr (997). Den lägre tillväxttakten för
hushållens lån kan förklaras av dels lägre
bostadspriser, dels en lägre omsättning
på bostäder. Dessutom är det en konse-
kvens av att hushållen i högre utsträck-
ning amorterat på sina bostadslån. Det
kan förklaras av att många hushåll har valt
att banta sin balansräkning. Den förhål-
landevis goda tillväxttakten för lån till
fastighetsbolag kan förklaras av förhål-
landevis många färdigställda lägenheter i
flerbostadshus under året och av att fast-
ighetsbolagen inte enkelt har kunnat
finansiera sin verksamhet på egen hand
utan i högre utsträckning gått via ban-
kerna.
Tillväxttakten för hushållens konsum-
tionslån minskade under året till 0,6 pro-
cent (1,5) och lånen ökade till totalt 282
mdkr (281). Det försämrade konjunkturlä-
get fick hushållen att dra ned på konsum-
tionen av kapitalvaror, vilket är ett histo-
riskt vanligt förekommande mönster, vil-
ket minskat behovet av dessa lån.
Under 2023 ökade inlåningen från hus-
håll med endast 1,0 procent (7,1), och vid
utgången av 2023 uppgick hushållens
inlåning till 2 586 mdkr (2 561). Hushållens
inlåning, som till stora delar görs på bank-
konton, var alltså förhållandevis stillastå-
ende, vilket delvis kan förklaras av att de
var ekonomiskt pressade av högre priser
och räntor men också av att amorteringar
på lån trängde undan banksparande.
Marknaden för inlåning från icke finan-
siella företag, inklusive bostadsrättsför-
eningar minskade under året, det vill säga
utvecklades negativt med -5,7 procent
(-3,8) till totalt 1 321 mdkr (1 401). Den fort-
satta nedgången jämfört med 2022 kan
förklaras av ett svagare konjunkturläge
och högre kostnader på många insatsva-
ror, inte minst lokalkostnader.
44 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Marknadsöversikt
Affärsområde Privat erbjuder privatper-
soner en rad tjänster relaterade till boende
och boendeekonomi såsom bolån, andra
lån, sparprodukter, bostadssök, värde-
ringstjänster, fastighetsmäklartjänster
samt förmedling av hemförsäkring. Verk-
samheten bedrivs under varumärkena
SBAB, Booli och Hittamäklare. Oavsett
vilket varumärke kunden kommer i kon-
takt med oss genom sker det digitalt eller
via telefon utan fysiska kundmöten. Vår
marknadsandel avseende bolån uppgick
vid årsskiftet till 8,40 procent, vilket gör
oss till den femte största bolåneaktören i
Sverige. Booli har Sveriges största utbud
av bostäder till salu och snart till salu och
hade under året i genomsnitt 1 400 000
unika besökare. SBAB:s strategi innefat-
tar att erbjuda ett värdeskapande och
särskiljande kunderbjudande relaterade
till boende och boendeekonomi med
tjänster för hela boenderesan.
Bolån
2023 var sammantaget ett år med låg
aktivitet på bostadsmarknaden. Markna-
den för bostadskrediter växte med 0,4
procent under 2023 jämfört med en årlig
tillväxttakt om knappa 6 procent i
genomsnitt under de tre senaste åren.
Utvecklingen beror bland annat på att
antalet omsatta objekt på marknaden var
färre än under 2022. Den negativa prisut-
vecklingen har även påverkat volymen
bostadskrediter. Bostadspriserna för vil-
lor sjönk med omkring 2 procent och för
bostadsrätter ökade priserna med
omkring 3 procent under året.
Konkurrensen på bolånemarknaden
fortsätter att vara hård. Detta är främst
drivet av den låga tillväxten på bolåne-
marknaden tillsammans med storbanker-
nas fokus på att behålla sina marknads-
andelar. Den hårda konkurrensen driver
ytterligare på behovet av digitalisering för
bättre kundupplevelse och effektivitet.
SBAB:s nyutlåning av bolån uppgick
under året till 41,6 mdkr (57,2). Den totala
bolånevolymen sjönk med 0,7 procent
(4,2) till totalt 346,5 mdkr (349,0). Det
placerar SBAB på femte plats efter de
fyra storbankerna med en marknadsandel
om 8,40 procent (8,51). Bolånevolymerna
fördelade sig vid årsskiftet på 287 000
bolånekunder (292 000) och 184 000
finansierade bolåneobjekt (187 000).
SBAB:s utlåning är koncentrerad till
Stockholms-, Öresunds och Göteborgs-
regionerna, vilka tillsammans represente-
rade 83,2 procent av bolånestocken. En
majoritet av SBAB:s bolånekunder valde
under året någon av våra kortare ränte-
bindningstider. Andelen av den totala
utlåningen med 3-månaders räntebind-
ning uppgick vid utgången av året till 71,6
procent (53,2). Den genomsnittliga belå-
ningsgraden i SBAB:s bolåneportfölj upp-
gick vid utgången av 2023 till 60 procent
(59). Det genomsnittliga bolånet till pri-
vatkunder uppgick vid samma tidpunkt
till 1,9 mnkr (1,9).
En mindre del av SBAB:s utlåning till
privatpersoner sker via förmedlingssam-
arbeten med andra aktörer. Den totala
volymen av förmedlade bolån uppgick vid
utgången av året till cirka 12 mdkr (17), vil-
ket motsvarar cirka 3,3 procent (5,0) av
SBAB:s totala utlåning till privatpersoner.
Beståndet av förmedlade bolån utgörs
dels av lån som är förmedlade i SBAB:s
eget varumärke. Sparbanken Syd utnytt-
jade under maj sin rätt att lösa ut sin bo-
nestock. Den överlåtna stocken uppgick
till 5,2 mdkr.
Förenklad resultaträkning, Privat
mnkr 2023 2022 2021
Rörelseintäkter 3 302 3 415 3 163
Kostnader -1 195 -1 233 -1 186
Kreditförluster,
netto -22 44 2
Påförda avgifter -353 -360
Rörelseresultat 1 732 1 778 1 978
Avkastning på
eget kapital, % 10,0 9,9 11,3
Låneportföljens säkerhets-
sammansättning, Privat
mdkr 2023 2022 2021
Pantbrev 176,1 178,4 170,5
Bostadsrätt 169,9 170,2 163,6
Kommunal borgen
och direktlån
kommuner 0,0 0,0 0,0
Statlig
kreditgaranti 0,0 0,0 0,0
Bankgaranti 0,0 0,0 0,0
Övrig säkerhet 0,0 0,0 0,0
Privatlån 
1)
2,2 2,6 3,3
Summa 348,3 351,2 337,3
1)
Lån utan säkerhet till hushåll.
Afrsomde Privat
45SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Affärsområde Privat
Privatlån
Ett privatlån är ett lån utan krav på säker-
het. Privatlånet binds inte till ett specifikt
lånesyfte, som bostadslånet, men
används inte sällan som komplement till
bolånet i samband med bostadsfinansie-
ring. Vid årets utgång uppgick den totala
volymen privatlån till 1,8 mdkr (2,1). Mark-
nadsandelen uppgick vid samma tidpunkt
till 0,58 procent (0,70). Per den 31
december 2023 hade cirka 28 000 kun-
der (31 000) privatlån hos SBAB.
Sparkonto
SBAB:s attraktiva sparkontoerbjudande,
med enkla och bra villkor i förhållande till
andra aktörer på marknaden, har medfört
att många kunder väljer att spara sina
pengar hos oss. Inlåningen är viktig för att
vi ska kunna erbjuda ett konkurrenskraf-
tigt erbjudande för bolån och bostadsfi-
nansiering, då den utgör en växande och
värdefull andel av vår finansiering av utlå-
ningen. Våra sparkonton erbjuder konkur-
renskraftig ränta, är avgiftsfria, har fria
uttag och omfattas av den statliga insätt-
ningsgarantin. Under november lansera-
des fasträntekonto för privatpersoner
med bindningstid mellan 3 månader till 5
år för att bredda inlåningserbjudandet.
Inlåningen från privatpersoner uppvisade
under 2023 en fortsatt mycket god
utveckling och uppgick vid utgången av
året till totalt 171,3 mdkr (140,7). Mark-
nadsandelen ökade till till 6,69 procent
(5,53). Vid årsskiftet hade cirka 602 000
privatkunder (485000) sparkonto hos
SBAB. Ovan utveckling är hänförlig till en
konkurrenskraftig sparränta, marknads-
föringsinsatser samt ett fortsatt högt
kontosparande hos hushållen.
Användarutveckling och tjänster
Vårt kunderbjudande till privatpersoner
är ett ekosystem av tjänster som har med
boende och boendeekonomi att göra.
Med våra tjänster från Booli, Hittamäk-
lare, SBAB och samarbetspartners vill vi
tillgodose våra kunders behov genom hela
boenderesan. Många besöker varje
nad SBAB:s hemsida för att hantera
bolån, sparande eller hitta inspiration
kring boende och boendeekonomi. Det
genomsnittliga antalet unika besökare
per månad på sbab.se uppgick under året
till 471 000 (519 000). Under året passe-
rade vi därtill 250 000 aktiva månatliga
användare av SBAB-appen. Booli är en
populär plattform för information kring
utbud, efterfrågan och prisutveckling på
bosder. Det genomsnittliga antalet
unika besökare per månad på booli.se
uppgick under året till 1 400 000
(1415000). Boolis månatliga utskick för
bostadsvärdering hade vid utgången av
2023 cirka 840 000 prenumeranter. Hit-
tamäklare är Sveriges största tjänst för
att söka och rekommendera fastighets-
klare. Cirka 93 procent av antalet
aktiva fastighetsklare i Sverige hade
använt Hittamäklares tjänster under
2023.
Försäkringsförmedling
Vi förmedlar två försäkringsprodukter
som på olika sätt anknyter till bolånet och
boendet; låneskydd och hemförsäkring.
Låneskydd Inkomstförsäkrar vid arbets-
löshet och sjukskrivning då kunden
ersätts med månadskostnaden för lånet.
neskydd Liv innebär att låntagarens
bolån helt eller delvis kan avskrivas vid
dödsfall. Hemförsäkring ersätter
bostadsinnehavaren vid skador på hem-
met. Produkterna utgör ett skydd för våra
kunder men innebär också ett mervärde
för SBAB då ett gott försäkringsskydd
minskar risken för kreditförluster.
46 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Affärsområde Privat
Volym och marknadsandel, bolån Nyutlåning och lösen, bolån Volym och marknadsandel,
inlåning, privat
Belåningsgrad (ltv)
i bolåneport följen
Genomsnittlig skuldkvot i
nyutlåningen under 2023
Bolåneportföljens geografiska
sammansättning
Ökade marknadsandelar
Den totala volymen bolån till privatpersoner sjönk under året med 0,7 procent till totalt 346,5 mdkr (349,0), drivet av låg aktivitet
och tillväxt på bolånemarknaden tillsammans med en försäljning av bolånestock till Sparbanken Syd. Marknadsandelen avseende
bolån uppgick till 8,40 procent (8,51).
God kreditkvalitet i utlåningsportföljen
Vi arbetar målmedvetet och kontinuerligt för att säkerställa god kreditkvalitet i vår utlåningsportfölj. Under de senste åren har vi
bland annat utvecklat befintliga kreditregler, implementerat en mer riskbaserad räntesättning och anpassat verksamheten efter
uppdaterade amorteringsregler. Därutöver arbetar vi med målgruppsanpassad distribution och kundkommunikation.
Bolån, mdkr
Marknadsandel, %
Nyutlåning Lösen
Totalt
Stockholmsregionen 63,2% (62,6)
Öresundsregionen 9,2 % (10,1)
teborgsregionen 10,9 % (10,7)
Universitets- och tillväxtorter 10,7% (10,5 )
Övriga orter 6,1 % (6,1)
Inning, mdkr 
Marknadsandel, %
LTV 050 % 31 % (31)
LTV 50–75 % 45 % (45)
LTV 75–85 % 16 % (15)
LTV >85 % 8% (9)
Skuldkvot 3,5  50 % (34)
Skuldkvot <3,5 – 4,5  38 % (39)
Skuldkvot >4,5  12 % (28)
0
50
100
150
200
250
300
350
mdkr %
19 20 21 22 23
0
2
4
6
8
10
12
14
-60
-40
-20
0
20
40
60
80
mdkr %
19 20 21 22 23
-60
-40
-20
0
20
40
60
80
0
50
100
150
200
mdkr %
0
2
4
6
8
10
19 20 21 22 23
47SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Affärsområde Privat
Affärsområde Företag & Brf erbjuder
bostadsfinansieringslösningar till fastig-
hetsbolag, bostadsutvecklare och
bostadsrättsföreningar samt sparkonto
till företag och organisationer. Vi finan-
sierar flerbostadshus. Fastigheterna kan
vara befintliga eller under nybyggnation.
Vår utlåning inom detta segment motsva-
rar knappt en tredjedel av SBAB:s totala
utlåning. Vi erbjuder personlig service till
våra kunder som är koncentrerade till till-
växtregionerna kring våra kontor i Stock-
holm, Göteborg och Malmö. Marknadsan-
delen för fastighetsutlåning till fastig-
hetsbolag ökade under året och uppgick
vid utgången av året till 17,86 procent
(17,38). Marknadsandelen för utlåning till
bostadsrättsföreningar ökade till 11,08
procent (10,69).
Fastighetsfinansiering
SBAB finansierar flerbostadshus, såväl
privatägda som bostadsrättsföreningar.
Fastigheterna kan vara befintliga eller
nyproducerade, där vi belånar detaljpla-
nerad mark och byggnation. I vår kredit-
process följer vi löpande fastighetsmark-
nadens utveckling och genomför gransk-
ningar och riskbedömningar av samtliga
kundengagemang. SBAB:s totala utlåning
till fastighetsbolag och bostadsrättsför-
eningar fortsatte att öka under året, med
6,9 procent (22,0), och uppgick per den
31 december 2023 till 169,3 mdkr (158,4).
Av dessa utgjorde 100,8 mdkr (90,7) utlå-
ning till fastighetsbolag och 68,5 mdkr
(67,7) utlåning till bostadsrättsföreningar.
Fastighetsbolag
Fastighetsmarknaden har under året
präglats av osäkerhet orsakat av stigande
marknadsräntor och inflation. Trots detta
har det varit en relativt god aktivitet i
företagsaffären, till följd av att fastig-
hetsbolag valt att refinansiera sig genom
banksektorn före obligationsmarknaden.
SBAB:s fokus på bostadsfinansiering och
starka kundrelationer ger oss goda förut-
sättningar att bistå flera större kunder
med ett ökat antal affärer.
Ökade utlåningsvolymer i företagsaffären
SBAB:s utlåning till fastighetsbolag ökade under året till totalt 100,8 mdkr (90,7). Marknadsandelen
uppgick vid utgången av året till 17,86 procent (17,4).
Låneportföljens geografiska
sammansättning, Företag & Brf
Stockholmsregionen 50,2% (49,2)
Universitets- och tillväxtorter 16,2 % (16,9)
Öresundsregionen 17,9 % (18,3)
teborgsregionen 8,7 % (8,6)
Övriga orter 7,0% (7,0)
0
20
40
60
80
100
120
mdkr %
19 20 21 22 23
0
5
10
15
20
25
30
-5
0
5
10
15
20
25
30
mdkr %
-5
0
5
10
15
20
25
30
19 20 21 22 23
Volym och marknadsandel,
retag
Nyutlåning och lösen,
retag
Företagsutlåning, mdkr 
Marknadsandel, %
Nyutlåning  Lösen 
Totalt
Affärsområde Företag & Brf
Nyutlåningen till fastighetsbolag uppgick
för 2023 till 15,0 mdkr (25,9). Den totala
utlåningen uppgick vid utgången av året
till 100,8 mdkr (90,7). Antalet större fast-
ighetsbolagskunder uppgick till 133 (135).
SBAB:s utlåning till kommersiella fastig-
heter, exklusive bostadsfastigheter, upp-
gick per den 31 december 2023 till 9,4
mdkr (8,0).
Marknadsandelen avseende
lån till fastighetsbolag uppgick vid års-
skiftet till 17,86 procent (17,38).
Kreditiv
Bostadsmarknaden, som under det andra
halvåret av 2022 började stanna av, fort-
satte att utvecklas negativt under 2023.
Det har varit en mycket låg efterfrågan på
nya byggnadsprojekt bland annat till följd
av kraftigt ökade bostadsräntor, en mins-
kad köpkraft hos hushållen, ökade bygg-
nadskostnader och tuffare finansierings-
villkor. Enligt Boverket halverades
nybyggnationen under 2023 jämfört med
2022. SBAB prioriterar sedan många år
att medverka till att bostadsbristen i Sve-
48 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Affärsområde Ftg & Brf
rige byggs bort. Under 2023 bidrog SBAB
till finansieringen av cirka 2 300 nya
bostäder.
Boverket bedömer att antalet bygg-
starter under 2024 kommer att minska
ytterligare från 2023 års nivåer, med en
viss osäkerhet i prognosen givet hur rän-
teutvecklingen faller ut under året.
SBAB fokuserar kreditgivningen till
etablerade kundrelationer och större
erfarna byggentreprenörer i tillväxtregio-
ner där bostadsbristen är som störst. I vår
kreditgivning till nyproduktionsprojekt
ställer vi bland annat krav på egen insats
samt försäljning mot bindande förhands-
avtal innan produktionsstart.
Bostadsrättsföreningar
SBAB innehar en stark position på en
marknad som haft en låg marknadstillväxt
under året. SBAB:s totala utlåning till
bostadsrättsföreningar uppgick vid
utgången av 2023 till 68,5 mdkr (67,7).
Nyutlåningen uppgick till 8,4 mdkr (12,5).
Marknaden för utlåning till bostadsrätts-
föreningar fortsatte att präglas av hård
priskonkurrens till låga marginaler, inte
minst i storstadsregionerna. Trots den
tuffa priskonkurrensen lyckades vi öka vår
marknadsandel och den uppgick vid
utgången av året till 11,08 procent (10,69).
Antalet bostadsrättsföreningskunder upp-
gick vid utgången av 2023 till 2 412 (2293).
Sparkonto
SBAB har ett attraktivt sparkontoerbju-
dande till företag, bostadsrättsföreningar
och organisationer med bindningstider
upp till fem år. Under året har erbjudandet
utökats till att även inkludera fastränte-
konto med kortare bindningstider på tre
respektive sex månader.
Inlåningen från företag och bostads-
rättsföreningar ökade under året till totalt
42,1 mdkr (41,8) och marknadsandelen
uppgick vid utgången av 2023 till 2,94
procent (2,25). Vid årsskiftet hade 10
900 företagskunder (9 000) och 5 400
bostadsrättsföreningar (4 700) spar-
konto hos SBAB.
Förenklad resultaträkning,
Företag & Brf
mnkr 2023 2022 2021
Rörelseintäkter 2 065 1 266 959
Kostnader -468 -296 -305
Kreditförluster -71 -24 10
Påförda avgifter -188 -85
Rörelseresultat 1 338 861 663
Avkastning på eget
kapital, % 14,1 11,8 10,5
Låneportföljens säkerhets-
sammansättning, Företag & Brf
mdkr 2023 2022 2021
Pantbrev 156,1 143,1 118,7
Bostadsrätt 0,0 0,0 0,0
Kommunal borgen och
direktlån kommuner 0,2 0,3 0,3
Statlig kreditgaranti 0,0 0,0 0,0
Bankgaranti 0,0 0,0 0,0
Övrig säkerhet 13,2 15,0 10,9
Summa 169,5 158,4 129,8
Stark position och hög aktivitet avseende utlåning till bostadsrättsföreningar
Trots att marknaden för utlåning till bostadsrättsföreningar fortsatte att präglas av hård priskonkurrens till låga marginaler ökade
marknadsandelen avseende lån till bostadsrättsföreningar. Marknadsandelen uppgick vid årsskiftet till 11,08 procent (10,7)
.
Kreditiv
2023 2022 2021
Godkända kreditiv,
antal 66 109 82
Godkända kreditiv,
mdkr 18,9 25,0 19,4
– Varav utbetalt, % 76 61 55
0
10
20
30
40
50
mdkr %
0
1
2
3
4
5
19 20 21 22 23
0
10
20
30
40
50
60
70
80
mdkr %
0
2
4
6
8
10
12
14
16
19 20 21 22 23
-9
-6
-3
0
3
6
9
12
mdkr %
-9
-6
-3
0
3
6
9
12
19 20 21 22 23
Volym och marknadsandel,
Brf
Nyutlåning och lösen,
Brf
Volym och marknadsandel,
inlåning, Företag & Brf
Nyutlåning  Lösen 
Totalt
Brf-utlåning, mdkr 
Marknadsandel, %
Inlåning, mdkr
Marknadsandel, %
49SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Affärsområde Ftg & Brf
Upplåningsverksamheten
SBAB:s verksamhet finansieras främst
genom upplåning via kapitalmarknaden,
men sedan flera år tillbaka också i väx-
ande grad genom inlåning från allmänhe-
ten. SBAB-koncernen är aktiv både i den
icke säkerställda obligationsmarknaden
genom moderbolaget SBAB och i den
säkerställda obligationsmarknaden
genom det helägda dotterbolaget SCBC.
Långfristiga upplåningskällor
Rambelopp
Euro Medium Term Note
Programme (EMTN), SBAB 13 md EUR
Euro Medium Term Covered Note
Programme (EMTCN), SCBC 16 md EUR
Svenskt säkerställt obligations-
program, SCBC
[Inget fast
rambelopp]
Kortfristiga upplåningskällor
Rambelopp
Svenskt certifikatprogram (SvCP) 25 mdkr
European Commercial Paper
Programme (ECP) 3 md EUR
Kort summering av 2023
Året har präglats av fortsatt stigande
styrräntor i syfte att stävja den höga
inflationen. Narrativet under året har varit
att hitta räntetoppen samtidigt som man
följt ekonomins utveckling. Stark ekono-
misk data har fått korta räntor att stiga då
marknaden tolkade det som att central-
bankerna skulle behöva göra mer för att
få bukt på inflationen. Efter sommaren
spreds budskapet att räntor skulle
behöva förbli höga under en längre period
för att inte riskera att inflationen tog ny
fart. Detta resulterade i att marknaden
flyttade fram de första räntesänkning-
arna. Årets sista månader tog dock en
annan karaktär när räntemarknaden istäl-
let började prisa in snabba räntesänk-
ningar under 2024.
Samtliga centralbanker har sedan
länge konstaterat att framtida räntebe-
slut kommer vara avhängt på hur ekono-
misk data, och framförallt inflationen,
utvecklas framöver. USA:s ekonomi har
visat sig vara mer motståndskraftig,
medan Europa och Sverige har sett en
tydligare inbromsning. Den geopolitiska
oron finns kvar och präglar både aktie-,
råvaru- och räntemarknaden i varierande
utsträckning.
Riksbanken har under året valt att höja
räntan vid de fyra första mötena. Den
svenska styrräntan låg i inledningen av
året på 2,50 procent och ligger i skri-
vande stund på 4 procent. Riksbanken har
sedan april även valt att inleda försälj-
ningar av de statsobligationer de köpte på
sig under pandemin. I skrivande stund
säljer de 5 miljarder kronor i månaden, av
en portfölj på drygt 250 miljarder kronor.
Obligationsmarknaden har sett ett
aktivt år i den svenska primärmarknaden.
Trots en mer utmanande makroekono-
misk världsbild så har efterfrågan på ny
skuld varit god i både säkerställd och
icke-säkerställd skuld. Kreditspreadar
har successivt rört sig uppåt under året,
men vi såg en väldigt stark period i säker-
ställda obligationer efter sommaren vilket
justerade ner kreditspreadar en aning.
Under 2023 emitterade SBAB-koncer-
nen långfristiga obligationer om totalt
49,8 mdkr (86,3). På den europeiska
marknaden emitterades en säkerställd
Finansieringskällor,
Koncernen
Valutafördelning finansierings-
källor, Koncernen
Utestående förfalloprofil,
Koncernen
Svenska säkerställda benchmark -
obligationer SCBC 36,6% (38,9)
Inning 35,9 % (31,5)
EMTN-program SBAB 9,4 % (10,8)
EMTCN-program SCBC 17,8% (18,0 )
Förlagslån 0,3% (0,3)
ECP 0,1 % (0,4)
SVCP 0,0% (0,1)
SEK 80% (80 )
EUR 20 % (20)
Övriga valutor 0 % (0)
0
20
40
60
80
100
4624
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
38
mdkr
Uppning och likviditet
50 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Upplåning och likviditet
obligation om EUR 1 mdr samt en grön
Senior Non-Preferred om EUR 500 mn.
SBAB emitterade även Senior Non-Pre-
ferred skuld i den svenska marknaden vid
två tillfällen till en totalvolym om SEK 4,5
mdr. Transaktionerna mottogs generellt
väl av marknaden.
Utestående emitterade värdepapper
uppgick vid utgången av året till 382,8
mdkr (393,9), varav 326,2 mdkr (328,9)
utgjorde säkerställd upplåning och 56,6
mdkr (65,0) icke säkerställd upplåning.
Finansieringsstrategi
Genom tillgång till stabil och konkurrens-
kraftig finansiering kan vi säkerställa att
SBAB kan låna ut pengar till attraktiva vill-
kor. Vi arbetar aktivt med att diversifiera
våra finansieringskällor genom ökad privat
och företagsinlåning. Växande inlånings-
volymer har under senare år lett till att
vårt kapitalmarknadsberoende har mins-
kat och samtidigt bidragit till en förbätt-
rad och mer balanserad finansieringsmix.
Att verka för en diversifierad upplåning
och att vara en regelbunden emittent i
såväl den svenska som den europeiska
obligationsmarknaden utgör hörnste-
narna i vår upplåningsstrategi. Aktiv
skuldhantering, bland annat genom åter-
köp av obligationer med kort återstående
löptid, samt en jämn förfalloprofil utgör
andra viktiga delar. Vi fäster också stor
vikt vid att regelbundet träffa och uppda-
tera investerare i de marknader där vi är
aktiva, framför allt i Sverige och Europa.
Icke säkerställd upplåning
Långfristig upplåning
SBAB:s affär handlar om att finansiera
boende, vilket i sin tur kräver en stabil
långfristig finansiering. Ett fortsatt starkt
inflöde av inlåning och en god likviditets-
situation har bidragit till att behovet av
långfristig icke säkerställd upplåning har
minskat som andel av total finansiering
över tid. Långfristig icke säkerställd upp-
låning uppgick vid årsskiftet till 56,3
mdkr (62,2), varav 21,5 mdkr (13,3)
utgjorde underordnade icke säkerställda
obligationer (senior non-preferred) och
34,8 mdkr (48,9) övriga seniora icke
säkerställda obligationer.
Kortfristig upplåning
Kortfristig upplåning i form av certifikat
utgör fortsatt en begränsad del av
SBAB:s totala upplåning och uppgick vid
årsskiftet till 0,3 mdkr (2,8). Vi använder i
huvudsak kortfristig upplåning för att
hantera och jämna ut likviditet mellan
olika perioder.
Säkerställd upplåning
Upplåning genom utgivning av säker-
ställda obligationer sker i det helägda
dotterbolaget AB Sveriges Säkerställda
Obligationer (publ), (SCBC). Total säker-
ställd upplåning uppgick vid årets utgång
till 326,2 mdkr (328,9), varav 241 mdkr var
i SEK och 85,2 mdkr i utländsk valuta.
Likviditetsposition
SBAB:s likviditetsreserv har som primärt
syfte att verka som reserv i situationer då
möjligheten att anskaffa likviditet på
annat håll är begränsad eller kraftigt för-
svårad. SBAB:s likviditetsreserv består i
huvudsak av likvida räntebärande värde-
papper med hög rating. Marknadsvärdet
av tillgångarna i likviditetsreserven upp-
gick vid årets utgång till 104,3 mdkr
(87,9). Med hänsyn tagen till Riksbankens
och ECB:s värderingsavdrag uppgick lik-
viditetsvärdet av tillgångarna till 101,8
mdkr (85,4). Både externa regelverk och
interna limiter dikterar likviditetsreser-
vens storlek och sammansättning. Värde-
pappersinnehaven limiteras per tillgångs-
klass samt per respektive land och ska ha
lägst AA-rating vid förvärv, vid årets
utgång har 95 procent av reserven minst
en AAA-rating. Utöver dessa grupplimiter
kan även limiter för enskilda emittenter
fastställas. Investeringar görs i huvudsak i
SEK, EUR och USD. SBAB använder deri-
vat för att hantera ränte- och valutarisk i
portföljen.
Gröna obligationer i likviditetsreserven
Vid utgången av 2023 uppgick våra inne-
hav i gröna obligationer till cirka 7,8 mdkr
(7,4).
Nyckeltal – likviditet
1)
2023 2022
Överlevnadshorisont 529 347
Likviditetstäckningskvot
(LCR), % 258 250
Net Stable Funding Ratio
(NSFR), % 132 128
1)
Avser konsoliderad situation.
Kreditbetyg
ngfristiga och kortfristiga kreditbetyg
från Moody’s och S&P (Standard & Poor’s)
var oförändrade under året.
Rating
Moody’s
Standard &
Poor’s
Långfristig upplåning,
SBAB A1 A 
Långfristig upplåning,
SCBC Aaa
Kortfristig upplåning,
SBAB P–1 A–1
Kort om SCBC
SCBC:s huvudsakliga verksamhet
är att emittera säkerställda obliga-
tioner på den svenska och interna-
tionella kapitalmarknaden. Bola-
gets upplåningsprogram har hög-
sta möjliga långfristiga kreditbetyg
AAA” från ratinginstitutet
Moody’s. SCBC bedriver ingen
utlåning i egen regi utan förvärvar
krediter från SBAB, med syftet att
dessa helt eller delvis ska ingå i den
säkerhetsmassa som utgör säker-
het för SCBC:s säkerställda obliga-
tioner. Information om SCBC:s
säkerställda obligationer och dess
säkerhetsmassa publiceras
månadsvis på sbab.se.
51SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Upplåning och likviditet
SBAB:s risk- och kapitalhantering
säkerställer att SBAB har motstånds-
kraft för att hantera befintliga risker
samt upptäcka framväxande risker.
Riskramverket utvecklas löpande för
att återspegla risker kopplade till bl.a.
marknadstrender och förändringar i
omvärlden.
SBAB:s funktion för oberoende riskkon-
troll identifierar, analyserar och utvecklar
metoder för att hantera olika typer av ris-
ker i verksamheten. Den huvudsakliga ris-
ken utgörs av den kreditrisk som uppstår i
samband med utlåning till framför allt pri-
vatkunder, men även till bostadsrättsför-
eningar och företagskunder. Därutöver är
SBAB exponerat mot kreditrisk i finans-
verksamheten, särskilt motpartsrisk för
de derivat och repokontrakt som SBAB
ingår för att hantera finansiella risker.
Andra risker i SBAB:s verksamhet är
marknadsrisk, likviditetsrisk, affärsrisk,
operativ risk samt hållbarhetsrisk. För att
även vid stressade situationer möta
dessa risker håller SBAB tillräckligt med
kapital och likviditet. SBAB är väl kapitali-
serat och har en kapitalbas som översti-
ger både det internt skattade, och det av
FI skattade kapitalbehovet. Likviditets-
risk hanteras utanför kapitaldimensionen
genom att upprätthålla en likviditetsre-
serv samt genom att diversifiera finansie-
ringen.
SBAB:s risker och riskhantering
Risk definieras som en potentiellt negativ
påverkan som kan uppstå på grund av
pågående eller framtida interna eller
externa händelser. I riskbegreppet ingår
dels sannolikheten för att en händelse
inträffar, dels den påverkan som händel-
sen skulle kunna ha på SBAB:s resultat,
kapital, likviditet eller värde. SBAB:s ram-
verk för riskhantering utgörs av en risk-
strategi, en riskpolicy, en kapitalpolicy
och en riskaptit. Riskpolicyn anger
SBAB:s mål med riskhanteringen samt
definierar de risker SBAB:s verksamhet är
eller kan bli exponerad för. Exponeringen
mot respektive risktyp, undantaget
affärsrisk och hållbarhetsrisk, begränsas
genom limiter som anges i riskaptiten.
llbarhetsrisk är en generell risk som det
kan finnas inslag av i hela bankens verk-
SBAB:s riskaptit
Läs mer på sidan 58.
H
å
l
l
b
a
r
h
e
t
s
r
i
s
k
e
r
L
i
k
v
i
d
i
t
e
t
s
r
i
s
k
K
r
e
d
i
t
r
i
s
k
A
f
f
ä
r
s
r
i
s
k
O
p
e
r
a
t
i
v
r
i
s
k
M
a
r
k
n
a
d
s
r
i
s
k
SBAB:s
mål
Risk- och kapitalhantering
52 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Risk- och kapitalhantering
De tre försvarslinjerna
Äger och hanterar risker
i det dagliga arbetet.
1:A LINJEN
2:A LINJEN
3:E LINJEN
Verksamheten
Stödjer, kontrollerar
och följer upp.
Risk & Compliance
Granskar
styrelsens uppdrag.
Internrevision
RISK
RISK RISK
samhet och är integrerad med övriga ris-
ker. Figuren nedan illustrerar att SBAB:s
övergripande mål sätter ramarna för
målen med riskhanteringen. SBAB:s
riskaptit inom de olika riskslagen ska vara
förenlig med, och styrs indirekt av,
SBAB:s övergripande mål.
Läs mer på sidorna 58-59.
Riskstyrning
Samtliga väsentliga risker följs upp och
rapporteras till styrelsen. Styrelsen har
det övergripande ansvaret för SBAB:s
totala riskexponering. Det är styrelsens
ansvar att säkerställa att verksamheten
bedrivs med god intern kontroll. VD
ansvarar för den löpande förvaltningen
och följer upp att rapportering till styrel-
sen från respektive enhet, däribland Risk,
sker enligt relevanta instruktioner. Risk
ansvarar för identifiering, kvantifiering,
analys och rapportering av samtliga ris-
ker. Ansvarig för Risk är Chief Risk Officer
(CRO) som är underställd VD och rappor-
terar till SBAB:s VD och styrelse.
Riskstrategi
Styrelsen beslutar om den strategiska
inriktningen och den övergripande riskni-
vån som SBAB är villig att acceptera,
baserat på affärsverksamheten och hur
värde skapas för kunderna. Det betyder
att SBAB medvetet endast ska exponeras
mot risker som kan kopplas direkt till,
eller bems vara nödvändiga för verk-
samheten. SBAB:s lönsamhet är bero-
ende av förmågan att bedöma, hantera
och prissätta risker. Det handlar också om
att upprätthålla tillräckligt med likviditet
och kapital för att kunna möta oförut-
sedda händelser.
Kunskap och kännedom om vilka risker
som SBAB kan utsättas för, tillsammans
med rätt kompetens för att uppskatta
storleken på befintliga och potentiella ris-
ker, är därr en absolut nödvändighet för
vår verksamhet. Samtliga risker ska utvär-
deras mot den av styrelsen beslutade
riskaptiten.
Risktagande
SBAB:s risktagande hålls på en nivå som är
förenlig med kort- och långsiktiga planer
för strategi, kapital och finansiell stabilitet.
En viktig del i SBAB:s afrsmodell handlar
om att de risker som SBAB är exponerade
mot ska vara låga och förutsägbara. Det
innebär inte att varje enskild kreditexpo-
nering ska vara av låg risk, utan att SBAB:s
totala utlåningsportfölj till stor del ska
bestå av lån med låg risk och att varje låns
inbördes riskpåverkan är sådan att den
totala risken blir begränsad. Utgångspunk-
ten för SBAB:s aptit för risk är att den ska
rymmas i bolagets riskbärande förmåga.
Riskbärande förmåga betyder förmågan
att täcka förväntade och oväntade förlus-
ter utan att bryta mot uppsatta kapital-
krav. Omfattningen av de risker som
accepteras är tydligt kopplat till hur viktiga
de är för SBAB:s affärsmodell, alltså de
positiva effekter som förväntas uppnås i
form av förväntade intäkter, kostnadsbe-
sparingar eller minskning av annan risk.
SBAB minimerar oönskade risker genom
ändamålsenliga funktioner, strategier, pro-
cesser, rutiner, interna regler, limiter och
kontroller.
53SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Risk- och kapitalhantering
Den övergripande kreditkvaliteten i
SBAB:s utlåningsportfölj bedöms som
god. Under 2023 har kreditrisken ökat
något, främst drivet av det makroekono-
miska läget med hög inflation och relativt
höga räntor som resultat. Utvecklingen av
PD har under året ökat både inom affärs-
området Privat samt inom Företag & Brf,
vilket avspeglats i negativa risk-
klassmigrationer, men ligger fortfarande
på låga nivåer. Även LGD har under ökat
på grund av sjunkande priser för småhus
och bostadsrätter inom Privat, men ligger
också på låga nivåer på grund av goda
belåningsgrader i utlåningsportföljen. Per
31 december 2023 uppgick den genom-
snittliga belåningsgraden inom detta
affärsområde till 60 procent.
Under 2023 har både förlustreserve-
ringar samt riskexponeringsbelopp (REA)
ökat. Ökningen av förlustreserveringar är
framför allt hänförligt till en ny nedskriv-
ningsmodell för beräkning av förväntade
kreditförluster (ECL-modell), som är
något mer konservativ gällande LGD ,
men också negativa riskklassmigrationer
inom både Privat och Företag & Brf. Den
nya ECL-modellen började tillämpas per
den 30 september 2023. Ökningen i REA
är hänförligt till nya PD-modeller för Före-
Utveckling av kreditrisk 2023
tag & Brf inom ramen för IRK-systemet,
samt något ökad kreditrisk med avseende
på både PD och LGD inom Privat. Osäker-
heten på bostads- och fastighetsmarkna-
den i kombination med det makroekono-
miska läget har lett till att banken proak-
tivt arbetat med kreditanalyser och en
mer frekvent uppföljning av kunder inom
Företag & Brf med hög andel marknadsfi-
nansiering och med behov av refinansie-
ring. Ingen väsentlig påverkan har ännu
konstaterats och analyserna av kunder
med byggnadskreditiv, som är särskilt
utsatta med både stigande räntor samt
ökande priser på insatsvaror och byggma-
terial, har hittills varit tillfredställande
givet den ökade kreditrisken.
Avseende återbetalningsförmåga har
andel utlåning till kunder inom Privat som
fått påminnelser eller kravbrev ökat
något, dock från väldigt låga nivåer.
Ökningen är större för privatpersoner
med privatlån än bolån. I syfte att värna
om kunderna inom Privat har banken ökat
minimumbeloppet i kvar-att-leva-på-kal-
kylen (KALP). Andelen utlåning till kunder
inom Företag & Brf som fått påminnelser
eller kravbrev var i princip oförändrad
under året.
På grund av den fortsatta osäkerheten på
bostadsmarknaden, till följd av ränteupp-
gångar och sjunkande priser för småhus
och bostadsrätter, har banken sett ett
behov av ökade förlustreserveringar.
Totala kreditförluster uppgick under
2023 till 93 mnkr (68), främst hänförligt
till ökade förlustreserveringar som skat-
tas med hjälp av ECL-modellen. De kon-
staterade kreditförlusterna uppgick till
endast 9 mnkr (7), och återvinningar för
tidigare konstaterade kreditförluster
uppgick till 4 mnkr (4).
0
100
200
300
400
mdkr %
19 20 21 22 23
0,00
0,02
0,04
0,06
0,08
0
100
200
300
400
mdkr
19 20 21 22 23
%
0,00
0,02
0,04
0,06
0,08
Affärsområde, Privat Affärsområde , Företag & Brf
Utveckling utlåningsvolym, mdkr
Kvot förlustreserveringar, % 
Utveckling utlåningsvolym, mdkr
Kvot förlustreserveringar, % 
Kvoten av förlustreserveringar är definierad
som skattningen av förväntade kreditförluster
(ECL) i förhållande till utlåningen till allmänhe-
ten. Av figurerna framgår att förlustreserve-
ringarna är fortsatt väldigt låga i relation till
utlåningen. Ökningen under 2023, framför allt
inom Företag & Brf, förklaras huvudsakligen av
en förändring och kalibrering av ECL-modellen
även om underliggande kreditrisk ökat i form
av negativa riskklassmigrationer inom båda
affärsområden.
54 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Risk - och kapitalhantering
Kapitalsituation
SBAB:s kärnprimärkapitalrelation upp-
gick vid årets slut till 12,3 procent (12,8).
Den totala kapitalrelationen uppgick vid
samma tidpunkt till 17,0 (17,9). Det kan
jämföras med FI:s kapitalkrav, som vid
årsskiftet motsvarade en kärnprimärkapi-
talrelation om 10,1 procent och en total
kapitalrelation om 14,4 procent. SBAB:s
kapitalmål motsvarade vid årsskiftet en
kärnprimärkapitalrelation om lägst 11,1
procent samt en total kapitalrelation om
lägst 15,0 procent. Kapitalkraven har
under året minskat till följd av FI:s bortta-
gande av det särskilda Pelare 2-påslaget
efter att SBAB implementerat nya PD-
modeller samt ett nytt beslut om minsk-
ning av bankens Pelare 2-krav i samband
med FI:s översyn och utvärdering av
SBAB Bank AB.
Kärnprimärkapitalet ökade under året
med 0,7 mdkr till 20,4 mdkr (19,7). Årets
resultat påverkade kärnprimärkapitalet
positivt med 1,4 mdkr. Det totala kapita-
let ökade under året med 0,7 mdkr, till
28,2 mdkr (27,5), vilket främst är resultat-
relaterat. Riskexponeringsbeloppet (REA)
ökade under året till 166,3 mdkr (154,1), i
huvudsak drivet av implementering av
nya PD-modeller inom bankens interna
riskklassificeringssystem samt ökade
utlåningsvolymer. FI har sedan tidigare
meddelat att svenska banker förväntas
analysera och uppdatera sina nuvarande
interna riskklassificeringssystem (IRK-
system) för att leva upp till nya riktlinjer
från den europeiska bankmyndigheten
(EBA). SBAB har därför under en längre
period arbetat med att ta fram nya IRK-
modeller, vilka förväntas vara implemen-
terade efter beslut från FI. I november
2022 erhöll SBAB godkännande på an-
kan om ny PD-modell för husllsexpone-
ringar, och under januari 2023 erhöll
SBAB godkännande om nya PD-modeller
för företagsexponeringar. De nya model-
lerna har implementerats under 2023.
Detta har bland annat föranlett att det
rskilda Pelare 2-påslag som tidigare
påförts SBAB för brister i interna model-
ler (totalt 1,2 procent på kärnprimärkapi-
talet) nu är borttaget i sin helhet, vilket
påverkar SBAB:s buffert mot de regulato-
riska kapitalkraven positivt. SBAB för en
dialog med FI om dess ankan om nya
LGD-modeller för hushålls- respektive
företagsexponeringar. Ett godkännande
av LGD-modell för företagsexponeringar
förväntas leda till ett minskat kapitalkrav.
I det fall ett godkännande av LGD-model-
ler för företagsexponeringar skulle dra ut
på tiden förväntas riskvikterna för sådan
utlåning likväl minska i samband med
implementering av CRR3 från januari
2025, främst drivet av lägre schablon-
värde för LGD gällande exponeringar med
pant i fastighet.
Årets resultat ingår vid beräkning av kapi-
talbas och primärt kapital. Förväntad
utdelning enligt SBAB:s utdelningspolicy
har dragits av.
FI meddelade i september 2023 sitt
beslut om resultatet av sin översyns- och
utvärderingsprocess (ÖUP). Beslutet
innefattar en pelare 2-vägledning för
SBAB om noll procentenheter på det risk-
vägda kapitalkravet och 0,5 procenten-
heter (0,3) på bruttosoliditeten vilket
motsvarar 3,2 mdkr. Ökningen gällande
vägledningen för bruttosoliditet är hän-
förlig till uppdaterad metod av det
stresstest som FI tillämpar som underlag
för att besluta om kravet. Totalt brutto-
soliditetskrav omfattar dels detta krav,
dels ett minimikrav om 3 procent av
exponeringsbeloppet reglerat i tillsyns-
förordningen, vilket resulterar i ett totalt
bruttosoliditetskrav om 3,5 procent.
Bruttosoliditetsgraden uppgick per den
31 december 2023 till 4,09 procent (4,12).
Ytterligare information om kapital-
täckning återfinns i not
RK
8.
Kapitalmålens beståndsdelar
2023 2022
mnkr
Totalt
kapital %
Kärnpri-
märkapital %
Totalt
kapital %
Kärnpri-
märkapital %
Kapitalkrav från Finansinspektionen
1)
23 901 14,4 16 717 10,1 22 914 14,9 15 731 10,2
– varav Pelare 1 minimikrav 7 953 4,8 4 474 2,7 5 160 3,3 2 903 1,9
– varav Pelare 1 riskviktsgolv, svenska bolån 5 351 3,2 3 010 1,8 7 172 4,7 4 034 2,6
– varav Pelare 2-krav (P2R) 3 110 1,9 1 746 1,1 5 164 3,4 3 376 2,2
– varav Kapitalkonserveringsbuffert 4 157 2,5 4 157 2,5 3 854 2,5 3 854 2,5
– varav Kontracyklisk buffert 3 330 2,0 3 330 2,0 1 564 1,0 1 564 1,0
– varav Pelare 2-vägledning (P2G)
SBAB:s kapitalmål 24 899 15,0
18 380–
21 706
2)
11,1-13,1
2)
23 839 15,5
17 272–
20 355
2)
11,2-13,2
2)
SBAB:s faktiska kapital 28 209 17,0 20 414 12,3 27 484 17,8 19 689 12,8
1)
Avser lagstadgade krav inklusive Finansinspektionens krav på P2R och P2G. Eventuella avvikelser från FI:s publicerade krav hänförs till avrundningar i beräkningar.
2)
SBAB har beslutat om en VD-limit för kärnprimärkapitalrelationen om 1 procentenhet över regulatoriskt krav för den konsoliderade situationen. Kapitalmålet över tid och under normala
omständigheter är att ha en kärnprimärkapitalrelation mellan 1 och 3 procentenheter över kravet. Denna limit är ett komplement till den existerande styrelselimiten för att tydligt
kommunicera den gällande nivån för kapitalmålet för SBAB.
55SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Risk - och kapitalhantering
Hållbarhetsrisker
Riskområde Riskbeskrivning
Påverkan på
SBAB Åtgärder för att minimera riskerna
Sociala aspekter
Risken att SBAB:s verksamhet,
affärsrelationer och affärsåtagan-
den har en negativ påverkan på per-
sonal, kund eller extern part avse-
ende sociala förhållanden eller
mänskliga rättigheter.
Internt: I den egna verksamheten är risken
främst kopplad till SBAB som arbetsgivare
och SBAB:s företagskultur. Motiverade och
engagerade medarbetare är en förutsättning
för SBAB:s framgång. SBAB:s verksamhet
och företagskultur påverkar anställningsför-
hållandena för de anställda. Risker gällande
personal innefattar bland annat hälsa och
säkerhet på arbetsplatsen, förekomst av
kränkande särbehandling, ersättningsnivåer
samt arbetsbelastning.
Externt: SBAB är exponerat mot risker
kopplade till sociala förhållanden och
mänskliga rättigheter i samband med kredit-
givning till fastighetsbolag, till exempel vid
utlåning till nyproduktionsprojekt med flera
underleverantörsled. Den kontroll som
huvudentreprenören gör när det gäller till
exempel arbetsvillkor försvåras när produk-
tion upphandlas utanför det egna företaget.
SBAB är också exponerat mot dessa risker i
samband med inköp av tjänster och varor.
Området innefattar därtill risken att SBAB:s
tjänster och produkter inte är tillgängliga för
alla människor i samhället.
Eventuellt försämrat
anseende och nega-
tiv påverkan på kon-
cernens finansiella
ställning.
SBAB har fastställt en långsiktig, fokuserad och
uthållig HR-strategi. SBAB har tydliga företagsöver-
gripande mål för att främja jämställdhet och mång-
fald samt säkerställa en god medarbetarupplevelse
och ett högt medarbetarengagemang. SBAB har en
jämställdhets- och mångfaldspolicy samt jämställd-
hetsplan som understryker värdet av medarbetare
med olika bakgrund. SBAB:s uppförandekod ger väg-
ledning i hur medarbetare ska uppträda och agera i
olika situationer, med SBAB:s värderingar som grund,
och vilket ansvar som följer av att vara anställd på
SBAB. SBAB:s ambition är att hantera risker kopp-
lade till personal, sociala förhållanden och mänskliga
rättigheter i utlåningsledet genom fördjupad kunddi-
alog och branschsamverkan. SBAB driver tillsam-
mans med övriga affärsbanker Bankinitiativet för en
Hållbar byggbransch som syftar till att genom krav på
ökad kontroll i kreditgivningen värna om arbetstaga-
res rättigheter och motverka kriminalitet. SBAB har
vidare en leverantörskod som behandlar SBAB:s syn
och förväntningar på leverantörers hållbarhetsarbete
och efterlevnad av internationella riktlinjer och prin-
ciper. Tillgänglighet utgör ett viktigt område vid pro-
dukt - och tjänsteutveckling. SBAB utför löpande till-
gänglighetstester.
Läs mer på sidorna 27, 31, 35, 38-39, 161-183.
Exempel på relevanta styrdokument inom området är
Ersättningspolicy, Jämställdhets-och mångfaldspo-
licy, Arbetsmiljöinstruktion, Instruktion för visselblå-
sarprocess, Etikpolicy samt Policy för hållbart företa-
gande.
Hållbarhetsrisker
SBAB har som bank en viktig roll i saml-
let genom att tillhandahålla krediter och
hantera tillgångar från den finansiella
verksamheten utifrån ett sätt som främ-
jar hållbar ekonomisk tillväxt. Våra verk-
tyg för att identifiera, definiera, mäta och
kontrollera hållbarhetsrisker vidareut-
vecklas kontinuerligt. SBAB:s hållbara
styrmodell genomsyrar hela verksamhe-
ten där den förenklar och förtydligar hel-
heten. Grunden i SBAB:s arbete med håll-
barhetsrisker är att de inte går att sepa-
rera från övriga risker. Det finns inslag av
hållbarhetsrisker i hela SBAB:s verksam-
het. Risks arbete med hållbarhetsrisk
avgränsas till ett antal tydliga områden
r risken kan identifieras, mätas och föl-
jas upp. Med hållbarhetsrisk avses i denna
redovisning risken för förlust eller lägre
framtida intäkter på grund av händelser
relaterade till hållbarhet. Här ingår hän-
delser inom de tre kategorierna E, S och
G; (E) klimat, (S) sociala aspekter (G)
bolagsstyrning. SBAB:s ambition är att
hållbarhetsrisker ska hanteras utifrån ett
riskbaserat förhållningssätt samt vara
integrerade i den dagliga verksamheten.
lsättningen är att vid identifiering av
hög risk genomföra en fördjupad hållbar-
hetsgranskning och vid behov ställa krav
på åtgärder för att motverka negativ
påverkan. Mätning och kontroll sker bland
annat med hjälp av uppföljning och analys
av nyckelriskindikatorer, utfall av scenari-
oanalyser och uppföljning av bankens
strategiska hållbarhetsarbete.
Våra processer syftar till att väsentliga
hållbarhetsrisker identifieras, bedöms
och tas med i analysen och betraktas uti-
från SBAB:s regelefterlevnads- och ryk-
tesriskperspektiv. Beaktanden av håll-
barhetsrisker inkluderas och bedöms i
den befintliga processen för nya krediter
och årsföredragningar av befintliga ären-
den enligt beslutade kreditinstruktioner
och ska följas upp och godkännas i beslu-
tande organ.
gledande för arbetet är nationella
samt externa regelverk och riktlinjer,
framför allt underställt EU. SBAB för en
löpande en dialog kring hållbarhetsrisker i
hela verksamheten. SBAB:s proaktiva
hållbarhetsarbete genom bland annat
årlig riskidentifiering, gapanalyser, defi-
nierade målsättningar och uppföljning
och rapportering mot dessa bidrar ytterli-
gare till hållbarhetsriskhanteringen.
56 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Hållbarhetsrisker
Riskområde Riskbeskrivning
Påverkan på
SBAB Åtgärder för att minimera riskerna
Klimat
Delas upp i fysiska risker och
omställningsrisker. Fysiska risker
innebär direkta effekter av klimat-
förändringar som ger upphov till
finansiella kostnader och risker,
exempelvis fysisk påverkan på
fastigheter till följd av klimatför-
ändringarna. Omställningsrisker är
finansiella risker som är relaterade
till omställningen mot en mindre
fossilbaserad ekonomi. Exempel på
omställningsrisk för SBAB är elför-
brukning samt försäkringsbarhet av
fastigheter.
Internt: Den fysiska klimatrisken kopplat till
SBAB:s verksamhet är framför allt risk för
ökade skador och värdeminskning på till-
gångar och säkerheter till följd av klimatför-
ändringar. SBAB:s verksamhet är exponerat
för omställningsrisker i det fall SBAB inte
lyckas anpassa verksamheten till framtidens
hållbara ekonomi som ställer högre miljö-
och klimatkrav. Detta gäller även efterfrå-
gan på SBAB:s produkter och tjänster.
Externt: SBAB är exponerat för klimatrisk i
samband med kreditgivningen. Framtida kli-
matförändringar kan komma att påverka
kundernas betalningsförmåga samt värdet
på tillgångar och säkerheter. En omställ-
ningsrisk som är väsentlig för SBAB:s verk-
samhet och kunder är stigande och volatila
energipriser. Fysiska klimatrisker innefattar
bland annat, höjda havsnivåer, extremväder
samt ras och skred.
Eventuell negativ
påverkan på koncer-
nens finansiella
ställning.
Klimatrisk hanteras främst genom utökad kunddia-
log, intern utbildning, produktutveckling samt kund-
kommunikation. I kreditgivningen till fastighetsbolag
och bostadsrättsföreningar övervägs vissa hållbar-
hetskriterier som en del i helhetsbedömningen. SBAB
genomför årligen klimatriskworkshops och har under
2023 identifierat översvämningsrisk tillföljd av havs-
nivåhöjningar och översvämningar i vattendrag och
sjöar som fysiska risker samt omställningsrisk kring
energipriser som de två primära hållbarhetsriskerna.
SBAB har en KRI avseende andelen kapital kopplat till
småhus i zoner med förhöjd risk för översvämning
och arbetar löpande med att utvärdera bankens kli-
matrisker. Som en följd av arbetet med kvantifiering
av hållbarhetsrisker har flertalet analyser tagits fram.
Under 2023 har SBAB arbetat med att nå det upp-
satta klimatmålet. Det styr produktutveckling, data-
insamling och anpassning i kreditgivningsprocessen
för att nå målet om minskade utsläpp av växthusga-
ser kopplat till de fastigheter som SBAB finansierar.
SBAB arbetar löpande med att utveckla datakvalitén
på klimatrisker.
Läs mer på sidaorna 32-34, 161-183.
Exempel på relevanta styrdokument inom området är
Policy för hållbart företagande, Kreditpolicy, Riskpo-
licy, Riskaptit, Kreditinstruktion samt Klimatriskin-
struktion.
Bolagsstyrning
SBAB har i denna redovisning valt
att lyfta riskerna inom finansiell
brottslighet och korruption som
exempel på relevant riskområde
inom bolagsstyrning. Den finan-
siella brottsligheten är ett hot mot
hela samhället. Kriminella personer
och nätverk är ständigt på jakt efter
nya sätt att utnyttja banken och
våra kunder. Bedrägerier och pen-
ningtvätt omfattar miljardbelopp
varje år i Sverige och bedrägerier
har under de senaste åren utveck-
lats till att vara en av de största
inkomstkällorna för organiserad
brottslighet. Att skapa fredliga och
inkluderande samhällen genom
brottsförebyggande arbete är både
del av FN:s hållbarhetsmål och en
grundläggande del av SBAB:s
affärsverksamhet. Finansiell
brottslighet omfattar följande
områden:
• Bedrägerier
• Penningtvätt
• Terrorfinansiering
• Mutor & korruption
• Välfärdsbrott
• Datasäkerhet
• Cyberbrottslighet
Internt: Förekomsten av all sorts finansiell
brottslighet eller intern korruption där med-
arbetare på SBAB är delaktiga som möjlig-
görare kan allvarligt påverka allmänhetens,
ägarnas, kundernas och medarbetarnas för-
troende för SBAB och därmed bolagets
framtida konkurrenskraft. Risken för finan-
siell brottslighet ochkorruption finns poten-
tiellt i alla delar av SBAB:s verksamhet där
pengar eller beslut med stora mandat före-
kommer.
Externt: Finansiell brottslighet undermine-
rar demokrati, försvårar ekonomisk tillväxt
och snedvrider konkurrens i samhället. Ris-
ken för finansiell brottslighet där SBAB:s
produkter eller tjänster utnyttjas återfinns i
alla led där pengar hanteras. Det innebär att
SBAB kan utnyttjas längst hela värdekedjan,
vare sig det gäller inlåning, utlåning eller
transaktioner via bankens konton.
Eventuell anseende-
risk, operativa för-
luster kopplade till
bedrägerier och
myndighetsanmärk-
ning med sanktion
kopplad till de regu-
latoriska krav som
ställs på banken att
motverak finansiell
brottslighet.
SBAB har en särskild enhet, Anti-Financial Crime
(AFC), som verkar för att förstärka SBAB:s övergri-
pande förmåga att förhindra finansiell brottslighet.
SBAB:s arbete inom området innefattar bland annat
att göra riskbedömningar, uppnå god kundkänne-
dom, övervaka aktiviteter och transaktioner, löpande
utbilda samt säkerställa god intern kontroll. Gransk-
ning sker i första, andra och tredje linjen avseende
det löpande arbetet, rutiner och processer. SBAB har
interna ramverk som reglerar hur verksamheten ska
arbeta för att motverka finansiell brottslighet SBAB
genomför därtill löpande utbildningar inom området.
Läs mer på sidorna 27, 31, 161-183.
Exempel på relevanta styrdokument inom området är
Policy och instruktion om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism samt efterlevnad av
finansiella sanktioner, Etikpolicy, Policy för hållbart
företagande, Instruktion för visselblåsarprocess,
Uppförandekod, Mutor och annan korruption samt
Leverantörskod.
57SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Hållbarhetsrisker
Klassificering Nivå
Kreditrisk i utlåningsverksamhet
Risken för att motparten inte fullgör sina betalningsförpliktelser mot SBAB. Kreditrisk uppsr, för-
utom vid lån och lånelöften, även genom värdeföndringar av sllda säkerheter som innebär att
dessa inte längre täcker koncernens fordringar. Här ingår även koncentrationsrisk, vilket avser den
ökning av kreditrisk som uppsr vid stora exponeringar mot enskilda motparter, eller vid koncentra-
tioner mot specifika regioner och branscher.
Läs mer i not
RK
1
Önskvärd risk Medel SBAB erbjuder bostadsfinansiering till framför allt
privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastig-
hetsbolag där säkerheten utgörs av pant i fastighet
eller nyttjanderätt. Merparten av SBAB:s kundbas är
koncentrerad till storstadsregionerna.
Kreditrisken är central i SBAB:s affärsmodell och bedöms vara den dominerande risken i verksam-
heten. SBAB:s kreditgivning präglas av ansvarstagande med hänsyn tagen till kundernas långsiktiga
återbetalningsförmåga och motståndskraft samt värdena på ställda säkerheter. Kreditregler samt
kredithantering analyseras, bearbetas och förbättras kontinuerligt. Företagskunder bearbetas på
ett individuellt sätt medan privatkunder analyseras i en strukturerad process i samband med kre-
ditprövning. Koncentrationsrisk och stora exponeringar bevakas och följs noga upp.
Kreditrisk i finansverksamhet
Definieras som summan av motparts- och placeringsrisk. Motpartsrisken definieras som kreditrisk i
derivat som uppstår då värdet på instrumentet påverkas till följd av exempelvis ränte- eller valutakurs-
förändringar vilket medför att SBAB erhåller en fordran på motparten. Dessutom inner motpartsrisk
risken för att SBAB:s finansiella motparter inte kan fullgöra sina åtagande i ingångna repokontrakt. Pla-
ceringsrisk definieras som kreditrisken i finansiella placeringar och innebär risken för att en kredittagare
inte fullgör sina betalningsförpliktelser. Finansiella placeringar är en del av likviditetsförvaltningen vars
syfte är att minska likviditetsrisken samt att utnyttja överskottskapital för att bidra till ökad lönsamhet.
Läs mer i not
RK
2
Nödvändig risk Låg SBAB:s motpartsrisker och placeringsrisker är låga
och bedöms ej vara dominerande risker.
Motpartsriskexponeringen är till övervägande del säkrad genom säkerhetsavtal, där motparten
ställer säkerheter i syfte att reducera exponeringen. Placeringsrisken begränsas genom att SBAB
enbart investerar i räntebärande obligationer med hög kreditvärdighet.
Marknadsrisk
Risken för förlust eller lägre framtida inkter på grund av marknadsrelser består i SBAB:s verksam-
het av ränte-, valuta-, kreditspread-, basis- samt pensionsrisk. Ränterisk avser räntevariationer som
leder till förlust eller lägre framtida intäkter till följd av att tillgångar och skulder har olika räntebind-
ningstid och/eller räntevillkor. Valutarisk avser risken för förändringar av svenska kronans kurs som
leder till förlust eller lägre framtida intäkter. Kreditspreadrisk avser exponering mot ett ändrat förl-
lande mellan en emittents räntekostnad kontra en referensnta. Basisrisk avser den risk som är för-
knippad med in- och utlåning som är låst till olika räntebaser. Pensionsrisk avser den risk som uppstår
vid värdeförändringar i portföljen som är avsedd att täcka bankens pensionsåtaganden.
Läs mer i not
RK
4
Nödvändig risk Låg SBAB:s marknadsrisk är låg och bedöms ej vara en
dominerande risk.
nterisker begränsas genom direkt upplåning i matchad valuta och löptid eller genom användande
av derivat. Valutarisker begränsas genom att upplåning i utländsk valuta kurskras genom valu-
taswappavtal eller matchas mot tillgångar i likviditetsportföljen i samma valuta.
Operativ risk
Risken för förluster till följd av ej ändamålsenliga eller fallerade processer, mänskliga fel, felaktiga sys-
tem eller yttre händelser, inbegripet legala risker. Med legal risk avses bland annat risken för rättsliga
påföljder eller att rättshandlingar inte kan fullgöras. I kategorin ingår även regelefterlevnadsrisk. Regel-
efterlevnad är centralt för att bibehålla förtroendet för SBAB:s verksamhet, men också marknadspraxis
och etiska riktlinjer påverkar SBAB:s förllningstt till anställda och kunder.
Läs mer i not
RK
5
Nödvändig risk Låg Operativ risk är en naturlig del i all verksamhet.
SBAB:s målsättning är att optimera förhållandet mel-
lan kostnader för reducering av risk och riskens
potentiella utfall. Operativ risk är en förutsättning för
genomförandet av affärsidén på ett effektivt och
konkurrenskraftigt sätt, med hänsyn tagen till verk-
samhet, strategi, riskaptit och omvärldsbevakning.
Operativa risker hanteras enhetligt på SBAB och analys av risknivån sker löpande och rapporteras
till styrelse, VD och företagsledning. Självutrderingar av väsentliga processer genomförs årligen.
Förändringar som kan påverka bankens risknivå identifieras och relaterade risker identifieras i ett
tidigt skede och inför beslut om genomförande lämnar andra försvarslinjen ett utlåtande. Oväntade
ndelser som kan påverka banken negativt ska rapporteras som incidenter och hanteras enligt
beslutad instruktion.
Affärsrisk
Risken för vikande intjäning med anledning av svåra konkurrensförllanden, fel strategi eller felaktiga
beslut. SBAB afrsrisk delas in i strategisk risk, risk för försvagad intjäning och anseenderisk. Strategisk
risk avser risk för förlust på grund av exempelvis ogynnsamma affärsbeslut, felaktigt genomförande av
strategiska beslut, eller förändringar i den politiska miljön. Risk för försvagad intjäning avser risk som upp-
står som ett resultat av exempelvis fördyrad finansiering eller hårdare konkurrens. Anseenderisk avser
risk för förlorat anseende till följd av bristande hantering av ovan nämnda risker såväl som andra händelser.
Läs mer i not
RK
6
Nödvändig risk Låg SBAB:s afrsrisk är låg och bedöms ej vara en domi-
nerande risk.
Risker relaterade till strategi och intjäning utrderas båda fortlöpande under året inom första lin-
jens strategiarbete. Strategiskt viktiga beslut hanteras även inom ramen för väsentliga föränd-
ringar. Det sker en årlig utrdering av väsentliga risker till styrelsen som berör både affärsmässigt
strategiska risker och bankens övergripande intjäning. Vidare utvärderas affärsrisken i SBAB:s
stresstester.
Likviditetsrisk
Risken att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser utan att kostnaden för att erlla betalnings-
medel ökar avsevärt. Kortfristig likviditetsrisk avser risken för att på kort sikt drabbas av brist på likvi-
ditet medan strukturell likviditetsrisk förekommer när det finns skillnad mellan tillgångar och skulder
avseende kapitalbindningstid - vilket riskerar att på längre sikt leda till likviditetsbrist.
Läs mer i not
RK
3
Nödvändig risk Låg SBAB har en låg likviditetsrisk och en diversifierad
upplåning. De värdepapper som ingår i likviditetsre-
serven har hög kreditvärdighet och är pantsätt-
ningsbara i antingen Riksbanken eller Europeiska
Centralbanken, för att säkerställa likviditeten.
SBAB:s likviditetsstrategi innefattar en proaktiv och kontinuerlig likviditetsplanering, aktiv skuld-
förvaltning och en adekvat likviditetsreserv. I upplåningsstrategin beaktas tillgångssidans förn-
tade löptid. Med utgångspunkt i den, begränsar SBAB sin strukturella likviditetsrisk genom att
eftersträva en diversifierad finansiering med tillräckligt lång löptid. SBAB har ett flertal limiterade
likviditetsmått varav de flesta övervakas och rapporteras internt dagligen.
Hållbarhetsrisk
Med hållbarhetsrisk avses här risken för förlust eller lägre framtida inkter på grund av händelser
relaterade till hållbarhet. Här ingår händelser inom tre kategorier; (i) klimat, (ii) sociala aspekter samt
(iii) bolagsstyrning.
Läs mer på sidorna 56-57.
Nödvändig risk Låg
llbarhetsrisk definieras av SBAB som en nödvän-
dig risk och ska hållas på en nivå som inte väsentligt
äventyrar SBAB:s tillgångar, resurser och anseende.
Bemningen av huruvida gruppens risknivå för hållbarhetsrisker håller sig inom fastställd riskaptit
utgörs huvudsakligen genom uppföljning och analys av nyckelriskindikatorer, utfall av scenario-
analyser, uppföljning av bankens strategiska hållbarhetsarbete.
Risktyp Riskaptit
SBAB:s riskaptit
58 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
SBAB:s riskaptit
Klassificering Nivå
Kreditrisk i utlåningsverksamhet
Risken för att motparten inte fullgör sina betalningsförpliktelser mot SBAB. Kreditrisk uppsr, för-
utom vid lån och lånelöften, även genom värdeföndringar av sllda säkerheter som innebär att
dessa inte längre täcker koncernens fordringar. Här ingår även koncentrationsrisk, vilket avser den
ökning av kreditrisk som uppsr vid stora exponeringar mot enskilda motparter, eller vid koncentra-
tioner mot specifika regioner och branscher.
Läs mer i not
RK
1
Önskvärd risk Medel SBAB erbjuder bostadsfinansiering till framför allt
privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastig-
hetsbolag där säkerheten utgörs av pant i fastighet
eller nyttjanderätt. Merparten av SBAB:s kundbas är
koncentrerad till storstadsregionerna.
Kreditrisken är central i SBAB:s affärsmodell och bedöms vara den dominerande risken i verksam-
heten. SBAB:s kreditgivning präglas av ansvarstagande med hänsyn tagen till kundernas långsiktiga
återbetalningsförmåga och motståndskraft samt värdena på ställda säkerheter. Kreditregler samt
kredithantering analyseras, bearbetas och förbättras kontinuerligt. Företagskunder bearbetas på
ett individuellt sätt medan privatkunder analyseras i en strukturerad process i samband med kre-
ditprövning. Koncentrationsrisk och stora exponeringar bevakas och följs noga upp.
Kreditrisk i finansverksamhet
Definieras som summan av motparts- och placeringsrisk. Motpartsrisken definieras som kreditrisk i
derivat som uppstår då värdet på instrumentet påverkas till följd av exempelvis ränte- eller valutakurs-
förändringar vilket medför att SBAB erhåller en fordran på motparten. Dessutom inner motpartsrisk
risken för att SBAB:s finansiella motparter inte kan fullgöra sina åtagande i ingångna repokontrakt. Pla-
ceringsrisk definieras som kreditrisken i finansiella placeringar och innebär risken för att en kredittagare
inte fullgör sina betalningsförpliktelser. Finansiella placeringar är en del av likviditetsförvaltningen vars
syfte är att minska likviditetsrisken samt att utnyttja överskottskapital för att bidra till ökad lönsamhet.
