H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-012022-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-012021-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-01ifrs-full:IssuedCapitalMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-01ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-01ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-01ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-01iso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:sharesH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-012022-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-012022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-01-012022-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-01ifrs-full:IssuedCapitalMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-01ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-01ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-01ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-01H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-012021-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-012021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-012021-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember
2022
Årsredovisning
2 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Innehåll
Om SBAB
Året i korthet
VD-styreleseordförandeord
Trender och drivkrafter 
gra ord från vår chefsekonom 
Erbjudande och värdeskapande 
Vår hållbara styrmodell 
Året och målen
SBAB:s målområden 
Måluppfyllelse 
Ansvar & transparens 
Attraktiv arbetsplats 
Sunda finanser 
Ekonomisk Redovisning
Ekonomisk redovisning
Koncernens resultat 
Marknadsöversikt 
Aärsområde Privat 
Aärsområde Företag & Brf 
Upplåning och likviditet 
Risk- och kapitalhantering

Bolagsstyrningsrapport 
Förslag till vinstdisposition 
Styrelse 
Företagsledning 
Resultaträkning 
Rapport över totalresultat 
Balansräkning 
Förändringar i eget kapital 
Kassaflödesanalys
Finansiella noter 
Hållbarhetsnoter
Hållbarhetsnoter 
Hållbarhetsredovisning
i enlighet med ÅRL 
EU taxonomin

Rapportering enligt TCFD 
FN:s globala hållbarhetsmål 
GRI-/COP-index 
Styrelsens underskrifter 
Revisionsberättelse 
Revisorns rapport över översiktlig granskning 
Fem år i sammandrag 
Alternativa nyckeltal 
Kontaktuppgifter och adresser 
SBAB:s års- och hållbarhetsredovisning är upprättad i enlighet med GRI
Standards: Core option. Den utgör även en del av SBAB:s Communication on
Progress (COP) till FN:s Global Compact, hållbarhetsredovisning i enlighet
med årsredovisningslagen samt information om hur SBAB bidrar till Agenda
2030 och de globala hållbarhetsmålen. För ytterligare information om redo-
visningen och rapporteringsprinciperna, se sidan 166.
Den gula färgmarkeringen i innehållsförteckningen visar vilka sidor som har
varit föremål för revision. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bola-
gets revisor enligt så kallad lagstadgad granskning.
3SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Vi bidrar
till bättre
boende
och
boende-
ekonomi.
Med nytänkande och omtanke erbjuder SBAB lån, sparande
samt andra tjänster för bättre boende och boendeekonomi till
privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i
Sverige. Med våra tjänster vill vi möjliggöra och underlätta för
våra kunder i livets alla boendefaser – vare sig det handlar om att
köpa, sälja eller bara bo.
SBAB:s samhällsansvar är stort. Vi finansierar cirka 10 pro-
cent av allt boende i Sverige. Vi vill att alla ska ha någonstans att
bo, att alla ska kunna fatta kloka beslut för en trygg boendeeko-
nomi och ha möjlighet att bo hållbart och tryggt. Både idag och i
framtiden.
llbart företagande är en helt integrerad del i vår aär och i
styrmodellen för vår verksamhet. Vi prioriterar fyra av FN:s 17
globala hållbarhetsmål inom ramen för Agenda 2030, vilka vi
bedömer som särskilt påverkbara och relevanta för SBAB. De
vägleder oss att fatta ännu fler ansvarsfulla, långsiktigt aärs-
ssiga och hållbara beslut, och utgör en viktig referenspunkt
för prioriteringar i verksamheten. Vi har naturligtvis också ett
ansvar att bidra till att de övriga 13 målen uppnås.
Tillsammans med de andra bankerna är vi en del av den finan-
siella infrastrukturen i Sverige som alltid måste fungera. Privat-
personer måste kunna finansiera sina bostäder. Företag måste
kunna få de krediter och den likviditet som behövs för att kunna
bedriva sin verksamhet. Det är en förutsättning för en välfunge-
rande samhällsekonomi.
5SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Året  korthet
2218 19 20 21
9%
509
364
384
423
467
Ett år me br resultat
Total utlåning, mdkr Total inlåning, mdkr
2218 19 20 21
26%
182
125
131
136
145
6 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Året  korthet
Höjdpunkter under året
Nyckeltal i urval KONCERNEN
mnkr  
Räntenetto    
Provisionsnetto  
Nettoresultat finansiella transaktioner - -
Kostnader -  - 
Kreditförluster - 
Påförda avgifter -  (-)
Rörelseresultat    
Avkastning på eget kapital, %
, ,
K/I-tal, % , ,
Kärnprimärkapitalrelation, % , ,
Räntenetto, mnkr
4 655 4 114
2022 2021
Rörelseresultat, mnkr
2 639 2 641
2022 2021
Fortsatt god tillväxt
Vi fortsätter att växa. SBAB:s totala utlå-
ning ökade under året med 9,1 procent till
totalt 509,5 mdkr. Av det utgjorde, 349
mdkr bolån, 2 mdkr privatlån, 91 mdkr utlå-
ning till fastighetsbolag och 68 mdkr utlå-
ning till bostadsrättsföreningar.
Ökat fokus på inlåningen
Inlåningen utgör en viktig pusselbit för
SBAB:s förmåga att tillhandahålla ett
konkurrenskraftigt erbjudande för bolån
och bostadsfinansiering eftersom den
utgör en viktig och betydande andel av
vår totala finansiering. Inlåningens andel
av utlåningen ökade under året till 35,8
procent.
Gröna obligationer fortsatt viktigt
och prioriterat
SBAB:s obligationsköpare väger i allt
större utsträckning in hållbarhetskriterier
i sina investeringsbeslut. Under året fort-
satte SBAB att emittera gröna obligatio-
ner med utgångspunkt i vårt gröna obliga-
tionsramverk. Vid utgången av 2022 upp-
gick total utestående volym gröna obliga-
tioner till 36 mdkr, vilket motsvarar cirka 9
procent av vår totala obligationsfinansie-
ring.
Sveriges nöjdaste kunder i år igen
SBAB hade även under 2022 Sveriges nöj-
daste kunder inom både bolån och fastig-
hetslån enligt Svenskt Kvalitetsindex
(SKI), som varje år mäter kundnöjdheten
inom bank- och finansbranschen.
”Tillsammans” skapar samarbete i
vardagen
Teamarbete är en central del i SBAB:s vär-
deringsdrivna arbetssätt och vår fram-
gång är beroende av vår förmåga att sam-
arbeta. För att ytterligare förstärka det
har vi under året utvecklat ett koncept för
teamutveckling. Vi kallar det ”Tillsam-
mans” eftersom det syftar till att träna
och öka våra förmågor att lyckas tillsam-
mans.
SBAB beslutar om klimatmål
I december 2022 tog vi ett stort steg för
att driva på den gröna omställningen när
vi antog ett klimatmål att minska utsläp-
pen från vår utlåningsportfölj med 50
procent till 2038. Målet är i linje med det
globala 1,5- graders målet och är veten-
skapsbaserat .
7SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ett framgångsrikt
år  en turbulent och
osäker ti
VD- och styrelseordförandeord
Vilka är era reflektioner kring 2022?
Jan: Det har varit ett minst sagt annorlunda år. Först och främst
är situationen i Ukraina djupt beklaglig, inte minst utifrån ett
nskligt perspektiv. Hög inflation och kraftfulla räntehöjningar
har i efterdyningarna föranlett ökade kostnader för hushållen i
Sverige. Situationen är väldigt komplex och osäkerheten är fort-
satt hög. Från ett internt perspektiv känns det betryggande att
vi under de senaste åren har byggt en motståndskraftig organi-
sation som är flexibel och anpassningsbar och som kan hantera
förändrade förutsättningar.
Vad är ni mest stolta över?
Mikael: Som VD för SBAB finns det väl-
digt mycket att vara stolt över. Jag är
nog mest stolt över våra medarbetare
och vår samlade förmåga att anpassa
oss till förändrade förutsättningar, pre-
cis som Jan är inne på. Vi har på ett
snabbfotat och omtänksamt sätt lyckats
ställa om verksamheten med fokus på
att hjälpa och assistera våra kunder –
vare sig det handlar om att en av våra
många bolånespecialister stöttar en oro-
lig kund eller att vi gör bredare kommunikationsinsatser i syfte
att sprida kunskap om hur styrräntehöjningar påverkar ekono-
min, inflationen och inte minst bolåneräntorna eller hur man som
privatperson kan minska elförbrukningen i hemmet.
Hur ser ni på konkurrenssituationen på bolånemarknaden
och hur påverkar den SBAB?
Jan: Konkurrensen på bolånemarknaden har ökat kraftigt under
de senaste åren från såväl befintliga som nya aktörer. I grunden
tycker vi att ökad konkurrens är något bra. Det gagnar ju kun-
derna eftersom de får bättre villkor för att finansiera sina bos-
der. Samtidigt ställer det högre krav på oss att erbjuda ett slag-
kraftigt och vasst erbjudande. Vi får inte heller glömma att
marknadstillväxten för bostadskrediter har avtagit under året i
takt med utvecklingen på bostadsmarknaden. Vi förväntar oss
dessutom att den kan komma att avta ytterligare något fra-
ver. Vår ambition är att fortsätta växa och ta marknadsandelar,
men jag skulle säga att framtiden ser något mer utmanande ut.
Jan Sinclair, styrelseordförande för SBAB, och Mikael Inglander,
tillförordnad VD, ger sin syn på ett framgångsrikt men annorlunda år.
Vi är dock väldigt glada och ödmjuka över att så många männ-
iskor valde att bli kunder hos oss under 2022.
Inlåningen ökade kraftigt under 2022. Vilka är anledningarna
till detta?
Mikael: Jag tror att en viktig förklaring till vår goda tillväxt hand-
lar om ansvar och transparens. I takt med räntehöjningarna från
Riksbanken har vi löpande justerat upp räntan på våra sparkon-
ton. Här tycker jag att följsamheten för branschen som helhet
har varit bristfällig. Det är glädjande att många kunder tagit fasta
på detta faktum – varför ska jag som kund spara pengar hos en
aktör till en obefintlig eller väldigt låg
ränta när jag kan få betydligt bättre vill-
kor hos någon annan?
Jan: Den nuvarande situationen är väl-
digt annorlunda än den miljö vi har
befunnit oss i de senaste åren. Upplåning
genom kapitalmarknaden har blivit
dyrare i takt med stigande räntor. Det gör
att inlåningen blir en allt viktigare pussel-
bit för SBAB:s förmåga att kunna erbjuda
ett konkurrenskraftigt erbjudande för
bolån och bostadsfinansiering. Det är bra och viktigt att inlå-
ningens andel av vår finansiering ökade under året och vi ser
såklart gärna att den ökar ytterligare framöver.
Även utlåningen till fastighetsbolag växte kraftigt.
Hur kommer det sig?
Jan:r ett antal år sedan beslutade vi om en ny strategisk
inriktning som handlar om att växa tillsammans med prioriterade
kundgrupper till rätt risk och med god lönsamhet. Med priorite-
rade kundgrupper menar vi bolag som bygger eller äger bostads-
fastigheter, till exempel hyresrätter, bostadsrätter och samhälls-
byggnader. Att utlåningen fortsatte att växa under 2022 är ett
tydligt kvitto på att strategin fungerar. Det är också ett bevis för
att vi har ett starkt erbjudande och mycket professionella och
kompetenta medarbetare. Dessutom är utvecklingen positiv uti-
från ett diversifieringsperspektiv – både vad gäller våra intäkter
och sammansättningen av vår utlåningsportfölj.
Stolt över våra
medarbetare och vår
samlade förmåga att
anpassa oss.
8 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
VD-och styrelseordförandeord
Hur, om något, har SBAB:s kreditkvalitet påverkats av den
senaste tidens utveckling?
Mikael: Trots utvecklingen och den ökade osäkerheten har vi
ännu inte noterat några väsentliga förändringar i kreditkvalite-
ten i vår utlåningsportfölj. Det kanske inte är så konstigt efter-
som tillgångssidan på vår balansräkning består av bostäder och
bostadsfastigheter, vilka över tid tenderar att vara relativt sett
kra och stabila tillgångar. Kreditkvali-
tet är dock ett ytterst viktigt område
för oss och vi är medvetna om att den
kommande tiden kan bli utmanande för
såväl hushåll som företag. Vi har för-
modligen ännu inte sett de fulla eek-
terna av de snabba räntehöjningarna i
ekonomin och bostadsmarknaden. Vi
fortsätter att analysera och följa upp
utlåningsportföljen noggrant. Vi gör
också löpande justeringar av de villkor
som vi tillämpar när vi beviljar krediter
för att de på ett så bra och rättvisande
sätt som möjligt ska återspegla de rådande marknadsförut-
sättningarna. Vi ämnar såklart även fortsättningsvis att finnas
tillgängliga för våra kunder.
Det har blivit allt större fokus på finansbranschens roll i den
hållbara omställningen. Vad gör SBAB inom området?
Jan: Vårt hållbarhetsarbete har pågått länge och brett och det är
vi så klart väldigt glada och stolta över. Förntningarna för hur
företag förntas arbeta med den här typen av frågor kommer
att öka ytterligare framöver. För att vara relevanta över tid be-
ver vi hela tiden höja vår ambitionsnivå. En del i detta handlar om
att bli bättre på att sätta mål och följa upp vårt arbete. Under
2022 har SBAB bland annat beslutat om ett nytt långsiktigt kli-
matreduktionsmål vilket inner att vi ska reducera våra totala
utsläpp från aären i enlighet med Parisavtalets mål om att
begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader. Det
handlar om såväl de direkta utsläppen från vår egen verksamhet
som de indirekta utsläppen kopplade till vår utlåning.
Är ni nöjda med det ekonomiska resultatet för 2022?
Jan: Vi står på en stadig grund. Det ekonomiska resultatet för
2022 var fortsatt starkt trots vissa utmaningar kring bland annat
marginalutvecklingen för bolån och den nya bankskatten. Vi växer
med god lönsamhet i linje med vårt långsiktiga mål från ägaren om
att uppnå en avkastning på eget kapital om minst 10 procent.
Mikael: Vår goda utveckling möjliggör en
fortsatt hög investeringstakt i verksam-
heten för att uppnå långsiktig konkur-
renskraft och möta de förändringar som
SBAB och marknaden står inför. Vi ser
ett tydligt behov av att upprätthålla och
utveckla den befintliga verksamheten
men också att skapa tillväxt och utveckla
verksamheten genom att förändra och
bygga nytt. Just nu lägger vi särskilt
mycket fokus på investeringar inom tek-
nisk infrastruktur för att skapa rätt för-
utsättningar framåt. Över tid hoppas vi
kunna skifta fokus mot mer kundnära aärsutveckling för att
ytterligare förbättra kundmötet och vårt totala kunderbjudande
med digitalisering, hållbarhet och enkelhet i fokus.
Avslutningsvis Mikael, vad är ditt främsta fokus under 2023?
Mikael: Vi kommer fortsätta lägga kraft på att hjälpa våra kunder
att anpassa sig till ett tuare ekonomiskt läge. Det mesta talar
för att det kommer att dröja innan det vänder och det blir än vik-
tigare framöver att vi delar med oss av vår kunskap och erbjuder
råd eller stöd till de kunder som behöver det. Med hjälp av alla
våra kunniga och omtänksamma medarbetare är jag övertygad
om att vi tillsammans kommer att lyckas med detta och samti-
digt fortsätta växa och ta marknadsandelar.
Vår goda
utvecklingjligr
en fortsatt hög
investeringstakt.
Mikael InglanderJan Sinclair
9SBAB ÅRSREDOVISNING 2022 9SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Trender och
drivkrafter
1
AI & datahantering
Genom prediktiva modeller ges företag
större möjligheter än tidigare att göra sitt
kunderbjudande mer relevant, både
genom vad och när vi erbjuder kunden en
tjänst. För att särskilja sitt kunderbju-
dande från övriga aktörer måste företag
ta kontrollen över hanteringen av interna
och externa data. I förlängningen kan det
skapa insikter om vad kunderna behöver
innan de själva frågar efter det. Att opti-
mera marknadsföring och erbjuda högre
grad av självservice genom eektiv kom-
munikation blir allt viktigare.
2
Digitala processer
Allt större del av värdekedjor digitaliseras.
Det handlar om snabbhet och om förhöjd
kundupplevelse genom digitala kundflö-
den och processer, om kostnadseektivi-
tet i onboarding och förvaltning samt om
korsförsäljning och service i alla kanaler.
3
Eektivitet
Eektivitet i form av lägre marginalkost-
nader för stora aärsvolymer och för
nga kundkontakter till hög kundnöjd-
het är avgörande för långsiktig lönsam-
het. I takt med att digitaliseringen av
kund- och aärsprocesser förenklas,
utvecklas och förbättras går framtidens
marginalkostnad mot noll.
4
Hållbarhet
Världen har en aärsplan: Agenda 2030
med de globala hållbarhetsmålen.
Omvärld, samhälle och kunder förväntar
sig och ställer högre krav på hållbarhet.
Företag förväntas ta ansvar för helheten
och skapa resultat för alla intressenter
som påverkas av verksamheten, samt
bidra till att vi tillsammans når de globala
hållbarhetsmålen inom ramen för Agenda
2030 genom att integrera dem i verksam-
hetsstyrningen.
5
Ny finansiering
Ny finansiering består bland annat av
hållbar obligationsfinansiering i form av
gröna och sociala obligationer. Inom
bostadsfinansiering kan ny finansiering
också handla om värdepapperisering och
bolånefonder.
6
Omnikanal & 360
Den digitala utvecklingen skapar nya
kommunikationskanaler. Kunderna ställer
allt högre krav på företagens förmåga att
göra kundmötet enkelt och relevant, obe-
roende av vilken eller vilka kanaler kunden
vill använda. Varje kanal behöver tydligt
bidra till kundupplevelsen och kundrela-
tionen och fungera tillsammans för en
friktionslös process och upplevelse. Alla
kanaler behöver vara sammankopplade
för att möjligra bästa service.
Vår 10 omvärldstrender
De senaste åren har vår tillvaro präglats av stor osäkerhet, oro
och förändring i omvärlden med både en pandemi, energikris,
inflation och krig. Det har bidragit till att vi nu går in i en lågkon-
junktur. Samtidigt som SBAB arbetar aktivt och taktiskt för att
hantera osäkerhet och hjälpa våra kunder pågår även större, mer
strukturella förändringar av vår bransch och de krav som ställs på
oss som verksamhet. I detta avsnitt pratar vi om trender och den
allt snabbare förändringstakt som gäller för såväl kundernas
beteende som deras förntningar - och våra förutsättningar att
skapa kundupplevelser som möter dessa.
I tio kundpåverkande och långsiktiga trender summerar vi de
omvärldsförändringar vi anser ha störst påverkan på SBAB nu
och framåt. Hur vi förändrar och utvecklar vår verksamhet med
hänsyn till dessa trender är avgörande för SBAB:s långsiktiga
konkurrenskraft och framgång. På en snabbt föränderlig mark-
nad är vi aldrig framme vid vårt mål, utan måste ständigt arbeta
för att nå vår vision.
10 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
7
Open banking
Digitalisering och regelverk likt PSD2/3
ökar transparensen och öppnar upp för
hantering av transaktioner och kundinfor-
mation genom andra aktörer än enbart
hos den bank där kunden har sitt engage-
mang. Denna öppenhet gällande data för-
ändrar kundupplevelsen inom bankbran-
schen. Genom att samla kunders data
från olika banker och relevanta källor kan
kunden erbjudas en förbättrad kundupp-
levelse.
8
Personalisering
Trenden kring personalisering blir allt tyd-
ligare. Produkter, tnster, innehåll i kom-
munikation samt erbjudanden anpassas
och skräddarsys utifrån varje enskild mot-
tagare. Lyckad personalisering ger för-
bättrad kundupplevelse (det vill säga mer
relevanta lösningar till rätt pris vid rätt till-
fälle), vilket leder till ökad kundnöjdhet,
lojalitet och lönsamhet.
9
Plattformsekonomi och
helhetserbjudande
Allt fler tjänster flyttar in på färre, större
plattformar som kan möta flera relaterade
kundbehov på samma ställe. När kunden
konsumerar en tjänst eller vara finns det
ofta ett flertal andra närliggande problem
och möjligheter som kan och önskas lösas
samtidigt. Vid till exempel köp av en
bostad behövs även en hemförsäkring
och ett elavtal. Behov som hänger sam-
man på det viset går att adressera med
ett helhetserbjudande. Ett sådant erbju-
dande som tillgodoser fler behov under en
kunds boenderesa kan attrahera nya kun-
der och srka lojaliteten hos befintliga
kunder.
10
Snabbhet
Förändringstakten i samhället och
näringslivet ökar. Snabbhet och förmåga
att justera vår aär är därr en nyckelför-
måga för vår överlevnad och långsiktiga
konkurrenskraft i dagens föränderliga
digitala värld. Det gäller för vår organisa-
tion, våra medarbetare, våra produkter
och våra kunder.
11SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Svensk ekonomi prägla
av Ukrainakriget
Efter den historiskt sett mycket höga
BNP-tillväxten 2021, som var ett resultat
av glädjeskuttet efter coronapandemins
värsta fas, kom svensk ekonomi att växa
betydligt långsammare under 2022. Till-
växten låg ändå en bit över det historiska
årsgenomsnittet, trots en inflation på
över 10 procent (mätt med KPIF) och
markant höjda räntor. Näringslivets inves-
teringar och hushållens konsumtion var
de faktorer som bidrog mest till den rela-
tivt goda tillväxten. Trots urholkade real-
löner ökade den privata konsumtionen
som ett resultat av en mycket god
utveckling på arbetsmarknaden med sti-
gande sysselsättning och fallande arbets-
löshet. Hushållens höga sparkvot bedöms
också ha spelat stor roll för detta. Inneva-
rande år (2023) väntas den höga inflatio-
nen ändå till sist ta ut sin rätt och bidra till
fallande BNP.
Högsta inflationstakten sedan 1990-
talet
Redan mot slutet av 2021 hade det kom-
mit tydliga signaler om att inflationen var
på uppgång, men en bra bit in på det nya
året bedömde fortfarande många prog-
nosmakare - i synnerhet Riksbanken - att
uppgången var temporär och att inflatio-
nen relativt snabbt skulle falla tillbaka.
Rysslands invasion av Ukraina i gryningen
den 24 februari blev den definitiva spiken
i kistan för den slutsatsen. Inflationen
kom efter invasionen att stiga till nivåer
som inte skådats sedan 1990-talet till
följd av ökade leveransproblem av flera
viktiga varor, som livsmedel och energi
och de ekonomiska sanktioner som vidta-
gits mot Ryssland. Även fortsatta leve-
ransproblem från Kina i kölvattnet av
fortsatt stora coronanedstängningar
bidrog till detta. Inflationen väntas inte
återgå till Riksbankens mål förrän under
2024.
Räntorna steg snabbt till följd av den
galopperande inflationen
Redan under hösten 2021 hade SBAB lagt
in kommande räntehöjningar i progno-
serna, men ingen prognosmodell i världen
hade kunnat förutspå vad som komma
skulle efter att Ryssland invaderat
Ukraina. Den snabba uppgången i - och
%
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
19 20 222118
3 M
3 Y
5 Y
Genomsnittliga bolåneräntor
Några ord från vår Chefsekonom Robert Boije
varaktigt höga - inflationen drev upp
marknadsntorna till nivåer som inte
setts på många år. Den höjde också ban-
kernas upplåningskostnader med flera
procentenheter, vilket i sin tur drev upp
bolånentorna till mellan 4 och 5 pro-
cent, beroende på bindningstid.
Stort prisfall på bostäder
I inledningen av pandemin gjorde flera
stora prognosmakare bedömningen att
bostadspriserna skulle falla. I stället
skedde det omvända. Under de inledande
pandemiåren steg bostadspriserna ovän-
tat, och dessutom kraftigt, trots markant
ökande arbetslöshet och räntenivåer som
låg relativt stilla. I efterhand har den pris-
uppgången förklarats med att hushållens
preferenser och vilja för att betala för
boende ökade kraftigt under den situa-
tion med mycket hemarbete och hemes-
ter som pandemin medförde. När bolåne-
räntorna sedan ökade kraftigt under
2022 kom dock till sist ändå det stora
prisfallet på bostäder.
Makroekonoisk utveckling KONCERNEN
 
BNP-utveckling (%) , ,
Inflation, KPI (%) , ,
Styrränta, årsslut (%) , ,
Bostadspriser (%) -, ,
Bostadsinvesteringar (antal påbörjade)    
Källa: SBAB, prognos  februari  för BNP-utveckling och bostadsinvesteringar.
12 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Under det gångna året föll bostadspriserna med mellan 15 och
20 procent beroende på bostadsform och region. Flera av prog-
nosmakarna, inklusive SBAB, spådde ett boprisfall kring just 20
procent när vidden av räntehöjningarna stod klar. Prisfallet kan
te sig dramatiskt för de hushåll som precis kommit in på
bostadsmarknaden och köpt på toppen. Samtidigt ligger pri-
serna idag fortfarande över de som förelåg innan den oväntat
stora prisuppgången under de inledande pandemiåren.
Kraftigt minskad aktivitet på bostadsmarknaden
Det stora fallet i bostadspriserna har gått hand i hand med en
rejäl nedgång i omsättningen på bostäder. Antalet budgivare
minskade kraftigt under 2022 och annonstiderna ökade. Utbu-
det av bostäder ökade snabbt och låg under andra halvan av året
långt över de tre närmaste föregående årens nivåer. Dessutom
minskade efterfrågan kraftigt på nyproducerade bostäder.
Trippelsmäll mot bostadsbyggandet
Byggsektorn är en av de sektorer som drabbats hårdast av infla-
tionen och ränteuppgångarna, vilket blev särskilt tydligt i slutet
av 2022 då efterfrågan sjönk kraftigt på nyproduktionen. Även
antalet byggstarter föll kraftigt.
Byggkostnadsindex har gått upp mycket mer än den allmänna
inflationen till följd av stora prisuppgångar på flera viktiga mate-
rial i byggandet samt stigande drivmedelspriser. Dessa prisupp-
gångar har byggbolagen inte kunnat kompensera för genom
höjda priser eftersom priserna på konkurrerande bostäder på
andrahandsmarknaden samtidigt har fallit. Därtill har den höga
inflationen, som urholkar hushållens köpkraft, i kombination med
markant stigande bolåneräntor, minskat efterfrågan på bostäder
generellt. Allt detta har sammantaget bidragit till en rejält mins-
kad lönsamhet för att bygga nya bostäder. Många redan plane-
rade projekt har därr kommit att skjutas på framtiden. Antalet
påbörjade bostäder väntas uppgå till 35 000 under 2023. Jäm-
fört med toppåret 2021 är det en nedgång med nästan 50 pro-
cent eller 33 000 bostäder.
Det lägre bostadsbyggandet till trots fortsätter bostadsbris-
ten att sjunka då befolkningen ökar långsammare än byggandet.
Bostadsbristen bedöms uppgå till omkring 51 000 bostäder i
slutet av detta år.
13SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
S skapar
vi värde
Med nytänkande och omtänksamhet gör vi det möjligt för över en halv miljon människor
att äga sitt hem och för företag att finansiera bostadsfastigheter. Genom vår verksamhet
vill vi på ett ansvarsfullt sätt möjliggöra och underlätta i livets alla boendefaser samt bidra
till att öka kunskapen om boende och boendeekonomi.
Aärsområde Ftg & Brf
2 942 13 700
Fastighetslånekunder Sparkunder
Inom Aärsområde Företag & Brf (bostadsrättsföreningar) erbjuder
vi bostadsfinansieringslösningar till fastighetsbolag, bostadsut-
vecklare och bostadsrättsföreningar samt sparkonto till företag och
organisationer. Vi finansierar flerbostadshus, såväl befintliga som
under nybyggnation. Vi erbjuder personlig service till våra kunder
vilka är koncentrerade till tillväxtregionerna kring våra kontor i
Stockholm, Göteborg och Malmö. Vår utlåning inom detta aärs-
område motsvarar cirka 30 procent av SBAB:s totala utlåning.
Marknadsandelen för fastighetsutlåning till fastighetsbolag upp-
gick vid årsskiftet till 17,38 procent och marknadsandelen för utlå-
ning till bostadsrättsföreningar till 10,69 procent.
Aärsområde Privat
292 000 485 000
Bolånekunder Sparkunder
Inom Aärsområde Privat erbjuder vi tjänster inom boende och
boendeekonomi, såsom lån- och sparprodukter, bostadssöktjäns-
ter, fastighetsmäklartjänster, kommunikationsplattform och för-
säkringsförmedling. Verksamheten bedrivs under varumärkena
SBAB, Booli, Hittamäklare och Boappa. Kärnprodukten är bolån.
SBAB har inga bankkontor för fysiska kundmöten. Vi möter våra
kunder och användare digitalt och per telefon. Vår marknadsandel
avseende bolån uppgick vid årsskiftet till 8,51 procent, vilket gör
oss till den femte största bolåneaktören i Sverige. Booli.se har
Sveriges största samlade utbud av bostäder till salu.
Vår kunder
Erbjudande och värdeskapande
14 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Erbjudande och värdeskapande
Bolån och boendeekonomi utan krångel!
Med våra tjänster inom boende och boendeekonomi vill vi möjliggöra och underlätta i livets
alla boendefaser – vare sig det handlar om att köpa, sälja eller bara bo.
Byggstenar för vårt erbjudande
Finansiellt kapital & utlåning
Vi tar in vårt finansiella kapital från tre olika källor - eget kapital
från ägaren, upplåning via kapitalmarknaden och inlåning från
allmänheten. I utbyte betalar vi ränta och utdelning. Det finan-
siella kapitalet omvandlar vi till olika typer av lån och finansiering
för våra kunder.
Data
I vår verksamhet hämtar vi in och hanterar stora mängder informa-
tion och data om boende och boendeekonomi, som vi på ett trans-
parent och ansvarsfullt sätt omvandlar till kunskap och tjänster
som förbättrar kunderbjudandet och kundupplevelsen.
Sälj Bo
Mäklarrekommendationer
Bostadsvärdering
Bostadsannonser
Tjänser via
samarbetspartners:
• Deklarationshjälp
Omfinansiering
Sparande
Privatlån
Kommunikations- och
administrationstjänst för
bostadsrättsföreningar och
boende
Styrelseverktyg
Tjänser via
samarbetspartners:
• Byggrådgivning
Köp
Bolån och
bostadsfinansiering
Bostadsvärdering
Bostadsannonser
Tjänser via
samarbetspartners:
• Hemförsäkring
• Livförsäkring
• Juridisk rådgivning
• Elavtal
15SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Vår hållbara styrmodell
S styr SBAB
verksamheten
Vi styr verksamheten med vår hållbara styrmodell. Den beskriver på ett enkelt och tydligt
sätt varför vi finns, vart vi ska, vad vi ska göra för att komma dit och hur vi tillsammans ska
göra det. Fokus och prioritering genom en balans mellan vad vi ska göra och hur vi ska göra
det är en förutsättning för att nå vår vision – att erbjuda Sveriges bästa bolån.
Aärsidé &
Strategier
Ansvar och
transparens
Attraktiv
arbetsplats
Sunda
finanser
ra
värderingar
Inkluderande
ledarskap
Regelverk
Nytänkare med fokus på boendet Värderingsdrivet arbetssätt
Själv drivande
med arbetare
Va Hur
Vision: Att erbjuda Sveriges bästa bolån
Vart
Mission: Vi bidrar till bättre boende och boendeekonomi
Varför
16 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Mission: Vi bidrar till bättre
boende och boendeekonomi
SBAB är ett syftesdrivet företag. Vår mission berättar varför vi
finns och vad vi bidrar med. Vår mission gör oss stolta och enga-
gerade. Med ordet ”bättre” i vår mission tar vi ställning och tyd-
liggör att vi driver vår verksamhet ansvarsfullt och hållbart och
att vår roll i samhällsekonomin är viktig.
Vision: Att erbjuda
Sveriges bästa bolån
Vår vision är vårt slutmål och det vi vill erbjuda våra kunder.
Visionen sporrar oss till att hela tiden bli bättre. SBAB:s fokus
och huvudsakliga produkt är bolån till privatpersoner samt
bostadsfinansiering till bostadsrättsföreningar och fastighets-
bolag. Att erbjuda Sveriges bästa bolån ställer stora krav på
nytänkande och omtanke. När vi har nått våra mål inom ramen
för våra tre målområden Ansvar och transparens, Attraktiv
arbetsplats och Sunda finanser, då har vi nått vår vision att
erbjuda Sveriges bästa bolån.
Varför
Vart
Ansvar och
transparens
Attraktiv
arbetsplats
Sunda
finanser
Läs mer på
sidan 26.
Läs mer på
sidan 34
Läs mer på
sidan 38.
Vår hållbara styrmodell
17SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Aärsidé
Vår aärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån
och sparande samt andra tjänster för bättre boende och boen-
deekonomi till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fast-
ighetsbolag i Sverige. Nytänkande betyder att vi kontinuerligt
utvecklar och förbättrar vårt kunderbjudande. Omtanke betyder
att vi alltid med ansvar och transparens jobbar på långsiktiga
relationer och sätter kunden först, oavsett situation. Lån är
bolån, bostadsfinansiering och privatlån. Sparande är inlånings-
tjänster. Vår utlåning till privatpersoner, bostadsrättsföreningar
och fastighetsbolag är koncentrerad till Stockholm, Göteborg
och Malmö samt andra universitets- och tillväxtorter där efter-
frågan är som starkast. Boende och boendeekonomitjänster är
bland annat bostadssök, mäklarrekommendationer, bostadsvär-
dering och försäkringstjänster.
Strategier
Det händer mycket inom den digitala tjänsteutvecklingen i bank-
och finanssektorn. Nya aktörer driver på utvecklingen och nya
regleringar ritar om spelplanen. Att endast erbjuda en jämförbar
banktjänst är inte en vinnande strategi för framtiden. Vårt hel-
hetserbjudande med tjänster inom boende och boendeekonomi
hjälper till att lösa kundernas problem och tillgodose deras
behov genom hela boenderesan. Att vara väldigt bra i sin nisch,
att driva utvecklingen med tjänster som kunden behöver, använ-
der och värdesätter menar vi är ett framgångsrecept för framti-
den. Vi har ett antal verksamhetsstrategier som syftar till att
åskådligra vägen mot att erbjuda Sveriges bästa bolån och
tydliggöra vår position i boenderesan. Det handlar bland annat
om strategier för kunderbjudande och distribution inom respek-
Va
– Nytänkare me
fokus p boendet
Vår hållbara styrmodell
FN:s global hållbarhetsmål
SBAB, liksom hela näringslivet, har en viktig roll i att
bidra till att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Vi
har identifierat och valt ut fyra för oss prioriterade
mål. De utgör en integrerad del av vår verksamhet
och vägleder oss till att fatta ännu fler ansvarsfulla
och långsiktigt hållbara beslut.
Läs mer på sidan 179.
tive aärsområde samt strategier för IT, data science, innova-
tion, risk, finansiering och HR.
Regelverk
God riskhantering, regelefterlevnad samt intern styrning och
kontroll är grundförutsättningar och självklarheter för SBAB. Det
möjligr också ett högt tempo i verksamheten. Regleringen av
bank- och finanssektorn har ökat kraftigt under de senaste åren
och SBAB arbetar löpande med att säkerställa att vi förhåller oss
till gällande regelverk. Som en del i vårt arbete för god regelefter-
levnad har vi interna regler i form av styrande dokument. Vi vär-
nar om en företagskultur där varje medarbetare förväntas ta
ansvar hela vägen, agera etiskt och följa externa och interna
regelverk.
18 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
SBAB är ett värderingsdrivet företag
För att lyckas på en konkurrensutsatt marknad som förändras
allt snabbare krävs ett värderingsdrivet arbetssätt. Vårt värde-
ringsdrivna arbetssätt handlar om inkluderande ledarskap och
självdrivande medarbetare där alla fattar kloka beslut i vardagen.
Det skapar det tempo som behövs för att SBAB ska vara konkur-
renskraftigt. Arbetssättet bygger på tydlighet, transparens och
tillit. Det möjliggör beslutsamhet, mod, nytänkande, vardags-
innovation och kontinuerligt lärande. Resultatet blir nöjda kun-
der, tillväxt, lönsamhet och långsiktig konkurrenskraft. Vi arbe-
tar aktivt med att utveckla vårt värderingsdrivna arbetssätt,
med den självdrivna medarbetaren och det inkluderande ledar-
skapet i centrum. Vårt värderingsdrivna arbetssätt är vårt spel-
Hur
– Värderingsdrivet
arbetstt
Vår hållbara styrmodell
Vår värderingar
Våra fyra värderingar med förklarande innebärandepunk-
ter är vår gemensamma attityd, vårt spelsystem och grun-
den i vår företagskultur.
Vi är stolta pros
Jag är aärsmässig och levererar.
Vi tar alla ansvar för kunden.
Vi jobbar på långa relationer.
Jag utvecklar ständigt min
kompetens.
Vi älskar att göra aärer.
Vi jobbar smart med fart
Jag agerar direkt och tar frågan.
Vi prövar och lär oss.
Jag krånglar inte till det.
Jag vågar utmana och tänka nytt.
Vi samarbetar och kalibrerar.
Vi tar ansvar – hela vägen
Jag tänker steget före.
Vi tar beslut där frågan kan lösas.
Jag är rädd om pengar.
Vi agerar hållbart.
Jag gör skillnad och ser till
helheten.
Vi lyckas tillsammans
Vi gör mål och firar framgångar.
Jag är rak och tydlig.
Min kunskap är allas.
Jag är prestigelös och bryr mig.
Vi inkluderar och utvecklas av
varandras olikheter.
system och handlar om att alltid arbeta utifrån våra värderingar
som styrmedel. Precis som ett lag, tränar vi, pratar, diskuterar
och ger feedback för att bli bättre. Det handlar om att hela tiden
möjligra för alla att ta egna initiativ och fatta kloka beslut. Det
värderingsdrivna arbetssättet ställer stora krav på modiga ledare
med ett helhetsperspektiv. Ledaren agerar förebild, är tydlig
med förväntningar och visar tillit genom att avstå från att detalj-
styra och delegera lösningar - så byggs det gemensamma enga-
gemang som krävs för att alla ska vara självdrivande.
Läs mer på sidan 35.
19SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
SBAB:s målområden
Mål och
utfall
2022
Vi skiljer inte på aärsmål och hållbarhetsmål -
grunden för all verksamhet måste vara hållbar.
20 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
SBAB:s målområden
Mål och
utfall
2022
21SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
SBAB:s mål-
områden
SBAB har tre hållbara målområden som vi styr verksamhe-
ten mot. Genom att uppfylla målen når vi lönsamhet både
på kort och lång sikt. Det är inte bara när vi når våra mål som
vi bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Vi bidrar även på
gen dit.
SBAB:s målområden
Analys som grun för strategisk
riktning och prioritering
Omvärldsanalys
En analys av viktiga omvärldsfaktorer som baseras på SBAB:s tio
kundpåverkande trender, hållbarhetsfaktorer, övriga trender i sam-
hället samt reglering och lagstiftning, ligger till grund för att identi-
fiera de områden där SBAB har störst påverkan.
Hållbarhetsanalys
Hållbarhetsanalysen består av intressentdialog med särskilt viktiga
intressentgrupper som påverkar och påverkas av SBAB:s verksamhet.
Dialogen hjälper oss att prioritera vårt arbete och tydligr vilka ll-
barhetsaspekter vi bör fokusera på.
s.168
22 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ansvar &
transparens
Attraktiv
arbetsplats
Sund
finanser
Tre målområden
Med utgångspunkt i våra analyser har vi fast-
ställt tre hållbara målområden för verksamhe-
ten med mål att styra mot vår vision.
s.26
s.34
s.38
Kalibrering för
att ntegrer och
uppdater
SBAB:s målområden
För att säkerställa att vi hela tiden styr
och driver vår verksamhet hållbart i
den takt och riktning som krävs be-
ver vi kalibrera våra hållbara målområ-
den. För att göra det så uppdaterar vi
vår hållbarhetsanalys löpande i syfte
att identifiera utmaningar och / eller
möjligheter inom målområdena. Ana-
lysen utgör ett viktigt verktyg för styr-
ning, uppföljning och prioritering i den
dagliga verksamheten. Den guidar och
styr oss i att utveckla och integrera
hållbarhet in i verksamheten.
Läs mer på sidorna 168-169.
23SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Måluppfyllelse
SBAB:s vision är att erbjuda Sveriges bästa bolån. Vi förklarar vår vision med våra
tre hållbara mål områden. Respektive målområde innehåller ett antal övergripande
mål. När vi har nått de övergripande målen har vi nått vår vision.
2022 2021