Läs mer i not
RK
2
Nödvändig risk Låg SBAB:s motpartsrisker och placeringsrisker är låga
och bedöms ej vara dominerande risker.
Motpartsriskexponeringen är till övervägande del säkrad genom säkerhetsavtal, där motparten
ställer säkerheter i syfte att reducera exponeringen. Placeringsrisken begränsas genom att SBAB
enbart investerar i räntebärande obligationer med hög kreditvärdighet.
Marknadsrisk
Risken för förlust eller lägre framtida inkter på grund av marknadsrelser består i SBAB:s verksam-
het av ränte-, valuta-, kreditspread-, basis- samt pensionsrisk. Ränterisk avser räntevariationer som
leder till förlust eller lägre framtida intäkter till följd av att tillgångar och skulder har olika räntebind-
ningstid och/eller räntevillkor. Valutarisk avser risken för förändringar av svenska kronans kurs som
leder till förlust eller lägre framtida intäkter. Kreditspreadrisk avser exponering mot ett ändrat förl-
lande mellan en emittents räntekostnad kontra en referensnta. Basisrisk avser den risk som är för-
knippad med in- och utlåning som är låst till olika räntebaser. Pensionsrisk avser den risk som uppstår
vid värdeförändringar i portföljen som är avsedd att täcka bankens pensionsåtaganden.
Läs mer i not
RK
4
Nödvändig risk Låg SBAB:s marknadsrisk är låg och bedöms ej vara en
dominerande risk.
nterisker begränsas genom direkt upplåning i matchad valuta och löptid eller genom användande
av derivat. Valutarisker begränsas genom att upplåning i utländsk valuta kurskras genom valu-
taswappavtal eller matchas mot tillgångar i likviditetsportföljen i samma valuta.
Operativ risk
Risken för förluster till följd av ej ändamålsenliga eller fallerade processer, mänskliga fel, felaktiga sys-
tem eller yttre händelser, inbegripet legala risker. Med legal risk avses bland annat risken för rättsliga
påföljder eller att rättshandlingar inte kan fullgöras. I kategorin ingår även regelefterlevnadsrisk. Regel-
efterlevnad är centralt för att bibehålla förtroendet för SBAB:s verksamhet, men också marknadspraxis
och etiska riktlinjer påverkar SBAB:s förllningstt till anställda och kunder.
Läs mer i not
RK
5
Nödvändig risk Låg Operativ risk är en naturlig del i all verksamhet.
SBAB:s målsättning är att optimera förhållandet mel-
lan kostnader för reducering av risk och riskens
potentiella utfall. Operativ risk är en förutsättning för
genomförandet av affärsidén på ett effektivt och
konkurrenskraftigt sätt, med hänsyn tagen till verk-
samhet, strategi, riskaptit och omvärldsbevakning.
Operativa risker hanteras enhetligt på SBAB och analys av risknivån sker löpande och rapporteras
till styrelse, VD och företagsledning. Självutrderingar av väsentliga processer genomförs årligen.
Förändringar som kan påverka bankens risknivå identifieras och relaterade risker identifieras i ett
tidigt skede och inför beslut om genomförande lämnar andra försvarslinjen ett utlåtande. Oväntade
ndelser som kan påverka banken negativt ska rapporteras som incidenter och hanteras enligt
beslutad instruktion.
Affärsrisk
Risken för vikande intjäning med anledning av svåra konkurrensförllanden, fel strategi eller felaktiga
beslut. SBAB afrsrisk delas in i strategisk risk, risk för försvagad intjäning och anseenderisk. Strategisk
risk avser risk för förlust på grund av exempelvis ogynnsamma affärsbeslut, felaktigt genomförande av
strategiska beslut, eller förändringar i den politiska miljön. Risk för försvagad intjäning avser risk som upp-
står som ett resultat av exempelvis fördyrad finansiering eller hårdare konkurrens. Anseenderisk avser
risk för förlorat anseende till följd av bristande hantering av ovan nämnda risker såväl som andra händelser.
Läs mer i not
RK
6
Nödvändig risk Låg SBAB:s afrsrisk är låg och bedöms ej vara en domi-
nerande risk.
Risker relaterade till strategi och intjäning utrderas båda fortlöpande under året inom första lin-
jens strategiarbete. Strategiskt viktiga beslut hanteras även inom ramen för väsentliga föränd-
ringar. Det sker en årlig utrdering av väsentliga risker till styrelsen som berör både affärsmässigt
strategiska risker och bankens övergripande intjäning. Vidare utvärderas affärsrisken i SBAB:s
stresstester.
Likviditetsrisk
Risken att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser utan att kostnaden för att erlla betalnings-
medel ökar avsevärt. Kortfristig likviditetsrisk avser risken för att på kort sikt drabbas av brist på likvi-
ditet medan strukturell likviditetsrisk förekommer när det finns skillnad mellan tillgångar och skulder
avseende kapitalbindningstid - vilket riskerar att på längre sikt leda till likviditetsbrist.
Läs mer i not
RK
3
Nödvändig risk Låg SBAB har en låg likviditetsrisk och en diversifierad
upplåning. De värdepapper som ingår i likviditetsre-
serven har hög kreditvärdighet och är pantsätt-
ningsbara i antingen Riksbanken eller Europeiska
Centralbanken, för att säkerställa likviditeten.
SBAB:s likviditetsstrategi innefattar en proaktiv och kontinuerlig likviditetsplanering, aktiv skuld-
förvaltning och en adekvat likviditetsreserv. I upplåningsstrategin beaktas tillgångssidans förn-
tade löptid. Med utgångspunkt i den, begränsar SBAB sin strukturella likviditetsrisk genom att
eftersträva en diversifierad finansiering med tillräckligt lång löptid. SBAB har ett flertal limiterade
likviditetsmått varav de flesta övervakas och rapporteras internt dagligen.
Hållbarhetsrisk
Med hållbarhetsrisk avses här risken för förlust eller lägre framtida inkter på grund av händelser
relaterade till hållbarhet. Här ingår händelser inom tre kategorier; (i) klimat, (ii) sociala aspekter samt
(iii) bolagsstyrning.
Läs mer på sidorna 56-57.
Nödvändig risk Låg
llbarhetsrisk definieras av SBAB som en nödvän-
dig risk och ska hållas på en nivå som inte väsentligt
äventyrar SBAB:s tillgångar, resurser och anseende.
Bemningen av huruvida gruppens risknivå för hållbarhetsrisker håller sig inom fastställd riskaptit
utgörs huvudsakligen genom uppföljning och analys av nyckelriskindikatorer, utfall av scenario-
analyser, uppföljning av bankens strategiska hållbarhetsarbete.
Riskprofil Riskhantering
59SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
SBAB:s riskaptit
Den svenska ekonomin är känslig för det
globala konjunkturläget och för tillstån-
det på de internationella
finansmarknaderna. Den ekonomiska
utvecklingen i Sverige är den främsta
riskfaktorn för SBAB:s framtida intjä-
ningsförmåga, och tillgångarnas kvalitet
är i huvudsak exponerad mot kreditrisk
inom svensk bostadsmarknad. Hante-
ringen av ränte- och valutarisker medför
viss exponering mot prisrisker.
Befolkningstillväxten har under lång
tid varit högre än bostadsbyggandet vil-
ket bidragit till en hög efterfrågan på
bostäder och en bostadsbrist. Trots en
hög byggtakt under de senaste åren kvar-
står en märkbar bostadsbrist. Den höga
byggtakten i kombination med en allt
större andel bostadsägare och stigande
bostadspriser har medfört en med tiden
allt högre privat skuldsättning, däribland
med vissa högt skuldsatta hushåll. Boen-
dekostnaderna som andel av hushållens
inkomster är generellt sett låga, särskilt
bland hushåll som äger sina bostäder vil-
ket förklaras av relativt sett högre inkom-
ster. Högre räntor har dock höjt boende-
kostnaderna för många av dessa hushåll.
Den tidigare höga inflationen har gjort
att en stor del av hushållens konsumtion
kostar betydligt mer än tidigare, och där-
med pressat ned hushållens sparande.
Mot slutet av 2023 hade Riksbankens
åtstramande penningpolitik fått inflatio-
nen under kontroll även om det ännu var
en bit kvar till den målsatta nivån. Hushål-
lens ekonomiska situation kan ändå sägas
vara under press fram till dess att rän-
torna faller tillbaka något och då en högre
inkomstutveckling återställer den förlo-
rade köpkraften.
Höga boendeutgifter tynger hushållen
Stigande styrränta och stigande mark-
nadsräntor har drivit upp bolåneräntorna
under 2023. Utvecklingen förväntas gå åt
andra håller 2024, men räntorna förvän-
tas trots det bidra till att hålla tillbaka
efterfrågan under året. Eftersom en
majoritet av hushållen äger sin bostad,
och då många har bolån till rörlig ränta, är
den svenska ekonomin känslig för ränte-
läget. Det är förvisso bra för det penning-
politiska genomslaget men gör att det
finns en risk att skuldsatta hushåll med
små marginaler får tillfälliga problem med
att klara av de löpande betalningarna på
sina bolån till följd av ränteläget. Stres-
tester indikerar dock att denna risk är låg
vid måttliga räntenivåer.
Stigande bolåneräntor har fått
bostadspriserna på fall. Räknat från bör-
jan av 2022 har huspriserna minskat med
17 procent och lägenhetspriserna med 11
procent. Fortsatt höga bolåneräntor, svag
inkomstutveckling, stigande arbetslöshet
och ett högt bostadsutbud förväntas
pressa ned bostadspriserna lite ytterli-
gare innan de börjar stiga långsamt
senare under 2024. Risker kopplade till
stigande räntor kan förstärkas av fallande
bostadspriser och snabbt stigande
arbetslöshet. Till stor del beror risken på i
vilken grad en fundamentalt grundad
prisnedgång leder till beteendeföränd-
ringar som orsakar ett större prisfall, och
hur okerhet om framtida bostadspriser
påverkar omsättningen på befintliga
bosder och byggandet av nya bostäder.
Höga räntor tynger fastighetsbolagen
nga fastighetsföretag har lån, och ett
högre ränteläge sänker fastighetsbola-
gens vinster och värdet på deras fastig-
heter. Ett högre ränteläge kan också
sätta fastighetsföretag med små margi-
naler under press. Det handla om pro-
blem med ett tillräckligt högt kassaflöde
för löpande ränteutgifter, eller med att
refinansiera obligationsförfall.
Internationell ekonomi och finans-
marknader
Störningar på de internationella finans-
marknaderna eller i den globala ekono-
min medför en risk för SBAB både som
aktör på den svenska marknaden, och
som emittent på den internationella
kapitalmarknaden. Störningar kan exem-
pelvis uppkomma till följd av globala
politiska och makroekonomiska händel-
ser, förändringar i centralbankers pen-
ningpolitik eller av extraordinära händel-
ser såsom pandemier, krig och terrorist-
handlingar. Det kan handla om stigande
kreditspreadar på räntebärande till-
gångar och volatilitet på aktiemarkna-
derna.
Geopolitisk oro och väpnade konflikter
Väpnade konflikter skapar framför allt
ett stort mänskligt lidande, men påver-
kar också den ekonomiska utvecklingen
och de finansiella marknaderna, inte
bara lokalt utan ofta också globalt. Ryss-
lands militära angrepp på Ukraina har
medfört omfattande sanktioner mot
Ryssland, och Ryssland har strypt leve-
ranserna av gas till Europa och motver-
kat utförsel av spannmål från Ukraina.
Israels krig mot terroristorganisationen
Hamas har än så länge inte medfört
några tydliga ekonomiska konsekvenser,
men riskerar att leda till bland annat
högre oljepriser. Även om SBAB inte har
någon närvaro i krigs- eller sanktions-
drabbade områden, påverkas bolaget
indirekt av oroligheterna genom dess
påverkan på den globala ekonomin. Krig
kan bidra till hög inflation, okerhet om
framtiden och volatilitet på de finansiella
marknaderna.
Risker och osäkerhets faktorer
60 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Risker och osäkerhets faktorer
61SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Risker och osäkerhets faktorer
Denna bolagsstyrningsrapport har gran-
skats av bolagets revisor enligt så kallad
lagstadgad granskning.
Grunderna i SBAB:s bolagsstyrning
En väl fungerande bolagsstyrning, riskhan-
tering och intern styrning är grundläggande
för att SBAB ska nå uppsatta mål och
åtnjuta förtroende bland SBAB:s intressen-
ter. Förutom bolagsstyrning i dess traditio-
nella berkelse, det vill säga det system
genom vilket företaget styrs och kontrolle-
ras, är SBAB:s vision, mission, affärsidé och
värderingar viktiga delar i SBAB:s styrmo-
dell. För SBAB är det vidare av stor vikt att
upprätthålla transparens i information, en
stark företagskultur och ett tillitsfullt
ledarskap samt att verksamheten bedrivs
på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta till-
sammans med bolagsstyrning bidrar till att
allmänheten kan upprätthålla högt förtro-
ende för SBAB:s verksamhet. Förtroende
är grunden i all bankverksamhet.
Tillämpning av Koden
Då SBAB äga av svenska staten tillämpar
SBAB Koden med undantag av regler som
rör valberedning samt regler om val av
styrelse och revisor. Vidare tillämpar
SBAB inte de regler som specifikt riktar
sig till bolag som har fler än en ägare. I de
fall reglerna om ersättningar till ledande
befattningshavare i Koden avviker från
regeringens principer som slagits fast i
Ägarpolicyn så ska regeringens principer
gälla. Utifrån ägarbilden och med iaktta-
gande av Ägarpolicyn har avvikelser skett
från följande kodregler:
Kodregel 1.1 – publicering av information
om aktieägares initiativrätt. Syftet med
regeln är att ge aktieägarna möjlighet att i
god tid förbereda sig inför årsstämman
och få ärende upptaget i kallelsen till års-
stämman. I statligt helägda bolag bör
enligt ägarens riktlinjer allmänheten bju-
das in att närvara på bolagsstämman.
Genom att kallelse skickas till riksdagens
centralkansli har också riksdagens leda-
möter möjlighet att närvara.
Kodregel 1.3 – förslag till ordförande vid
stämma. I statligt ägda bolag lämnar äga-
ren genom sitt nomineringsbeslut förslag
på ordförande vid stämman.
Kodregel 2 – inrättandet av en valbered-
ning bland annat för val och arvodering av
styrelse och revisor. Skälet till avvikelsen
är att beredning av nomineringsfrågor i
statligt ägda bolag görs av ägaren på sätt
som närmare beskrivs i Ägarpolicyn.
Kodregel 4.1 – eftersträvande av en jämn
könsfördelning. I statligt ägda bolag
anges mer specifika riktlinjer avseende en
jämn könsfördelning som åtföljs i den av
Näringsdepartementet koordinerade sty-
relsenomineringsprocessen.
Kodregel 2.6, 4.4, 4.5, 4.6 samt 10.2
styrelseledamöters oberoende i förhål-
lande till större ägare ska redovisas. Skä-
let till att sådan redovisning inte sker är
att syftet med de aktuella kodreglerna i
huvudsak är att skydda minoritetsägare i
bolag med spritt ägande. I statligt hel-
ägda bolag saknas därr, i enlighet med
principerna för bolagsstyrning i bolag
med statligt ägande, skäl att redovisa
sådant oberoende.
Bolagsordning
SBAB:s bolagsordning reglerar bland
annat bolagets verksamhetsföremål, vil-
ket i huvudsak är att bedriva bankverk-
samhet. I bolagsordningen finns inga
bestämmelser som reglerar tillsättandet
eller entledigandet av styrelseledamöter,
med undantag för en bestämmelse om
att styrelseordföranden ska utses av
bolagsstämman samt lägsta och högsta
antalet styrelseledamöter. Dessutom
anges att om styrelseordföranden lämnar
sitt uppdrag under mandatperioden ska
styrelsen inom sig välja en ny ordförande
intill utgången av den bolagsstämma då
en ny ordförande väljs av stämman. För
ändringar av bolagsordningen gäller att
kallelse till extra stämma där fråga om
ändring av bolagsordningen ska behand-
las ska utfärdas tidigast sex veckor och
senast fyra veckor innan stämman. Det
kan noteras att en ändring av bolagsord-
ningen även behöver godkännas av
Finansinspektionen
A
 Bolagsstämma
Årsstämma i SBAB hölls den 27 april 2023.
Till årsstämman inbjöds såväl allmänheten
som riksdagens ledamöter att närvara
fysiskt eller digitalt. Ägaren representera-
des av Olle Fredriksson, Finansdeparte-
mentet. Vid årsstämman var också flerta-
let styrelseledamöter, VD och SBAB:s revi-
sor närvarande. Vid årsstämman var Jan
Sinclair, SBAB:s styrelseordförande, stäm-
mans ordförande. Stämman beslutade att
välja följande styrelseledamöter: Jan Sin-
clair (styrelseordförande), Lars Börjesson,
Inga-Lill Carlberg, Jenny Lahrin, Jane
Lundgren Ericsson, Wenche Martinussen,
SBAB Bank AB (publ) (SBAB) är ett svenskt publikt bankaktiebolag som ägs till 100 procent av svenska staten.
SBAB har sitt säte i Solna. Ägarens styrning av SBAB sker genom bolagsstämman, styrelsen och VD i enlighet med
aktiebolagslagen, bolagsordningen och av SBAB fastställda policyer och instruktioner. Därutöver styr ägaren ban-
ken genom att SBAB tillämpar statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande, beslutad av reger-
ingen den 27 februari 2020, (”Ägarpolicyn”) varigenom det bl.a. föreskrivs att SBAB ska tillämpa applicerbara delar
av Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”). Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med bestäm-
melserna om bolagsstyrningsrapport i Koden och tillämpligt lag om årsredovisning, med tillämpning av Ägarpoli-
cyn. Vidare följer SBAB ett antal internationella riktlinjer inom hållbarhet samt de regler som gäller för bolag med
noterade värdepapper på de reglerade marknader där SBAB:s värdepapper är noterade.
Bolagsstyrningsrapport
62 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Bolagsstyrningsrapport
1)
Ingår i företagsledningen.
Bolagsstämman är SBAB:s högsta beslutande
organ där aktieägaren utövar sin beslutanderätt.
Styrelsen är ytterst ansvarig för SBAB:s
organisation och förvaltning.
BOLAGSSTÄMMA
STYRELSE
VD har ansvaret för den löpande
förvaltningen av SBAB.
VD 
1)
Revisorn granskar årsredo-
visningen, koncernredovis-
ningen och bokslutet samt
styrelsens och VD:s för-
valtning av företaget.
EXTERN REVISOR
Internrevision är styrelsens
granskningsfunktion.
INTERNREVISION
Compliance följer upp att
verksamheten drivs enligt
lagar och regler.
COMPLIANCE
Risk analyserar och kontrollerar
SBAB:s samlade risker.
RISK 
1)
Revisions- och compliance-
kommitténs huvudsakliga
uppgift är att granska
SBAB:s styrning, den
interna kontrollen och den
finansiella informationen.
REVISIONS- OCH
COMPLIANCEKOMMITTÉ
Kreditutskottets huvud-
sakliga uppgift är att
besluta om kredit limiter
och krediter.
KREDITUTSKOTT
Risk- och kapitalkommit-
téns huvudsakliga uppgift
är att bereda frågor inom
risk- och  kapitalområdet.
RISK- OCH KAPITAL-
KOMMITTÉ
Ersättningskommitténs
huvudsakliga uppgift
är att bereda principer
för ersättning och andra
anställningsvillkor för
ledande befattningshavare.
ERSÄTTNINGS-
KOMMITTÉ
A
B
C D E
G
H I
J
F
K
Tech 
1)
Privat 
1)
Företag
& Brf
1)
Customer
Experience
1)
HR 
1)
Hållbarhet,
marknad &
kommuni kation 
1)
Ekonomi &
finans 
1)
Affärs-
specialister 
1)
63SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Bolagsstyrningsrapport
Leif Pagrotsky, Fredrik Sauter och Syn-
növe Trygg. De lokala fackliga organisatio-
nerna hade vid tidpunkten för årsstämman
utsett Karin Neville respektive Margareta
Naumburg till arbetstagarrepresentanter i
styrelsen med Therese Sandberg och
David Larsson som suppleanter. På års-
stämman beslutades om ansvarsfrihet för
styrelsen och VD, vinstdisposition och
fastställelse av bokslutet för 2022.
Bolagsstämman beslutade att en utdel-
ning om 832 miljoner kr skulle lämnas till
ägaren. Vid årsstämman valdes Deloitte
AB, med Malin Lüning som huvudansvarig
revisor, till SBAB:s revisor intill slutet av
årsstämman 2024. Årsstämman följde
upp de av årsstämman 2022 beslutade
riktlinjerna för ersättning till ledande
befattningshavare, se not
IK
5 för detaljer
om riktlinjerna, samt beslutade om nya
riktlinjer för ersättning till ledande befatt-
ningshavare. Stämman beslutade ock
om arvoden till ledamöterna. Arvode utgår
inte till ledamöter som är anställda i Reger-
ingskansliet eller som är arbetstagarrepre-
sentanter. VD och styrelseordförande
redogjorde för årets verksamhet i SBAB
respektive styrelsens arbete under 2022.
B
 Styrelsen
Sammansättning och nominerings-
process
För statligt ägda bolag tillämpas enhetliga
och gemensamma principer för en struk-
turerad nomineringsprocess för att utse
styrelseledamöter. Syftet är att säker-
ställa en effektiv kompetensförsörjning
till bolagens styrelser. Styrelsenomine-
ringsprocessen inom Regeringskansliet
koordineras av Näringsdepartementet.
För varje bolag analyseras kompetensbe-
hovet utifrån bolagets verksamhet, situa-
tion och framtida utmaningar, styrelsens
sammansättning och genomförda styrel-
seutvärderingar. Därefter fastställs even-
tuella rekryteringsbehov och arbetet
inleds. Urvalet av ledamöter görs utifrån
en bred rekryteringsbas i syfte att ta till-
vara kompetensen hos såväl kvinnor och
n som hos personer med olika bak-
grund och erfarenheter.
Mångfalds- och lämplighetspolicy
Styrelsen har antagit en policy avseende
ngfald i styrelsen och en instruktion
för lämplighetsbedömning av styrelsele-
damöter, VD och ledande befattningsha-
vare. I mångfaldspolicyn anges bland
annat att sammansättningen av styrelsen
ska vara sådan att balans uppnås avse-
ende bakgrund, kompetensområde, erfa-
renhet och kön. I lämplighetsinstruktio-
nen anges att lämplighetsbedömningen
av styrelse, VD och ledande befattnings-
havare ska göras med beaktande av per-
sonens kompetens, erfarenhet, anseende
och omdöme.
Styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande väljs av bolags-
stämman. Om styrelseordföranden läm-
nar sitt uppdrag under mandatperioden
ska styrelsen inom sig välja en ny ordfö-
rande intill utgången av den bolags-
stämma då en ny ordförande väljs av
stämman. Styrelsens ordförande leder
styrelsens arbete och bevakar att styrel-
sen utför sina uppgifter och företräder
JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI
Styrelsens arbete under 2023
Första kvartalet
Bokslutskommuniké; Intern kapital- och likviditetsutvärde-
ring (IKLU); Årsföredragning jävskrediter; Utvärdering av sty-
relsens arbete; Mål för VD; Strategifrågor; Fördjupad
omvärldsbevakning; Beslut om årsredovisning inkl. hållbar-
hetsredovisning, pelare 3-rapport och ersättningsrapport;
Beslut inför SBAB:s årsstämma, Lämplighetsbedömningar,
Successionsfrågor; Beslut om ersättning till ledande befatt-
ningshavare; Statusuppdatering avseende resolutionsbar-
hetsarbetet; Fastställande av ny vision och mission.
Andra kvartalet
Konstituerande styrelsemöte; Beslut om interna styrande
dokument och konstituerande frågor, Kvartalsrapport; Rap-
port avseende utlagd verksamhet; Beslut om att utse VD; .
Beslut om tillsättande av ny CFO; Strategifrågor, Fördjupad
omvärldsbevakning; Fastställande av koncernens väsentliga
risker. Information om CSRD från Finansinspektionen
Styrelsen har under 2023 haft åtta ordinarie möten och ett
extrainsatt möte. Två av de ordinarie mötena har utgjorts av
längre strategimöten och vid ett möte har extra fokus lagts på
företagsaffären. Det kan noteras att styrelsen under året haft
rskilt fokus på att följa marknadsutvecklingen ur ett makro-
ekonomiskt respektive ett kreditriskperspektiv. Vidare har sty-
relsen noggrant följt utvecklingen av bolagets kapitalsituation
med anledning av Finansinspektionens fördröjda granskningar
av de IRK-modeller som koncernen ansökt om godkännande för.
Därutöver har styrelsen haft fokus på arbetet med bankens lång-
siktiga affärsplanering för att säkerställa fortsatt god konkur-
renskraft över tid. Utöver styrelsesammanträdena har styrelsen
även haft två utbildningsdagar med fokus på regelverks- och
styrningsfrågor respektive riskfrågor.
Styrelsen erhåller regelbundet följande rapportering: (i) finan-
siella kvartalsrapporter; (ii) kvartalsvisa finansiella prognoser;
(iii) kvartalsvisa verksamhetsrapporter från respektive affärs-
område (Privat samt Företag & Brf); (iv) rapportering avseende
strategiska projekt omfattande såväl regelverks- som utveck-
lingsprojekt; (v) halvårsvisa hållbarhetsrapporter; (vi) kvartals-
visa rapporter avseende första linjens regelefterlevnad inklusive
framåtblickande regelverksbevakning, samt (vii) kvartalsrappor-
ter från Risk, Compliance och Internrevisionen.
64 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Bolagsstyrningsrapport
Tabellen redogör för ledamöternas närvaro vid styrelsens och
dess utskotts- och kommittéers möten under 2023.
Inga ledamot har under året lämnats styrelsen. Fredrik Sauter
utsågs till ledamot vid årsstämman. Han valdes även i juni 2023
in som ledamot i Risk- och kapitalkommittén. Närvaro för Fredrik
Sauter avser därmed del av året.
Ledamöter Styrelse
Kredit-
utskott
Risk- och
kapital-
kommitté
Revisions- och
compliance-
kommitté
Ersättnings-
kommitté
Stämmovalda ledamöter
Jan Sinclair (styrelseordförande/styrelseledamot) 9/9 17/19 11/11 6/6 4/4
Lars Börjesson (styrelseledamot) 8/9 4/4
Inga-Lill Carlberg (styrelseledamot) 9/9 16/19 4/4
Jenny Lahrin (styrelseledamot) 9/9 6/6 4/4
Jane Lundgren Ericsson (styrelseledamot) 9/9 17/19 10/11 6/6
Wenche Martinussen (styrelseledamot) 9/9 11/11
Leif Pagrotsky (styrelseledamot) 9/9 6/6
Fredrik Sauter (styrelseledamot) 6/7 5/6
Synnöve Trygg (styrelseledamot) 9/9 17/19 11/11 6/6
Arbetstagarrepresentanter
Margareta Naumburg (arbetstagarrepresentant SACO) 7/9
Karin Neville (arbetstagarrepresentant Finansförbundet) 1/9
David Larsson (Suppleant, arbetstagarrepresentant SACO) 1/9
Therese Sandberg (Suppleant, arbetstagarrepresentant Finansförbundet) 8/9
JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER
Tredje kvartalet
Delårsrapport; Strategifrågor, Fördjupad omvärldsbevakning;
Fjärde kvartalet
Kvartalsrapport; Beslut om koncernåterhämtningsplan;
Genomgång av utvecklingen av bankens kontinuitetsarbete;
Beslut om avyttring av dotterbolag; Beslut om mål för verk-
samheten, budget och långsiktig affärsplanering; Strategi-
frågor; Fastställande av koncernens väsentliga risker; Fast-
ställande av väsentlighetsanalys; Genomgång av allmän risk-
bemning för penningtvätt och finansiering av terrorism.
styrelsen gentemot ägaren samt upprätt-
håller kontakten med ägaren. Ordföran-
den ansvarar också för att ta initiativ till
och följa upp den årliga utvärderingen av
styrelsens och VD:s arbete. Ordföranden
ser till att styrelsen erhåller tillfredstäl-
lande information och beslutsunderlag
för sitt arbete och får den utbildning som
krävs för styrelsearbetet.
Styrelsens arbete och dess former
Vid SBAB:s årsstämma valdes nio leda-
möter av stämman. SBAB:s styrelse
bestod vid utgången av året av dessa nio
ledamöter valda av stämman samt två
ledamöter utsedda av arbetstagarorgani-
sationerna SACO och Finansförbundet.
VD ingår inte i styrelsen. Ingen av styrel-
seledamöterna eller VD innehar aktier
utgivna av SBAB, då SBAB är ett av
svenska staten helägt bolag, eller finan-
siella instrument utgivna av SBAB. För
information om utlåning till nyckelperso-
ner, se not
A
2. Styrelsen fastställer verk-
samhetsmål och strategier för verksam-
heten. Styrelsen tillser att det finns ett
effektivt system för uppföljning och kon-
troll av SBAB:s verksamhet. Styrelsen har
dessutom till uppgift att tillsätta, utvär-
dera och, vid behov, entlediga VD. Styrel-
searbetet följer den arbetsordning som
årligen fastställs vid styrelsens konstitu-
erande styrelsesammanträde som följer
efter årsstämman. Arbetsordningen reg-
lerar beslutsordning inom SBAB, styrel-
sens mötesordning samt arbetsfördel-
ning mellan styrelsen, styrelsens ordfö-
rande, styrelsens utskott och kommit-
téer. Styrelsens arbete följer en årsplan
som bland annat ska tillgodose styrelsens
behov av information och löpande utbild-
ning. SBAB:s styrelse fattar beslut i frå-
Närvaro styrelsen 2023
65SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Bolagsstyrningsrapport
Styrelsens utskott och kommittéer
Styrelsen har inrättat nedanstående utskott och kommittéer som bereder ärenden inför
styrelsens beslut.
C
Revisions- och compliancekommittén
Jane Lundgren Ericsson (ordförande)
Jenny Lahrin (ledamot)
Leif Pagrotsky (ledamot)
Jan Sinclair (ledamot)
Synnöve Trygg (ledamot)
Revisions- och compliancekommittén ska utifrån ägarens anvisningar
och gällande regelverk granska SBAB-koncernens styrning, den interna
kontrollen och finansiell information samt bereda frågor inom dessa
områden inför styrelsebeslut. Revisions- och compliancekommittén har
också till uppgift att övervaka effektiviteten i riskhanteringen och det av
Compliance och Internrevision utförda arbetet. Revisionsplanen för
internrevisionen bereds i revisions- och compliancekommittén inför
beslut i styrelse och årsplaner från Compliance och enheten Operativ
Risk inom Riskorganisationen, vilka beslutas av VD, föredras. Revisions-
och compliancekommittén tar del av och behandlar rapporter från
SBAB:s externa revisorer, Internrevision, Compliance samt enheten Ope-
rativ Risk inom Riskorganisationen. Revisions- och compliancekommit-
tén ska även utvärdera externa revisionsinsatser, informera ägaren om
resultatet samt biträda vid framtagande av förslag till revisor. Revisions-
och compliancekommittén ska också granska och övervaka den externa
revisorns opartiskhet och självständighet.
D
Kreditutskottet
Jane Lundgren Ericsson (ordförande)
Inga-Lill Carlberg (ledamot)
Jan Sinclair (ledamot)
Synnöve Trygg (ledamot)
Kreditutskottets huvudsakliga uppgift är att besluta om krediter och
limiter i SBAB:s utlånings- och upplåningsverksamhet. Vidare ska
utskottet bland annat inför styrelsens beslut bereda ärenden som rör
förändringar i kreditpolicy och kreditinstruktion, utvärdering av port-
följstrategier, genomlysning av kreditportföljen, utvärdering av befintlig
eller föreslagen portföljstrategi, utvärdering av befintliga eller nya dele-
geringsrätter och styrelsens årliga genomgång av regelverk, beviljnings-
modell och utfall avseende konsumentkreditgivningen. Kreditutskottet
bereder samtliga frågor som rör kreditrisk och godkänner nya IRK-
modeller och väsentliga förändringar i befintliga modeller.
F
Ersättningskommittén
Inga-Lill Carlberg (ordförande)
Lars Börjesson (ledamot)
Jenny Lahrin (ledamot)
Jan Sinclair (ledamot)
Ersättningskommitténs huvudsakliga uppgift är att bereda frågor om
ersättning och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare
inför styrelsens beslut. Ersättningskommittén bereder också frågor
rörande SBAB:s ersättningssystem samt lämplighetsbedömningar av sty-
relseledamöter och ledande befattningshavare inför beslut i styrelsen.
Ersättningskommittén följer upp ersättningsstrukturer och ersättnings-
nivåer inom SBAB.
E
Risk- och kapitalkommittén
1)
Synnöve Trygg (ordförande)
Jane Lundgren Ericsson (ledamot)
Wenche Martinussen (ledamot)
Fredrik Sauter (ledamot)
Jan Sinclair (ledamot)
Risk- och kapitalkommittén bereder frågor gällande SBAB:s finansverk-
samhet, risk- och kapitalfrågor samt användandet av nya finansiella
instrument. Kommittén bereder också inför beslut i styrelsen frågor som
rör mål, strategier och styrande dokument inom risk- och kapitalområdet.
Risk- och kapitalkommittén tillstyrker förändringar i de framåtblickande
antaganden i den finansiella rapporteringen som används för beräkning
av kreditförluster. Risk- och kapitalkommittén bereder även godkännan-
det av nya IRK-modeller och väsentliga förändringar i befintliga modeller.
I risk- och kapitalkommittén ingår minst tre av styrelsen utsedda styrel-
seledamöter. Risk- och kapitalkommittén är SBAB:s lagstadgade risk-
kommitté/riskutskott.
1)
Fredrik Sauter utsågs till ledamot vid styrelsemöte den 1 juni 2023.
66 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
gor som rör SBAB:s strategiska inriktning
exempelvis genom affärsplan och beslu-
tar i frågor om större investeringar, finan-
siering, kapitalisering (inklusive kapital-
och likviditetsutvärdering), betydande
organisationsfrågor, policyer och vissa
instruktioner. Styrelsen behandlar och
beslutar om bolagets delårsrapporter.
Styrelsen följer också upp SBAB:s risker,
regelefterlevnad och rapporter om effek-
tiviteten i den interna kontrollen inom
SBAB genom rapportering från obero-
ende Riskkontroll, Compliance och
Internrevision. Styrelsen får dessutom
rapporter från SBAB:s revisor avseende
rapporteringen av genomförda gransk-
ningar och bedömningar rörande den
finansiella rapporteringen och den
interna kontrollen. VD deltar vid styrel-
sens möten liksom CFO och chefen för
Affärsområde Privat, medan andra tjäns-
temän i SBAB vid behov kan delta som
föredraganden.
G
 VD och företagsledning
Styrelsen har fastställt en instruktion för
VD:s arbete. VD har ansvaret för den
löpande förvaltningen av verksamheten
enligt styrelsens riktlinjer, fastställda
policyer och instruktioner. VD rapporte-
rar till styrelsen. Företagsledningen är
VD:s stöd för utövandet av den operativa
ledningen i SBAB. Företagsledningen
består av följande funktioner; Chef
Affärsområde Privat, Chef Affärsområde
Företag & Brf, Chief Financial Officer,
Chief Experience Officer, Chief Custo-
mer Experience Officer, Chef Hållbarhet,
Marknad & Kommunikation, Chef Affärs-
specialister, Chief Human Resources
Officer samt Chief Risk Officer.
VD:s råd och kommittéer
VD har tillsatt ett antal råd och kommit-
téer inom SBAB som stöd för sitt arbete
att leda den operativa verksamheten.
Dessa har som uppgift att bereda frågor
till VD, antingen för beslut eller för rekom-
mendation av VD och för beslut av styrel-
sen. De råd och kommittéer som har eta-
blerats är primärt ledningsutskottet,
viket inkluderar prisråd, ALCO (Asset and
Liability Committee) och portföljnings-
styrning, samt kreditkommittén. Prisrå-
det hanterar frågor om prissättning av
SBAB:s produkter, ALCO bereder och
beslutar frågor avseende koncernens
finansiella verksamhet och risker i balans-
räkningen samt kapitalfrågor. Portfölj-
ningsstyrning bereder och beslutar frågor
kring framför allt koncernens utveck-
lingsprojekt. Ledningsutskottet bereder
även frågor avseende verksamhetsut-
veckling i övrigt. Kreditkommittén bere-
der och beslutar, inom vissa ramar, frågor
kopplade till SBAB:s kreditverksamhet
och limiter avseende den finansiella verk-
samheten.
Styrning hållbart företagande
Inom SBAB är det styrelsen som är ytterst
ansvarig för att ett aktivt och långsiktigt
arbete för hållbar utveckling och hållbart
värdeskapande bedrivs inom företaget.
Styrelsen beslutar om strategi och mål
samt policy för hållbart företagande och
följer upp och utvärderar SBAB:s hållbar-
hetsarbete. Läs mer på sidan 189.
Ersättning till styrelse och ledande
befattningshavare
Information om ersättningen till styrel-
sen, VD och företagsledningen framgår
av not
IK
5. Riktlinjer för ersättning till
ledande befattningshavare fastslås
årsstämman. Styrelsens förslag på rikt-
linjer bereds i Ersättningskommittén
innan förslaget fastslås av styrelsen inför
besluta av ägaren.
Riktlinjerna för ersättning till ledande
befattningshavare följer, utöver regle-
ringen i aktiebolagslagen, principerna för
ersättning och andra anställningsvillkor
för ledande befattningshavare i bolag
med statligt ägande.
Intern styrning och kontroll
Riskhantering samt intern styrning och
kontroll är viktigt för att tillse att SBAB:s
verksamhet bedrivs enligt gällande regler,
att SBAB identifierar, mäter och kontrol-
lerar relevanta risker och har en effektiv
organisation och förvaltning av verksam-
heten och en tillförlitlig finansiell rappor-
tering. Att den interna styrningen och
kontrollen är god är ytterst styrelsens och
VD:s ansvar. Styrelsen och VD i SBAB har
flera funktioner till sin hjälp i detta arbete.
Viktiga kontrollfunktioner i detta sam-
manhang är funktionerna för Compliance,
Risk och Internrevision, som beskrivs
vidare nedan. Även andra funktioner som
Redovisning, Kredit samt Juridik är stöd
för styrelsen och VD i fråga om god intern
styrning och kontroll. Alla chefer inom
respektive ansvarsområde har ett ansvar
för att den verksamhet som denne ansva-
rar för bedrivs med god intern styrning
och kontroll.
H
 Compliance
SBAB har en centralt placerad complian-
cefunktion. Compliance ansvarsområde
omfattar regler om intern styrning och
kontroll, kundskydd och marknadsuppfö-
rande. Compliance är oberoende från
affärsverksamheten och är direkt under-
ställd VD. Compliance ger råd och stöd till
verksamheten i compliancefrågor, analy-
serar compliancerisker samt följer upp
regelefterlevnaden inom den tillstånds-
pliktiga verksamheten. Rapportering sker
löpande till VD samt kvartalsvis genom
skriftlig rapport till styrelsen och VD.
Omfattning och inriktning på Compliance
arbete fastställs i en årsplan som beslu-
tas av VD.
I
 Risk
SBAB-koncernen har en central riskav-
delning med det övergripande ansvaret
för att utveckla och säkerställa att kon-
cernensstrategier för risktagande utförs i
enlighet med styrelsens avsikt och att
policyer, instruktioner och processer stö-
der en relevant uppföljning. Risk ansvarar
för identifiering, kvantifiering, analys och
rapportering av samtliga risker. Ansvarig
för Risk är CRO som är direkt underställd
VD och rapporterar till SBAB:s styrelse
och VD. Risk ska kontrollera att det finns
en adekvat riskmedvetenhet och accep-
tans för att hantera risker på daglig basis.
Risk ska även vara stödjande och arbeta
för att verksamheten har de rutiner, sys-
tem och verktyg som krävs för att upp-
rätthålla den löpande hanteringen av ris-
ker och att verksamheten därigenom
uppfyller gällande lagar och regler inom
Risks ansvarsområde.
J
 Internrevision
Internrevisionen i SBAB utgör en intern
oberoende granskningsfunktion i enlighet
med FI:s föreskrifter och allmänna råd om
styrning, riskhantering och kontroll i kre-
ditinstitut. Funktionen är direkt under-
ställd styrelsen. Internrevisionens arbete
ska bedrivas enligt god sed för internrevi-
sion, som bland annat framgår av det
internationella ramverket International
Professional Practicies Framework (IPPF).
En av Internrevisionens huvuduppgifter är
att granska och utvärdera den interna
styrningen och kontrollen och skapa
nytta och förbättringar i verksamheten.
Internrevisionens granskningsinsatser
sker i enlighet med en revisionsplan som
årligen bereds av Revisions- och Compli-
ancekommittén och beslutas av styrel-
sen. Chefen för Internrevisionen rappor-
terar muntligt och skriftligt till Revisions-
och Compliancekommittén och styrel-
sen. Internrevisionens ansvar och arbets-
uppgifter samt närmare arbets- och rap-
porteringsrutiner framgår av den av sty-
relsen årligen fastställda policyn.
67SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
K
 Extern revisor
Bolagssmman utser revisor. SBAB:s
revisions- och compliancekommitté
utvärderar revisionsinsatserna och biträ-
der ägaren vid framtagande av förslag till
revisor. Regeringskansliets förvaltare och
handläggare följer upphandlingsproces-
sen från upphandlingskriterier till urval
och utvärdering. Ägaren väljer på års-
stämman den revisor eller det revisions-
bolag som får uppdraget att revidera
SBAB. Revisor ska vara auktoriserad revi-
sor eller auktoriserad revisionsbyrå med
en huvudansvarig revisor. Från och med
2011 sker val av revisor varje år i SBAB
enligt aktiebolagslagen och bolagsord-
ningen. Från årsstämman 2016 är Deloitte
AB valt revisionsbolag, och från årsstäm-
man 2023 är Malin Lüning huvudansvarig
revisor. Patrick Honeth var huvudansvarig
revisor fram till årsstämman 2023. En
närmare presentation av revisorn och de
arvoden och kostnadsersättningar som
utgått återfinns i not t
IK
6. Revisorn
granskar årsredovisningen, koncernredo-
visningen och bokföringen samt styrel-
sens och VD:s förvaltning av bolaget. Där-
utöver granskar revisorn delårsrapporten
för Q2 och bokslutskommuniké samt
genomför en översiktlig granskning av
delårsrapporterna för Q1 och Q3 samt
avrapporterar noteringar till revisions-
och compliancekommittén vid ordinarie
möten i kommittén då av revisorn gran-
skad delårsrapport/kommuniké bereds
och då internkontrollgranskningen avrap-
porteras till styrelsen. Revisorn granskar
också översiktligt SBAB:s hållbarhetsre-
dovisning och Communication on Pro-
gress (COP).
I SBAB är den interna kontrollen avseende finansiell rapportering
primärt inriktad på att säkerställa att en effektiv och tillförlitlig
process för SBAB:s finansiella rapportering finns på plats och att
såväl intern som extern finansiell rapportering är korrekt och
rättvisande. Arbetet med intern kontroll avseende den finansiella
rapporteringen består i huvudsak av följande internkontrollkom-
ponenter.
Kontrollmiljön
Den interna kontrollen avseende finansiell rapportering tar sin
utgångspunkt i SBAB:s organisationsstruktur, styrande doku-
ment, processkartor och värderingar.
Riskvärdering
Respektive enhet inom SBAB identifierar, värderar och hanterar
samt bedömer sina egna risker. Analys av risknivån i all verksam-
het, inklusive finansiell rapportering, genomförs regelbundet och
rapporteras till företagsledning, VD  och styrelse. Riskvärdering
genomförs årligen genom självutvärdering av väsentliga verk-
samhetsprocesser, inklusive finansiell rapportering, och hante-
ras samt rapporteras i ett separat riskverktyg.
Vid införandet av nya, eller väsentligt förändrade, produkter,
tjänster, marknader, processer, IT-system samt vid större för-
ändringar av SBAB:s verksamhet och organisation finns en god-
kännandeprocess. Syftet med processen är att vid väsentliga
förändringar utvärdera potentiella risker och påverkan på kapital.
Kontrollaktiviteter
För kontrollaktiviteter avseende den finansiella rapporteringen
finns ett internt regelverk med plane-rings- och rapporteringsru-
tiner samt identifiering av nyckelkontroller i den operativa verk-
samheten. Nyckelkontroller identifieras genom att det kvartals-
vis genomförs en intern riskbedömning. Den interna riskbedöm-
ningen tar sin utgångspunkt i vilka poster som har störst påver-
kan på balans- och resultaträkningen. Bedömning sker även uti-
från faktorer såsom historiska fel, manuella inslag, komplexitet
och fraud risk. Utifrån den interna riskbedömningen identifieras
de verksamhetsprocesser som bidrar med data till finansiella
rapporter och genomgång sker av de nyckelkontroller som är
flaggade till den finansiella rapporteringen. Nyckelkontrollerna
bedöms både utifrån den riskvärdering som sker inom första lin-
jen och den kontrolltestning som sker inom andra linjen. Resulta-
tet av den interna riskbemningen och bemningen av nyckel-
kontrollerna sker till styrelsens revisions- och compliancekom-
mitté, som övervakar såväl den finansiella rapporteringen såsom
hanteringen av den interna kontrollen.
Information och kommunikation
Ekonomi- och finansenheten säkerställer att instruktioner
rörande redovisning och finansiell rapportering är uppdaterade,
kommunicerade och finns tillgängliga för de enheter som behö-
ver dessa i sitt arbete. Instruktionerna finns också tillgängliga på
SBAB:s intranät.
Uppföljning
Styrelsens åtgärder för att följa upp den interna kontrollen avse-
ende finansiell rapportering sker bland annat genom styrelsens
löpande uppföljning av SBAB:s finansiella ställning och resultat,
men även genom styrelsens genomgång och uppföljning av revi-
sorns granskningsrapporter.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen
68 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Bolagsstyrningsrapport
Resultatet i SBAB Bank AB (publ) uppgick till 5 702 959 234 kronor efter skatt.
Till årsstämmans förfogande står enligt balansräkningen vinstmedel på sammanlagt
18 527 130 546 kronor.
Fond för verkligt värde -58 837 861
Primärkapitalinstrument 5 800 000 000
Balanserad vinst 7 083 009 173
Årets resultat 5 702 959 234
Summa 18 527 130 546
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande (kronor):
I utdelning lämnas 49 200 kronor per aktie, totalt 963 483 600
Balanseras i ny räkning 17 563 646 946
Summa 18 527 130 546
Förslaget till utdelning, som utgör 40 procent av årets resultat i koncernen, har gjorts
med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning
enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Orealiserade värdeförändringar på till-
gångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet i SBAB
Bank AB (publ) netto -90 mnkr. Gällande regelverk för kapitaltäckning inner att före-
taget vid varje given tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av de
samlade kapitalkraven, vilka omfattar kapitalkrav i Pelare 1, kapitalkrav i Pelare 2, buf-
fertkrav samt eventuell vägledning i Pelare 2. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen
vinstdisposition till 28 209 mnkr (27 484) och totalt kapitalkrav till 23 901 mnkr (22
914).
Det är styrelsens bemning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de
krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbola-
gets och koncernens egna kapital, liksom på moderbolagets och koncernens konsolide-
ringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vidare bedömer styrelsen att bolaget och
koncernens ekonomiska ställning inte ger upphov till annan bedömning än att bolaget
och koncernen kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Förslag till vinst-
disposition
69SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Förslag till vinstdisposition
Styrelse
Jan Sinclair
Ordförande
Civilekonom. Född: 1959 Invald: 2018.
Styrelseuppdrag: AB Sveriges Säkerställda Obliga-
tioner (publ) (styrelseledamot och ordförande), Almi
AB (styrelseledamot), STS Alpresor AB (styrelsele-
damot), Nilsson Energy AB (styrelseledamot och
ordförande), Hydri (styrelseledamot), Bipon AB
(styrelseledamot) och Jan M.L. Sinclair AB (styrel-
seledamot).
Övriga uppdrag: tf. VD Almi AB, Bostadsrättsfören-
ingen Victorhuset (styrelseledamot och
ordförande),Tysk honorärkonsul, Industriell rådgi-
vare (egen verksamhet).
Tidigare erfarenhet: SEB A.G. (VD), Group Treasu-
rer samt andra ledande befattningar inom SEB, Sty-
relseuppdrag inom FCG-koncernen.
Lars Börjesson
Ledamot
Civilingenjör. Född: 1964. Invald: 2014.
Styrelseuppdrag: Top Armbel Holding AB (ordfö-
rande, styrelseledamot), Taggsvampen AB (styrel-
seledamot).
Övriga uppdrag: Bostadsrättsföreningen Viktoria-
huset (styrelseledamot, ordförande).
Tidigare erfarenhet: Stena Technoworld (VD),
Direktör strategi och affärsutveckling Stena metall,
Senior partner Accenture bland annat Managing
Director Accenture Management Consulting Nordic,
koncernchef samt diverse styrelseuppdrag och VD-
poster inom KGH-gruppen.
Inga-Lill Carlberg
Ledamot
Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Född:
1962. Invald: 2019.
Styrelseuppdrag: Trill Impact AB
(styrelseledamot),Trill Impact Microfinance AB (sty-
relseledamot och ordförande),Trill Impact Excecu-
tive Holding AB (styrelseledamot), Trill Impact Ven-
tures Holding AB (styrelseledamot), Trill Impact
Ventures AB (styrelseledamot), Trill Impact Ventu-
res Pharma 1 AB (styrelseledamot), Trill Impact
(General Partner) S.à.r.l. (styrelseledamot), Trill
Impact Verwaltungs-GmbH (styrelseledamot), Trill
Impact Ventures (General Partner) S.à r.l. (styrelse-
ledamot), TIPE II (GP) S.à r.l. (styrelseledamot), Stif-
telsen för Finansforskning (styrelseordförande),
Cberg Invest AB (styrelseledamot).
Övriga uppdrag: Trill Impact AB (COO) samt Trill
Impact Verwaltungs GmbH (VD).
Tidigare erfarenhet: Flertal ledande befattningar
inom Nordea, styrelseledamot i bland annat Tredje
AP Fonden, Nordea Investment Funds och Mistra
Sustainable Investments.
Per den 31 december 2023
Övre raden: Karin Neville, Jan Sinclair, Lars Börjesson, Synnöve Trygg, Jane Lundgren-Ericsson och Inga-Lill Carlberg.
Nedre raden: Leif Pagrotsky, Jenny Lahrin, Margareta Naumburg och Wenche Martinussen. (Ej på bild: Fredrik Sauter)
70 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Styrelse
Jane Lundgren Ericsson
Ledamot
Jur kand, Stockholms universitet, LL.M London.
Född: 1965. Invald: 2013.
Styrelseuppdrag: AB Sveriges Säkerställda Obliga-
tioner (publ) (styrelseledamot), Visma Financial
Solutions AB (styrelseledamot), Flex Services Sve-
rige AB (suppleant), Flex Applications Stockholm
AB (suppleant), Inyett AB (styrelseledamot), Cop-
perstone Resources AB (publ) (styrelseledamot),
Bokio AB (styrelseledamot), Miskatonic Ventures
Aktiebolag (suppleant).
Övriga uppdrag: Flex Applications Sverige AB (VD),
Flex Applications Stockholm AB (VD), Flex Services
Sverige AB (VD), Bagarmossen Kärrtorp Bollklubb
(ordförande).
Tidigare erfarenhet: SEK Securities (VD), Execu-
tive Director & Head of Lending Svensk Exportkredit
AB, VD och Chefsjurist Visma Finance AB.
Leif Pagrotsky
Ledamot
Filosofie kandidatexamen, Pol. Mag., Civilekonom,
Göteborgs universitet. Född: 1951. Invald: 2020.
Styrelseuppdrag: teborg & Co AB (styrelseleda-
mot, ordförande), Husvärden L Larsson & Co AB
(styrelseledamot, ordförande), Vitartes Intea Hol-
ding AB (styrelseledamot, ordförande), Smartilizer
Scandinavia AB (styrelseledamot, ordförande), Leif
Pagrotsky AB (styrelseledamot).
Övriga uppdrag: Advisory Board LDS Investments
LP, Göteborg & Co (ordförande).
Tidigare erfarenhet: Statsråd, Närings- och han-
delsminister, Nordisk samarbetsminister, Utbild-
nings- och kulturminister. Statssekreterare i Finans-
departementet, vice ordförande i Riksbanksfullmäk-
tige, ordförande i Business Sweden och General-
konsul i New York. Styrelseuppdrag bl.a. Stock-
holms Fondbörs, AB Tipstjänst, AB Vin & Sprit,
European Investment Bank (EIB) Luxemburg och
Avanza Pension.
Synnöve Trygg
Ledamot
Ekonomexamen Stockholms Universitet, Advanced
Management Program Handelshögskolan.
Född: 1959. Invald: 2019.
Styrelseuppdrag: AB Sveriges Säkerställda Obliga-
tioner (publ) (styrelseledamot), Volvofinans Bank
AB (styrelseledamot och vice ordförande).
Övriga uppdrag: -
Tidigare erfarenhet: VD för SEB Kort AB, Eurocard
AB och Diners Club Nordic AB. Styrelseledamot i
bland annat Nordax Bank AB, Trygg Hansa AB, Mas-
tercard Europe Board, Valitor Hf och Precise Biome-
trics AB.
Jenny Lahrin
Ledamot
Jur.kand. Uppsala universitet, LLM Universiteit van
Amsterdam, EMBA Handelshögskolan, Stockholm,
Fartygsbefäl klass VIII från Chalmers tekniska hög-
skola. Född: 1971. Invald: 2022.
Styrelseuppdrag: S. VisitSweden AB (styrelseleda-
mot), AB Göta kanalbolag (styrelseledamot), Samin-
vest AB (styrelseledamot), PostNord AB (styrelsele-
damot).
Övriga uppdrag: Ämnesråd Regeringskansliet,
Bostadsrättsföreningen Badhotellet i Saltsjöbaden
(styrelseledamot och ordförande).
Tidigare erfarenhet: Styrelseuppdrag i RISE
Research Institutes of Sweden, Swedavia AB, SOS
Alarm Sverige AB och Vattenfall AB, chefsjurist och
medlem i ledningsgruppen Veolia Transport
Northern Europe AB.
Wenche Martinussen
Ledamot
Utbildning: Master in Business and Marketing, Mas-
ter of Management programme in E-commerce och
Master of Management programme in Scenarios,
Foresight and Strategy BI (Norwegian business
school); INSEAD strategy programme. Född: 1968.
Invald: 2022.
Styrelseuppdrag: -
Övriga uppdrag: Sales and Marketing Director, BI
Norwegian Business School.
Tidigare erfarenhet: Storebrand Finansiell rådgiv-
ning AS (styrelseordförande), Storebrand Fondene
AS (styrelseledamot), The Norwegian Insurer Asso-
ciation (styrelseledamot), kommunikationsbefatt-
ningar inom Nordea Bank AB, flertalet befattningar
inom digitalisering, IT-utveckling och operations
inom Storebrand/SPP, CCO Storebrand, CCO SATS
Group ASA, COO och styrelseledamot Oslo Philan-
thropic Exchange.
Fredrik Sauter
Ledamot
Utbildning: Ekonomie kandidatexamen, Handels-
högskolan Stockholm, Executive MBA Kellog Gradu-
ate School. Född: 1969. Invald: 2023.
Styrelseuppdrag: American Express Europe S.A
(styrelseledamot) och Thaning Consulting AB
(suppleant).
Övriga uppdrag: American Express (Head of Gro-
wing Market in Nordic, Belgium, Netherland, Luxem-
burg, Spain, Argentina, International Dollar Card and
Global Insurance), Finanskoalitionen mot sexuell
exploatering av barn (grundare och styrelseleda-
mot) samt Bostadsrättsföreningen Sidensvansen 2
(styrelseledamot och ordförande).
Tidigare erfarenhet: American Express (Sverige-
chef), Catella Bank SA (tidigare Banque Invik)
(Managing Director, Skandiabanken (VD), Danske
Bank Sverige (Vice VD), Danske Securities (CFO and
Head of administration), Result Venture Knowledge
(Sverigechef), Andersen Consulting /Accenture
samt Management Consultant Arkitraven AB.
Margareta Naumburg
Ledamot, Arbetstagarrepresentant (SACO)
Utbildning: Civilekonom, Linköpings universitet.
Född: 1964. Utsedd: 2018. (utsedd till suppleant
2017).
Styrelseuppdrag: -
Övriga uppdrag: Compliance Officer på SBAB,
Klubbordförande för SACO:s lokala klubb.
Tidigare erfarenhet: Chefs- och specialistroller
inom internrevision, compliance, risk och ekonomi
på SBAB, Matteus Bank och Holmen AB. Externrevi-
sor Price Waterhouse.
Karin Neville
Ledamot, Arbetstagarrepresentant (Finansför-
bundet)
Utbildning: Examen Fastighetsförmedling, Kungliga
Tekniska högskolan. Född: 1987. Utsedd: 2021.
Styrelseuppdrag: -
Övriga uppdrag: Compliance Officer på SBAB,
Ledamot i Finansförbundets lokala klubbstyrelse.
Tidigare erfarenhet: Olika roller inom Kundservice
och Risk inom SBAB sedan 2009.
Suppleanter
David Larsson
Suppleant, Arbetstagarrepresentant
(SACO)
Född: 1976
Utsedd: 2018
Utbildning: Ekonomie magisterexamen,
Karlstads universitet
Styrelseuppdrag: -
Övriga uppdrag: Kundansvarig Företag
inom affärsområde Företag & Brf på SBAB,
Vice klubbordförandeför SACO:s lokala
klubb
Tidigare erfarenhet: -
Therese Sandberg
Suppleant, Arbetstagarrepresentant
(Finansförbundet)
Född: 1990
Utsedd: 2022
Utbildning: Redovisningsekonom Affärs-
högskolan, Karlstad
Styrelseuppdrag: -
Övriga uppdrag: Bolånespecialist SBAB,
Ordförande för Finansförbundets lokala
klubbstyrelse
Tidigare erfarenhet: -
71SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Styrelse
Mikael Inglander
VD
Civilekonom. Född: 1963. Anställd: 2014.
Styrelseuppdrag: Booli Search Technologies AB
(styrelseledamot), AB Sveriges Säkerställda Obliga-
tioner (publ) (styrelseledamot), Svenska Bankfören-
ingens styrelse (suppleant).
Tidigare erfarenhet: CFO SBAB, VD Lindorff Sve-
rige AB, vice VD och CFO samt andra uppdrag inom
Swedbank AB, regionchefsuppdrag samt vice VD
FöreningsSparbanken AB, styrelseledamot ICA Ban-
ken, OK-Q8 Bank AB, Hansabank Group AS, VD AB
Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), m.fl.
Sara Davidgård
Chef Affärsområde Privat
Magisterexamen Företagsekonomi . Född: 1974
Anställd: 2017.
Tidigare erfarenhet: CRO, Chef Affärsspecialister,
tf. Chef Affärsområde Företag & Brf, tf. Chef Privat-
marknad samt COO SBAB, Head of Risk Swedish
Banking på Swedbank, styrelseledamot Sparia, Seg-
mentsansvarig på Swedbank, flera chefsroller inom
Swedbanks Retailverksamhet samt andra befatt-
ningar inom Swedbank Robur.
Liv Forsström
Chief Human Resources Officer (CHRO)
Civilekonom. Född: 1970. Anställd: 2023.
Tidigare erfarenhet: HR-chef Handelsbanken Tech,
HR-Chef Affärsområde Handelsbanken samt andra
uppdrag inom Handelsbanken AB.
Marko Ivanic
Chief Technology Officer (CTO)
Född: 1979. Anställd: 2018.
Tidigare erfarenhet: Chef IT Drift SBAB, Deputy
CTO Nordnet samt andra chefsroller inom IT på
Nordnet.
Företagsledning
Per den 31 december 2023
Övre raden: Peter Svensén, Carl Olsson, Sara Davidgård, Marko Ivanic, Malou Sjörin och Deniz Güler.
Nedre raden: Mikael Inglander, Robin Silfverhielm, Stefan Andersson och Liv Forsström.
72 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Företagsledning
Peter Svensén
Chief Financial Officer (CFO)
Civilekonom. Född: 1974. Anställd: 2022.
Tidigare erfarenhet: CRO SEK, CRO SBAB, konsult
på Oliver Wyman och KPMG Financial Services.
Malou Sjörin
Chef Hållbarhet Marknad och Kommunikation
Civilekonom. Född: 1972. Anställd: 2020.
Styrelseuppdrag: Booli Search Technologies AB
(styrelseledamot).
Tidigare erfarenhet: Kommunikationsdirektör
Trygg-Hansa/Codan, kommunikationsdirektör SJ
AB, strategikonsult Cap Gemini Ernst & Young.
Deniz Güler
Tillförordnad Chief Risk Officer (CRO)
Civilingenjör Industriell ekonomi. Född: 1986.
Anställd: 2014.
Tidigare erfarenhet: Chef Marknads- och likvidi-
tetsrisk, Chef Kapital samt Chef Strategiska projekt
på SBAB. Befattningar inom kreditrisk och finansiell
analys på Skandiabanken respektive Söderberg &
Partners
Stefan Andersson
Chef Affärsområde Företag & Brf
Född: 1964. Anställd: 2020.
Tidigare erfarenhet: Boappa AB (styrelseledamot),
Operativ chef Företag & Brf på SBAB, Nordic Head
of Business Banking Strategy & Propositions på
Nordea, chef Business Banking Sverige på Nordea,
chef Försäljning Sverige på SEB Trygg Liv, chef SME-
segmentet på SEB, distriktschef inom SEB:s kon-
torsrörelse, styrelseledamot i Nordea Liv & Pension
samt Bankgirot.
Robin Silfverhielm
Chief Experience Officer (CXO)
Civilingenjör . Född: 1973. Anställd: 2019.
Styrelseuppdrag: Booli Search Technologies AB
(ordförande).
Tidigare erfarenhet: Boappa AB (ordförande), CDO
Skandia, Managementkonsult Accenture, projektle-
dare OMX.
Carl Olsson
Chef Affärsspecialister
Civilekonom. Född: 1983. Anställd: 2021.
Tidigare erfarenhet: Tf CFO SBAB, Director of Cor-
porate Development & Strategy på Trustly, Strategi-
chef på SBAB, Affärsstrateg SBAB, Strategy mana-
ger på Skandia, Managementkonsult på Bain &
Company.
Revisor
Malin Lüning
Deloitte AB
Huvudansvarig revisor i SBAB sedan 2023
73SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Företagsledning
Resultaträkning
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr Not 2023 2022 2023 2022
Ränteintäkter
1)
IK
1
25 421 9 853 10 331 3 185
Räntekostnader
IK
1
19 975 5 198 –8 924 –2 315
Räntenetto 5 446 4 655 1 407 870
Erhållna utdelningar 5 000
Provisionsintäkter
IK
2
48 91 71 96
Provisionskostnader
IK
2
82 79 –49 –44
Nettoresultat av finansiella transaktioner
IK
3
95 35 –68 57
Övriga rörelseintäkter
IK
4
50 49 1 455 1 330
Summa rörelseintäkter 5 367 4 681 7 816 2 309
Personalkostnader
IK
5
890 823 –910 –817
Övriga kostnader
IK
6
608 530 –679 –594
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
IK
7
165 176 –28 –26
Summa kostnader före kreditförluster och påförda avgifter 1 663 1 529 –1 617 –1 437
Resultat före kreditförluster och påförda avgifter 3 704 3 152 6 199 872
Kreditförluster, netto
IK
8
93 68 –19 –29
Påförda avgifter; Riskskatt och resolutionsavgift
IK
10
541 445 –194 –144
Nedskrivning finansiella tillgångar –60 –9
Rörelseresultat 3 070 2 639 5 926 690
Skatter
SK
1
662 558 –223 –157
Årets resultat 2 408 2 081 5 703 533
1)
Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknade enligt effektivräntemetoden uppgick i koncernen till 19 390 mnkr (8 882), i moder bolaget till 7
341 mnkr (2 761).
Rapport över totalresultat
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr Not 2023 2022 2023 2022
Årets resultat 2 408 2 081 5 703 533
Övrigt totalresultat
Komponenter som kommer att omklassificeras till resultat
EK
1
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 7 133 –7 –133
Förändringar avseende kassaflödessäkringar, före skatt 3 680 9 505 124 –266
Skatt hänförlig till komponenter som kommer att omklassificeras till
resultat 756 1 986 –24 82
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultat
EK
1
Omvärderingseffekter av förmånsbestämda pensionsplaner,
före skatt 19 119
Skatt hänförlig till komponenter som inte kommer att omklassificeras till
resultat 4 25
Övrigt totalresultat, netto efter skatt 2 902 7 558 93 –317
Summa totalresultat för året 5 310 5 477 5 796 216
74 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Ekonomisk redovisning
Rörelseresultat och nyckeltal
Rörelseresultatet ökade och uppgick till 3
070 mnkr (2 639 ). Avkastning på eget
kapital uppgick till 11,5 procent (10,5) och
K/I-talet till 31,0 procent (32,7).
Räntenetto
IK
1
Räntenettot ökade till 5 446 mnkr (4 655).
Ökningen var främst hänförligt till ökad
andel inlåningsfinansiering samt ökade
inlåningsmarginaler. Ökade utlåningsvo-
lymer påverkade posten positivt samti-
digt som minskade utlåningsmarginaler
för bon påverkade posten negativt.
Avgift för insättningsgarantin uppgick till
89 mnkr (49).
Provisionsnetto
IK
2
Provisionsnettot minskade under året till
-34 mnkr (12), främst hänförligt till upp-
daterade beräkningsmodeller för upplu-
pet anskaffningsvärde. Uppläggningsav-
gifter kopplade till företagsutlåningen
periodiseras från och med det tredje
kvartalet 2022 ut över lånens löptid i rän-
tenettot.
Nettoresultat av finansiella
transaktioner
IK
3
Nettoresultat av finansiella transaktio-
ner uppgick till -95 mnkr (-35).
Skillna-
den var främst hänförlig till skilnad i vär-
deförändringar på säkringsinstrument
och på säkrade poster.
Kostnader
IK
5
IK
6
IK
7
Kostnaderna ökade till 1 663 mnkr (1 529
), främst drivet av ökade personalkostna-
der, högre kostnader kopplat till utveck-
ling samt större synlighet i media. Antalet
anställda (FTE) ökade under perioden till
948 (863). Arbetet med att byta ut
SBAB:s kärnbankplattform har slutförts
framgångsrikt. Personalkostnaderna
uppgick till 890 mnkr (823). Övriga kost-
nader exklusive av- och nedskrivningar
uppgick till 608 mnkr (530). Av- och ned-
skrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar uppgick till 165
mnkr (176).
Kreditförluster
IK
8
Kreditförlusterna uppgick till 93 mnkr
(68). Ökningen av förlustreserveringar är
framför allt hänförligt till en ny nedskriv-
ningsmodell för beräkning av förväntade
kreditförluster (ECL-modell), som är
något mer konservativ gällande LGD, men
också negativa riskklassmigrationer inom
Kommentarer till koncernens resultat
Moderbolaget
Rörelseresultatet ökade till 5 926
mnkr (690). Räntenettot ökade till 1
407 mnkr (870), främst hänförligt till
ökad andel inlåningsfinansiering i
kombination med ökade inlånings-
marginaler. Utdelning från SCBC till
moderbolaget uppgick till 5 000 mnkr
(0). Provisionsnettot minskade till 22
mnkr (52), främst hänförligt till upp-
daterade beräkningsmodeller för upp-
lupet anskaffningsvärde. Upplägg-
ningsavgifter kopplade till företagsut-
låningen periodiseras från och med
det tredje kvartalet 2022 ut över
lånens löptid i räntenettot. Nettore-
sultat av finansiella transaktioner
uppgick till -68 mnkr (57), främst hän-
förligt till värdeförändringar på säk-
ringsinstrumnet och på säkrade pos-
ter. Övriga rörelseintäkter ökade till 1
455 mnkr (1 330) och består primärt
av ersättningar från SCBC för utrda
administrativa tjänster enligt gällande
outsourcingavtal. Kostnaderna ökade
till 1 617 mnkr (1 437), främst med
anledning av högre kostnader för per-
sonal samt högre kostnad för mark-
nadsföring. Kreditförlusterna uppgick
till 19 mnkr (29).