Ansvar &
transparens
Mål: Hållbarhetsindex, placering i
varumärkesundersökning.
Topp  :a :a :a
Vi skiljer inte på hållbarhet och aärsmässighet. Med ett hållbart perspektiv på vår aär och verksamhet blir vi kort- och långsik-
tigt konkurrenskraftiga. Vi följer upp kundernas och allmänhetens syn på SBAB:s ansvarstagande varje kvartal i en undersökning som
fokuserar på uppfattningen av SBAB som ett hållbart företag. I kvartalsmätningen ingår tolv av våra konkurrenter.
Transparens: Andel kunder som anser att SBAB har
ett erbjudande som är tydligt och enkelt att förstå.
n/a  %  % n/a
Vi strävar efter att vara så transparenta, enkla och tydliga som möjligt i vårt kunderbjudande och i vår kommunikation. Det gör
att våra kunder kan fatta kloka och medvetna beslut.
Nöjda kunder: Sveriges
nöjdaste kunder enligt Svenskt
Kvalitetsindex (SKI).
Bolån
Topp  :a :a :a
Nöjda kunder är en förutsättning för goda resultat och ett viktigt kvitto på våra framsteg i resan mot vår vision. Transparens,
ansvarstagande, enkelhet, tillgänglighet och god service tillsammans med digitalisering och ett hållbart kunderbjudande är
avgörande för att lyckas.
Fastighetslån
Topp  :a :a :a
Attraktiv
arbetsplats
Jämställdhet och mångfald: Jämställdhet mellan
kvinnor/män i chefspositioner (inom spannet).
/% /% /% /%
Jämställdhet och mångfald är en av vår tids viktigaste frågor. Vi vet dessutom att demografiskt diversifierade organisationer
presterar bättre. För oss är jämställdhet en viktig dimension inom mångfald och jämlikhet. Vi har som mål att minst  procent
av chefspositioner ska innehas av det underrepresenterade könet.
Medarbetarupplevelse: Medelvärde i
medarbetarundersökning för "mycket bra
arbetsplats" med medelvärde på en skala -.
n/a
, , n/a
En mycket positiv medarbetarupplevelse är en förutsättning för att prestera högt och därmed för att kunna nå vår vision.
Vi vill att en överväldigande majoritet av våra medarbetare ska ha en starkt positiv upplevelse av SBAB som arbetsplats. Ny
medarbetarundersökning under året gör att det inte finns något historiskt utfall och ingen målnivå satt för nästa år.
Engagerade medarbetare: Engagemangsindex från
medarbetarundersökning med medelvärde på en
skala -.
n/a
, n/a n/a
Engagemang driver prestation. Är vi engagerade på jobbet presterar vi högt och driver utveckling och förändring.
Engagerade medarbetare påverkar varandra, utvecklar varandra och skapar tillsammans en riktigt attraktiv arbetsplats. Ny
medarbetarundersökning under året gör att det inte finns något historiskt utfall och ingen målnivå satt för nästa år.
Sund
finanser
Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över tid.
% , % , % ,%
God lönsamhet är ytterst ett kvitto på en väl fungerande verksamhet. Nöjda kunder som driver tillväxt tillsammans
med en underliggande kostnadseektivitet utgör förutsättningarna för långsiktig lönsamhet. Vi har som mål att uppnå
en avkastning på eget kapital som överstiger  procent över tid.
Utdelning: Ordinarie utdelning av årets vinst efter
skatt med beaktande av koncernens kapitalstruktur.
%  %  %  %
En del av vår finansiering kommer från vår ägare svenska staten i form av eget kapital. För sin insats får ägaren avkastning i form
av den vinst som genereras i verksamheten. Av vinsten ska enligt ägarens utdelningsmål minst  procent av resultatet efter
skatt delas ut, med hänsyn tagen till SBAB:s kapitalstruktur.
Kapitalisering: Kärnprimärkapi-
talrelation och total kapitalrelation
över det av Finans inspektionen (FI)
kommunicerade regelkravet.
Kärnprimär-
kapitalrelation
,% , % , % ,%
Att SBAB är väl kapitaliserat är viktigt eftersom det bidrar till förtroende från våra intressenter, ekonomisk stabilitet och
möjlighet att växa. Enligt våra kapitalmål och i linje med ägarens finansiella mål ska kärnprimärkapitalrelationen och den
totala kapitalrelationen under normala förhållanden ligga , procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade
regelkrav.
Total kapital-
relation
,% , % , % ,%
5
Målområden Mål för  Resultat
SBAB:s målområden
24 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
2022 2021

Ansvar &
transparens
Mål: Hållbarhetsindex, placering i
varumärkesundersökning.
Topp  :a :a :a
Vi skiljer inte på hållbarhet och aärsmässighet. Med ett hållbart perspektiv på vår aär och verksamhet blir vi kort- och långsik-
tigt konkurrenskraftiga. Vi följer upp kundernas och allmänhetens syn på SBAB:s ansvarstagande varje kvartal i en undersökning som
fokuserar på uppfattningen av SBAB som ett hållbart företag. I kvartalsmätningen ingår tolv av våra konkurrenter.
Transparens: Andel kunder som anser att SBAB har
ett erbjudande som är tydligt och enkelt att förstå.
n/a  %  % n/a
Vi strävar efter att vara så transparenta, enkla och tydliga som möjligt i vårt kunderbjudande och i vår kommunikation. Det gör
att våra kunder kan fatta kloka och medvetna beslut.
Nöjda kunder: Sveriges
nöjdaste kunder enligt Svenskt
Kvalitetsindex (SKI).
Bolån
Topp  :a :a :a
Nöjda kunder är en förutsättning för goda resultat och ett viktigt kvitto på våra framsteg i resan mot vår vision. Transparens,
ansvarstagande, enkelhet, tillgänglighet och god service tillsammans med digitalisering och ett hållbart kunderbjudande är
avgörande för att lyckas.
Fastighetslån
Topp  :a :a :a
Attraktiv
arbetsplats
Jämställdhet och mångfald: Jämställdhet mellan
kvinnor/män i chefspositioner (inom spannet).
/% /% /% /%
Jämställdhet och mångfald är en av vår tids viktigaste frågor. Vi vet dessutom att demografiskt diversifierade organisationer
presterar bättre. För oss är jämställdhet en viktig dimension inom mångfald och jämlikhet. Vi har som mål att minst  procent
av chefspositioner ska innehas av det underrepresenterade könet.
Medarbetarupplevelse: Medelvärde i
medarbetarundersökning för "mycket bra
arbetsplats" med medelvärde på en skala -.
n/a
, , n/a
En mycket positiv medarbetarupplevelse är en förutsättning för att prestera högt och därmed för att kunna nå vår vision.
Vi vill att en överväldigande majoritet av våra medarbetare ska ha en starkt positiv upplevelse av SBAB som arbetsplats. Ny
medarbetarundersökning under året gör att det inte finns något historiskt utfall och ingen målnivå satt för nästa år.
Engagerade medarbetare: Engagemangsindex från
medarbetarundersökning med medelvärde på en
skala -.
n/a
, n/a n/a
Engagemang driver prestation. Är vi engagerade på jobbet presterar vi högt och driver utveckling och förändring.
Engagerade medarbetare påverkar varandra, utvecklar varandra och skapar tillsammans en riktigt attraktiv arbetsplats. Ny
medarbetarundersökning under året gör att det inte finns något historiskt utfall och ingen målnivå satt för nästa år.
Sund
finanser
Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över tid.
% , % , % ,%
God lönsamhet är ytterst ett kvitto på en väl fungerande verksamhet. Nöjda kunder som driver tillväxt tillsammans
med en underliggande kostnadseektivitet utgör förutsättningarna för långsiktig lönsamhet. Vi har som mål att uppnå
en avkastning på eget kapital som överstiger  procent över tid.
Utdelning: Ordinarie utdelning av årets vinst efter
skatt med beaktande av koncernens kapitalstruktur.
%  %  %  %
En del av vår finansiering kommer från vår ägare svenska staten i form av eget kapital. För sin insats får ägaren avkastning i form
av den vinst som genereras i verksamheten. Av vinsten ska enligt ägarens utdelningsmål minst  procent av resultatet efter
skatt delas ut, med hänsyn tagen till SBAB:s kapitalstruktur.
Kapitalisering: Kärnprimärkapi-
talrelation och total kapitalrelation
över det av Finans inspektionen (FI)
kommunicerade regelkravet.
Kärnprimär-
kapitalrelation
,% , % , % ,%
Att SBAB är väl kapitaliserat är viktigt eftersom det bidrar till förtroende från våra intressenter, ekonomisk stabilitet och
möjlighet att växa. Enligt våra kapitalmål och i linje med ägarens finansiella mål ska kärnprimärkapitalrelationen och den
totala kapitalrelationen under normala förhållanden ligga , procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade
regelkrav.
Total kapital-
relation
,% , % , % ,%
5
Förklaring
Läs mer
på sidorna
–
Läs mer
på sidorna
–
Läs mer
på sidorna
–
SBAB:s målområden
25SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ansvar &
transparens
Som bank och tjänsteleverantör inom boende och boendeekonomi har SBAB en
viktig roll i samhällsekonomin. Vi möjliggör boende för många människor. Med
bolån så att privatpersoner kan äga sin bostad och med finansiering av flerbostads-
hus för fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. SBAB:s verksamhet påverkar
bostadsmarknaden och med det följer ett stort ansvar.
Fördjupning om målomdet finns i hållbarhetsnoterna på sidan 171.
Bidrag till de globala hållbarhetsmålen
26 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ansvar &
transparens
Vårt ansvarsfull och
transparent erbjudande
Kunder uppskattar en konkurrenskraftig,
transparent och enkel prissättning av
bolån. För oss på SBAB är det en självklar
del i en förtroendefull kundrelation. Det
är också en stor anledning till att fler och
fler kunder väljer SBAB för sitt bon, vil-
ket gör att vi växer och tar marknadsan-
delar.
Vi verkar för ökad transparens
på bolånemarknaden
Skillnaden mellan listräntor och genom-
snittsräntor för bolån fortsätter att vara
stor hos de flesta större bolånebanker.
nga banker utgår från höga listräntor
och tillämpar tillfälliga rabatter eller indi-
viduell räntesättning med förhandling.
Räntan kan dessutom påverkas av om
bolånekunderna köper andra tjänster av
banken. På SBAB strävar vi efter att vara
enkla, tydliga och transparenta i vårt
erbjudande. Vi vill att våra kunder ska
känna tillit och vara trygga med SBAB
som bank och långivare. Ett av våra över-
gripande hållbara aärsmål handlar om
precis det, Ansvar och transparens – att
vi ska ha ett erbjudande som är tydligt
och enkelt att förstå – vilket 78 procent
av våra bolånekunder höll med om i vår
senaste undersökning.
Behöver aldrig förhandla om
bolåneräntan
På SBAB behöver en aldrig förhandla om
bolåneräntan eller köpa fler tjänster för
att få bra och rätt ränta på sitt bolån. Vi
tycker inte att vem en pratar med på ban-
ken, hur en är klädd eller hur talför en är
ska påverka räntan på bolånet. Vår ränte-
sättning för bolån har sin grund i aktuella
listräntor för respektive räntebindnings-
tid, vilka publiceras på sbab.se. Kundens
specifika bolånenta presenteras som en
avvikelse mot listräntan. Avvikelsen
baseras på bostadens belåningsgrad, vil-
ket är andelen bolån i relation till mark-
nadsvärdet på bostaden, bostadens
eventuella energiklass och bonets stor-
lek. På sbab.se kan våra kunder själva
räkna på vilken ränta de får, vilket ger en
transparent vägledning om vad som
bestämmer den enskilda låntagarens
bolåneränta i förhållande till listräntan.
SBAB:s transparenta prissättningsmodell
är anledningen till att skillnaden mellan
list- och genomsnittsräntor för bolån är
betydligt mindre än hos de flesta andra
banker.
Vi delar generöst med oss av vår
kunskap
En av de viktigaste delarna i SBAB:s
erbjudande handlar om att förklara, infor-
mera och dela med oss av vår kunskap.
Att finnas där när våra kunder behöver
oss. Vi vill göra frågor om boende och
boendeekonomi enkla, roliga och tillgäng-
liga. När något är roligt blir det ofta enk-
lare att ta till sig. Den som vet mer kan
dessutom fatta klokare beslut. Chefs-
och boekonom delar med sig av sina kun-
skaper till kunder, investerare, allmänhe-
ten och media genom kommentarer, ana-
lyser och prognoser kopplade till svensk
ekonomi, räntor och bostadsmarknad.
27SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ansvar och transparens
Sveriges nöjdaste kunder  år gen
Ansvar och transparens leder till nöjda kunder. Den kunskap,
kompetens, professionalism och omtanke som våra medarbe-
tare dagligen visar våra kunder syns bland annat i mätningar från
SKI. Varje år mäter SKI kundnöjdheten inom bank- och finans-
branschen. För fjärde året i rad hade SBAB Sveriges nöjdaste
bolånekunder med ett kundnöjdhetsbetyg på 76,4 (76,1) av 100,
medan kundnöjdheten för branschen minskade till 67,5 (72,0). I
undersökningen fick vi särskilt bra resultat inom områden som
produktkvalitet, pålitlighet och lojalitet. För fastighetslån till
bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag är det femte året i
rad som SBAB har högst kundnöjdhet med ett betyg på 78,0
(77,2), medan kundjdheten för branschen minskade till 72,3
(72,5). Våra resultat var särskilt starka inom områden som image,
produktkvalitet och lojalitet.
SBAB stärker sin position och ligger fortsatt högst i samtliga
underliggande kategorier: image, förväntningar, produktkvalitet,
servicekvalitet och prisvärdhet. Uppfattningen om SBAB är
betydelsefull eftersom vårt anseende och förtroende hos kun-
der och allmänhet utgör viktiga faktorer för framgång och kon-
kurrenskraft. Vi mäter löpande uppfattningen och upplevelsen
av SBAB, bland annat genom ett hållbarhetsindex som samman-
fattar hur vi uppfattas inom olika hållbarhetsomden. Hållbar-
hetsindex mäts och följs upp varje kvartal. Under 2022 hamnade
vi på andra plats, vilket överträar vårt mål om att vara topp tre i
vår bransch.
Bolån och boende-
ekonomi utan krångel
Med vårt helhetserbjudande av tjänster
hjälper vi våra kunder i alla boendefaser.
På SBAB erbjuder vi våra kunder bolån
utan krångliga villkor och tryggt spar-
konto med ränta. På Booli, som har Sveri-
ges största samlade utbud av bostäder till
salu, hjälper vi kunderna att hitta sitt
sta boende, värdera sin bostad samt få
koll på slutpriser. Att välja rätt mäklare vid
försäljning kan vara en avgörande faktor
vid försäljning. Med tjänsten Hittamäk-
lare guidar vi kunderna till de bästa mäk-
larna i just deras område när de ska sälja.
Och med Boappa hjälper vi våra kunder,
deras grannar och styrelsen med kommu-
nikation i bostadsrättsföreningen eller
samfälligheten där de bor. Styrelsearbe-
tet blir både roligare och mer eektivt
samtidigt som engagemanget hos med-
lemmarna ökar och skapar en fin gemen-
skap. Vi har många trygga och enkla
tjänster för de som ska köpa, sälja eller
bara bo. Det kallar vi bolån och boende-
ekonomi utan krångel.










28 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ansvar och transparens
SBAB:s kreditgivning och kredittillväxt
ska vara långsiktigt hållbar för våra kun-
der, för SBAB och för samhället. Vi har ett
ansvar att bedöma att våra kunder klarar
av att betala ränta och amortering på sina
lån. För det behöver vi ha stor förståelse
och kunskap om våra kunder och deras
förutsättningar.
Så beviljar SBAB lån till privatpersoner
Vår kreditgivning till privatpersoner grun-
dar sig på en kreditprövningsprocess som
visar huruvida kunderna har de ekono-
miska förutsättningar som krävs för att
klara av sina åtaganden. På SBAB bedö-
mer vi i första hand kundens återbetal-
ningsförmåga, men också den säkerhet
som slls för lånet.
Kreditprövningsprocessen tar sin
utgångpunkt i bland annat befintliga kre-
ditregler, information från kreditupplys-
ning, fastighetsregister samt information
som kunden själv tillhandahåller. Krediter
beviljas om det finns en god återbetal-
ningsförmåga. Centralt i kreditprövnings-
processen ligger den så kallade boende-
kostnadskalkylen, vilken bygger på kun-
dens inkomster och kostnader för lån och
hushåll. I boendekostnadskalkylen använ-
der vi olika kalkylparametrar och tar även
nsyn till om räntan eller andra kostna-
der skulle öka. Om kalkylen visar ett till-
räckligt överskott beviljas normalt en kre-
dit, förutsatt att kunden uppfyller övriga
formella krav och kreditregler.
På SBAB strävar vi efter att ha en stan-
dardiserad, digital och eektiv kredit-
prövningsprocess för majoriteten av våra
kunder. Vi gör även individuella över-
ganden för att ytterligare möjliggöra för
kunderna att få ett bolån och för att
bättre kunna återspegla samhällsutveck-
lingen vad gäller till exempel inkomstfor-
mer, anställningsformer och låntagarkon-
stellationer. Vi gör även individuella över-
väganden för bland annat egenföretagare
och för att fler unga vuxna ska kunna
skaa sitt första boende.
För bolån slls säkerhet i form av
pantbrev i fastighet eller andel i bostads-
rättsförening och lånet får som högst
motsvara 85 procent av bostadens värde.
Läs mer i hållbarhetsnoterna på sidan 171.
Amortering och skuldkvot
På SBAB anser vi att amortering bidrar till
en sund husllsekonomi. Vi för en indivi-
duell dialog kring amortering med våra
kunder i samband med ett nytt bolån. Vi
applicerar amorteringsregler i linje med
FI:s föreskrifter. Dessa regler omfattar
bland annat en amorteringstakt om 2 pro-
cent per år avseende nya bolån med över
70 procents beningsgrad och därefter 1
procent per år ner till 50 procents belå-
ningsgrad. Kunder som lånar mer än 4,5
gånger sin bruttoinkomst ska även amor-
tera ytterligare 1 procent av bolånet per
år. I vår kreditprövning använder vi sedan
tidigare en tvingande skuldkvot om maxi-
malt 5,5 gånger bruttoinkomsten, vilket
betyder att det inte går att låna mer än
totalt 5,5 gånger inkomsten före skatt.
Enligt FI:s föreskrifter kan vi under en
begränsad period medge att låntagaren
inte amorterar om det finns särskilda skäl.
Det gäller i situationer när de ekonomiska
förutsättningarna väsentligt försämrats
efter att bonet lämnats. Typiska situa-
tioner är arbetslöshet, längre sjukskriv-
ning, dödsfall i familjen, studier, separa-
tion och föräldraledighet.
Så beviljar vi lån till företag och
bostadsrättsföreningar
SBAB:s kreditprövning av företag och
bostadsrättsföreningar grundar sig fram-
för allt på återbetalningsförga, våra
kunders ekonomiska situation samt olika
individuella faktorer. Vi skapar oss en hel-
hetsbild av företaget, koncernen eller
bostadsrättsföreningen. Som säkerhet
för lånet ställs främst pantbrev i fastighe-
terna som belånas. Kunderna hanteras
individuellt av ett team bestående av
kundansvarig, analytiker, fastighetsvär-
derare och kredithandläggare. Vi träar
företagen och bostadsrättsföreningarna
både digitalt och fysiskt. Företagskun-
derna träar vi oftast fysiskt. I fysiska
möten delar vi vår kompetens, samlar in
relevant information och skapar en nära
och förtroendefull kundrelation.
Ansvarsfull kreditgivning
Om en kund får svårt att betala
SBAB:s ambition är att så tidigt som möj-
ligt initiera en dialog om vi upptäcker att
en kund har, eller riskerar att få, problem
med att betala ränta och amortering. Kre-
ditbevakarna inom SBAB:s obestånds-
grupp har lång erfarenhet av att arbeta
proaktivt för att hjälpa och stötta kunder
som har fått betalningsproblem. På SBAB
är det vi själva som ansvarar för och
genomför hela obeståndshanteringen
och således hjälper våra kunder under
hela processen.
29SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ansvar och transparens
Vår verksamhet bygger p förtroende
SBAB vill som bank bidra till ett välfungerande finansiellt sys-
tem. Därr riktar vi ett stort fokus på säkerhets- och regelverks-
frågor. Ett högt förtroende från kunder, medarbetare, leverantö-
rer och samllet i stort är en möjliggörare för oss att lyckas nå
vår vision att erbjuda Sveriges bästa bolån.
Så hanterar vi cyberrelaterade hot
Identitetsstölder, ransomware, överbelastningsattacker och
andra typer av cyberhot är stora aktuella samllsproblem. Före-
tag, banker, myndigheter och lagstiftare arbetar intensivt för att
möta de förändringar och utmaningar som digitalisering och det
uppkopplade samhället innebär. SBAB arbetar dedikerat med
cyberkerhet för att säkerställa och upprätthålla en hög cyber-
kerhetsnivå i verksamheten. Målet är att skydda våra kunder
och bankens information. Vi arbetar proaktivt för att öka risk-
och säkerhetsmedvetenheten hos våra kunder, våra medarbe-
tare samt med att löpande förbättra säkerheten i våra IT-miljöer.
Kontinuitetsplanering är en viktig del av vårt arbete för att säker-
ställa att SBAB har en robusthet och förga att driva kritiska
processer på en acceptabel nivå vid eventuella störningar.
Genom leverantörsstyrning och uppföljning arbetar SBAB för att
säkerställa att våra leverantörer uppfyller de säkerhetskrav som
ställs.
Vi arbetar löpande med att sprida kunskap inom SBAB och
informera våra kunder om vad de ska vara uppmärksamma på
och vilka åtgärder som de bör vidta för att skydda sig själva och
sin information. SBAB har också ett så kallat Security Incident
Response Team (SIRT), vars uppgift är att upptäcka, analysera
och åtgärda IT-säkerhetsincidenter.
Motverka finansiell brottslighet
Banksektorns roll i att motverka finansiell brottslighet är viktig.
Genom att bedriva verksamheten på ett sätt som motverkar
finansiell brottslighet som penningtvätt, finansiering av terro-
rism, bedrägerier och korruption bidrar SBAB till att skydda våra
kunder och skapa en sundare ekonomi. I SBAB finns en enhet,
Anti-Financial Crime (AFC), som har särskilt fokus på vårt arbete
i dessa frågor.
Penningtvätt och finansiering av terrorism
Varje år, och vid behov, utvärderar och uppdaterar vi vår ”All-
männa riskbedömning” där vi gör en bedömning av hur våra
tjänster kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terro-
rism samt hur stor risken är för att detta sker. Det finns en av sty-
relsen beslutad policy inom omdet. Vi har rutiner och riktlinjer
som har anpassats till de risker vi ser, våra kunder och de tjänster
som de nyttjar.
Regelverksutvecklingen följer vi noga liksom de mönster,
metoder och annat som är relevant för att förhindra att vi utnytt-
jas för penningtvätt och finansiering av terrorism. SBAB har obe-
roende granskningsfunktioner som övervakar och kontrollerar
att SBAB uppfyller de krav på åtgärder och rutiner som lagstift-
ningen och vi själva ställer.
Korruption
Stabila och rättssäkra institutioner är fundamentala för att sam-
hällen ska fungera och för mellannsklig tillit. SBAB förvaltar
ett särskilt förtroende från allmänheten, vilket gör att det är
mycket viktigt för oss att motverka korruption och verka för god
sed. SBAB vidtar förebyggande åtgärder mot korruption och har
interna regler för åtgärder mot otillåten påverkan som följer
Institutet Mot Mutors kod mot korruption i näringslivet.
Bedrägerier
Bedrägerier av olika slag så som välfärdsbedrägerier, momsbe-
drägerier och social manipulation bedöms generera miljardbe-
lopp varje år till den organiserade brottsligheten. Det finns dess-
utom ett tydligt samband mellan bedrägerier och annan finansiell
brottslighet som penningtvätt. Bedrägerierna ökar och äldre per-
soner är mer utsatta än andra, särskilt för de tillvägagångssätt
som benämns som social manipulation. Social manipulation är en
teknik som används av bedragare för att manipulera personer i
syfte att få dessa att röja information eller ge tillgång till pengar
eller andra värdesaker som bedragaren vill komma åt. Bedrägerier
mot äldre är ett samhällsproblem där bankerna gemensamt med
andra aktörer genomför olika initiativ för att öka medvetenheten
bland kunder och därmed öka motsndskraften mot bedräge-
rier. På SBAB arbetar vi aktivt för att både förebygga och
begränsa påverkan på våra kunder vid bedrägerier.
Uppförandekod
SBAB:s uppförandekod ger vägledning i hur vi ska uppträda och
agera i olika situationer samt vilket ansvar som följer av att vara
anställd på SBAB. Medarbetare, konsulter, företagsledning och
styrelsemedlemmar har alla ett ansvar att sätta sig in i och följa
koden.
Koden finns publicerad på sbab.se.
Uppförandekod för boåneförmedlare
Tillsammans med Skandia och Landshypotek Bank har SBAB
tagit fram en uppförandekod som ska gälla för alla bolåneför-
medlare som bankerna samarbetar med. Uppförandekoden
säkerställer med sina krav en enhetlighet i förmedlarbranschen
avseende bland annat kunskapskrav och regelefterlevnad för
förmedlarens personal, samt att ersättning i samband med bolå-
neförmedling följer de ersättningsregler för personal som gäller
för banker vid kreditgivning i form av endast fast erttning.
Leverantörskod
SBAB:s leverantörskod är bilagd till samtliga av våra leverantörs-
avtal. Den redogör för SBAB:s syn och förntningar på våra
leverantörers hållbarhetsarbete samt efterlevnad av internatio-
nella riktlinjer och principer. Vi följer även upp hur de största
leverantörerna efterlever leverantörskoden.
Koden finns publicerad på sbab.se.
Visselblåsarfunktion
För oss på SBAB är det mycket viktigt att vi har ett öppet före-
tagsklimat och att eventuella missförhållanden snabbt kommer
fram. Vi har en intern visselblåsarkanal som tillhandahålls av en
extern leverantör. Genom kanalen kan misstänkta missförhållan-
den som har ett allmänintresse, eller som strider mot unionsrät-
ten, rapporteras konfidentiellt och med anonymitet. Under 2022
har det inkommit en visselblåsning.
Läs mer på sidan 171-172.
30 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ansvar och transparens
Vårt engagemang skapar en mer
nkluderande bostadsmarkna
Vårt engagemang skapar en mer inklude-
rande bostadsmarknad
På SBAB vill vi att alla ska kunna bo i
bosder som de har råd med, och att alla
ska kunna fatta kloka beslut för en trygg
boendeekonomi och ha möjlighet att bo
hållbart. Både idag och i framtiden. Som
kreditgivare är SBAB med och påverkar
vad som byggs och hur det byggs. Genom
dialog och samverkan vill vi bidra till
bättre, sundare och mer inkluderande
boendemiljöer.
Ett hållbart samhälle är ett samhälle där
alla har någonstans att bo
Höga priser i kombination med bolånetak
och amorteringskrav snger ute många
hushåll från bostadsmarknaden. I många
kommuner är det dessutom svårt att få
tillgång till en hyresrätt. Många tvingas
därför hoppa runt bland dyra andra-
handskontrakt. Förutom politiska åtgär-
der krävs samverkan mellan både
bostadsfinansiärer och byggbranschen
för att kunna minska dessa problem. Här
vill SBAB ha en aktiv roll där en del är att
finansiera nybyggnation. Under 2022
finansierade vi 7 181 nybyggda bostäder
(5 712).
Samarbeten för nya boendeformer
Regelverken som har skapats för att
bromsa skuldsättningen bland de svenska
hushållen och dämpa prisutvecklingen på
bosder har bidragit till att trösklarna in
på den svenska bostadsmarknaden är
väldigt höga. Nya boende- och upplåtel-
seformer har uppstått och SBAB diskute-
rar med kunder och partners om potenti-
ella samarbeten kring nya boendeformer
och nya sätt att bygga bostäder. HSB
Dela och Riksbyggen hyrköp är exempel
på boendeformer som vänder sig till unga
vuxna. Det innebär att kunden köper
halva lägenheten och samäger resterande
del tillsammans med bostadsutvecklaren.
Efter fem år har kunden möjlighet att
köpa ut den kvarsende delen. SBAB
samarbetar även med BoKlok, ett boen-
dekoncept framtaget av Skanska och
IKEA, som utvecklar och bygger hållbara
bosder som fler kan ha råd med.
Ytterligare ett samarbete kring frågan
om nya boendeformer genomförs sedan
nga år med Stockholms Stadsmission.
Där har SBAB bland annat bidragit till
Bostad 2030, ett program som Stock-
holms Stadsmission driver med fokus på
att få fram bostäder för människor som
står långt ifrån bostadsmarknaden.
Verka för en sund byggbransch och
mänskliga rättigheter vid nybyggnation
Parallellt med den höga byggnadstakten i
Sverige under 2010-talet har det skett en
oroväckande utveckling av hur bostäder
och infrastruktur byggs. Flera undersök-
ningar visar att det förekommer undan-
hållande av skatter, illegal arbetskraft och
lönedumpning samt att arbetstagares
rättigheter inte alltid respekteras i entre-
prersleden på byggarbetsplatser. Ban-
ker utgör en viktig del i hela processen vid
nybyggnation. Som en del av vårt gemen-
samma samhällsansvar, och i dialog med
byggbranschen, har Danske Bank, Han-
delsbanken, Nordea, SBAB, SEB, Spar-
bankerna och Swedbank gemensamt
startat ett branschinitiativ. Initiativet syf-
tar till att motverka och minska risken för
ekonomisk kriminalitet i byggbranschen,
vilket görs genom att beakta ett antal
faktorer i kreditgivningen och därigenom
ställa högre krav på att bankens kund ska
ha kontroll över sin produktion. Ambitio-
nen är att skapa ökad kontroll över vilken
arbetskraft som nyttjas i alla leverantörs-
led. Genom branschinitiativet vill ban-
kerna bidra till en mer hållbar bygg-
bransch.
SBAB Gillar! lyfter blicken och inspireras av andras bra initiativ. Oavsett om det
handlar om trygghet, hållbarhet, nya bostäder, äldres bostäder eller, studentbostä-
der. Världen är full av röster och aktörer med inspirerande initiativ för bättre och
mer hållbart boende. Det gillar vi! Under 2022 publicerade vi 5 artiklar där vi lyfte
bra exempel på ovan teman.
Bra och hållbara initiativ för bättre boende
Gillar!
Ansvarsfull fastighetsförvaltning
En nära medborgardialog är en fram-
gångsfaktor för fastighetsägare med sik-
tet inställt på långsiktigt värdeskapande.
nga fastighetsägare gör olika insatser
för en bättre samhällsutveckling i
bostadsomdet, exempelvis åtgärder för
ökad trygghet, ökat samhällsengage-
mang och valdeltagande samt för för-
bättrade skolresultat. SBAB samverkar i
olika sociala projekt tillsammans med
våra kunder där vi kan bidra till bättre
boende och boendeekonomi och en mer
inkluderande bostadsmarknad.
Alla har rätt till bostad och social trygg-
het
Rätten till bostad är stadgad såväl i FN:s
konvention om mänskliga rättigheter som
i svensk grundlag. Vi samarbetar sedan
nga år tillbaka med Stockholms Stads-
mission för att på olika sätt stödja deras
arbete med boendelösningar för männ-
iskor som lever i hemlöshet och i social
utsatthet. I syfte att bidra till en bättre
boendesituation för hemlösa och socialt
utsatta människor stödjer vi även Situa-
tion Stockholm och Faktum. Deras idé är
att attrahera läsare till sina tidningar och
på så sätt skapa arbete och en inkomst
för tidningarnas försäljare, vilket stödjer
dem i deras väg tillbaka till ett mer ordnat
liv med eget boende.
31SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ansvar och transparens
Utlåning
IT utrustning
Kopieringspapper
Avfall
Jobbresor inklusive hotell
Serverhallar
Vatten
Scope 3
Uppströms
Scope 3
Nedströms
Elförbrukning, fjärrvärme
fjärrkyla i våra egna lokaler
Scope 2
COe
Villor
Flerbostadshus
Bostadsrätt
Fritidshus
COe COeCOe COe
Tillsammans för klimatet
SBAB:s utsläpp enligt Green House Gas protokollet
SBAB:s utsläpp omfattar främst utlåning till kunder (Scope 3 nedströms). SBAB:s indirekta utsläpp som kommer från
inköpt energi är begränsad (Scope 2 & Scope 3 uppströms). SBAB har inga direkta utspp inne i verksamheten (Scope 1).
Bosder står för en stor del av den totala energiförbrukningen i
Sverige. Många fastigheter lever inte heller upp till de krav vi har
på energiförbrukning idag. Här kan SBAB som finansiär av bos-
der göra stor skillnad. Tillsammans med våra kunder, leverantö-
rer och andra intressenter jobbar vi för att minska både våra kun-
ders energiförbrukning samt vårt eget klimatavtryck.
Vårt klimatmål vägleder oss
Grunden för ett eektivt klimatarbete är att förstå, noggrant
mäta och sätta mål för sina koldioxidutspp. För SBAB:s del kan
vi göra störst skillnad genom att stötta våra kunder i deras kli-
matomställning. I december 2022 antog därför SBAB ett klimat-
mål för att minska utsläppsintensiteten (kgCOe per kvm) från
vår utlåningsportfölj med 50 procent till 2038. Klimatmålet är
ett stort och viktigt steg för SBAB att driva på den gröna om-
ställningen. Målet är i linje med det globala 1,5- graders målet
och rapporteras årligen i vår Klimatrapport. Målet är veten-
skapsbaserat och ska valideras med hjälp av Science Based Tar-
gets initiative. Genom att mäta och målsätta de utsläpp våra
kunders bosder och fastigheter orsakar kan vi på ett målmed-
vetet sätt arbeta för att minska den största klimatpåverkan vi
har – vår finansiering.
Läs mer på sidan 172-173.
GHG Protocol inkluderar sju växthusgaser; Koldioxid, CO2, Metangas, CH4, Nitrösa gaser, N2O, Hydroflu-
orocarbon, HFCs , Peruorcarbon, PFCs, Nitrotrifluroid, NF3 , Svavelhexafluorid, SF6 . Dessa gaser har olika
uppvärmningspotential (GWP, global warming potential). Till exempel har CO2 potentialen 1 medan CH4 har
potentialen 25. Därför konverteras alla gaser till koldioxidekvivalenter CO2e.
32 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ansvar och transparens
Watt?!
J, 8 600kWh
närmare bestämt*
sbab.se/kilowattjakten
* Avser möjlig snittbesparing på årsbasis för ett
hushåll i villa eller radhus som väljer att investera
i den mest energibesparande åtgärden som
föreslås i vår samarbetspartner Hemmas flöde.
Tillsammans energieektiviserar vi Sveriges bostäder
För att nå vårt mål behöver vi ett nära samarbete med våra kun-
der. Genom vår utlåning kan vi påverka bostadsmarknaden med
innovativa lösningar, krav, villkor och tips för att minska energi-
förbrukningen hos våra kunder. Under 2022 lanserade SBAB ett
samarbete med Hemma® där våra privatkunder kan räkna på
energiinvesteringar i sina hem. Hemma® ger våra kunder rekom-
mendationer på energiförbättringar och en kostnadskalkyl.
Energiförbättringar kan till exempel vara att installera solceller,
bergvärmepump, luftvärmepump med mera. Förutom tjänsten
Hemma erbjuder SBAB flera tjänster som hjälper våra kunder att
spara och bo mer energieektivt. Med Tibber får privatkunden
via SBAB ett förmånligt elavtal som dessutom hjälper kunden att
koll, optimera samt sänka sin elförbrukning. Och med Anti-
cimex tjänst erbjuder vi kunden energirådgivning.
SBAB:s gröna lån motiverar