AB Sveriges Säkerställda
Obligationer (publ), SCBC
SCBC är ett helägt dotterbolag till
SBAB, vars huvudsakliga verksamhet
är att emittera säkerställda obligatio-
ner för att finansiera SBAB-koncer-
nens utlåning. SCBC:s rörelseresultat
uppgick för 2023 till 2 073 mnkr
(1 978). Räntenettot uppgick till 4 041
mnkr (3 787) och provisionsnettot till
–52 mnkr (–34). Nettoresultat av
finansiella transaktioner uppgick till
27 mnkr (–92). SCBC:s totala kost-
nader uppgick för 2023 till 1 469 mnkr
(1 344). Majoriteten av kostnaderna är
nförliga till kostnader för utlagd
verksamhet till SBAB. Kreditrlus-
terna (netto) ökade och uppgick till 73
mnkr (39). SCBC:s års redovisning för
2023 finns publicerad på sbab.se.
både Privat och Företag & Brf.” Den nya
ECL-modellen började tillämpas den 30
september 2023. De konstaterade kredit-
förlusterna uppgick till 9 mnkr (7).
Påförda avgifter
Inom påförda avgifter ingår
den svenska riskskatten samt resolu-
tionsavgiften. Riskskatten uppgår till
0,06 procent av kreditinstututets skulder
för 2023 jämfört med 0,05 procent för
2022. Påförda avgifter uppgick för 2023
till 541 mnkr (445), varav riskskatten
utgjorde 359 mnkr (261) och resolutions-
avgiften 182 mnkr (184).
Skatter
SK
1
Skatt utgörs av inkomstskatt på 20,6
procent (20,6) av årets resultat med till-
lägg för skattemässiga justeringar samt
eventuell justering av skatt för tidigare år.
Årets kostnad för skatt uppgick till 662
mnkr (558).
Övrigt totalresultat
EK
1
Övrigt totalresultat uppgick för perioden
till 2 902 mnkr (–7 558), främst hänförligt
till ränterelaterade värdeförändringar på
derivat med anledning av sjunkande euro-
räntor, vilket påverkade posten positivt.
1)
1)
Koncernens ekonomiska ställning och utveckling
återspeglas främst i balans -och resultaträkning. Med
tillämpade redovisningsprinciper uppkommer därutöver
vissa omvärderings effekter, med mera, som redovisas i
övrigt totalresultat. Övrigt totalresultat utgörs av poster
som redovisas direkt i eget kapital.
I övrigt totalresultat ingår bland annat förändringar
avseende kassaflödessäkringar som består av
orealiserade värdeförändringar från derivatinstrument
som används för säkring av kassaflöden i koncernens
upplåning i utländsk valuta. Underliggande
upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde,
där värdeförändringar inte redovisas, medan
de derivatinstrument som säkrar upplåningen
marknadsvärderas. Detta innebär att ränterörelser,
framförallt i euro, kan medföra volatilitet under löptiden,
även om resultatet över tid blir noll. Posten påverkas
normalt positivt vid en nedgång i räntor samt negativt vid
en uppgång i räntor.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat består av orealiserade
värdeförändringar på värdepapper (klassificerade
enligt vissa principer) i likviditets reserven. Posten
påverkas främst av förändringar i kreditspreadar på
obligationsinnehav.
Posten omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner utgörs av aktuariella vinster och förluster
där ändringar i diskonteringsräntan är det antagande som
har störst påverkan på posten.
75SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Ekonomisk redovisning
Balansräkning
KONCERNEN
MODERBOLAGET
mnkr
Not
2022
2023
2022
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
6 350
3 534
6 350
3 534
Belåningsbara statsskuldförbindelser m. m.T 1
36 650
29 886
36 650
29 886
Utlåning till kreditinstitutT 2
11 807
20 091
154 568
147 568
Utlåning till allmänhetenT 3
517 400
509 492
24 180
25 754
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkringar
1 565
4 944
Obligationer och andra räntebärande värdepapperT 4
64 945
57 490
64 945
57 490
DerivatinstrumentT 5
12 241
15 943
24 618
37 712
Aktier och andelar i intresseföretag och joint venturesT 6
5
3
5
3
Aktier och andelar i koncernföretagT 7
17 201
10 452
Uppskjutna skattefordringarSK 2
911
1 664
27
38
Immateriella anläggningstillgångarT 8
468
438
15
14
Materiella anläggningstillgångarT 9
249
249
59
49
Övriga tillgångarT 10
258
110
75
107
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterT 11
834
529
1 280
684
SUMMA TILLGÅNGAR
650 553
634 485
329 973
313 291
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Skulder
Skulder till kreditinstitutS 1
5 606
8 237
6 980
9 215
Inlåning från allmänhetenS 2
215 211
182 443
215 211
182 443
Emitterade värdepapper m. m.S 3
382 770
393 885
56 593
65 004
DerivatinstrumentT 5
15 695
24 934
25 813
37 430
Övriga skulderS 4
2 021
781
1 604
484
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterS 5
3 153
2 228
888
437
Uppskjutna skatteskulderSK 2
AvsättningarS 6
9
31
9
31
Efterställda skulderS 7
1 998
1 997
1 998
1 997
Summa skulder
626 463
614 536
309 096
297 041
Eget kapital
Aktiekapital
EK
1
1 958
1 958
1 958
1 958
Reservfond
392
392
Reserver/fond för verkligt värdeEK 1
3 737
6 639
–59
–152
PrimärkapitalinstrumentS 7
5 800
5 800
5 800
5 800
Balanserad vinst
17 661
16 749
7 083
7 719
Årets resultat
2 408
2 081
5 703
533
Summa eget kapital
24 090
19 949
20 877
16 250
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
650 553
634 485
329 973
313 291
76 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Ekonomisk redovisning
Kommentarer till koncernens balansräkning
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker
Kassa- och tillgodohavanden hos central-
banker ökade till 6,4 mdkr (3,5) hänförligt
till ökad placering av överskottslikviditet
på Riksbankens RIX-konto.
Belåningsbara statsskuld-
förbindelser
T
1
Belåningsbara statsskuldförbindelser
ökade under året till 36,6 mdkr (29,9),
främst hänförligt till ökade placeringar av
överskottslikviditet hos Riksbanken via
certifikat. Övriga förändringar ligger inom
ramen för den normala hanteringen av lik-
viditetsreserven för att upprätthålla öns-
kad duration och kreditriskprofil.
Utlåning till kreditinstitut
T
2
Utlåning till kreditinstitut minskade till
11,8 mdkr (20,1). Detta beror på föränd-
ringen i säkerheter (CSA) för koncernens
derivatpositioner. Dessa säkerheter
påverkas främst av förändringar i räntor
och valutakurser. Ovan förändringar lig-
ger inom ramen för den löpande kortfris-
tiga likviditetshanteringen.
Utlåning till allmänheten
T
3
Utlåning till allmänheten ökade till 517,4
mdkr (509,5), varav 346,3 mdkr utgjorde
bolån, 1,8 mdkr privatlån, 100,9 mdkr
utlåning till fastighetsbolag och 68,4
mdkr utlåning till bostadsrättsföreningar.
Läs mer på sidorna 45-49
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
T
4
Obligationer och andra räntebärande vär-
depapper ökar och uppgår nu till 64,9
mdkr (57,5). Förändringen drivs av nya köp
vilket ligger inom ramen för den normala
hanteringen av likviditetsreserven.
Moderbolaget
Utlåning till allmänheten uppgick till
24,2 mdkr (25,8). Inlåning från allmän-
heten uppgick till 215,2 mdkr (182,4).
AB Sveriges Säkerställda
Obligationer (publ), SCBC
SCBC bedriver inte någon nyutlå-
ningsverksamhet i egen regi utan för-
värvar löpande, eller vid behov, kredi-
ter från SBAB. Syftet med dessa för-
värv är att krediterna helt eller delvis
ska ingå i den tillgångsmassa som
utgör säkerhet för innehavare av
SCBC:s säkerställda obligationer.
Utlåningsportföljen i SCBC består av
krediter för bostadsändamål, med
utlåning till privatpersoner som
största segment. Vid utgången av
perioden uppgick SCBC:s utlåning till
493,2 mdkr (483,7). Information om
SCBC:s utlåning, den så kallade
säkerhetsmassan, publiceras månatli-
gen på webbplatsen sbab.se. SCBC:s
årsredovisning för 2023 finns publi-
cerad på sbab.se.
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Skulder till kreditinstitut
S
1
Skulder till kreditinstitut minskade under
kvartalet till 5,6 mdkr (8,2) främst drivet
av utflöden av säkerheter kopplade till
derivat (CSA). Förändringen ligger inom
ramen för den löpande kortfristiga likvidi-
tetshanteringen.
Inlåning från allmänheten
S
2
Inlåning från allmänheten ökade med
32,8 mdkr till totalt 215,2 mdkr (182,4),
av den totala inlåningen utgjorde 173,1
mdkr (140,6) inlåning för privatpersoner
och 42,1 mdkr (41,8) Inning från företag
och bostadsrättsföreningar.
Läs mer på sidorna 50-51
Emitterade värdepapper m.m.
S
3
Utestående emitterade värdepapper
minskade under året med 11,1 mdkr och
uppgick till totalt 382,8 mdkr (393,9), där
326,2 mdkr (328,9) utgjorde säkerställd
upplåning och 56,6 mdkr (65,0) utgjorde
icke säkerställd upplåning.
Läs mer på sidorna 50-51
Efterställda skulder
S
7
Efterställda skulder uppgick till 2,0 mdkr
(2,0). Inga nya emissioner, återköp eller
förfall har ägt rum under kvartalet.
Eget kapital
EK
1
S
7
Eget kapital uppgår till 24,1 mdkr (19,9).
Den främsta anledningen till att det egna
kapitalet ökar är att fond för verkligt
värde har ökat på grund av sjunkande rän-
tor kopplat till värderingen av koncernens
kassaflödessäkringar. Periodens resultat
ökar det egna kapitalet med 2,4 mdkr.
77SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Ekonomisk redovisning
Förändringar i eget kapital
KONCERNEN
Reserver/ Balanserad
fond för Primärkapital-vinst och Summa eget
mnkr
Not
Aktiekapital
verkligt värdeinstrumentårets resultat kapital
Ingående balans 2023-01-01
1 958
6 639
5 800
18 830
19 949
Primärkapitalinstrument
Primärkapitalinstrument, utdelning
340
340
Utdelning
832
832
Övrigt
3
3
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
EK
1
2 902
2 902
Årets resultat
2 408
2 408
Årets totalresultat
2 902
2 408
5 310
Utgående balans 2023-12-31
1 958
3 737
5 800
20 069
24 090
Ingående balans 2022-01-01
1 958
919
4 300
17 768
24 945
Primärkapitalinstrument
1 500
1 500
Primärkapitalinstrument, utdelning
187
187
Utdelning
832
832
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
EK
1
7 558
7 558
Årets resultat
2 081
2 081
Årets totalresultat
7 558
2 081
5 477
Utgående balans 2022-12-31
1 958
6 639
5 800
18 830
19 949
1)
1)
Balanserad vinst innehåller moderbolagets reservfond som inte är utdelningsbar.
78 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Ekonomisk redovisning
MODERBOLAGET
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
mnkr Not Aktiekapital Reservfond
Fond för
verkligt värde
Primärkapital-
instrument
Balanserad
vinst och
årets resultat
Summa eget
kapital
Ingående balans 2023-01-01 1 958 392 –152 5 800 8 252 16 250
Primärkapitalinstrument
Primärkapitalinstrument, utdelning –340 –340
Lämnad utdelning –832 –832
Övrigt 3 3
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
EK
1
93 93
Årets resultat 5 703 5 703
Årets totalresultat 93 5 703 5 796
Utgående balans 2023-12-31 1 958 392 –59 5 800 12 786 20 877
Ingående balans 2022-01-01 1 958 392 165 4 300 8 737 15 552
Primärkapitalinstrument 1 500 1 500
Primärkapitalinstrument, utdelning –187 –187
Lämnad utdelning –832 –832
Övrigt 1 1
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
EK
1
–317 –317
Årets resultat 533 533
Årets totalresultat –317 533 216
Utgående balans 2022-12-31 1 958 392 –152 5 800 8 252 16 250
79SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Ekonomisk redovisning
Kassaflödesanalys
KONCERNEN
MODERBOLAGET
mnkr
2022
2022
Likvida medel vid årets början
23 625
10 742
151 102
133 519
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Erhållna räntor
25 127
9 735
9 758
2 777
Erhållna provisioner
72
89
82
81
Betalda räntor
19 022
4 847
–8 455
–2 151
Betalda provisioner
86
84
–53
–49
Utbetalningar till leverantörer och anställda
2 039
1 797
–1 781
–1 556
Betalda/återbetalda inkomstskatter
840
838
–338
–334
Förändring utlåning till allmänheten
8 001
42 519
1 494
–818
Förändring belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
6 731
7 400
–6 732
–7 458
Förändring obligationer och andra räntebärande
värdepapper samt fondandelar
5 392
9 827
–5 393
–9 827
Förändring skulder till kreditinstitut
2 631
8 135
–2 235
–6 819
Förändring inlåning från allmänheten
32 768
37 493
32 768
37 493
Förändring emitterade värdepapper m.m.
19 785
45 262
–9 592
3 882
Förändring övriga tillgångar och skulder
449
4 807
8 253
1 709
Kassaflöde från den löpande verksamheten
4 431
12 325
17 776
16 930
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
32
12
–39
–11
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
131
57
0
0
Investeringar i dotterbolag
–1
Investeringar i joint ventures
1
3
1
–3
Lämnat aktieägartillskott
–6 750
Kassaflöde från investeringsverksamheten
162
72
–6 788
–15
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utbetald utdelning
832
832
–832
–832
Återbetalning av förlagslån
Förändring av primärkapitalinstrument
1 500
–340
1 500
Amortering leasingskuld
43
38
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
875
630
–1 172
668
Ökning/minskning av likvida medel
5 468
12 883
9 816
17 583
Likvida medel vid årets slut
18 157
23 625
160 918
151 102
Kommentarer till kassaflödesanalysen
Kassaflödesanalysen redovisas enligt direkt metod enligt IAS 7 och likvida
medel definieras som kassa och tillgodohavanden hos centralbanker samt
utlåning till kreditinstitut. I likvida medel för moderbolaget ingår även efter-
ställda fordringar ( fordringar på koncernföretag), som i balansräkningen för
moderbolaget redovisas under utlåning till kreditinstitut. Fordringar på kon-
cernföretag inkluderar en fordran om 5 mdkr avseende anteciperad utdelning.
80 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Ekonomisk redovisning
Förändringar i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten
KONCERNEN
Icke kassaflödes-
påverkande
Icke kassaflödes-
påverkande
mnkr
Ingående
balans
2023-01-01
Kassa-
flöde
Verkligt
värde
Övrigt
Utgående
balans
2023-12-31
Ingående
balans
2022-01-01
Kassa-
flöde
Verkligt
värde
Övrigt
Utgående
balans
2022-12-31
Efterställda skulder 1 997 1 1 998 1 996 1 1 997
Leasingskuld 192 –43 34 183 208 –38 22 192
Primärkapitalinstrument 5 800 5 800 4 300 1 500 5 800
Summa 7 989 –43 35 7 981 6 504 1 462 23 7 989
MODERBOLAGET
Icke kassaflödes-
påverkande
Icke kassaflödes-
påverkande
mnkr
Ingående
balans
2023-01-01
Kassa-
flöde
Verkligt
värde
Övrigt
Utgående
balans
2023-12-31
Ingående
balans
2022-01-01
Kassa-
flöde
Verkligt
värde
Övrigt
Utgående
balans
2022-12-31
Efterställda skulder 1 997 1 1 998 1 996 1 1 997
Primärkapitalinstrument 5 800 5 800 4 300 1 500 5 800
Summa 7 797 1 7 798 6 296 1 500 1 7 797
forts. Kassaflödesanalys
81SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Ekonomisk redovisning
A
Allmän information och övergripande
redovisningsregler
82
A:1 Redovisningsprinciper 83
A:2 Upplysningar om närstående 88
A:3 Förslag till vinstdisposition 90
A:4 Händelser efter balansdagens utgång 90
RK
Riskhantering och kapitaltäckning 91
RK:1 Kreditrisk i utlåningsverksamheten 91
RK:2 Kreditrisk i finansverksamheten 105
RK:3 Likviditetsrisk 109
RK:4 Marknadsrisk 113
RK:5 Operativ risk 116
RK:6 Affärsrisk 117
RK:7 Koncentrationsrisk 117
RK:8 Kapitaltäckningsanalys 118
RK:9 Internt bedömt kapitalbehov 132
IK
Intäkter och kostnader 133
IK:1 Räntenetto 133
IK:2 Provisioner 133
IK:3 Nettoresultat av finansiella transaktioner 133
IK:4 Övriga rörelseintäkter 133
IK:5 Personalkostnader 134
IK:6 Övriga kostnader 137
IK:7 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar
138
IK:8 Kreditförluster, netto 138
IK:9 Rörelsesegment 139
IK:10 Påförda avgifter 139
SK
Skatt 140
SK:1 Skatt 140
SK:2 Uppskjutna skatter 140
T
Tillgångar 140
T:1 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 140
T:2 Utlåning till kreditinstitut 140
T:3 Utlåning till allmänheten 141
T:4 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 141
T:5 Derivat och säkringsredovisning 142
T:6 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 147
T:7 Aktier och andelar i koncernföretag 147
T:8 Immateriella anläggningstillgångar 148
T:9 Materiella anläggningstillgångar 149
T:10 Övriga tillgångar 149
T:11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 149
S
Skulder 150
S:1 Skulder till kreditinstitut 150
S:2 Inlåning från allmänheten 150
S:3 Emitterade värdepapper m. m. 150
S:4 Övriga skulder 150
S:5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 151
S:6 Avsättningar 151
S:7 Efterställda skulder och kapitalinstrument 152
EK
Eget kapital 153
EK:1 Eget kapital 153
SE
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 154
SE:1 Ställda säkerheter för egna skulder 154
SE:2 Eventualförpliktelser 154
FI
Finansiella instrument 154
FI:1 Klassificering av finansiella instrument 154
FI:2 Upplysningar om verkligt värde 158
FI:3 Upplysningar om kvittning 159
Finansiella noter
Noter
82 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
A Allmän information och övergripande redovisningsregler
s.82-90
A:1 Redovisningsprinciper
SBAB Bank AB (publ), (SBAB), och dess dotterföretag bedriver huvudsakligen
utlåning till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag den
svenska bolånemarknaden. SBAB:s produktutbud omfattar även sparande.
SBAB är ett aktiebolag registrerat, och med säte, i Solna, Sverige. Adressen
till huvudkontoret är SBAB Bank AB (publ), Box 4209, 171 04 Solna.
Årsredovisningen för SBAB är upprättad enligt International Financial
Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU. Utöver dessa redovis-
ningsstandarder beaktas även Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS
2008:25), lag om årsredovisning i kredit institut och värdepappersbolag
RKL) samt de krav som finns i Rådet för finansiell rapporterings RFR 1 Kom-
pletterande redovisningsregler för koncerner.
Årsredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden för-
utom vad beträffar omvärderingar av derivat, finansiella tillgångar och skulder
värderade till verkligt värde via resultaträkningen, finansiella tillgångar värde-
rade till verkligt värde via övrigt totalresultat samt säkringsredovisade poster.
Den 18 mars 2024 godnde styrelsen de finansiella rapporterna för utfär-
dande. Dessa fastställs slutligen av ordinarie årsstämma den 24 april 2024 .
De finansiella rapporterna är framtagna utifrån ett antagande om bolagets
fortlevnad. De finansiella rapporterna godndes av styrelsen för publicering
den 18 mars 2024 .
Införande av nya och ändrade redovisningsstandarder
2023
Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (upplysningar om redo-
visningsprinciper)
Ändringarna inner att kravet i IAS 1 på upplysning om betydande redovis-
ningsprinciper ertts med ett krav på upplysningar om väsentlig information
om redovisningsprinciper.
Faktorer som indikerar att information om redovisningsprincip är väsentlig är
bland annat:
Principen har utarbetats i enlighet med IAS 8
Alternativa principer är tillåtna
Väsentlig ändring i princip
Betydande bedömning eller uppskattning
Komplex redovisning
Bolagsspecifika inslag
SBAB har gjort en översyn av redovisningsprinciperna och anpassat till de nya
kraven enligt IAS1.
Ändringar i IAS 12 bems inte ha någon väsentlig påverkan på de finansiella
rapporterna.
Kommande ändringar som träder i kraft 2024 eller senare
Ändrade redovisningsstandarder med ikraftträdande 2024 eller senare
bems inte ha någon påverkan på SBAB-koncernens redovisning och finan-
siella rapporter.
Allmänna redovisningsprinciper
Koncernredovisning
Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden och omfattar
moderbolaget SBAB och dess dotterretag, över vilka SBAB har besm-
mande inflytande genom att exponeras för, eller har rätt till rörlig avkastning
samt även har möjlighet att utöva inflytande för att påverka avkastningen från
dotterföretagen. Koncerninterna transaktioner samt fordringar och skulder
mellan koncernföretag elimineras.
Anskaffningsvärdet för SBAB:s dotterbolag vid ett förrv utrs av verk-
ligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning och uppkomna eller över-
tagna skulder, även de värderade till verkligt värde. Ännu ej reglerad köpeskil-
ling avseende säljoption värderas till nuvärdet av inlösenbeloppet.
I de fall den ersättning SBAB erlagt för rörelseförvärv överstiger det verk-
liga värdet på identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas den över-
skjutande delen som goodwill. Goodwill fördelas på kassagenererade enheter,
eller grupper av kassagenererade enheter, som förväntas få fördelar fn ett
förvärv genom synergie r .
Finansiella instrument
Redovisning och bortbokning i balansräkningen
Finansiella instrument redovisas när företaget blir part i instrumentets avtals-
mässiga villkor. Emitterade och förvärvade värdepapper, inklusive samtliga
derivatinstrument, redovisas på affärsdagen, då de väsentliga riskerna och
rättigheterna övergår mellan parterna. Övriga finansiella instrument redovi-
sas på likviddagen.
En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när de avtalsenliga
rättigheterna till kassaflödet fn den finansiella tillgången upphör och kon-
cernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade
med äganderätten av tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräk-
ningen när den uppr att existera, det vill säga när den förpliktelse som spe-
cificeras i avtalet är fullgjord, annullerad eller har löpt ut.
Kvittning
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett
nettobelopp endast när det förekommer en legal rätt att kvitta de redovisade
beloppen och avsikten är att reglera posterna med ett nettobelopp eller att
samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Kostnads- och intäktsredovisning
Ränteintäkter och räntekostnader (inklusive ränteintäkter från nedskrivna
fordringar) redovisas enligt effektivräntemetoden. Beräkningen av den effek-
tiva räntan innefattar alla avgifter som erlagts eller erllits av avtalsparterna,
bland annat transaktionskostnader.
Transaktionskostnader i form av ersättningar till samarbetspartners eller
emissionskostnader hänförliga till anskaffningen av lån utgör en del av
anskaffningskostnaden för lånet, vilket därför redovisas i balansräkningen
och resultatförs enligt effektivräntemetoden via räntenettot över låneford-
ringens förväntade löptid.
Standarden för Intäkter från avtal med kunder, IFRS 15, tillämpas för olika
typer av tjänster som i resultaträkningen huvudsakligen redovisas som Provi-
sionsintäkter. Intäkter från utlåning redovisas huvudsakligen när tjänsterna
utrs, det vill säga vid en viss tidpunkt. Övriga provisionsintäkter samt
Övriga rörelseintäkter redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tjänster
utrs, det vill säga linjärt över tid. Provisionskostnader resultatrs löpande i
enlighet med avtalsvillkoren.
Vid förtida inlösen av lån betalar kunden en ränteskillnadsersättning som
är avsedd att täcka den kostnad som uppsr för SBAB. Denna ersättning
intäktsförs direkt under rubriken ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”.
Övriga poster under denna rubrik beskrivs i avsnittet ”Klassificering .
Klassificering
Alla finansiella instrument som omfattas av IFRS 9 har i enlighet med denna
standard klassificerats i följande kategorier:
Finansiella tillgångar värderade upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder värderade upplupet anskaffningsvärde
Instrumenten i respektive kategori värderas i redovisningen enligt nedan, i
före kommande fall med justeringar som följer av reglerna för säkringsredo-
visning .
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Tillgångar i denna kategori redovisas vid anskaffningstidpunkten till anskaff-
ningsvärdet, definierat som verkligt värde plus transaktionskostnader och
refter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivnteme-
toden.
Denna kategori utgörs av tillgångar innehas inom ramen för en affärsmodell
vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga
kassa flöden enbart bestående av kapital- och ränta. Tillgångarna i kategorin
utgörs av utlåning, räntebärande värdepapper och övriga tillgångar som upp-
fyller ovanstående villkor.
Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen, för värdepapper under rubri-
ken Nedskrivning av finansiella tillgångar, och för övriga tillgångar under rubri-
ken ” Kreditförluster netto” medan den effektiva räntan redovisas som ränte -
Noter
83
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
A
intäkt. Se även stycket ”Kreditförluster och nedskrivningar av finansiella till-
gångar”.
Realiserade resultat fn försäljning av tillgångar redovisas direkt i
resultat räkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Tillgångar i denna kategori redovisas vid anskaffningstidpunkten till verkligt
värde plus transaktionskostnader och därefter till verkligt värde i balansräk-
ningen med orealiserade värdeförändringar redovisade som en komponent i
övrigt totalresultat och ackumuleras mot en särskild reserv (verkligt värdere-
serv), i eget kapital.
Denna kategori utgörs av tillgångar innehas inom ramen för en affärsmodell
vars mål är att inkassera avtalsenliga kassaflöden enbart bestående av kapi-
tal- och ränta antingen genom innehav eller genom förljning. Kategorin
utgörs av räntebärande värdepapper.
Tillgångarna prövas för nedskrivning löpande. Se även stycket ”Kreditför-
luster och nedskrivningar av finansiella tillgångar”. Nedskrivningar redovisas i
resultat räkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner
och som en förändring av verkligt värdereserven i eget kapital via övrigt total-
resultat.
Förändringarna i verkligt värde överförs från övrigt totalresultat till Netto-
resultat av finansiella transaktioner i resultaträkningen när tillgången realise-
ras eller när nedskrivning sker. (Värdeförändringar hänförliga till valutakurs-
förändringar redo visas i resultaträkningen).
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Vid första redovisningstillfället redovisas tillgångar i denna kategori till verk-
ligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträk-
ningen.
Förändringar av verkligt värde och realiserade resultat för dessa tillgångar
redovisas direkt i resultaträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finan-
siella transaktioner” medan den effektiva räntan redovisas som ränteintäkt.
Kategorin innehåller räntebärande värdepapper som vid första
redovisnings tillfället identifierats som värderade till verkligt värde via resulta-
tet för att eliminera inkonsekvenser i värdering och redovisning, den så kall-
lade verkligt värdeoptionen.
Utöver detta inneller kategorin tillgångar som inte uppfyller definitio-
nerna på övriga värderingskategorier och därmed ska värderas till verkligt
värde via resultaträkningen. (T.ex. innehav för handel och tillgångar med andra
kassa flöden än kapital belopp och ränta på detta). Dessa tillgångar består i
SBAB enbart av Derivatinstrument .
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Vid första redovisningstillfället redovisas skulder i denna kategori till verkligt
värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen.
Kategorin delas upp i sådana finansiella skulder som innehas för handel
och sådana finansiella skulder som företagsledningen vid första redovis-
ningstillfället valt att klassificera i denna kategori.
Samtliga SBAB:s skulder i kategorin utgörs av derivatinstrument (som
används för säkring av finansiella risker och) som i redovisningen har definie-
rats som innehav för handel.
Förändringar av verkligt värde och realiserade resultat för dessa skulder
redo visas i resultaträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella
transaktioner”, medan den effektiva räntan redovisas som räntekostnad.
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella skulder som inte klassificeras som ”Finansiella skulder värderade
till verkligt värde via resultatkningen” redovisas initialt till verkligt värde
med tillägg för transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaff-
ningsvärde med tilmpning av effektivräntemetoden. Denna kategori omfat-
tar huvudsakligen emitterade värdepapper, inlåning från allmänheten och
skulder till kreditinstitut. Realiserade resultat fn återköp av egna skulder
påverkar årets resultat när de uppstår och redovisas under rubriken ”Nettore-
sultat av finansiella transaktioner”, medan den effektiva räntan redovisas som
ränte kostnad.
Repor
Med repor menas avtal där parterna har kommit överens om försäljning samt
åter köp av ett visst värdepapper till ett i förg bestämt pris. Värdepapper som
har lämnats eller mottagits enligt dessa återköpsavtal bokas inte bort fn, res-
pektive redovisas inte i balansräkningen. Erhållen likvid redovisas i balansräk-
ningen som skuld till kreditinstitut och erlagd likvid redovisas som utlåning till
kreditinstitut. Resultatet utgörs av skillnaden mellan försäljnings- och åter-
köpsbelopp och redovisas som en ränteintäkt respektive räntekostnad .
Beräkning av verkligt värde
Verkligt värde definieras som det pris som skulle erhållas på värderingsdagen
vid försäljning av en tillgång eller betalas för att överra en skuld genom en
ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.
Bekning av verkligt värde på finansiella instrument värderade till verkligt
värde och som handlas på en aktiv marknad, baserar sig på noterade priser
(nivå 1).
För finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastslls
verkligt värde utifrån vedertagna värderingstekniker (nivå 2). Bekningar i
samband med värderingen baseras så långt som möjligt på observerbara mark-
nadsuppgifter. I huvudsak används modeller baserade på diskonterade kassa-
flöden. I enstaka fall kan bekningarna även baseras på egna antaganden eller
bedömningar (nivå 3).
Eget kapitalinstrument
Emitterade värdepapper där den ekonomiska innebörden enligt definitio-
nerna i IAS32 mer har karaktären av eget kapital redovisas som primärkapital-
tillskott under eget kapital. Räntebetalningar på instrumenten redovisas när
de betalas och behandlas som ett avdrag från eget kapital.
Derivat och säkringsredovisning
Derivatinstrument används i huvudsak för att hantera ränte- och valutarisker i
koncernens tillgångar och skulder. Derivaten redovisas till verkligt värde i
balansräkningen.
För de ekonomiska säkringar där riskerna för betydande resultatslag är
störst och som uppfyller de formella kraven har SBAB valt att tilmpa säk-
ringsredovisning avseende säkring av ränte- och valutarisk. Därutöver finns
andra ekonomiska säkringar där säkringsredovisning inte tillämpas. För säk-
ringsredovisningen tillämpas den så kallade ”carve-out”-versionen av IAS 39
som den antagits av EU.
Verkligt värdesäkring
Vid verkligt värdekring värderas säkringsinstrumentet (derivatet) till verk-
ligt värde samtidigt som den säkrade tillgången eller skulden värderas med ett
tillägg för ackumulerad föndring av verkligt värde hänförlig till den säkrade
risken på den säkrade posten. Värdeförändringarna redovisas direkt i resul-
taträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”. Säk-
ringens effektiva ränta redovisas i räntenettot.
Om säkringsrelationer avbryts periodiseras de ackumulerade vinsterna
eller rlusterna som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i
resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens
återstående löptid. Såväl periodiseringen som den realiserade vinst eller för-
lust som uppsr i samband med förtida stängning av ett säkringsinstrument
redovisas i resultaträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella
transaktioner”.
Portföljsäkring
I denna typ av säkring, används derivat för att på en mer övergripande ni
säkra ränterisker. Den redovisningsmässiga hanteringen av derivat som desig-
nerats såsom portföljsäkring, liknar övriga verkligt värdesäkringsinstrument.
Vid verkligtrdesäkring av portföljer av tillgångar redovisas den vinst eller
förlust som är hänförlig till den säkrade risken under rubriken ”Värdeföränd-
ring på räntesäkrade poster i portljsäkringar” i balanskningen. Den säk-
rade posten är en portfölj av utningstransaktioner som är baserad på nästa
kontraktuella omttningsdag. Säkringsinstrumentet som används är en
grupp av ränteswappar indelade i ränteomttningsspann utifn villkoren i
den fasta delen av swappen.
Kassaflödessäkring
Vid kassaflödessäkring värderas säkringsinstrumentet (derivatet) till verkligt
värde. Den effektiva delen av den totala värdeförändringen redovisas som en
komponent i övrigt totalresultat och ackumuleras i en särskild reserv (säk-
ringsreserv), i eget kapital. Ackumulerade belopp återrs i resultatkningen
i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Ineffektiv del av deri-
vatets värdeförändring förs till resultaträkningen under posten ”Nettoresultat
av finansiella transaktioner”, där även den realiserade vinst eller förlust, som
uppstår i samband med att säkringsrelationen upphör, redovisas. Derivatets
effektiva ränta redovisas i räntenettot.
Kreditförluster och nedskrivningar av finansiella tillgångar
Som kreditförluster redovisas under året förntade kreditrluster med
avdrag för de garantier som bedöms kunna tas i anspk eller som har tagits i
anspk och eventuella återvinningar. Med konstaterade förluster avses för-
luster där beloppen är definitiva eller med övervägande sannolikhet fast-
ställda och därmed bortbokade från balansräkningen.
Noter
84
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
A
Nedskrivning – förväntade kreditförluster
Redovisningen av en förlustreserv beror på exponeringens klassificering
enligt IFRS 9 samt de karaktäristiska kassaflödena:
För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde redovi-
sas förlustreserv som en avdragspost tillsammans med tillgången
balansräkningen.
För finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
redovisas förlustreserv i eget kapital balansräkningen.
För exponering som inte redovisas på balansräkningen (t.ex. låneften och
byggnadskreditiv) redovisas förlustreserv som en avsättning på skuldsidan
i balansräkningen.
Förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar i balansräkningen
Enligt IFRS 9 delas de finansiella tillgångarna i utlåningsverksamheten in efter
deras relativa kreditrisk sedan det första redovisningstillfället i tre kreditsteg:
Förändring i kreditrisk
Steg 1 Steg 2 Steg 3
Tidpunkt Från första redo-
visningstillfället
Vid en bety-
dande ökning av
kreditrisk sedan
första redo-
visningstillfället
Vid fallissemang
Förlust-
reserv
ECL över 12
månader
ECL över förvän-
tad återstående
löptid
ECL över förvän-
tad återstående
löptid
Ränteintäkt Baserad på
brutto redovisade
värdet
Baserad på
brutto redovisade
värdet
Baserad på netto-
redovisade vär-
det
Beroende på kreditsteg bestäms förlustreserven genom en beräkning av den
förväntade kreditförlusten (ECL) antingen över de kommande 12 månaderna
eller den återstående förväntade löptiden. Tillgångar kan migrera mellan kredit-
stegen fn en balansdag till en annan. Detta besms utifrån föndringen i
kreditrisk jämfört med det första redovisningstillllet. Ränteinkter för till-
gångar i kreditsteg 3 är baserade på det nettoredovisade värdet där förlustre-
serv är avdragen medan ränteinkter för övriga kreditsteg är baserade på det
bruttoredovisade värdet.
Kreditsteg 1
För lån där kreditrisken inte har ökat betydligt sedan det första redovisnings-
tillfället ska förlustreserven motsvara ECL över de kommande 12 månaderna.
För att mäta förväntade kreditrluster är det främst tre dimensioner som
beaktas. Sannolikheten för fallissemang (PD), förlustandelen i händelse av
fallissemang (LGD), och den förntade exponeringen i händelse av fallisse-
mang (EAD) där produkten resulterar i den förntade kreditförlusten (ECL).
Då ECL för kreditsteg 1 ska avspegla 12 månader mäts PD över 12 månader. För
att beräkna den förväntade kreditförlusten använder SBAB sina portföljmo-
deller för intern riskklassificering (IRK) avsedda för kapitalckning, men där
mpliga justeringar har gjorts för att säkerställa ett väntevärdesriktigt ECL
som speglar både rådande konjunktur och framåtblickande information. Jus-
teringarna innefattar bland annat borttagande av försiktighetsmarginaler och
den kalibrering mot långfristiga estimat genom en ekonomisk konjunkturcykel
som kapitalckningsrordningen (CRR) stipulerar. På så sätt kan skatt-
ningar som speglar den faktiska kreditrisken idag erhållas. Vidare appliceras
effekter av makroekonomiska faktorer till estimaten för att fånga variationer
över tänkbara scenarier. Samma förfarande, vad gäller att anpassa riskpara-
metrar från IRK, tilmpas också för kreditsteg 2 och 3. För mer information
om kreditriskmodeller inom IRK, se not
RK
1.
Kreditsteg 2
För lån där kreditrisken har ökat betydligt sedan det första redovisningstillfäl-
let ska förlustreserven motsvara ECL över den förväntade återstående löpti-
den. Då ECL för kreditsteg 2 ska avspegla återstående löptid mäts PD över
förntad återsende löptid. En bemning om det har inträffat en bety-
dande ökning av kreditrisken görs både individuellt och kollektivt för homo-
gena kreditriskgrupper, så kallade riskklasser. För bedömningen används his-
toriska data för fallissemang för respektive riskklass och framåtblickande
information i form av prognoser av makroekonomiska faktorer som uppvisar
en tydlig koppling till bankens fallissemang. SBAB bedömer om kreditrisken
har ökat betydligt sedan det första redovisningstillfället genom att mäta avvi-
kelser mot en förväntad utveckling av PD för den ursprungliga riskklassen.
Utöver mätningen av en föndring i PD tillämpas också antagandet att en
betydande ökning av kreditrisk har inträffat då betalningar är förfallna med
mer än 30 dagar. Med anledning av coronapandemin införde banken under
2020 en kvalitativ indikator för bedömning av betydande ökning i kreditrisk
som avser amorteringslättade privatlån. Amorteringslättade privatlån förflyt-
tas automatiskt till kreditsteg 2. Utöver det finns inga ytterligare kvalitativa
indikatorer för bedömningen mot bakgrunden att kvalitativa faktorer redan
beaktas i skattningen av PD inom affärsområdet Företag & Brf. Kvalitativa
faktorer fångar aspekter av bland annat underhållsbehov och förvaltning av
fastigheter samt finansiell stabilitet hos låntagarna. Vidare har kreditexperter
inom detta afrsomde möjligheter att även manuellt justera det skattade
PD genom riskklassen om så är motiverat.
Kreditsteg 3
Även för kreditförsämrade lån ska förlustreserven motsvara ECL över den för-
väntade återstående löptiden. För att avgöra om lån är kreditförsämrade tilläm-
pas i huvudsak den interna fallissemangsdefinitionen, vilket innebär att samt-
liga lån tillhörande fallerade låntagare klassificeras som kreditförsämrade och
allokeras till kreditsteg 3. PD för kreditsteg 3 motsvarar således 100 procent.
Utöver den interna fallissemangsdefinitionen tillämpas även antagandet enligt
IFRS 9 att lån är kreditförsämrade när de är förfallna till betalning i mer än 90
dagar. Detta antagande beaktar inte några relativa tröskelvärden avseende för-
fallna belopp, till skillnad från den interna fallissemangsdefinitionen där både
relativa och absoluta tröskelvärden tilmpas, vilket innebär att kreditsteg 3
omfattar fler lån än de som är kreditrmrade enbart på grund av fallisse-
mang.
SBAB tillämpar en fallissemangsdefinition som innebär att en låntagare anses
vara fallerad om något av följande kriterier är uppfyllda:
ntagaren har lån som är förfallna till betalning med väsentligt belopp i
mer än 90 på varandra följande dagar
Det är osannolikt att låntagaren kan fullfölja sina kreditrpliktser gente-
mot SBAB (osannolikhet för betalning)
Flertalet händelser beaktas av banken vid bemning av osannolikhet för
betalning, bland annat:
Lånet har genomgått framtvingad omförhandling och har betydande lätt-
nadsåtgärder
net ligger på obestånd på grund av en individuell expertbemning.
Förväntade kreditförluster för poster utanför balansräkningen
För poster utanför balansräkningen definieras det första redovisningstillfället
som det tillfälle då banken blir avtalspart till det oåterkalleliga åtagandet. För-
lustreserven beräknas på samma sätt som för finansiella tillgångar i balans-
kningen men där även en konverteringsfaktor (CCF) tillämpas. CCF mäter
den andel av åtagandet som förväntas konverteras till balanskningen. Lik-
som övriga riskdimensioner är CCF något som används inom IRK för kapital-
ckningen. Inom IRK tillämpas föreskrivna schablonvärden enligt CRR för
CCF vid kapitaltäckning. Samma CCF-schabloner tillämpas i ECL-modellen
för beräkning av förväntade kreditförluster.
Förväntade kreditförluster i likviditetsportföljen
Enligt IFRS 9 ska förväntade kreditförluster även redovisas för finansiella till-
gångar i likviditetsportljen. Förntade kreditrluster redovisas för instru-
ment vilka värderas till upplupet anskaffningsvärde samt tillgångar värderade
till verkligt värde via övrigt totalresultat. Innehaven i likviditetsportljen
består endast av likvida räntebärande värdepapper med hög extern rating där
samtliga värdepapper klassificeras som ’investment grade’. Eftersom ’invest-
ment grade’ används som indikator för att bedöma låg kreditrisk enligt IFRS 9,
inner det att samtliga värdepapper allokeras till kreditsteg 1 så länge som
detta uppfylls. SBAB säkersller därför regelbundet att värdepapperna är
investment grade’ och har interna policyer som reglerar att likviditetsporföl-
jen endast består av högkvalitativa tillgångar. För likviditetsportljen mot-
svarar förlustreserven en ECL över 12 månader. Då SBAB använder sig av
extern rating fångas eventuella förändringar upp i bekningen av ECL per
balansdag.
Mäta betydande ökning av kreditrisk
För mätning av en betydande ökning av kreditrisk har historiska data för utlå-
ningsportföljen analyserats med avseende på fallissemang och utvecklingen
av PD givet ursprungliga riskklasser vid första redovisningstillfället. Tröskelni-
våerna har bestämts genom beräkning av konfidensintervall för PD givet lån i
den historiska portföljen och dess ursprungliga riskklasser. Tröskelnivån som
bems åtskilja en betydande ökning av kreditrisk är avvikelser i PD som över-
stiger den tredje percentilen för affärsområdet Privat och den fjärde percenti-
len för affärsomdet Företag & Brf. Detta motsvarar konfidensnivåer om 97
respektive 96 procent. Lånet kommer då migrera till kreditsteg 2 och befinn a
sig där så länge som dess PD, mätt över 12 månader, ligger över tröskeln. Trös-
kelvärdena är kalibrerade genom ett statistiskt test av en korrelationskoeffi-
cient där nivåerna av PD bestäms utifrån vad som maximerar identifieringen
av framtida kreditförluster för icke-kreditförsämrade lån (ej tillrande kre-
ditsteg 3), samtidigt som andelen av de som identifierats men som inte leder
till konstaterade kreditförluster minimeras. Migrationen från kreditsteg 2 till 1
styrs av tröskelvärdena för PD samt antagandet om betalningar förfallna med
Noter
85
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
A
mer än 30 dagar enligt IFRS 9. Således tillämpas inga karensperioder vid en
eventuell återgång till kreditsteg 1. Banken har bemt att detta inte är nöd-
vändigt då PD till stor del är baserad på låntagarens betalningsskötsel som
redan medför en viss tidsfördröjning.
Framåtblickande information
För att beakta framtida konjunktursvängningar vid bekningen av ECL och på
så sätt uppnå ett objektivt estimat används framåtblickande information.
Den framåtblickande informationen utgörs av prognoser av makroekono-
miska faktorer vilka har stor betydelse för utvecklingen på svenska bostads-
marknaden och uppvisar en stark korrelation med bankens fallissemang samt
kreditförluster i utlåningen. Den framåtblickande informationen sträcker sig
36 månader och är i linje med den prognosperiod som tillämpas i SBAB:s kapi-
tal och likviditetsutvärderingen (IKLU). Vidare anses 36 månader utgöra den
effektiva perioden i en konjunkturnedng (eller uppgång). Efter 36 månader
gör banken antagandet att konjunkturen svänger tillbaka till utgångsläge som
var aktuell per balansdag, som sedan kommer vara gällande under den åter-
stående löptiden för lånen. Antagandet har bedömts som rimligt eftersom lån
har en relativ kort förväntad löptid – mindre än 10 år – och att flertalet stora
konjunktursvängningar ska inträffa i följd under den förväntade återstående
löptiden är osannolik. Reporänta och arbetslöshet är båda faktorer vilka har
en tydlig korrelation med PD och fallissemang på den svenska bostadsmark-
naden. Förändring i nivå av reponta kommer indirekt att påverka låntagares
ntekostnader medan förändringar i arbetslöshet får direkt genomslag i
deras betalningsförmåga. För att mäta effekten i PD har en modell skattats
som förklarar bankens fallissemangsfrekvens genom de två makroekono-
miska faktorerna. För LGD har bostads- och fastighetspriser använts som
makroekonomisk faktor för att förklara förändringar i förlustandelen. Då kre-
ditrlusten för säkerslld utlåning till största del beror på beningsgrad och
därmed marknadsvärdena av säkerheterna anses det föreligga en perfekt kor-
relation med LGD. Därr sker det en direkt skalning av LGD för att spegla
effekten av denna faktor. I de värre scenarierna, vilka ska spegla finansiella
kriser, används nedgångsjusterade LGD-estimat utan försiktighetsmarginaler
från IRK-systemet till skillnad fn övriga scenarier där LGD-estimaten speg-
lar rådande konjunktur.
Den framåtblickande informationen ska ses som en justering till de två risk-
dimensionerna, PD och LGD, vilka påverkar både allokering till kreditsteg samt
storleken ECL. Vid identifieringen av makroekonomiska faktorerna har sär-
skilt korrelationen dem emellan analyserats för att säkerställa rimliga scena-
rier. För EAD har kassaflöden prognosticerats enligt gällande amorteringspla-
ner. Dessutom har en faktor för förtidslösen också tillämpats för att ta hänsyn
till lånets förväntade återstående löptid. De makroekonomiska faktorerna
och effekterna av dem appliceras konsekvent på bankens utlåningsportfölj
för samtliga exponeringstyper. För närvarande simuleras fyra scenarier där
både positiva och negativa prognoser av ovangivna makroekonomiska fakto-
rer utrderas. Fyra scenarier har bemts som tillräckligt för att fånga even-
tuella variationer i ECL utifrån rådande konjunkturläge. Slutliga ECL viktas
sedan samman utefter sannolikheter att SBAB ska uppleva kreditförluster av
den storlek som respektive scenario visar. Historik om fallissemang och kre-
ditrluster, som PD och LGD i grunden baseras på, tillsammans med den
framåtblickande information, som analyseras genom makroekonomiska sce-
narier, säkersller att SBAB uppnår ett objektivt estimat av ECL enligt IFRS
9.
Beslut av framåtblickande information och manuella justeringarDet är
CRO med stöd av det ekonomiska sekretariatet och kreditriskexperter som
lämnar förslag på den framåtblickande informationen. Förslaget presenteras
för ALCO (Assets and Liabilities Committee) som sedan fattar beslut om
prognoserna över makroekonomiska faktorer och vikterna för respektive sce-
nario. Beslutet från ALCO behöver vidare tillstyrkas av styrelseorganet Risk
och Kapitalkommittén (RKK).
Vid större chocker på bostadsmarknaden eller finansmarknader kan manu-
ella justeringar av ECL vara nödvändiga. Liksom för den framåtblickande
informationen behöver ett förslag lämnas till ALCO som fattar beslut och
sedan tillstyrks av RKK. Justeringarna kan avse både påslag i PD och LGD och
hanteras på samma sätt som den framåtblickande informationen. I de fall det
rör sig om geografiska omden eller produkttyper som blir särskilt drabbade
av chockerna kan en manuell allokering behöva göras till de berörda lånen.
Pengars tidsvärde
Förntade kreditrluster för lån med rörlig ränta ska enligt IFRS 9 diskonte-
ras med den effektiva räntan. Samtliga lån i SBAB:s utning anses ha rörliga
ntor med olika bindningstider. Vid diskontering av ECL till nuvärde per
balansdag används den nominella räntan baserat på aktuella räntevillkor som
en approximation av den effektiva räntan. Eftersom inga uppläggningsavgif-
ter tas ut och aviavgifter endast förekommer i begränsad omfattning be-
mer banken detta som en rimlig approximation.
Osäkerhet i beräkningen av ECL
Den största källan till okerhet i beräkningen av ECL är den framåtblickande
informationen. SBAB simulerar ECL i flera scenarier som är både av positiv och
negativ karaktär för att fånga variationen i bankens förntade kreditförluster.
De makroekonomiska faktorerna påverkar antingen PD eller LGD och får stor
inverkan på ECL. Beroende på valet av vikterna som åtts scenarierna varierar
det sammanvägda estimatet av ECL. För information om scenarierna som till-
lämpades vid utgående period, scenarioviktningen och variationen i ECL som
visar på känsligheten av den framåtblickande informationen, se not
RK
1.
En annan källa till osäkerhet är tröskelnivån för PD som bedöms åtskilja en
betydande ökning av kreditrisk. Beroende på hur hög tröskeln är får det inver-
kan på storleken av ECL. I tabellen nedan presenteras hur utlåningen fördelas
över kreditstegen för olika tröskelnivåer av PD samt hur stor den procentuella
förändringen av ECL blir sett till dagens tröskel, som motsvarar avvikelser i PD
vid den tredje percentilen för affärsområde Privat och den fjärde percentilen
för affärsomde Företag & Brf.
Känslighetsanalys avseende tröskelnivåer för PD
Fördelning av EAD över kreditsteg
och förändring i ECL
Percentil
5 4/3 1
Kreditsteg 1 85,4% 90,7% 96,5%
Kreditsteg 2 14,4% 9,2% 3,4%
Kreditsteg 3 0,1% 0,1% 0,1%
ECL +14,4 % –16,0 %
Modifiering av finansiella tillgångar
Om avtalade kassaflöden för ett lån omförhandlats eller på annat sätt modi-
fierats gör SBAB en bedömning om förändringen resulterar i en modifierings-
vinst eller -förlust samt om beloppet är så pass väsentlig att modifieringen
leder till bortbokning från balansräkningen. Förändringen bedöms som
väsentlig när de omförhandlade villkoren medför att det diskonterade nuvär-
det av kassaflöden skiljer sig med mer än tio procent från nuvärdet enligt det
ursprungliga låneavtalet. Tröskeln för väsentlighet om tio procent är bestämt
utifn en kvalitativ bedömning om vad som anses vara en rimlig nivå. Denna
nivå motsvarar dessutom tröskeln för väsentlighet som gäller modifieringar av
skuldinstrument. En betydande modifiering som leder till bortbokning leder
till att lånet får ett nytt första redovisningstillfälle och därmed en ny
ursprunglig riskklass. Beviljning av amorteringslättnader kommer att ses som
modifieringar i det fall det sker utom låneavtalet. Amorteringslättnader leder
dock inte till några modifieringsvinster eller- förluster eftersom de inte påver-
kar nuvärdet av lånet .
Övrigt
Funktionell valuta
Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapporteringsvaluta, är svenska kro-
nor. Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor.
Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta redovisas till transaktionsdagens kurs och
fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valu-
takursresultat som uppkommer vid reglering av transaktioner i utländsk
valuta och vid omkning av monera tillgångar och skulder i utländsk valuta
redovisas i resultaträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella
transaktioner”.
Leasing
De leasingsavtal som redovisas avser huvudsakligen kontorslokaler och kon-
torsutrustning. Aktuella leasingkontrakt, med undantag för kortfristiga och
mindre leasingkontrakt, redovisas som en materiell anläggningstillgång (nytt-
janderätt) och som en skuld (leasingskuld) i balansräkningen. Redovisningen
av leasingkontrakten som en materiell anläggningstillgång sker enbart i kon-
cernen i enlighet med det undantag som föreligger i RFR2.
Hyreskontrakten avseende lokaler har en avtalstid mellan 2 år till 12 år. De
aktuella leasingkontrakten nuvärdeberäknas, där avtalets längd och diskon-
teringsränta är de mest väsentliga parametrarna. Som diskonteringsränta
använder SBAB den marginella låneräntan och diskonteringsräntan gäller
under hela kontraktets löptid inklusive eventuella indexeringar.
Leasingavtal som är kortare än 12 månader, eller för vilka den underliggande
tillgången har ett lågt värde (under 5000 USD), redovisas som en kostnad lin-
järt över leasingperioden och ingår således inte i leasingskulder och nyttjran-
derätter.
Materiella anläggningstillgångar
SBAB redovisar materiella anläggningstillgångar som tillgångar i balansräk-
ningen under förutsättning att det är sannolikt att bolaget kommer att dra
Noter
86
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
A
nytta av framtida ekonomiska fördelar. Materiella tillgångar redovisas till
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella
nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar inkluderar leasingkontrakt som
hanteras enligt IFRS 16 – se avsnittet Leasing.
De materiella anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas
nyttjandeperiod. Avskrivningsbeloppet beräknas som tillgångens anskaff-
ningsvärde med avdrag för beräknat restvärde vid nyttjandeperioden. Datain-
ventarier skrivs av på fyra år och övriga inventarier skrivs av på fem år. Det görs
en årlig bedömning av tillgångens restvärde och nyttjandeperiod.
Avseende leasing sker avskrivning utifn det summerade nuvärdet vid kon-
traktets början och över kontraktets löptid, dvs en rak avskrivning.
Immateriella anläggningstillgångar
Investeringar i förvärvad och/eller egenutvecklad programvara redovisas till
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventu-
ella nedskrivningar. Kostnader för underhåll av programvara kostnadsförs när
de uppsr. Egenutvecklad programvara redovisas som tillgång då kriterierna
enligt IAS 38 är uppfyllda. SBAB har en internt utarbetad process för aktive-
ring av egenutvecklad programvara. Besllare av initiativet/projektledare
ansvarar för att tydligt formulera vad som ska utvecklas, beskriva de ekono-
miska fördelarna samt säkerslla att SBAB kan på ett tillförlitligt sätt
bekna de utgifter som är hänförliga till investeringen under dess utveckling.
Beslut om aktivering av egenutvecklad programvara sker i samd med
SBAB:s IT-controller.
Utvecklingsutgifter aktiveras endast i koncernredovisningen. Immateriella
anläggningstillgångar inkluderar den goodwill som uppsr vid förvärv av dot-
terbolag där den ersättning som erlagts för rörelseförvärvet överstiger det
verkliga värdet på förrvade identifierbara nettotillgångar – se även avsnit-
tet Koncernredovisning .
Avskrivning av immateriella anggningstillgångar sker linjärt över tillng-
arnas nyttjandeperiod. Tillgångarna bedöms ha en nyttjandeperiod på fyra
eller fem år. Avskrivningstiden och avskrivningsmetoden för en immateriell
anläggningstillgång omprövas i slutet av varje räkenskapsår .
Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
En tillngs återvinningsvärde fastställs när det finns någon indikation som
tyder på att tillgångens värde kan ha minskat. Ännu ej färdigställda utveck-
lingsarbeten prövas för nedskrivning årligen oavsett förekomst av indikationer
på värdeminskning. Tillgången skrivs ner när det redovisade värdet överstiger
återvinnings värdet. Ned skrivningsbeloppet belastar periodens resultat.
En nedskrivning av goodwill redovisas när en kassagenererande enhets redo-
visade värde dit goodwill allokerats överstiger återvinningsvärdet. Då nedskriv-
ningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet fördelas nedskriv-
ningsbeloppet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell ned-
skrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostna-
der och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras fram-
tida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och
den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
Skatter
Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt utgörs
av skatt som ska betalas eller erhållas avseende innevarande års skattemäs-
siga resultat samt av justeringar av aktuell skatt för tidigare år. För poster som
redovisas i resultaträkningen redovisas därmed sammanhängande skatteef-
fekter i resultaträkningen.
Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i
eget kapital, redovisas i övrigt totalresultat respektive direkt i eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder beräknas enligt
Balansräknings metoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan
redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjutna
skattefordringar redovisas för outnyttjade skattemässiga avdrag i den
omfattning det är sannolikt att avdragen kommer att kunna utnyttjas mot
framtida skattepliktiga överskott. Uppskjutna skatter beräknas enligt den
skattesats som förväntas gälla vid tidpunkten för taxeringen.
Likvida medel
Likvida medel definieras som kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
samt utlåning till kreditinstitut.
Pensioner
Koncernen har både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.
För de avgiftsbestämda pensionsplanerna betalas fasta avgifter till en fris-
ende enhet och härefter uppsr inte några ytterligare förpliktelser. Pensions-
kostnader för avgifts bestämda planer kostnadsförs löpande i takt med indivi-
dens intjänande.
De förmånsbestämda pensionerna beräknas kvartalsvis av oberoende
aktuarier med tilmpning av den så kallade ”projected unit credit method”,
vilket medför att redovisning sker av koncernens nettoförpliktelse avseende
de förmånsbestämda pensionsplanerna. SBAB har enbart en förmånsbe-
stämd plan och den avser medarbetare i Sverige. Vid beräkningen av nurdet
av den förmånsbestämda förpliktelsen diskonteras uppskattade framtida
kassaflöden med användning av räntesatsen för bostadsobligationer i
svenska kronor med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktel-
sens. Uppbokning av nettoförpliktelse för förmånsbestämda pensioner sker
enbart i koncernen.
Avsättningen avseende förmånsbestämda pensioner inkluderar särskild
löneskatt.
Segmentrapportering
SBAB:s segmentsrapportering utgår från den segmentinformationen som
presenteras internt i uppföljnings- och styrningssyfte.
Koncernen har identifierat koncernens VD som dess högste verkställande
beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av VD för att följa
upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för
den segmentsrapportering som presenteras.
De segment som föreligger inom SBAB är:
Privat
Företag & Brf
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget, SBAB Bank AB (publ), tillämpar lagbegränsad IFRS, vilket inne-
r att årsredovisningen är uppttad enligt IFRS med de tillägg och undantag
som följer av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redo-
visning för juridiska personer samt lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och all-
männa råd om årsredo visning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS
2008:25).
Skillnader i jämförelse med koncernen
De huvudsakliga avvikelserna mellan koncernens och moderbolagets redovis-
ningsprinciper framgår nedan:
Uppställningsform för resultat- och balansräkning
Moderbolaget, liksom koncernen, följer ÅRKL:s uppställningsform för resul-
tat- och balanskning. Dock skiljer sig uppställningsformen för eget kapital
åt mellan moderbolaget och koncernen. Moderbolagets reservfond redovisas
i koncernen som balanserad vinst medan moderbolagets Fond för verkligt
värde ingår i koncernens Reserver.
Immateriella anläggningstillgångar
Utgifter hänförliga till egenutvecklad programvara redovisas i moderbolaget
som kostnad i resultaträkningen.
Leasing
Förekommande leasingavtal är hänförliga till för verksamheten normala avtal
och avser huvudsakligen kontorslokaler och kontorsutrustning. SBAB har valt
att tillämpa IFRS 16 i koncernen då inga krav på att tillämpa IFRS 16 i juridisk
person finns i enlighet med RFR 2.
Pensioner
Tryggandelagen och föreskrifter från Finansinspektionen innehåller regler
som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än
de som anges i IAS 19. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för
skattemässig avdragsrätt. Mot bakgrund av detta anger RFR 2 att reglerna i
IAS 19 avseende förmånsbesmda pensionsplaner inte behöver tillämpas i
juridisk person.
Värdering vid övertagande av fordringar
SBAB är initial kreditgivare för samtliga bolån utgivna av SBAB-koncernen.
nefordringar, som uppfyller regelverkskraven för att kunna ingå i säkerhets-
massan som utgör säkerhet för de säkerställda obligationer som emitteras av
SCBC, förs dagligen fn moderbolaget till dotterbolaget SCBC. Övertagan-
det sker till verkligt värde.
Dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärde-
metoden.
Utdelning
Erhållna utdelningar från dotterföretag redovisas i resultaträkningen. Anteci-
perad utdelning från dotterretag redovisas i de fall formella beslut fattats i
Noter
87
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
A
dotterföretaget eller där moderbolaget på annat sätt har full kontroll över
beslutsprocessen innan moderbolaget publicerar sina finansiella rapporter.
mnad utdelning redovisas, som en minskning av fritt eget kapital, efter
det att beslut om utdelning fattats på den ordinarie årssmman.
Koncernbidrag
Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas i resultaträkningen
medan lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas
som ökning av andelar i koncernföretag.
Kritiska bedömningar och uppskattningar
Viktiga antaganden
För att upprätta årsredovisningen i enlighet med IFRS krävs att företagsled-
ningen använder sig av uppskattningar och bedömningar baserade på tidigare
erfaren heter och antaganden som anses vara rättvisa och rimliga.
Inga kritiska bemningar har gjorts utöver de som involverar uppskattningar.
Dessa uppskattningar har en materiell påverkan på redovisade belopp för till-
gångar, skulder och åtaganden utanför balansräkningen liksom för intäkter
och kostnader i den årsredovisning som presenteras. Det faktiska utfallet kan
senare i viss mån komma att avvika från de uppskattningar som gjorts.
Värdering av lånefordringar
Den förväntade kreditförlusten ska antingen avse en period om 12 månader
eller den återstående löptiden av fordran om en signifikant ökning i kreditrisk
har inträffat. Vid skattning av kredit förluster ska tidigare observerbar data
användas tillsammans med antaganden över den makroekonomiska utveck-
lingen. Som för all skattning av framtida utfall inner bedömningen av kredit-
förluster en osäkerhet, inte minst för lånefordringar som uppvisar en signifikant
ökning i kreditrisk, vilket kan leda till justeringar av tillgångarna. Dessutom sker
det en individuell expertbedömning för kreditförsämrade lånefordringar där för-
lustrisken är överhängande, vilket i sig medför stor osäkerhet. Flytt av låneford-
ringar inom koncernen görs till verkligt värde.
För mer information, se avsnittet ”Kreditrluster och nedskrivningar av
finansiella tillgångar”.
Finansiella instrumentrderade till verkligt värde
Värdering görs baserat observerbara marknadsdata dels genom direkt till-
lämpning av noterade priser, dels genom vedertagna värderingstekniker. Kri-
tiska bedömningar och uppskattningar i samband med värdering till verkligt
värde görs i valet av vilken värderingsteknik och vilka marknadsdata som
används. I båda fallen görs bedömningar huruvida använd värderingsteknik
och marknadsdata utr en bra skattning av det verkliga värdet.
Nedskrivningsprövning av goodwill
Värdet på redovisad goodwill prövas minst en gång per år med avseende på
eventuellt nedskrivningsbehov. Prövningen kräver en bedömning av nyttjan-
devärdet på den kassagenererande enheten, till vilken goodwillvärdet är hän-
förlig. Vidare krävs ett antagande om förväntade framtida kassaflöden samt
att en relevant diskonteringsränta fastslls för beräkning av kassaflödets
nuvärde. De bemningar som gjorts per den 31 december 2022 anges i not
T
8 .
A:2 Upplysningar om närstående
SBAB Bank AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag som ägs till 100 pro-
cent av den svenska staten.
Koncernföretag
AB Sveriges Säkersllda Obligationer (publ) och Booli Technologies AB är att
betrakta som dotterbolag och redovisas enligt förvärvsmetoden, vilket inne-
bär att interna transaktioner elimineras på koncernnivå. Transaktioner med
närstående bolag har skett till marknadsmässiga villkor. Per 30 november
lde SBAB sina andelar i dotterbolaget Boappa AB.
Koncernen SBAB SCBC BOOLI
mnkr 2023 2022 2023 2022 2023 2022
Tillgångar
Utlåning till kreditistitut 144 158 128 457
Derivatinstrument 12 377 21 769 10 122 12 556
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 763 375 2 1
Övriga tillgångar 3 2
Lämnat aktieägartillskott 6 800 10
Summa 164 101 150 613 10 122 12 566 2 1
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 139 158 128 457
Derivatinstrument 10 122 12 556 12 377 21 769
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 1 3 2 0 0
Övriga skulder 763 375
Lämnat koncernbidrag 30 30
Erhållet aktieägartillskott 6 800
Summa 10 125 12 557 159 131 150 633 0 0
Noter
88
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
A
Koncernen SBAB SCBC BOOLI
mnkr 2023 2022 2023 2022 2023 2022
Intäkter och kostnader
Ränteintäkter 1 213 1 158 6 921 175
Räntekostnader –6 921 –175 –1 213 –1 158
Erhållet koncernbidrag 30 30
Provisionsintäkter
1)
31 24
Provisonskostnader –1 –1 –31 –24
Övriga rörelseintäkter
2,3)
1 452 1 327 5 4
Övriga administrativa kostnader –3 –3 –1 452 –1 327 –1 –1
Marknadsföring
3)
–3 –2
1)
Moderbolaget erhåller ersättning från dotterbolaget SCBC:s möjlighet att utnyttja en likividitetsfacilitet hos moderbolaget, se not
IK
4
2)
Moderbolaget erhåller ersättning för utförda administrativa tjänster åt dotterbolaget SCBC samt dotterbolaget Booli. För dotterbolaget Boappa har moderbolaget erhållit ersättning för
administrativa tjänster om 1 mnkr (1) fram till och med 30 november, se not
IK
6
3)
Booli erhåller ersättning från moderbolaget för marknadsföring och utveckling av produkter samt har även erhållit ersättning från Boappa om 1 mnkr (1) avseende lokalkostnader fram till och
med den 30 november, se not
IK
6
Utlåning till nyckelpersoner
KONCERNEN
2023 2022
mnkr Utlåning Ränteintäkt Utlåning Ränteintäkt
VD
Styrelse 7 0 8 0
Övriga nyckelpersoner i ledande ställning 36 1 59 1
Summa 43 1 67 1
VD och styrelse avser moderbolaget. I förekommande fall ingår övriga koncernbolags VD och styrelse bland övriga nyckelpersoner.
Inlåning från nyckelpersoner
KONCERNEN
2023 2022
mnkr Inlåning Räntekostnad Inlåning Räntekostnad
VD och övriga nyckelpersoner i ledande ställning 7 0 9 0
Styrelse 5 0 5 0
Summa 12 0 14 0
Utlåning till ledamot i styrelse för SBAB Bank AB (publ) eller till anställd som
innehar en ledande sllning i bolaget sker inte på andra villkor än sådana som
SBAB Bank AB (publ) normalt tillämpar vid lämnande av kredit. Anställd som
innehar en ledande ställning har, liksom övriga anställda, rätt till förmånskre-
dit medan ledamot i styrelsen inte har rätt till förmånskredit. Den totala kapi-
talskulden för förmånskredit upp till 3 000 000 kr per husll förutsatt att
net ryms inom 85 procent av bostadens värde. För förmånskredit upp till
3 000 000 kr lämnas rabatt med 2,00 procentenheter på SBAB:s aktuella
listränta utan prisdiff. Förmånskrediten är skattepliktig. Erhållen räntesats
inklusive rabatt får inte understiga 0,25 procent.
Ytterligare upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledning
framgår av not
IK
5 Personalkostnader
Andra närstående relationer
Information om Styrelse och dess styrelseuppdrag presenteras i bolagsstyr-
ningsrapporten, se sid 66.
Noter
89
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
A
A:3 Förslag till vinstdisposition
Förslaget till utdelning, som utgör 40 procent av årets resultat i koncernen,
har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning
och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Orealise-
rade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
har påverkat det egna kapitalet i SBAB Bank AB (publ) netto –90 mnkr. Gäl-
lande regelverk för kapitaltäckning inner att företaget vid varje given tid-
punkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av de samlade
kapitalkraven, vilka omfattar kapitalkrav i Pelare 1, kapitalkrav i Pelare 2, buf-
fertkrav samt eventuell vägledning i Pelare 2. Kapitalbasen uppr efter före-
slagen vinstdisposition till 28 209 mnkr (27 484) och totalt kapitalkrav till
23 901 mnkr (22 914).
Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hän-
syn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storle-
ken av moderbolagets och koncernens egna kapital, liksom på moderbolagets
och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vidare
bemer styrelsen att bolaget och koncernens ekonomiska ställning inte ger
upphov till annan bedömning än att bolaget och koncernen kan förväntas full-
göra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Resultatet i SBAB Bank AB (publ) uppgick till 5 702 959 234 kronor efter
skatt. Till årsstämmans förfogande står enligt balansräkningen vinstmedel
sammanlagt 18 527 130 546 kronor.
Fond för verkligt värde -58 837 861
Primärkapitalinstrument 5 800 000 000
Balanserad vinst 7 083 009 173
Årets resultat 5 702 959 234
Summa 18 527 130 546
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande (kronor):
I utdelning lämnas 49 200 kronor per aktie, totalt 963 483 600
Balanseras i ny räkning 17 563 646 946
Summa 18 527 130 546
A:4 Händelser efter balansdagens utgång
Inget att rapportera.
Noter
90
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
A
RK:1 Kreditrisk i utlåningsverksamheten
Mätning av kreditrisk inom IRK
Kreditrisk i utlåningsverksamheten definieras som risken att kunden inte kan
fullfölja sina betalningsförpliktelser. Kreditrisk mäts dels genom kundens åter-
betalningsförmåga och dels genom värdeförändringar av ställda säkerheter i
relation till lånet. Kreditrisk förekommer även i finansverksamheten, se not
RK
2.