Sedan 2018 ger SBAB per automatik ut ett grönt bon till kunder
som bor i villa eller flerbostadshus med giltig energideklaration
motsvarande energiklass A, B eller C. Ju bättre energiklass,
desto större ränteavdrag på bolåneräntan. Det gröna bolånet ser
vi som ett incitament för våra kunder att satsa mer på energief-
fektiva bostäder. Vid utgången av 2022 hade 17 305 (15 663) pri-
vatbostäder ett grönt bon hos SBAB, motsvarande en bolåne-
volym om 41,7 mdr. Totalt innebär det att de gröna bolånen sr
för cirka 12 procent (11,1) av SBAB:s totala bolånestock.
SBAB erbjuder även grönt investeringslån till företag och
bostadsrättsföreningar. Det är ett lån anpassat för kunder som
gör energieektiviseringar i sina fastigheter. Exempelvis kan det
handla om att byta ut fönster eller att investera i en ny fossilfri
värmekälla. Vid årets utgång hade 50 (54) företags- och
bostadsrättsföreningskunder ett grönt investeringslån hos
SBAB, motsvarande en kreditvolym om 136,0 mnkr (155,4). Vi
har dessutom slutit ett grönt kretslopp där våra gröna bo- och
investeringslån finansieras med öronmärkta gröna obligationer.
Läs mer om våra gröna obligationer på sidan 42.
SBAB minskar sin egen klimatpåverkan
SBAB är en digital bank. Vi har inga bankkontor utan nås i huvud-
sak via digitala kanaler och telefon. På så sätt undviker vi o-
diga transporter och drift av en mängd kontor runt om i landet.
SBAB:s egen och direkta påverkan är därr förhållandevis liten.
Trots det arbetar vi systematiskt med att minska vår klimatpå-
verkan genom hela verksamheten. Det vi inte kan minska klimat-
kompenserar vi för. Vi har sedan 2006 mätt våra utsläpp och
gjort ett klimatbokslut som vi årligen redovisar och ständigt
utvecklar. Vi har även ett reduktionsmål att minska våra direkta
och indirekta (uppströms) utsläpp med 15 procent till från 2021
till 2025. Ett exempel på utsläppskälla vi jobbar aktivt med att
minska är utsppen från de serverhallar som vi använder
utrymme i. Där har vi en proaktiv dialog med våra leverantörer
som jobbar målmedvetet med att minska sina utsläpp.
Läs mer på sidan 172-173.
33SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ansvar och transparens
Attraktiv
arbetsplats
Att jobba på SBAB är att göra skillnad och vara en del av en gemenskap med högt
engagemang där det är nära till både samarbete och skratt. Tillsammans är vi före-
tagets viktigaste tillgång. Vår motivation, vårt engagemang och självdriv är en för-
utsättning för SBAB:s långsiktiga konkurrenskraft och framgång. På SBAB har alla
möjligheten att växa.
Fördjupning om målomdet finns i hållbarhetsnoterna på sidan 173.
Bidrag till de globala hållbarhetsmålen
34 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Företagskultur
Ledarskap
Respekt & Jämlikhet
Attrahera &
Rekrytera
Hälsa
Lärande &
Utveckling
Ersättning
Vi är SBAB
För att nå vår vision behöver vi som jobbar
på SBAB vara engagerade, motiverade
och dela vår gemensamma attityd. Vår
attityd tydliggör vi med våra värderingar,
som också är grunden i vår företagskultur.
Vi är övertygade om att hur vi arbetar till-
sammans är avgörande för att SBAB lång-
siktigt ska fortsätta vara ett konkurrens-
kraftigt företag. Därför arbetar vi aktivt
med att vidareutveckla vårt värderings-
drivna arbetstt med den självdrivna
medarbetaren, teamet och ledarskapet i
centrum. Vi har en väl etablerad HR-stra-
tegi som vi arbetar långsiktigt och foku-
serat med. Den omfattar sju fokusområ-
den: företagskultur, ledarskap, respekt &
jämlikhet, attrahera & rekrytera, lärande
& utveckling, hälsa samt ersättning.
Genom att kontinuerligt och målmedve-
tet arbeta med och utveckla dessa om-
den fortsätter vi att vara en av Sveriges
bästa arbetsplatser.
Engagemang och upplevelse
Att vara en attraktiv arbetsplats över tid
är ett målmedvetet och långsiktigt
arbete. SBAB:s värderingsdrivna arbets-
sätt präglas av tillit, prestigelöshet, kun-
skapsdelning och samarbete. Det skapar
förutsättningar för självdriv, engagemang
och motivation. För att underka det
gemensamma engagemanget och upple-
velsen av arbetsplatsen genomför vi
medarbetarundersökningar. Under 2022
utvecklade SBAB både metod och pro-
cess för dessa för att få nya infallsvinklar
och ett bättre digitalt verktyg. Varje mät-
ning ger ett underlag för analys och dialog
både på avdelnings, team- och individ-
nivå. En ökad förståelse för vad som fung-
erar bra och vad som behöver utvecklas
hjälper oss att rikta insatserna rätt. Tips
och övningar är utformade utifrån vårt
värderingsdrivna arbetssätt och fram-
tagna både för individer och team. I med-
arbetarundersökningen Q3 2022 deltog
hela 97 procent. Mätningen underker
påsenden som driver engagemang och
allt sammantaget visade den att Engage-
mangsindex ligger på 4,2 av 5,0. År 2022
rankades SBAB som den femte bästa
arbetsplatsen i Sverige av Great Place to
Work (GPTW) i kategorin stora företag. På
GPTW:s Europalista placerade vi oss på
plats åtta bland stora företag.
Värderingsdrivet arbetssätt på riktigt
SBAB är ett värderingsdrivet företag.
Våra värderingar genomsyrar hela verk-
samheten, de finns med i allt vi gör och
präglar hur vi agerar gentemot varandra
och våra kunder. På SBAB väntar vi inte på
att företagsledningen med instruktioner
och delegering ska styra hur vi når våra
mål. I stället är det vårt starka gemen-
samma engagemang som gör att vi når
våra ambitioner. På SBAB tar alla ansvar
och fattar kloka beslut i vardagen vilket
skapar ett tempo som gör oss konkur-
renskraftiga. För att ytterligare försrka
våra samarbetsförmågor utvecklade vi
under 2022 ett koncept för teamutveck-
ling. Vi kallar det ”Tillsammans” eftersom
det syftar till att både träna och öka våra
förmågor att lyckas tillsammans. Genom
ökad kunskap och praktiskt stöd i varda-
gen främjar vi ett eektfullt teamarbete. I
vår medarbetarundersökning är påståen-
den som mäter upplevelsen av våra rela-
tioner till kollegor vårt högst skattade
område (Relation till kollegor-index är 4,5
av 5,0.
Ledarskap präglat av tydlighet och
empati
SBAB:s ledarskap baseras på tillit och
inkludering och syftar till att skapa förut-
sättningar för alla att vara självdrivande
medarbetare. Ledarskapet präglas av
tydlighet, empati och helhetstänk. På
SBAB förväntar vi oss att alla våra ledare
är inkluderande och inkännande, men
också tydliga, transparenta och tar det
ansvar och de beslut som behövs för vår
aär. I vår medarbetarundersökning ser vi
att ledarskapet är uppskattat då pås-
enden kopplade till våra upplevelser av
vår närmaste chefs ledarskap ligger bland
de tre högst skattade områdena (Relation
till chef-index (4,4 av 5,0). Vi vill ge våra
ledare förutsättningar att lyckas. Viktiga
forum för kunskapsdelning, utveckling
och kommunikation för ledare är Ledar-
puls och Ledarforum.
Hälsomodell för långsiktig och hållbar
hälsa
Vi vill möjligra för alla som jobbar på
SBAB att ha en bra balans i livet. Livet
innehåller många olika faser och utma-
ningar både på och utanför arbetet. Häl-
soarbetet på SBAB syftar till att stötta
alla på likvärdiga villkor oberoende av livs-
situation. Vi vill hjälpa alla att hitta balans
i livet genom självledarskap. För att före-
bygga ohälsa arbetar SBAB för en hälso-
sam arbetsmiljö, en hållbar arbetsbelast-
ning och ett proaktivt stöd i självledar-
skap för hälsa. Oavsett hur ens liv ser ut
just nu inspirerar, möjliggör och upp-
35SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Attraktiv arbetsplats
muntras vi till att tänka proaktivt och
agera i en hållbar och hälsosam riktning.
Vår hälsomodell stöttar var och en av oss i
att skapa förutsättningar för sin egen
hållbarhet. Modellen betonar betydelsen
av reflektion, återmtning samt vikten
av variation och helhetstänk vad gäller
hälsa och välende. Att vårt arbete för
hälsa uppskattas syns i medarbetarun-
dersökningens Hälsoindexet (4,2 av 5,0)
som bland annat mäter upplevelsen av
stöd, inspiration för hälsa och välmående
samt möjlighet till balans mellan arbete
och fritid.
Rekrytering på vårt sätt, helt enkelt
r vi rekryterar fokuserar vi på att hitta
personer med rätt attityd som med indivi-
duella olikheter, kompetens och erfaren-
heter kan göra vårt team starkare. Genom
vårt medarbetarlöfte gör vi det lättare för
kandidater att ta sllning till om vi är rätt
arbetsplats för dem. Vårt medarbetar-
löfte består av fyra huvudbudskap och
speglar vår insida utåt:
Ambitionen: Alltid steget före – för
bättre boende och boendeekonomi.
Vårt samhällsansvar: Vårt vinstin-
tresse – ett hållbart samlle.
Vårt medarbetarfokus: Du gör skillnad
– vi vill se dig växa.
Vår kultur: Nära till samarbete och
skratt – vår viktiga gemenskap.
SBAB:s jobbsajt är en viktig mötesplats
r bekaren ges möjlighet att uppleva
hur det är att arbeta här. Genom att se,
lyssna på poddar, läsa eller prata med
någon av oss som jobbar på SBAB får den
som besöker sajten chansen att möta oss
på det sätt som passar personen bäst.
Lärande och utveckling, vi slutar aldrig
växa
För att vara långsiktigt konkurrenskraf-
tiga i en föränderlig värld behöver alla
utveckla sin kompetens över tid. Lärande
och utveckling är avgörande för SBAB:s
framtid och även centralt för att attra-
hera och bella kollegor. SBAB:s värde-
ringsdrivna arbetssätt skapar förutsätt-
ningar för en lärande organisation och
arbetet utgår från tre dimensioner:
Vilja: var och en vill utvecklas och för-
står varför lärande är viktigt
Kunna:rande uppmuntras och att det
finns förutsättningar och stöd för att
kontinuerligt utvecklas som individ och
team
Göra: var och en har förmåga och vanor
som gör att lärande och utveckling är
en naturlig del av vardagen
Respekt och jämlikhet, en självklarhet
som alla behöver träna på
För SBAB är det självklart att alla ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möj-
ligheter gällande allt som rör arbetsplat-
sen. I våra värderingar är inkludering cen-
tralt och vi är övertygade om att en bland-
ning av åsikter, perspektiv och bakgrun-
der berikar SBAB och driver förändring,
utveckling och innovation. Tillsammans
med stiftelsen Make Equal har vi skapat
Respekttrappan, ett praktiskt arbets-
verktyg som syftar till att skapa förut-
sättningar för att lära, reflektera och
samtala om respekt och jämlikhet. På
SBAB gillar vi att dela vår kunskap och
bidra till ett mer inkluderande samhälle.
Därför finns även Respekttrappan att
mta gratis på ”respekttrappan.se”.
Verktyget är tillgängligt både på svenska
och engelska och passar för alla arbets-
platser oavsett bransch.
1. Tänk
2. Lär
3. Quizz
4. Upplev
5. Refl ekter
6. Kartlägg
7. Gör
36 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Attraktiv arbetsplats
37SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Attraktiv arbetsplats
Sund
nanser
Bidrag till de globala hållbarhetsmålen
Som en del av bostadsmarknaden och det finansiella systemet har SBAB ett ansvar
att bidra till en långsiktigt hållbar samhällsekonomi. Väl fungerande banker bidrar
till tillväxt, utveckling och sysselsättning i samhället och utgör en viktig del av den
finansiella stabiliteten. Sunda finanser är en förutsättning för att vi ska kunna
bedriva en hållbar aärsverksamhet och i förlängningen skapa värden för SBAB,
våra intressenter och samhället i stort.
Fördjupning om målomdet finns i hållbarhetsnoterna på sidan 174.
38 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Sund
nanser
Hållbar aärsverksamhet
Ansvarsfull tillväxt
Att växa är centralt för företag på konkur-
rensutsatta marknader. Tillväxt är ytterst
ett bevis på att ett företags kunderbju-
dande är efterfrågat. Ansvarsfull kredit-
givning är en förutsättning för SBAB:s
ansvarsfulla tillväxt och vår kreditgivning
ska alltid vara långsiktigt hållbar.
SBAB:s totala utlåning växte under
2022 med 9,1 procent (10,5) och uppgick
vid utgången av 2022 till 509,5 mdkr
(467,0). Av den totala utlåningen utgjorde
349,0 mdkr (334,9) bolån, 2,1 mdkr (2,3)
privatlån, 90,7 mdkr (68,7) utlåning till
fastighetsbolag och 67,7 mdkr (61,1) utlå-
ning till bostadsrättsföreningar. Inlåningen
växte under 2022, med 25,9 procent (6,9)
till totalt182,4 mdkr (145,0). Att så många
nniskor vill vara kunder hos SBAB är ett
tydligt kvitto på att vi har ett attraktivt
och uppskattat kunderbjudande.
Vi har som bank ett stort ansvar att
inte bidra till att våra kunder riskerar att
hamna i en svår ekonomisk situation. Där-
för ställs det stora krav på oss att så långt
det är möjligt säkerställa att en kund kla-
rar av att hantera de räntekostnader och
amorteringar ett lån innebär, över tid. Vi
behöver hela tiden utveckla vår förmåga
att bedöma kreditvärdigheten för att
kerställa att SBAB:s risktagande är rim-
ligt och att våra kunder lånar rätt belopp
till rätt pris. Viktiga mått är till exempel
kundernas belåningsgrad och skuldkvot.
Vi följer noga kreditkvaliteten i vårt kund-
inflöde och gör justeringar i kreditregler
r det behövs. Sådana justeringar kan
bland annat innefatta att anpassa verk-
samheten efter nya amorteringsregler
samt utveckla de kreditregler som vi till-
lämpar i vår kreditgivningsprocess. Ett
viktigt instrument för att säkerställa god
kreditkvalitet är våra räntesättningsmo-
deller för kreditgivning, vilka ger våra kun-
der incitament att minska risken både för
sig själva och för SBAB.
Klimatarbetet allt viktigare för
vår portfölj
Ansvarsfull tillväxt handlar också om att
vår tillväxt måste vara långsiktigt hållbar
utifrån ett energi- och klimatperspektiv.
Det innebär bland annat att vi ska bidra
till att de bostäder och fastigheter som vi
finansierar ska bli mer energieektiva.
Det gör vi exempelvis genom stimulanser
i form av gröna utlåningsprodukter, tek-
nisk konsultation genom samarbetspart-
ners samt genom olika strategiska vägval
i vår utlåning. Olika hållbarhetskriterier
kommer i framtiden att ges större
utrymme i kreditbeviljningsbeslut.
Läs mer på sidan 32.
Ansvarfull tillväxt handlar också om att
beakta klimatrisker. Det gör vi genom att
mäta och rapportera om klimatrisker i vår
portfölj. Under 2022 integrerade vi arbe-
tet med klimatrisker ytterligare i vår verk-
samhet där vi arbetar med en nyckeltals-
indikator (KRI) som följs upp kvartalsvis i
den löpande riskrapporteringen. Klima-
trisk är även inkluderad i vår övergripande
riskinstruktion.
Kostnadseektivitet
För att säkerställa SBAB:s långsiktiga
konkurrenskraft krävs investeringar.
Investeringar kräver i sin tur tillväxt och
större aärsvolymer. Vi vill växa ansvars-
fullt, med god lönsamhet och alltid till rätt
risk. God lönsamhet förutsätter långsik-
tig och hög kostnadseektivitet, med
låga marginalkostnader för tillväxt och
utveckling av kunderbjudandet.
Att bedriva bankverksamhet har under
senare år blivit alltmer komplext och krä-
vande, dels till följd av den ökade digitali-
seringen och förändrade kundbehov, dels
på grund av den regulatoriska utveck-
lingen. Den senare rör bland annat frågor
inom kundmötet, redovisning, rapporte-
ring, kapital, risk och likviditet. Den ökade
komplexiteten medför ökade investerings-
behov som i sin tur ökar de fasta kostna-
derna för att bedriva bankverksamhet.
Digitalisering och nya kundbehov för-
ändrar i grunden värdet av kunderbjudan-
det, hur det erbjuds och vad kunden beta-
lar för varje produkt och tjänst. Digitalise-
ringen gör det väsentligt lättare för kon-
sumenter att jämföra produkter och pri-
ser, vilket gör att varor och tjänster
utsätts för ökad konkurrens. Kostnaderna
för att distribuera tjänster digitalt, däri-
bland finansiella tjänster, är låga. Margi-
nalkostnaden, det vill säga kostnaden för
att erbjuda ytterligare en tjänsteenhet
digitalt, är mycket låga och rör sig i många
fall mot noll. Ett undantag är priset på
lånade pengar – det är en ändlig tillgång.
Att låna ut pengar medför också en risk,
varr lånade pengar alltid har ett pris.
S skapas vårt resultat
Vår totala utlåning till privatpersoner, fastighetsbolag och
bostadsrättsföreningar uppgick vid utgången av året till 509,5
mdkr. Som ersättning för dessa lån erhåller vi ränta. Skillnaden
mellan räntekostnaden för vår finansiering och den totala sum-
man som våra låntagare betalar in i form av ränta kallas för rän-
tenetto. Vårt slutgiltiga resultat besr förenklat av räntenettot
minus kostnaderna för att bedriva vår verksamhet samt kredit-
förluster. Resultatet för 2022 uppgick till 2 081 mnkr (2081).
39SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Sunda finanser
På SBAB sker våra kundmöten via digitala
kanaler och telefon, med undantag för
våra största företags- och bostadsrätts-
föreningskunder som vi träar såväl
fysiskt som på distans.
För vår långsiktiga konkurrenskraft är
kostnadseektivitet väldigt viktigt. För
att uppnå det behöver vi investera i verk-
samheten. Dels för att förbättra vårt kun-
derbjudande, dels för att möjliggöra till-
växt till så låga marginalkostnader som
möjligt. Vi strävar efter att marginalkost-
naderna för att växa med fler kunder och
större volymer blir så låga att vi alltid ska
kunna erbjuda konkurrensmässiga villkor.
SBAB:s kostnader ökade under året
med 2,5 procent (11,8) till 1 529 mnkr (1
492), främst med anledning av fortsatta
investeringar inom områden som kund-
upplevelse och kundservice, digitalise-
ring samt IT. I procentuella termer växer
kostnaderna i något lägre takt än tidigare,
bland annat genom tydligare prioritering i
verksamheten.
Vi lägger fortsatt mycket fokus på att
slutföra arbetet med att byta ut vår kärn-
bankplattform. Den nya bankplattfor-
men implementeras successivt i olika
faser, varav majoriteten implementera-
des under 2022. Återstående faser ska
implementeras under början av 2023.
Moderna och flexibla systemstöd är en
viktig del i att srka SBAB:s framtida
konkurrenskraft samt förmåga att
utveckla digitala tjänster och förbättra
det digitala kundmötet.
Ett viktigt sätt att mäta kostnadsef-
fektivitet är K/I-talet, det vill säga kost-
naderna i relation till intäkterna. K/I-talet
säger hur mycket varje intjänad krona
egentligen kostar SBAB. Vi är fortsatt
den mest kostnadseektiva bolåneban-
ken i Sverige med ett K/I-tal på 32,7 pro-
cent (36,2).
Lönsamhet
Lönsamhet skapar förutsättningar för till-
växt och investeringar i verksamheten.
Det skapar också förutsättningar för
SBAB att bygga en stabil kapitalbas, vil-
ket är en förutsättning för förtroende från
våra intressenter, såsom kunder, obliga-
tionsinvesterare, ratinginstitut och myn-
digheter.
Vi uppr lönsamhet genom att
utveckla och arbeta med både intäkts-
och kostnadssidan. De största påver-
kande faktorerna på intäktssidan är till-
växt i form av fler kunder, ökade volymer i
utlåningen samt räntemarginalen på utlå-
ningen. På kostnadssidan är låga margi-
nalkostnader den viktigaste faktorn för
att uppnå långsiktig kostnadseektivitet,
både för att driva verksamheten och för
att växa. SBAB har ett lönsamhetsmål
från ägaren, den svenska staten, om
minst 10 procent avkastning på eget kapi-
tal över en konjunkturcykel. Avkastning
på eget kapital uppgick för 2022 till 10,5
procent (11,1).
Kapitalisering
Att SBAB är väl kapitaliserat är viktigt
eftersom det bidrar både till förtroende
från våra intressenter och till ekonomisk
stabilitet. Det är också viktigt eftersom
det möjligr tillväxt i utlåningen, samti-
Nyckeltal i urval KONCERNEN
 