Kreditrisken i utlåningsverksamheten hanteras i ett första steg genom att
kundens förga att betala räntor och amorteringar analyseras i kreditbevilj-
ningsprocessen. Nya lån beviljas endast kunder som beräknas kunna betala
ntor och amorteringar i ett ränteläge som med marginal överstiger nivån vid
kreditbeslutstillfället. Kreditrisken begränsas därutöver genom beslutade kre-
ditlimiter för olika kunder eller kundgrupper. SBAB tillämpar ett skuldkvotstak
1)
om 550 procent för nya bolån till privatpersoner vilket syftar till att hålla nere
skuldsättningen för kunden. Det interna kreditregelverket kompletteras med en
kvantitativ modell för mätning av kreditrisk vid beviljning. Modellen uppskattar
PD, sannolikhet för fallissemang, och rangordnar kunder efter återbetalnings-
förga. Beviljning sker endast till dem som uppvisar god kreditvärdighet och
erhåller ett PD motsvarande bättre (lägre) riskklasser, se nedan. I samband med
mätning av kreditrisk vid utlåning till fastighetsbolag, inklusive bostadsutveck-
lare, och bostadsrättsföreningar (brf) sker förutom en kvantitativ modellering
också en systemmässig kvalitativ bemning genom att ett antal givna fråge-
ställningar besvaras. De kvalitativa frågorna fångar aspekter av bland annat
kunders affärsmodeller, underhållsbehov och förvaltning av fastigheter samt
om finansiell stabilitet. Det uppskattade PD-estimatet kommer följaktligen
vara en sammanvägning av de två metoderna. Härigenom möjliggörs en mer
anpassad bedömning av återbetalningsförmågan eftersom olika fastighetsbo-
lag och brf kan skilja sig väsentligt från varandra. I ett andra steg hanteras kredi-
trisk genom den interna riskklassificeringen (IRK) enligt kapitaltäckningsför-
ordningen
2)
(CRR). IRK används både för kapitalckning men också för kontroll
och uppföljning av kreditrisk för både nya och befintliga kunder i utlåningen.
SBAB tillämpar avancerad IRK för bolån till privatpersoner. Grundläggande IRK
tillämpas för fastighetslån till fastighetsbolag och brf samt byggnadskreditiv
till fastighetsbolag. För privatlån, det vill säga lån utan säkerhet, används en
schablonmetod i kapitaltäckningssyfte i väntan på utrullning till avancerad IRK.
IRK har sedan 2007 använts för bedömning av kreditrisk i utlåningen, där
kerheterna utgörs av pantbrev i fastighet eller bostadsrätt. 2015 erhöll SBAB
tillstånd att även använda IRK för överskjutande exponeringar som inte ryms i
pantbrev, fastighetsfinansiering med annan säkerhet än direktpantsatta pant-
brev samt byggnadskreditiv.
Modellerna inom IRK behandlar nedanstående riskparametrar:
Sannolikheten för fallissemang för kunden – PD (Probability of Default)
Förlustandelen i händelse av fallissemang – LGD (Loss Given Default)
Den förväntade exponeringen i händelse av fallissemang – EAD
(Exposure at Default)
Den förväntade kreditrlusten – EL (Expected Loss) som är produkten av
PD, LGD, och EAD.
Modellerna inom IRK-systemet valideras årligen av en oberoende valideringsen-
het och justeras om så krävs. För 2023 har utförda valideringar inte medfört
några förändringar i befintliga modeller. Däremot har CCF-modellen för bolåne-
löften till privatpersoner fasats ut till följd av kommunikation från Finansin-
spektionen (FI). Detta ledde till något minskade riskgda tillgångar eftersom
CCF enligt schablonmetoden understeg det genomsnittliga estimatet enligt
den CCF-modellen vid utfasningstillfället. I september 2021 ansökte SBAB till
FI om nya PD- och LGD-modeller inom ramen för IRK-systemet, avseende både
hushålls- och företagsexponeringar, mot bakgrund av att nya regelverkskrav
har trätt i kraft som syftar till att harmonisera bankers PD- och LGD-estimat.
Banken erll från FI ett godkännande i november 2022 på ankan om ny PD-
modell för hushållsexponeringar och i januari 2023 ett godkännande på ansö-
kan om nya PD-modeller för företagsexponeringar. De nya PD-modellerna till-
mpades för kapitaltäckning för första gången per 31 mars 2023 för hushålls-
exponeringar och per 30 september 2023 för företagsexponeringar. Över-
gången till den nya PD-modellen för husllsexponeringar ledde inte till någon
RK Riskhantering och kapitaltäckning
s.91-132
förändring av riskvägda tillgångar (REA) eftersom samtliga exponeringar
omfattas av riskviktsgolvet för bolån. Riskvikterna för bolån, innan bolånegol-
vet appliceras, ökade dock eftersom den nya PD-modellen är mer konservativ i
sina skattningar än tidigare. I samband med första tillämpningen av nya PD-
modeller för företagsexponeringar flyttades exponeringar mot brf från expo-
ringsklass hushåll till företag, vilket innebar att exponeringarna inte längre
omfattades av riskviktsgolvet för bon. Övergången till nya PD-modeller för
företagsexponeringar och bytet av exponeringsklass för brf ledde till en netto-
ökning av REA, där mer konservativa PD-estimat enligt nya modeller bidrog till
ökad REA medan borttagning av riskviktsgolvet för bolån från exponeringar
mot brf bidrog till minskad REA. Under slutet på 2023 mottog banken åter-
koppling från FI på ankningarna om nya LGD-modeller. Det pår för närva-
rande ett arbete hos banken för att hantera en del av iakttagelserna på LGD-
modellerna från FI. På grund av ny PD-modell inom husllsexponeringar har
även en anpassning genomförts av PD-modellen för privatpersoner som
används för beviljning. Den nya modellen för beviljning började tillämpas per 25
september 2023 och har inte resulterat i någon föndrad riskbild för inflödet
till utlåningsportföljen.
Utifrån riskparametrarna klassificeras kunder efter kreditrisk och förväntad
respektive icke-förväntad kreditförlust kan beräknas – icke-förväntade kredit-
förluster är det som sedan ska kapitaltäckas. För bemning av återbetalnings-
förmåga och PD hänförs låntagare till en av 11 riskklasser för hushålls- respektive
företagsexponeringar
3)
, där den högsta riskklassen utrs av fallissemang.
Utvecklingen för engagemang i sämre (högre) riskklasser följs upp noggrant och
hanteras aktivt vid behov av kreditbevakare i bankens obeståndshantering. Den
beknade förväntade kreditrlusten EL enligt IRK skiljer sig fn den förvän-
tade kreditförlusten ECL i redovisningen som utgör förlustreserveringen. Beräk-
ningen av EL enligt Pelare 1 regleras av CRR. Enligt dessa besmmelser ska mät-
ningen av kreditrisken baseras på historiska data för fallissemang och kreditr-
luster under en längre tidsperiod och inkludera ekonomiska nedgångsperioder.
För beräkningen av ECL enligt redovisningsstandarden IFRS 9 ska mätningen av
kreditrisken baseras på historiska data men även beakta framåtblickande infor-
mation för att förutspå en eventuell negativ inverkan på framtida kassaflöden.
För information om nedskrivning av finansiella tillgångar, se not
A
1. Total EL för
utlåningen under IRK uppgick i slutet av 2022 till 613 mnkr (211), vilket är huvud-
sakligen drivet av nya PD-modeller med mer konservativa PD-estimat samt flyt-
ten av brf till företagsexponeringar där grundläggande IRK tillämpas. Total ECL
enligt IFRS 9, reducerat för garantier, för motsvarande utlåning uppgick till 301
mnkr (192). För kapitaltäckning genom IRK sker en uppdelning mellan lån i fallis-
semang och övriga lån vid beräkning av EL. En positiv mellanskillnad då EL över-
skrider ECL reducerar kärnprimärkapitalet med motsvarande belopp.
För de lån SBAB ger ut krävs normalt att låntagaren är kreditrdig enligt de
interna riskklasserna avseende PD och att betryggande säkerhet kan ställas.
Med betryggande säkerhet avses huvudsakligen pantbrev i fastighet eller
bostadsrätt med bästa rätt och ett inomläge om högst 7585 procent av mark-
nadsvärdet. Kreditvärdiga låntagare avser riskklasserna P1–P8 för privatperso-
ner, F1–F7 för fastighetsbolag och B1B8 för brf. När det gäller utlåning till fast-
ighetsbolag och brf är det återbetalningsförmågan tillsammans med mark-
nadsvärdet på fastigheten som styr vilken beningsgrad
4)
(LTV) som beviljas,
vanligtvis mellan 50 och 75 procent. Utöver säkerhet i form av pantbrev i fastig-
het eller bostadstt finns även möjlighet att ge ut lån mot bland annat säkerhet
av statlig kreditgaranti, kommunal proprieborgen, värdepapper, bankgaranti
och inlåningsmedel i svensk bank. En begränsad del av utlåningen, mindre än 1
procent, består av privatlån utan säkerhet till privatpersoner. Byggnadskreditiv
till fastighetsbolag eller brf säkerställs normalt med pantbrev och borgensåta-
ganden. SBAB sller också normalt krav på att en viss förljning till slutkund
uppnåtts innan utbetalning. Utbetalning sker sedan i takt med att produktion
fortskrider. Inga säkerheter har övertagits för skyddande av lånen i SBAB:s
verksamhet. Utlåningen till allmänheten sr för 80 procent (80) av SBAB:s
samlade tillgångar. I tabellen nedan presenteras utlåningen i relation till mark-
nadsvärdet för underliggande säkerheter. Då majoriteten av utlåningen har en
LTV under 70 procent anses bankens utlåning vara väl säkerställd och kredit-
kvaliteten bems därför som mycket god.
1)
Bruttoinkomst före skatt i relation med lån.
2)
Med CRR avses Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag nr 575/2013.
3)
Med hushållsexponeringar inom ramen för nuvarande IRK-system avses bolån till privatpersoner med säkerheter som utgörs av lån till villa, fritidshus och bostadsrätt. Med
företagsexponeringar avses lån till fastighetsbolag och brf, även byggnadskreditiv är inkluderade.
4)
Belåningsgraden definieras som lånets storlek i förhållande till marknadsvärdet av ställd säkerhet. Det redovisade genomsnittet är volymviktat. I beräkningen tas i förekommande fall
hänsyn till påverkande faktorer såsom garantier och pantens inomläge. SBAB kontrollerar regelbundet säkerheternas värde. För bostadsfastigheter och bostadsrätter utförs kontroll av
fastighetsvärdet minst vart tredje år.
Noter
91
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Lånebelopp fördelat per LTV-intervall
KONCERNEN
2023
mnkr Bolån
Företag
& Brf
Lån utan
formell
säkerhet Total
Utlåning till allmänheten
LTV <50 % 105 255 72 387 177 642
LTV 50–69 % 121 229 65 034 186 263
LTV > 69 % 119 693 20 016 139 709
Osäkrat 302 11 994 1 782 14 078
Summa 346 479 169 431 1 782 517 692
Poster utanför balansräkning
1)
33 548 7 755 309 41 612
KONCERNEN
2022
mnkr Bolån
Företag
& Brf
Lån utan
formell
säkerhet
Total
Utlåning till allmänheten
LTV <50 % 109 231 66 309 175 540
LTV 50–69 % 121 916 53 112 175 028
LTV > 69 % 117 705 25 359 143 064
Osäkrat 274 13 602 2 167 16 043
Summa 349 126 158 382 2 167 509 675
Poster utanför balansräkning
1)
37 098 10 167 60 47 325
1)
Inom ”Poster utanför balansräkning” ingår lånelöften och byggnadskreditiv.
ECL och framåtblickande information
Scenario 1 (40 %) Scenario 2 (20 %) Scenario 3 (20 %) Scenario 4 (20 %)
Faktor 2024 2025 2026 2024 2025 2026 2024 2025 2026 2024 2025 2026
BNP
1)
, Δ –0,6% +2,7% +3,0% +0,5% +4,4% +3,8% –9,4% +6,3% +3,9% –5,6% –1,6% +3,0%
Reporänta 3,2% 2,2% 2,2% 3,0% 2,4% 2,4% 3,5% 2,6% 2,5% 4,2% 3,3% 3,2%
Arbetslöshet 8,4% 8,0% 7,5% 7,9% 6,9% 6,4% 11,4% 10,8% 9,6% 9,4% 10,3% 10,4%
Småhuspriser, Δ +2,5% +4,0% +4,3% +6,4% +0,6% +4,8% –6,7% –3,3% +3,4% –12,4% –13,8% –3,3%
Bostadsrättspriser, Δ +1,0% +7,8% +7,2% +5,2% +3,5% +7,8% –12,5% –5,3% +4,5% –14,5% –10,9% –0,3%
Fastighetspriser, Δ –3,7% –1,7% –0,2% –1,2% –2,5% –1,5% –11,6% –14,7% –7,1% –12,4% –18,9% –11,8%
ECL 156 mnkr 137 mkr 391 mnkr 666 mnkr
Sammanvägt ECL
2)
301 mnkr
1)
Ingår inte i beräkning av ECL utan har inkluderats för att illustrera uppbyggnaden av de makroekonomiska scenarierna.
2)
Varav 292 mnkr är hänförliga till utlåning till allmänheten och 9 mnkr till poster utanför balansräkningen kopplat till lånelöften och byggnadskreditiv.
ECL och framåtblickande information
SBAB har under året, efter framtagande av uppdaterade makroekonomiska
scenarier vid respektive kvartalsskifte, reviderat den framåtblickande infor-
mationen. Den framåtblickande informationen används i nedskrivningsmo-
dellen för att bekna förväntade kreditrluster (ECL). Uppdateringarna i de
makroekonomiska prognoserna grundar sig i en fortsatt negativ bild av
omvärldsläget och den ekonomiska utvecklingen med högt ränteläge och risk
för stora prisfall på bostäder och fastigheter. Svensk ekonomi bedöms fort-
satt påverkas av det höga ränteläget till följd av de senaste årens inflation och
den ökade ekonomiska osäkerheten i omvärlden. Mot bakgrund av inbroms-
ningen av inflationstakten och stabilisering av ränteläget tar samtliga scena-
rier i den framåtblickande informationen hänsyn till något lägre räntor över
kommande år med en räntetopp som redan inträffat eller nås under 2024. I
samband med utvecklingen av ränteläget förväntas arbetslösheten minska
under kommande år med undantag för negativa scenarier där ytterligare höj-
ningar av räntorna under 2024 får genomslag i svensk ekonomi och arbetss-
heten. Småhus- och bostadsrättspriserna förväntas stiga i takt med sjun-
kande räntor alternativt sjunka i scenarier där räntan fortsatt stiger under
2024. Samtliga scenarier är dock fortsatt negativa till utvecklingen av fastig-
hetspriserna till följd av en stigande direktavkastning för fastighetsbolagen
på den svenska marknaden. Revideringen av den framåtblickande informatio-
nen har under 2023 sammantaget haft en neutral effekt på förlustreserve-
ringarna. Scenariovikterna har förblivit oförändrade under året mot bakgrund
av att fortsatt ta höjd för ett potentiellt försämrat ekonomiskt läge.
En ny ECL-modell, anpassad till nya PD- och LGD-modeller inom IRK-sys-
temet, togs i bruk per 30 september 2023. Den nya ECL-modellen gav vid för-
sta tillämpningen ett liknande totalt ECL-utfall som den tidigare modellen
men resulterade i en omfördelning mellan affärsområdena Privat respektive
Företag & Brf, där förlustreserveringarna minskade för Privat med ca. 35 mnkr
men ökade för Företag & Brf med motsvarande. Inför årsskiftet till 2024
genomfördes en kalibrering av den nya ECL-modellen genom höjda tröskel-
nivåer för kreditsteg 2 och framför allt ökade inslag av makroekonomiska
effekter i PD och LGD i förlustreserveringarna. Kalibreringen av ECL-modellen
resulterade därmed i ökade förlustreserveringar om ca. 50 mnkr.
Inom Privat har fler kunder med betalningssvårigheter och fallissemang
samt fler individuellt reserverade lån bidragit till ett inflöde av exponering till
kreditsteg 3, vilket i kombination med negativa riskklassmigrationer har
bidragit till ökade förlustreserveringar med ca. 30 mnkr under året. Negativa
riskklassmigrationer inom Företag & Brf, till följd av den ekonomiska situatio-
nen med högt ränteläge, har under året resulterat i ökade förlustreserveringar
med ca. 10 mnkr.
Per 31 december 2023 uppgår förlustreserveringarna till 301 mnkr, jämfört
med 214 mnkr per 31 december 2022.
I tabellen ovan återges den framåtblickande informationen bestående av
en sammanvägning av de fyra scenarierna med prognoser av de makroekono-
miska faktorer som tillämpas i ECL-modellen. SBAB har under 2023 tätt
utrderat det makroekonomiska läget mot bakgrund av fortsatt höga räntor
och den kraftiga inbromsningen av bostadsbyggandet. Trots den svåra ekono-
miska situationen har endast en begränsad ökning av kreditrisken konstate-
rats i SBAB:s utlåning, vilket har uppmätts av de underliggande kreditriskmo-
dellerna som används vid beräkning av ECL, och resulterat i ökade förlustre-
serveringar under året. Banken är därför komfortabel med storleken på för-
lustreserveringarna om totalt 301 mnkr (214) per den 31 december 2023.
Under första kvartalet 2023 genomfördes en manuell justering av ECL
(’management overlay’) på 20 mnkr för då förväntade negativa risk-
klassmigrationer inom Företag & Brf. Då riskklassmigrationerna realiserades
senare under andra kvartalet togs den manuella justeringen ECL bort vid halv-
årsskiftet.
Noter
92
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Förändringar av ECL-modell
I samband med första tillämpningen av nya PD-modeller för företagsexpone-
ringar vid kapitalckning per 30 september togs den även den nya ECL-
modellen i bruk. Den nya ECL-modellen baseras på nya PD- och LGD-modeller
inom IRK-systemet vilka i sin tur är utvecklade enligt ny fallissemangsdefini-
tion. Eftersom de nya modellerna inom IRK-systemet resulterar i mer konser-
vativa estimat, i synnerhet LGD, inner detta att förlustreserveringarna
innan applicering av framåtblickande information är högre med den nya ECL-
modellen.
Inför årsskiftet till 2024 genomfördes en ytterligare kalibrering av den nya
ECL-modellen genom uppdaterade tröskelnivåer för kreditsteg 2, som tydli-
gare påvisar förhöjd risk, och bättre metoder för applicering av framåtblick-
ande information och makroekonomiska effekter i PD och LGD. Effekterna i
PD har justerades till att baseras på nominell ränta och nominell arbetsshet
istället för relativa föndringar. Därutöver justerades LGD-estimaten för sce-
narier som avspeglar djupa finansiella kriser (scenario 3 och 4 enligt tabellen
ovan) till att motsvara nedgångsjusterade LGD-estimat i likhet med de som
tillämpas inom ramen för IRK. Sammantaget har justeringarna relaterade till
applicering av framåtblickande information samt nedgångsjusterade LGD-
estimat förbättrat differentiering mellan scenarierna så att det är en mer tyd-
lig skillnad i ECL mellan basscenariot och de värre scenarierna. Den nya ECL-
modellen inklusive kalibreringen som skedde inför årsskiftet till 2024 har
resulterat i ökade totala förlustreserveringar om ca. 50 mnkr.
Första initiala valideringen av den nya ECL-modellen slutfördes under
december 2023. Valideringsenhetens sammantagna bedömning av nya ECL-
modellen är att den fungerar tillfredställande för ändamålet och leder till
lämpliga förväntade kreditförluster och således förlustreserveringar.
Övergripande kreditkvalitet
Kreditkvaliteten i SBAB:s utlåning är trots de rådande omsndigheterna fort-
satt god och kreditrisken i utlåningen till privatpersoner är låg. Kreditgiv-
ningen inom Privat grundar sig på en gedigen kreditprövningsprocess som
klargör huruvida en kund har de ekonomiska förutsättningar som krävs för att
klara av sitt åtagande. FI:s årliga boneunderkning, med data från 2022,
visar att nya kunder fortfarande har goda marginaler för att klara betalning-
arna trots det försämrade ekonomiska läget. Den genomsnittliga belånings-
graden (LTV) i bolåneportljen uppgick vid utgången av 2023 till 60 procent
(59), och det genomsnittliga bolånet uppgick till 1,9 mnkr (1,9). LTV i nyutlå-
ningen uppgick vid utgången av 2023 till 68 procent (71) och skuldkvoten till
3,4 (3,7).
Kreditkvaliteten i SBAB:s utlåning till fastighetsbolag, bostadsutveck-
lare, och bostadsrättsföreningar (brf) bedöms också som god. För fastighets-
bolag och brf uppgick genomsnittlig LTV vid utgången av 2023 till 61 procent
(62) respektive 33 procent (33). Vid kreditgivning inom Företag & Brf sker en
bedömning av kundernas förmåga att generera stabila kassaflöden över tid
samt om betryggande säkerheter kan ställas. I och med den ekonomiska
utvecklingen med hög inflation följt av stigande räntor har det proaktivt arbe-
tats med att identifiera kunder som är eller kan bli särskilt ekonomiskt
utsatta.
SBAB har ökat frekvensen på uppföljningen av de kunder som har mark-
nadsfinansiering som ska refinansieras på både kort och lång sikt, samt av de
kunder med byggnadskreditiv avseende bostadsproduktion som särskilt
påverkas av stigande räntor och ökande priser på insatsvaror och byggmate-
rial. Vidare sker en mer frekvent utvärdering av kundernas riskklasser med
hjälp av expertbedömning. Under 2023 har exponeringar mot en kund inom
affärsområdet med byggnadskreditiv individuellt reserverats.
Klimatrisker vid mätning av kreditrisk
De underliggande kreditriskmodellerna som används inom ramen för IRK-sys-
temet samt i ECL-modellen inkluderar för närvarande inga förklarande variab-
ler som är direkt kopplade till klimatrisker. Däremot finns det förklarande vari-
abler som avspeglar konsekvenser av realiserade klimatrisker, som exempel-
vis säkerheternas marknadsvärden och följaktligen LTV relaterat till fysiska
risker, samt betalningsskötsel för återbetalningsförga relaterat till omsll-
ningsrisker. Vidare finns det möjligheter att i ECL-modellen inkludera makro-
ekonomiska prognoser specifika för klimatrisker, något som ännu inte
bedömts vara nödvändigt. Banken kommer i takt med att ytterligare klimat-
data blir tillgängliga identifiera och utrdera väsentliga riskdrivare med
direkt koppling mot klimatrisk i de regelbundna modellöversynerna inom IRK-
systemet samt vid översyn av ECL-modellen.
Då SBAB:s afrsmodell uteslutande baseras på att finansiera bosder är
översvämningsrisk och omställningsrisker kring energipriser identifierade
som de två primära klimatriskerna i utlåningsportföljen. Banken har under året
arbetat med nya upplysningskrav inom ESG om säkerheternas fördelning uti-
från energiklasser och energiprestanda samt hur stor andel av utlåningsport-
följen som bems vara känslig för påverkan av fysiska risker. Endast en
begränsad del av portföljen bems vara känslig för fysisk påverkan av över-
svämningar. Vidare har känslighetsanalyser genomförts avseende stressade
energipriser och potentiell påverkan i återbetalningsförga.
På grund av de ökade energipriser som skedde under 2022 har en uppdate-
ring av driftskostnader gjorts i boendekostnadskalkylen för privatpersoner.
Motsvarande uppdateringar har genomförts för kostnader för drift och under-
håll som används i kassaflödeskalkylerna för brf och fastighetsbolag. I övrigt
har SBAB inte noterat någon påverkan på kreditkvalitet, kreditriskexpone-
ringar eller återbetalningsförga till följd av varken fysiska klimatrisker eller
omställningsrisker under 2023.
Utlåning till allmänheten fördelad på riskklass
SBAB:s utlåning till allnheten uppgick per den 31 december 2023 till 517
mdkr (509). Under 2023 har nya PD-modeller implementerats inom IRK-sys-
temet som tilldelar låntagare en av elva riskklasser (P1–P11 för privatpersoner,
B1–B11 för brf och F1–F11 för fastighetsbolag), där låntagare i fallissemang
nförs till den elfte riskklassen. Generellt har låntagare i de tidigare bästa
(lägsta) riskklasserna, R1–R3 (för privatpersoner) respektive C1–C3 (för brf
och fastighetsbolag), fördelats över fler riskklasser för en mer granulär rang-
ordning med nya PD-modellerna. Det går inte att göra en direkt mappning mot
tidigare riskklasser eftersom det är nya underliggande PD-modeller men indi-
kativt motsvarar de tidigare bästa riskklasserna P1–P6, B1–B6, F1–F5 för pri-
vatpersoner, brf respektive fastighetsbolag.
Under året har negativa riskklassmigrationer observerats för både kunder
inom Privat och Företag & Brf. Inom Privat har stigande räntor bidragit till mig-
rationerna då detta är en ingående variabel i PD-modellen för privatpersoner.
Även kunder inom Företag & Brf har påverkats av det förhöjda ränteläget och
ekonomiska svårigheterna i Sverige, vilket har bidragit till försämrade beslu-
tade riskklasser. Inom Företag & Brf har nya beslut fattats för samtliga kunder
vid övergången till nya PD-modeller för brf och fastighetsbolag. Detta ledde
till ytterligare förmrade riskklasser eftersom de nya PD-modellerna är mer
konservativa.
Noter
93
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
KONCERNEN
2023
Total Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
B1/F1/P1 52 872 0 94 0 52 966 0
B2/F2/P2 42 896 –2 0 0 42 896 –2
B3/F3/P3 113 648 –6 53 0 113 702 –6
B4/F4/P4 72 412 –12 1 066 0 73 478 –12
B5/F5/P5 92 156 –12 9 304 –4 101 460 –16
B6/F6/P6 45 050 –12 5 470 –2 50 520 –15
B7/F7/P7 37 545 –12 15 932 –19 53 477 –31
B8/F8/P8 7 876 –5 11 601 –25 3 19 480 –30
B9/F9/P9 1 883 –3 4 529 –7 19 –1 6 431 –11
B10/F10/P10 118 –2 2 451 –24 194 –16 2 763 –42
B11/F11/P11 0 0 0 0 519 –128 519 –127
Summa 466 456 –66 50 500 –81 735 –145 517 692 –292
Garantier
1)
0 0 0
Summa 466 456 –66 50 500 –81 735 –145 517 691 –292
KONCERNEN
2022
Total Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R1/C1 225 396 –4 0 0 0 0 225 396 –4
R2/C2 152 453 –9 1 641 –1 0 0 154 094 –10
R3/C3 71 359 –15 4 787 –3 0 0 76 146 –18
R4/C4 25 100 –20 10 247 –11 0 0 35 347 –31
R5/C5 4 150 –12 10 168 –29 1 0 14 319 –41
R6/C6 268 –2 2 699 –20 15 –1 2 982 –23
R7/C7 11 0 1 025 –26 122 –3 1 158 –29
R8/C8 0 0 0 0 233 –27 233 –27
Summa 478 737 –62 30 567 –90 371 –31 509 675 –183
Garantier
1)
1 1 2
Summa 478 737 –61 30 567 –89 371 –31 509 675 –181
1)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen.
Noter
94
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
KONCERNEN
2023
BOLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
P1 7 684 0 7 684 0
P2 15 007 0 15 007 0
P3 82 824 –2 53 82 877 –2
P4 49 997 –2 1 066 51 063 –2
P5 79 086 –4 5 031 84 117 –4
P6 38 309 –6 4 637 –2 42 946 –8
P7 33 079 –7 8 721 –4 41 800 –11
P8 7 299 –5 5 400 –6 3 0 12 702 –11
P9 1 330 –1 3 920 –6 19 –1 5 269 –8
P10 99 –1 2 330 –22 192 –15 2 621 –38
P11 393 –81 393 –81
Summa 314 714 –28 31 158 –40 607 –97 346 479 –165
Garantier
1)
0 0
Summa 314 714 –28 31 158 –40 607 –97 346 479 –165
KONCERNEN
2022
BOLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R1 126 000 –2 0 0 0 0 126 000 –2
R2 110 202 –4 134 0 0 0 110 336 –4
R3 58 892 –10 1 586 –2 0 0 60 478 –12
R4 24 284 –19 9 743 –10 0 0 34 027 –29
R5 4 101 –11 9 938 –27 1 0 14 040 –38
R6 246 –2 2 645 –18 15 –1 2 906 –21
R7 11 0 1 003 –22 121 –3 1 135 –25
R8 0 0 0 0 204 –15 204 –15
Summa 323 736 –48 25 049 –79 341 –19 349 126 –146
Garantier
1)
1 1
Summa 323 736 –48 25 049 –78 341 –19 349 126 –145
1)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen .
Noter
95
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
KONCERNEN
2023
FÖRETAG Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
F1 29 624 0 29 624 0
F2 14 737 –2 14 737 –2
F3 18 843 –4 18 843 –4
F4 12 859 –9 12 859 –9
F5 5 634 –7 4 268 –4 9 902 –11
F6 3 824 –5 138 0 3 962 –5
F7 2 390 –4 5 065 –13 7 455 –17
F8 19 0 4 226 –16 4 245 –16
F9 1 0 116 –1 117 –1
F10 4 0 4 0
F11
Summa 87 931 –31 13 817 –34 101 748 –65
Garantier
1)
0 0 0
Summa 87 931 –31 13 817 –34 101 748 –65
KONCERNEN
2023
BRF Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
B1 15 563 0 94 0 15 657 0
B2 13 136 0 13 136 0
B3 11 854 0 11 854 0
B4 9 359 –1 9 359 –1
B5 7 100 –1 7 100 –1
B6 2 677 –1 687 0 3 364 –1
B7 1 847 –1 2 113 –2 3 960 –3
B8 410 0 1 927 –3 2 337 –3
B9 283 0 435 0 718 0
B10 0 0 88 0 88 0
B11 0 0 0 0 110 –36 110 –36
Summa 62 229 –4 5 344 –5 110 –36 67 683 –45
Garantier
1)
0 0 0
Summa 62 229 –4 5 344 –5 110 –36 67 683 –45
1)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen .
Noter
96
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
KONCERNEN
2022
FÖRETAG/BRF
1)
Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
C1 99 144 –2 0 0 0 0 99 144 –2
C2 41 730 –5 1 501 –1 0 0 43 231 –6
C3 11 768 –4 3 101 –1 0 0 14 869 –5
C4 610 0 382 0 0 0 992 0
C5 5 0 91 0 0 0 96 0
C6 19 0 12 0 0 0 31 0
C7 0 0 0 0 0 0 0 0
C8 0 0 0 0 19 –7 19 –7
Summa 153 276 –11 5 087 –2 19 –7 158 382 –20
Garantier
2)
1 1
Summa 153 276 –10 5 087 –2 19 –7 158 382 –19
1)
Med de tidigare PD-modellerna inom IRK-systemet var riskklasskalan gemensam för fastighetsbolag och brf.
2)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen .
Noter
97
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
KONCERNEN
2023
PRIVATLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
P1 1 1
P2 16 0 16 0
P3 128 0 128 0
P4 197 0 197 0
R5 336 0 5 0 341 0
P6 240 –1 8 0 248 –1
P7 229 0 33 0 262 0
P8 148 0 48 0 196 0
P9 269 –2 58 0 327 –2
P10 19 –1 29 –2 2 –1 50 –4
P11 0 0 16 –10 16 –10
Summa 1 583 –4 181 –2 18 –11 1 782 –17
Garantier
1)
Summa 1 583 –4 181 –2 18 –11 1 782 –17
KONCERNEN
2022
PRIVATLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R1 252 0 0 0 0 0 252 0
R2 521 0 6 0 0 0 527 0
R3 699 –1 100 0 0 0 799 –1
R4 206 –1 122 –1 0 0 328 –2
R5 44 –1 139 –2 0 0 183 –3
R6 3 0 42 –2 0 0 45 –2
R7 0 0 22 –4 1 0 23 –4
R8 0 0 0 0 10 –5 10 –5
Summa 1 725 –3 431 –9 11 –5 2 167 –17
Garantier
1)
Summa 1 725 –3 431 –9 11 –5 2 167 –17
1)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen .
Noter
98
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Lån med förfallet obetalt belopp (> 5 dagar)
Tabellen beskriver lån med förfallen obetalt belopp. Samtliga belopp är förde-
lade på segment. Lån med förfallna belopp i flera tidsintervall redovisas i sin
helhet i det äldsta tidsintervallet. 99,9 procent (99,9) av utlåningen vid
utgången av 2023 hade varken något förfallet obetalt belopp eller bemdes
som osäker.
KONCERNEN
2023 2022
mnkr Bolån Företag & Brf Privatlån Summa Bolån Företag & Brf Privatlån Summa
Förfallna 5–30 dagar 6 1 0 7 11 3 0 14
Förfallna 31–60 dagar 466 1 7 474 276 5 281
Förfallna 61–90 dagar 138 3 141 41 1 42
Förfallna 91–180 dagar 152 4 156 54 3 57
Förfallna över 181 dagar 125 8 133 45 4 49
Summa 887 2 22 911 427 3 13 443
Noter
99
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Utlåning till allmänheten
I följande tabeller visas förändringar med avseende på utlåning, brutto, och
förlustreserveringar under perioden för respektive segment. Några kommen-
tarer för posterna som redovisas i tabellen:
Flytt till kreditsteg – Flyttarna mellan kreditstegen visar ursprungliga
belopp vid inende period för lån som har migrerat.
Omvärdering av reservering – Nettoförändringar i belopp för respektive kre-
ditsteg. Detta inkluderar den förändring som uppkommer vid flytt mellan
kreditsteg.
Nyutlåning, netto – De lån som har tillkommit under perioden. Ett nytt lån
som under perioden blir kreditförsämrad kommer följaktligen redovisas
under kreditsteg 3.
Amortering och lösen – De lån som har försvunnit från balansräkningen
under perioden och som inte är bortskrivna p.g.a. konstaterade förluster.
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster – Konstaterade kreditrluster
som har inträffat under perioden.
Övrigt – Residual post.
KONCERNEN
2023
TOTAL Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 478 737 –62 30 567 –90 371 –31 509 675 –183
Flytt till kreditsteg 1 17 860 –46 -17 831 44 –29 2 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –43 898 8 43 965 –10 –67 2 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –219 0 -374 5 592 –5 –1 0
Omvärdering av reservering 1 203 22 -77 –50 –9 –24 1 117 –52
Nyutlåning, netto
1)
59 430 –20 2 797 –10 59 –19 62 286 -49
Köp
Försäljning
Amortering –1 549 0 -201 0 –3 0 –1 753 0
Lösen –45 094 11 -8 344 12 –171 11 –53 609 34
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster -1 0 –8 6 –9 6
Förändring av modell/metod
2)
0 21 0 18 0 –87 0 –48
Övrigt –14 0 0 0 0 –14 0
Utgående balans 466 456 –66 50 501 –81 735 –145 517 692 –292
KONCERNEN
2022
TOTAL Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 446 264 –45 20 684 –62 231 –31 467 179 –138
Flytt till kreditsteg 1 12 269 –27 –12 233 26 –36 1 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –15 229 3 15 260 –5 –31 2 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –91 0 –199 3 290 –3 0 0
Omvärdering av reservering –398 35 67 –39 –8 –10 –339 –14
Nyutlåning, netto
1)
80 784 –29 12 039 –31 20 –1 92 843 –61
Köp
Försäljning
Amortering –1 391 –165 –1 –1 557
Lösen –43 452 6 –4 886 11 –87 5 –48 425 22
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster 0 0 0 0 –7 4 –7 4
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
0 –5 0 7 0 2 4
Övrigt –19 –19
Utgående balans 478 737 –62 30 567 –90 371 –31 509 675 –183
1)
Nettobeloppet är lånets totala belopp minus eventuella interna flyttar från andra lån.
2)
Inkluderar även förändring av framåtblickande information .
Noter
100
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
KONCERNEN
2023
BOLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 323 736 –48 25 049 –79 341 –19 349 126 –146
Flytt till kreditsteg 1 15 435 –40 –15 406 38 –29 2 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –26 809 6 26 875 –8 –66 2 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –163 0 –362 4 525 –4 0 0
Omvärdering av reservering –7 005 23 –667 –50 –7 –16 –7 679 –43
Nyutlåning, netto
1)
39 323 –5 808 –2 11 –2 40 142 –9
Köp
Försäljning
Amortering –908 0 –108 0 –2 0 –1 018 0
Lösen –28 894 6 –5 030 10 –162 5 –34 086 21
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster –1 0 –4 3 –5 3
Förändring av modell/metod
2)
30 47 –68 9
Övrigt –1 0 –1 0
Utgående balans 314 714 –28 31 158 –40 607 –97 346 479 –165
KONCERNEN
2022
BOLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 315 455 –37 19 324 –55 204 –18 334 983 –110
Flytt till kreditsteg 1 11 572 –25 –11 536 24 –36 1 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –12 379 3 12 408 –4 –29 1 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –87 0 –190 3 277 –3 0 0
Omvärdering av reservering –5 822 27 –310 –38 –4 –7 –6 136 –18
Nyutlåning, netto
1)
46 887 –22 8 906 –27 18 –1 55 811 –50
Köp
Försäljning
Amortering –827 –59 –1 –887
Lösen –31 060 6 –3 494 8 –85 4 –34 639 18
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster 0 0 0 0 –3 2 –3 2
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
0 10 2 12
Övrigt –3 –3
Utgående balans 323 736 –48 25 049 –79 341 –19 349 126 –146
1)
Nettobeloppet är lånets totala belopp minus eventuella interna flyttar från andra lån.
2)
Inkluderar även förändring av framåtblickande information .
Noter
101
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
KONCERNEN
2023
FÖRETAG & BRF Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 153 276 –11 5 087 –2 19 –7 158 382 –20
Flytt till kreditsteg 1 2 133 –1 –2 133 1 0 0 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –16 913 2 16 913 –2 0 0 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –53 0 –1 0 53 0 –1 0
Omvärdering av reservering 8 529 –4 636 –1 0 –3 9 165 –8
Nyutlåning, netto
1)
19 641 –15 1 976 –8 46 –16 21 663 –39
Köp
Försäljning
Amortering –567 0 –76 0 0 0 –643 0
Lösen –15 873 4 –3 241 2 –8 6 –19 122 12
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster
Förändring av modell/metod
2)
–10 –29 –16 –55
Övrigt –13 0 0 0 0 0 –13 0
Utgående balans 150 160 –35 19 161 –39 110 –36 169 431 –110
KONCERNEN
2022
FÖRETAG & BRF Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 128 712 –7 1 118 –3 17 –7 129 847 –17
Flytt till kreditsteg 1 571 –1 –571 1 0 0 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –2 671 0 2 671 0 0 0 0 0
Flytt till kreditsteg 3 0 0 –3 0 3 0 0 0
Omvärdering av reservering 5 749 5 443 0 –1 0 6 191 5
Nyutlåning, netto
1)
33 354 –5 2 847 –1 0 0 36 201 –6
Köp
Försäljning
Amortering –486 –93 0 –579
Lösen –11 937 0 –1 325 2 0 0 –13 262 2
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
–3 –1 0 –4
Övrigt –16 –16
Utgående balans 153 276 –11 5 087 –2 19 –7 158 382 –20
1)
Nettobeloppet är lånets totala belopp minus eventuella interna flyttar från andra lån.
2)
Inkluderar även förändring av framåtblickande information .
Noter
102
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
KONCERNEN
2023
PRIVATLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 1 725 –3 431 –9 11 –5 2 167 –17
Flytt till kreditsteg 1 292 –5 –292 5 0 0 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –176 0 177 0 –1 0 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –3 0 –11 1 14 –1 0 0
Omvärdering av reservering –320 3 –46 1 –2 –4 –368 0
Nyutlåning, netto
1)
466 –1 13 0 2 –1 481 –2
Köp
Försäljning
Amortering –74 0 –17 0 –1 0 –92 0
Lösen –327 1 –74 0 –1 0 –402 1
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster –4 3 –4 3
Förändring av modell/metod
2)
1 –3 –2
Övrigt
Utgående balans 1 583 –4 181 –2 18 –11 1 782 –17
KONCERNEN
2022
PRIVATLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 2 097 –1 242 –4 10 –6 2 349 –11
Flytt till kreditsteg 1 126 –1 –126 1 0 0 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –179 0 181 –1 –2 1 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –4 0 –6 0 10 0 0 0
Omvärdering av reservering –325 2 –66 –1 –3 –3 –394 –1
Nyutlåning, netto
1)
543 –2 286 –3 2 0 831 –5
Köp
Försäljning
Amortering –78 –13 0 –91
Lösen –455 0 –67 1 –2 1 –524 2
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster 0 0 0 0 –4 2 –4 2
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
–1 –2 0 0 –4
Övrigt
Utgående balans 1 725 –3 431 –9 11 –5 2 167 –17
1)
Nettobeloppet är lånets totala belopp minus eventuella interna flyttar från andra lån.
2)
Inkluderar även förändring av framåtblickande information .
Noter
103
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
KONCERNEN
2023
LÅNELÖFTEN OCH FÖRLUSTRESERVERINGAR Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Ingående balans 45 458 23 1 867 8 0 0 47 325 31
Flytt till kreditsteg 1 97 0 –97 0 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –996 –1 996 1 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –48 0 0 0 48 0 0 0
Omvärdering av reservering –2 463 –8 –1 731 –6 –45 1 –4 239 –13
Nyutlåning, netto 39 027 3 722 2 39 749 5
Bortskrivning, lösen m.m –40 526 –12 –697 –2 –41 223 –14
Förändring av modell/metod
2)
Utgående balans 40 549 5 1 060 3 3 1 41 612 9
KONCERNEN
2022
LÅNELÖFTEN OCH FÖRLUSTRESERVERINGAR Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Ingående balans 69 329 10 332 1 0 0 69 661 11
Flytt till kreditsteg 1
Flytt till kreditsteg 2 –874 0 874 0 0
Flytt till kreditsteg 3
Omvärdering av reservering –3 238 8 –611 2 –3 849 10
Nyutlåning, netto 43 357 21 1 512 6 44 869 27
Bortskrivning, lösen m.m –63 116 –6 –240 0 –63 356 –6
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
–10 –1 –11
Utgående balans 45 458 23 1 867 8 0 0 47 325 31
1)
Inkluderar även förändring av framåtblickande information.
Modifierade lån, lån med omförhandlade villkor
n kan undantagsvis omförhandlas utom låneavtalet till exempel till följd av
att kundernas finansiella ställning försämrats eller att kunderna fått andra
finansiella problem. Sådana lån följs särskilt upp och benämns modifierade till-
gångar i enlighet med IFRS 9. Inga modifierade lån under 2023 har bemts vara
väsentliga och har därför inte lett till bortbokning och nya redovisningstillfällen .
Noter
104
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Modifierade lån, lån med omförhandlade villkor i kreditsteg 2 och 3 (som ej lett till bortbokning)
KONCERNEN
2023
mnkr Bolån Företag & Brf Privatlån Total
Upplupet anskaffningsvärde före modifiering 1 746 1 1 747
Modifieringsvinst/förlust, netto 0 0 0
Upplupet anskaffningsvärde efter modifiering 1 746 1 1 747
Varav redovisat värde före reserv på tillgång som flyttat från
kreditsteg 2 eller 3 till kreditsteg 1 1 020 0 1 020
KONCERNEN
2022
mnkr Bolån Företag & Brf Privatlån Total
Upplupet anskaffningsvärde före modifiering 1 331 1 1 332
Modifieringsvinst/förlust, netto 0 0 0
Upplupet anskaffningsvärde efter modifiering 1331 1 1 332
Varav redovisat värde före reserv på tillgång som flyttat från
kreditsteg 2 eller 3 till kreditsteg 1 431 0 431
RK:2 Kreditrisk i finansverksamheten
Kreditrisk i finansverksamheten är risken att en motpart inte kan fullfölja sina
betalningsförpliktelser. Kreditrisk uppsr dels i form av motpartsrisk för de
derivat- och repokontrakt SBAB ingår för att hantera finansiella risker och
dels i form av placeringsrisk till följd av investeringar i likviditetsportföljen och
placering av överskotts likviditet.
SBAB-koncernens motparter utgörs av banker och kreditinstitut och den
underliggande exponeringen i denna not inbegriper placeringar,
derivatkontrakt och repokontrakt. Limiterna fastställs av styrelsens kredit-
utskott inom ramen för av styrelsen fastsllt ramverk. Utnyttjad limit beräk-
nas som exponeringen från finansiella derivatinstrument, repokontrakt och
placeringar. För derivat- respektive repokontrakt inkluderas effekten av
kerheter som sllts eller mottagits under CSA- respektive GMRA-avtal i
den totala exponeringen. För derivatkontrakt beräknas även ett överskju-
tande belopp för framtida möjliga riskförändringar. För de motparter som även
är lånekunder samordnas limiten med kreditlimiten. Motpartslimiterna kan
fastsllas för en tidsperiod om längst ett år innan ny prövning ska ske. Kredit-
utskottets beslut ska redovisas till styrelsen vid nästkommande styrelse-
möte. Samtliga av SBAB:s mot parter har rating fn Moody’s eller Standard &
Poor’s.
Limitutnyttjande per ratingkategori
KONSOLIDERAD SITUATION MODERBOLAGET
2023 2022 2023 2022
mnkr Limit Utnyttjad limit Limit Utnyttjad limit Limit Utnyttjad limit Limit Utnyttjad limit
AAA
AA– till AA+ 8 400 2 130 8 400 2 261 8 400 2 130 8 400 2 256
A– till A+ 15 800 2 983 16 450 2 793 15 800 2 367 16 450 2 169
Lägre än A– 1 000 2 200 8 1 000 2 200 8
Saknar rating
Summa 25 200 5 113 27 050 5 062 25 200 4 497 27 050 4 433
Tabellen ”Limitutnyttjande per ratingkategori” åskådligr limit respektive
utnyttjad limit för SBAB:s derivatmotparter. Limiterna per derivatmotpart
föress av SBAB:s Treasury och fastställs av styrelsens kreditutskott inom
ramen för av styrelsen fastsllt ramverk. Värdena i tabellen är en aggreger-
ing av enskilda derivat motparters totala exponering och limit för respektive
ratingkategor i .
Noter
105
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Belåningsbara statsskuld förbindelser m.m., Obligationer och andra
räntebärande värdepapper, fördelade efter rating
Tabellerna nedan visar en analys av utlåning till kreditinstitut, belåningsbara
statsskuldförbindelser, obligationer och andra räntebärande värdepapper för-
delade efter lägsta rating per den 31 december 2023 respektive 31 december
2022 baserat på Standard & Poor’s rating eller motsvarande.
KONSOLIDERAD SITUATION
2023
mnkr
Säkerställda
obligationer
Stats-
garanterade
värdepapper
Mellanstatliga en-
heter
Icke-statliga
offentliga
enheter Total
AAA 43 563 37 728 2 209 12 263 95 763
AA– till AA+ 442 350 5 040 5 832
A– till A+
Lägre än A–
Summa 43 563 38 170 2 559 17 303 101 595
Reserveringar för förväntade kreditförluster 0 0 0 0 0
Summa efter reserver 43 563 38 170 2 559 17 303 101 595
KONSOLIDERAD SITUATION
2022
mnkr
Säkerställda
obligationer
Stats-
garanterade
värdepapper
Mellanstatliga en-
heter
Icke-statliga
offentliga
enheter Total
AAA 40 232 32 529 2 297 8 456 83 514
AA– till AA+ 226 441 497 2 698 3 862
A– till A+
Lägre än A–
Summa 40 458 32 970 2 794 11 154 87 376
Reserveringar för förväntade kreditförluster 0 0 0 0 0
Summa efter reserver 40 458 32 970 2 794 11 154 87 376
Belåningsbara statsskuldförbindelser, obligationer och andra räntebärande värdepapper, geografisk fördelning
KONSOLIDERAD SITUATION
2023
mnkr Sverige Övriga EU Övriga Summa
Säkerställda obligationer 27 750 11 029 4 783 43 562
Statsgaranterade värdepapper 36 207 1 964 38 171
Mellanstatliga enheter 2 559 2 559
Icke-statliga offentliga enheter 13 775 3 528 17 303
Summa per 2023-12-31 77 732 19 080 4 783 101 595
Summa per 2022-12-31 60 808 20 926 5 641 87 375
Noter
106
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Maximal kreditriskexponering i Finansverksamheten
KONSOLIDERAD SITUATION
Ingen hänsyn till erhållna säkerheter
eller annan kreditförstärkning
Med hänsyn till erhållna säkerheter
eller annan kreditförstärkning
mnkr 2023 2022 2023 2022
Utlåning till kreditinstitut 11 807 20 091 11 807 20 091
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 36 650 29 886 36 650 29 886
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 64 945 57 490 64 945 57 490
Derivatinstrument 12 241 15 943 6 635 7 707
Summa 125 643 123 410 120 037 115 174
Ställda och mottagna säkerheter under säkerhets avtal, per bolag
KONSOLIDERAD SITUATION
2023 2022
mnkr Ställda säkerheter Mottagna säkerheter Ställda säkerheter Mottagna säkerheter
SBAB 87 5 606 139 8 236
SCBC 0 0 0 0
Motpartsrisk
Motpartsrisk är risken att SBAB:s finansiella motparter inte kan fullgöra sina
åtaganden i ingångna derivat- och repokontrakt och utgörs framförallt av
exponeringar mot välrenommerade och etablerade banker. Exponeringen är
till över vägande del säkrad genom säkerhetsavtal, genom vilka motparten
ställer säkerheter i syfte att reducera nettoexponeringen. I enlighet med
SBAB:s kreditinstruktion fastställs kreditrisklimiter av SBAB:s kreditutskott
för samtliga motparter i finansverksamheten.
För att begränsa den potentiella motpartsrisken i derivattransaktioner med
icke standardiserade derivatinstrument som inte clearas av kvalificerade cen-
trala motparter godkända av en berig myndighet (enligt förordning (EU) nr
648/2012), ska ett ramavtal ingås med motparten. Ramavtalet, ett ISDA Mas-
teravtal eller annat likrdigt avtal med bestämmelser om slutavräkning, kom-
pletteras i de flesta fall med ett till hörande säkerhetsavtal, så kallat Credit
Support Annex (CSA). För de motparter som SBAB och SCBC inr derivatav-
tal med ska det alltid finnas ett säkerhetsavtal. Ramavtalen möjligr rätten
för parterna att kvitta fordringar mot skulder vid ett betalningsfallissemang.
Uppföljning av motpartsrisk sker dagligen för samtliga motparter. Avstäm-
ning sker dagligen eller veckovis där säkerhetsavtal har ingåtts. De derivattran-
saktioner som ingås med externa motparter görs till övergande del med
moderbolaget som motpart där CSA sms av dagligen med samtliga motpar-
ter. När säkerhetsavtal finns slls säkerheter för att reducera nettoexpone-
ringen. I samtliga förekommande fall är de sllda och mottagna säkerheterna i
form av kontanter som medför en ägarrättsövergång, vilket innebär att den part
som tar emot säkerheterna har rätt att fritt disponera över dem i sin verksam-
het. Effekterna av sllda och mottagna säkerheter visas närmare i not
FI
3.
SBAB medverkar i beräkningen av den dagliga referensntan STIBOR
(Stockholm Interbank Offered Rate) för den svenska marknaden. STIBOR är
en referensränta som visar ett genomsnitt av de räntesatser som ett antal
banker verksamma på svenska penningmarknaden är villiga att låna ut till var-
andra utan säkerhet under olika löptider.
Under 2016 blev det enligt EMIR (European Markets Infrastructure Regula-
tion) regelverket obligatoriskt för SBAB att cleara räntederivat via centrala
motparter, även kallade clearinghus. Syftet med clearinghus är att agera som
en motpart för köpare och säljare samt medverka till att betalningsförpliktel-
ser fullföljs.
Noter
107
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Utlåning till kreditinstitut, belåningsbara statsskuldförbindelser, obligationer och andra räntebärande värdepapper
KONSOLIDERAD SITUATION
2023
Finansiella tillgångar
redovisade till upplupet
anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via övrigt
totalresultat
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via resultat-
räkningen
Kreditsteg 1 Kreditsteg 1 Total
mnkr
Värde-
papper
brutto
Reserv Värdepapper brutto Värdepapper brutto
Värde-
papper brutto Reserv
Ingående balans 48 384 –1 61 955 662 111 002 –1
Kassakonto förändringar 2 843 2 843
Köp 171 219 2 064 080 2 235 300
Försäljning –4 625 1 –8 300 –12 925 1
Förfall –189 023 0 –2 028 614 –174 –2 217 810 0
Bortskrivning, lösen m.m.
Förändring av risk parametrar under perioden
Förändring av modell/metod
Valutaomvärdering –1 001 –165 –49 –1 215
Övrigt
1)
635 1 922 2 2 559
Utgående balans 28 432 0 90 878 442 119 752 0
KONSOLIDERAD SITUATION
2022
Finansiella tillgångar
redovisade till upplupet
anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via övrigt
totalresultat
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via resultat-
räkningen
Kreditsteg 1 Kreditsteg 1 Total
mnkr
Värde-
papper
brutto
Reserv Värdepapper brutto Värdepapper brutto
Värde-
papper brutto Reserv
Ingående balans 38 905 –1 43 784 859 83 548 –1
Kassakonto förändringar –6 595 –6 595
Köp 45 754 1 464 352 1 510 106
Försäljning –278 0 –714 –992 0
Förfall –30 005 0 –1 444 266 –178 –1 474 449 0
Bortskrivning, lösen m.m.
Förändring av risk parametrar under perioden
Förändring av modell/metod
Valutaomvärdering 1 664 329 14 2 007
Övrigt
1)
–1 060 –1 530 –33 –2 623
Utgående balans 48 385 –1 61 955 662 111 002 –1
1)
Orealiserade förändringar i verkligt värde utöver valutakursomvärderingen .
Noter
108
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
RK:3 Likviditetsrisk
Likviditetsrisk avser risken att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser
vid tidpunkten för förfall, utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel
ökar avsevärt. SBAB-koncernen har sedan länge identifierat vikten av en väl
fungerande och proaktiv likviditetsriskhantering. SBAB:s likviditetsriskhante-
ring beskrivs nedan.
Bred och diversifierad upplåning
Då SBAB-koncernen har en aktiv internationell kapitalmarknadsnärvaro
sedan 1989 innebär detta att SBAB:s varurke är väl etablerat. SBAB-kon-
cernen har, genom SCBC, tillgång till den säkerställda obligationsmarknaden
såväl inom Sverige som internationellt. Utöver att ge ut obligationer finansie-
rar sig SBAB med inlåning från allmänheten.
Likviditetsreserven
För att försäkra sig om likviditet i tider då normal marknadsuppning inte
fungerar tillfredsställande eller vid utfden av inning har SBAB en likvidi-
tetsportfölj. Portljen fungerar som en buffert då innehaven i portljen kan
omttas för att frigöra likviditet genom repor eller förljning av delar av
portföljen. Likviditetsportljen fyller även en afrsnytta vid normala mark-
nadsrhållanden i form av bryggfinansiering vid skuldförfall samt att tillgo-
dose intradagslikviditet.
Innehavet i portljen är långsiktigt och besr i huvudsak av likvida ränte-
rande värdepapper med hög rating där 100 procent av portföljens innehav
kan användas som säkerhet vid repor hos Riksbanken eller Europeiska Cen-
tralbanken (ECB). Storleken på SBAB:s innehav av ett enskilt värdepapper
som andel av total utesende volym är dessutom limiterat i syfte att minska
koncentrationsrisken.
Tabellen nedan rapporteras i enlighet med Bankföreningens mall för
offentliggörande av likviditetsreserv och baseras på EU kommissionens dele-
gerade förordning 2015/61 om likviditetstäckningskrav.
Per den 31 december 2023 bestod SBAB:s likviditetsreserv exklusive
ställda säkerheter av 103,3 mdkr med en volymviktad snittlöptid om 1,78 år
(1,59). Därutöver utgör icke ianspråk taget emissionsutrymme för säkerställda
obligationer en ytterligare reserv som inte ingår vid beräkning av likviditets-
riskmåtten nedan.
Likviditetsreserv
KONSOLIDERAD SITUATION
2023-12-31 2022-12-31
Fördelning valutaslag Fördelning valutaslag
mdkr Total SEK EUR USD Övrigt Total SEK EUR USD Övrigt
Level 1
Level 1 tillgångar 100,8 84,1 15,7 1,0 84,4 66,4 15,9 2,1
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 9,9 9,9 4,7 4,7
Värdepapper utgivna eller garanterade av stat,
centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och
internationella organisationer 42,4 40,0 2,4 33,7 27,9 5,2 0,6
Värdepapper utgivna av kommuner och PSE 12,0 6,9 4,1 1,0 11,5 4,0 6,0 1,5
Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 36,5 27,3 9,2 34,5 29,8 4,7
Övriga tillgångar
Level 2
Level 2 tillgångar 2,5 2,5 3,5 3,2 0,3
Level 2A tillgångar 2,5 2,5 3,5 3,2 0,3
Värdepapper utgivna eller garanterade av stat,
centralbanker, kommuner och PSE
Säkerställda obligationer med hög kvalitet 2,5 2,5 3,5 3,2 0,3
Företagsobligationer (lägst AA- rating)
Övriga tillgångar
Level 2B tillgångar
Värdepapperiseringar (ABS)
Säkerställda obligationer med hög kvalitet
Företagsobligationer (A+ till BBB rating)
Aktier
Övriga tillgångar
Likviditetsreserv 103,3 86,6 15,7 1,0 87,9 69,6 16,2 2,1
Noter
109
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Kontinuerlig övervakning av likviditetsrisken
En proaktiv och kontinuerlig likviditetsplanering i relevanta valutor, aktiv skuld-
förvaltning samt storleken, innehållet och hanteringen av likviditetsreserven
är nyckelfaktorer i SBAB:s likviditetsriskhantering. Genom att se upplånings-
verksamheten som en naturlig del i såväl det operativa arbetet som den stra-
tegiska planeringen av likviditetsrisken undviks koncentrationer av alltför
stora uppningsförfall. Ytterligare ett viktigt led i den löpande likviditetsrisk-
hanteringen är att kontinuerligt bevaka och testa likviditetsreservens prak-
tiska likviditetsvärde på andrahandsmarknaden.
Likviditetsriskmått – kortfristig likviditetsrisk
Risken för att på kort sikt drabbas av brist på likviditet bemns inom SBAB
som kortfristig likviditetsrisk. SBAB följer regelbundet ett flertal olika mått på
kortfristig likviditetsrisk. Ett av dessa är likviditetstäckningskvoten definie-
rad enligt EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61. Likvidi-
tetsckningskvoten är ett mått på till vilken grad likviditetsreserven täcker
ett 30 dagars nettokassautflöde i ett stressat scenario. Enligt regelverket ska
måttet uppgå till minst 100 procent för alla valutor konsoliderat. Måttet upp-
gick per den 31 december 2023, inom parentes anges 2022-12-31, till 258 pro-
cent (250) på konsoliderad ni. Signifikanta valutor för banken är SEK och
EUR, där LCR uppgick till 192 procent (192) i SEK och till 10 023 procent (7
045) i EUR. Under 2023 har likviditetstäckningskvoten på konsoliderad ni
aldrig understigit 161 procent (155).
Utöver regelverksstyrda likviditetsriskmått har SBAB ett antal interna
mått. Bl.a. mäts och stresstestas likviditetsrisken genom att summera det
maximala tänkbara behovet av likviditet för varje dag framåt. Detta mått på
likviditetsrisken benämns överlevnadshorisonten. Beräkningarna baseras
ett krisscenario där all utlåning antas förlängas, vilket innebär att ingen likvi-
ditet tillförs genom lösen, och ingen finansiering finns att tillgå. Inlåning fn
allmänheten behandlas med ett konservativt antagande, där uttag ur portföl-
jen fördelas över tiden baserat på historiska förändringar. På så sätt kan det
maximala behovet av likviditet för varje given period i framtiden identifieras
och nödvändig likviditetsreserv fastställas. Överlevnadshorisonten motsvarar
det antal dagar som likviditetsreserven täcker det maximala utflödet och är
limiterad till att vid varje given tidpunkt uppgå till minst 180 dagar på konsoli-
derad valutanivå.
Per den 31 december 2023, inom parentes anges 2022-12-31, uppgick över-
levnadshorisonten till 529 dagar (347) på konsoliderad nivå, och till 256 dagar
(172) i SEK samt 1 136 dagar (1 500) i EUR, vilket är de signifikanta valutorna
för banken. Under 2023 underskred överlevnadshorisonten aldrig dagar 226
(250) på konsoliderad nivå.
Utöver ovansende mått begränsas även den kortfristiga likviditetsrisken
av ytter ligare interna limiterade mått.
Likviditetsriskmått – strukturell likviditetsrisk
Strukturell likviditetsrisk är ett mått på skillnader i löptidsstruktur mellan
tillgångar och skulder, avseende kapitalbindningstid, vilket på längre sikt
riskerar att leda till likviditetsbrist. SBAB har som målsättning att ha en
diversifierad upplåning. SBAB-koncernen har valt en konservativ hantering
av upplåningen. En större andel av kommande förfall förfinansieras och
andelen kortfristig upplåning av den totala upplåningen hålls på en låg nivå.
SBAB arbetar aktivt med att sprida tidpunkterna för skuldrfallen jämnt,
samtidigt som skuldernas löptid förlängs. Övervakning av kommande för-
fall, återköp, byten och förfinansiering utr viktiga delar i den praktiska
hanteringen för att minska risken.
SBAB begränsar beroendet av marknadsfinansiering genom en limit avse-
ende relationen mellan inlåning från allmänheten och utlåning till allmänheten.
Relationen uppgick per den 31 december 2023 till 42 procent (36) jämfört
med en limit på 28 procent.
Vidare säkras tillgången till upplåning genom säkerställda obligationer
genom att kontrollera att översäkerheterna (OC-nivån) i den säkerställda poo-
len vid var tidpunkt, även i stressade förllanden, överstiger Moody’s krav för
Aaa-rating. Den 31 december 2023 uppgick OC-nivån till 35,6 procent.
SBAB mäter även sin strukturella likviditetsrisk genom ett mått för löptids-
matchning, som mäter förhållandet mellan löptiden på tillgångar och skulder
från ett likviditetsperspektiv vid olika framtida tidpunkter. Detta kan ses som
SBAB:s interna variant på Net Stable Funding Ratio (NSFR), där den likvidi-
tetsmässiga löptiden på in- och utlåning skattas med hjälp av SBAB:s egna
statistiska modeller, som grundas på historisk data över beteendet hos
SBAB:s kunder. Måttet är limiterat till att vid tidpunkten ett år uppgå till minst
90 procent på konsoliderad nivå, 60 procent för signifikanta valutor (där skul-
den överskrider 5 procent av den totala skulden). Per den 31 december 2023
uppgick löptidsmatchningen till 152 procent (143) på konsoliderad nivå, och
till 138 procent (131) i SEK samt 174 procent (143) i EUR, vilket är de signifi-
kanta valutorna för banken.
NSFR enligt Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) 2019/876
("CRR2") uppgick till 131,9 procent (127,9).
Av tabellerna ”Löptider för säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar”
respektive ”ptider för finansiella tillgångar och skulder” framr hur SBAB:s
framtida kassaflöden såg ut per den 31 december 2023 respektive 31 decem-
ber 2022 såväl i det korta som i det längre perspektivet .
Noter
110
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
KONSOLIDERAD SITUATION
2023 2022
mnkr
Utan
l öptid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
Utan
löptid
< 3
mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker 6 350 6 350 3 534 3 534
Belåningsbara statsskuld-
förbindelser m.m. 36 000 453 0 1 249 36 703 26 712 2 569 455 249 29 985
Utlåning till kreditinstitut 24 87 110 2 20 091 20 093
Utlåning till allmänheten 1 706 1 701 3 381 25 788 485 218 517 794 3 494 57 257 5 528 6 090 437 159 509 527
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 509 1 454 2 585 60 372 6 612 71 532 4 033 4 670 6 379 44 084 3 720 62 886
varav klassificerade
som låne fordringar och
kundfordringar
Derivatinstrument 1 988 1 713 –146 6 002 3 075 12 632 789 1 937 2 104 8 014 3 278 16 122
Övriga tillgångar 285 285 587 587
Summa 6 658 40 290 5 321 5 820 92 163 495 154 645 406 4 123 55 119 66 433 14 011 58 643 444 406 642 734
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut 5 606 5 606 8 237 8 237
Inlåning från allmänheten 168 844 23 091 11 415 10 411 1 452 0 215 213 173 616 1 013 1 301 4 673 1 840 182 443
Emitterade värdepapper m.m. 23 846 27 969 7 854 281 159 72 082 412 910 4 014 49 524 5 760 273 995 65 545 398 838
Derivatinstrument 2 210 1 043 4 201 7 284 1 955 16 693 1 326 1 140 4 779 15 588 4 252 27 085
Övriga skulder 5 174 5 174 3 011 3 011
Efterställda skulder 147 119 1 763 6 630 8 659 119 104 202 8 712 9 137
Lånelöften och andra
kreditrelaterade åtaganden 28 694 12 461 36 398 41 589 37 368 9 572 158 227 47 325
Summa 174 018 83 594 53 007 24 265 296 923 74 037 705 844 176 627 52 077 61 641 15 572 300 362 69 797 676 075
Löptider för säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr Utan löptid < 3 mån 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år > 5 år Totalt
Räntesäkrat 327 553 62 3 241 1 515 5 698
Valutasäkrat –11 114 –37 508 –38 710 –87 332
Netto 2023-12-31 –10 787 553 62 –34 267 –37 195 –81 634
Netto 2022-12-31 342 –13 715 60 –35 515 –36 845 –85 673
Löptider för finansiella tillgångar och skulder
(Beloppen avser kontraktsenliga, ej diskonterade kassaflöden)
För fordringar och skulder som amorterats har löptiden för amorteringarna
beräknats som tiden fram till förfallodagen för respektive amortering. Utländ-
ska fden är omknade till bokslutskurs per den 31 december 2023. Fram-
tida ränteflöden med rörlig ränta är estimerade fram till villkorndringsdagen
med hjälp av forwardntor baserade på aktuell räntebas, i normalfallet
3-månaders STIBOR. Moderbolaget SBAB är fordringsägare till SCBC:s efter-
ställda skulder. Då löptiden inte är specificerad redovisas aktuell skuld som
utan löptid samt utan uppskattade ränteflöden.
PostenLånelöften och andra kreditrelaterade åtaganden” för koncernen om
41 589 mnkr (47 325) uppgår efter tillämpning av intern konverteringsfaktormo-
dell för det faktiska kassaflödet till 10 813 mnkr (16 564 ). Reduceringen har inte
inkluderats i tabellen.
Noter
111
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Löptider för finansiella tillgångar och skulder
(Beloppen avser kontraktsenliga, ej diskonterade kassaflöden)
MODERBOLAGET
2023 2022
mnkr
Utan
löptid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
Utan
löptid < 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker 6 350 6 350 3 534 3 534
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m.m. 36 000 453 1 249 36 703 26 712 2 569 455 249 29 985
Utlåning till kreditinstitut 121 261 404 309 5 522 20 571 148 066 117 029 20 111 63 6 135 143 338
Utlåning till allmänheten 105 104 203 1 309 22 620 24 341 1 626 2 019 414 346 21 426 25 831
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 509 1 454 2 585 60 372 6 612 71 532 4 033 4 670 6 379 44 084 3 720 62 886
varav klassificerade
som lånefordringar och
kundfordringar
Derivatinstrument 3 402 2 377 3 675 11 589 4 807 25 850 1 865 2 825 6 429 21 407 7 297 39 823
Övriga tillgångar 80 80 735 735
Summa 127 690 40 420 4 697 11 985 93 842 34 288 312 922 121 298 54 347 12 146 19 357 66 292 32 692 306 132
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut 6 975 6 975 9 119 101 9 220
Inlåning från allmänheten 168 844 23 091 11 415 10 411 1 452 215 213 173 616 1 013 1 301 4 673 1 840 182 443
Emitterade värdepapper m.m. 6 250 3 677 7 150 43 270 60 347 4 014 12 253 4 763 48 874 69 904
Derivatinstrument 3 787 2 268 3 827 12 343 4 895 27 120 1 860 2 330 6 328 21 812 7 240 39 570
Övriga skulder 2 492 2 492 922 922
Efterställda skulder 147 119 1 763 6 630 8 659 119 104 202 8 712 9 137
Lånelöften och andra
kreditrelaterade åtaganden 29 092 12 461 36 41 589 37 368 9 572 158 227 47 325
Summa 171 336 69 342 29 940 23 187 63 695 4 895 362 395 174 538 53 493 25 661 16 124 81 465 7 240 358 521
Löptider för säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar
MODERBOLAGET
mnkr Utan löptid < 3 mån 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år > 5 år Totalt
Räntesäkrat –1 –3 8 15 19
Valutasäkrat –1 666 –1 666
Netto 2023-12-31 –1 –3 8 –1 651 –1 647
Netto 2022-12-31 –5 519 6 –1 649 –7 162
Stresstester
SBAB utför regelbundet stresstester av likviditetsrisk med syfte att uppfylla
interna behov av analys och beredskap för hantering av likviditetsrisk.
Stresstesterna har utformats i enlighet med FI:s föreskrifter (FFFS 2010:7) om
likviditetsriskhantering för kreditinstitut och värdepappersbolag där generella
krav ställs på stresstester. Modellen analyserar SBAB:s förga att tillgodose
behovet av likvida medel vid olika marknadsscenarier, samt vilken effekt en
utdragen stress får på SBAB:s förga att finansiera verksamheten. Scenari-
erna utformas efter SBAB:s specifika riskprofil och täcker såväl företagsspeci-
fika som marknadsrelaterade scenarier som kan ge upphov till svårigheter att
finansiera verksamheten. Scenarierna delas upp i olika steg som fångar en
ökande omfattning av påfrestningar för att spegla hur en kris kontinuerligt kan
förvärras. Stresstesterna simulerar bland annat följande scenarier:
Finanskrisen 2008/2009 – stress av upplåningsverksamheten där
upplånings program snger i olika steg
Ratingrelaterad stress med stegvis sänkt rating för SBAB och SCBC
Prisfall på fastighetsmarknaden – olika nivåer av prisfall vilket förmrar
belåningsgraden, med konsekvensen att en mindre del av upplåningen kan
göras med säkerställda obligationer
Stress av likviditetsreservens likviditet
Stora ränte- och valutakursrörelser, vilket leder till att större belopp behö-
ver säkerställas under CSA-avtalen och därmed kan försämra likviditeten.
Stresstesterna är under kontinuerlig utveckling och de antaganden som ligger
till grund för de olika scenarierna utrderas regelbundet. Stresstesterna
genomförs och redovisas kvartalsvis och resultatet utvärderas mot SBAB:s
fastställda riskaptit och används för att anpassa strategier och riktlinjer.
Noter
112
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
RK:4 Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för förlust eller lägre framtida intäkter på grund av
marknads relser. SBAB präglas av ett lågt risktagande där styrelsen beslutar
om den övergripande riskaptiten och sätter limiter för riskmåttet Value at Risk
(VaR). Förutom de övergripande VaR-limiterna har styrelsen även beslutat om
limiter för att begränsa ränterisk i bankboken. Utöver av styrelsen fastsllda
limiter, limiteras även ett antal kompletterande riskmått som beslutas av SBAB:s
VD. Risk kontrollerar dagligen aktuella risknivåer och att limiter följs. Marknads-
risken följs upp både på koncernnivå och nedbrutet på lägre nivåer.
Huvudprincipen för SBAB:s marknadsriskexponering är att risktagandet
ska vara lågt. Ränterisker ska som huvudprincip begnsas genom direkt upp-
ning eller genom att använda derivat. SBAB:s räntestruktur per den 31
december 2023 visas i tabellen ”ntebindningstider för finansiella tillgångar
och skulder”. Valutarisk avser risken för att förändringar av den svenska kro-
nans kurs mot andra valutor leder till förlust eller lägre framtida intäkter. Den
begränsas genom att upplåning i utländsk valuta kurskras i form av valu-
taswappavtal eller matchas mot tillgångar i likviditetsportföljen i samma
valuta. Den totala effekten per valuta redovisas i tabellen ”Nominella belopp
tillgångar, skulder och derivat i utländsk valuta”.
Value at Risk
VaR är ett övergripande portföljtt som uttrycker den potentiella förlusten
som kan uppstå givet en viss sannolikhetsnivå och innehavsperiod. SBAB:s
modell är en så kallad historisk modell och använder percentiler i historisk
marknadsdata fn de två senaste åren. Då modellen använder sig av historisk
data är en viss tröghet inbyggd och risken kan komma att underskattas vid
snabba marknadsrelser. På grund av detta samt att modellen bygger på ett
antal antaganden utrs dagligen backtesting, det vill säga en kontroll mellan
VaR och faktiskt utfall.
Limiter för daglig riskuppföljning har satts på två nivåer; för hela SBAB:s
marknadsrisk samt för stressat VaR för SBAB:s kreditspreadrisk. Limiten för
hela SBAB:s marknadsrisk baseras på ett VaR-mått som använder 99 pro-
cents sannolikhetsnivå och ett års innehavsperiod. Detta innebär att förlus-
ten under ett år med 99 % sannolikhet är mindre än utfallet av VaR, givet att
samma portfölj hålls under perioden. Det stressade måttet utgår fn rörelser
under en historisk, stressad period med 99 procents sannolikhetsnivå och 90
dagars innehavsperiod. Detta innebär att med 99 % sannorlikhet kommer för-
lusten under 90 dagar vara mindre än utfallet av VaR, givet att samma portfölj
hålls under denna period.
Per den 31 december 2023 var VaR för hela SBAB:s marknadsrisk 1 173
mnkr, jämfört med limiten på 2 700 mnkr. För det stressade måttet var VaR
964 mnkr och limiten 1200 mnkr.
Ränterisk i övrig verksamhet
Förutom de övergripande VaR-limiterna har styrelsen även beslutat om t
limiter för att begränsa ränterisk i övrig verksamhet. Den ena limiten uttryckt
som ett övergripande ränteriskmått, mätt som effekten av ett parallellskifte
med +100 baspunkter och den andra limiten uttryckt som ett riktvärde för
durationen på eget kapital.
Ränterisk i övrig verksamhet beräknas och rapporteras till Finansinspektio-
nen i enlighet med FFFS 2007:4. Per den 31 december 2023 var effekten på
nuvärdet -517 mnkr (–152) vid ett parallellskift upt med 2 procentenheter
och 543 mnkr (151) vid ett parallellskift nedåt med 2 procentenheter. Då
kapital basen per den 31 december 2023 var 28,2 mdkr (27,5) innebär detta att
effekten av stresstesterna utgjorde -1,83 procent (-0,55) respektive 1,92 pro-
cent (0,55) av kapitalbasen.
Ränterisk i bankboken
SBAB kapitaltäcker för ränterisk i bankboken enligt FI:s metod beskriven i
promemoria (FI dnr 19-4434). Denna visar per den 31 december 2023 att sce-
nariot med störst effekt på bankboken är "parallell upp", vilket redovisas av
variabeln "
EVE" i tabellen "Ränterisk i bankboken".
För att fånga effekten av ränteförändringar på resultatkningen mäts även
nte nettoeffekten. Måttet speglar olikheter i volym- och räntebindningstider
mellan tillgångar, skulder och derivat i övrig verksamhet. Räntenettoeffekten
beknas enligt instruktioner angivna av EBA (EBA/GL/2018/02) och baseras
på ett momentant parallellskift med en procentenhet upt respektive nedåt
under tolv månader. Värdet redovisas av variabeln "
NII" i tabellen "Ränterisk i
bankboken".
Kompletterande riskmått
Utöver limiterna som fastställts av styrelsen, har VD beslutat om ett antal
kompletterande riskmått för de olika typer av risker som SBAB exponeras för.
För ränterisker finns limiter för parallellförskjutning, där effekten på nuvärdet
av en förskjutning av avkastningskurvan med en procentenhet mäts, samt
vridningsrisk, där effekten på nuvärdet mäts vid olika scenarier där den korta
änden av avkastningskurvan varieras ner (upp) och den långa änden upp (ner).
För att begränsa ränterisk i bankboken finns limit på duration av eget kapital.
Valutarisk kontrolleras genom att effekten på nuvärdet mäts då valutakurser
mot svenska kronan föndras samt i likviditetsportföljen genom kontroller av
matchning av kapitalbelopp i respektive valuta. Det finns också limiter för
basisrisk och kreditspreadrisk.
Utöver ovannämnda kompletterande riskmått utförs känslighetsanalyser
med bland annat stressade räntor, valutakurser och kreditspreadar och dess
påverkan på bolagets kärnprimärkapitalbehov.
Referensräntereformen
Referensräntereformen (IBOR-transition) ersätter befintliga interbankräntor
(IBOR) med alternativa riskfria räntor. SBAB har en relativt begränsad expone-
ring mot andra referensntor än STIBOR, de valutor som SBAB har verksam-
het i är förutom SEK, EUR och USD. SBAB har under året bytt från USDLIBOR,
då den inte längre existerar, till SOFR. Som referensntor i SEK och EUR
används fortfarande STIBOR respektive EURIBOR då SBAB utnyttjar möjlig-
heten till undantag avseende ändring av säkrad risk, säkringsinstrument och
krat föremål som infördes till följd av referensräntereformen. Dvs att ett
byte av alternativ referensränta i säkringsdokumentationen inte innebär att
Banken tvingas avbryta säkringsredovisningen. Under året har fokus legat på
att säkerställa efterlevnad av Benchmarkförordningen (BMR), vilken träffar
SBAB både som användare av referensvärden och som rapportör av dataun-
derlag för referensvärden.
En löpande följsamhet och anpassning mot marknaden krävs varför andra
referensräntor, inklusive riskfria räntor (RFR), behöver kunna användas. Det
har därmed varit viktigt att säkerställa systemstöd för användning av RFRlän-
kade produkter, främst i form av derivat och obligationer, samt att hantera
övergången av de faktiska exponeringar mot IBOR-ränto r .
Noter
113
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Ränterisk i bankboken
1
KONSOLIDERAD SITUATION MODERBOLAGET
2023 2022 2023 2022
mnkr EVE NII EVE NII EVE NII EVE NII
Parallell upp –777 162 746 –82 –3 -1 148 –93 –1 168
Parallell ned 855 –162 –910 82 –2
1 148 89 1 168
Kort-ränta upp –518 –22 –93 –264
Kort-ränta ned 545 17 92 268
Brantning 34 550 98 222
Flackning –211 –387 –98 –241
Värsta utfallet –777 –910 –910 –82 –98 –1 148 –264 –1 168
Kapitalbas 28 209 27 484
21 791 17 416
Nominella belopp tillgångar, skulder och derivat i utländsk valuta
KONSOLIDERAD SITUATION MODERBOLAGET
2023 2022 2023 2022
mnkr
Tillgångar
och skulder
Derivat
Tillgångar
och skulder
Derivat
Tillgångar
och skulder
Derivat
Tillgångar
och skulder
Derivat
EUR –101 920 102 025 –94 775 94 833 –16 264 16 359 -11 885 11 911
GBP 0 0 0 0
0 0 0 0
NOK 0 0 0 0 0
0
0
0
USD 696 –15 173 0
696
–15
173 0
Total –101 224 102 010 –94 602 94 833 –15 568 16 344 –11 712 11 911
Noter
114
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Räntebindningstider för finansiella tillgångar och skulder
KONSOLIDERAD SITUATION
2023 2022
mnkr
Utan
ränte-
bind-
ningstid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
Utan
ränte-
bind-
ningstid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
TILLGÅNGAR
Kassa och
tillgodohavanden
från centralbanker 6 350 6 350 3 534 3 534
Belåningsbara
statsskuldförbindelser
m.m. 35 989 442 219 36 650 26 696 2 541 441 208 29 886
Utlåning till kreditinstitut 11 785 11 785 20 066 20 066
Utlåning till allmänheten 355 762 20 672 26 041 105 107 9 818 517 400 295 052 15 915 54 540 132 032 11 953 509 492
Förändring av verkligt
värde för räntesäkrade
lånefordringar –50 –127 –275 –937 –176 –1 565 –76 –116 –1 004 –3 381 –367 –4 944
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 18 575 960 1 752 38 040 5 618 64 945 15 759 3 880 5 072 29 580 3 199 57 490
Derivatinstrument 6 272 –119 –135 5 945 278 12 241 18 848 –2 –49 –2 487 –347 15 943
Övriga tillgångar 1 084 1 084 634 634
Summa 1 084 434 683 21 828 27 383 148 155 15 757 648 890 634 379 879 22 198 58 559 156 185 14 646 632 101
SKULDER
Skulder till kreditinstitut –5 606 –5 606 –8 237 -8 237
Inlåning från allmänheten –168 841 –23 091 –11 416 –10 411 –1 452 –215 211 –173 616 –1 013 –1 301 –4 673 –1 840 182 443
Emitterade värdepapper
m.m. –40 816 –21 468 –1 785 –251 853 –66 848 –382 770 –29 417 –45 570 –1 747 251 606 –65 545 –393 885
Derivatinstrument –19 750 –18 –1 215 1 353 3 935 –15 695 –36 937 4 11 6 719 5 269 –24 934
Övriga skulder –5 191 –5 191 –3 021 –3 021
Efterställda skulder –5 800 –1 399 99 –7 798 –5 800 –1 398 –599 –7 797
Summa –179 832 –90 662 –32 902 –13 411 252 551 –62 913 –632 271 –182 437 –77 002 –46 867 –6 409 – 247 326 60 276 – 620 317
Differens tillgångar
och skulder –178 748 344 021 –11 074 13 972 –104 396 –47 156 16 619 –181 803 302 877 –24 669 52 150 91 141 45 630 11 78 4
Noter
115
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
RK:5 Operativ risk
Med operativ risk avses risken för förluster till följd av ej ändalsenliga eller
fallerade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller yttre händelser,
inbegripet legala risker.
Riskhantering
Processen för hantering av operativa risker baseras på att risker kontinuerligt
identifieras, analyseras och bedöms, hanteras samt följs upp. En analys av ris-
knivån rapporteras regelbundet till styrelse, VD och företagsledning. Avdel-
ningen Risk har det övergripande ansvaret för de metoder och rutiner som
används för hantering av operativa risker. Arbetet med att hantera operativa
risker bedrivs utifrån SBAB:s riskaptit och de väsentliga processerna för verk-
samheten. Detta innebär ett ständigt arbete med att utveckla medarbetarnas
riskmedvetenhet och bankens riskkultur, att förbättra processer och rutiner
samt att tillhandalla verktyg för effektiv och proaktiv hantering i det dag-
liga arbetet. Som ett led i att förstärka SBAB:s riskkultur har SBAB risk- och
regelverkssamordnare (RRS) i första linjen. RRS:erna arbetar som stöd till
verksamhetscheferna med fokus på riskhantering, processkartläggning,
interna kontroller, incidenthantering samt regelefterlevnad.
Självutvärdering
Självutvärderingsprocessen omfattar identifiering och utvärdering av opera-
tiva risker i samtliga väsentliga processer. Självutvärdering utförs med
gemensam metod och dokumenteras i det gemensamma systemstödet.
Resultatet av självutvärderingen rapporteras årligen till styrelse, VD och före-
tagsledning.
Incidenthantering
SBAB har rutiner och systemsd för att underlätta rapportering och uppfölj-
ning av incidenter. Avdelningen Risk stödjer verksamheten med analys av rap-
porterade incidenter för att säkerställa att grundorsaker identifieras och att
mpliga åtgärder vidtas. Även incidenter som inte orsakat någon direkt skada
eller ekonomisk förlust rapporteras för att fmja det proaktiva riskarbetet.
Hantering av väsentliga förändringar
SBAB:s process för hantering av väsentliga föndringar appliceras på nya
och/eller väsentligt förändrade produkter, tjänster, marknader, processer,
ITK-system samt vid större förändringar av SBAB:s verksamhet och organisa-
tion. Syftet med processen är att vid väsentliga föndringar utrdera poten-
tiella risker relaterade till förändringen och belysa förändringens eventuella
påverkan på kapitalsituationen.
Kontinuitetshantering
SBAB arbetar förebyggande för att förhindra händelser som kan påverka före-
tagets förga att bedriva verksamheten. En krisorganisation som ansvarar
för hantering och kommunikation vid allvarliga incidenter, kriser eller kata-
strofer finns etablerad och testas regelbundet i samarbete med externa
experter på krishantering .
MODERBOLAGET
2023 2022
mnkr
Utan
ränte-
bind-
ningstid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
Utan
ränte-
bind-
ningstid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden
från centralbanker 6 350 6 350 3 534 3 534
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m.m. 35 989 442 219 36 650 26 696 2 541 441 208 29 886
Utlåning till kreditinstitut 154 568 154 568 147 568 147 568
Utlåning till allmänheten 20 863 1 226 167 1 888 36 24 180 23 370 143 456 1 594 191 25 754
Förändring av verkligt
värde för räntesäkrade
lånefordringar
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 18 575 960 1 752 38 040 5 618 64 945 15 759 3 880 5 072 29 580 3 199 57 490
Derivatinstrument 23 795 –67 1 091 3 860 –4 061 24 618 50 358 37 –65 –7 475 –5 143 37 712
Övriga tillgångar 1 356 1 356 792 792
Summa 1 356 260 140 2 561 3 010 43 788 1 812 312 667 792 267 285 6 601 5 463 24 140 -1 545 302 736
SKULDER
Skulder till kreditinstitut –6 980 –6 980 –9 115 –100 –9 215
Inlåning från allmänheten –168 841 –23 091 –11 416 –10 411 –1 452 –215 211 –173 616 –1 013 –1 301 –4 673 –1 840 –182 443
Emitterade värdepapper
m.m. –18 278 –956 –1 785 –35 574 –56 593 –23 899 –8 299 –750 –32 056 –65 004
Derivatinstrument –23 869 60 –1 101 –4 061 3 158 –25 813 –50 470 7 36 8 126 4 871 –37 430
Övriga skulder –2 492 –2 492 –922 –922
Efterställda skulder –5 800 –1 399 –599 –7 798 –5 800 –1 398 –599 –7 797
Summa –177 133 –73 617 –12 312 –13 297 –41 686 3 158 –314 887 –180 338 –85 895 –9 693 –5 387 –26 369 4 871 –302 811
Differens tillgångar
och skulder –175 777 186 523 –9 751 –10 287 2 102 4 970 –2 220 –179 546 181 390 –3 092 76 –2 229 3 326 –7 5
Noter
116
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
RK:6 Affärsrisk
SBAB delar in affärsrisk i strategisk risk, intjäningsrisk samt anseenderisk.
Med strategisk risk avses risken för förlust på grund av ogynnsamma affärs-
beslut, felaktigt genomförande av strategiska beslut eller brist på lyrdhet
för förändringar i branschen, den politiska miljön eller rättsliga förhållanden.
Med intjäningsrisk avses risken för exempelvis minskade marginaler som i sin
tur bland annat kan uppstå som ett resultat av fördyrad finansiering eller hår-
dare konkurrens. Anseenderisk definieras som risk som kan uppstå till följd av
bristande hantering av ovan mnda risker, såväl som till följd av bristande
intern styrning, kontroll eller hantering av andra händelser.
Nya affärer ska som regel vara relativt lika dem som SBAB har sedan tidigare.
Förändringar i form av nya produkter eller nya marknader ska endast utgöra en
mindre del av verksamheten och ska genomföras i sådan takt att SBAB inte
väsentligt äventyrar sin resultatnivå och med stor sannolikhet undviker belast-
ning på kapitalbasen.
Risker relaterade till strategi och intjäning utvärderas båda fortlöpande
under året inom första linjens strategiarbete. Strategiskt viktiga beslut hante-
ras även inom ramen för hantering av väsentliga förändringar. Därtill sker en
årlig utrdering av väsentliga risker till styrelsen som tydligt berör afrsmäs-
sigt strategiska risker, bankens övergripande intjäning samt anseenderisker.
Anseenderisker identifieras och hanteras, utöver det som tidigare nämnts, även
inom ramen för arbetet med väsentliga risker. De hanteras även löpande genom
bland annat självutvärderingar, processen för väsentliga förändringar samt inci-
denthantering. Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen genomförs
stresstester och känslighetsanalyser som bidrar till att kartlägga och kvantifi-
era de olika typerna av afrsrisk som SBAB är utsatt för.
RK:7 Koncentrationsrisk
Koncentrationsrisk är den risk som följer av exponeringar koncentrerade till
vissa motparter, regioner eller typ av verksamhet/bransch. SBAB:s styrelse
har genom inriktningsbeslut i affärsplaneringen fastställt koncentrationen av
risk utifrån aktuella förllanden för SBAB. Styrelsens riskaptit sätter
ramarna för koncentrationsrisken, vilken beräknas utifrån storleken på expo-
neringar, bransch och geografisk koncentration.
SBAB bems i första hand vara exponerat mot kreditriskrelaterad kon-
centrationsrisk inom utlåningsverksamheten. Riskavdelningen följer och ana-
lyserar löpande utlåningsportföljens koncentration utifrån bland annat geo-
grafi, säkerheter, segment och produkttyp. SBAB:s portfölj är koncentrerad
till bostads- och fastighetsmarknaden. SBAB har även en begränsad utlåning
till kommersiella fastigheter som per den 31 december 2023 uppgick till 2
procent av utlåning till allnheten. För mer info om SBAB:s fördelning mellan
krad och okrad utlåning, se tabell Lånebelopp fördelat per LTV-intervall i
not
RK
1. Därtill följs stora exponeringar mot enskilda motparter löpande. Den
samlade utlåningen till de tio största kundgrupperna utgör 7 procent av utlå-
ning till allmänheten. För mer information om utlåningsportföljens geogra-
fiska fördelning, se sidan 47. SBAB utvärderar även löpande kapitalbehovet
för koncentrationsrisk, och kvantifierar risken med ekonomiskt kapital för
kreditriskexponeringar, se not
RK
9. För koncentrationsrisk inom likviditet, se
not
RK
3.
Väsentliga operativa risker
SBAB har identifierat ett antal risker som bedöms som, om de inträffar, skulle
kunna få större påverkan på SBAB:s verksamhet än övriga risker. Utvecklingen
av dessa risker följs löpande av såväl företagsledningen som styrelsen och
beaktas inom ramen för SBAB:s affärsplanering. De väsentliga operativa ris-
kerna framgår nedan.
Informationssäkerhetsrisk
Att bankens kontrollmiljö kring information är rigid och genomlyst är av vikt för
hela verksamheten. Potentiella riskdrivare för att data eventuellt äventyras ur
perspektiven konfidentialitet, riktighet och tillnglighet är flera. Angrepp fn
cyberkriminella, felaktig hantering av molntjänster samt fel i bytet av bankens
bassystem är exempel på riskdrivare. SBAB har ett dedikerat säkerhetsteam
med specialister som har som mål att nå och upprätthålla en hög cybersäker-
hetsnivå för banken. Detta genom proaktivt arbete för ett starkt, digitalt skal-
skydd och en hög säkerhetsnivå inom detta skydd. Teamet arbetar även proak-
tivt med att öka risk- och säkerhetsmedvetenheten inom hela SBAB för att nå
rätt nivå av säkerhet för våra kunder, system och personal. Vidare har banken
särskild avdelning för information kopplad till fysiska och juridiska personers
bemnd Privacy. De genomlyser hantering av personuppgifter i molntjänster
och kravställer hanteringen så att banken följer gällande regler. För att kunna
genomföra IT-strategin på ett säkert sätt, så bibeller verksamheten arbets-
sättet med små leveranser ofta, under befintlig governancemodell, för att
minimera risker för större störningar.
Teknikrisk
Den tekniska utvecklingen på marknaden har under de senaste åren gått
snabbt vilket lett till att SBAB:s infrastruktur till viss del har blivit omodern
och föråldrad. Ett omfattande projekt att byta ut systemplattformen initiera-
des under 2017 och slutfördes under 2023 vilket väsentligt minskade bankens
teknikrisk. Viss systemfunktionalitet kvarstår dock att förbättra och hanteras
i ett nytt projekt. SBAB:s IT-strategi har tydligt definierade mål och priorite-
ringar för att säkerställa att de identifierade riskerna hanteras ändamålsen-
ligt. Utvecklingen och utfallet relaterat till tidplaner och kostnader följs noga
av såväl företagsledningen som styrelsen. Det agila arbetssättet med kortare
mål och ledtider likväl som tätare intervall mellan produktionssättningar ökar
flexibiliteten och möjliggör ett effektivare arbetssätt.
Ekonomisk brottslighet
Hotbilden från kriminella bedöms vara på en sådan nivå så att banken riskerar
att utsättas för försök att bli utnyttjad för penningtvätt. Vidare finns risken
att banken uttts för interna bedrägerier. SBAB har en särskild enhet, Anti
Financial Crime (AFC), som verkar för att försrka SBAB:s övergripande för-
ga att förhindra finansiell brottslighet. SBAB:s arbete inom området inne-
fattar bland annat att göra riskbedömningar, uppnå god kundkännedom, över-
vaka aktiviteter och transaktioner, löpande utbilda samt säkerställa god intern
kontroll genom granskning utförd av första, andra och tredje linjen avseende
det löpande arbetet, rutiner och processer. SBAB har interna ramverk som
reglerar hur verksamheten ska arbeta för att motverka mutor och annan kor-
ruption. Ramverken är upprättade för att reflektera den kod om gåvor, belö-
ningar och andra förner i näringslivet som Institutet mot mutor förvaltar.
SBAB genomför därtill löpande utbildningar inom området.
Kompetens
SBAB:s ambition är att vara en attraktiv arbetsplats med engagerade och
motiverade medarbetare som på ett självdrivande sätt genererar idéer, sam-
arbetar och hittar lösningar. Precis som många andra företag sr SBAB inför
risken att inte lyckas attrahera och bella rätt kompetens. Genom en tydligt
definierad och transparent HR-strategi och ambitiösa mål inom omdet
arbetar SBAB aktivt med att utveckla det värderingsdrivna arbetssättet och
säkerställa inkluderande ledarskap som kan generera självdrivande medarbe-
tare.
Regulatorisk risk är alltjämt en väsentlig risk. Nya externa regelverk inom
bland annat hållbarhet med påverkan på SBAB ska implementeras och utbild-
ningsinsatser ska genomföras för att säkerslla hög kompetens och därmed
hög regelefterlevnad inom samtliga delar av SBAB.
Kapitalkrav för operativa risker
SBAB använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativ
risk inom ramen för Pelare I. Kapitalkrav för operativ risk framr av tabell
Riskexponeringsbelopp och kapitalkrav (not
RK
8).
Noter
117
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
RK:8 Kapitaltäckningsanalys
Regelverk
Kapitaltäckningen tas fram utifrån den konsoliderade tillsynsförordningen
och kapitaltäckningsdirektivet vilka anpassats efter Bankpaketet som antogs
den 7 juni 2019. Uppgifter som redovisas i denna not avser minimikapitalkra-
ven enligt Pelare 1 och svarar upp mot kraven på offentliggörande av informa-
tion om kapitaltäckning i tillsynsrordningen del åtta samt FFFS 2014:12.
Avsikten med reglerna är dels att försrka institutens motståndskraft mot
nya kriser, dels att öka förtroendet för att instituten ska klara av att hantera
nya kriser. Regelverken omfattar bland annat kapitalkrav, krav på kapitalets
kvalitet, ett icke riskbaserat riskmått (bruttosoliditet) och kvantitativa likvidi-
tetskrav. Huvuddelen av förändringarna i tillsynsförordningen började tilläm-
pas från den 28 juni 2021. Lagändringar kopplade till kapitalckningsdirekti-
vet trädde i kraft den 29 december 2020. Ett bindande bruttosoliditetskrav
om 3 procent trädde i kraft den 28 juni 2021.
Under fjärde kvartalet 2021 publicerade EU-kommissionen förslaget till
färdigställande av Basel 3-regelverket (Bankpaketet 2021), som består av tre
elementära lagstiftningsöversyner: ett förslag till ändring av kapitalkravsdi-
rektivet, kapitaltäckningsförordningen och krishanteringsdirektivet. Syftet
med de omfattande regelverkndringarna är att åtgärda befintliga problem i
det nuvarande Europeiska regelverket och att ytterligare förbättra kapitalise-
ring, likviditet och bruttosoliditetsgraden, utan att förmra de europeiska
bankernas konkurrenskraft. Därmed kommer hela den finansiella sektorns
motståndskraft att srkas för att bättre kunna absorbera negativa chocker.
Europeiska centralbanken har genomfört en omfattande analys och i den kon-
stateras att EU-regelverket tolkas olika mellan banker som använder interna
modeller och därmed uppstår asymmetriska resultat i beräkningen av risk-
vägda tillgångar för portljer med samma underliggande risk. Detta är en av
huvudpunkterna som har tagits upp i det nya regelverksförslaget där proble-
met åtgärdas genom att införa flera begränsande faktorer för IRK-metoden,
bland annat ett kapitalkravsgolv där de riskgda tillgångarna inte får under-
stiga 72,5 procent av vad schablonmetoden anger. Kreditrisk är för SBAB den
främsta riskkällan. I regelverksförslaget föreslås en rad föndringar för både
schablonmetoden och IRK-metoden. Utöver ändringarna i beräkningen av
kreditrisk har ändringar föreslagits även för CVA och operativa risker samt för
bruttosoliditetsbufferten. EU-kommissionens förslag föreslås införas under
en övergångsperiod mellan 2025 – 2030. I december 2023 godnde EU:s
medlemsstater EU-kommissionens förslag och EU-parlamentet förväntas
också godkänna förslaget inom kort. Förväntansbilden är att ändringarna av
CRR och CRD publiceras i den Officiella tidningen under det första halvåret
2024. SBAB övervakar noggrant processen och är redo att implementera de
nya kraven efter godkännande av europeiska och nationella myndigheter.
Det kontracykliska buffertkravet för svenska exponeringar har höjts från 1
procent till 2 procent, med tillämpning från den 22 juni 2023. Finansinspek-
tionen (FI) har inte aviserat om någon förändring av det kontracykliska buf-
fertrdet. Danmarks regering har beslutat att höja kontracykliskt buf-
fertrde från 2 till 2,5 procent med tillämpning från 31 mars 2023. Därutöver
har Norges centralbank beslutat om höjning från 2 procent till 2,5 procent
från 31 mars 2023.
Från och med den 31 december 2018 ingår riskviktsgolvet om 25 procent
för bolån till svenska husll i Pelare 1, i enlighet med beslut från FI med stöd
av artikel 458 i tillsynsförordningen. Beslutet gällde i två år. FI beslutade där-
efter att förlänga tilmpningen av golvet inom Pelare 1 till och med den 30
december 2025. De kreditinstitut som omfattas av åtgärden är de som har
tillstånd att använda IRK metoden och har en exponering mot svenska bolån.
Finansinspektionen har beslutat att införa riskviktsgolv för exponeringar
mot den kommersiella fastighetssektorn enligt artikel 458 i tillsynsförord-
ningen, vilket samtidigt ersätter det riskviktsgolv som tidigare kapitaltck-
tes under pelare 2. De nya riskviktsgolven tdde i kraft den 30 september
2023. Per den 31 december 2023 har SBAB:s kapitalkrav inte påverkats av
detta golv och enligt prognosen väntas på sikt en marginell effekt på SBAB:s
kapitalrelationer.
För banker som anses systemviktiga utgår ett extra kapitalkrav. SBAB
omfattas inte av detta krav.
Riksgälden har beslutat om MREL-krav och efterställningskrav för SBAB
som är gällande från 2024 med full implementering. Det nya MREL-kravet
samt eftersllningskravet uttrycks som ett riskvägt respektive ett icke risk-
vägt krav. MREL-kravet uppgår för SBAB vid full implementering till 22,24
procent av riskvägt exponeringsbelopp och 6,00 procent av exponeringsbe-
loppet för bruttosoliditeten. Kravet på efterställda skulder ska vid full imple-
mentering uppgå till 19,74 procent av riskvägt exponeringsbelopp och 6,00
procent av exponeringsbeloppet för bruttosoliditeten. SBAB uppfyller MREL-
krav och efterställningskrav.
SBAB:s kapitalsituation
SBAB är väl kapitaliserat och för att bibehålla en stark kapitalposition har
SBAB:s styrelse antagit en policy för kapital. Enligt SBAB:s kapitall från
ägaren ska bankens kärnprimärkapitalrelation respektive totala kapitalrela-
tion under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över det
av FI kommunicerade kravet. Därutöver har VD beslutat om ett komplette-
rande kapitalmål gällande kärnprimärkapital vilket innebär att SBAB över tid,
och under normala omsndigheter, ska hålla en buffert motsvarande 1–3 pro-
centenheter över FI:s kommunicerade krav. FI har i september 2023 kommu-
nicerat en pelare 2-vägledning för SBAB om 0 procentenheter på det risk-
vägda kapitalkravet och 0,5 procentenheter på bruttosoliditeten, vilka ska
täckas med kärnprimärkapital. Dessutom har FI kommunicerat ett särskilt
kapitalbaskrav för andra risker än risken för alltr låg bruttosoliditet om 1,9
procentenheter av totalt riskvägt exponeringsbelopp. SBAB uppfyller genom
den starka kapitalpositionen och en god riskhantering de av EU beslutade till-
synsreglerna.
SBAB redovisar kreditrisk i huvudsak enligt intern riskklassificeringsmetod
( IRK-metod) och övriga risktyper enligt schablonmetod.
SBAB har inga egna lån som värdepapperiserats och har inte heller medver-
kat till något annat instituts värdepapperisering.
En sammanfattning av metod för att bedöma det interna kapitalbehovet
återfinns i not
RK
9.
Kapitalbas
SBAB har en kapitalbas som består av eget kapital samt primärkapitaltillskott
och supplementärt kapital som utgörs av kapitalbasinstrument. SBAB:s kapi-
talbas uppgick till 28 209 mnkr (27 484) per den 31 december 2023. Årets
resultat påverkade kärnprimärkapitalet positivt med 1,4 mdkr. Överskottet
har verifierats av bolagets revisorer i enlighet med artikel 26, punkt 2 i CRR.
Enligt artikel 35 i CRR ska institutet, med undantag av de poster som avses
i artikel 33 i CRR, inte göra några justeringar för att fn kapitalbasen undanta
sådana orealiserade vinster eller förluster på tillgångar eller skulder som bok-
förts till verkligt värde. Enligt denna artikel har kärnprimärkapitalet justerats
med –3 737 mnkr (–6 639 ).
Enligt artikel 33 punkt 1 i CRR ska en del av reserverna för verkligt värde
som härr från vinster eller förluster på säkring av finansiella kassaflöden av
finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde, inbegripet förvän-
tade kassaflöden inte inräknas i kapitalbasen. Kärnprimärkapitalet har juste-
rats för kassaflödes säkringar om 3 758 mnkr (6 680).
Förändringar i verkligt värde som beror på institutets egen kreditrdighet
och som relateras till derivatinstrument har påverkat kärnprimärkapitalet
med –16 mnkr (–48) i enlighet med artikel 33, punkt 1b.
Med hänvisning till artikel 34 och 105 i CRR har på grund av krav på försiktig
rdering –121 mnkr (–101) avräknats.
Avdrag för immateriella tillgångar har gjorts med –173 mnkr (–137) och
avdrag för reserveringsnetto har gjorts med –330 mnkr (–19) i enlighet med
artikel 36. Positivt reserveringsnetto uppr till 0 mnkr (0) enligt artikel 62.
Marginellt avdrag från kapitalbasen har gjorts med -0,2 mnkr (0) avseende
NPL- backstop, i enlighet med CRR artikel 36 pkt 1m.
Den konsoliderade situationen
Nedanstående tabell anger de bolag som ingår i den konsoliderade situatio-
nen inom SBAB-koncernen. Det finns inga pågående eller oförutsedda mate-
riella eller rättsliga hinder för en snabb överring av medel ur kapitalbasen än
som följer av villkoren för kapitalbasinstrumenten (se not
S
7) .
Noter
118
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Bolag som ingår i den konsoliderade situationen
Bolag
Organisations-
nummer Ägarandel
Konsolideringsmetod
för redovisning
Konsolideringsmetod
för kapitaltäckning Beskrivning av bolag
SBAB Bank AB (publ) 556253-7513 Moderbolag Institut
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ) 556645-9755 100 % Fullständigt konsoliderat Förvärvsmetod Institut
Bolag som inte ingår i den konsoliderade situationen
Bolag
Organisations-
nummer Ägarandel
Konsolideringsmetod
för redovisning
Konsolideringsmetod
för kapitaltäckning Beskrivning av bolag
Booli Search Technologies AB 556733-0567 100 % Fullständigt konsoliderat Ej konsoliderat IT-bolag
Joint ventures som inte ingår i den konsoliderade situationen
Bolag
Organisations-
nummer Ägarandel
Konsolideringsmetod
för redovisning
Konsolideringsmetod
för kapitaltäckning Beskrivning av bolag
Tibern AB 559384-3542 14 % Kapitalandelsmetoden Ej konsoliderat IT-bolag
Efterställda skulder och kapitalbasinstrument
Vid beräkning av primärkapital kan efterställd skuld inräknas om vissa förut-
sättningar råder. SBAB inräknar fem kapitalbasinstrument om nominellt
5 800 mnkr som primärkapital i kapitalbasen. Supplementärt kapital uppgår
till 1 995 mnkr och innefattar två kapitalbasinstrument.
Kapitalbasinstrumenten är efterställda moderbolagets övriga skulder och
de kapitalbasinstrument som ingår i primärkapitalet är eftersllda övriga
kapitalbasinstrument. För specifikation av kapitalbasen och de fullständiga
villkoren för kapitalbasinstrument i överensstämmelse med Kommissionens
genomförandeförordning (EU) nr 2021/637 hänvisas till rapport "Information
om kapitaltäckning och riskhantering (Pelare 3)" under ”Kapital täckning och
riskhantering” på sbab.se. För vidare information om kapitalbasinstrument se
not
S
7 .
Noter
119
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Kapitaltäckning – nyckeltal
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr 2023-12-31 2023-09-30 2023-06-30 2023-03-31 2022-12-31
Tillgänglig kapitalbas (belopp)
Kärnprimärkapital 20 414 20 173 19 903 19 734 19 689
Primärkapital 26 214 25 973 25 703 25 534 25 489
Totalt kapital 28 209 27 968 27 698 27 529 27 484
Riskvägt exponeringsbelopp
Totalt riskvägt exponeringsbelopp 166 294 173 220 167 274 158 738 154 151
Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda
exponeringsbeloppet)
Kärnprimärkapitalrelation (%) 12,3 11,6 11,9 12,4 12,8
Primärkapitalrelation (%) 15,8 15,0 15,4 16,1 16,5
Total kapitalrelation (%) 17,0 16,1 16,6 17,3 17,8
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg
bruttosoliditet (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg
bruttosoliditet (%) 1,9 1,9
2)
2,4
1)
3,4 3,4
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) 1,1 1,1 1,5 2,2 2,2
varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter) 1,4 1,4 1,8 2,5 2,5
Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen (%) 9,9 9,9 10,4 11,4 11,4
Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det
riskvägda exponeringsbeloppet)
Kapitalkonserveringsbuffert (%) 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5
Kapitalkonserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker
identifierade på medlemsstatsnivå (%)
Institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (%) 2,0 2,0 2,0 1,0 1,0
Systemriskbuffert (%)
Buffert för globalt systemviktiga institut (%)
Buffert för andra systemviktiga institut (%)
Kombinerat buffertkrav (%) 4,5 4,5 4,5 3,5 3,5
Samlat kapitalkrav (%) 14,4 14,4 14,9 14,9 14,9
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för
översyns- och utvärderingsprocessen (%) 6,7 6,1 5,9 5,7 6, 1
Noter
120
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr 2023-12-31 2023-09-30 2023-06-30 2023-03-31 2022-12-31
Bruttosoliditetsgrad
Totalt exponeringsmått 640 914 634 379 628 347 645 980 618 926
Bruttosoliditetsgrad (%) 4,1 4,1 4,1 4,0 4,1
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet
(som en procentandel av det totala exponeringsmåttet)
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (%)
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter)
Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och
utvärderingsprocessen (%) 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0
Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav (som en procentandel
av det totala exponeringsmåttet)
Krav på bruttosoliditetsbuffert (%)
Samlat bruttosoliditetskrav (%) 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0
Likviditetstäckningskvot
Total högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde -genomsnitt) 97 063 93 420 91 472 86 003 81 220
Likviditetsutflöden - totalt viktat värde 55 684 53 174 51 414 46 718 45 867
Likviditetsinflöden - totalt viktat värde 17 018 15 266 13 773 9 651 8 783
Totala nettolikviditetsutflöden (justerat värde) 38 666 37 908 37 641 37 067 37 084
Likviditetstäckningskvot (%) 251,0 246,4 243,0 232,0 219,0
Stabil nettofinansieringskvot
Total tillgänglig stabil finansiering 547 015 543 289 551 262 541 352 521 568
Totalt behov av stabil finansiering 414 762 416 469 411 992 411 477 407 665
Stabil nettofinansieringskvot (%) 131,9 130,5 133,8 131,6 127,9
1)
FI har under andra kvartalet 2023 meddelat SBAB Bank AB (gruppnivå) om ett ändringsbesked som innefattar en minskning av det Pelare 2 krav som påförts SBAB Bank AB(gruppnivå) för
brister i IRK-modeller.
2)
FI har under tredje kvartalet 2023 i samband med sin översyn och utvärdering av SBAB Bank AB (gruppnivå) beslutat om en minskning av bankens Pelare 2 krav.
Noter
121
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Kapitalbas
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr 2023 2022
Kärnprimärkapitalinstrument: Instrument och reserver
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 1 958 1 958
Balanserade vinstmedel 17 635 16 713
Ackumulerat övrigt totalresultat (och andra reserver) –3 737 –6 639
Årets resultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar som
har verifierats av personer som har en oberoende ställning
1)
1 441 1 282
Kärnprimärkapital före regulatoriska justeringar 17 297 13 314
Kärnprimärkapital: regulatoriska justeringar
Ytterligare värdejusteringar (negativt belopp) –121 –101
Immateriella tillgångar (netto efter minskning för tillhörande skatteskulder) (negativt belopp) –173 –137
Reserver för verkligt värde som härrör från vinster eller förluster på säkring av kassaflöden av
finansiella instrument som inte värderats till verkligt värde 3 758 6 680
Negativa belopp till följd av beräkning av förväntade förlustbelopp –330 –19
Vinster eller förluster på skuldförbindelser som värderas till verkligt värde och som beror på
ändringar av institutets egen kreditvärdighet
Andra regulatoriska justeringar
2)
–16 –48
Sammanlagda regulatoriska justeringar av kärnprimärkapital
3 118 6 375
Kärnprimärkapital 20 414 19 689
Övrigt primärkapital
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 5 800 5 800
varav klassificerade som eget kapital enligt tillämpliga redovisningsstandarder 5 800 5 800
varav klassificerade som skulder enligt tillämpliga redovisningsstandarder
Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.4 i kapitalkravsförordningen och tillhörande
överkursfonder som omfattas av utfasning från övrigt primärkapital.
Övrigt primärkapital före regulatoriska justeringar 5 800 5 800
Övrigt primärkapital : regulatoriska justeringar
Summa regulatoriska justeringar av övrigt primärkapital
Övrigt primärkapital 5 800 5 800
Primärkapital (primärkapital = kärnprimärkapital + övrigt primärkapital) 26 214 25 489
Supplementärkapital
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 1 995 1 995
Kreditriskjusteringar
Supplementärkapital före regulatoriska justeringar 1 995 1 995
Supplementärkapital: regulatoriska justeringar
Summa regulatoriska justeringar av supplementärkapital
Supplementärkapital 1 995 1 995
Totalt kapital (totalt kapital = primärkapital + supplementärkapital) 28 209 27 484
Totalt riskvägt exponeringsbelopp 166 294 154 151
Noter
122
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
forts. Kapitalbas
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr 2023 2022
Kapitalrelationer och krav som inkluderar buffertar %
Kärnprimärkapital 12,3 12,8
Primärkapital 15,8 16,5
Totalt kapital 17,0 17,8
Institutets samlade krav på kärnprimärkapital 10,1 10,2
varav krav på kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5
varav krav på kontracyklisk buffert 2,0 1,0
varav krav på systemriskbuffert
varav krav på buffert för globalt systemviktiga institut eller för andra systemviktiga institut
varav ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet 1,1
3)
2,2
Kärnprimärkapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) som finns tillgängligt
när minimikapitalkraven har uppfyllts) 6,7 6,1
1)
Årets resultat har reducerats med förutsebar utdelning om 963 mnkr. Resultatet har verifierats av Deloitte AB i enlighet med CRR artikel 26 pkt 2a.
2)
Kapitalbasen har minskat marginellt relaterat till utfall som genererar ett avdrag avseende NPL backstop, i enlighet med CRR artikel 36 pkt 1m.
3)
Utfall enligt översyns- och utvärderingsprocess från FI, kommunicerat och tillämpat från september 2023 .
Noter
123
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Riskexponeringsbelopp och kapitalkrav
KONSOLIDERAD SITUATION
2023 2022
mnkr Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav
Kreditrisk som redovisas enligt IRK-metoden
Exponeringar mot företag 61 670 4 934 30 158 2 413
Exponeringar mot hushåll 21 268 1 701 14 877 1 190
varav exponeringar mot små och medelstora företag 1 066 85
varav exponeringar mot bostadsrätter, villor och fritidshus 21 268 1 701 13 811 1 105
Summa för exponeringar som redovisas enligt IRK-metoden 82 938 6 635 45 035 3 603
Kreditrisk som redovisas enligt schablonmetoden
Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker 0 0 0 0
Exponeringar mot delstatliga eller lokala
självstyrelseorgan och myndigheter 0 0 0 0
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker 0 0 0 0
Exponeringar mot internationella organisationer 0 0 0 0
Exponeringar mot institut
1)
1 025 82 4 747 380
varav derivat enligt bilaga 2 till CRR 1 025 82 4 734 379
varav repor 13 1
varav övrigt 0 0 0 0
Exponeringar mot hushåll 1 785 143 2 112 169
Fallerade exponeringar 6 0 6 0
Exponeringar i form av säkerställda obligationer 4 381 350 4 061 325
Exponeringar mot institut eller företag med kortfristig rating 12 1 7 1
Aktieexponeringar 106 9 154 12
Övriga poster 526 42 525 42
Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden 7 841 627 11 612 929
Marknadsrisk 257 21 390 31
varav positionsrisk
varav valutarisk 257 21 390 31
Operativ risk 6 669 534 6 035 483
varav schablonmetoden 6 669 534 6 035 483
Kreditvärdighetsjusteringsrisk 1 704 136 1 429 114
Ytterligare krav enligt CRR art.458 66 885 5 351 89 650 7 172
Totalt riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav 166 294 13 304 154 151 12 332
Kapitalkrav för kapitalkonserveringsbuffert 4 157 3 854
Kapitalkrav för kontracyklisk buffert 3 330 1 564
Totalt kapitalkrav 20 791 17 750
1)
Riskexponeringsbelopp för motpartsrisk enligt CRR artikel 92 punkt 3f uppgår till 1 025 mnkr (4 747).
Noter
124
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Genomsnittlig riskvikt för kreditrisk som redovisas enligt IRK-metoden
KONSOLIDERAD SITUATION
2023 2022
mnkr
Expo-
nering
före
kredit-
riskskydd
Expone-
ring efter
konver-
terings-
faktor
Risk-
expo-
nerings-
belopp
Kapital-
krav
Genom-
snittlig
riskvikt,
%
Expo -
nering
före
kredit-
riskskydd
Expone-
ring efter
konver-
terings-
faktor
Risk-
expo-
nerings-
belopp
Kapital-
krav
Genom-
snittlig
riskvikt,
%
Kreditrisk i utlåningsportföljen som redovisas
enligt IRK-metoden
Exponeringar mot företag 177 704 173 677 61 670 4 934 35,5 107 657 105 154 30 158 2 413 28,7
Exponeringar mot hushåll 378 916 352 612 21 268 1 701 6,0 446 023 418 111 14 877 1 190 3,6
varav villor och fritidshus 177 875 176 469 8 056 644 4,6 180 342 179 896 5 657 453 3,1
varav bostadsrätter 172 895 170 514 12 612 1 009 7,4 173 603 172 948 7 995 640 4,6
varav bostadsrättsföreningar 61 186 60 738 1 067 85 1,8
Summa kreditrisk enligt IRK-metoden 556 620 526 290 82 938 6 635 15,8 553 680 523 265 45 035 3 603 8,6
Noter
125
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Kapitaltäckning – nyckeltal
MODERBOLAGET
mnkr 2023-12-31 2023-09-30 2023-06-30 2023-03-31 2022-12-31
Tillgänglig kapitalbas (belopp)
Kärnprimärkapital 13 996 9 097 9 230 9 426 9 615
Primärkapital 19 796 14 897 15 030 15 226 15 415
Totalt kapital 21 791 16 892 17 025 17 222 17 416
Riskvägt exponeringsbelopp
Totalt riskvägt exponeringsbelopp 46 154 49 479 46 548 42 341 39 963
Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda
exponeringsbeloppet)
Kärnprimärkapitalrelation (%) 30,3 18,4 19,8 22,3 24,1
Primärkapitalrelation (%) 42,9 30,1 32,3 36,0 38,6
Total kapitalrelation (%) 47,2 34,1 36,6 40,7 43,6
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg
bruttosoliditet (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg
bruttosoliditet (%) 3,3 3,3
2)
4,5
1)
4,6 4,6
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) 1,9 1,9 2,6 2,7 2,7
varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter) 2,5 2,5 3,3 3,5 3,5
Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen (%) 11,3 11,3 12,5 12,6 12,6
Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det
riskvägda exponeringsbeloppet)
Kapitalkonserveringsbuffert (%) 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5
Kapitalkonserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker
identifierade på medlemsstatsnivå (%)
Institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (%) 2,0 2,0 2,0 1,0 1,0
Systemriskbuffert (%)
Buffert för globalt systemviktiga institut (%)
Buffert för andra systemviktiga institut (%)
Kombinerat buffertkrav (%) 4,5 4,5 4,5 3,5 3,5
Samlat kapitalkrav (%) 15,8 15,8 17,0 16,2 16,2
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för
översyns- och utvärderingsprocessen (%) 24,0 12,0 12,7 15,0 16,8
Noter
126
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
MODERBOLAGET
mnkr 2023-12-31 2023-09-30 2023-06-30 2023-03-31 2022-12-31
Bruttosoliditetsgrad
Totalt exponeringsmått 168 952 156 237 176 258 167 405 143 087
Bruttosoliditetsgrad (%) 11,7 9,5 8,5 9,1 10,8
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet
(som en procentandel av det totala exponeringsmåttet)
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (%)
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter)
Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och
utvärderingsprocessen (%) 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0
Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav (som en
procentandel av det totala exponeringsmåttet)
Krav på bruttosoliditetsbuffert (%)
Samlat bruttosoliditetskrav(%) 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0
Likviditetstäckningskvot
3)
Total högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde -genomsnitt)
Likviditetsutflöden - totalt viktat värde
Likviditetsinflöden - totalt viktat värde
Totala nettolikviditetsutflöden (justerat värde)
Likviditetstäckningskvot (%)
Stabil nettofinansieringskvot
3)
Total tillgänglig stabil finansiering
Totalt behov av stabil finansiering
Stabil nettofinansieringskvot (%)
1)
FI har under andra kvartalet 2023 meddelat SBAB Bank AB om ett ändringsbeslut som innefattar en minskning av det Pelare 2 krav som påförts SBAB Bank AB för brister i IRK- modeller.
2)
FI har under tredje kvartalet 2023 i samband med sin översyn och utvärdering av SBAB Bank AB beslutat om en minskning av bankens Pelare 2 krav.
3)
SBAB Bank AB tillsammans med AB Sveriges Säkerställda obligationer behandlas som en likviditetsundergrupp enligt CRR art. 8 och enligt beslut från Finansinspektionen. Därav bedöms inte
upplysningar gällande likviditetstäckningskvot respektive stabil nettofinansieringskvot vara väsentliga på bolagsnivå .
Noter
127
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Kapitalbas
MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022
Kärnprimärkapitalinstrument: Instrument och reserver
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 1 958 1 958
Balanserade vinstmedel 7 475 8 110
Ackumulerat övrigt totalresultat (och andra reserver) –59 –152
Årets resultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar som
har verifierats av personer som har en oberoende ställning
1)
4 740 –299
Kärnprimärkapital före regulatoriska justeringar 14 114 9 618
Kärnprimärkapital: Lagstiftningsjusteringar
Ytterligare värdejusteringar (negativt belopp) –159 –141
Immateriella tillgångar (netto efter minskning för tillhörande skatteskulder) (negativt belopp) –3 –1
Reserver för verkligt värde som härrör från vinster eller förluster på säkring av kassaflöden av
finansiella instrument som inte värderats till verkligt värde 88 187
Negativa belopp till följd av beräkning av förväntade förlustbelopp –29
Vinster eller förluster på skuldförbindelser som värderas till verkligt värde och som beror på
ändringar av institutets egen kreditvärdighet
Andra regulatoriska justeringar
2)
–15 –48
Sammanlagda regulatoriska justeringar av kärnprimärkapital
–118 –3
Kärnprimärkapital 13 996 9 615
Övrigt primärkapital
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 5 800 5 800
varav klassificerade som eget kapital enligt tillämpliga redovisningsstandarder 5 800 5 800
varav klassificerade som skulder enligt tillämpliga redovisningsstandarder
Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.4 i kapitalkravsförordningen och tillhörande
överkursfonder som omfattas av utfasning från övrigt primärkapital.
Övrigt primärkapital före regulatoriska justeringar 5 800 5 800
Övrigt primärkapital : regulatoriska justeringar
Summa regulatoriska justeringar av övrigt primärkapital
Övrigt primärkapital 5 800 5 800
Primärkapital (primärkapital = kärnprimärkapital + övrigt primärkapital) 19 796 15 415
Supplementärkapital
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 1 995 1 995
Kreditriskjusteringar 6
Supplementärkapital före regulatoriska justeringar 1 995 2 001
Supplementärkapital: regulatoriska justeringar
Summa regulatoriska justeringar av supplementärkapital
Supplementärkapital 1 995 2 001
Totalt kapital (totalt kapital = primärkapital + supplementärkapital) 21 791 17 416
Totalt riskvägt exponeringsbelopp 46 154 39 963
Noter
128
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022
Kapitalrelationer och krav som inkluderar buffertar %
Kärnprimärkapital 30,3 24,1
Primärkapital 42,9 38,6
Totalt kapital 47,2 43,6
Institutets samlade krav på kärnprimärkapital 10,9 10,7
varav krav på kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5
varav krav på kontracyklisk buffert 2,0 1,0
varav krav på systemriskbuffert
varav krav på buffert för globalt systemviktiga institut eller för andra systemviktiga institut
varav ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet 1,9
3)
2,7
Kärnprimärkapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) som finns tillgängligt
när minimikapitalkraven har uppfyllts) 24,0 16,9
1)
Årets resultat har reducerats med förutsebar utdelning om 963 mnkr. Resultatet har verifierats av Deloitte AB i enlighet med CRR artikel 26 pkt 2a.
2)
Inget utfall som genererar avdrag avseende NPL backstop sedan ikrafträdandet, i enlighet med CRR artikel 36 pkt 1m.
3)
Utfall enligt översyns- och utvärderingsprocess från FI, kommunicerat och tillämplat från september 2023.
forts. Kapitalbas
Noter
129
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Riskexponeringsbelopp och kapitalkrav
MODERBOLAGET
2023 2022
mnkr Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav
Kreditrisk som redovisas enligt IRK-metoden
Exponeringar mot företag 14 709 1 176 11 148 892
Exponeringar mot hushåll 832 67 699 56
varav exponeringar mot små och medelstora företag 91 7
varav exponeringar mot bostadsrätter, villor och fritidshus 832 67 607 49
Summa för exponeringar som redovisas enligt IRK-metoden 15 541 1 243 11 847 948
Kreditrisk som redovisas enligt schablonmetoden
Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker 10 1 0 0
Exponeringar mot delstatliga eller lokala
självstyrelseorgan och myndigheter 0 0 0 0
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker 0 0 0 0
Exponeringar mot internationella organisationer 0 0 0 0
Exponeringar mot institut
1)
1 056 85 4 688 375
varav derivat enligt bilaga 2 till CRR 902 72 4 613 369
varav repor 0 0
varav övrigt 154 12 75 6
Exponeringar mot hushåll 1 785 143 2 112 169
Fallerade exponeringar 6 0 6 0
Exponeringar i form av säkerställda obligationer 4 381 350 4 061 325
Exponeringar mot institut eller företag med kortfristig rating 11 1 6 0
Aktieexponeringar 17 206 1 377 10 454 836
Övriga poster 175 13 136 11
Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden 24 630 1 970 21 463 1 717
Marknadsrisk
35 3 84 7
varav positionsrisk
varav valutarisk 35 3 84 7
Operativ risk 3 292 263 2 982 239
varav schablonmetoden 3 292 263 2 982 239
Kreditvärdighetsjusteringsrisk 1 225 98 852 68
Ytterligare krav enligt CRR art. 458 1 431 115 2 736 219
Totalt riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav 46 154 3 692 39 963 3 197
Kapitalkrav för kapitalkonserveringsbuffert 1 154 999
Kapitalkrav för kontracyklisk buffert 926 410
Totalt kapitalkrav 5 772 4 607
1)
Riskvägt belopp för motpartsrisk enligt CRR artikel 92 punkt 3f uppgår till 902 mnkr (4 613) .
Noter
130
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
Genomsnittlig riskvikt för kreditrisk som redovisas enligt IRK-metoden
MODERBOLAGET
2023 2022
mnkr
Expone-
ring före
kredit-
riskskydd
Expone-
ring efter
konver-
terings-
faktor
Risk-
expo-
nerings-
belopp
Kapital-
krav
Genom-
snittlig
riskvikt,
%
Expone-
ring före
kredit-
riskskydd
Expone-
ring efter
konver-
terings-
faktor
Risk-
expo-
nerings-
belopp
Kapital-
krav
Genom-
snittlig
riskvikt,
%
Kreditrisk i utlåningsportföljen som
redovisas enligt IRK-metoden
Exponeringar mot företag 27 421 23 689 14 709 1 177 62,1 28 268 25 821 11 148 892 43,2
Exponeringar mot hushåll 35 357 9 053 832 67 9,2 41 289 13 737 699 56 5,1
varav villor och fritidshus 2 834 1 429 79 6 5,5 3 377 2 931 189 15 6,4
varav bostadsrätter 4 377 1 995 153 12 7,6 4 880 4 225 261 21 6,2
varav bostadsrättsföreningar 2 140 2 052 91 7 4,4
Summa kreditrisk enligt IRK-metoden 62 778 32 743 15 541 1 243 47,5 69 557 39 558 11 847 948 29,9
Noter
131
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
RK:9 Internt bemt kapitalbehov
Baselregelverken sller inom ramen för Pelare 2 krav på att banker ska ha en
tillfredsställande hantering och bedömning av risker så att bankerna kan full-
göra sina förpliktelser. För att uppfylla detta krav ska bankerna ha metoder
som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upprätthålla ett kapital som
till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka de risker som de är
eller kan komma att bli exponerade för. Detta kallas för företagets interna
kapitalutvärderingsprocess, vilket är en del av SBAB:s interna kapital- och lik-
viditetsutvärderingsprocess. Likviditetsrisk ger idag inte upphov till något
faktiskt kapitalkrav för SBAB. Se not
RK
3 för mer information kring likvidi-
tetsrisk.
Den interna kapitalutvärderingsprocessen syftar till att identifiera, värdera
och hantera de risker SBAB är exponerad mot samt att konsoliderad situation
har en kapitalbas som är tillcklig för den valda riskprofilen. Kapitalutrde-
ringsprocessen revideras årsvis med syfte att fånga upp de omvärldsnd-
ringar samt ändringar i regelverk och tillsynspraxis som kontinuerligt påverkar
bankens utveckling. Storleksordningen på kapitalbasen som behövs för att
möta den sammantagna risken i verksamheten bygger i första hand på beräk-
ningen av SBAB:s ekonomiska kapital. Ekonomiskt kapital definieras som den
ngd kapital som bevs för att säkerställa solvensen över en etrsperiod.
Om ekonomiskt kapital för risker som ingår i Pelare 1 understiger kapitalkra-
ven enligt Pelare 1 för en given risktyp används dock kapitalkravet enligt
Pelare 1. Internt bemt kapitalbehov för koncernen uppgick till 11 632 mnkr
(10 037) per den 31 december 2023. Det interna kapitalkravet bems med
hjälp av SBAB:s interna modeller för ekonomiskt kapital och är inte helt jäm-
förbart med det kapitalkrav som FI publicerar. SBAB uppskattar det totala
kapitalbehovet från FI till 23 901 mnkr. Eventuella avvikelser från FI:s publice-
rade krav hänförs till avrundningar i beräkningar.
Slutligen beaktas risken kopplad till försämrade omvärldsförutsättningar
som belyses i samband med stresstester. Tillsammans utgör ovansende det
kapital som enligt Basel III behövs för att möta samtliga risker i verksamheten.
Ytterligare information om det interna kapitalbehovet återfinns i dokumentet
Information om kapitaltäckning och riskhantering 2023” som publiceras på
sbab.se. För moderbolaget uppgick internt bemt kapitalbehov till 5 679
mnkr (5 536).
Under det tredje kvartalet 2023 har SBAB gjort en översyn och förändring
av metoden för beräkning av internt bedömt kapital för att bättre spegla
SBAB:s risk.
KONSOLIDERAD SITUATION
2023-12-31 2022-12-31
Internt bedömt kapitalbehov
mnkr mnkr
Kreditrisk 7 262 6 418
Marknadsrisk 2 070 1 766
Operativ risk
1)
534 483
Koncentrationsrisk 1 565 1 179
Statsrisk 65 77
Kreditvärdighetsjusteringsrisk 136 114
Övrig risk
 2)
0 0
Totalt 11 632 10 037
Total kapitalbas 28 209 27 484
1)
Rättelse av historik per 2022-12-31 för den operativa risken jämfört med publicerad uppgift i bokslutskommunike 2023-12-31.
2)
Inkluderar pensionsrisk och affärsrisk.
Noter
132
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
RK
IK Intäkter och kostnader
s.133–139
IK:1 Räntenetto
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut 735 98 5 026 1 803
Utlåning till allmänheten
1)
17 893 8 607 1 552 782
Räntebärande värdepapper 2 709 616 2 709 615
Derivat 4 084 532 1 043 –15
Summa ränteintäkter 25 421 9 853 10 331 3 185
varav ränteintäkter för
finansiella tillgångar som inte
värderas till verkligt värdevia
resultaträkningen 20 724 9 095 8 675 2 974
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut –369 –62 –405 –60
Inlåning från allmänheten –5 854 –1 474 –5 854 –1 473
Emitterade värdepapper –5 600 –3 276 –1 447 –621
Efterställda skulder –94 –53 –94 –53
Derivat –7 968 –283 –1 033 –58
Övrigt
2)
–2 –1 –2 –1
Insättningsgarantiavgift –89 –49 –89 –49
Summa räntekostnader –19 975 –5 198 –8 924 –2 315
varav räntekostnader för
finansiella skulder som inte
värderas till verkligt värde
viaresultaträkningen –12 007 –4 915 –7 891 –2 257
Räntenetto 5 446 4 655 1 407 870
1)
Inkluderar ränteintäkter på osäkra fordringar med 18,3 mnkr (3).
2)
Inom posten övrigt ingår räntekostnader för leasingskuld avseende hyreskontrakt med
2 mnkr (1) .
I K:3
Nettoresultat av
finansiella transaktioner
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Vinster/förluster på ränte-
bärande finansiella
instrument
Värdeförändring i säkrade
poster i säkringsredovisning –3 190 8 823 919 –208
Derivatinstrument i
säkringsredovisning 3 138 –8 842 –985 244
Övriga derivatinstrument –47 –12 247 45
Räntebärande värdepapper,
verkligt värdeoption 2 –41 2 –41
Räntebärande värdepapper
till verkligt värde via övrigt
totalresultat –213 2 –213 2
Räntebärande värdepapper
till upplupet
anskaffningsvärde –43 0 –43 0
Realiserat resultat från
finansiella skulder till
upplupet anskaffningsvärde 301 11 1 0
Lånefordringar till upplupet
anskaffningsvärde –45 26 2 19
Valutaomräkningseffekter 2 –2 2 –4
Summa –95 –35 –68 57
SBAB använder derivatinstrument för att hantera ränte- och valutarisker i
koncernens tillgångar och skulder. Derivaten redovisas till verkligt värde i
balansräkningen. SBAB:s principer för riskhantering och säkringsredovisning
innebär att resultatvariationer, till följd av förändrade marknadsräntor, kan
förekomma mellan perioder för enskilda poster i ovanstående uppställning.
Dessa motverkas i regel av resultatvariationer i övriga poster. Resultatvaria-
tioner som inte neutraliserats genom riskhantering och säkringsredovisning
kommenteras i förvaltningsberättelsen .
IK:4 Övriga rörelseintäkter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Administrativa tjänster åt
dotterbolag 1 453 1 328
Övriga rörelseintäkter
1)
50 49 2 2
Summa 50 49 1 455 1 330
1)
I posten övriga rörelseintäkter ingår i huvudsak intäkter från Booli samt resultatandel
från Joint Venture om 0,2 mnkr (–0,6 ).
IK:2 Provisioner
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Provisionsintäkter
Utlåningsprovisioner
1)
10 49 2 30
Övriga provisioner
2)
38 42 69 66
Summa 48 91 71 96
Provisionskostnader
Värdepappersprovisioner –44 –39 –32 –28
Övriga provisioner –38 –40 –17 –16
Summa –82 –79 –49 –44
Provisioner netto –34 12 22 52
1)
Utlåningsprovisioner redovisas huvudsakligen när tjänsterna utförs, det vill säga vid en
viss tidpunkt.
2)
Övriga provisioner redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tjänster utförs, det vill
säga linjärt över tid.
Noter
133
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
IK
IK:5 Personalkostnader
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Löner och arvoden –558 –512 –558 –500
Pensionskostnader –85 –85 –102 –94
Sociala kostnader –199 –185 –203 –183
Övriga personalkostnader –48 –41 –47 –40
Summa –890 –823 –910 –817
Löner och andra ersättningar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
VD
1)
–6 –6 –6 –6
Ledande befattningshavare som
direktrapporterar till VD –28 –21 –28 –21
Övriga anställda –524 –485 –524 –473
Totala löner och andra
ersättningar –558 –512 –558 –500
1)
Se även tabellen Lön och andra ersättningar samt pension till VD och övriga ledande
befattningshavare som direktrapporterar till VD
Löner och andra ersättningar till anställda i dotterbolaget Booli Search Tech-
nologies AB och Boappa AB
2)
ingår i koncernens kostnader inom raden övriga
anställda. Styrelseledamöter inom koncernen som är anställda i moderbola-
get erhåller ersättning och pensionsförmåner med anledning av sin anställ-
ning. Inga ytterligare ersättningar eller pensionsförmåner utgår på grund av
styrelseuppdraget. Ingen ersättning har utgått till VD i dotterbolaget AB Sve-
riges Säkerställda Obligationer (publ). Antal direkt rapporterande ledande
befattningshavare till VD per årsskiftet var 11 (10).
Medelantal anställda
KONCERNEN MODERBOLAGET
2023 2022 2023 2022
Kvinnor 468 441 444 426
Män 442 408 411 383
Medelantal anställda 910 849 855 809
Sjukfrånvaro i procent
KONCERNEN MODERBOLAGET
2023 2022 2023 2022
Total sjukfrånvaro 3,7 4,1 3,8 4,2
Kvinnor 2,5 2,8 2,5 2,9
Män 1,3 1,3 1,3 1,3
29 år eller yngre 4,2 4,7 4,3 4,8
30–49 år 3,5 3,9 3,6 4,0
50 år och äldre 4,2 4,3 4,2 4,3
Andel långtidssjukfrånvaro,
d.v.s. sjukfrånvaro som pågått
mer än 60 dagar 33,6 31,2 34,71 30,9
Könsfördelning bland ledande befattningshavare
KONCERNEN MODERBOLAGET
2023 2022 2023 2022
Styrelse
Kvinnor 12 12 7 7
Män 10 15 3 3
Summa 22 27 10 10
Företagsledning
Kvinnor 3 3 3 3
Män 8 7 7 6
Summa 11 10 10 9
Koncernen inkluderar styrelseledamöter i dotterbolagen AB Sveriges Säker-
ställda Obligationer (publ) och Booli Search Technologies AB
2)
.
Anställningsform
KONCERNEN MODERBOLAGET
2023 2022 2023 2022
Totalt antal anställda vid årets
slut, antal 948 863 901 821
varav kvinnor, % 52,8 52,4 53,3 53,1
varav chefer, % 11,6 12,2 11,5 11,9
varav kvinnliga chefer, % 50,8 46,6 50,0 45,9
varav visstidsanställda, % 4,9 5,4 4,7 5,6
varav deltidsanställda, % 0,2 0,2 0,2 0,2
Personalomsättning
KONCERNEN MODERBOLAGET
2023 2022 2023 2022
Tillsvidareanställda som slutat
under året, antal 104 136 92 127
varav kvinnor, % 51,0 45,6 50,0 44,9
varav 29 år eller yngre, % 26,0 20,6 26,0 20,5
varav 30–49 år, % 53,0 67,6 50,0 66,9
varav 50 år och äldre, % 21,0 11,8 24,0 12,6
Lön, ersättningar och pensionskostnader för VD
Inga bil- eller naturaförmåner har utgått till VD. Bolaget betalar en premie-
bestämd pensionsförsäkring om 30 procent av VD:s pensionsgrundande lön
dock längst till och med 65 års ålder.
Löner och andra ersättningar
Naturaförmåner (ränteförmån, bilförmån och sjukvårdsförmån) till ledande
befattningshavare som direktrapporterar till VD eller styrelse har utgått med
0,2 mnkr (0,2). Lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare se
särskild tabell på sidorna 135-136 .