Balansposter
Total utlåning, mdkr , ,
Total inlåning, mdkr , ,
Resultatposter
Räntenetto, mnkr    
Provisionsnetto, mnkr  
Nettoresultat av finansiella transaktioner, mnkr - -
Kostnader, mnkr -  - 
Kreditförluster, mnkr - 
Påförda avgifter,riskskatt och resolutionsavgift,
mnkr -
Rörelseresultat, mnkr    
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital, % , ,
K/I-tal, % , ,
Kärnprimärkapitalrelation, % , ,
Utdelning, %  
2218 19 20 21
9%
509
364
384
423
467
Total utlåning, mdkr
40 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Sunda finanser
...per segment
Bolån till privatpersoner
Den totala volymen bolån till privatpersoner ökade
under 20222med 4,2 procent till 349,0 mdkr (334,9).
Nyutlåningen uppgick till 57,2 mdkr (68,4).
+ ,%
Bostadsfinansiering till fastighetsbolag
Den totala volymen bostadsfinansiering till fastig-
hetsbolag ökade under 2022 med 32,0 procent till
90,7 mdkr (68,7). Nyutlåningen uppgick till 25,9 mdkr
(17,0).
+ ,%
Bostadsfinansiering till bostadsrättsföreningar
Den totala volymen bostadsfinansiering till bostads-
rättsreningar ökade under 2022 med 10,8 procent
till 67,7 mdkr (61,1). Nyutlåningen uppgick till 12,5
mdkr (11,3).
+ ,%
digt som det bidrar till att säkerställa god motståndskraft i
händelse av sämre tider.
SBAB:s kapitalkrav styrs i stor utsträckning av externa lagar
och regler och tillsynen sköts av FI. Ägarens kapitalmål styr vil-
ken säkerhetsmarginal vi ska ha till de regulatoriska kraven.
Enligt SBAB:s kapitalmål från ägaren ska kärnprimärkapital-
relationen och den totala kapitalrelationen under normala för-
hållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över det av FI
kommunicerade kravet. Under 2022 fattade VD beslut om att
införa ett kompletterande kapitalmål gällande kärnprimärkapi-
tal. Målet började gälla från februari 2022 och inner att
SBAB över tid, och under normala omständigheter, ska hålla en
buert motsvarande 1–3 procentenheter över FI:s kommuni-
cerade krav.
FI:s regelkrav motsvarade vid årsskiftet en kärnprimärkapi-
talrelation om 10,2 procent och en total kapitalrelation om 14,9
procent. SBAB:s faktiska kärnprimärkapitalrelation uppgick
vid utgången av året till 12,8 procent (13,5) och den totala kapi-
talrelationen till 17,8 procent (18,1), vilket ger en god marginal
till såväl externa krav som interna mål.
Läs mer om SBAB:s kapitalsituation på sid 59.
Utdelning
En del av vår finansiering kommer från vår ägare svenska sta-
ten i form av eget kapital. För sin insats får ägaren avkastning
genom den vinst som genereras i verksamheten. Av vinsten ska
enligt ägarens utdelningsmål minst 40 procent av resultatet
efter skatt delas ut, med hänsyn tagen till SBAB:s kapitalstruk-
tur. Styrelsen föreslår att utdelning för 2022 ska uppgå till 832
mnkr (832) i linje med ägarens mål. Resterande del av vinsten
återinvesteras i verksamheten.
Implementering av ny skatt för svenska
banker
Den 14 december 2021 beslutade Riksdagen
om en ny riskskatt för banker som infördes
den 1 januari 2022. Skatten infördes för kre-
ditinstitut som har skulder överstigande ett
gränsvärde på 150 miljarder kronor vid
beskattningsårets ingång. Skatten ska uppgå
till 0,05 procent av kreditinstitutets skulder
2022 för att sedan öka till 0,06 procent 2023.
För SBAB:s del uppgick skatten under 2022
till 261 mnkr (-) och påverkar således väsent-
lig SBAB:s resultat och finansiella nyckeltal.
Den nya skatten redovisas under en ny rad i
resultaträkning, påförda avgifter, tillsammans
med resolutionsavgiften, vilken tidigare rap-
porterades inom räntenettot. Resolutionsav-
giften uppgick för året till 184 mnk (172).
41SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Sunda finanser
God kreditkvalitet är viktigt för SBAB:s långsiktiga lönsamhet
eftersom det hjälper oss att undvika kreditförluster. Vi har även
ett ansvar att se till att våra kunder inte hamnar i besvärliga situ-
ationer om till exempel räntan skulle stiga. God kreditkvalitet är
rtill en förutsättning för ett högt kreditbetyg från ratinginsti-
tuten, vilket påverkar SBAB:s tillgång till förnlig finansiering
på obligationsmarknaden.
Kreditkvaliteten i SBAB:s utlåning är fortsatt god trots den
ökade ekonomiska osäkerheten i omvärlden. Vi följer noga
utvecklingen och gör löpande bedömningar och analyser av kre-
ditriskerna i SBAB:s portfölj.
Under den senare delen av 2022 ökade hushållens utgifter
kraftigt, bland annat med anledning av de stigande räntorna, den
ökade inflationen samt de ökade el- och energipriserna. När vi
ger ut ett lån använder vi en boendekostnadskalkyl (den så kall-
lade kvar-att-leva--kalkylen) som prövar kundernas återbetal-
ningsförmåga på kort och lång sikt. Under året genomförde vi
uppdateringar av schablonkostnaderna för hushåll i kalkylen, det
vill säga kostnaden för att leva och bo, vilket för en del hushåll
resulterade i en betydande höjning. I kalkylen använder vi också
antaganden om högre räntor i framtiden, en så kallade kalkyl-
ränta, vilken vi under det fjärde kvartalet beslutade att höja från
6 till 7 procent. SBAB:s bolånekunder bedöms över lag ha en god
marginal att hantera en situation med ökade kostnader och rän-
tor. Den genomsnittliga belåningsgraden i SBAB:s bolåneportfölj
uppgick vid utgången av 2022 till 59 procent (55) och det
genomsnittliga bolånet till privatkunder till 1,9 mnkr (1,8).
Kreditkvaliteten i SBAB:s utlåning till fastighetsbolag, bostads-
utvecklare och bostadsrättsföreningar bedöms också som god.
Med anledning av den ökade osäkerheten på kapitalmarknaden
har SBAB under året ökat uppföljningsfrekvensen av fastighets-
bolagskunder med hög andel marknadsfinansiering och med
behov av refinansiering på både kort och lång sikt. Vi fortsätter
rtill att följa upp kunder med byggnadskreditiv för bostads-
produktion, vilka kan komma att påverkas negativt av stigande
räntor samt ökande priser på insatsvaror och byggmaterial. För
fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar uppgick den
genomsnittliga belåningsgraden vid utgången av 2022 till
62 procent (63) respektive 33 procent (36).
Kreditförluster (netto) uppgick för heret 2022 till 68 mnkr
(positivt 11) och bestod i all väsentlighet av ökade reserveringar
för framtida kreditförluster. De konstaterade kreditförlusterna
var fortsatt låga och uppgick för 2022 till 7 mnkr (13). Andelen
lån i kreditsteg 3 uppgick vid utgången av året till 0,07 procent
(0,05).
Go kreditkvalitet viktigt, nte minst  osäkr tider
S fungerar
SBAB:s grön obligationer
De medel som SBAB erhåller genom att emittera gröna obliga-
tioner används till att finansiera eller refinansiera bostadsfastig-
heter som uppfyller ett antal kriterier för energieektivitet eller
innehar vissa miljöcertifieringar. Villkoren för vidareutlåningen
samt förutsättningarna för utgivande av våra gröna obligationer
beskrivs närmare i SBAB:s gröna obligationsramverk (”SBAB
Green Bond Framework 2016” samt ”SBAB Group Green Bond
Framework 2019”), tillgängliga på sbab.se.
Det oberoende klimat- och miljöforskningsinstitutet CICERO
(Center for International Climate and Environmental Research –
Oslo) har granskat SBAB:s hållbarhetsarbete och godkänt de
investeringskategorier som lyfts fram som gröna investeringar i
ramverken. SBAB:s två gröna obligationsramverk klassas som
Medium Green. Utestående gröna obligationer uppgick vid års-
skiftet till cirka 36 mdkr (21,1).
S bidrar
SBAB:s grön obligationer
Varje år publicerar SBAB rapporten "Green Bonds Impact
Report". Den beskriver eekten av de bostadsfastigheter som
SBAB finansierar med gröna obligationer faktiskt har på miljön i
form av besparingar av växthusgasutsläpp uttryckt i koldioxide-
kvivalenter, CO
2
e.
Godkända investeringsobjekt inom ramen för SBAB:s två
gröna obligationsramverk uppgick vid årsskiftet till 58 mdkr.
Det ramverk som publicerades 2016 med tillhörande säkerheter
utgick i oktober 2022 och för resterande del av året var bara
det ramverk som publicerades 2019 aktivt. Totalt har dessa
objekt under året beräknats generera en årlig besparing av
växthusgasutsläpp motsvarande 4 714 ton CO
2
e. SBAB:s andel
av finansieringen förväntas motsvara en besparing om 3 030
ton CO
2
e per år.
Läs mer om återrapportering kring SBAB:s gna obligationer
i hållbarhetsnoterna på sidan 174 samt i Impact report 2022.
42 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Sunda finanser
43SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Sunda finanser
Ekonomisk
redovisning
2022
44 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Förenkla balansräkning
SBAB:s tillgångar
mdkr