Förändringar och omorganiseringar
2)
Per den 30 november sålde SBAB sina andelar i dotterbolaget Boappa AB.
Per 1 januari 2023 blev Stefan Andersson Chef Affärsområde Företag & Brf
(tidigare Operativ Chef Företag & Brf) och trädde därmed in i Företagsled-
ningen. Affärsområdeschef har ditills varit Mikael Inglander, vid sidan av sitt
uppdrag som VD. Per 1 december tog Sara Davidgård över som chef Affärs-
område Privat och Deniz Guler tillträdde som tf chef för Risk.
Från och med april 2023 är Data Science en del av vår Tech-organisation och
representeras av CTO i Företagsledningen.
Noter
134
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
IK
Lön och andra ersättningar samt pension till VD och övriga ledande befattningshavare som direktrapporterar till VD
MODERBOLAGET
2023
mnkr Period
Lön och andra
ersättningar
Pensions-
kostnad
1)
Avgångs-
vederlag
2)
Mikael Inglander, VD 20230101-20231231 6,2 1,8
Peter Svensén, CFO 20230101-20231231 2,8 0,8
Carl Olsson, Chef Affärsspecialister 20230101-20231231 1,7 0,6
Deniz Guler, tf CRO 20231201-20231231 0,1 0,02
Sara Davidgård, CRO 20230101-20231130 2,5 0,7
Sara Davidgård, Chef Affärssområde Privat 20231201-20231231 0,3 0,1
Johan Prom,Chef Affärsområde Privat 20230101-20231130 2,7 0,8
Stefan Andersson, Chef Affärssområde Företag & Brf 20230101-20231231 2,1 0,6
Carina Eriksson, CHRO 20230101-20230207 0,2 0,4 3,4
Kajsa Ekehult, tf CHRO 20230207-20230831 0,7 0,2
Liv Forsström, CHRO 20230901-20231231 0,7 0,2
Malou Sjörin, Chef Hållbarhet, Marknad & Kommunikation 20230101-20231231 2,1 0,6
Kristina Tånneryd, tf Chef Affärsspecialister
3)
20230101-20230815
Andras Valko, CDSO 20230101-20230430 0,6 0,2
Robin Silfverhielm, CXO 20230101-20231231 2,5 0,8
Marko Ivanic, CTO 20230101-20231231 2,2 0,7
Sofia Blomgren, Chef Compliance 20230101-20231231 1,4 0,3
Sari Zander, Chef Internrevision 20230101-20231231 1,8 0,4
Totala ersättningar till ledamöter i koncernledningen 2023 30,6 9,2 3,4
1)
I totalbelopp för pensionskostnader ingår riskförsäkringspremier, vilket inte ska ingå i beräkningen av de 30 % av pensionsgrundande lön. Pensionspremie är på årsbasis = eller <30%.
Totalbeloppet inkluderar justering av pensionspremie avseende 2022. Pensionspremie på årsbasis är = eller <30%.
2)
Carina Eriksson avgick som CHRO 2023-02-07 och ersattes av Kajsa Ekehult som tf CHRO. I samband med Carina Erikssons avgång som CHRO har lön inkl semlön 1,3 mnkr och
pensionskostnad 0,3 mnkr under uppsägningstiden om 6 månader kostnadsförts samt ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner om 2,1 mnkr kostnadsförts under augusti månad.
Beloppen utbetalas löpande månadsvis under 18 månader och avräknas vid ny anställning eller inkomst från annan verksamhet under avtalsperioden.
3)
Under Carl Olssons föräldraledighet första halvåret 2023 har SBAB haft en inhyrd konsult för tjänsten tf Chef Affärsspecialister.
MODERBOLAGET
2022
mnkr Period
Lön och andra
ersättningar
Pensions-
kostnad
Avgångs-
vederlag
Mikael Inglander, Chef Företag & Brf och VD 20220101-20221231 6,0 1,8
Carl Olsson, tf CFO 20220101-20221231 2,0 0,8
Sara Davidgård, CRO 20220101-20221231 2,6 0,8
Johan Prom,Chef Affärsområde Privat 20220101-20221231 2,7 0,9
Kristina Frid, Chef Kundservice 20220101-20220331 0,5 0,1
Carina Eriksson, CHRO 20220101-20221231 2,1 0,7
Malou Sjörin, Chef Hållbarhet, Marknad & Kommunikation 20220101-20221231 2,0 0,6
Andras Valko, CDSO 20220101-20221231 1,9 0,6
Robin Silfverhielm, CXO 20220101-20221231 2,4 0,8
Marko Ivanic, CTO 20220101-20221231 2,0 0,6
Sofia Blomgren, Chef Compliance 20220101-20221231 1,3 0,3
Sari Zander, Chef Internrevision 20220101-20221231 1,8 0,5
Totala ersättningar till ledamöter i koncernledningen 2022 27,3 8,5
Styrelsen beslutar årligen om SBAB:s ersättningspolicy och identifiering av
anställda med riskprofil, i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och
fondbolag (FFFS 2011:1). Riskanalys för SBAB:s ersättningssystem och ersätt-
ningspolicy finns publicerad på sbab.se. Ersättningskommitténs samman-
sättning och uppgift finns beskrivna i bolagsstyrningsrapporten på sidorna
62-65.
Identifieringen av anställda med riskprofil utgår ifrån EBA:s tekniska
standarder. Lön och andra ersättningar till anställda vars arbetsuppgifter har
en väsentlig inverkan på SBAB:s riskprofil, 81 personer (77) exklusive ledande
befattningshavare som direktrapporterar till VD, uppgick till 62,9 mnkr (60,0).
Noter
135
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
IK
Ersättning till styrelse
MODERBOLAGET
2023
tkr Period Styrelse Kreditutskott
Risk- och
kapital-
kommitté
Revisions- och
compliance-
kommitté
Ersättnings-
kommitté
Jan Sinclair, Styrelseordförande
1)
20230101-20231231 563 47 43 54 26
Leif Pagrotsky, Ledamot 20230101-20231231 270 54
Jane Lundgren-Ericsson, Ledamot
2)
20230101-20231231 270 66 43 67
Lars Börjesson, Ledamot 20230101-20231231 270 26
Inga-Lill Carlberg, Ledamot 20230101-20231231 270 47 31
Jenny Lahrin, Ledamot 20230101-20231231 0
Wenche Martinussen, Ledamot 20230101-20231231 270 43
Synnöve Trygg, Ledamot
3)
20230101-20231231 270 47 49 54
Fredrik Sauter, Ledamot 20230427-20231231 185 25
Karin Neville, Arbetstagarrepresentant
4)
20230101-20231231 0
Margareta Naumberg, Arbetstagarrepresentant
4)
20230101-20231231 0
Totalt Arvode & Ersättning 2023 2 368 207 203 229 83
1)
Jan Sinclair erhåller även styrelsearvode från SCBC om 200 tkr (191)
2)
Jane Lundgren-Ericsson erhåller även styrelsearvode från SCBC om 144 tkr (137)
3)
Synnöve Trygg erhåller även styrelsearvode från SCBC om 144 tkr (137).
4)
Det utgår inget arvode till ledamöter som är anställda på Regeringskansliet och arbetstagarrepresentanter. Det utgår inget arvode till styrelseledamöter i SBABs dotterbolag Booli.
MODERBOLAGET
2022
tkr Period Styrelse Kreditutskott
Risk- och
kapital-
kommitté
Revisions- och
compliance-
kommitté
Ersättnings-
kommitté
Jan Sinclair, Styrelseordförande
1)
20220101-20221231 539 44 41 51 15
Leif Pagrotsky, Ledamot 20220101-20221231 258 51
Jane Lundgren-Ericsson, Ledamot
2)
20220101-20221231 258 62 41 64
Lars Börjesson, Ledamot 20220101-20221231 258 25
Inga-Lill Carlberg, Ledamot 20220101-20221231 258 44 30
Jenny Lahrin, Ledamot 20220427-20221231
Wenche Martinussen, Ledamot 20220427-20221231 180 24
Synnöve Trygg, Ledamot
3)
20220101-20221231 258 31 47 51
Karin Neville, Arbetstagarrepresentant
4)
20220101-20221231
Margareta Naumberg, Arbetstagarrepresentant
4)
20220101-20221231
Totalt Arvode & Ersättning 2022 2 009 181 129 217 94
Pensioner
Anställda i SBAB från den 1 februari 2013 omfattas av BTP1, som är en avgifts-
bestämd kollektiv pensionsplan. Utöver avsättning till ålderspension omfat-
tar pensionsplanen sjuk- och efterlevandepension. Inom BTP1 placerar den
anställde i hög grad sin premie själv.
Anställda i SBAB före den 1 februari 2013 omfattas av BTP2, en förmånsbe-
stämd pensionsplan. BTP2 innebär att den anställde garanteras en livslång
pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen. Pensionsplanen
omfattar ålders pension, sjukpension, efterlevandepension, kompletterings-
pension (BTPK) och i förkommande fall familjepension. Ersättningsnivåerna
är olika för löner inom olika inkomstbasbelopp. För löner över 30 inkomstbas-
belopp utgår ingen pension enligt BTP2. För anställda som tjänar över tio
inkomstbasbelopp, så kallade tiotaggare, ges möjlighet att välja en alternativ
placering för viss del av premien.
BTP2 är en kollektiv förmånsbestämd arbetsgivarplan som tryggas genom
försäkring hos försäkringsbolaget SPP och omfattar flera arbetsgivare. För
BTP2 är det SPP som ansvarar för placeringarna av pensionskapitalet. Inves-
teringsstrategins mål är en god och jämn avkastning samtidigt som spararnas
garanterade ränta säkerställs.
SBAB:s kostnad för de förmånsbestämda pensionerna uppgick till 6,0
mnkr (12,0) exklusive löneskatt. Under 2024 bedöms pensions avgifterna till
de förmånsbestämda planerna bli 6,0 mnkr. Ytterligare information ges i not
S
6 . SBAB:s kostnad för de avgiftsbestämda pensionerna uppgick till 68,2
mnkr (58,2) exklusive löneskatt.
gra andra pensionsavtal, som avviker från generella regler i kollektivav-
tal på bankområdet finns inte .
Noter
136
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
IK
Stämmans beslutade riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor
till ledande befattningshavare
Årsstämmans principer för ersättning och andra anställningsvillkor för led-
ningen som beslutades av stämman 2023 innebär att SBAB ska sträva efter
att ersättning och anställningsvillkor ska vara rimliga och väl avvägda. I fråga
om ersättning och andra anställningsvillkor ska SBAB fortsätta att tillämpa de
principer som beslutats i av regeringen fastställda ”Statens ägarpolicy och
riktlinjer för bolag med statligt ägande 2020” och då särskilt i Principerna för
ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag
med statligt ägande.
Ersättning till ledande befattningshavare ska vara konkurrenskraftig, tak-
bestämd och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur.
Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag
utan präglas av mått fullhet. Detta ska vara vägledande också för den totala
ersättningen till övriga anställda. Ledande befattningshavare har inte rätt till
rörlig ersättning. Några förändringar i dessa riktlinjer har inte skett efter
stämmans beslut under 2023. Riktlinjerna finns publicerade i sin helhet på
sbab.se.
Övriga villkor för VD och ledande befattningshavare
Beträffande pensionsvillkor, uppsägningstid och avgångsvederlag för ledande
befattningshavare följer SBAB de principer som redovisas i "Statens ägarpo-
licy och riktlinjer för bolag med statligt ägande 2023".
Bolaget betalar en premiebestämd pensionsförsäkring motsvarande 30
procent av VD:s pensionsgrundande lön dock längst till och med 65 års ålde-
För övriga chefer som direktrapporterar till VD betalar bolaget en avgifts-
bestämd pensionspremie motsvarande 30 procent av pensionsgrundande lön.
Avtal om avgångsvederlag
För VD och SBAB gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid
uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex måna-
der. Avgångsvederlag får lämnas med högst tolv månadslöner. I anställnings-
avtal som ingicks senast den 31 december 2016 får avgångsvederlag lämnas
med högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månadsvis
och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för pensionsförmå-
ner eller övriga förmåner. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget
avgångsvederlag lämnas. Avgångsvederlag betalas som längst ut intill avtalad
pensionsålder och aldrig längre än till 65 års ålder. Vid ny anställning, annat
tillkommande avlönat uppdrag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska
ersättningen från det uppsägande bolaget reduceras med ett belopp som
motsvarar den nya inkomsten motsvarande den period som uppsägningslön
och avgångsvederlag avser.
För övriga personer i företagsledningen finns avtalat om avgångsvederlag vid
uppsägning från bolagets sida, förutom lön och pension under uppsägningsti-
den, att utbetala ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Vid ny
anställning eller inkomst från annan verksamhet under tolvmånaders perioden
avräknas ersättningen.
Lån till ledande befattningshavare
n till ledande befattningshavare presenteras i not
A
2.
Incitamentsprogram
SBAB har inget incitamentsprogram .
IK:6 Övriga kostnader
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
IT-kostnader –310 –282 –370 –341
Hyror
–10 –9 –47 –42
Övriga lokalkostnader –16 –13 –15 –12
Övriga administrations kostnader –120 –108 –112 –98
Marknadsföring –121 –82 –116 –77
Övriga rörelsekostnader –31 –36 –19 –24
Summa –608 –530 –679 –594
Utgifter för utveckling uppgår till 366 mnkr (336) varav 125 mnkr (96) avser
internt upparbetade immateriella tillgångar i koncernen. Merparten av utveck-
lingen bedrivs i projektform och inkluderar hela projektens budgetar med
utgifter såsom planering, analys, kravställning, programmering, implemente-
ring, kvalitetstestning m.m.
Arvoden och kostnadsersättning till valda revisorer
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Revisionsuppdraget –6,0 –6,0 –3,9 –4,1
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget –2,1 –2,5 –1,9 –2,3
Summa –8,1 –8,5 –5,8 –6,4
På årsstämman den 27:e april 2023 utsågs Deloitte till revisor för SBAB. Med
revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisning, bokföringen samt
granskning av styrelsens och VD:s förvaltning. I revisionsuppdraget ingår även
annat biträde som föranleds av sådan granskning.
Med revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avses granskning av
delårsrapporter/bokslutskommuniké och sådana arbetsuppgifter som endast
kan göras av påskrivande revisor till exempel olika typer av intyg .
Noter
137
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
IK
IK:7 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Materiella anläggnings tillgångar
Avskrivningar datainventarier –15 –12 –14 –11
Avskrivningar leasingkontrakt –41 –37 0
Avskrivningar övriga inventarier –8 –8 –8 –8
Nedskrivning övriga inventarier 0 0
Utrangeringar/försäljning 0 0 0 0
Immateriella anläggnings tillgångar
Avskrivningar förvärvad programvara –6 -6 –7
Avskrivningar internt utvecklad del av programvara –77 –71
Avskrivningar varumärken 0 –1
Avskrivningar konkurrensklausul 0 0
Nedskrivningar förvärvad programvara –10
Nedskrivningar internt utvecklad del av programvara 0 –31
Nedskrivning varumärken/kundrelation –8 –31
Nedskrivningar Goodwill –9
Summa –165 –176 –28 –26
I slutet av året gjordes en sedvanlig översyn av samtliga materiella och immateriella tillgångar och därmed identifierades ett nedskrivningsbehov vilket har belas-
tat kostnaderna för 2023.
IK:8 Kreditförluster, netto
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Utlåning till allmänheten
Konstaterade kreditförluster –9 –7 –5 –5
Återvinning av tidigare konstaterade kreditförluster 4 4 4 4
Justering ränta, nedskrivna lån 2 0 1 0
Årets förändring av reserv – kreditsteg 1 –5 –17 –10 –4
Årets förändring av reserv – kreditsteg 2 9 –27 –9 –3
Årets förändring av reserv – kreditsteg 3 –113 –1 –22 –1
Garantier
1)
–3 0 0 0
Periodens kreditförluster, netto för utlåning till allmänheten –115 –48 –41 –9
Lånelöften
2)
Årets förändring av reserv – kreditsteg 1 18 –13 18 –13
Årets förändring av reserv – kreditsteg 2 5 –7 5 –7
Årets förändring av reserv – kreditsteg 3 –1 0 –1
Periodens kreditförluster, netto för lånelöften 22 –20 22 –20
Övriga finansiella instrument
Årets förändring av reserv – kreditsteg 1 0 0 0 0
Periodens kreditförluster, netto för övriga finansiella instrument 0 0 0 0
Summa –93 –68 –19 –29
1)
Posten inkluderar garantier på lånelöften.
2)
Kreditreserver för lånelöften ingår i posten “Avsättningar” i balansräkningen.
Noter
138
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
IK
IK:9 Rörelsesegment
relsesegmenten redovisas i enlighet med IFRS 8 Rörelsesegment, vilket
innebär att segmentinformationen presenteras på motsvarande sätt som till-
mpas internt i uppföljnings- och styrningssyfte. Koncernen har identifierat
koncernens VD som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna
rapporteringen som används av VD för att följa upp verksamheten och fatta
beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presente-
ras. Inom Privat ingår utlåning till villor, fritidshus och bostads rättslägenheter
samt inlåning till privatpersoner. Inom Företag & Brf ingår huvud sakligen utlå-
ning till flerbostadhus samt även kommersiella fastigheter. Kostnaderna för-
delas ut till affärs områden med hjälp av fördelningsnycklar .
IK:10 Påförda avgifter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Riskskatt –359 –261 –161 –109
Resolutionsavgift –182 –184 –33 –35
Summa –541 –445 –194 –144
Alla kostnader och intäkter allokeras i sin helhet till segmenten Privat respek-
tive Företag & BRF. I förhållande till den legala resultaträkningen har –40 mnkr
(–30) flyttats mellan raderna Övriga personalkostnader och Övriga kostnader.
Kostnaden avser administrativa konsulter som i den interna uppföljningen är
att betrakta som Övriga personal kostnader.
Avkastning på eget kapital beräknas som rörelseresultat efter skatt i förhål-
lande till genomsnittligt eget kapital, justerat för primärkapitallån och värde-
förändringar på finansiella tillgångar som redovisas över eget kapital.
Koncernen har ingen enskild kund som står för mer än tio procent av
intäkterna.
Resultaträkning per segment
KONCERNEN
2023 2022
Operativ verksamhets-
uppföljning
Avstämning mot legal
resultaträkning
Operativ verksam hets-
uppföljning
Avstämning mot legal
resultaträkning
mnkr Privat
Företag
& Brf Summa
Adminis-
trativa
konsulter
IFRS 16
Leasing
1)
Legalt
resultat Privat
Företag
& Brf Summa
Adminis-
trativa
konsulter
IFRS 16
Leasing
1)
Legalt
resultat
Räntenetto 3 336 2 110 5 446 5 446 3 424 1 231 4 655 4 655
Provisionsintäkter 47 1 48 48 54 37 91 91
Provisionskostnader –60 –22 –82 –82 –64 –15 –79 –79
Nettoresultat av finansiella
transaktioner –70 –25 –95 –95 –46 11 –35 –35
Övriga rörelseintäkter 49 1 50 50 47 2 49 49
Summa rörelseintäkter 3 302 2 065 5 367 5 367 3 415 1 266 4 681 4 681
Löner och ersättning –400 –158 –558 –558 –407 –105 –512 –512
Övriga personalkostnader –259 –113 –372 40 –332 –266 –75 –341 30 –311
Övriga kostnader –463 –146 –609 –40 41 –608 –452 –86 –538 –30 38 –530
Av- och nedskrivningar av materiella
och immateriella anläggnings tillgångar –73 –51 –124 –41 –165 –108 –30 –138 –38 –176
Kreditförluster, netto –22 –71 –93 –93 –44 –24 –68 –68
Påförda avgifter; Riskskatt och
resolutionsavgift –353 –188 –541 –541 –360 –85 –445 –445
Rörelseresultat 1 732 1 338 3 070 0 0 3 070 1 778 861 2 639 0 0 2 639
Skatt –372 –290 –662 –662 –376 –182 –558 –558
Resultat efter schablonskatt 1 360 1 048 2 408 0 0 2 408 1 402 679 2 081 0 0 2 081
Avkastning på eget kapital, % 10,0 14,1 11,5 9,9 11,8 10,5 10,5
1
) Avskrivning av nyttjanderätter för kontorslokale r
Noter
139
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
IK
SK:1 Skatt
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Aktuell skatt –667 –565 –236 –150
Uppskjuten skatt på förändring
av temporära skillnader 5 7 13 –7
Summa –662 –558 –223 –157
Den effektiva skatten skiljer sig
från den nominella skattesatsen i
Sverige enligt nedan
Resultat före skatt 3 070 2 639 5 926 690
Nominell skattesats i Sverige
20,6% –632 –543 –1 221 –142
Skattefri utdelning från
dotterbolag 1 030
Skatt avseende ej skattepliktiga
intäkter och ej avdragsgilla
kostnader –23 –15 –34 –15
Skatt avseende tidigare år och
övrigt –7 2
Summa skatt –662 –558 –223 –157
Effektiv skattesats, % 21,6 21,1 3,8 22,8
SK:2 Uppskjutna skatter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Uppskjuten skattefordran
(+)/skatteskuld (–) avseende
temporära skillnader i
Lager av finansiella instrument 10 –10 0 –15
Säkringsinstrument 975 1 733 23 48
Immateriella
anläggningstillgångar –78 –71
Pensionsavsättning 0
Underskottsavdrag 6
Övrigt 4 6 4 5
Summa 911 1 664 27 38
Förändring av uppskjutna skatter
Förvärvad uppskjuten skatt –6
Uppskjuten skatt i
resultaträkningen 5 7 13 –7
Uppskjuten skatt hänförlig till
poster som redovisats mot övrigt
totalresultat –752 1 961 –24 82
Summa –753 1 968 –11 75
Uppskjuten skatt fördelad efter
förväntad förfallotidpunkt,
redovisat värde
Längre än 1 år 911 1 664 27 38
Summa 911 1 664 27 38
T:1
Belåningsbara statsskulds-
förbindelser m.m.
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Svenska staten 36 207 29 445 36 207 29 445
Utländska stater 442 441 442 441
Summa 36 650 29 886 36 650 29 886
T:2 Utlåning till kreditinstitut
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Utlåning i svenska kronor 4 959 8 047 154 566 135 562
Utlåning i utländsk valuta 6 848 12 044 2 12 006
Summa 11 807 20 091 154 568 147 568
varav repor 0
Av moderbolagets utlåning till kreditinstitut avser 142 789 mnkr (127 506) for-
dran på det helägda dotterbolaget AB Sveriges Säkerställda Obligationer
(publ). Dessa fordringar är efterställda, vilket innebär att betalning erhålls
först efter det att övriga borgenärer i dotterbolaget fått betalt.
Av den totala fordran utgör 24 000 mnkr (17 000) koncerninterna skuld-
instrument (s.k. senior non-preferred notes) som förvärvats av moderbolaget
SBAB Bank AB (publ) från dotterbolaget SCBC i syfte att uppfylla det av Riks-
gälden kommunicerade individuella minimikravet på nedskrivningsbara skul-
der (MREL) i SCBC .
SK Skatt
s.140
T Tillgångar
s.140-149
Noter
140
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
SK T
T:3 Utlåning till allmänheten
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Ingående balans 509 492 467 041 25 754 24 974
Årets nyutlåning 71 068 105 404 17 109 105 404
Överfört till/från koncernbolag 7 501 –83 440
Amortering –5 520 –6 215 -4 584 –5 442
Lösen –57 522 –56 686 -21 554 –15 729
Konstaterad förlust –9 –7 -5 –5
Förändring reservering för
förväntade kreditförluster
1)
–109 –45 -41 –8
Utgående balans 517 400 509 492 24 180 25 754
1)
För ytterligare information, se not
IK
8.
Fördelning Utlåning inklusive reserveringar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Utlåning Bolån 346 314 348 980 2 910 3 440
Utlåning Företag & Brf 169 321 158 362 19 505 20 164
Utlåning Privatlån 1 765 2 150 1 765 2 150
Summa 517 400 509 492 24 180 25 754
Utlåning till allmänheten per kreditsteg
– jämförelse med ingående balans
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Kreditsteg 1
Utlåning brutto 466 456 478 737 16 724 23 498
Reserv –66 –62 –18 –8
Summa 466 390 478 675 16 706 23 490
Kreditsteg 2
Utlåning brutto 50 501 30 567 7 438 2 259
Reserv –81 –90 –20 –11
Summa 50 420 30 477 7 418 2 248
Kreditsteg 3
Utlåning brutto 735 371 86 24
Reserv –145 –31 –30 –8
Summa 590 340 56 16
Total, utlåning
brutto 517 692 509 675 24 248 25 781
Total, reserv –292 –183 –68 –27
Summa 517 400 509 492 24 180 25 754
För ytterligare information om förändringar avseende utlåning brutto och för-
lustreserveringar för respektive kreditsteg och segment se not
RK
1.
Räntebärande värdepapper som SBAB köper med återförsäljningsskyldighet
till ett på förhand bestämt pris redovisas inte i balansräkningen, medan erlagd
köpe skilling redovisas i balansräkningen under posten utlåning till kredit-
institut. Värdepappren betraktas som erhållna säkerheter och kan pantsättas
eller säljas av SBAB. För det fall som motparten inte skulle kunna fullfölja sin
återköpsskyldighet har SBAB rätt att behålla värdepappret.Det verkliga vär-
det av erhållna säkerheter uppgick i koncernen till – mnkr (0) , varav – (–) har
pantsatts eller sålts vidare. Det verkliga värdet av erhållna säkerheter i moder-
bolaget uppgick till – mnkr (–) ,varav – (–) har pantsatts eller sålts vidare .
T:4
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Innehav fördelat efter emittent m.m.
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Noterade värdepapper
Emitterade av offentliga organ
Mellanstatliga emittenter 2 559 2 794 2 559 2 794
Övriga offentliga emittenter 17 303 11 153 17 303 11 153
Emitterade av andra låntagare
Svenska bostadsinstitut 34 751 30 457 34 751 30 457
Övriga utländska emittenter 8 810 10 002 8 810 10 002
Övriga utländska emittenter
(med statsgaranti) 1 521 3 084 1 521 3 084
Summa noterade värdepapper 64 945 57 490 64 945 57 490
Noter
141
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
T
T:5 Derivat och säkringsredovisning
KONCERNEN
2023 2022
mnkr
Tillgångar till
verkligt värde
Skulder till
verkligt värde
Nominellt
belopp
Årets värde-
förändring i
ineffektivitet
Tillgångar till
verkligt värde
Skulder till
verkligt värde
Nominellt
belopp
Årets värde-
förändring i
ineffektivitet
Derivat i verkligt värdesäkringar
Ränterelaterade 4 540 9 503 372 645 3 158 7 396 15 884 421 017 –8 842
Valutarelaterade
Summa 4 540 9 503 372 645 3 158 7 396 15 884 421 017 –8 842
Derivat i kassaflödessäkringar
Ränterelaterade 416 4 978 85 633 3 927 0 8 510 88 452 –9 896
Valutarelaterade 6 838 328 80 197 –247 8 127 118 81 729 391
Summa 7 254 5 306 165 830 3 680 8 127 8 628 170 181 –9 505
Övriga derivat
Ränterelaterade 434 466 39 332 419 416 10 237
Valutarelaterade 13 420 15 352 1 6 4 913
Summa 447 886 54 684 420 422 15 150
Valutaränteswappar är definierade som valutarelaterade.
Derivatinstrument fördelade efter återstående löptid, redovisat värde
KONCERNEN
2023 2022
mnkr Verkligt värde Nominellt belopp Verkligt värde Nominellt belopp
Högst 3 månader 1 085 59 747 104 32 136
3–12 månader 175 101 965 1 992 120 242
1–5 år –1 462 322 196 –4 866 345 960
Längre än 5 år –3 252 109 251 –6 221 108 010
Summa –3 454 593 159 –8 991 606 348
Säkrade poster i verkligt värdesäkringar:
KONCERNEN
2023
mnkr
Redovisat
värde
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
verkligt värdesäkringar
Upplupen värde-
justering från verkligt
värdesäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m 219 36 –29 0 0
Utlåning till allmänheten 91 329 0 0 0 0
Värdeförändring på räntesäkrade poster i
portföljsäkringar –1 565 3 380 –1 565 –1 0
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 46 525 2 064 –507 0 0
Summa tillgångar 136 508 5 480 –2 101 –1 0
Skulder
Emitterade värdepapper m. m. 210 314 8 666 –7 620 3 –17
Summa skulder 210 314 8 666 –7 620 3 –17
Netto tillgångar - skulder –73 806 –3 186 5 519 –4 17
Säkringsinstrument 3 158
Ineffektivitet –28
Noter
142
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
T
KONCERNEN
2022
mnkr
Redovisat
värde
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
verkligt värdesäkringar
Upplupen värde-
justering från verkligt
värdesäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m 3 319 –87 –65
Utlåning till allmänheten 141 614
Värdeförändring på räntesäkrade poster i
portföljsäkringar –4 944 –4 381 –4 945 0 1
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 45 017 –2 451 –2 572
Summa tillgångar 185 006 –6 919 –7 582 0 1
Skulder
Emitterade värdepapper m. m. 202 806 –15 742 –16 306
Summa skulder 202 806 –15 742 –16 306
Netto tillgångar - skulder –17 800 8 823 8 724 0 1
Säkringsinstrument –8 842
Ineffektivitet –19
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
KONCERNEN
2023
mnkr
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
kassaflödessäkringar
Upplupen värdedjustering
från kassaflödessäkringar
Resultat från avbrutna
säkringar omklassificerat
till Nettoresultat av
finansiella transaktioner
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Säkrade poster i
kassaflödessäkringar:
Säkrade poster/Hypotetiska derivat –3 680 4 733
Summa –3 680 4 733
Säkringsinstrument 3 680
Ineffektivitet 0
Säkringsreserv 3 680 –4 733
KONCERNEN
2022
mnkr
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
kassaflödessäkringar
Upplupen värdedjustering
från kassaflödessäkringar
Resultat från avbrutna
säkringar omklassificerat
till Nettoresultat av
finansiella transaktioner
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Säkrade poster i
kassaflödessäkringar:
Säkrade poster/Hypotetiska derivat 9 505 8 413
Summa 9 505 8 413
Säkringsinstrument –9 505
Ineffektivitet 0
Säkringsreserv -9 505 –8 413
Noter
143
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
T
Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen:
KONCERNEN
2023 2022
mnkr Säkringsvinster och förluster Säkringsvinster och förluster
Verkligt värdesäkring –28 –19
Kassaflödessäkring 0 0
Summa –28 –19
MODERBOLAGET
2023 2022
mnkr
Tillgångar till
verkligt värde
Skulder till
verkligt värde
Nominellt
belopp
Årets värde-
förändring i
ineffektivitet
Tillgångar till
verkligt värde
Skulder till
verkligt värde
Nominellt
belopp
Årets värde-
förändring i
ineffektivitet
Derivat i verkligt värdesäkringar
Ränterelaterade 1 654 2 363 99 220 –985 2 519 2 485 83 512 244
Valutarelaterade
Summa 1 654 2 363 99 220 –985 2 519 2 485 83 512 244
Derivat i kassaflödessäkringar
Ränterelaterade 0 25 333 72 0 81 5 893 –174
Valutarelaterade 18 72 1 402 52 448 118 6 528 –92
Summa 18 97 1 735 124 448 199 12 421 –266
Övriga derivat
Ränterelaterade 15 856 15 856 767 781 27 065 27 060 848 364
Valutarelaterade 7 089 7 497 172 941 7 680 7 686 155 316
Summa 22 945 23 353 940 722 34 745 34 746 1 003 680
Valutaränteswappar är definierade som valutarelaterade.
Derivatinstrument fördelade efter återstående löptid, redovisat värde
MODERBOLAGET
2023 2022
mnkr Verkligt värde Nominellt belopp Verkligt värde Nominellt belopp
Högst 3 månader –424 97 187 1 54 086
3–12 månader 44 169 215 552 211 312
1–5 år –668 568 501 –662 628 014
Längre än 5 år –148 206 774 391 206 201
Summa –1 196 1 041 677 282 1 099 613
Noter
144
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
T
Säkrade poster i verkligt värdesäkringar:
MODERBOLAGET
2023
mnkr Redovisat värde
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
verkligt värdesäkringar
Upplupen värde-
justering från verkligt
värdesäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Tillgångar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m.m 219 36 –29 0 0
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 46 525 2 064 –507 0 0
Summa tillgångar 46 744 2 100 –536
Skulder
Emitterade värdepapper m. m. 35 726 1 182 –1 252 0 0
Summa skulder 35 726 1 182 –1 252
Netto tillgångar - skulder 11 018 918 716
Säkringsinstrument –985
Ineffektivitet –67
MODERBOLAGET
2022
mnkr Redovisat värde
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
verkligt värdesäkringar
Upplupen värde-
justering från verkligt
värdesäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Tillgångar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m.m 3 319 –87 –65
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 45 017 –2 451 –2 572
Summa tillgångar 48 336 –2 538 –2 637
Skulder
Emitterade värdepapper m. m. 29 146 –2 330 –2 435
Summa skulder 29 146 –2 330 –2 435
Netto tillgångar - skulder 19 190 –208 –202
Säkringsinstrument 244
Ineffektivitet 36
Noter
145
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
T
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
MODERBOLAGET
2023
mnkr
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
kassaflödessäkringar
Upplupen värdedjustering
från kassaflödessäkringar
Resultat från avbrutna
säkringar omklassificerat
till Nettoresultat av
finansiella transaktioner
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Säkrade poster i
kassaflödessäkringar:
Säkrade poster/Hypotetiska derivat –124 111
Summa –124 111
Säkringsinstrument 124
Ineffektivitet 0
Säkringsreserv 124 –111
MODERBOLAGET
2022
mnkr
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
kassaflödessäkringar
Upplupen värdedjustering
från kassaflödessäkringar
Resultat från avbrutna
säkringar omklassificerat
till Nettoresultat av
finansiella transaktioner
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Säkrade poster i
kassaflödessäkringar:
Säkrade poster/Hypotetiska derivat 266 235
Summa 266 235
Säkringsinstrument –266
Ineffektivitet 0
Säkringsreserv –266 –235
Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen:
MODERBOLAGET
2023 2022
mnkr
Säkringsvinster och förluster redovisade som
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Säkringsvinster och förluster redovisade som
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Verkligt värdesäkring –67 36
Kassaflödessäkring 0 0
Summa –67 36
För beskrivning av redovisningsprinciper för säkringsredovisning se not
A
1. För beskrivning av koncernens likviditets- och marknadsrisk se not
RK
3 och
RK
4 .
Noter
146
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
T
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Värde vid årets början 3 3
Förvärv/försäljning under året 3 3
Andel av årets resultat 0 0 0 0
Aktieägartillskott 2 2
Redovisat värde vid årets slut 5 3 5 3
T:6 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
KONCERNEN
2023 2022
mnkr
Organisations-
nummer
Säte
Antal
aktier
Kapital-
andel %
Redovisat
värde vid
årets slut
Organisations-
nummer
Säte
Antal
aktier
Kapital-
andel %
Redovisat
värde vid
årets slut
Bolagsnamn
Tibern AB 559384-3542 Stockholm 4 000 14 5 559384-3542 Stockholm 4 000 14 3
MODERBOLAGET
2023 2022
mnkr
Organisations-
nummer
Säte
Antal
aktier
Kapital-
andel %
Redovisat
värde vid
årets slut
Organisations-
nummer
Säte
Antal
aktier
Kapital-
andel %
Redovisat
värde vid
årets slut
Bolagsnamn
Tibern AB 559384-3542 Stockholm 4 000 14 5 559384-3542 Stockholm 4 000 14 3
T:7 Aktier och andelar i koncernföretag
MODERBOLAGET
2023
mnkr
Organisations-
nummer
Anskaff-
ningsvärde
Antal
aktier
Kapital-
andel %
Redovisat
värde vid
årets slut
Svenska kreditinstitut
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), Solna
1)
556645-9755 10 300 500 000 100 17 100
Övriga företag
Booli SearchTechnologies AB, Stockholm 556733-0567 101 329 540 100 101
1)
Under året har moderbolaget lämnat aktieägartillskott om 6 800 mnkr till dotterbolaget SCBC.
2022
mnkr
Organisations-
nummer
Anskaff-
ningsvärde
Antal
aktier
Kapital-
andel %
Redovisat
värde vid
årets slut
Svenska kreditinstitut
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), Solna 556645-9755 10 300 500 000 100 10 300
Övriga företag
Booli SearchTechnologies AB, Stockholm 556733-0567 101 329 540 100 101
Boappa AB , Stockholm
1)
559081-8273 64 1 233 083 67 51
1)
Per 30:e november 2023 sålde SBAB sina andelar i dotterbolaget Boappa AB.
Noter
147
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
T
T:8 Immateriella anläggningstillgångar
KONCERNEN
2023 2022
mnkr Goodwill
Varu-
märke
Program-
vara
Konkurrens-
klausul Totalt Goodwill
Varu-
märke
Program-
vara
Konkurrens-
klausul Totalt
Anskaffningsvärde vid årets början 114 13 725 1 853 114 13 628 1 756
Förvärv under året 132 132 97 97
Avyttringar och utrangeringar under året –51 –51
Anskaffningsvärde vid årets slut 114 13 806 1 934 114 13 725 1 853
Avskrivningar vid årets början –5 –278 –283 –4 –200 0 –204
Årets avskrivningar enligt plan –83 –83 –1 –78 –79
Avyttringar och utrangeringar under året 51 51
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut –5 –310 –315 –5 –278 0 –283
Nedskrivningar vid årets början –39 –93 –132 –30 –62 –92
Årets nedskrivningar –8 –10 –19 –9 –31 –40
Avyttringar och utrangeringar under året –1 –1
Ackumulerade nedskrivningar vid årets
slut –39 –8 –103 –1 –151 –39 –93 –132
Netto redovisat värde 75 0 393 0 468 75 8 354 1 438
MODERBOLAGET
2023 2022
mnkr Goodwill Varumärke Programvara Totalt Goodwill Varumärke Programvara Totalt
Anskaffningsvärde vid årets början 75 75 75 75
Förvärv under året 6 6
Anskaffningsvärde vid årets slut 81 81 75 75
Avskrivningar vid årets början –57 –57 –50 –50
Årets avskrivningar enligt plan –5 –5 –7 –7
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut –62 –62 –57 –57
Nedskrivningar vid årets början –4 –4 –4 –4
Årets nedskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –4 –4 –4 –4
Netto redovisat värde 15 15 14 14
Avskrivningar sker linjärt över tillgångarnas nyttjandeperiod. Tillgångarna
bedöms ha en nyttjandeperiod på fyra eller fem år. Avskrivningstiden och
avskrivningsmetoden för en immateriell anläggningstillgång omprövas i slutet
av varje räkenspkaspsår.
Under året gjordes sedvanlig översyn av samtliga immateriella tillgångar,
där det identifierades nedskrivningsbehov avseende konkurrensklausul och
varumärke/kundrelation kopplats till Boappa AB, vilket har belastat kostna-
derna för 2023. Boappa AB har under november 2023 avyttrats.
Goodwill härrör från förvärvet av dotterbolaget Booli Search Technologies
AB. Övrig programvara avser internt upp arbetade immateriella tillgångar som
redovisas i koncernen. Immateriella tillgångar prövas för nedskrivning årligen.
Vid nedskrivningsprövningen beräknas nyttjandevärdet genom diskontering
av estimerade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar
riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
Årets nedskrivningsprövning av goodwill bygger på förväntade framtida
synergier i form av ökade utlåningsvolymer och kostnadsbesparingar samt att
diskonteringsräntan uppgår till 12 procent (12) efter skatt, motsvarande ränta
före skatt var 14 procent (14). Estimerade framtida kassaflöden bygger de för-
sta fem åren på prognoser om ökade volymer och minskade kostnader, efter
det antas ingen tillväxt i volym eller kostnadsbesparingar .
Noter
148
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
T
T:9 Materiella anläggningstillgångar
KONCERNEN MODERBOLAGET
2023-12-31 2022-12-31 2023-12-31 2022-12-31
mnkr Inventarier Leasing Total Inventarier Leasing Total Inventarier Total Inventarier Total
Anskaffningsvärde vid årets början 166 288 454 155 287 442 165 165 154 154
Förvärv under året 33 31 64 11 21 32 32 32 11 11
Avyttringar under året –31 –31 –20 –20 0
Anskaffningsvärde vid årets slut 199 288 487 166 288 454 197 197 165 165
Avskrivningar vid årets början –105 –87 –192 –85 –70 –155 –103 –103 –84 –84
Årets avskrivningar enligt plan –22 –42 –64 –20 –37 –57 –22 –22 –19 –19
Avyttringar under året 0 31 31 0 20 20
Ackumulerade avskrivningar
enligt plan –127 –98 –225 –105 –87 –192 –125 –125 –103 –103
Nedskrivningar vid årets början –13 –13 –13 –13 –13 –13 –13 –13
Årets nedskrivningar 0 - 0 0 0
Ackumulerade nedskrivningar
vid årets slut –13 0 –13 –13 –13 –13 –13 –13 –13
Netto redovisat värde 59 190 249 48 201 249 59 59 49 49
T:10 Övriga tillgångar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Skattefordringar
Räntefordringar 243 90 64 27
Erhållet koncernbidrag
Övrigt 15 20 11 80
Summa 258 110 75 107
Övriga tillgångar fördelade efter
återstående löptid, redovisat
värde
Högst 1 år 258 110 75 107
Summa 258 110 75 107
T:11
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Förutbetalda kostnader 88 61 93 61
Upplupna ränteintäkter 720 426 1184 611
Upplupna garantier 0 3 0 0
Övriga upplupna intäkter 25 39 4 12
Summa 834 529 1 280 684
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter fördelade
efter återstående löptid,
redovisat värde
Högst 1 år 834 527 1 280 684
Längre än 1 år 0 2 0
Summa 834 529 1 280 684
Noter
149
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
T
S Skulder
s.150-152
S:1 Skulder till kreditinstitut
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Skulder i svenska kronor 942 2 695 2 311 3 645
Skulder i utländsk valuta 4 664 5 542 4 669 5 570
Summa 5 606 8 237 6 980 9 215
varav repor 0 1 1 369 951
S:3 Emitterade värdepapper m. m.
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Certifikat
Certifikat i svenska kronor
– till upplupet anskaffningsvärde 358 358
Certifikat i utländsk valuta
– till upplupet anskaffningsvärde 308 2 464 308 2 464
Summa 308 2 822 308 2 822
Obligationslån
Obligationslån i svenska kronor
– till upplupet anskaffningsvärde 85 507 98 784 19 115 26 033
– i verkligt värdesäkring 178 117 177 274 3 545 3 614
Obligationslån i utländsk valuta
– till upplupet anskaffningsvärde 86 657 89 473 1 444 7 003
– i verkligt värdesäkring 32 181 25 532 32 181 25 532
Summa 382 462 391 063 56 285 62 182
Summa emitterade
värdepapper m.m. 382 770 393 885 56 593 65 004
– varav säkerställda obligationer 326 177 328 881
varav underordnade icke
säkerställda obligationer
(senior non-preferred) 21 452 13 272 21 452 13 272
varav övriga icke säkerställda
obligationer och certifikat 35 141 51 732 35 141 51 732
S:2 Inlåning från allmänheten
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Privatpersoner 173 113 140 665 173 113 140 665
Bostadsrättsföreningar 9 806 9 477 9 806 9 477
Företag 32 292 32 301 3 2 292 32 301
Summa 215 211 182 443 215 211 182 443
Delar av SBAB:s långfristiga upplåningsprogram har innehållit en möjlighet för
obligationsinnehavare att påkalla förtida inlösen av innehavarens obligationer
om svenska staten upphör att äga majoriteten av aktierna i SBAB och svenska
staten innan en sådan ägarförändring inte vidtagit åtgärder för att garan-
tera SBAB:s förpliktelser under obligationslånen eller obligationsinnehavarna
accepterat det på sådant sätt som föreskrivs i aktuella villkor. Total upp-
ning där denna möjlighet gjorts applicerbar uppgick per 31 december 2022 till
–mdkr (9,9). Förlagslån, primärkapitaltillskott och underordnade icke säker-
ställda obligationer (senior non-preferred) utgivna under långfristiga upplå-
ningsprogram omfattas inte av denna möjlighet.
S:4 Övriga skulder
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Leverantörsskulder 39 25 36 23
Personalens källskatt 16 15 16 14
Skulder till allmänheten 1 464 418 1 394 356
Leasingskuld 183 192
Övrigt 319 131 158 90
Summa 2 021 781 1 604 484
Övriga skulder fördelade efter
återstående löptid, redovisat
värde
Inom 1 år 1 872 618 1 604 484
1–5 år 98 147
6-12 år 51 16
Summa 2 021 781 1 604 484
KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Återstående löptid leasingskuld
Leasingskuld 183 192
Summa
Leasingskuld fördelad efter återstående löptid
Inom 1 år 34 29
1–5 år 98 147
6–12 år 51 16
Summa 183 192
Noter
150
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
S
S:5
Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Upplupna räntekostnader 2 977 2 023 764 295
Övriga upplupna kostnader 176 204 124 142
Summa 3 153 2 228 888 437
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter fördelade
efter återstående löptid,
redovisat värde
Högst 1 år 3 153 2 228 888 437
Summa 3 153 2 228 888 437
S:6 Avsättningar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Avsättningar för pensioner
Avsättning för särskild löneskatt
på pensioner
Reserv för förväntade
kreditförluster, lånelöften 9 31 9 31
Summa 9 31 9 31
Avsättningar för pensioner exklusive särskild löneskatt
Sammanställning av förmånsbestämd pensionsplan
KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Förpliktelsens nuvärde, utgående balans 409 392
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde -413 –400
Restrektion av överskott i planen med avsikt på
tillgångstak 4 8
Summa
Avstämning av förändringen av förpliktelsens nuvärde
KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Förpliktelsens nuvärde, ingående balans 392 544
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 6 10
Räntekostnader 15 10
Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella
antaganden 4 –157
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster 4 –1
Pensionsutbetalningar från planen –12 –10
Vinst/förlust beroende på demografiska antaganden 0 –4
Förpliktelsens nuvärde, utgående balans 409 392
Den vägda genomsnittliga löptiden för den förmånsbestämda förpliktelsen är
15,38 år (16,68).
Avstämning av förändringen av förvaltningstillgångarna
KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Ingående balans 400 437
Ränteintäkter 15 8
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp
som ingår i räntekostnader/ränteintäkter –13 –57
Premiebetalningar från arbetsgivaren 22 22
Pensionsutbetalningar från planen –11 –10
Utgående balans 413 400
Förvaltningstillgångarnas fördelning
KONCERNEN
% 2023 2022
Svenska aktier 3 2
Utländska aktier 13 12
Statsobligationer 14 16
Bostadsobligationer 6 5
Företagsobligationer 26 22
Fastigheter 16 16
Övrigt 22 27
Summa 100 100
Den förmånsbestämda pensionsplanen tryggas i försäkring hos SPP Pension
och Försäkring AB. Genom placeringar i aktier, räntebärande instrument och
fastigheter kommer försäkringskapitalet följa utvecklingen på de finansiella
marknaderna. Målet med förvaltningen är en god och jämn avkastning samti-
digt som garanterad värdetillväxt säkerställs.
Finansiella och demografiska antaganden
KONCERNEN
% 2023 2022
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta 3,70 3,80
Årlig löneökning 3,50 3,50
Årlig inflation 2,00 2,10
Årlig ökning av inkomstbasbelopp 2,60 3,00
Årlig ökning av utbetald pension 2,00 2,10
Demografiska antaganden
Personalomsättning 5,00 5,00
Dödlighetstabell DUS23 DUS2 1
Noter
151
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
S
Känslighetsanalys av diskonteringsränta
KONCERNEN
mnkr 2023
Antagande, % 4,20
Förpliktelsens nuvärde 377
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period 6
Räntekostnad 16
Antagande, % 3,20
Förpliktelsens nuvärde 445
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period 7
Räntekostnad 14
Känslighetsanalys inflation
KONCERNEN
mnkr 2023
Antagande, % 2,50
Förpliktelsens nuvärde 443
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period 7
Räntekostnad 16
Antagande, % 1,50
Förpliktelsens nuvärde 378
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period 6
Räntekostnad 14
Ovanstående känslighetsanalys baseras på en förändring i ett antagande
medan alla andra antaganden hålls konstanta. Vid beräkning av känsligheten
i den förmånsbestämda förpliktelsen används samma metod som vid beräk-
ning av den redovisade pensionsavsättningen.
För ytterligare information angående pensioner, se not
A
1 och not
IK
5 .
Förlagslånen är efterställda moderbolagets övriga skulder, vilket innebär att
de medför rätt till betalning först efter det att övriga icke efterställda ford-
ringsägare erhållit betalning. Förlagslånen utgörs av emitterade s.k. kapitalin-
strument vilka endera utgörs av primärkapitaltillskott (AT1) eller supplemen-
tärkapitalinstrument. Förlagslånen 1 och 2 utgör supplementärkapitalinstru-
ment. Förlagslånen 3 ,4, 5, 6 och 7 som är efterställda övriga förlagslån, utgör
primärkapitaltillskott. Avgörande för att förlagslån redovisas som eget kapital
är att emissionerna har egenskaperna av eget kapital enligt definitionerna i
IAS 32, i dessa fall främst att det enligt emissionsvillkoren inte föreligger
gon skyldighet att erlägga betalning till innehavarna.
Förlagslånen (kapitalinstrumenten) som inte har återbetalats ingår i
kapitalbasen vid beräkning av moderbolagets och koncernens kapitaltäck-
ning. För vidare information om villkoren i SBAB:s förlagslån se sbab.se
samt not
RK
8.
S:7 Efterställda skulder och kapitalinstrument
KONCERNEN OCH MODERBOLAGET
Lånebeteckning Valuta
Nominellt
belopp
Utestående
nominellt be-
lopp
Första möjliga
rätt till inlösen
för SBAB
Räntesats, %
2023-12-31 Förfallodag
Redovisat värde, mnkr
2023 2022
EFTERSTÄLLDA SKULDER
Förlagslån 1 SEK 1 400 000 000 1 400 000 000 2025 3 M STIBOR+2,100 2030-06-03 1 399 1 398
Förlagslån 2
1)
SEK 600 000 000 600 000 000 2025 2,27 2030-06-03 599 599
SUMMA 1 998 1 997
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
(eget kapital)
Förlagslån 3 SEK 1 600 000 000 1 600 000 000 2024 3 M STIBOR+3,650 Evigt 1 600 1 600
Förlagslån 4
2)
SEK 400 000 000 400 000 000 2025 3,67 Evigt 400 400
Förlagslån 5 SEK 1 500 000 000 1 500 000 000 2026 3 M STIBOR + 2,80 Evigt 1 500 1 500
Förlagslån 6
3)
SEK 800 000 000 800 000 000 2026 3,05 Evigt 800 800
Förlagslån 7 SEK 1 500 000 000 1 500 000 000 2027 3 M STIBOR + 3,20 Evigt 1 500 1 500
SUMMA 5 800 5 800
1)
Ränta: För perioden 2020-06-03 till 2025-06-03 2,268 procent. För perioden därefter: Rörlig ränta motsvarande 3 månaders STIBOR plus 2,100 procent.
2)
Ränta: För perioden 2019–09–05 till 2025–03–05: 3,670 procent. För perioden därefter: Rörlig ränta motsvarande 3 månaders STIBOR plus 3,800 procent.
3)
För perioden 2021-02-25 till 2026-05-25: 3,047 procent. För perioden därefter: Rörlig ränta motsvarande 3 månaders STIBOR plus 2,800 procent .
Noter
152
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
S
EK Eget kapital
s.153
EK:1 Eget kapital
Aktiekapitalet uppgår till 1 958 300 000 kronor. Beslutat antal aktier per 31
december 2023 var 19 583 stycken (19 583), med ett kvotvärde på 100 000
kronor. Samtliga aktier ägs av svenska staten. Utdelning föreslås av styrel-
sen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av års-
stämman, se not
A
3. Ytterligare information avseende eget kapital lämnas i
rapporten ” rändringar i eget kapital” på sid 78.
Specifikation av förändringar i reserver
KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat/Finansiella tillgångar tillgängliga
för försäljning vid årets början 35 141
Orealiserad värdeförändring under året –17 –132
Omklassificerat till resultat räkningen under året 10 –1
Skatt hänförlig till förändringen 1 27
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat/Finansiella tillgångar tillgängliga
vid årets slut 30 35
Kassaflödessäkringar vid årets början –6 679 867
Orealiserad värdeförändring under året 1 485 –2 760
Omklassificerat till resultat räkningen under året 2 195 –6 744
Skatt hänförlig till förändringen –757 1 958
Kassaflödessäkringar vid årets slut –3 756 –6 679
Förmånsbestämda pensions planer vid årets början 5 –89
Omvärderingseffekter av förmånsbestämda
pensionsplaner –19 119
Skatt hänförlig till förändringen 4 –25
Förmånsbestämda pensionsplaner vid årets slut –10 5
Summa –3 737 –6 639
Specifikation av förändringar i fond för verkligt värde
MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via övrigt totalresultat/Finansiella tillgångar
tillgängliga för försäljning vid årets början 35 141
Orealiserad värdeförändring under året –17 –132
Omklassificerat till resultat räkningen under året 10 –1
Skatt hänförlig till förändringen 1 27
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat/Finansiella tillgångar tillgängliga
för försäljning vid årets slut 30 35
Kassaflödessäkringar vid årets början –187 24
Orealiserad värdeförändring under året 220 410
Realiserad värdeförändring omklassificerad till
resultaträkningen –96 –676
Skatt hänförlig till förändringen –25 55
Kassaflödessäkringar vid årets slut –88 –187
Summa –58 –152
Ytterligare information angående Reserver och Fond för verkligt värde lämnas
i not
A
1 inom avsnitten ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat”, ”Kassaflödessäkring” samt ”Pensioner”.
Noter
153
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
EK
SE:1 Ställda säkerheter för egna skulder
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Lånefordringar 453 203 431 320
Övriga fordringar
Värdepapper 8 819 4 673 8 819 4 673
Summa 462 022 435 993 8 819 4 673
Av de ställda säkerheterna utgör 454,6 mdkr (432,3) säkerhetsmassa för
säker ställda obligationer på 326,2 mdkr (328,9).
Lånefordringar som ställts som säkerhet utgörs till största delen av den
registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obliga-
tioner emitterade av SCBC och SCBC:s säkerställda derivatmotparter. I hän-
delse av bolagets obestånd har innehavarna av de säkerställda obligationerna
och dekerställda derivatmotparterna förmånsrätt enligt lagen om säker-
ställda obligationer och förmånsrättslagen i de pantförskrivna tillgångarna.
SE Sllda säkerheter och eventualförpliktelser
s.154
SE:2 Eventualförpliktelser
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2023 2022 2023 2022
Eventualförpliktelser om
framtida betalningar & Andra
eventualförpliktelser
Lånelöften och andra kredit-
relaterade eventualförpliktelser 41 587 47 325 41 587 47 325
Övriga eventualförpliktelser 41 827 38 419
Summa 41 587 47 325 83 414 85 744
Eventualförpliktelser fördelade
efter återstående löptid
Inom 1 år 41 587 47 099 83 414 85 518
1–5 år 227 227
Summa 41 587 47 325 83 414 85 744
Lånelöften och andra kreditrelaterade eventualförpliktelser i koncernen
37 088 mnkr (37 697), exklusive byggnadskreditiv 4 499 mnkr (9 629), redu-
ceras till 7 418 mnkr (9 326) efter hänsyn taget till konverteringsfaktor, det
vill säga den statistiskt beräknade sannolikheten för att exponeringen leder
till ett utbetalt lån.
Motsvarande siffror för moderbolaget uppgick till 37 088 mnkr (37 697),
exklusive byggnadskreditiv 4 499 mnkr (9 629), respektive 7 418 mnkr (9 326). I
moderbolagets övriga åtaganden ingår ett avtal om en likviditetsfacilitet med
dotterbolaget SCBC under vilket SCBC vid behov kan låna pengar från moder-
bolaget för sin verksamhet .
FI Finansiella instrument
s.154-160
FI:1 Klassificering av finansiella instrument
Finansiella tillgångar
KONCERNEN
2023-12-31
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Finansiella
tillgångar
som redovisas
till upplupet
anskaffnings-
värdemnkr
Verkligt värde
optionen
Derivat-
instrument i
säkrings-
redovisning
Övrig
(Obligatorisk)
klassificering Summa
Summa
verkligt
värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 6 350 6 350 6 350
Belåningsbara statsskuld förbindelser m. m. 442 36 208 0 36 650 36 650
Utlåning till kreditinstitut 11 807 11 807 11 807
Utlåning till allmänheten 517 400 517 400 515 257
Värdeförändring på räntesäkrade
poster i portföljsäkringar –1 565 –1 565
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 54 671 10 274 64 945 64 933
Derivatinstrument 11 794 447 12 241 12 241
Övriga tillgångar 262 262 262
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 6 351 390 747 747
Summa finansiella tillgångar 448 11 794 447 91 230 544 918 648 837 648 247
Noter
154
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
SE FI
Finansiella skulder
KONCERNEN
2023-12-31
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella
skulder som
redovisas
till upplupet
anskaffningsvärde Summa
Summa
verkligt
värdemnkr
Derivatinstrument i
säkringsredovisning
Innehav för
handel
Skulder till kreditinstitut 5 606 5 606 5 606
Inlåning från allmänheten 215 211 215 211 215 211
Emitterade värdepapper m.m. 382 770 382 770 374 741
Derivatinstrument 14 815 880 15 695 15 695
Övriga skulder 382 382 382
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 097 3 097 3 097
Efterställda skulder 1 998 1 998 1 973
Summa finansiella skulder 14 815 880 609 064 624 759 616 705
Finansiella tillgångar
KONCERNEN
2022-12-31
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Finansiella
tillgångar
som redovisas
till upplupet
anskaff-
ningsvärdemnkr
Verkligt värde
optionen
Derivat-
instrument i
säkrings-
redovisning
Övrig
(Obligatorisk)
klassificering Summa
Summa
verkligt
värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 3 534 3 534 3 534
Belåningsbara statsskuld förbindelser m. m. 441 26 886 2 559 29 886 29 885
Utlåning till kreditinstitut 20 091 20 091 20 091
Utlåning till allmänheten 509 492 509 492 499 092
Värdeförändring på räntesäkrade
poster i portföljsäkringar –4 944 –4 944
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 221 35 070 22 199 57 490 57 529
Derivatinstrument 15 523 420 15 943 15 943
Övriga tillgångar 109 109 109
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 133 336 477 477
Summa finansiella tillgångar 670 15 523 420 62 089 553 376 632 078 626 660
Finansiella skulder
KONCERNEN
2022-12-31
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella
skulder som
redovisas
till upplupet
anskaffningsvärde Summa
Summa
verkligt
värdemnkr
Derivatinstrument i
säkringsredovisning
Innehav för
handel
Skulder till kreditinstitut 8 237 8 237 8 237
Inlåning från allmänheten 182 443 182 443 182 443
Emitterade värdepapper m.m. 393 885 393 885 380 056
Derivatinstrument 24 512 422 24 934 24 934
Övriga skulder 983 983 983
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 175 2 175 2 175
Efterställda skulder 1 997 1 997 1 952
Summa finansiella skulder 24 512 422 589 720 614 654 600 780
Noter
155
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
FI
Finansiella tillgångar
MODERBOLAGET
2023-12-31
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Finansiella
tillgångar
som redo-
visas till
upplupet
anskaffnings-
värdemnkr
Verkligt värde
optionen
Derivat-
instrument i
säkrings-
redovisning
Övrig
(Obligatorisk)
klassificering Summa
Summa
verkligt
värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 6 350 6 350 6 350
Belåningsbara statsskuld förbindelser m. m. 442 36 208 0 36 650 36 650
Utlåning till kreditinstitut 154 568 154 568 154 568
Utlåning till allmänheten 24 180 24 180 28 543
Värdeförändring på räntesäkrade poster
i portföljsäkringar 0 0
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 54 671 10 274 64 945 64 933
Derivatinstrument 1 672 22 945 24 618 24 618
Övriga tillgångar 75 75 75
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 6 351 831 1 188 1 188
Summa finansiella tillgångar 448 1 672 22 945 91 230 196 278 312 574 316 925
Finansiella skulder
MODERBOLAGET
2023-12-31
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder
som redovisas
till upplupet
anskaffningsvärde Summa
Summa
verkligt
värdemnkr
Derivatinstrument
i säkrings redovisning
Innehav för
handel
Skulder till kreditinstitut 6 980 6 980 6 980
Inlåning från allmänheten 215 211 215 211 215 211
Emitterade värdepapper m.m. 56 593 56 593 62 450
Derivatinstrument 2 460 23 353 25 813 25 813
Övriga skulder –1 091 –1 091 –1 091
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 836 836 836
Efterställda skulder 1 998 1 998 1 973
Summa finansiella skulder 2 460 23 353 280 527 306 340 312 172
Noter
156
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
FI
Finansiella tillgångar
MODERBOLAGET
2022-12-31
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Finansiella
tillgångar
som redo-
visas till
upplupet
anskaff-
ningsvärdemnkr
Verkligt värde
optionen
Derivat-
instrument i
säkrings-
redovisning
Övrig
(Obligatorisk)
klassificering Summa
Summa
verkligt
värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 3 534 3 534 3 534
Belåningsbara statsskuld förbindelser m. m. 441 26 886 2 559 29 886 29 885
Utlåning till kreditinstitut 147 568 147 568 147 568
Utlåning till allmänheten 25 754 25 754 25 767
Värdeförändring på räntesäkrade poster
i portföljsäkringar 0 0 0
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 221 35 070 22 199 57 490 57 529
Derivatinstrument 2 968 34 744 37 712 37 712
Övriga tillgångar 43 43 43
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 133 486 627 627
Summa finansiella tillgångar 670 2 968 34 744 62 089 202 143 302 614 302 665
Finansiella skulder
MODERBOLAGET
2022-12-31
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder
som redovisas
till upplupet
anskaffningsvärde Summa
Summa
verkligt
värdemnkr
Derivatinstrument i
säkringsredovisning
Innehav för handel
Skulder till kreditinstitut 9 215 9 215 9 215
Inlåning från allmänheten 182 443 182 443 182 443
Emitterade värdepapper m.m. 65 004 65 004 64 618
Derivatinstrument 2 683 34 747 37 430 37 430
Övriga skulder –119 –119 –119
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 388 388 388
Efterställda skulder 1 997 1 997 1 952
Summa finansiella skulder 2 683 34 747 258 928 296 358 295 927
Beräkning av verkligt värde på finansiella instrument
Principer för värdering av finansiella instrument som redovisas till verkligt
värde i balansräkningen framgår av not
A
1. I kolumnen “summa verkligt
värde” ovan lämnas även information om verkligt värde för finansiella
instrument som i balansräkningen redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
För kortfristiga fordringar och skulder har det redovisade värdet bedömts
vara lika stort som det verkliga värdet. Värdepapper redovisade till upplupet
anskaffningsvärde har värderats till noterade priser, nivå 1.
För utlåning till allmänheten, emitterade värdepapper och efterställda
skulder fastställs verkligt värde utifrån vedertagna värderingstekniker.
Beräkningar i samband med värderingen baseras på observerbara marknads-
uppgifter med undantag av kreditmarginal i värdering av utlåning till allmän-
heten. Modellerna baseras på diskonterade kassaflöden.
Emitterade värdepapper och efterställda skulder har värderats till
koncernens aktuella upplåningsränta, nivå 2.
För utlåning till allmänheten, där observerbara data för kreditmarginalen
saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen vid senaste villkors-
ändringsdag för respektive lån för att fastställa diskonteringsräntan, nivå 3 .
Noter
157
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
FI
FI:2 Upplysningar om verkligt värde
KONCERNEN
2023 2022
mnkr
Noterade
marknads-
priser (Nivå 1)
Andra
observerbara
marknadsdata
(Nivå 2)
Icke
observerbara
marknads-
data (Nivå 3) Summa
Noterade
marknads-
priser (Nivå 1)
Andra
observerbara
marknadsdata
(Nivå 2)
Icke
observerbara
marknads-
data (Nivå 3) Summa
Tillgångar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m. m. 662 35 988 36 650 1 202 26 125 27 327
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 54 670 54 670 35 291 35 291
Derivatinstrument 12 241 12 241 15 943 15 943
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter 357 357 141 141
Summa 55 689 48 229 103 918 36 634 42 068 78 702
Skulder
Derivatinstrument 15 695 15 695 24 934 24 934
Summa 15 695 15 695 24 934 24 934
MODERBOLAGET
2023 2022
mnkr
Noterade
marknads-
priser (Nivå1)
Andra
observerbara
marknadsdata
(Nivå 2)
Icke
observerbara
marknads-
data (Nivå 3) Summa
Noterade
marknads-
priser (Nivå1)
Andra
observerbara
marknadsdata
(Nivå 2)
Icke
observerbara
marknads-
data (Nivå 3) Summa
Tillgångar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m. m. 662 35 988 36 650 1 202 26 125 27 327
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 54 671 54 671 35 291 35 291
Derivatinstrument 24 618 24 618 37 712 37 712
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter 357 357 141 141
Summa 55 690 60 606 116 296 36 634 63 837 100 471
Skulder
Derivatinstrument 25 813 25 813 37 430 37 430
Summa 25 813 25 813 37 430 37 430
Moderbolag och koncern
I tabellen görs en uppdelning av de finansiella tillgångar och skulder som redo-
visas till verkligt värde i balansräkningen, utifrån använda värderingsmetoder.
Inga överföringar mellan nivåer har skett under 2022 eller 2023.
Noterat marknadspris (Nivå 1)
Värdering till noterat pris på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skul-
der. En marknad betraktas som aktiv om prisuppgifterna är lättillgängliga och
motsvaras av verkliga regelbundet förekommande transaktioner. Värderings-
metoden används för innehav av noterade räntebärande värdepapper samt
för börsnoterade derivat, främst ränteterminer.
Värdering baserad på observerbar marknadsdata (Nivå 2)
Värdering med hjälp av annan extern marknadsinformation än noterade priser
inkluderade i nivå 1, exempelvis noterade räntor, eller priser för närbesläktade
instrument. För värdering används i huvudsak modeller baserade på diskonte-
rade kassaflöden. I denna grupp ingår samtliga icke noterade derivatinstrument.
Värdering delvis baserad på icke observerbar marknadsdata (Nivå 3)
Värdering där någon väsentlig komponent i modellen bygger på uppskatt-
ningar eller antaganden som inte direkt går att hämta från marknaden. Denna
metod används för närvarande inte för några tillgångar eller skulder.
Noter
158
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
FI
FI:3 Upplysningar om kvittning
Finansiella instrument som kvittats i balansräkningen eller som omfattas av nettningsavtal
KONCERNEN
2023
Belopp redovisade
i balansräkningen
Relaterade belopp som inte
kvittas i balansräkningen
mnkr
Belopp
föremål
för kvittning
Belopp som
kvittats i balans-
räkningen
Belopp
redovisade i ba-
lansräkningen
Finansiella
instrument
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
säkerhet
– värdepapper
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
kontantsäkerhet Nettobelopp
Tillgångar
Derivat 12 241 12 241 –6 086 –5 605 550
Repor
Skulder
Derivat – 15 695 –15 695 6 086 2 330 7 276 –3
Repor
Summa –3 454 –3 454 0 2 330 1 671 547
KONCERNEN
2022
Belopp redovisade
i balansräkningen
Relaterade belopp som inte
kvittas i balansräkningen
mnkr
Belopp
föremål
för kvittning
Belopp som
kvittats i balans-
räkningen
Belopp
redovisade i ba-
lansräkningen
Finansiella
instrument
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
säkerhet
– värdepapper
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
kontantsäkerhet Nettobelopp
Tillgångar
Derivat 15 943 15 943 –7 870 –8 072 1
Repor 1 289 –1 289 0 0 0
Skulder
Derivat –24 934 –24 934 7 870 2 161 14 838 –65
Repor –1 290 1 289 –1 1 0
Summa –8 992 0 –8 992 0 2 162 6 766 –64
Noter
159
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
FI
Finansiella instrument som kvittats i balansräkningen eller som omfattas av nettningsavtal
MODERBOLAGET
2023
Belopp redovisade
i balansräkningen
Relaterade belopp som inte
kvittas i balansräkningen
mnkr
Belopp
föremål
för kvittning
Belopp som
kvittats i balans-
räkningen
Belopp
redovisade i ba-
lansräkningen
Finansiella
instrument
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
säkerhet
– värdepapper
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
kontant-
säkerhet
Nettobelopp
Tillgångar
Derivat 24 618 24 618 –16 207 –5 605 2 806
Repor
Skulder
Derivat –25 813 –25 813 16 207 2 330 7 276 0
Repor –1369 –1 369 1 369 0
Summa –2 564 –2 564 0 3 699 1 671 2 806
MODERBOLAGET
2022
Belopp redovisade
i balansräkningen
Relaterade belopp som inte
kvittas i balansräkningen
mnkr
Belopp
föremål
för kvittning
Belopp som
kvittats i balans-
räkningen
Belopp
redovisade i ba-
lansräkningen
Finansiella
instrument
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
säkerhet
– värdepapper
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
kontant-
säkerhet
Nettobelopp
Tillgångar
Derivat 37 712 37 712 –20 425 –8 072 9 214
Repor
Skulder
Derivat –37 430 –37 430 20 425 2 161 14 838 –6
Repor –951 –951 945 –6
Summa –669 –669 0 3 106 6 766 9 203
För att begränsa den potentiella motpartsrisken i derivattransaktioner med
icke standardiserade derivatinstrument som inte clearas av clearingorganisa-
tioner godkända av en behörig myndighet (enligt förordning (EU) nr
648/2012), ska ett ramavtal ingås med motparten.
Ramavtalet, ett ISDA Masteravtal eller likvärdigt avtal med bestämmelser
om slutavräkning kompletteras i förekommande fall med ett tillhörande säker-
hetsavtal, så kallat Credit Support Annex (CSA). För de motparter som SBAB
ingår derivatavtal med ska alltid finnas ett säkerhetsavtal eller så kalllat CSA.
Avstämning av motpartsrisk sker dagligen för alla motparter. Avstämning sker
dagligen eller veckovis där säkerhetsavtal eller så kallat CSA har ingåtts.
r säkerhetsavtal har ingåtts ställs säkerheter för att reducera nettoexpone-
ringen. I samtliga förekommande fall är de ställda och mottagna säkerheterna i
form av kontanter med ägarrättsövergång, vilket innebär att den part som tar
emot säkerheterna har rätt att fritt disponera över dem i sin verksamhet.
Repor redovisas i balansräkningen under rubrikerna Utlåning respektive kul-
der till kreditinstitut.
För ytterligare information om kvittning, se not
RK
2, avsnittet Motpartsrisk.
Noter
160
A TRK SIK EKSK SE FI
SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
FI
Hållbarhets-
noter
Hållbarhetsnoter
161SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:1 Allmän information
SBAB:s års- och hållbarhetsredovisning är upprättad i enlighet med GRI
Universal Standard 2021 och omfattar hela SBAB-koncernen. Den utgör
även en del av SBAB:s Communication on Progress (COP) till FN:s Global
Compact, en del av SBAB:s rapportering till FN:s principer för ansvarsfull
bankverksamhet (PRB), redovisning enligt EU:s taxonomiförordning,
hållbarhets redovisning i enlighet med årsredovisningslagen samt infor-
mation om hur SBAB bidrar till Agenda 2030 och de globala hållbarhets-
målen.
Styrelsedefinierad redovisning
Styrelsen har påtecknat och därmed avgivit års- och hållbarhetsredovis-
ningen i sin helhet.
Hållbarhetsrapportering i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL)
Detta är SBAB:s lagstadgade hållbarhetsrapport utifn kraven i
årsredovisnings lagen (ÅRL).
Läs mer på sidan 172
Rapportering i enlighet med EU-taxonomiförordning
Detta är SBAB.s första fullsndiga rapportering i enlighet med EU:s taxono-
miförordning.
Läs mer på sidan 173-177
FN:s Global Compact & Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen
Enligt statens ägarpolicy ska bolag med statligt ägande agera föredömligt
inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de
åtnjuter offentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strate-
giskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande för detta
arbete är internationella riktlinjer, inklusive de tio principerna i FN:s Global
Compact och Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Från och med
2023 rapporteras SBAB:s Communication on Progress (COP) i enlighet med
deras nya process där vi kompletterar vårt åtagande med information till
deras digitala plattform.
Läs mer på sidan 180
Hållbarhetsrapportering enligt Global Reporting Initiative, GRI
SBAB:s års- och hållbarhetsredovisning avser kalenderåret 2023 och är upp-
rättad i enlighet med GRI Universal Standard 2021. Av det särskilda GRI
indexet framgår var i redovisningen de olika GRI-upplysningarna återfinns.
Läs mer på sidorna 182-183
Principles for Responsible Banking (PRB)
Under 2020 signerade SBAB FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet
som syftar till att sätta ramarna för ett hållbart banksystem som driver den
globala ekonomin i en hållbar riktning.
Läs mer på sidan 181
Redovisningens omfattning och avgränsningar
Hållbarhetsredovisningen omfattar moderbolaget SBAB Bank AB (publ), AB
Sveriges Säkerställda Obligationer (publ) samt, om inget annat anges, Booli
Search Technologies AB. SBAB:s väsentliga påverkan bedöms ske inom orga-
nisationen samt i samband med SBAB:s utlåning.
Revision och översiktlig granskning
Hållbarhetsredovisningen har varit föremål för översiktlig granskning.
Läs mer på sidan 186-189
Hållbarhetsnoter
162 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:2 Riktlinjer och åtaganden
H:2.1 Riktlinjer
Statens ägarpolicy
SBAB följer Statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande
2020, som även innefattar Regeringens riktlinjer för extern rapportering och
riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings-
havare.
Policyer, instruktioner och anvisningar
SBAB:s styrelse beslutar varje år vid det konstituerade styrelsesammanträdet
om ett antal policyer och instruktioner. Dessa är en viktig del av den interna
styrningen och hjälper företaget att bidra till ett hållbart företagande och att
skapa samsyn kring förhållningssätt avseende företagsövergripande frågor
och områden.
Inom SBAB finns bland annat av styrelsen beslutade policyer och instruk-
tioner för Hållbart företagande, Etik, Jämställdhet och mångfald, Ersättning,
Klagomålshantering, Risk, Kredit, Kapital, Compliance, Oberoende Riskkon-
troll, Internrevision, Åtgärder mot Penningtvätt och finansiering av terrorism
samt efterlevnad av finansiella sanktioner och Återhämtningsplan.
Utöver av styrelsen beslutade policyer och instruktioner finns det ett antal
instruktioner beslutade av vd eller av vd delegerade befattningshavare.
Exempel på sådana är instruktioner om Styrande dokument, Utläggning av
verksamhet, Attest instruktion, Kommunikation, Arbetsmiljö, Mot mutor och
annan korruption, Bank sekretess, Visselblåsarprocess, IT-styrning och Säker-
het.
Uppförandekod
Vi låter våra värderingar och vår uppförandekod agera etisk kompass för att
definiera vårt beteende och vad vi som företag står för. Vår uppförandekod är
beslutad av vd och finns tillgänglig för alla medarbetare på vårt intranät. Den
ger oss vägledning i hur vi ska uppträda och agera i olika situationer och vilket
ansvar som följer av att vara anställd på SBAB. Medarbetare, chefer, konsulter,
företagsledning och styrelsemedlemmar har alla ett ansvar att sätta sig in i och
följa vår uppförande kod.
Leverantörskod
SBAB:s leverantörskod behandlar SBAB:s syn och förväntningar på våra leve-
rantörers hållbarhetsarbete och efterlevnad av internationella riktlinjer och
principer. Leverantörskoden inkluderas i samtliga avtal med leverantörer och
finns att läsa i sin helhet på sbab.se.
H:2.2 Åtaganden
Enligt statens ägarpolicy ska bolag med statligt ägande agera föredömligt
inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de
åtnjuter offentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strate-
giskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande för detta
arbete är internationella riktlinjer, inklusive de tio principerna i FN:s Global
Compact samt Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.
FN:s Global Compact, Communication on Progress (COP)
SBAB anslöt sig till FN:s Global Compact 2009. Med åtagandet om Global
Compact följer att SBAB redovisar arbetet med implementeringen av Global
Compacts tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt,
miljö och korruption i en årlig Communication on Progress (COP). SBAB:s
Communication on Progress, rapporterar enligt BASIC GUIDE Communica-
tion on Progress, GC Active Level, framtagen av Global Compact. FN:s Global
Compact inkluderar en princip om försiktighet. SBAB genomför en rad försik-
tighetsåtgärder i den löpande verksam heten, bland annat utbildning av med-
arbetare. Vi genomför också ett löpande arbete att identifiera, hantera och
integrera hållbarhetsrisker i alla centrala processer.
FN:s Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen
Enligt statens ägarpolicy ska bolag med statligt ägande inom ramen för sin
verksamhet analysera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 för att
identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.
Bolagen förväntas även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå
len. SBAB har identifierat och valt att prioritera fyra av de 17 målen, vilka
anses särskilt relevanta och viktiga för verksamheten. Målen har beslutats uti-
från ett omfattande analysarbete i form av interna workshops och rangord-
ningsövningar i verksamhet, företagsledning och styrelse och utgör en inte-
grerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. SBAB:s bidrag till
respektive mål presenteras i en separat tabell samt i det särskilda GRI-/COP-
indexet.
Läs mer på sidorna 180 & 182-183
Sveriges miljömål
Milmålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt 17
etappmål inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och kli-
mat. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den ekologiska
dimensionen av de globala hållbarhetslen. SBAB ställer sig bakom målen
och bidrar aktivt till det övergripande målet för miljöpolitiken, generations-
målet, vars målsättning är att till nästa generation överlämna ett samhälle där
de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsopro-
blem utanför Sveriges gränser. Ett av miljökvalitetsmålen, mål 15, handlar om
en god bebyggd miljö och har synergier med två av SBAB:s fyra prioriterade
globala hållbarhetsl, 11 och 12. SBAB är en ledande akr inom bostadsfi-
nansieringssektorn och har därför ett ansvar att driva utvecklingen inom
området.
Parisavtalet och EU:s handlingsplan för finansiering av en hållbar tillväxt
SBAB arbetar för att bidra till realiseringen av Parisavtalet samt till EU:s hand-
lingsplan för finansiering av en hållbar tillväxt. SBAB:s klimatmål för finansie-
rade utsläpp är i linje med Parisavtalet. Årets rapportering är SBAB:s tredje i
enlighet med EU: taxonomiförordning.
Läs mer på sidorna 173-177
Task Force on Climaterelated Financial Disclosures (TCFD)
SBAB rapporterar om verksamhetens klimatrisker med rekomendationer från
Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).
Läs mer på sidorna 178-179
Principles for Responsible Banking (PRB)
SBAB är en del av FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet som syftar
till att sätta ramarna för ett hållbart banksystem som driver den globala eko-
nomin i en hållbar riktning. Genom att underteckna principerna åtar sig SBAB
att redovisa såväl negativ som positiv påverkan inom väsentliga hållbarhets-
omden och tydligt redogöra för vilka vetenskapligt baserade hållbarhetsmål
SBAB arbetar för att uppnå. Vidare åtar sig SBAB att, tillsammans med övriga
aktörer i bankbranschen, arbeta för gemensamma hållbarhetsmål där arbets-
sättet synkroniseras och blir jämförbart.
Läs mer på sidan 181
Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF)
SBAB har undertecknat att vara en del av initiativet PCAF, ett samarbete mel-
lan finansiella institutioner som syftar till att utarbeta enhetliga sätt att mäta
koldioxidutsläpp kopplade till investeringar och lån. PCAF ska underlätta för
finansiella institutioner att bidra till att målen i Parisavtalet upps. Genom
att underteckna PCAF åtar sig SBAB att, tillsammans med initiativets övriga
undertecknare, utarbeta standardiserade mätmetoder för att mäta koldioxid-
utsläpp som är kopplade till krediter och investeringar.
Läs mer på sidan 168-169
Hållbarhetsnoter
163SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:3 Hur redovisningens innehåll har definierats
SBAB:s års- och hållbarhetsredovisning är upprättad utifrån GRI:s princi-
per för att bestämma innehåll och säkerställa kvalitet. Intressentdialoger
och väsentlighets analys ligger till grund för SBAB:s prioriterade hållbar-
hetsfrågor och arbete. Under 2023 utförde SBAB en uppdaterad väsentlig-
hetsanalys i enlighet med CSRD. Den nya väsentlighetsanalysen besluta-
des i december av SBAB:s styrelse och kommer implementeras 2024.
H:3.1 Intressentdialog
SBAB har identifierat ett antal särskilt viktiga intressentgrupper som alla på
olika sätt påverkar och påverkas av bankens verksamhet. De från affärssyn-
punkt på kort-, medellång och lång sikt viktigaste intressenterna är kunder,
FORMER FÖR INTRESSENTENGAGEMANG
Kunder Medarbetare Ägare & investerare Allmänheten
Kundernas förtroende för SBAB avgör
i många avseenden vår möjlighet att
utvecklas. Kundernas förtroende är
också viktigt för vår möjlighet att ta
en större roll i samhällsutvecklingen.
Den kunskap, kompetens,
professionalism och omtanke som
våra medarbetare dagligen visar våra
kunder synliggörs bland annat i
mätningar från Svenskt
Kvalitetsindex.
Medarbetarna är SBAB:s viktigaste
tillgång. Motiverade och engagerade
medarbetare är en förutsättning för
vår framgång och en av de viktigaste
resurserna för att nå vår vision.
Medarbetarnas motivation för att
skapa värde genom relationsföring
med våra intressenter är beroende av
en rad faktorer, bland annat
ledarskap, kompetens utveckling,
utvecklings möjligheter och
företagskultur.
Ägare: SBAB ägs till 100 procent av
den svenska staten. Regeringens
ambition om att statens ägda bolag
ska vara föredömen och goda
förebilder inom hållbart företagande
har inspirerat oss att tydliggöra vår
roll för en hållbar samhällsutveckling.
Investerare: Investerarnas förtroende
för SBAB etableras i mötet med
medarbetarna och bygger även på
tilltron till vår affärsmodell och vår
förmåga att upprätthålla en positiv
och hållbar ekonomisk utveckling.
Förtroende från allmänheten och
andra intressenter, såsom ideella
organisationer, samarbetspartners,
media, leverantörer och intresse-
organisationer, påverkar vår möjlighet
att utveckla verksamheten i önskad
riktning. Förtroende från allmänheten
är en förutsättning för att få fler
kunder, upprätthålla långa relationer
och växa.
I dialog genom:
Internet (sbab.se), telefon,
kundunder sökningar (SKI,
varumärkesundersökningar,
kundpaneler, fokusgrupper, etc.),
nyhetsbrev, sociala medier, kund- och
supportforum, bloggar, personliga
möten, kundträffar, seminarier och
konferenser, årsstämma,
marknadskommunikation, m.m.
I dialog genom:
Medarbetarsamtal, möten,
medarbetar undersökningar, dialog
med fackliga klubbar på
arbetsplatsen, månads- och
avdelningsmöten, intranät,
årsstämma, m.m.
I dialog genom:
Ägare: Ägarpolicy, ägaranvisning,
kontinuerliga departementskontakter,
styrelserepresentation, årsstämma,
nätverksträffar, m.m.
Investerare: Personliga möten,
gruppresentationer, finansiella
rapporter, sbab.se, m.m.
I dialog genom:
Personliga möten, nätverksträffar,
seminarier och konferenser, media,
bloggar, sociala medier, årsstämma,
marknadskommunikation, m.m.
medarbetare, ägare och investerare. Denna prioritering har vuxit fram i åter-
kommande intern dialog om bankens afrslogik i styrelse, ledning och verk-
samhet. Vi för en kontinuerlig kommunikation, framför allt med de viktigaste
intressenterna, för att göra rätta prioriteringar i affärsutvecklingen och av
llbarhetsarbetet. Kommunikationen sker till exempel via kundundersök-
ningar, kundmöten, dialog med representanter för ägaren, frågeforum på
sbab.se, fysiska möten i olika konstellationer, dialoger kring redovisningen
m.fl. former för intressentengagemang.
H:3.2 Väsentliga frågor
Hållbarhetsredovisningen utgår från SBAB:s väsentlighetsanalys som genom-
fördes 2020 och som baseras på en omfattande intressentdialog. Den består
av intervjuer med nyckelintressenter såsom styrelseledamöter, företagsled-
ning, företagskunder, ägare, samarbetspartners, affärspartners, investerare
och branschorganisationer. Därutöver har det genomförts enkätundersök-
ningar med 482 av SBAB:s medarbetare samt 384 privatkunder och 23
bostadsrättsföreningskunder. Intressentdialogen fångade upp intressenter-
nas perspektiv på vilka hållbarhetsaspekter är mest relevanta för SBAB. De
gäller både den positiva och den negativa påverkan. Intressentdialogen är
kompletterad med en uppdaterad omvärldsanalys med viktiga omvärldsfak-
torer och relevanta hållbarhetsrisker, möjligheter, trender och lagstiftningar
som är grund till att identifiera de områden där SBAB har sin största positiva
och negativa påverkan. Med inspel från intressentdialogen och omvärldsana-
lysen genomfördes en work-shop med representanter från verksamheten,
företagsledningen och styrelsen i syfte att enas över SBAB:s väsentliga håll-
barhetsfrågor. Arbetet har landat i totalt 14 hållbarhetsfrågor, vilka presente-
ras på nästkommande sida. SBABs väsentlighetsanalys har under 2023 kali-
brerats med insikter från externa parter och analyserats med andra omvärlds-
händelser som har påverkan på SBABs verksamhet.
Under 2023 reviderade SBAB väsentlighetsanalysen till att bli en dubbel
väsentlighetsanalys i enlighet med CSRD. Den nya väsentlighetsanalysen
beslutades i december av SBAB:s styrelse och kommer implementeras i
SBAB:s övergripande strategi 2024.
Hur de väsentliga hållbarhetsfrågorna redovisas
För väsentliga hållbarhetsfrågor har vi lagt fast strategi och aktiviteter, över-
gripande mål, mätetal samt besmt hur vi redovisar resultaten. Aktiviteter,
mål och mätetal ses över årligen i samband med processen för affärsplane-
ring. SBAB:s affärsplan är sedan 2017 fullt ut integrerad, vilket innebär att
SBAB inte särskiljer mellan affärsmål och hållbarhetsmål. SBAB:s mål presen-
teras tidigare i redovisningen.
Läs mer på sidan 167
Hållbarhetsnoter
164 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Alla hållbarhetsfrågorna som identifierades i intressent- och väsentlighets-
analysen redovisas som väsentliga i SBAB:s hållbarhetsredovisning. Dessa
redovisas i enligt följande:
Affärsetik och transparens
kra IT system och integritet
Produktutveckling och innovation
Klimatpåverkan - produkter och tjänster
Ställa krav på leverantörer och samarbetspartners
Samhällsengagemang
Tillgänglighet och ha ett socialt inkluderade erbjudande
Finansiella erbjudanden med social påverkan
Identifiera och hantera klimatrelaterade risker
Klimatpåverkan - egen verksamhet
Respekt och jämlikhet – egen verksamhet
Utveckla och behålla medarbetare
Attrahera kompetenta medarbetare.
Finansiell stabilitet
Ansvarsfrågorna ovan avgränsas i redovisningen till att omfatta SBAB:s
direkta arbete och redovisas med minst en GRI-upplysning per väsentlig
fråga.
Läs mer på sidorna 182-183
SBAB:s väsentliga påverkan bedöms främst ske inom organisationen samt i
samband med vår utlåning.
Hållbarhetsgenomlysning för att identifiera hållbarhetsambitioner
Under 2021 beslutade SBAB:s styrelse om en genomlysning av SBABs verk-
samhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv med den uppdaterade väsentlig-
hetsanalysen som en del av utgångspunkten. I analysen identifierades nuläge,
ambitionsnivå samt målbild till 2025. Genomlysningen identifierade 20 priori-
terade områden inom vilka SBAB har utmaningar och/eller möjligheter av olika
storleksgrad.
Underlag för att fastslå nulägen och målbilder baserades på SBAB:s
väsentlighetsanalys, affärsplan, modell för styrning och uppföljning, priorite-
rade globala hållbarhetsmål samt andra nationella och globala riktlinjer. Det
interna underlaget kompletterades med analys av omvärldsfaktorer och
branschpraxis inom hållbarhetsområdet. Detta fungerade som utgångspunkt
för en rad workshops, där aktuella representanter från hela verksamheten del-
tog i syfte att kalibrera nuläge och målbild.
Samtliga workshops resulterade i 20 hållbarhetsambitioner med nuläge,
ambitionsnivå och målbild till 2025 inom respektive område tillsammans med
en handlingsplan. Handlingsplanen inkluderar aktiviteter och delmål för att nå
målbilden. Resultatet av arbetet diskuterades och förbereddes i företagsled-
ningen och beslutades av styrelsen.
Integrering och rapportering av hållbarhetsambitioner
I hållbarhetsgenomlysningen identifierades 20 områden. Varje område har
tilldelats en ansvarig företagsledningsrepresentant samt en operativt ansva-
rig från verksamheten. Varje område har därutöver tilldelats en hållbarhets-
strateg från enheten Hållbarhet. För att följa upp arbete och säkerställa inte-
grering av hållbarhet rapporteras arbete med de olika omden under varje
kvartal till företagsledningen. En sammanställning av arbetet rapporteras t
gånger per år till styrelsen.
Hållbarhetsgenomlysning = Hållbarhetsambitioner
Definierar hållbarhetsområden, risker och vad SBAB ska åstadkomma till 2025
Uppföljning & integrering i verksamheten
Hållbarhetsambitionerna efterföljs av fullständig integration i verksamheten
avseendeidéskapande, prioritering, genomförande och uppföljning.
Rapportering sker till företagsledning samt styrelse.
Ett flertal djupgående work-shops som integrerade väsentlighetsanlaysen i
verksamhetens operativa arbete. Det resulterade i 20 områden med en oper-
ativt ansvarig från verksamheten med mätbara mål och aktivetsplaner för att
nå hållbarhetsambitionen.
2021 2022 20242023
Q3 rapport
Q1 rapport
Q1 rapport
Q1 rapport
Q1 rapport
Q3 rapport
Q3 rapport
Q3 rapport
Q4 rapport
Q2 rapport
Q2 rapport
Q2 rapport
Q2 rapport
Q4 rapport
Q4 rapport
Q4 rapport
2020 2021 2025
Hållbarhetsnoter
165SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:4 Styrning och uppföljning
H:4.1 Övergripande styrning
SBAB har ett antal funktioner för att styra och följa upp hållbarhetsarbetet.
Inom SBAB är det styrelsen som är ytterst ansvarig för att ett aktivt och
ngsiktigt arbete för hållbar utveckling bedrivs inom banken. Styrelsen
beslutar om strategi och mål samt policy för hållbart företagande och följer
upp och utvärderar SBAB:s hållbarhetsarbete. Under 2023 har varit ett sär-
skilt fokus på kunskapshöjande instaser och analys för klimatrelaterade risker
och möjligheter i styrelsearbetet.
Företagsledningen presenterar bankens strategiska affärsplan, inklusive
ambition, riktning och mål för hållbarhetsarbetet, i samband med att affärs-
plan och budget beslutas. SBAB:s hållbarhetsarbete är fullt ut integrerat i
SBAB:s affärsplan vilket innebär att flertalet företagsledningsrepresentanter
har ansvar för hållbarhetsfrågor som berör deras ansvarsområden. Företags-
ledningen ska styra och fatta beslut om prioriteringar och strategiska vägval i
llbarhetsarbetet i enlighet med beslutad afrsstrategi.
Avdelningen Hållbarhet, Marknad & Kommunikation (HMK) leds av chef
HMK som ingår i företagsledningen och rapporterar till vd. Inom avdelningen
HMK ingår enheten Hållbarhet som leds av Hållbarhetschef som rapporterar till
chef HMK samt till vd. Enheten Hållbarhet ska samordna och koordinera håll-
barhetsarbetet inom SBAB övergripande och totalt sett, samt mot de övergri-
pande målområdena och dess mätbara mål tillsammans med operativt ansva-
riga i verksamheten. Hållbarhetschef tillsammans med chef HMK ska driva
SBAB:s strategiska hållbarhetsarbete med vd och styrelsen, samt ansvara för
kommunikationsfrågor avseende hållbarhetsarbetet såväl internt som externt.
hållbarhetschef ska också delta i och representera SBAB gällande hållbarhets-
frågor gentemot ägaren och i andra externa sammanhang. Inom enheten Håll-
barhet återfinns fyra hållbarhetsstrateger som tillsammans med hållbarhets-
chef arbetar heltid med hållbarhetsrelaterade frågor och som hjälper till att
samordna, koordinera och leda hållbarhetsarbetet i verksamheten.
SBAB har ett Hållbarhetsforum med representanter från olika delar av
verksamheten som träffas cirka två gånger per år. Representanterna är väl
insatta i SBAB:s hållbarhetsarbete och är även ansvariga för att omnderta
dessa frågor i sina delar av organisationen. Hållbarhetsforum ses som ett
komplement till den verksamhetsplanering där hållbarhet är integrerat i
affärsmålen. Syftet med Hållbarhets forum är att inspirera, kunskapshöja och
lära av varandra. Forumet leds av hållbarhetschef tillsammans med hållbar-
hetsstrateger.
SBAB har en Sustainable Bond Committe (SBC) som träffas regelbundet
fyra gånger per år eller oftare vid behov. Syftet med SBC är att säkerställa den
ordning genom vilken gröna och/eller hållbara obligationer emitteras, förval-
tas och avvecklas. SBC består av sju ledamöter från olika delar av verksamhe-
ten. Ordförande i SBC är SBAB:s CFO.
H:4.2 Uppföljning
SBAB har beslutat om ett antal övergripande mätbara och uppföljningsbara mål
inom Hållbarhet. Dessa mål kallas för Hållbarhetsambtioner och täcker hela
SBAB:s verksamhet. För respektive målområde finns därutöver ett antal specifika
nyckeltal (KPI:er) som mäts och rapporteras till vd och företagsledningen fyra
gånger per år och till stryrelsen två gånger per år. I dess innehåll finns operativa
l och aktiviteter på avdelnings- och funktionsnivå .
H:4.3 Klimatmålet är en av våra affärmål
SBAB:s ägare, den svenska staten, har därtill genom sin ägarpolicy aviserat en
tydlig förväntan på SBAB att sätta långsiktiga och väsentliga hållbarhetsmål
för verksamheten.
Som statligt ägt bolag ska SBAB etablera långsiktigt strategiska mål för
hållbart värdeskapande. Dessa mål ska fokusera på värdeskapande samt vara
relevanta för bolagets affärsverksamhet och väsentliga hållbarhetsaspekter.
Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljningsbara, tydliga och
mförbara. I slutet av 2022 beslutade SBAB:s styrelse om fem nya målom-
den och sju nya långsiktiga strategiska mål som sträcker sig fram till 2030,
vilka tillsammans bems bidra till att SBAB bedriver en hållbar afrsverk-
samhet som genererar långsiktigt värde för SBAB:s intressenter samt svarar
mot de förändringar och utmaningar som har identifierats i omvärlden. Vårt
klimatmål är ett av sju övergripande målen och är helt integrerat i vår verk-
samhet. Nedan återfinns SBAB målområden och övergripnade mål.
Långsiktigt värdeskapande
Avkastning på eget kapital
jda kunder
Marknadsandel Bolån
Marknadsandel Företag
Marknadsandel Bostadsrättsföreningar
Hållbart samhälle
Reduktion klimatpåverkan i kg CO2/m2 direkt och indirekt i utlåningsport-
följen
Effektiv verksamhet
K/I -tal
Attraktiv arbetsplats
Engagemangsindex, sammnvägt resultat av medarbetarundersökning
Läs mer på sidorna 21-22
Sustainable
Bond
Committe
Företagsledning HMK
Hållbarhets-
forum
VD
Styrelse
Ägarpolicy
Policyer &
Beslutad
affärsplan
Anvisningar &
instruktioner
Hållbarhetsnoter
166 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:5 Kompletterande information per målområde
H:5.1 Långsiktigt värdeskapande
Vår verksamhet bygger på förtroende
Cybersäkerhet
Cyberbrottslighet och antalet cyberattacker ökar i snabb takt och samtidigt
blir denna brottslighet alltmer sofistikerad. Trenden går mot att dessa hot
ökar allt mer eftersom utbudet av digitala tjänster växer. Området blir även
alltmer reglerat och detta även på detaljnivå. Att ha en god säkerhetsmognad
är fundamentalt för oss. Säkerhetsarbetet sker strukturerat och verksam-
hetsövergripande. Genom ett helckande och strukturerat arbete säkerslls
att vi inte har svaga länkar i kedjan och dessutom skapar vi oss förga att
mäta vår cybersäkerhetsmognad och härigenom säkra att vi har adekvat ni
av skydd. Vi säkerställer att vi är väl skyddade och rustade mot exempelvis
dataförlust, bedrägerier, stöld av immateriella tillgångar, stöld/exponering av
personuppgifter, identitetsstöld och överbelastningsattacker etc. Säkerhets-
arbetet bygger på internationell standard (ISO/ IEC 27001:2022), ett led-
ningssystem för informationskerhet, samt CIS Critical Security Controls. Vi
arbetar dedikerat med cybersäkerhet och arbetet leds av bankens säkerhets-
organisation. Säkerhetsorganisationen består av en säkerhetschef tillika
informationssäkerhetschef (CISO) och en Tech Security Manager samt två
kerhetsenheter. De två cheferna rapporterar till såväl företagsledningen
som styrelsen (kvartalsvis och vid behov). Arbetet med cyberkerheten är
förebyggande, kontrollerande, granskande och operativt. Vi vidtar åtgärder
för att på förhand uppcka och ingripa mot hot och kontrollerar löpande att
våra skyddsåtgärder fungerar effektivt. Återkommande säkerhetsgransk-
ningar, risk- och sårbarhetsanalyser samt penetrationstester utförs avseende
bankens kritiska system. Detta utförs både internt och externt av oberoende
tredje part. Säkerhetsmedvetenhet är viktigt för banken och anställda
genomgår årligen utbildning avseende cybersäkerhet.
Marknadskommunikation
SBAB:s Kommunikationsinstruktion reglerar SBAB:s externa och interna kom-
munikation och informationsgivning. Denna instruktion syftar även till att
säkerställa att SBAB:s informationsgivning till marknaden är korrekt, relevant
och följer gällande kommunikation. Vi har också en Anvisning om marknadsfö-
ringsprocess beskriver SBAB:s arbetsprocess vid marknadsföringsaktiviteter.
Integritet och skydd av personuppgifter
Dataskyddsförordningen (GDPR) syftar till att skydda enskildas grundläg-
gande rättigheter och friheter. SBAB:s avdelning Privacy Office besr av vårt
dataskyddsombud och specialister på dataskydd, vilka kvartalsrapporterar till
SBAB:s styrelse och företagsledning. Privacy Office säkerställer att vi efterle-
ver gällande dataskyddslagstiftning och arbetar bland annat med att proaktivt
öka kunskapen om dataskydd i organisationen, hantera de registrerades rät-
tigheter samt uppkomna personuppgiftsincidenter. Dataskyddsombudet
genomför kontinuerligt granskningar. SBAB har styrande dokument för att
hjälpa verksamheten att efterleva dataskyddsrättsliga regler. Respekt för den
personliga integriteten är för oss en självklarhet och genomsyrar vårt arbete.
Finansiell brottslighet
Penningtvätt och finansiering av terrorism är allvarliga hot som hämmar den
ekonomiska tillväxten och påverkar förtroendet för såväl det finansiella sys-
temet som demokratin och den allnna säkerheten. Att motverka dessa är
ett viktigt arbete och utgör en del av de globala hållbarhetsmålen för Agenda
2030. Produkter som banker och andra finansiella institut tillhandahåller
utnyttjas av kriminella personer och nätverk för att begå finansiella brott,
lja vinster från brott och generera nya brottsvinster. I många fall är de aktö-
rer som står bakom bedrägerier och penningtvätt också aktiva inom annan
form av organiserad brottlighet där vapen och narkotika ingår. Att bekämpa
finansiella brott blir därför också ett sätt att arbeta mot annan typ av sam-
llshotande kriminalitet. Därr är det mycket viktigt för oss på SBAB att vi
bedriver vår verksamhet på sådant sätt att dessa risker motverkas. Enheten
Anti Financial Crime (AFC), har särskilt fokus på vårt arbete i dessa frågor och
rapporterar löpande till företagsledningen och styrelsen.
Klagomålshantering
Det händer att kunder är missnöjda med SBAB:s hantering av ett ärende och
r av sig till SBAB med ett klagomål. Det är viktigt att vi tar oss tid att han-
tera dessa ärenden på ett bra sätt. Det prira syftet med vår klagolshan-
tering är att ha fortsatt nöjda kunder och att få input till hur vi kan förbättra
kundresan, vilket också förebygger eventuella framtida klagomål. SBAB har
styrdokument som reglerar vår klagomålshantering. Vår Instruktion för klago-
lshantering är beslutad av styrelsen. Instruktionen kompletteras av anvis-
ningen Kundklagomål som beskriver hur medarbetare ska hantera klagol.
Våra styrdokument är anpassade efter externa krav som vi måste förhålla oss
till. SBAB:s klagomålsansvarig, eller Kundombudsman, är anmäld till Finansin-
spektionen. Information om hur en kund ska gå tillväga vid klagomål finns till-
gänglig på sbab.se.
Ansvarsfulla inköp och leverantörskod
SBAB:s leverantörskedja består av leverantörer av diverse tjänster och mate-
rial. De fyra största leverantörskategorierna; konsult-och bemanningstjäns-
ter, kommunikation och event, fastighets- och kontorstjänster samt mjukvara
och IT-tjänster utgör ca 80 procent av SBAB:s totala omkostnader inom
inköp. Varje leverantörskategori har genomgått en riskanalys från ett hållbar-
hetsperspektiv tillsammans med kompetenshöjande insatser för de aktuella
avtalsägarna. Syftet är att skapa medvetenhet och att strukturerat och före-
byggande hantera hållbarhetsrisker i leverantörskedjan. Inga väsentliga risker
identifierades i analysen av leverantörerna.
Under 2023 utfördes en uppföljning av leverantörskoden till SBAB:s
största leverantörer. Uppföljningen resulterade i att vi har en god insikt i hur
våra största leverantörer efterlever leverantörskoden. Inga åtgärder behövdes
göras efter uppföljningen. Fortsatt uppföljning och löpande arbete med att
säkerställa och utveckla efterlevnad av leverantörskoden bland våra leveran-
törer och samarbetspartners fortsätter under 2024 genom den tillsatta
arbetsgruppen under ledning av Chef Inköp.
Skatt
SBAB ägs till 100 procent av svenska staten. Vi bedriver enbart verksamhet
inom Sverige, vilket inner att vi uteslutande betalar skatt i Sverige. Då SBAB
sysselsätter 901 personer är vi en förhållandevis liten arbetsgivare. Vi betalar
sociala avgifter för våra medarbetare, vilket bidrar till att stärka den sociala
tryggheten i samllet. Vi betalar också garantiavgifter, främst i form av reso-
lutionsavgift, riskskatt och avgift till insättningsgaranti, som bidrar till att upp-
rätthålla den finansiell stabiliteten i samllet. Garantiavgifterna ökade för
2023 till 630 mnkr. Våra kostnader för skatt uppgick till 662 mnkr.
Ekonomiskt värdeskapande 2023
SBAB redovisar ekonomiskt värdeskapande bland annat genom att visa hur skapat värde fördelas på olika intressenter.
Årets vinst som återinvesteras
i verksamheten och möjliggör
tillväxt och investeringar
2 407 631 tkr
Övriga verksamhets-
relaterade kostnader, till-
exempel kostnader för
affärsutveckling, IT, lokal
och marknadsföring
608 121 tkr
Årets skatt på vinsten
662 056 tkr
Löner och ersättningar
till anställda
890 227 tkr
Betalda räntor till
allmänheten (inlåning)
5 853 547 tkr
Betalda räntor hänförliga till
övrig finansiering (upplåning)
14 030 717 tkr
Avgift för insättningsgaranti, resolutionsav-
gift och riskskatt som bidrar till att upprätt-
hålla den finansiella stabiliteten i samhället
629 640 tkr
Hållbarhetsnoter
167SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:5.2 Nöjda kunder
Ansvarsfullt och transparent erbjudande
Hur vi beviljar lån till privatpersoner
r vi ska ta sllning till att bevilja lån prövar vi i första hand att kunden har
den återbetalningsförga som behövs. Det är centralt i kredit-
prövningsprocessen att fastställa inkomsten som säkerställd och varaktig
samt att kunden klarar av boendekostnadskalkylen. Allt för att säkerställa att
kunden har de ekonomiska förutsättningarna som behövs över tid för att
betala räntor och amortering. I boendekostnadskalkylen använder vi olika kal-
kylparametrar som boende- och levnadskostnader, men också parameter för
att säkerställa att kunden över tid klarar av om räntan skulle gå upp. Den kal-
kylparameter som tar höjd för det kallas kalkylränta. När kalkylen visar ett till-
ckligt överskott beviljas lånet, förutsatt att kunden uppfyller övriga kredit-
regler.
Om en kund söker lån för en bostadsrättslägenhet gör vi även en bedöm-
ning av kundens kalkyl i förllande till eventuell risk att månadsavgiften i
bostadsrättsföreningen kan komma att höjas. Det gör vi genom att analysera
bostadsrättsföreningens ekonomiska förutsättningar, bland annat skuldsätt-
ning per kvadratmeter.
Kreditprövningsprocessen tar sin utgångpunkt i information från kunden,
våra kreditregler samt information från exempelvis kreditupplysningsföretag
och fastighetsregister.
För SBAB:s bolån slls säkerhet i form av pantbrev i bostadsfastighet eller
andel i bostadsrättsförening. Lånet får som högst motsvara 85 procent av
bostadens värde.
Våra bolånespecialisters kunskap, expertis och professionalism utgör vik-
tiga delar av kreditprocessen och vi arbetar sndigt med att förbättra och
effektivisera våra processer också för att hitta automatiserings- och digitali-
seringsmöjligheter för våra kunder och för SBAB.
Som stöd i sitt arbete har våra bonespecialister ett stort antal automa-
tiska kontroller av kundens förutsättningar i förllande till våra kreditregler.
Vi utför löpande stickprovskontroller och annan granskning för att säkerställa
att kreditprövningen bedrivs med god kvalitet, i enlighet med våra kreditreg-
ler, och på ett hållbart och sunt sätt.
Boendekostnadskalkyl
+
Låntagarens inkomst
1)
Boendekostnader
2)
Levnadskostnader
3)
=
Överskott (alternativt underskott)
1)
Uppgiven inkomst kontrolleras bland annat mot UC.
2)
Amortering, driftskostnad, månadsavgift och stressad ränta.
3)
Konsumentverkets riktlinjer, hänsyn tas till antal vuxna och barn i hushållet.
Amortering och skuldkvot
På SBAB anser vi att amortering bidrar till en sund privatekonomi. Vi har en
individuell dialog om amortering med alla våra kunder och vi följer Finansin-
spektionens föreskrifter avseende amorteringskraven. Dessa regler omfattar
bland annat en amorteringstakt om minst två procent per år avseende nya
bon med över 70 procents belåningsgrad (LTV) och därefter minst en pro-
cent per år ned till 50 procents belåningsgrad. Under 2018 införde vi det utö-
kade amorteringskravet för hushåll med högre skuldkvoter, vilket medför att
alla kunder som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst (inkomst före skatt),
ska amortera ytterligare en procent per år. Skuldkvoten ger en bra indikation
på hur känslig kundernas återbetalningsförmåga är för föndringar i till exem-
pel ränteläge eller inkomstnivå. I vår utlåning använder vi sedan tidigare en
tvingande skuldkvot om maximalt 5,5 gånger bruttoinkomsten, där vi också tar
nsyn till eventuella andra lån utöver bolån som till exempel privatlån.
Förändringar i kreditprocessen
Under de senaste åren har vi gjort justeringar i vår kreditprocess för att bättre
återspegla hur vårt samhälle ser ut, bland annat vad gäller låntagarkonstella-
tioner och anställningsformer (tillsvidare-, visstids- och projektanställningar),
men också i syfte att möjliggöra för unga vuxna att köpa sitt första boende.
Det finns en särskild funktion inom Kundservice som hanterar kreditärenden
av mer komplexitet och sällankaraktär. Ärenden som kräver särskild kompe-
tens, förståelse och erfarenhet. Denna funktion möjliggör för kunderna att
möta bonespecialister som förstår just deras situation och har expertis
inom just deras specifika område. Det kan till exempel handla om egna företa-
gare som söker bon, kunder som vill ta över bolån vid skilsssa och kunder
som närmar sig pension för att förstå hur inkomsten kan komma att påverkas i
framtiden.
Viktiga delar i vårt framtida arbete avseende kreditprocessen handlar
framförallt om att ytterligare effektivisera, automatisera och digitalisera kre-
ditprocessen samt att bättre hantera eventuella klimatrisker
Förebyggande obeståndshantering
Det är viktigt för oss att arbeta med förebyggande obeståndshantering. Det
betyder att vi tar en tidig kontakt i de fall där vi upptäcker att våra kunder kan
ha svårigheter att betala räntor och amorteringar. Sjukdom, arbetsshet,
skilsmässa och bodelningssituationer utgör de vanligaste orsakerna till betal-
ningssvårigheter för våra kunder. Normalt börjar processen med dialog och att
vi ber kunden om en hushållsbudget för att därifrån ta en dialog om gemensam
väg framåt. Vi hanterar hela obeståndshanteringen inom SBAB. Med en
omtänksam, nära och tydlig dialog med kunden så leder det ofta till ett bra
utfall för både våra kunder och för oss.
Hur vi beviljar lån till företag och bostadsrättsföreningar
Vår kreditprövning av fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar grundar sig
i huvudsak på återbetalningsförga. Förutom återbetalningsförmåga, som
vi bland annat prövar genom räkenskaps-, kassaflödes- och känslighetsanaly-
ser, bemer vi även andra mer kvalitativa parametrar som till exempel orga-
nisation, ledning och styrning. Vi analyserar och tar ställning till säkerheten,
och dess värde, för kundens lån. När vi lånar ut till nyproduktion av fastigheter
gör vi en analys av såväl projektet som en prognos för den färdigställda pro-
duktionen. Fastigheterna som belånas värderas av SBAB:s fastighetsvärde-
ringsavdelning. I denna värdering bedömer vi även kommande underhållsbe-
hov. Vi bedömer även kundens förmåga att finansiera sådana behov. Vi följer
även upp alla våra fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar minst en gång
per år.
Hållbarhetskriterier i kreditprocessen för företag och bostadsrättsföreningar
Vi verkar för att utgivna krediter ska spegla hållbarhet och sund klimatrisk-
hantering. Det innebär att negativ inverkan på klimat och samlle bör undvi-
kas där det är möjligt och i annat fall minimeras, mildras eller kompenseras. I
vår kreditgivning till fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar beaktas
etiska krav, arbetsmiljö, sunda finanser och klimatkriterier som en del i hel-
hetsbedömningen. Vid besiktning och värdering av fastigheter ska, förutom
sådant som fastighetens läge, skick och standard, även särskild uppmärk-
samhet ägnas åt eventuella klimatrelaterade faktorer, såsom förorenad mark,
undermålig ventilation och hälsovådliga byggnadsmaterial. SBAB utvecklar
även processen för att beaktas klimatrisker samt övrig klimatdata som exem-
pelvis värmekälla i kreditprövningsprocessen med mer granulärdata. Det är
ett arbete som kommer att fortsätta under 2024.
SBAB:s produkter och tjänster ska vara tillgängliga för alla
Sedan 2018 arbetar en tvärfunktionell arbetsgrupp med att säkerställa att vi
tillgängliggör våra kanaler för alla, oavsett funktionsvariation. Arbetsgruppen
jobbar tätt med organisationen Axess Lab som är specialiserad på tillgänglig-
hetsfrågor. Tillgänglighet kommer ingå i SBAB:s projektportfölj från och med
Q2 2024. Under året har vi startat upp en projektrstudie, där vi genomfört
en omfattande tillgänglighetsgranskning av SBAB:s kundmötande gränssnitt.
Syftet är att få en nulägesbild och bättre förstå vad vi har kvar för att nå de
kommande lagkraven. Våra avdelningar User Experience och Tech jobbar kon-
tinuerligt med att utveckla SBAB:s designsystem där tillgänglighet nu är ett
krav, i syfte att skapa förutsättningar för att framtida utveckling går i linje
med tillgänglighetsdirektivet.
Hållbarhetsnoter
168 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:5.3 Hållbart samhälle
Tillsammans för klimatet
Klimatmål
Under 2022 antog SBAB:s styrelse ett klimatmål för vår utlåning som är i linje
med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det innebär att år 2038 ska SBAB:s utlå-
ningsportlj minska med 50 procent i utsläppsintensitet (kg CO
2
e. per kvm)
jämfört med 2022. Klimatmålet innefattar även delmål. Utfallet mot målet
rapporteras årligen i vår Klimatrapport. Bekningsgrunder kan komma att
utvecklas under tiden där målnivån uttryckt i procent kan komma att justeras.
let är baserat på metoder som är vetenskapsbaserade och kommer i ett
sta steg valideras med hjälp av Science Based Targets initiative. Läs mer om
vårt klimatmål i vår Klimatrapport på sbab.se.
Beräkning av utsläpp för portfölj (Scope 3 nedströms)
Metoden vi använder för att mäta våra utsläpp är baserat på den globala stan-
darden (PCAF) för branschens redovisning och rapportering av koldioxidut-
släpp relaterade till lån och investeringar. Under 2023 har vi färdigställt en
bankgemensam metod via Bankföreningens grupp om finansierat utsläpp
(scope 3 nedströms). Metoden publiceras av Bankföreningen i början av 2024.
SBAB valde att bekna om basåret 2022 pga. väsentliga skillnader i utsläpps-
faktorer (utsläppsfaktor för el är från IEA:s utsppsdatabas) och uppdate-
rade schabloner från PCAF. I och med att vi använder samma utsläppfaktorer
och schabloner bör vår beräkning bli mer jämförbar med andra banker. Framö-
ver ska bara utsppsfaktorn för el och fjärrrme uppdateras årligen som ger
oss bättre förutsättningar för målsättning och uppföljning av klimatlet.
Läs mer om beräkningsmetoden i årets Klimatrapport på sbab.se.
Utsläpp portfölj, Scope 3 (nedströms)
Emissioner ton CO
2
e.
1)
2023 2022
Totala utsläpp för SBABs portfölj 58 969 58 001
Utsläpp per objektstyp
Villor 17 173 17 893
Fritidshus 1 138 1 235
Flerbostadshus 19 984 17 723
Bostadsrätt 19 550 20 304
Affärs/kontor 1 122 846
Utsläpp per energiklass (andel av utlånat kapital)
Energiklass A (0,59%) 56 32
Energiklass B (7,15%) 2 109 1 417
Energiklass C (13,04%) 5 251 4 211
Energiklass D (16,34%) 8 199 7 422
Energiklass E (23,82%) 15 832 15 597
Energiklass F (12,82%) 12 406 11 541
Energiklass G (3,38%) 4 239 3 797
Saknas (22,87%) 10 877 36 566
Energiklass X 0 282
1)
Metod för uträkning finns i SBABs Klimatrapport på sbab.se. Metod justerades 2023 där
basår uppdaterades. Det resulterade i ett betydligt mindre utfall men mer jämförbart med
andra banker enligt överkommelse i bankföreningen.
SBAB:s egna klimatpåverkan och klimatbokslut 2023
Vi har under de senaste åren genomfört en rad åtgärder och aktiviteter för att
minska vår miljöpåverkan. Vi köper bland annat in grön el från förnybara ener-
gikällor till samtliga våra kontor. Fastigheten som vi hyr i Solna är BREEAM-
certifierad som Good. Sedan 2019 har SBABs verksamhets- och koncernöver-
gripande arbetsgrupp systematiskt lett arbetet med att minska verksamhe-
tens påverkan på klimatet. Egen klimatpåverkan är en av våra 20 hållbarhets-
ambitioner.
Vi har sedan 2006 mätt våra utsläpp och gjort ett klimatbokslut som vi årli-
gen redovisar och ständigt utvecklar. Vi har även ett reduktionsmål att
minska våra direkta och indirekta (uppströms) utsläpp med 15 procent från
2021 till 2025. Data i tabellerna visar utsläpp av växthusgaser uttryckta som
ton koldioxidekvivalenter, CO
2
e. SBAB:s klimatbokslut för 2023 har utförts i
samarbete med företaget U&We och med hjälp av verktyget Our Impacts.
Bokslutet och analys med information beräkningsprinciper, övergripande
emissionsfaktorer tillsammans med förslag på förbättringsåtgärder finns till-
gängligt i sin helhet i årets Klimatrapport på sbab.se.
Emissioner uppdelade på scope
Emissioner ton CO
2
e 2023 2022 2021 2020 2019
Scope 1 0 0 0 1,4 12,3
Scope 2
1)
30,3 38,7 44,4 54,1 39,6
Scope 3
2)
59 463,7 58 274 417,5 546,4 481,8
Totalt 59 494 58 313 461,9 601,8 533,7
Utsläpp uppdelat per utsläppskälla
Emissioner ton CO
2
e 2023 2022 2021 2020 2019
Scope 1
Bilar (företagsägda) 0 0 0 1,4 12,3
Scope 21)
Fjärrvärme 8,9 20,1 25,7 13,7 23,2
Fjärrkyla 0,1 0 0 0,2 0,1
Elförbrukning 21,3 18,6 18 40,2 16,3
Scope 3
Vattenförbrukning
3)
0,5 0,3 0,5 0,3 0,3
Avfall till förbränning
3)
0,1 0,1 0,1 0,1 0,4
Bilar 17,3 29,5 21,7 22,8 14,9
Flyg 66,6 38,6 9,0 35,8 131,6
Tåg 0,2 0,1 0,1 0,1 0,4
Kopieringspapper 0,3 0 0 0,8 0,7
Serverhallar 22,3 54,7 31,8 24,8 88,6
IT-inköp 366,9 119,4 322,8 439,3 209,0
Hotellnätter 6,4 18,5 8,0 6,8 19,6
Taxi
3)
5 2,3 0,8 1,1 3,3
Fjärrvärme (uppströms) 1,5 2,2 3,7 2 2,8
Elförbrukning (uppströms) 7,6 7,4 19,7 12,4 10,2
Utlåning (nedströms)
2)
58 969 58 001 - - -
Totalt 59 494 58 313 461,9 601,8 533,7
1)
Scope 2 rapporteras enligt market-based metodiken.
2)
Nytt värde för 2022 då SBAB har säkerställt metod för beräkning av utsläpp i utlåning
(Scope 3 nedströms). Metod justerades 2023. Läs mer i SBAB:s Klimatrapport på sbab.se
3)
Siffror exklusive dotterbolaget Booli Search Technologies AB.
Hållbarhetsnoter
169SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Återrapportering gröna obligationer
Godkända investeringsobjekt inom ramen för SBAB:s gröna obligationsram-
verk (”SBAB Green Bond Framework 2019” uppgick per den 31 december
2023 till 74,5 mdkr. Dessa objekt förntas, enligt SBAB:s beräkningar, gene-
rera en årlig besparing av växthusgasutsläpp mot svarande 8 797 ton CO
2
e.
SBAB:s andel av finansieringen förväntas motsvara en besparing om 4 125
ton CO
2
e per år.
Den förväntade besparingen av växthusgasutsläpp har beräknats utifrån
hur mycket mindre respektive godkänt investeringsobjekts faktiska eller för-
väntade energi användning är i förhållande till olika baslinjer ("baselines")
beslutade av SBAB. Därefter har besparat CO
2
e-utsläpp uppskattats för
respektive objekt baserat på genomsnittligt utsläpp per kWh.
Ytterligare information finns att hitta i rapporten "SBAB Group Green
Bonds Impact Report 2023", tillgänglig på SBAB:s hemsida.
Summering återrapportering gröna obligationer
2023
Godkända investeringsobjekt inom ramen för SBAB:s
gröna obligationsramverk, mdkr 74,5
Förväntad besparing av växthusgasutsläpp, ton CO
2
e/år 8 979
SBAB:s andel av finansieringen; Förväntad besparing
av växthusgasutsläpp, ton CO
2
e/år 4 125
H:5.4 Attraktiv arbetsplats
Ersättning
Vår erttningspolicy omfattar alla anställda på SBAB, oavsett position.
SBAB:s ersättningar ska enligt gällande policy vara konkurrenskraftiga, tak-
bestämda och ändamålsenliga, måttfulla, rimliga, väl avvägda och inte löne-
ledande. De ska också bidra till en god etik och företagskultur. Detsamma gäl-
ler våra förner som alla medarbetare erbjuds oavsett position. Sedan 2012
finns inga incitamentsprogram och det utgår inga rörliga ersättningar inom
koncernen. Den totala ersättningsnivån bestäms utifrån ansvar, komplexitet
och resultat inom respektive medarbetares område samt hur väl medarbeta-
ren lever våra värderingar. SBAB tillämpar individuell lönesättning i enlighet
med kollektivavtal, vilket innebär att ersättningen och löneutvecklingen är
individuell och differentierad. Alla anställda i koncernen omfattas av kollek-
tivavtal.
Lönerevision sker årligen genom individuella lönesamtal, där prestation i
befattning samt vid var tid gällande lönekriterier vägs in. Anställda får årligen
genomföra en utbildning avseende SBAB:s ersättningsmodell för att skapa
transparens och öka allas kunskap i lönesättningsprocessen. SBAB genomför
årliga lönekartläggningar för att säkerställa ett framgångsrikt arbete med att
motverka osakliga löneskillnader eller lönediskriminering.
Lärande med fokus på utveckling och inkludering
Vi arbetar för att vara en lärande organisation där medarbetarnas utveckling
får ta plats. Att ständigt utveckla sin kompetens innebär att ha relevant kun-
skap och lära nytt för att på bästa sätt bidra till både SBAB:s och sin egna
utveckling. Lärande på SBAB ska inkludera och inte diskriminera. Därr
används en checklista för alla läraktiviteter som säkerställer inkludering. Vi
erbjuder blandade lärformat såsom klassrumsutbildningar, workshops
och e-learnings. I SBABs digitala lärplattform ”Akademin” tillhandahåller vi
allt ifrån årliga kunskapsuppdateringar till kunskap om vår verksamhet och
vårt arbetssätt. 72 procent av alla anställda på SBAB var vid årsskiftet inne-
havare av Swedsec:s bolånelicens
Pulsmätningar visar upplevelsen av vår arbetsplats
Våra medarbetarundersökningar, även kallade pulsmätningar, utförs två
gånger per år och geross värdefulla insikter om upplevelsen av vår arbetsplats.
Tack vare ett konsekvent högt deltagande utgör resultatrapporterna ett bra
underlag för analys och fortsatta dialoger. I senaste mätningen låg deltagan-
det på 95 % och vårt Engagemangsindex landade på 4,1 av 5,0, vilket är ett
resultat som vi är mycket stolta över och måna om att bevara!
Volontärarbete
Sedan våren 2016 har alla SBAB:s medarbetare möjlighet att volontärarbeta
två arbetsdagar per år hos organisationer som bidrar till något av de 17 globala
hållbarhetsmålen. Med initiativet vill SBAB möjliggöra för våra medarbetare
att engagera sig och bidra till en hållbar utveckling. Under pandemiåren mins-
kade nyttjandegraden av volontärdagarna, men är har nu återigen gått upp
igen.
Volontärdagar
2023 2022
Heldagar 27 14
Halvdagar 29 11
Antal timmar 317 143
Åldersfördelning kvinnor/män
Procentuell fördelning (%)
Åldersfördelning per 2023-12-31 Kvinnor Män Totalt
20–29 år 6,1 6,8 12,9
30–39 år 20,8 19,6 40,4
40–49 år 14,8 12,1 26,8
50–59 år 8,7 6,1 14,9
60–69 år 3,1 1,9 5,0
Totalt 53,5 46,5 100
Anställningstid kvinnor/män
Procentuell fördelning (%)
Anställningstid per 2023-12-31 Kvinnor Män Totalt
<3 år 24,4 24,1 48,5
4–6 år 12,8 10,1 22,9
7–9 år 5,4 4,8 10,2
10–12 år 2,0 1,7 3,7
13–15 år 1,9 1,3 3,2
>16 år 7,0 4,5 11,5
Totalt 53,5 46,5 100
Hållbarhetsnoter
170 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Medarbetarnyckeltal
1)
Nyckeltal 2023 2022 2021 2020 2019
Totalt antal anställda vid årets slut
2)
901 863 839 760 695
varav kvinnor
2)
, % 52,7 50,8 51 54 52
Antal visstidsanställda
3)
, 53 52 47 6 5,0
Antal deltidsanställda
3)
, 2 2 1 0,3 0,3
Genomsnittsålder, år 40,2 40,1 40 39 39
Personer som lämnat företaget under året 104 136 85 64 78
Personer som tillkommit under året 191 155 160 123 158
Personalomsättning,% 10,7 15,1 10,3 8,3 12
Jämställdhet
Andel kvinnor i styrelsen
4)
, % 64 64 56 42 50
Andel kvinnor i företagsledningen
4)
, % 30 40 50 44 38
Andel kvinnliga chefer, % 50,4 47 47 49 43
Andelen män med föräldrabidrag av total, % 50 38,6 30 44 38
Geografisk fördelning
Stockholm 454 457
Karlstad 530 431
Göteborg/Malmö 32 28
Sjukfrånvaro och friskvård
Korttidsfrånvaro, % 2,5 2,8 2,6 2,3 2,3
Långtidsfrånvaro, % 1,3 1,3 1,2 1,3 0,8
Total sjukfrånvaro, % 3,7 4,1 3,8 3,6 3,1
Uttag friskvårdsbidrag av alla anställda, % 81,9 82,5 82,2 78 78
1)
Siffror för 2021 och 2022 inkluderar data från tidigare dotterbolaget Boappa AB.
2)
Antal anställda uttryckt i heltidstjänster, rensat för sjukskrivning och tjänstledighet (FTE).
3)
Totalt antal anställda vid årets slut.
4)
Avser enbart moderbolaget SBAB Bank AB (publ).
Hållbarhetsnoter
171SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:6 Hållbarhetsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen
Från och med det räkenskapsår som inleds efter 31 december 2016 ska större
företag hållbarhetsrapportera enligt regler i ÅRL om hållbarhetsrapportering.
Bestämmelserna har sin grund i en ändring av EU:s redovisningsdirektiv (Euro-
paparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU om ändring av direktiv
2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandallande
av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy). En håll-
barhetsrapport är enligt den nya regleringen en rapport med hållbarhetsinfor-
mation som behövs för förståelsen av företagets utveckling, sllning och
resultat samt konsekvenserna av verksamheten. Denna information ska
omfatta frågor rörande miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för
mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Nedan tabell, med hän-
visning till redovisningens olika sidor, har tagits fram i syfte att tydligra hur
SBAB möter reglerna i ÅRL om hållbarhetsrapportering.
Klimat och miljö
Personal, sociala förhållanden
& respekt för mänskliga
rättigheter
Motverkande av korruption och
annan finansiell brottslighet
Affärsmodell
Sid 14-15
Sid 14-15
Sid 14-15
Policyer och styrande dokument Policy för hållbart företagande
• Kreditpolicy
• Klimatrisk - instruktion
Instruktion Sustainable Bond
Committe
Policy för hållbart företagande
Jämställdhets- och
mångfaldspolicy
Policy för att främja mångfald
i styrelsen
• Etikpolicy
• Ersättningspolicy
• Arbetsmiljöinstruktion
Instruktion för vissel-
blåsarprocess
• Uppförandekod
Leverantörskod
Instruktion Sustainable Bond
Committe
Policy för hållbart företagande
Policy och instruktion om
åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism,
samt efterlevnad av finansiella
sanktioner
Instruktion mot mutor och
annan korruption
Instruktion för vissel-
blåsarprocess
Uppförandekod
Leverantörskod
Resultat och hänvisning
till GRI
Resultat:
Sid 172-173
GRI-hänvisning:
305: Utsläpp
G4-FS8: Produkter och tjänster
som har positiva miljöeffekter
Resultat:
Sid 173-174, 181-182
GRI-hänvisning:
205: Anti-korruption
403: Arbetsrelaterad
hälsa och säkerhet
404: Utbildning och
kompetensutveckling
405: Mångfald och
jämställdhet
• 406: Icke-diskriminering
• 413: Lokalsamhälle
Resultat:
Sid
30, 172, 182
GRI-hänvisning:
• 205: Anti-korruption
Riskhantering
Sid 60-61
Sid 60-61
Sid 60-61
Hållbarhetsnoter
172 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:7 Rapportering i enlighet med EU Taxonomiförordning
Upplysningskraven enligt EU:s taxonomiförordning medför krav på rapporte-
ring om i vilken utsträckning SBAB:s verksamhet är förknippad med miljös-
sigt hållbara ekonomiska verksamheter. Förordningen träder i kraft stegvis.
Riktlinjer och SBAB:s rapportering samt datakvalité kommer därr utvecklas
över tid.
Bakgrundsinformation och redovisningsprinciper
Förtydliganden av tillgångar som omfattas av taxonomin
SBAB:s utlåning till hushåll, det vill säga bolån, tillsammans med vissa privat-
lån, omfattas av kriterierna som definieras i taxonomiförordningen. Även ut-
ning till företag (fastighetsbolag och bostadsutvecklare) som omfattas av
förordningen Non Financial Reporting Directive (NFRD) omfattas av taxono-
mikriterierna. SBAB:s tillgångar bidrar väsentligt till milmålet Begränsa kli-
matndringar (CCM) och är således föremål för de krav som ställs inom
sektor 7 (Byggande och fastigheter), däribland 7.7 (Förvärv eller ägande av
byggnader) samt 7.1. (Nybyggnation).
Kriterier och data
7.7 (Förvärv eller ägande av byggnader)
Inkluderar de byggnader, bekräftat av data från energideklarationer, som
möter kriterierna för energiklass A eller tillr topp 15 procent av fastighets-
beståndet i Sverige. SBAB:s urval för det senare är baserat på tillgängliga data
och nuvarande definitioner av nationella tröskelvärden. De nationella defini-
tioner och de tröskelvärden som SBAB applicerar i rapporteringen för 2023
har tagits fram av CIT Energy Management genom en rapport, publicerad den
14 december 2022 och beställd av fastighetgarna. Rapportern definierar de
nationella tröskelvärdena gällande primärenergitalet för olika byggnadsty-
per.
1)
Tröskeln för flerfamiljshus uppgår till 81 kWh/m2/år och för småhus till
78 kWh/m2/år med utgångspunkt i gällande byggregler (BBR29). Denna kate-
gori innefattar byggnader som är byggda innan 1 januari 2021.
7.1. (Nybyggnation).
Inkluderar nya byggnader, bekräftat av data från energideklarationer, med ett
prirenergital som är tio procent lägre än gällande byggregler (BBR29).
Denna kategori innefattar byggnader som är byggda efter 1 januari 2021.
Hushåll
Inkluderar exponeringar mot hushåll, bolån och vissa privatlån, baserat data
från SBAB:s lånereskontra samt energideklarationer. Privatlån vars syfte inte
innefattar renovering eller finansiering av fordon (bil) har exkluderats från
urvalet.
Icke-finansiella företag, NFRD
Inkluderar exponeringar mot företag (lån till fastighetsbolag och bostadsut-
vecklare) som omfattas av förordningen NFRD. Genom kunddialog och ordi-
narie kreditprocess har SBAB säkerställt att lånens syfte är att finansiera
bostadsfastigheter.
Inte orsaka betydande skada (DNSH)
För att en verksamhet ska anses miljössigt hållbar ska den bidra väsentligt
till ett eller flera av EU:s sex miljöl och inte orsaka betydande skada för
got av miljölen. För de fastigheter som SBAB är med och finansierar
bedöms detta främst handla om klimatanpassningar (CA). SBAB har av denna
anledning säkerställt att de exponeringar som omfattas av kriterierna som
ställs inom ramen för sektionerna 7.1 och 7.7 inte är utsatta för fysiska klimat-
risker (översvämningsrisker) baserat på data från Statens geotekniska insti-
tut (SGI) och Myndigheten för samllsskydd och beredskap (MSB). Metod för
att bedöma fysiska klimatrisker kommer utvecklas under året med mer grun-
r data.
Minimiskyddsåtgärder
Hushåll är undantagna kriterierna för minimumskyddsåtgärder. SBAB har
kerställt att de icke finansiella företagen vars tillgångar uppfyller kriterierna
för EU taxonomin uppfyller även kriterierna för minimumskyddsåtgärder
genom direktkontakt med kunder och analys av publicerade uppgifter av
repektive kundansvariga för företagen.
Förtydliganden av tillgångar som inte omfattas av taxonomin
Företag som inte omfattas av NFRD behöver inte rapportera enligt taxonomi-
förordningen. SBAB:s exponering mot sådana företag rapporteras separat i
linje med kraven i förordningen. SBAB har i denna separata rapportering valt
att inkludera exponeringar mot bostadsrättsföreningar, eftersom dessa
enligt SBAB:s bedömning definieras som mindre företag som inte omfattas av
NFRD.
Fördjupad förklaring av de ekonomiska aktiviteterna
SBAB:s har som ambition att proaktivt arbeta med att säkerslla att verk-
samheten är miljömässigt hållbar och därmed förenlig med taxonomiförord-
ningen.
I slutet av 2022 antog SBAB ett klimatmål för att minska bolagets totala
utsläppsintensitet (kgCO2e per kvm) med 50 procent till 2038. Det handlar
om såväl de direkta utsppen fn den egna verksamheten som de indirekta
utsläppen kopplade till utlåningsportföljen. Klimatmålet är ett stort och vik-
tigt steg för SBAB att driva på den gröna omställningen. Målet är i linje med
Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5
grader och rapporteras årligen i en klimatrapport. Målet är vetenskapsbaserat
och ska valideras med hjälp av Science Based Targets initiative.SBAB erbjuder
ett flertal produkter och tjänster som syftar till att bidra till den gröna
omställningen. Sedan 2019 erbjuder vi gröna bolån till privatpersoner som bor
i villa eller lägenhet i flerbostadshus som har giltig energideklaration med
energiklass A, B eller C. Under 2023 betalade vi ut vårt första så kallade håll-
barhetsnkade lån till en företagskund. I mitten av 2016 blev vi den första
banken i Sverige att emittera en grön obligation och sedan dess varit en åter-
kommande emittent. Läs mer på sid 169.
Kompletterande information om SBAB:s strategier och taxonomilinjerade
verksamhet
SBAB:s har sedan många år tillbaka en tydlig struktur för att arbeta med håll-
barhetsrelaterade frågor. Läs mer om hur vi styr och arbetar med hållbarhet
på sidorna 164-166.
SBAB har under året tagit viktiga steg för att säkerställa bolagets framtida
förmåga att agera och rapportera i enlighet med taxonomiförordningen.
Under året initierades till exempel ett verksamhetsövergripande projekt som
syftar till att inmta och centralt samordna klimatdata för att underlätta
rapportering och möjliggöra att i framtiden inkludera sådana aspekter i våra
kreditprocesser. Efterlevnad av taxonomin är vägledande i projektet och i
SBAB:s hållbarhetsarbete.
Kärnenergi - och fossilgasrelaterade verksamheter
Kärnenergirelaterade verksamheter
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning,
utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa
elproduktionsanläggningar som producerar energi från
kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.
NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande
och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för
produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme
eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för
säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa
tillgängliga teknik.
NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift
av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller
processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella
processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt
säkerhetsuppgraderingar av dessa.
NEJ
Fossilgasrelaterade verksamheter
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppforande
eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el
med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande,
renovering och drift av anläggningar för kombinerad
produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila
gasformiga bränslen.
NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande,
renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som
producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga
branslen.
NEJ
1)
Boverket utreder deras roll i att utveckla en metod för att avgöra vilka byggnader som är 15 % mest energieffektiva
Hållbarhetsnoter
173SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
0. Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen
Alla miljömässigt håll-
bara tillgångar, MSEK
Central
resultat-
indikator
4)
Central
resultat-
indikator
5)
% omfattning
(i förhållande till
alla tillgångar)
3)
% av tillgångar som undan-
tas från täljaren vid beräk-
ning av andelen gröna till-
gångar (artikel 7.2 och 7.3
och avsnitt 1.1.2 i bilaga V)
% av de tillgångar som un-
dantas från nämnaren vid
beräkning av andelen gröna
tillgångar (artikel 7.1 och av-
snitt 1.2.4 i bilaga V)
Huvudsaklig central
resultatindikator
Andelen gröna tillgångar
i stocken
29 575 n.a n.a 90,11% 28,84% 10,98%
Alla miljömässigt hållbara
verksamheter, MSEK
Central
resultat-
indikator
Central
resultat-
indikator
% omfattning
(i förhållande
till alla
tillgångar)
3)
% av tillgångar som undan-
tas från täljaren vid beräk-
ning av andelen gröna till-
gångar (artikel 7.2 och 7.3
och avsnitt 1.1.2 i bilaga V)
% av de tillgångar som un-
dantas från nämnaren vid
beräkning av andelen gröna
tillgångar (artikel 7.1 och av-
snitt 1.2.4 i bilaga V)
Andra centrala
resultatindikatorer GAR (flow)6) 6 496 n.a n.a n.a
n.a n.a
Handelslager
1)
- - -
Finansiella garantier - - -
Tillgångar utan förvaltning - - -
Avgifts- och
provisionsintäkter
2)
- - -
1)
För kreditinstitut som inte uppfyller villkoren i artikel 94.1 i kapitalförvaltningsförordningen eller de villkor som anges i artikel 325a.1 i samma förordning.