()
Värdepapper (likviditetsreserv)
För att hålla god likviditetsberedskap har SBAB olika former av
värdepapper, främst i form av en likviditetsportfölj.
Likviditetsportföljen finns till för att säkerställa tillgång till
finansiering i tider då SBAB:s normala finansieringskällor inte
fungerar tillfredsställande.

()
Utlåning till allmänheten
SBAB:s största tillgångspost i balansräkningen är utlåning till
allmänheten. Posten består av bolån och privatlån till
privatpersoner samt fastighetslån till företag och
bostadsrättsföreningar.

()
Utlåning till kreditinstitut
I den korta likviditetshanteringen använder sig SBAB bland annat
av repomarknaden för att placera eller låna pengar av andra banker.

()
Derivat
SBAB använder olika former av derivat på såväl tillgångs- som
skuldsidan för att skydda företaget mot oönskade ränte- eller
valutakursförändringar.

()
Totala tillgångar 
()
SBAB:s skulder och eget kapital
mdkr

()
Inlåning
SBAB:s utlåning finansieras bland annat genom inlåning från
allmänheten. Inlåning är när privatpersoner, företag eller
bostadsrättsföreningar sparar på SBAB:s sparkonton, i utbyte mot
sparränta.

()
Skulder till kreditinstitut
Se kommentar under posten ”Utlåning till kreditinstitut” ovan.
()
Emitterade värdepapper (upplåning)
Den största delen av SBAB:s utlåning finansieras genom upplåning
på kapitalmarknaden, vilket i balansräkningen omnämns som
emitterade värdepapper.

()
Derivat
Se kommentar under posten ”Derivat” ovan.

()
Efterställda skulder
SBAB använder efterställd skuld för att stärka kapitalpositionen.
Att skulderna är efterställda innebär att de vid en konkurs får
infrias först efter att andra skulder har blivit betalda.
()
Eget kapital

()
Totala skulder och eget kapital 
()
Förenkla resultaträkning
+ SBAB:s intäkter
mnkr

()
Räntenetto
SBAB:s största och viktigaste intäktspost är räntenettot som
består av skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader.
Ränteintäkterna kommer framför allt från bolån och fastighetslån,
medan räntekostnaderna i huvudsak består av kostnader för
upplåning och inlåning.
 
( )
Provisionsnetto
Provisionsnettot består i huvudsak av intäkter från
försäkringsförmedling och andra kreditrelaterade avgifter samt
kostnader relaterade till upplåning och värdering.

()
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettoresultat av finansiella transaktioner uppstår genom SBAB:s
tillämpning av finansiella instrument och som en följd av
redovisningsmässiga värderingseekter.
-
(-)
Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelseintäkter består i huvudsak av intäkter från boende-
och boendeekonomitjänster i form av avgifter och annonsintäkter.

()
Totala intäkter  
( )
– SBAB:s kostnader
mnkr

()
Kostnader
SBAB:s kostnader består till största delen av personal-, lokal-
och marknadsföringskostnader samt kostnader för IT- och
aärsutveckling.
 
(– )
Kreditförluster
Kreditförluster uppstår när SBAB:s kunder inte kan betala
sina räntor och amorteringar. Vi arbetar med att minimera
kreditförlusterna utifrån vår beslutade riskaptit.
Till följd av regelverkskrav tar vi också höjd för förväntade
framtida kreditförluster genom reserveringar.
–
()
Påförda avgifter
Ny rapporteringsrad för . Inom påförda avgifter ingår den nya
riskskatten som infördes  samt resolutionsavgiften som
tidigare rapporterades inom räntenettot.

()
Skatt
Skatt utgörs av inkomstskatt på , procent av årets resultat
med tillägg för skattemässiga justeringar samt eventuell justering
av skatt för tidigare år.
–
(–)
Totala kostnader  
(– )
= Årets resultat
 