2)
Avgifts- och provisionsintäkter från andra tjänster än utlåning och tillgångar under förvaltning. Instituten ska lämna framåtblickande information för denna centraa resultatindikator, däribland information om
mål, tillsammans med relevanta beskrivningar av den metod som tillämpats.
3)
% av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn genom bankernas alla tillgångar.
4)
På grundval av motpartens omsättningsindikator. Denna är inte relevant då SBAB:s utlåning inte klassas som "general lending".
5)
På grundval av motpartens kapitalutgiftsindikator, bortsett från utlåningsverksamheter, för vilka omsättningsindikatorn för allmän utlåning ska användas. Denna är inte relevant då SBAB:s utlåning inte
klassas som "general lending".
6)
KPIn är inte fullständig och kommer utvecklas till nästa års redovisning.
Hållbarhetsnoter
174 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar
2023-12-31
Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)
Totalt
redovisat
[brutto]
värde
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
MSEK
Använd-
nign av
intäkter
Omställn-
ingsrelat-
erade
Möjlig-
görande
Använd-
nign av
intäkter
Omställn-
ingsrelat-
erade
Möjlig-
görande
a b c d e f ab ac ad ae af
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare
och nämnare
Dessa rader inkluderar övriga miljömål (kolumn g-aa) och innefattar 0.
1 Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument
som inte innehas för handel och som får användas i
beräkningen av andelen gröna tillgångar 417 287 360 699 29 575 29 575 - - 360 699 29 575 29 575 - -
2 Finansiella företag - - - - - - - - - -
3 Kreditinstitut 55 285 - - - - - - - - -
4 Lån och förskott 11 724 - - - - - - - - - -
5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter
UoP 43 561 - - - - - - - - - -
6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - - -
7
Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - -
8 Värdepappersföretag - - - - - - - - - - -
9 Lån och förskott - - - - - - - - - - -
10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter
UoP - - - - - - - - - - -
11 Eget kapitalinstrument - - - - - - - - - - -
12 Förvaltningsbolag - - - - - - - - - - -
13 Lån och förskott - - - - - - - - - - -
14 Räntebärande, inklusive användning av intäkter UoP - - - - - - - - - - -
15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - - -
16 Försäkringsföretag - - - - - - - - - - -
17 Lån och förskott - - - - - - - - - - -
18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter
UoP - - - - - - - - - - -
19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - - -
20
Icke-finansiella företag 13 741 13 741 116 116 - - 13 741 116 116 - -
21 Lån och förskott 13 741 13 741 116 116 - - 13 741 116 166 - -
22 Räntebärande papper, inklusive användning av intäkter UoP - - - - - - - - - -
23 Egetkapitalinstrument - - - - - - - -
24 Hushåll 348 262 346 958 29 459 29 459 - - 346 958 29 459 29 459 - -
25 varav lån som är säkrade genom bostadsfastigheter 346 478 346 478 29 459 29 459 - - 346 478 29 459 29 459 - -
26 varav lån till byggnadsrenovering 203 203 - - - - - - - - -
27 varav lån till motorfordon 278 278 - - - - - - - - -
28 Finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - -
29 Bostadsfinansiering
- - - - - - - - - - -
30 Annan finansiering av lokala myndigheter
- - - - - - - - - - -
31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll;
bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter - - - -
- - - - - - -
32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkning av
andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 169 161
33 Finansiella och icke-finansiella företag -
34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte
omfattas av skyldigehten att lämna uppgifter enligt direktivet
om icke-finansiell rapportering 155 797
35 Lån och förskott 155 690
36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 88 767
37 Lån för byggnadsrenovering -
38 Räntebärande papper -
39 Egetkapitalinstrument 106
40 Motparter från länder utanför EU -
41 Lån och förskott -
42 Räntebärande värdepapper -
43 Egetkapitalinstrument -
44 Derivat 10 676
45 Interbanklån på anfodran 61
46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar -
47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex goodwill, råvaror etc.) 2 628
48 Andel gröna tillgångar totalt 586 448 360 699 29 575 29 575 - - 360 699 29 575 29 575 - -
49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna
tillgångar -
50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 22 046
51 Exponeringar mot centralbanker 42 338
52 Handelslager -
53 Totala tillgångar 650 832 - - - - - - - - - -
Exponeringar utanför balanmsräkningen
54 Finansiella garantier
55 Förvaltade tillgångar
57 Skuldförbindelser
58 Egetkapitalinstrument
Hållbarhetsnoter
175SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
2. Andelen gröna tillgångar – Sektorsinformation
Begränsning av klimatförändringar TOTAL (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)
Icke-Finansiella företag
(som omfattas av skyldigehten att
lämna uppgifter enligt direktivet om
icke-finansiell rapportering)
SMF och andra icke-finansiella
Icke-Finansiella företag
(som omfattas av skyldigehten att
lämna uppgifter enligt direktivet om
icke-finansiell rapportering)
SMF och andra icke-finansiella
Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde
Uppdelning i sektorer
- Nace på fyrsiffrirg nivå (kod och namn)
MSEK
varav miljö-
mässigt hållbara
(begränsning)
MSEK
varav miljö-
mässigt hållbara
(begränsning)
MSEK
varav miljö-
mässigt hållbara
(begränsning)
MSEK
varav miljö-
mässigt hållbara
(begränsning)
a b c d y z aa ab
1 6820 - Uthyrning och förvaltning av egna
eller arrendernade fastigheter 135 83 116 13 583 116
2 6832- Fastighetsförvaltning på uppdrag 157 157
3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken
2023-12-31
Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)
Andel av
alla täck-
ta tillgån-
gar
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer
(förenliga med taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer
(förenliga med taxonomikraven)
% (i förhållande till täckta tillgångar i nämnaren)
Använd-
ning av in-
täckter
Omställn-
ings-
relateade
Möjlig-
görare
Använd-
ning av in-
täckter
Omställ-
ning
Möjlig-
görare
a b c d e aa ab ac ad ae af
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare
och nämnare
Dessa rader inkluderar övriga miljömål (kolumn f-z) och innefattar 0.
1 n och förskott, räntebärande värdepapper och
egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får
användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 86,44% 7,09% 7,09% - - 86,44% 7,09% 7,09% - - 64,12%
2 Finansiella företag - - - - - - - - - - -
3 Kreditinstitut - - - - - - - - - - -
4 Lån och förskott - - - - - - - - - - -
5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter
(UoP) - - - - - - - - - - -
6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
7 Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - -
8 Värdepappersföretag - - - - - - - - - - -
9 Lån och förskott - - - - - - - - - - -
10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter
(UoP) - - - - - - - - - - -
11 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
12 Förvaltningsbolag - - - - - - - - - - -
13 Lån och förskott - - - - - - - - - - -
14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter
(UoP) - - - - - - - - - - -
15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
16 Försäkringsföretag - - - - - - - - - - -
17 Lån och förskott - - - - - - - - - - -
18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter
(UoP) - - - - - - - - - - -
19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
20 Icke-finansiella företag 100% 0,85% 0,85% - - 100% 0,85% 0,85% - - 2,11%
21 Lån och förskott 100% 0,85% 0,85% - - 100% 0,85% 0,85% - - -
22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter
(UoP) - - - - - - - - - - -
23 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
24 Hushåll 99,63% 8,46% 8,46% - - 99,63% 8,46% 8,46% - - 53,51%
25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100% 8,50% 8,50% - - 100% 8,50% 8,50% - - 53,24%
26 Lån för byggnadsrenovering 100% - - - - 100% - - - - 0,03%
27 Lån till motorfordon 100% - - - - 100% - - - - -
28 Finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - -
29 Bostadsfinansiering - - - - - - - - - - -
30 Annan finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - -
31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll:
bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
- - - - -
- - - - -- -
32 Andel gröna tillgångar totalt 61,51% 5,04% 5,04% - - 61,51% 5,04% 5,04% - - 90,11%
Hållbarhetsnoter
176 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet
2023-12-31
Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)
Andel
totala
nya
täckta
tillgångar
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(förenliga med taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer
(förenliga med taxonomikraven)
% (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av
taxonomin)
Använd-
nign av
intäkter
Omställ-
ning
Möjlig-
görare
Använd-
nign av
intäkter
Varav
omställ-
ning
Varav
möjlig-
görare
a b c d e aa ab ac ad ae af
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare
och nämnare - - - - -
Dessa rader inkluderar övriga miljömål (kolumn f-z) och innefattar 0.
- - - - - -
1 n och förskott, räntebärande värdepapper och
egetkapitalinstrument som inte innehas för handel - - - - - - - - - - -
2 Finansiella företag - - - - - - - - - - -
3 Kreditinstitut - - - - - - - - - - -
4 Lån och förskott - - - - - - - - - - -
5 Räntebärande värdepap, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - -
6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
7 Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - -
8 Värdepapperföretag - - - - - - - - - - -
9 Lån och förskott - - - - - - - - - - -
10 Räntebärande värde, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - -
11 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
12 Förvaltningsbolag - - - - - - - - - - -
13 Lån och förskott - - - - - - - - - - -
14 Räntebärande värdepap, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - -
15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
16 Försäkringsföretag - - - - - - - - - - -
17 Lån och förskott - - - - - - - - - - -
18 Räntebärande värdepa, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - -
19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
20 Icke-finansiella företag 100% 2,85% 2,85% - - 100% 2,85% 2,85% - - -
21 Lån och förskott 100% 2,85% 2,85% - - 100% 2,86% 2,85% - - -
22 Räntebärande värdepap, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - -
23 Egetkapitalinstrument - - - - -
24 Hushåll 98,91% 15,81% 15,81% - - 98,91% 15,81% 15,81% - - -
25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 98,91% 15,81% 15,81% - - 98,91% 98,91% 15,81% - - -
26 Lån för byggnadsrenovering 100% - - - - 100% - - -
27 Lån till motorfordon 100% - - - - 100% - - -
28 Finansierade av lokala myndigheter - - - - - - - - -
29 Bostadsfinansiering - - - - - - - - -
30 Annan finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - -
31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll:
bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter - - - - - - - - -
32 Andel gröna tillgångar totalt - - - - - - - -
-
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen
2023-12-31
Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer
(förenliga med taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer
(förenliga med taxonomikraven)
% (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som
omfattas av taxonomin)
Använd-
ning av in-
täkter
Omställ-
ning
Möjlig-
görare
Använd-
ning av in-
täckter
Omställ-
nings-
relaterade
Möjlig-
görande
a b c d e aa ab ac ad ae
1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) - - - - - - - - - -
2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) - - - - - - - - - -
Hållbarhetsnoter
177SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:8 Rapportering i enlighet med Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD)
SBAB har kompletterat verksamhetens rapportering enligt rekommendationerna i TCFD:s ramverk för att beskriva hur SBAB strategiskt arbetar med klimat-
relaterade risker och möjligheter. I tabellen nedan beskrivs omfattningen av rapporteringen tillsammans med sidhänvisningar.
Styrning Strategi Riskhantering Indikatorer & Mål
Styrelsens övervakning av klimat-
relaterade risker och möjligheter.
Sid 62-65, 170
Klimatrelaterade risker och möjligheter
organisationen har identifierat.
Sid 56-57, 174-175
Organisationens processer för
hantering av klimatrelaterade risker.
Sid 56-57
Organisationens indikatorer för att
utvärdera klimatrelaterade risker och
möjligheter.
Sid 56, 170
Ledningens roll avseende bedömning
och hantering av klimatrelaterade risker
och möjligheter.
Sid 168-170
Påverkan från risker och möjligheter på
organisationens verksamhet, strategi
och finansiella planering.
Sid 32-33, 168-170
Beskriv organisationens processer för
hantering av klimatrelaterade risker
Sid 60-61
Utsläpp av Scope 1, 2 och 3 enligt
Greenhouse Gas Protocol.
Sid 173
Beredskapen av organisationens
strategi med hänsyn till olika
klimatrelaterade scenarier.
Sid 168-170
Integration av ovanstående processer i
organisationens generella riskhantering.
Sid 56-57
Mål för att hantera klimatrelaterade
risker och möjligheter.
Sid 169
Scenarioanalys
Genom SBAB:s klimatscenarioanalyser värderas vilka klimatrisker och möjlig-
heter som kan påverka verksamheten och dess säkerheter och investeringar,
idag och i framtiden. Både fysiska risker och omställningsrisker värderas.
Syftet är att förbereda SBAB för olika samhällsutvecklingar och framtids-
kra verksamheten och dess tillgångar. SBAB rapporterar enligt Task force
on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Under 2021 genomfördes en
analys för att värdera klimatrisker och möjligheter utifrån två olika klimatsce-
narier framtagna av FN:s klimatpanel (IPCC) – RCP 8.5 och RCP 2,6, Under
2023 uppdaterade vi scenarioanalyserna utefter IPCC senaste rapport och
justerade scenariot RCP 2,6 till RCP 4,5 och där samma risker identifierades
men där dess konsekvens förstärktes. Scenariobeskrivningarna utgår från
SMHIs definition. Båda scenarierna innebär risker, men också möjligheter för
SBAB. Eftersom SBAB:s affär fokuserar på utlåning till bosder och fastig-
heter i Sverige är vår huvudsakliga fysiska klimatrisk översvämningsrisk och
omställningsrisk är stigande och volatila energipriser.
Under 2023 har vi haft tillgång till mer granur klimatriskdata för våra till-
gångar. Under 2024 kommer vi bygga in data till att omfatta samtliga till-
gångar och på så vis få en ännu bättre förselse för hur klimatrisker påverkar
vår affär. Vi ser även över hur klimatrisker ska integreras i kreditprocessen.
SBAB:s ambition är vara resilient och anpassa sig utifrån ändrade klimatför-
llanden både lokalt och nationellt.
Scenario RCP 8,5 - Fortsatt höga utsläpp av koldioxid
Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100.
Metanutsppen ökar kraftigt.
Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspråk på
betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion.
Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt.
Stort beroende av fossila bnslen och hög energiintensitet.
Ingen tillkommande klimatpolitik
Kort sikt ( 1 år) Medel (5-10 år) Lång (40 år)
Risker
Omställningsrisker
Exkluderar investerare med tydlig klimat-
profil
Försvagad återbetalningsförmåga hos
kunder p.ga ökande energipriser.
Ryktesrisk om otillräcklig egen hantering av klimatrisker
Minskad efterfrågan på fastigheter med hög energiförbrukning.
Försvagad återbetalningsförmåga hos kunder p.ga ökande energi-
priser.
Exkluderar investerare med tydlig klimatprofil
Risk för obsoleta fastigheter då kostnaden för
klimatanpassningsåtgärder överstiger värdet
Förändrad negativ värdeutveckling inom
bostadsmarknaden vilket leder till kraftigt minskad
efterfrågan på ägda bostäder
Fysiska
Skador på tak och fasad p.ga extrem-
väder som skyfall, stigande vattennivåer
och stormar.
Ökade försäkringspremier p.ga extrem-
väderhändelser oh därmed försämrad
återbetlaningsförmåga.
Skador på tak och fasad p.ga extremväder.
Extremväder kan minska fastighetsvärdet och ökar belåningsgraden
för kunder.
Ökade försäkringskostnader för naturskadehändelser.
Marknadsvärdespåverkan för fastigheter utsatta inom klimatriskom-
råden
Extremväder påverkar leverantörskedjan och byggprocessen vilket
ökar antalet förseningar inom nyproduktion
Vattenskador p.ga översvämningar i strandnära
bebyggelse och lågt belägna zoner
Skador på tak och fasad p.ga extremväder som stormar,
värmeböljor och bränder
Extremväder kan minskar fastighetsvärdet och ökar
belåningsgraden för kunder.
Klimatflyktningar och demografiska förändringar
påverkar den svenska bostadsmarknaden
Möjligheter
Ökat kundbehov gällande klimatanpas-
sad rådgivning och produkter.
Ökat kundbehov gällande klimatanpassad rådgivning och produkter
Ökat behov av finansering till klimatanpassad renovering
Ökad efterfrågan på bostäder belägna i områden som inte är klassifi-
cerade som klimatriskområden.
Ökad efterfrågan på bostäder belägna i områden som
inte är klassificerade som klimatriskområden.
Hållbarhetsnoter
178 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Kort sikt ( 1 år) Medel (5-10 år) Lång (40 år)
Risker
Omställningsrisker
Volatila och ökade energikostnader
Ökade regleringar, skatter och avgifter för
koldioxidutsläpp
Ökade regelverk och politiska initiativ
Förändringar i beteende- och konsumtion-
smönster
Krav på nollusläpp av växthusgaser i hela värdekedjan och cirkuläre-
konomi kräver stora förändrngar i affärsmodellen
Krav på ny teknik för resurseffektivisering
Ökade krav på fastigheters energieffektivitet vilket kräver en
omfattande renoveringsvåg
Ökad konkurrens från lågprisaktörer utan hållbar agenda
Ökade förändringar i beteende- och konsumtionsmönster
Minskad efterfrågan på energikrävande fastigheterleder till värdem-
inskning
Krav på ny teknik för resurseffektivisering
Ökade koldioxidpriser och energieffektiviserings-
standarder för byggander kan påverka kreditvärdigheten
på kommersiella och privata fastigheter.
Fysiska
Skador på objekt p.ga extremväder som
skyfall och stormar.
Kraftiga skador på fastigheter p.ga extremväder som skyfall och
stormar.
Kraftiga skador på fastigheter p.ga extremväder som
skyfall, stormar, värmeböljor och bränder
Möjligheter
Ökat kundbehov för produkter och tjän-
ster inom energieffektivisering
Ökad efterfrågan på gröna- och hållbar-
hetsrelaterade obligationer (vilket ger oss
mer fördelaktig upplåningskostnad)
Subventionerade investeringsåtgärder för
energieffektivisering ökar efterfrågan av
energieffektiviseringslån
Ökat kundbehov för produkter och tjänster inom energieffektivi-
sering
Ökad efterfrågan på gröna- och hållbarhetsrelaterade obligationer
Övergången till mer cirkuläritet och resurseffektivitet förbättrar
fastighetsägares bostadskalkyler
Ökad efterågan på cirkulära och resurseffektiva
produkter.
Scenario RCP 4,5 - Koldioxidutsläppen kulminerar omkring år 2020
Än mer kraftfull klimatpolitik
Låg energiintensitet.
Minskad användning av olja.
Jordens befolkning ökar till 9 miljarder.
Utsläppen av metan minskar med 40 procent.
Hållbarhetsnoter
179SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:9 FN:s globala hållbarhetsmål forts.
SBAB har identifierat och valt att prioritera fyra av de 17 målen, vilka anses särskilt relevanta och viktiga för verksamheten. Målen har beslutats utifrån ett omfat-
tande analysarbete i form av interna workshops och rangordningsövningar i verksamhet, företagsledning och styrelse och utgör en integrerad del av SBAB:s håll-
bara styrmodell och dagliga arbete.
FN:s globala hållbarhetsmål FN:s delmål Exempel på SBAB:s aktiviteter och initiativ Sidhänvisning
Mål 8: Anständiga
arbetsvillkor och
ekonomisk tillväxt
Verka för en inkluderande och
långsiktigt hållbar ekonomisk
tillväxt, full och produktiv
sysselsättning med anständiga
arbetsvillkor för alla.
8.1 Upprätthålla ekonomisk tillväxt
per capita i enlighet med nationella
förhållanden och i synnerhet en BNP-
tillväxt på minst 7 procent per år i de
minst utvecklade länderna.
8.5 Senast 2030 uppnå full och
produktiv sysselsättning med
anständiga arbetsvillkor för
alla kvinnor och män, inklusive
ungdomar och personer med
funktionsnedsättning, samt lika lön
för likvärdigt arbete.
8.10 Stärka de inhemska
finansinstitutens kapacitet att
främja och utöka tillgången till
bank- och försäkringstjänster samt
finansiella tjänster för alla.
Bidrar till BNP-tillväxt och arbetstillfällen i Sverige 24-26, 171
Verkar för transparens för att stärka konsumenternas
ställning på bostads- och bolånemarknaden
28-30
Jämställdhetsplan (inklusive mångfald) 39
Verktyg, Respekttrappan,för att främja respekt och
jämlikhet på arbetsplatser
39
Årliga lönekartläggningar för att motverka osakliga
löneskillnader eller lönediskriminering
174
Arbete för att säkerställa att vi tillgängliggör våra kanaler
för personer med funktionsvariationer
172
Möjlighet till volontärarbete för alla medarbetare 174
Etiska och arbetsrätsliga krav på leverantörer genom
leverantörskod
171
Mål 11: Hållbara
städer och
samhällen
Städer och bosättningar ska
vara inkluderande, säkra,
motståndskraftiga och hållbara.
11.1 Senast 2030 säkerställa tillgång
för alla till fullgoda, säkra och
ekonomiskt överkomliga bostäder
och grundläggande tjänster samt
rusta upp slumområden.
11.3 Verka för en inkluderande och
hållbar urbanisering samt förbättra
kapaciteten för deltagandebaserad,
integrerad och hållbar planering och
förvaltning av bosättningar i alla
länder.
Gröna investeringslån till fastighetsbolag och
bostadsrättsföreningar för miljö- och energifrämjande
åtgärder i fastigheter
33
Verka för en sund byggbransch och
mänskliga rättigheter vid nybyggnation
35
Utbilda och motivera våra kunder att köpa och investera i
energieffektiviserande åtgärder
33-34
Finansiering av nyproducerade bostäder för att öka
tillgången till bostäder i Sverige
35
Gröna obligationer för finansiering av energivänliga och
klimatsmarta bostäder
34, 173
Samarbeten kring nya boendeformer
och nya sätt att bygga bostäder för att sänka trösklarna på
bostadsmarknaden
35
Mål 12: Hållbar
konsumtion och
produktion
Främja hållbara konsumtions-
och produktionsmönster.
12.8 Säkerställa att människor
överallt har den information och
medvetenhet som behövs för en
hållbar utveckling och livsstilar i
harmoni med naturen.
Bidrar med kunskap och utbildning till våra kunder och
allmänheten för att alla ska kunna fatta informerade beslut
på bostads- och bolånemarknaden
28-30
Hjälpmedel, tjänster och informationssidor som hjälper
och informerar privatpersoner i frågor rörande boende och
boendeekonomi
28-30
Arbete för att säkerställa att vi tillgängliggör våra kanaler
för personer med funktionsvariationer
172
Mål 13: Bekämpa
klimatförändringen
Vidta omedelbara
åtgärder för att bekämpa
klimatförändringarna och dess
konsekvenser.
Klimatmål för utlåningsportfölj 32-33, 172-173
Gröna investeringslån till fastighetsbolag och
bostadsrättsföreningar för miljö- och energifrämjande
åtgärder i fastigheter
33
Gröna bolån 33
Uppföljning av den egna verksamhetens klimatpåverkan 173
Konsultation (tillammans med samarbetspartners till
SBAB) för företags- och brf-kunder i hur fastigheter kan bli
mer energieffektiva
33
Finansiering av nyproducerade bostäder som är mer
energieffektiva än det äldre fastighetsbeståndet
35
Gröna obligationer 34, 173
Arbete med att kartlägga klimatrisker i utlåningsportföljen 57, 178-179
Hållbarhetsnoter
180 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:10 FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet
Under 2020 signerade SBAB FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet.
Genom att underteckna principerna åtar sig SBAB att redovisa såväl negativ
som positiv påverkan inom väsentliga hållbarhetsområden och tydligt redo-
göra för vilka hållbarhetsmål SBAB arbetar för att upp. Rapporten i sin hel-
het finns på sbab.se. SBAB:s rapportering till PRB är granskad av tredje part
och inkluderas i revisionsbettelsen på sidan 188. SBAB har under året aktivt
arbetat med implementeringen av principerna.
Nedan kan ni läsa en sammanfattning av arbetet:
Principerna
PRB besr av sex principer; (1) anpassning, (2) påverkan och fastställning av
l, (3) kunder, (4) intressenter, (5) styrning (6) öppenhet/transparens.
Det utgör ett globalt hållbarhetsramverk och innebär att de banker och insti-
tutioner som ställer sig bakom initiativet behöver anpassa sin afrsstrategi
för att vara i linje med och bidra till Parisavtalet och FN:s globala hållbarhets-
l.
Sammanfattningsvis har SBAB under året genomfört aktiviteter inom res-
pektive princips omde där två väsentliga projekt varit att utveckla integre-
ring av vårt klimatmål i affärsstrategierna och utveckla vår gröna erbjudandet
för att nå klimatmålet samt att landa i gemensamma villkor för kreditgivning
vid finansiering av byggverksamhet. Ni kan läsa mer om vårt arbete med
klimatmålet i vår Klimatrapport på sbab.se och Hållbarbyggbransch projektet
på sidan 35.
Analys av bankens påverkan
Under 2020 genomförde SBAB en väsentlighets- och konsekvensanalys.
Under 2023 gjorde SBAB en uppdaterad väsentlighetsanalys enlighet med
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och specifika standar-
der, så kallade ESRS (European Sustainability Reporting Standards). Till grund
för rapporteringen ställer CSRD och ESRS krav på bolag att genomföra en så
kallad dubbel väsentlighetsanalys, vilken beaktar hur ett företag påverkar sin
omgivning vad gäller människor och miljö, men också vilken påverkan hållbar-
hetsrelaterade frågor har eller kan ha på företagets finansiella sllning. Läs
mer om våra väsentlighetsanalyser på sidorna 20, 164–165.
Med tanke på att våra produkter och tjänster fokuserar på finansiering av
bostäder och byggandet av bostäder belägna i Sverige, kan vi kortfattat ana-
lysera vår påverkan med parametrarna omfattning, intensitet och koppling till
nationella mål och strategier. Enligt vår konsekvensanalys är påverkan högst i
samband med klimatpåverkan av våra produkter och tjänster och i vårt arbete
med etik och transparens, vilket inkluderar anständigt arbete i byggbran-
schen. SBAB:s konsekvensanalys har korskontrollerats med UNEP FI Impact
Analysis-verktyget.
Mål och styrning
Baserat på vår väsentlighets- och konsekvensanalys från 2020 genomfördes
en strategisk omprioritering med ambitions- och målsättningsarbete fram till
2025. Processen involverade vårt hållbarhetsteam, operativt ansvariga från
verksamheten som är ansvariga för områdena, ledning och styrelse. Styrelsen
godnde de uppdaterade ambitionerna och målsättningarna i mitten av sep-
tember 2021.
Av de prioriterade områdena så inkluderas arbetet med att minska vår kli-
matpåverkan och öka transparens, vilket inkluderar vårt projekt ”Hållbar
Byggbransch” som har fokus på att motverka kriminalitet och säkra ansn-
diga arbetsvillkor. Varje prioriterat område har en ansvarig företagslednings-
representant samt en operativt ansvarig från verksamheten. Varje område har
rutöver tilldelats en hållbarhetsstrateg från enheten Hållbarhet.
För att följa upp arbetet och säkerslla integrering av hållbarhet rapporte-
ras arbetet med de olika områden under varje kvartal till företagsledningen.
En sammanställning av arbetet rapporteras två gånger per år till styrelsen.
Detta inkluderar anpassning till internationella och nationella standarder,
utveckling och genomförande av aktiviteter och integration med strategier
och processer. SBAB:s styrelse får uppdateringar om den övergripande
utvecklingen och ger feedback och vägledning. Läs mer om struktur och rap-
portering av SBABs hållbarhetsarbete på sidorna 164-166.
Efter en omfattande förankringsprocess som inkluderade företagsled-
ningen och styrelsen, beslutades under 2022 om ett klimatmål och besluta-
des under 2023 om ett socialt mål kopplat till ”llbar Byggbransch” projek-
tet. Klimatmålet är ett av våra verksamhetsövergripande affärsmål. Klimat-
målet är forskningsbaserat och innebär en minskning av vår utsläppsintensi-
tet (kg CO2e per kvm) från vår utlåningsportfölj med 30% till 2030 och 50
procent till 2038. Det sociala målet är kopplat till ”llbar Byggbransch”-pro-
jektet och är ett av Företag och BRF:s affärsmål. Under 2023 kom bankerna
överens om gemensamma särskilda krav till bygg- och fastighetsbranschen.
Det övergripande syftet med bankernas krav är att understödja och påverka
bygg- och fastighetsbranschens egna löpande kontroller av underentrepre-
nörer och säkra kontroll över underentreprenörernas skattebetalningar och
arbetsvillkor. Målet är kopplat till andel som har kontroll och monitorerar sina
underleverantörer.
Sammanfattning
Nedan följer en sammanfattning av de framsteg som SBAB har gjort under de
senaste 12 månaderna i linje med var och en av principerna:
1) Anpassning
Klimatmålet är ett av våra fem verksamhetsövergripande affärsmål och har
integrerats i vår affärsplanering 2030 arbete. Det sociala målet är ett av
Företag och BRF:s affärsmål.
2) Påverkan och fastställning av mål
Uppdaterad väsentlighetsanalys enligt CSRD och EFRS som ska implemen-
teras och linjeras med PRB arbete under 2024
Utöver vårt vetenskapsbaserade klimatmål som vi har jobbat systematiskt
med under 2023 har vi satt ett socialt mål koppla andel som har kontroll och
monitorerar sina underleverantörer i byggarbetsplatser med syfte att öka
transparangs och främja anständiga arbetsvillkor och minska kriminalitet.
3) Kunder
Initierade interna och externa diskussioner med kunder om vidareutveckling
av gröna och hållbara låneprodukter. Ökat fokus om gröna och taxonomilinje-
rade produkter för att nå klimatmålet inklusive Grön investerings lån, hållbar-
hetslänkade lån och olika samarbeten och verktyg tillsammans med Hemma
och Ecoclime för att stötta kunder i resan med energieffektivisering. Utveck-
lat gemensamma krav att ställa till företagskunder tillsammans med andra
banker för att motverka ekonomisk kriminalitet och säkra anständiga arbets-
villkor. Kraven ger möjlighet att monitorera byggarbetsplatser och sätta mål.
4) Intressenter
Samarbetade med andra banker via Bankföreningsgrupper för att utveckla
metoder kopplat till bekning av finansierat utsläpp och för att slla gemen-
samma krav till företagskunder i byggbranschen. Det inkluderade dialog,
workshops och enkäter för styrelsen och företagsledningen, partners, kunder
och medarbetare som en del av nya väsentlighetsanlysen i 2023.
5) Styrning och kultur
Vår styrmodell för vårt hållbarhetsarbete inkluderar styrelsen, företagsled-
ningen, hållbarhetsteamet och operativt ansvariga som alla har varit aktivt
engagerade i både väsentlighets- och konsekvensanalysen och målsätt-
ningen för våra prioriterade områden. Eftersom klimatmålet är ett av våra fem
affärsmål kommer det följas upp och är högt prioriterat i organisationen. Även
arbetet med ”llbar Byggbransch” projektet är ett av våra prioriterade om-
den och Företag och BRF har satt ett affärsmål kopplat till monitorering av
företagskunder och sina leverantörer och underleverantörer. Hållbarhet är
även en del av vår interna utbildning och introduktionsutbildning.
6) Transparens och öppenhet
Vår klimatpåverkan som redovisas i vårt årliga klimatbokslut, klimatrapport
och våra gröna obligationers effektrapportering (impact report) publiceras
regelbundet med målet att vara transparenta med våra utsläpp och påverkan.
SBAB kommer att kontinuerligt rapportera utsppen från hela vår utlå-
ningsportlj i vår klimatrapport och framsteg i vårt klimatl som är vårt
SMART-mål kopplade till begränsning av klimatförändringar. Socialmålet
kommer att rapporteras intern och i vår årsredovisning.
Sammanfattningsvis har SBAB under det senaste året strukturerat sitt
arbete inom ramen för Principles for Responsible Banking och satt två SMART
targets, ett klimatmål och ett socialt mål. Det är ett arbete som kommer
utvecklas framgent där fokus kommande året är att fortsätta nå våra privat,
BRF och företagskunder med information, krav, verktyg och produkter för att
främja en positiv och minska negativ påverkan med både gällande klimat och
sociala frågor.
Hållbarhetsnoter
181SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
H:11 GRI-/COP-index
Generella upplysningar
GRI Standard Beskrivning Sidhänvisning Kommentar/Reservation
GRI 2: Generella upplysningar (2021)
2-1
Information om organisationen 46
2-2
Enheter som ingår i hållbarhetsrapporteringen 166
2-3
Rapporteringsperiod - frekvens och kontaktperson för redovisningen 189
2-4
Förändringar av information 167
2-5
Externt bestyrkande 187
2-6
Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer 14-15, 32, 172
2-7
Anställda 173-174
2-8
Medarbetare som inte är anställda - Vi registrerar inte antal konsulter på en konsoliderad
nivå
2-9
Organisation för styrning och dess sammansättning 66-72, 170
2-10
Nominering och val av styrelse och styrande organ 66-72
2-11
Styrelsens ordförande 66-72
2-12
Styrelsen och ledningens roll i att bevaka bolagets väsentliga områden 170
2-13
Delegering av ansvar för bolagets väsentliga områden 170
2-14
Styrelsens roll i hållbarhetsrapporteringen 186
2-15
Intressekonflikter 66-72
2-16
Kommunikation av kritiska frågor 30, 71-72
2-17
Sammantagen kunskap hos styrelsen 66-72
2-18
Utvärdering av styrelsens prestationer 66-72
2-19
Ersättningspolicies 138-140, 173
2-20
Process för att besluta ersättning 138 -140, 173
2-21
Årlig kompensationsratio 173 Sedan 2012 finns inga incitamentsprogram och det
utgår inga rörliga ersättningar inom
koncernen
2-22
Uttalande om hållbarhetsstrategi 8-9
2-23
Policyåtaganden 175
2-24
Implementering av policyer 170
2-25
Process för att hantera negativ påverkan 170
2-26
Mekanismer för att söka stöd och ta upp problem 30, 36, 60-61
2-27
Efterlevnad av lagar och regler
2-28
Medlemskap i organisationer 167
2-29
Förhållningssätt till intressentengagemang 168
2-30
Kollektivavtal 173
Hållbarhetsnoter
182 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Specifika upplysningar
GRI Standard Beskrivning Sidhän visning
Kommentar/
Reservation
Hållbarhets-
fråga i SBAB:s
väsentlighets analys
GRI 3: Väsentliga områden (2021)
3-1
Process för att bestämma väsentliga områden 168-170
3-2
Lista på väsentliga områden 169
EKONOMI
201: Ekonomiska resultat (2016)
3-3
Styrning av väsentliga frågor 38-42, 60-61, 171-173, 175
Finansiell stabilitet
Identifiera och hantera
klimatrelaterade risker
201-1
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 174
201-2
Beskrivning av risker på grund av klimatförändring 60-61, 176
205: Anti-korruption
3-3 Styrning av väsentliga frågor 23, 30, 60-61, 172, 196
Affärsetik och
transparens
205-2 Kommunikation och utbildning i organisationens policyer
och rutiner avseende motverkan mot korruption
30, 172
205-3 Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter Inga incidenter rapporterade
under 2023
MILJÖ
305: Utsläpp
3-3 Styrning av väsentliga frågor 23, 32-33, 60-61, 168-169, 172, 175
Klimatpåverkan –
egen verksamhet
305-1 Direkta växthusgasutsläpp scope 1 173
305-2 Indirekta växthusgasutsläpp energianvändning scope 2 173
305-3 Andra indirekta utsläpp av växthusgas scope 3 32-33 , 173
308: Granskning av leveratörer
3-3 Styrning av väsentliga frågor 23, 30, 60-61, 168-169, 172
Ställa krav på
leverantörer
308-1 Nya leverantörer som var granskat med miljökriterier 172
SOCIALT
401: Sysselsättning
3-3 Styrning av väsentliga frågor 31, 60-61, 169, 175 Konsulter är ej inkluderat
Attrahera medarbetare
401-1 Antal nyanställda och personalomsättning 173-174
403: Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet (2018)
3-3 Styrning av väsentliga frågor 23, 35-36, 60-61, 168-169, 175
403-9 Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar,
förlorade
arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade
dödsolyckor
173 Endast relevant för SBAB att
rapportera på sjukfrånvaro.
Avsteg: statistik ej nedbrutet
per kön eller region
404: Utbildning och kompetensutveckling
3-3 Styrning av väsentliga frågor 34-36, 60-61, 168-169, 173,
Utveckla och
behålla
medarbetare
404-3 Procent anställda som får regelbunden utvärdering och
uppföljning av sin prestation och karriärutveckling
173
Under 2023 genomförde 62
procent "Min Plan"
405: Mångfald och jämställdhet
3-3 Hållbarhetsstyrning 22- 23, 36, 60-61, 168-169, 175 Respekt och
jämlikhet – egen
verksamhet
405-1 Mångfald hos styrelse, ledning och medarbetare 174
406: Icke-diskriminering
3-3 Styrning av väsentliga frågor 27, 29, 36, 168-169, 171 173-175, Respekt och
jämlikhet – egen
verksamhet
406-1 Fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder Inga fall under 2023
413: Lokalsamhälle
3-3 Styrning av väsentliga frågor 31, 170
413-1 Samhällsengagemang
414: Granskning av leverantörer
3-3 Styrning av väsentliga frågor 23, 30, 60-61, 168-169, 172,
414-1 Nya leverantörer som var granskat med sociala kriterier 172
418: Kundintegritet
3-3 Styrning av väsentliga frågor 27, 168-169, 171-173
Säkra IT system
418-1 Klagomål rörande kundintegritet och förlust av kunddata Inga fall under 2023
Hållbarhetsnoter
183SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Styrelsens underskrifter
SBAB:s styrelse lämnar härmed SBAB:s årsredo-
visning som inkluderar såväl årsredovisning som
hållbarhetsredovisning. Den formella årsredovis-
ningen återfinns i särskilt markerade avsnitt, som
också framgår av innehållsförteckningen. Hållbar-
hetsredovisningen är är upprättad i enlighet med
GRI Standards: Core option. Den utgör även
SBAB:s Communication on Progress (COP) till
FN:s Global Compact, hållbarhets redovisning i
enlighet med årsredovisningslagen samt informa-
tion om hur SBAB bidrar till Agenda 2030 och de
globala hållbarhetsmålen.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar
att den del som avser den formella årsredovis-
ningen och koncernredovisningen har upprättats i
enlighet med internationella redovisningsstandar-
der IFRS, såsom de antagits av EU, och ger en rätt-
visande bild av koncernens ställning och resultat.
Den formella årsredovisningen är i övrigt upprät-
tad i enlighet med god redovisningssed och ger en
rättvisande bild av moderbolagets sllning och
resultat. Förvaltningsbettelsen som återfinns
på särskilt markerade sidor ger en rättvisande
översikt över utvecklingen av verksamhet, ställ-
ning och resultat samt beskriver väsentliga risker
och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de
företag som ingår i koncernen sr inför.
I enlighet med 6 kap 2 § andra punkten ÅRKL är
styrelsens bedömning att koncernens egna kapital
är tillräckligt stort i förllande till verksamhetens
omfattning och risk.
Lämnade uppgifter stämmer med de faktiska
förhållandena och ingenting av väsentlig bety-
delse är utemnat som skulle kunna påverka den
bild av bolaget som skapats i redovisningen.
Solna den 18 mars 2024
Jan Sinclair
Styrelseordförande
Leif Pagrotsky Inga-Lill Carlberg Lars Börjesson
Ledamot Ledamot Ledamot
Jenny Lahrin Wenche Martinussen Jane Lundgren-Ericsson
Ledamot Ledamot Ledamot
Synnöve Trygg Margareta Naumburg Karin Neville
Ledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Fredrik Sauter
Ledamot
Mikael Inglander
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 mars 2024
Deloitte AB
Malin Lüning
Auktoriserad revisor
184 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i SBAB Bank AB (publ) organisationsnummer 556253-7513
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och
koncernredovisningen för SBAB Bank AB (publ)
för räkenskapsåret 2023-01-01 - 2023-12-31 med
undantag för bolagsstyrningsrapporten på
sidorna 62-68. Bolagets årsredovisning och kon-
cernredovisning inr på sidorna 40-160 samt 184
i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen
upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i
alla väsentliga avseenden rättvisande bild av
moderbolagets finansiella ställning per den 31
december 2023 och av dess finansiella resultat
och kassaflöde för året enligt lagen om årsredo-
visning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet
med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga
avseenden rättvisande bild av koncernens finan-
siella sllning per den 31 december 2023 och av
dess finansiella resultat och kassaflöde för året
enligt International Financial Reporting Standards
(IFRS), så som de antagits av EU, och lagen om års-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersbo-
lag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyr-
ningsrapporten på sidorna 62-68. Förvaltningsbe-
rättelsen är förenlig med årsredovisningens och
koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fast-
ställer resultaträkningen och balansräkningen för
moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovis-
ningen och koncernredovisningen är förenliga med
innehållet i den kompletterande rapport som har
övermnats till moderbolagets revisionsutskott i
enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/
EU) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Stan-
dards on Auditing (ISA) och god revisionssed i
Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi
är oberoende i förhållande till moderbolaget och
koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har
i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt
dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår
sta kunskap och övertygelse, inga förbjudna
tjänster som avses i Revisorsförordningens
(537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det
granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess
moderföretag eller dess kontrollerade företag
inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är
tillräckliga och ändalsenliga som grund för våra
uttalanden.
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är
de områden som enligt vår professionella bedöm-
ning var de mest betydelsefulla för revisionen av
årsredovisningen och koncernredovisningen för
den aktuella perioden. Dessa områden behandla-
des inom ramen för revisionen av, och i vårt ställ-
ningstagande till, årsredovisningen och koncern-
redovisningen som helhet, men vi gör inga sepa-
rata uttalanden om dessa områden.
Bemningar och uppskattningar avseende
värdering av lånefordringar
Redovisning och värdering av finansiella instru-
ment enligt gällande regelverk i IFRS 9 är ett kom-
plext område med stor påverkan på bolagets och
koncernens verksamhet och finansiella rapporte-
ring. IFRS 9 är ett komplext redovisningsregelverk
som kräver väsentliga bemningar för att fast-
ställa storleken på reserven för förväntade kredit-
förluster.
Väsentliga bedömningar inkluderar:
Tolkning av kraven för att fastslla storleken på
reserven för förväntade kreditförluster enligt
IFRS 9, som återspeglas i bankens modell för
beräkning av förväntade kreditförluster.
Identifiering av exponeringar med signifikant
försämring av kreditkvalitet.
Antaganden som applicerats i modellen för
bekning av förväntade kreditförluster, såsom
motpartens finansiella sllning, förväntade
framtida kassaflöden och framåtblickande
makroekonomiska faktorer (arbetslöshet, rän-
tor och fastighetspriser).
Per den 31 december 2023 uppgick utlåning till
allnheten till 517 400 miljoner kronor, med en
reserv för förväntade kreditförluster på 292 miljo-
ner kronor. Givet utlåningens väsentliga andel av
de totala tillgångarna (representerar 80% av de
totala tillgångarna), den påverkan som den inne-
boende okerheten och subjektiviteten involve-
rad i bedömningen av kreditreserveringsbehov
ger, samt då upplysningskraven under IFRS 9 är
betydande anser vi att detta är ett särskilt bety-
delsefullt område i vår revision.
Se även redovisningsprinciper i not
A
1 avse-
ende betydande bedömningar och uppskattningar
och relaterade upplysningar om kreditrisk i not
RK
1.
Våra revisiontgärder har omfattat men inte
uteslutande utgjorts av:
Vi har utvärderat att relevanta kontroller inom
kreditreserveringsprocessen varit ändamålsen-
ligt utformade och implementerade under året.
Vi har också skapat oss en förståelse för pro-
cessen för väsentliga beslut vid lednings- och
kommittémöten som utgjort del av godkännan-
deprocessen för reserven för förväntade kredit-
förluster.
Vi har skapat oss en förståelse för systembase-
rade och manuella kontroller avseende redovis-
ning och värdering av reserven för förväntade
kreditförluster och testat om identifierade nyck-
elkontroller varit implementerade under året.
Vi har utvärderat, med stöd av våra specialister
för kreditriskmodellering, modelleringstekni-
kerna och modellmetoderna mot kraven i IFRS 9.
Vi har granskat ändalsenligheten i de under
året implementerade nya modellerna för beräk-
ningen av reserven för förväntade kreditförluster.
Vi har granskat ett urval av identifierbara kre-
ditrsämrade lån för att utvärdera rimligheten i
bolagets bedömning av dessa låns kreditr-
lustreserver.
Slutligen har vi granskat fullsndigheten och
tillförlitligheten i upplysningarna hänförliga till
reserven för förväntade kreditförluster för att
bedöma efterlevnaden av upplysningskraven
enligt IFRS.
IT-system som stödjer fullständig och korrekt
rapportering av transaktioner
SBAB Bank AB (publ) är väsentligt beroende av
sina IT-system för att säkerställa en korrekt
behandling av finansiella transaktioner samt upp-
rätthålla en ändamålsenlig intern kontroll. Många
av SBAB Bank AB (publ)s interna kontroller över
den finansiella rapporteringen är beroende av
automatiserade systemkontroller och fullständig-
het och integritet i rapporter som genereras av IT-
system. Med hänsyn till det höga IT-beroendet,
anser vi att det är ett särskilt betydelsefullt
omde i vår revision.
Följande risker identifierades som kan påverka
den finansiella rapporteringen:
Ändringar av IT-miljö
Drift och övervakning av IT-miljö
Informationssäkerhet
I våra revisionsåtgärder ingår, men har inte uteslu-
tande utgjorts av:
Vi har granskat företagsledningens tester och
kontroller vid ändringar i IT-miljön.
Vi har granskat processen för övervakning av IT-
system.
Vi har granskat processen för identitets- och
åtkomsthantering, inklusive tilldelning, föränd-
ring samt borttagande av behörigheter.
Vi har utvärderat att processer och verktyg för
att försäkra tillgänglighet till information base-
rat på användarbehov och verksamhetskrav,
inklusive back-up av information och att åter-
läsningsrutiner är lämpligt utformade.
185SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Revisionsberättelse
Annan information än årsredovisningen och
koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan informa-
tion än årsredovisningen och koncernredovis-
ningen och återfinns på sidorna 1-39, 161-183
samt 189-192. Det är styrelsen och verkställande
direktören som har ansvaret för denna andra
information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och
koncernredovisningen omfattar inte denna infor-
mation och vi gör inget uttalande med bestyr-
kande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen
och koncernredovisningen är det vårt ansvar att
läsa den information som identifieras ovan och
överväga om informationen i väsentlig utsträck-
ning är oförenlig med årsredovisningen och kon-
cernredovisningen. Vid denna genomgång beak-
tar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under
revisionen samt bedömer om informationen i
övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts
avseende denna information, drar slutsatsen att
den andra informationen innehåller en väsentlig
felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi
har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för att årsredovisningen och kon-
cernredovisningen upprättas och att de ger en
rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad
gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som
de antagits av EU. Styrelsen och verkställande
direktören ansvarar även för den interna kontroll
som de bedömer är nödvändig för att upprätta en
årsredovisning och koncernredovisning som inte
innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och kon-
cernredovisningen ansvarar styrelsen och verk-
ställande direktören för bedömningen av bolagets
och koncernens förmåga att fortsätta verksamhe-
ten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhål-
landen som kan påverka förgan att fortsätta
verksamheten och att använda antagandet om
fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tilläm-
pas dock inte om styrelsen och verkställande
direktören avser att likvidera bolaget, upphöra
med verksamheten eller inte har något realistiskt
alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det
påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt,
bland annat övervaka bolagets finansiella rappor-
tering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet
om huruvida årsredovisningen och koncernredo-
visningen som helhet inte inneller några väsent-
liga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent-
ligheter eller misstag, och att lämna en revisions-
berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig
kerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
garanti för att en revision som utförs enligt ISA
och god revisionssed i Sverige alltid kommer att
upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan
finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av
oegentligheter eller misstag och anses vara
väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen
kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som
användare fattar med grund i årsredovisningen
och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för
revisionen av årsredovisningen och koncernredo-
visningen finns på Revisorsinspektionens webb-
plats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsan-
svar. Denna beskrivning är en del av revisionsbe-
rättelsen.
Av de områden som kommuniceras med styrel-
sen fastsller vi vilka av dessa områden som varit
de mest betydelsefulla för revisionen av årsredo-
visningen och koncernredovisningen, inklusive de
viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felak-
tigheter, och som därför utgör de för revisionen
särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver
dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte
lagar eller andra författningar förhindrar upplys-
ning om frågan.
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och kon-
cernredovisningen har vi även utrt en revision av
styrelsens och verkställande direktörens förvalt-
ning för SBAB Bank AB (publ) för räkenskapsåret
2023-01-01 - 2023-12-31 samt av förslaget till dis-
positioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar
vinsten enligt förslaget i förvaltningsbettelsen
och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl-
lande direktören ansvarsfrihet för räkenskaps-
året.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i
Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs när-
mare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende
i förhållande till moderbolaget och koncernen
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt
fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är
tillräckliga och ändalsenliga som grund för våra
uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller för-
lust. Vid förslag till utdelning innefattar detta
bland annat en bemning av om utdelningen är
försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets
och koncernens verksamhetsart, omfattning och
risker ställer på storleken av moderbolagets och
koncernens egna kapital, konsolideringsbehov,
likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och
förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta
innefattar bland annat att fortlöpande bedöma
bolagets och koncernens ekonomiska situation
och att tillse att bolagets organisation är utfor-
mad så att bokföringen, medelsförvaltningen och
bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kon-
trolleras på ett betryggande sätt. Verkställande
direktören ska sköta den löpande förvaltningen
enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och
bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga
för att bolagets bokföring ska fullgöras i överens-
stämmelse med lag och för att medelsförvalt-
ningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen,
och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är
att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig
grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrel-
seledamot eller verkställande direktören i något
väsentligt avseende:
företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till
någon försummelse som kan föranleda ersätt-
ningsskyldighet mot bolaget, eller
på något annat sätt handlat i strid med aktiebo-
lagslagen, lagen om bank- och finansieringsrö-
relse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till
dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och
rmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig
grad av säkerhet bema om förslaget är förenligt
med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men
ingen garanti för att en revision som utförs enligt
god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp-
täcka åtgärder eller försummelser som kan föran-
leda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att
ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller
förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisions-
sed i Sverige använder vi professionellt omdöme
och har en professionellt skeptisk inställning
under hela revisionen. Granskningen av förvalt-
ningen och förslaget till dispositioner av bolagets
vinst eller förlust grundar sig fmst på revisionen
av räkenskaperna. Vilka tillkommande gransk-
ningsåtgärder som utrs baseras på vår professi-
onella bedömning med utgångspunkt i risk och
väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar gransk-
ningen på sådana åtgärder, områden och förhål-
landen som är väsentliga för verksamheten och
där avsteg och överträdelser skulle ha särskild
betydelse för bolagets situation. Vi går igenom
och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vid-
tagna åtgärder och andra förhållanden som är
relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens
förslag till dispositioner beträffande bolagets
vinst eller förlust har vi granskat styrelsens moti-
verade yttrande samt ett urval av underlagen för
detta för att kunna bedöma om förslaget är fören-
ligt med aktiebolagslagen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
186 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Revisionsberättelse
Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen och kon-
cernredovisningen har vi även utfört en gransk-
ning av att styrelsen och verkställande direkren
har upprättat årsredovisningen och koncernredo-
visningen i ett format som möjliggör enhetlig elek-
tronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16
kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers-
marknaden för SBAB Bank AB (publ) för räken-
skapsåret 2023-01-01 - 2023-12-31.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast
det lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upp-
rättats i ett format som i allt väsentligt möjligr
enhetlig elektronisk rapportering.
Grund för uttalandet
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommen-
dation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rap-
porten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi
är oberoende i förhållande till SBAB Bank AB
(publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i
övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt
dessa krav.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i
enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om vär-
depappersmarknaden, och för att det finns en
dan intern kontroll som styrelsen och verkstäl-
lande direktören bedömer nödvändig för att upp-
rätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet
om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i
ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a §
lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på
grundval av vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför
våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig
kerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett for-
mat som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är
ingen garanti för att en granskning som utförs
enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid
kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om
en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund
av oegentligheter eller misstag och anses vara
väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen
kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som
användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsretaget tillämpar International
Standard on Quality Management 1, som kräver
att företaget utformar, implementerar och hante-
rar ett system för kvalitetsstyrning inklusive rikt-
linjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkese-
tiska krav, standarder för yrkesutövningen och
tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgär-
der inmta bevis om att Esef-rapporten har upp-
rättats i ett format som möjligr enhetlig elek-
tronisk rapportering av årsredovisning och kon-
cernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder
som ska utföras, bland annat genom att bema
riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporte-
ringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller
misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revi-
sorn de delar av den interna kontrollen som är rele-
vanta för hur styrelsen och verkställande direk-
ren tar fram underlaget i syfte att utforma gransk-
ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn
till omsndigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om effektiviteten i den interna kontrol-
len. Granskningen omfattar också en utvärdering
av ändalsenligheten och rimligheten i styrel-
sens och verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakli-
gen validering av att Esef-rapporten upprättats i
ett giltigt XHTML-format och en avstämning av
att Esef-rapporten överensstämmer med den
granskade årsredovisningen och koncernredovis-
ningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedöm-
ning av huruvida koncernens resultat-, balans-
och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt
noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i
enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Revisorns granskning av bolagsstyrnings-
rapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyr-
ningsrapporten på sidorna 62-68 och för att den
är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekom-
mendation RevR 16 Revisorns granskning av
bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår
granskning av bolagsstyrningsrapporten har en
annan inriktning och en väsentligt mindre omfatt-
ning jämfört med den inriktning och omfattning
som en revision enligt International Standards on
Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi
anser att denna granskning ger oss tillcklig
grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats.
Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra
stycket punkterna 26 årsredovisningslagen samt
7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga
med årsredovisningens och koncernredovisning-
ens övriga delar samt är i överenssmmelse med
lagen om årsredovisning i kreditinstitut och vär-
depappersbolag.
Deloitte AB, utsågs till SBAB Bank AB (publ)s revi-
sor av bolagsstämman 2023-04-27 och har varit
bolagets revisor sedan 2016-04-28.
Stockholm den 18 mars 2024
Deloitte AB
Malin Lüning
Auktoriserad revisor
Revisorns uttalande om Esef-rapporten
187SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Revisionsberättelse
Revisorns rapport över översiktlig granskning
av SBAB Bank AB:s hållbarhetsredovisning,
självutvärdering av principerna för ansvarsfull
bankverksamhet samt yttrande avseende den
lagstadgade hållbarhetsrapporten
Till bolagssmman i SBAB Bank AB (publ), org.nr 556253-7513
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styrelsen i SBAB Bank AB
(publ) att översiktligt granska SBAB Bank AB:s
hållbarhetsredovisning och SBAB Bank AB:s själv-
utvärdering att de uppfyller sina åtaganden som
undertecknare av principerna för ansvarsfull bank-
verksamhet för år 2023. Företaget har definierat
hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan
1–39 och 161-183 i detta dokument och självutr-
deringen av principerna för ansvarsfull bankverk-
samhet på sidan 181 samt den lagstadgade hållbar-
hetsrapporten definieras på sidan 172.
Styrelsens och företagsledningens ansvar
Det är styrelsen och företagsledningen som har
ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovis-
ningen, självutvärderingen av principerna för
ansvarsfull bankverksamhet, samt den lagstad-
gade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämp-
liga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kri-
terierna framgår på sidan 172 i hållbarhetsredovis-
ningen, och utgörs av de delar av ramverket för
llbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global
Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbar-
hetsredovisningen, samt av företagets egna fram-
tagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Kri-
terierna för SBAB Bank AB:s självutvärdering av
att de uppfyller åtaganden som undertecknare av
principerna för ansvarsfull bankverksamhet sam-
manfattas på sidan 181 och beskrivs i sin helhet på
i självutvärderingen (tillgänglig på SBAB:s hem-
sida). Detta ansvar innefattar även den interna
kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta
en hållbarhetsredovisning som inte innehåller
väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbar-
hetsredovisningen samt självutvärderingen av
principerna för ansvarsfull bankverksamhet grun-
dad på vår översiktliga granskning och lämna ett
yttrande avseende den lagstadgade hållbarhets-
rapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den his-
toriska information som redovisas och omfattar
således inte framtidsorienterade uppgifter.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlig-
het med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyr-
kandeuppdrag än revisioner och översiktliga
granskningar av historisk finansiell information.
En översiktlig granskning består av att göra för-
frågningar, i första hand till personer som är
ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovis-
ningen, att utföra analytisk granskning och att
vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi
har utfört vår granskning avseende den lagstad-
gade hållbarhetsrapporten i enlighet med FAR:s
rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om
den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En över-
siktlig granskning och en granskning enligt RevR
12 har en annan inriktning och en betydligt mindre
omfattning jämfört med den inriktning och
omfattning som en revision enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i
övrigt har.
Revisionsretaget tillämpar International
Standard on Quality Management 1, som kräver
att företaget utformar, implementerar och hante-
rar ett system för kvalitetsstyrning inklusive rikt-
linjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkese-
tiska krav, standarder för yrkesutövningen och
tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi
är oberoende i förhållande till SBAB Bank AB
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt
fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en över-
siktlig granskning och granskning enligt RevR 12
gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan
kerhet att vi blir medvetna om alla viktiga
omständigheter som skulle kunna ha blivit identi-
fierade om en revision utförts. Den uttalade slut-
satsen grundad på en översiktlig granskning och
granskning enligt RevR 12 har därr inte den
kerhet som en uttalad slutsats grundad på en
revision har.
Vår granskning av hållbarhetsredovisningen
utgår från de av styrelsen och företagsledningen
valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att
dessa kriterier är lämpliga för upprättande av håll-
barhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår
granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i
syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.
Uttalanden
Grundat på vår översiktliga granskning har det
inte kommit fram några omsndigheter som ger
oss anledning att anse att hållbarhetsredovis-
ningen och självutvärderingen av principerna för
ansvarsfull bankverksamhet inte, i allt väsentligt,
är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen
och företagsledningen angivna kriterierna.
En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 18 mars 2024
Deloitte AB
Malin Lüning
Auktoriserad revisor
188 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Revisionsberättelse
Fem år i sammandrag
Resultatposter
KONCERNEN
mnkr 2023 2022 2021 2020 2019
Ränteintäkter 25 421 9 853 6 039 6 316 5 868
Räntekostnader –19 975 –5 198 –1 925 –2 569 –2 395
Räntenetto 5 446 4 655 4 114 3 747 3 473
Övriga rörelseintäkter 
1)
–79 26 8 –19 48
Summa rörelseintäkter 5 367 4 681 4 122 3 728 3 521
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar –165 –176 –117 –158 –71
Övriga rörelsekostnader –1 498 –1 353 –1 375 –1 177 –1 116
Summa rörelsekostnader –1 663 –1 529 –1 492 –1 335 –1 187
Resultat före kreditförluster och påförda avgifter 3 704 3 152 2 630 2 393 2 334
Kreditförluster –93 –68 11 –32 –26
Påförda avgifter; Riskskatt och resolutionsavgift –541 –445
Rörelseresultat 3 070 2 639 2 641 2 361 2 308
Balansposter
mnkr 2023 2022 2021 2020 2019
Utlåningsportfölj 517 400 509 492 467 041 422 835 383 807
Övriga tillgångar 133 153 124 993 91 296 88 524 91 725
Summa tillgångar 650 553 634 485 558 337 511 359 475 532
Inlåning 215 211 182 443 144 950 135 658 130 542
Emitterade värdepapper m. m. 382 770 393 885 364 365 323 704 303 597
Övriga skulder 26 484 36 211 21 777 25 712 14 285
Uppskjutna skatteskulder 304 651 579
Efterställda skulder 1 998 1 997 1 996 1 995 4 948
Eget kapital 24 090 19 949 24 945 23 639 21 581
Summa skulder och eget kapital 650 553 634 485 558 337 511 359 475 532
Nyckeltal
% 2023 2022 2021 2020 2019
Nyutlåning, mnkr 71 068 105 404 107 076 95 138 75 514
Placeringsmarginal 0,85 0,78 0,77 0,76 0,75
Kreditförlustnivå -0,02 –0,01 0,00 –0,01 –0,01
K/I-tal 31 32,7 36,2 36 34
Avkastning på eget kapital 11,5 10,5 11,1 10,8 11,7
Avkastning på tillgångar 0,3 0,4 0,4 0,4 0,4
Antal anställda vid årets slut FTE 
2)
948 863 839 760 695
Kärnprimärkapitalrelation 12,3 12,8 13,5 13,4 13,1
Primärkapitalrelation 15,8 16,6 16,6 16,1 17,3
Total kapitalrelation 17,0 17,9 18,1 17,6 20,1
1)
Posten inkluderar provisionsnetto, nettoresultat av finansiella transaktioner samt övriga rörelseintäkter.
2)
Antal anställda uttryckt i heltidstjänster, rensat för sjukskrivning och tjänstledighet.
189SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Alternativa nyckeltal
Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures,
APM) är finansiella mått över historisk eller framtida resultat-
utveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som inte defi-
nieras i tillämpliga redovisningsregelverk (t.ex. IFRS och årsre-
dovisningslagen) eller i EU:s kapitalkravsdirektiv (CRD IV)/
kapitalkravsförordning (CRR).
SBAB använder alternativa nyckeltal när det är relevant för
att presentera och följa upp koncernens finansiella situation
och när de anses ge ytterligare värdefull information till använ-
darna av de finansiella rapporterna. SBAB har därtill valt att
visa nyckeltalen då de är praxis i branschen. Alternativa nyckel-
tal kan beknas på olika sätt och SBAB:s nyckeltal är därför
inte direkt jämförbara med liknande mått som presenteras av
andra företag.
Kreditförlustnivå
Definition: Periodens kreditrluster i förhållande till total utlåning till allmän-
heten (utgående balans).
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om kreditrlus-
ternas relativa storlek i förllande till den totala utlåningen.
Avkastning på eget kapital
Definition: Periodens rörelseresultat efter skatt i förhållande till genomsnitt-
ligt eget kapital (beräknat på ingående och utgående balans för perioden), jus-
terat för primärkapitallån och värdeförändringar på finansiella tillgångar som
redovisas över eget kapital.
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
nsamhet i förhållande till det utdelningsbara egna kapitalet.
Avkastning på eget kapital exkl. riskskatt
Definition: Periodens rörelseresultat efter skatt i förhållande till genomsnitt-
ligt eget kapital (beräknat på ingående och utgående balans för perioden),
justerat för primärkapitallån, värdeförändringar på finansiella tillgångar som
redovisas över eget kapital samt den per 2022 införda riskskatten.
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
nsamhet i förhållande till det utdelningsbara egna kapitalet.
K/I-tal
Definition: Periodens kostnader före kreditförluster i förhållande till peri-
odens rörelseintäkter.
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
kostnadseffektivitet.
KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Kreditförluster –93 –68
Utlåning till allmänheten 517 400 509 492
Kreditförlustnivå, % -0,02 -0,01
KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Resultat efter skatt 2 408 2 081
Genomsnittligt eget kapital 20 991 19 841
Avkastning på eget kapital, % 11,5 10,5
KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Rörelseresultat efter skatt 2 692 2 287
Gen. eget kapital 21 133 19 943
Avkastning exkl. riskskatt, %
1)
12,7 11,5
1)
Riskskatten uppgick för jan–dec 2022 till 261 mnkr.
KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Summa rörelsekostnader –1 664 –1 529
Summa rörelseintäkter 5 367 4 681
K/I-tal, % 31,0 32,7
K/I-tal exkl. flytt av resolutionsavgift
Definition: Periodens kostnader före kreditförluster i förhållande till perio-
dens rörelseintäkter, justerat för flytt av resolutionsavgiften från räntenetto
till påförda avgifter under 2022.
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
kostnadseffektivitet.
KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Kostnader –1 664 –1 529
Rörelseintäkter exkl. flytt av
resolutionsavgift 5 185 4 497
K/I-tal, exkl. flytt resolutionsavgift, % 32,1 34,0
190 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
K/U-tal
Definition: Periodens kostnader före kreditförluster i förhållande till total
utlåning till allnheten (beknat på ingående och utgående balans för peri-
oden).
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
kostnadseffektivitet.
Inlåning/Utlåning
Definition: Total inlåning i förhållande till total utlåning (utgående balanser).
Nyckeltalet avser att ge läsaren ytterligare information om inlåningens rela-
tiva storlek i förhållande till utlåningen.
Utfall nyckeltal 2014-2023
KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Summa rörelsekostnader –1 664 –1 529
Genomsnittlig utlåning till allmänheten 513 446 488 267
K/U-tal, % 0,32 0,31
KONCERNEN
mnkr 2023 2022
Inlåning från allmänheten 215 211 182 443
Utlåning till allmänheten 517 400 509 492
Inlåning/utlåning, % 41,6 35,8
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Utdelning 502 0 628 684 690 0 0 832 832 963
RoE
2)
12,10% 10,20% 12,30% 12,50% 12,10% 11,70% 10,80% 11,10% 10,50% 11,50%
Kapital, kärnprimärkapital över regelkrav 8,8% 6,0% 8,3% 6,00% 2,20% 2,40% 5,40% 4,30% 2,6% 2,2%
1)
Ingen data tilgänglig före 2014 då annat regelverk gällde.
2)
Definition ändrad 2017 därav skillnad (2013-2017) mot tidigare publicerade siffror
Övriga nyckeltalsdefinitioner
Antal anställda, FTE Antal anställda uttryckt i heltidstjänster, rensat för sjukskrivning och tjänstledighet
Avkastningar på tillgångar Periodens resultat efter skatt i förhållande till genomsnittlig balansomslutning
Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i förhållande till riskvägda tillgångar
Total kapitalrelation Kapitalbas i förhållande till riskvägda tillgångar
Primärkapitalrelation Primärkapital i förhållande till riskvägda tillgångar
Bruttosoliditetsgrad Primärkapital i förhållande till balansomslutning samt åtaganden utanför balansräkning omräknade med
konverteringsfaktorer
Likviditetstäckningskvot, LCR Likvida tillgångar i förhållande till 30 dagars nettokassautflöde i ett stressat scenario enligt EU-kommissionens
delegerade förordning 2015/61 om likviditetstäckningskrav
Överlevnadshorisont Antalet dagar som likviditetsbehovet kan täckas i ett stressat scenario utan att ny likviditet tillförs
Net Stable Fund Ratio, NSFR Likviditetsriskmått av strukturell karaktär som visar hur stabil koncernens upplåning är i relation till tillgångarna. NSFR
beräknas per 2020-12-31 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876
Nyutlåning
Definition: Periodens bruttoutlåning.
Nyckeltalet avser att ge läsaren en bild över periodens infde av afrer.
191SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Kontaktuppgifter
Kontakt IR
Telefon: 08 614 43 98
E-post: investor@sbab.se
Fredrik Jönsson
Head of Treasury
fredrik.jonsson@sbab.se
Pontus Niléhn
Head of Investor Relations
pontus.nilehn@sbab.se
Kristian And
Head of Funding
kristian.andre@sbab.se
Information till investerare
För mer information och kontaktuppgifter,
se sbab.se
Kontakt hållbarhet
Johanna Bark
Hållbarhetsstrateg
johanna.bark@sbab.se
Julia Wennberg
Hållbarhetsstrateg
julia.wennberg@sbab.se
Kontaktperson för redovisningen
Pontus Niléhn
Head of Investor Relations
pontus.nilehn@sbab.se
Finansiell kalender Kreditbetyg
Årssmma äger rum i Solna den 24 april 2024.
Adresser
Huvudkontor:
SBAB Bank
Box 4209
171 04 Solna
Besöksadress: Svetsarvägen 24
Telefon: 0771 45 30 00
Fax: 08 614 38 60
E- post: kundcenter@sbab.se
Telefon Företag & Brf: 0771 45 30 30
E- post Företag & Brf:
foretag-brf@sbab.se
Org. nr. 556253-7513
sbab.se
SBAB Bank
Box 1012
651 15 Karlstad
Besöksadress: Östra Torggatan 9, Arkaden
Telefon: 0771 45 30 00
Fax: 054 17 71 10
E- post: kundcenter@sbab.se
SBAB Bank
Box 53072
400 14 Göteborg
Besöksadress: Södra Larmgatan 13
Telefon: 0771 45 30 30
Fax: 031 743 37 10
E -post: foretag-brf@sbab.se
SBAB Bank
Rundelsgatan 16
211 36 Mal
Telefon: 0771 45 30 30
Fax: 040 664 53 58
E- post: foretag-brf@sbab.se
Delårsrapport jan–mar 2024 25 april 2024
Delårsrapport jan–jun 2024 17 juli 2024
Delårsrapport jan–sep 2024 25 oktober 2024
Bokslutskommuniké 2024 31 januari 2025
Moody’s Standard & Poor’s
Långfristig upplåning, SBAB A1 A 
Långfristig upplåning, SCBC Aaa
Kortfristig upplåning, SBAB P–1 A–1
192 SBAB ÅRSREDOVISNING 2023
Produktion: SBAB i samarbete med Öhrberg Design. Tryck: Molind 2023.