( )
Årets resultat består av de totala intäkterna minus de totala
kostnaderna. Resultatet återförs i eget kapital.
45SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ekonomisk redovisningEkonomisk redovisning
Allmän information
Styrelsen har undertecknat och därmed
avgivit års- och hållbarhetsredovisningen
i sin helhet. Den legala årsredovisningen,
inklusive denna förvaltningsberättelse, är
reviderad och omfattar sidorna 44-65, 73
och 78-164. SBAB har upprättat en lag-
stadgad hållbarhetsrapport utifrån kra-
ven i årsredovisningslagen. Den lagstad-
gade hållbarhetsrapporten ingår i hållbar-
hetsredovisningen som upprättats i enlig-
het med GRI Standards: Core option.
SBAB:s hållbarhetsupplysningar framgår i
korsreferenser till årsredovisningslagen
och GRI på sidorna 175 och 181-182.
Hållbarhetsredovisningen har varit
föremål för översiktlig granskning. För
bolagsstyrningsrapporten har en så kall-
lad lagstadgad granskning genomförts,
vilken är mindre omfattande än en revi-
sion eller översiktlig granskning.
Organisation och verksamhet
SBAB har två aärsområden; Privat samt
Företag & Brf (Bostadsrättsföreningar).
Per den 31 december 2022 hade SBAB
863 (839) medarbetare (FTE, Full Time
Equivalent) på fem kontor; 388 (376) i
Solna, 49 (46) i Stockholm, 401 (400) i
Karlstad, 12 (8) i Göteborg och 13 (9) i
Malmö. I Solna sitter prirt IT och cen-
trala funktioner. I Stockholm sitter Booli
och Boappa. Kundservice och vissa andra
funktioner åternns i Karlstad. I Göteborg
och Malmö finns lokalt kundansvariga och
tillhörande tjänster inom Företag & Brf.
Finansiella mål
Vår ägare, den svenska staten, har fast-
ställt följande övergripande finansiella
mål för SBAB:
Lönsamhet: Avkastning på eget kapital
över en konjunkturcykel om minst 10
procent.
Kapitalisering: Kärnprimärkapitalrela-
tion och total kapitalrelation om minst
0,6 procentenheter över FI:s kommuni-
cerade krav. Under januari 2022 fattade
VD beslut om att införa ett komplette-
rande kapitalmål gällande kärnprimär-
kapitalet. Målet började gälla 28 febru-
ari och innebär att SBAB över tid, och
under normala omständigheter, ska
hålla en buert motsvarande 1-3 pro-
centenheter över FI:s kommunicerade
krav. Det nya målet är ett komplement
till den av styrelsen beslutade nedre
gränsen på 0,6 procentenheter.
Utdelning: Ordinarie utdelning om minst
40 procent av årets resultat efter skatt
med beaktande av koncernens kapital-
struktur.
Verksamhetsutveckling
Utlåning till allmänheten ökade under året
med 9 procent till totalt 509,5 mdkr
(467,0). Den totala nyutlåningen uppgick
till 105 mdkr (107). Av den totala utlå-
ningen utgjorde vid årsskiftet 349,0 mdkr
(334,9) bolån, 2,1 mdkr (2,3) privatlån,
90,7 mdkr (68,7) utlåning till fastighets-
bolag och 67,7 mdkr (61,1) utlåning till
bostadsrättsföreningar.
Finansiellt resultat
Verksamheten fortsatte att utvecklas väl
under 2022. SBAB:s rörelseresultat upp-
gick till 2 639 mnkr (2 641). Avkastning på
eget kapital uppgick till 10,5 procent
(11,1). Avkastning på eget kapital justerat
för riskskatten uppgick till 11,5 procent.
Intäkter
Räntenettot ökade till 4 655 mnkr (4 114),
främst hänförligt till ökad andel inlånings-
finansiering samt ökade inlåningsmargi-
naler. Ökade utlåningsvolymer påverkade
posten positivt samtidigt som minskade
utlåningsmarginaler för bolån påverkade
posten negativt. Provisionsnettot mins-
kade under perioden till 12 mnkr (29).
Nettoresultat av finansiella transaktioner
uppgick till –35 mnkr (–71).
Kostnader
Kostnaderna ökade till 1 529 mnkr (1 492),
främst drivet av ökade personalkostnader
och högre kostnader för av- och nedskriv-
ning av projekt. Antalet medarbetare
(FTE) ökade under året från 839 till 863.
Personalkostnaderna uppgick till 823
mnkr (786). Övriga kostnader exklusive
av- och nedskrivningar uppgick till 530
mnkr (589). Av- och nedskrivningar av
materiella och immateriella anläggnings-
tillgångar uppgick till 176 mnkr (117). K/I-
talet uppgick till 32,7 procent (36,2) och
K/U-talet till 0,31 procent (0,34).
Kreditförluster
Kreditförlusterna ökade under året till 68
mnkr (positivt 11), främst hänförligt till
ökade förlustreserveringar till följd av det
förändrade omvärldsläget och det för-
höjda ränteläget.De konstaterade kredit-
förlusterna uppgick till 7 mnkr (13).
Påförda avgifter
Under 2022 tillfördes en ny rapporte-
ringsrad i resultaträkningen, påförda
avgifter, placerad efter raden kreditför-
luster, netto. Inom påförda avgifter ingår
den nya svenska riskskatten, liksom reso-
lutionsavgiften, vilken tidigare rapporte-
rats inom räntenettot. Detta gör att jäm-
förbarheten i räntenettot påverkas mot
tidigare år. Riskskatten ska uppgå till 0,05
procent av kreditinstitutets skulder 2022
för att sedan öka till 0,06 procent 2023.
Påförda avgifter uppgick för 2022 till 445
mnkr (–), varav riskskatten utgjorde 261
mnkr (–) och resolutionsavgiften 184
mnkr (172).
Utdelning och vinstdisposition
Styrelsen föreslår årsstämman att aktie-
utdelningen för 2022 ska uppgå till 40
procent (40). Fullständigt förslag till
vinstdisposition återfinns senare i denna
redovisning. Se not
A
3.
Ersättningar
Det föreligger inga skillnader i förslag till
riktlinjer för ersättning och andra anställ-
ningsvillkor till ledande befattningsha-
vare som ska beslutas på nästa års-
stämma jämfört med de riktlinjer som
gällt under året. Senaste beslutade rikt-
linjer åternns i not
IK
5.
Händelser efter balansdagens utgång
Information om händelser efter balansda-
gens utgång åternns i not
A
4.
Ytterligare information
Ytterligare kommentarer kring koncer-
nens finansiella ställning återfinns senare
i denna redovisning.
Läs mer på sidan 78.
Koncernens resultat
46 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Koncernens resultat
%
0
2
4
6
8
10
12
18 19 20 2221
Index
200
250
300
350
400
18 19 20 2221
%
-5
0
5
10
15
20
25
30
18 19 20 2221
Hushåll, bostadslån
Hushåll, konsumtionslån
Företag, fastighetslån
Bostadsrättsföreningar
Hushåll
Icke-finansiella företag
Totalt
Villor
Lägenheter
Prisutveckling på bostäder
(HOX index 2005=100)
Utlåningstillväxt
(Procentuell 12-månadersförändring)
Inlåningstillväxt
(Procentuell 12-månadersförändring)
Källa: Valuegard, Statistiska Centralbyrån (SCB)
År 2022 inleddes med en stark realeko-
nomisk utveckling, måttlig inflation,
låga räntor, stigande bostadspriser och
en i övrigt het bostadsmarknad. Tillta-
gande inflation fick dock centralbanker
runtom i världen att höja sina styrrän-
tor, så även Riksbanken i Sverige. Däref-
ter har bostadspriserna rasat, omsätt-
ningen på bostäder minskat och kon-
junkturutvecklingen bromsat in. Även
om det allmänna ekonomiska läget mot
slutet av året var förhållandevis gott
med bland annat en låg arbetslöshet,
ser hushåll och företag med misströs-
tan på framtiden där en lågkonjunktur
är oundviklig.
SBAB:s utlåning och lönsamhet påverkas
av utvecklingen på den svenska bostads-
marknaden. Utvecklingen på bostads-
marknaden påverkas i sin tur av hur det
går för svensk ekonomi som helhet. Sve-
rige är en liten starkt exportberoende
ekonomi som i hög utsträckning påverkas
av den internationella ekonomiska
utvecklingen.
Låga räntor gav stöd åt bostads-
marknaden
Under förra året inledde Riksbanken en
höjningscykel för styrräntan. I slutet av
april beslutades om en blygsam höjning
från 0 till 0,25 procent. Därefter kom
betydligt kraftigare höjningar, med 0,5
procentenheter i juli och med rekordhöga
1 procentenhet i september. Vid utgången
av året låg styrräntan på 2,5 procent och
bolånentorna på omkring 4 procent.
Riksbankens innehav av värdepapper,
som ökade med 334 miljarder kronor
under 2021, minskade med 155 miljarder
kronor under 2022. Riksbanken har köpt
värdepapper, bland annat statsobligatio-
ner och säkerställda obligationer, i syfte
att hålla ränteläget lågt och underlätta
kreditförsörjningen. Avvecklingen av vär-
depapperstillgångarna under 2022 ska
ses mot bakgrund av den snabbt tillta-
gande inflation och Riksbankens ambition
att pressa ned inflationen mot målet. Hur
snabbt innehavet kan avvecklas beror
dock även på hur de finansiella markna-
derna fungerar, däribland utbudet och
efterfrågan på olika typer av värdepapper.
De längre bolåneräntorna steg tidigt
under året till följd av snabbt stigande
marknadsräntor på bostadsobligationer.
Långa marknadsräntor hade stigit snabbt
då investerarna krävde högre nominell
avkastning med hänvisning till risken för
långvarigt hög inflation om centralban-
kerna skulle misslyckas med att pressa
tillbaka den mot målet. Riksbankens höj-
ningar av styrräntan från och med maj
bidrog till snabbt stigande räntor på
bostadslån, framför allt på lån med en
kort bindningstid. Senare under året, när
förtroendet för penningpolitiken hade
vuxit, påverkade den högre styrräntan
nästan uteslutande de korta bolånerän-
torna och lämnade de långa bolånerän-
torna i stort sett opåverkade.
Riksbanken har fortsatt att höja styr-
räntan under början av 2023, och kan
komma att höja den ytterligare om infla-
tionen stannar kvar på höga nivåer. Mot
slutet av året förväntas dock såväl infla-
tionen som styrräntan att börja falla till-
baka mot normala nivåer, och så även
bolåneräntorna.
Stigande räntor fick
bostadsprisern att fall
47SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Marknadsöversikt
Bostadsmarknad – från glödhet till
iskall under årets lopp
År 2022 inleddes med trendmässigt sti-
gande bostadspriser, vilket redan i mars
förbyttes i trendmässigt sjunkande pri-
ser. Fn och med augusti övergick
utvecklingen i mer regelrätt fallande pri-
ser, något som sedan höll i sig året ut.
Räknat från och med januari till december
föll bostadspriserna, för villor med
omkring 14 procent och förbostadsrätter
med omkring 10 procent.
Omsättningen på bostäder låg inled-
ningsvis under året på en hög nivå. För vil-
lor handlade det om en omsättning på 2,9
procent och för lägenheter på cirka 9,9
procent av bostäderna i respektive
bestånd. Det motsvaras av en säsongs-
rensad försäljningstakt på omkring 4 700
hus respektive 10 700 lägenheter i måna-
den. Mot slutet av året hade försäljnings-
takten sjunkit till en säsongsrensad för-
säljningstakt på 4 200 hus respektive
cirka 8 300 lägenheter i månaden, vilket
handlade om en nedgång med 9 procent
för hus respektive 23 procent för lägen-
heter jämfört med början av året.
Omsättningen på bostäder hade alltså
under året förändrats från initialt en god
nivå till avslutningsvis en nivå förenligt
med lågkonjunkturer. Andra förändringar
på bostadsmarknaden handlade bland
annat om längre annonstider, färre budgi-
vare, fallande budpremier och ett snabbt
stigande utbud. Utvecklingen kopplas i
stort samman med snabbt stigande rän-
tor och en osäkerhet om den framtida
ekonomiska utvecklingen.
Marknaden för nyproducerade bostä-
der påverkades på ett annorlunda sätt
jämfört med marknaden för befintliga
bostäder. Antalet påbörjade bostadsbyg-
gen låg på en förhållandevis hög ni
under 2022 även om byggtakten var lägre
jämfört med året innan. Mot slutet av året
föll dock försäljningstakten brant samti-
digt som andelen prissänkta steg från
rekordlåga till mer normala nivåer. Meka-
nismerna på denna marknad är dock
annorlunda jämfört med den för befint-
liga bostäder. Några större prisföränd-
ringar noterades inte under året. Stora
och snabba prisjusteringar under produk-
tionsfasen hör till ovanligheterna. Det kan
dock inte uteslutas att en svag utveckling
fortsätter på nyproduktionsmarknaden
ett tag efter att läget förbättrats på suc-
cessionsmarknaden.
Under 2022 dök det för första gången,
sedan SBAB började följa balansen i
nyproduktionen på bostäder genom
SBAB Booli Housing Market Index (HMI,
tillgängligt här), upp ett överskott på
hyresrätter för Sverige som helhet. Inled-
ningsvis under året stod en förklaring att
finna i lokalt hög byggtakt till förhållande-
vis höga hyror. Senare under året hand-
lade det om en kraftig nedgång i den köp-
kraftsberäknade efterfrågan på nyprodu-
cerade bostäder. Den senare förklaringen
innebar samtidigt att den tidigare tren-
den mot underskott för villor vände
uppåt. Mot slutet av året påverkade den
svagare efterfrågan även nyproduktions-
marknaderna för villor och bostadsrätter,
vilka trots förändringen och längre för-
säljningstider kan beskrivas befinna sig i
balans.
Inlåningen från hushåll växte betydligt
snabbare än utlåningen
Under året växte hushållens bostadslån
med 4,0 procent (6,9) till totalt 4 050
mdkr (3 894). Lån till fastighetsbolag
inklusive bostadsrättsföreningar växte
med 7,8 procent (6,0) till totalt 996 mdkr
(924). Den lägre tillväxttakten för hushål-
lens lån kan förklaras av dels lägre
bostadspriser, dels en lägre omsättning på
bosder. Den höga tillväxttakten för lån
till fastighetsbolag kan förklaras av förhål-
landevis många färdigställda lägenheter i
flerbostadshus och av att fastighetsbola-
gen inte längre lika enkelt kan finansiera
sin verksamhet med egenfinansiering utan
i högre utsträckning går via bankerna.
Tillväxttakten för hushållens konsum-
tionslån föll snabbt under året till 1,8 pro-
cent (6,6) till totalt 282 mdkr (277). Det
snabbt försämrade konjunkturläget har
fått hushållen att dra ned på konsumtio-
nen av kapitalvaror, vilket är ett historiskt
vanligt förekommande mönster, vilket
minskat behovet av dessa lån.
Under året ökade inlåningen från hus-
håll med 7,1 procent (8,4), och vid
utgången av 2022 uppgick hushållens
inlåning till 2 561 mdkr (2 393). Hushål-
lens inlåning, som till stora delar görs på
bankkonton, ökade alltså i en betydligt
snabbare takt än deras bostadslån, vil-
ket delvis kan tillskrivas de högre ränte-
nivåerna. Det osäkra konjunkturläget
och ett så kallat försiktighetssparande-
under har också bidragit till hushållens
höga sparande.
Marknaden för inlåning från icke finan-
siella företag, inklusive bostadsrättsför-
eningar föll under året med 3,4 procent
(17,2) till totalt 1 429 mdkr (1 479). Föränd-
ringen jämfört med 2021 och det stora
raset kan förklaras av under omständig-
heterna förhållandevis höga investeringar
samtidigt som kostnaderna för många
insatsfaktorer, däribland energi, ökat
snabbt under året.
48 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Marknadsöversikt
Aärsområde Privat erbjuder privatper-
soner en rad tjänster relaterade till
boende och boendeekonomi, där bolån är
vår kärnprodukt. Utöver bolån erbjuder vi
även andra lån- och sparprodukter,
bostadssök, värderingstjänster, fastig-
hetsmäklartjänster, kommunikation i
bostads- och villaföreningar, förmedling
av hemförsäkring samt elavtal. Verksam-
heten bedrivs under varumärkena SBAB,
Booli, Hittamäklare och Boappa. Oavsett
vilket varumärke kunden kommer i kon-
takt med oss genom sker det digitalt eller
via telefon utan fysiska kundmöten. Vår
marknadsandel avseende bolån uppgick
vid årsskiftet till 8,51 procent, vilket gör
oss till den femte största bolåneaktören i
Sverige. Booli har Sveriges största utbud
av bostäder till salu och snart till salu och
hade under året i genomsnitt 1 415 000
unika besökare. SBAB:s strategi innefat-
tar att erbjuda ett värdeskapande och
särskiljande kunderbjudande relaterade
till boende och boendeekonomi med
tjänster för hela boenderesan.
Bolån
2022 var sammantaget ett år med lägre
aktivitet på bostadsmarknaden. Markna-
den för bostadskrediter växte med 4,2
procent under 2022 jämfört med en årlig
tillväxttakt om drygt 6 procent under de
tre senaste åren. Utvecklingen beror
bland annat på att antalet omsatta
objekt p marknaden var färre än under
2021. Den negativa prisutvecklingen har
även påverkat volymen bostadskrediter.
Bostadspriserna för villor sjönk med
omkring 14 procent och för bostadsrätter
med omkring 10 procent under året.
Konkurrensen på bolånemarknaden
fortsätter att vara hård. Den ökade kon-
kurrensen beror bland annat på att de
större bankerna återigen har ökat fokus
på bolån men också att nya aktörer har
etablerat sig på marknaden. Den ökade
konkurrensen driver ytterligare på beho-
vet av digitalisering för bättre kundupple-
velse och eektivitet.
SBAB:s nyutlåning av bolån uppgick
under året till 57,2 mdkr (68,4). Den totala
bolånevolymen ökade med 4,2 procent
(7,7) till totalt 349,0 mdkr (334,9). Det
placerar SBAB på femte plats efter de
fyra storbankerna med en marknadsandel
om 8,51 procent (8,51). Bolånevolymerna
fördelade sig vid årsskiftet på 292 000
bolånekunder (291 000) och 187 000
finansierade bolåneobjekt (186 000).
SBAB:s utlåning är koncentrerad till
Stockholms-, Öresunds och Göteborgs-
regionerna, vilka tillsammans represente-
rade 83,4 procent av bolånestocken. En
majoritet av SBAB:s bolånekunder valde
under året någon av våra kortare ränte-
bindningstider. Andelen av den totala
utlåningen med 3-månaders räntebind-
ning uppgick vid utgången av året till 53,2
procent (59,7). Den genomsnittliga belå-
ningsgraden i SBAB:s bolåneportfölj upp-
gick vid utgången av 2022 till 59 procent
(55). Det genomsnittliga bolånet till pri-
vatkunder uppgick vid samma tidpunkt
till 1,9 mnkr (1,8).
Samarbeten
En mindre del av SBAB:s utlåning till pri-
vatpersoner sker via förmedlingssamar-
beten med andra aktörer. Den totala voly-
men av förmedlade bolån uppgick vid
utgången av året till cirka 17 mdkr (17), vil-
ket motsvarar cirka 5,0 procent (5,1) av
SBAB:s totala utlåning till privatpersoner.
Beståndet av förmedlade bolån utgörs
dels av lån som är förmedlade i SBAB:s
eget varumärke, 11 mdkr (10), dels av lån
som är förmedlade i andras varumärken
med SBAB som kreditgivare, ca 6 mdkr
(7). SBAB och Sparbanken Syd ingick
under det fjärde kvartalet 2019 ett revi-
Aärsomde Privat
Förenklad resultaträkning, Privat
mnkr   
Rörelseintäkter      
Kostnader -  -  - 
Kreditförluster,
netto - -
Påförda avgifter -
Rörelseresultat      
Avkastning på
eget kapital, % , , ,
Låneportföljens säkerhets-
sammansättning, Privat
mdkr   
Pantbrev , , ,
Bostadsrätt , , ,
Kommunal borgen
och direktlån
kommuner , , ,
Statlig
kreditgaranti , , ,
Bankgaranti , , ,
Övrig säkerhet , , ,
Privatlån
)
, , ,
Summa , , ,
)
Lån utan säkerhet till hushåll.
49SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Aärsområde Privat
Volym och marknadsandel, bolån Nyutlåning och lösen, bolån Volym och marknadsandel,
inlåning, privat
Ökade marknadsandelar
Den totala volymen bolån till privatpersoner ökade under året med 4,2 procent till totalt 349,0 mdkr (334,9), drivet av ett fortsatt
starkt kunderbjudande, konkurrenskraftiga räntor och hög kännedom. Marknadsandelen avseende bolån låg kvar på 8,51 procent
(8,51).
Bolån, mdkr
Marknadsandel, %
Nyutlåning Lösen
Totalt
Inning, mdkr
Marknadsandel, %
0
50
100
150
200
250
300
350
mdkr %
18 19 20 21 22
0
2
4
6
8
10
12
14
-60
-40
-20
0
20
40
60
80
mdkr %
18 19 20 21 22
-60
-40
-20
0
20
40
60
80
0
30
60
90
120
150
mdkr %
18 19 20 21 22
0
2
4
6
8
10
derat avtal avseende parternas samar-
betsavtal gällande förmedling av bolån,
där Sparbanken Syd förmedlat bolån
under eget varumärke med SBAB som
kreditgivare. Sparbanken Syd äger enligt
det reviderade avtalet rätt att förvärva
hela eller delar av den förmedlade bolåne-
stocken under perioden 1 juli 2020 till 31
december 2023. Det är nu fastställt att
överlåtelsen kommer ske i maj 2023. Per
den 31 december 2022 uppgick Sparban-
ken Syds bolånestock i SBAB till 5,5 mdkr.
SBAB kommer även fortsättningsvis
att förmedla bolån i eget varumärke via
utvalda samarbeten. För att uppnå
ansvarsfull tillväxt är det väsentligt att
samtliga distributionskanaler arbetar
hållbart. Det betyder att även SBAB:s
samarbetspartners skall verka för trans-
parens i sina kunderbjudanden och agera
på ett sådant sätt som stärker förtroen-
det för SBAB och finansmarknaden i all-
mänhet. Vi prioriterar samarbetspartners
r vi ser tillväxtpotential genom
moderna och digitala distributionssätt.
Privatlån
Ett privatlån är ett lån utan krav på säker-
het. Privatlånet binds inte till ett specifikt
lånesyfte, som bostadslånet, men
används inte sällan som komplement till
bolånet i samband med bostadsfinansie-
ring. Vid årets utgång uppgick den totala
volymen privatlån till 2,1 mdkr (2,3). Mark-
nadsandelen uppgick vid samma tidpunkt
till 0,70 procent (0,78). Per den 31
december 2022 hade cirka 31 000 kun-
der (34 000) privatlån hos SBAB.
Sparkonto
SBAB:s attraktiva sparkontoerbjudande,
med enkla och bra villkor i förhållande till
andra aktörer på marknaden, har medfört
att många kunder väljer att spara sina
pengar hos oss. Inlåningen är viktig för att
vi ska kunna erbjuda ett konkurrenskraf-
tigt erbjudande för bolån och bostads-
nansiering, då den utgör en växande och
värdefull andel av vår finansiering av utlå-
ningen. Våra sparkonton erbjuder konkur-
renskraftig ränta, är avgiftsfria, har fria
uttag och omfattas av den statliga insätt-
ningsgarantin. Inlåningen från privatper-
soner uppvisade under 2022 en mycket
god utveckling och uppgick vid utgången
av året till totalt 140,7 mdkr (101,8). Mark-
nadsandelen uppgick vid samma tidpunkt
till 5,53 procent (4,30). Vid årsskiftet
hade cirka 485 000 privatkunder
(402000) sparkonto hos SBAB. Ovan
utveckling är hänförlig till en konkurrens-
kraftig sparränta, marknadsföringsinsat-
ser samt ett fortsatt högt kontosparande
hos hushållen.
Användarutveckling och tjänster
Vårt kunderbjudande till privatpersoner
är ett ekosystem av tjänster som har med
boende och boendeekonomi att göra.
Med våra tjänster från Booli, Hittamäk-
lare, Boappa, SBAB och samarbetspart-
ners vill vi tillgodose våra kunders behov
genom hela boenderesan. Många besöker
varje månad SBAB:s hemsida för att han-
50 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Aärsområde Privat
Belåningsgrad (ltv)
i bolåneport följen
Genomsnittlig skuldkvot i
nyutlåningen under 2022
Bolåneportföljens geografiska
sammansättning
God kreditkvalitet i utlåningsportföljen
Vi arbetar målmedvetet och kontinuerligt för att säkerställa god kreditkvalitet i vår utlåningsportfölj. Under de senste åren har vi
bland annat utvecklat befintliga kreditregler, implementerat en mer riskbaserad räntesättning och anpassat verksamheten efter
uppdaterade amorteringsregler. Därutöver arbetar vi med målgruppsanpassad distribution och kundkommunikation.
Stockholmsregionen62,6% (63,0)
Öresundsregionen10,1 % (10,2)
teborgsregionen10,7% (10,6)
Universitets- och tillväxtorter10,5% (10,1)
Övriga orter6,1% (6,1)
LTV 050%31 % (39)
LTV 50–75%45% (47)
LTV 7585%15% (13)
LTV >85%9% (2)
Skuldkvot 3,5 34% (31)
Skuldkvot <3,5 – 4,5 39% (39)
Skuldkvot >4,5 28% (30)
tera bolån, sparande eller hitta inspiration
kring boende och boendeekonomi. Det
genomsnittliga antalet unika besökare
per månad på sbab.se uppgick under året
till 519 000 (478 000). Under året passe-
rade vi därtill 150 000 aktiva månatliga
användare av SBAB-appen. Booli är en
populär plattform för information kring
utbud, efterfrågan och prisutveckling på
bosder. Det genomsnittliga antalet
unika besökare per månad på booli.se
uppgick under året till 1 415 000
(1550000). Boolis månatliga utskick för
bostadsvärdering hade vid utgången av
2022 cirka 737 000 prenumeranter. Hit-
tamäklare är Sveriges största tjänst för
att söka och rekommendera fastighets-
klare. Cirka 93 procent av antalet
aktiva fastighetsklare i Sverige hade
använt Hittamäklares tjänster under
2022. Vid årets utgång hade Boappa
omkring 1 100 anslutna bostadsrättsför-
eningar.
Försäkringsförmedling
Vi förmedlar två försäkringsprodukter
som på olika sätt anknyter till bolånet och
boendet; låneskydd och hemförsäkring.
Låneskydd Inkomst försäkrar vid arbets-
löshet och sjukskrivning då kunden
ersätts mednadskostnaden för lånet.
neskydd Liv innebär att låntagarens
bolån helt eller delvis kan avskrivas vid
dödsfall. Hemförsäkring ersätter
bostadsinnehavaren vid skador på hem.
Produkterna utgör ett skydd för våra kun-
der men innebär också ett mervärde för
SBAB då ett gott förkringsskydd mins-
kar risken för kreditförluster.
51SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Aärsområde Privat
Aärsområde Företag & Brf erbjuder
bostadsfinansieringslösningar till fastig-
hetsbolag, bostadsutvecklare och
bostadsrättsföreningar samt sparkonto
till företag och organisationer. Vi finan-
sierar flerbostadshus. Fastigheterna kan
vara befintliga eller under nybyggnation.
Vår utlåning inom detta segment motsva-
rar drygt en fjärdedel av SBAB:s totala
utlåning. Vi erbjuder personlig service till
våra kunder som är koncentrerade till till-
växtregionerna kring våra kontor i Stock-
holm, Göteborg och Malmö. Marknadsan-
delen för fastighetsutlåning till fastig-
hetsbolag ökade under året med hela 2,76
procentenheter och uppgick vid
utgången av året till 17,38 procent. Mark-
nadsandelen för utlåning till bostads-
rättsföreningar ökade med 0,55 procent-
enheter till 10,69 procent.
Fastighetsfinansiering
SBAB finansierar flerbostadshus, såväl
privatägda som bostadsrättsföreningar.
Fastigheterna kan vara befintliga eller
nyproducerade, där vi belånar detaljpla-
nerad mark och byggnation. I vår kredit-
process följer vi löpande fastighetsmark-
nadens utveckling och genomför gransk-
ningar och riskbedömningar av samtliga
kundengagemang. SBAB:s totala utlåning
till fastighetsbolag och bostadsrättsför-
eningar fortsatte att öka kraftiga under
året, med hela 22,0 procent (18,5), och
uppgick per den 31 december 2022 till
158,4 mdkr (129,8). Av dessa utgjorde
90,7 mdkr (68,7) utlåning till fastighets-
bolag och 67,7 mdkr (61,1) utlåning till
bostadsrättsföreningar.
Fastighetsbolag
Aktiviteten i företagsaären var mycket
hög under året. Många fastighetsbolag
efterfrågar i nuvarande marknadsmiljö
finansiering genom banksektorn före
obligationsfinansiering på kapitalmarkna-
den, vilket bidrog till utvecklingen.
SBAB:s fokus på bostadsfinansiering och
starka kundrelationer ger oss goda förut-
sättningar att bistå flera större kunder
med ett ökat antal aärer.
Nyutlåningen till fastighetsbolag upp-
gick för 2022 till 25,9 mdkr (17,0). Den
totala utlåningen uppgick vid utgången av
året till 90,7 mdkr (68,7). Antalet större
fastighetsbolagskunder uppgick till 135
Aärsområde Företag & Brf
Förenklad resultaträkning,
Företag & Brf
mnkr   
Rörelseintäkter    
Kostnader - - -
Kreditförluster -  -
Påförda avgifter -
Rörelseresultat   
Avkastning på eget
kapital, % , , ,
Låneportföljens säkerhets-
sammansättning, Företag & Brf
mdkr   
Pantbrev , , ,
Bostadsrätt , , ,
Kommunal borgen och
direktlån kommuner , , ,
Statlig kreditgaranti , , ,
Bankgaranti , , ,
Övrig säkerhet , , ,
Summa , , ,
Ökade utlåningsvolymer i företagsaären
SBAB:s utlåning till fastighetsbolag ökade under året till totalt 90,7 mdkr (68,7). Marknadsandelen
uppgick vid utgången av året till 17,4 procent (16,2 ).
Låneportföljens geografiska
sammansättning, Företag & Brf
Stockholmsregionen49,2% (47,3)
Universitets- och tillväxtorter16,9% (17,4)
Öresundsregionen18,3% (19,0)
teborgsregionen8,6% (9,1)
Övriga orter7,0% (7,2)
0
20
40
60
80
100
mdkr %
18 19 20 21 22
0
5
10
15
20
25
-5
0
5
10
15
20
25
30
mdkr %
-5
0
5
10
15
20
25
30
18 19 20 21 22
Volym och marknadsandel,
retag
Nyutlåning och lösen,
retag
Företagsutlåning, mdkr
Marknadsandel, %
Nyutlåning Lösen
Totalt
52 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Aärsområde Ftg & Brf
(110). SBAB:s utlåning till kommersiella
fastigheter, exklusive bostadsfastigheter,
uppgick per den 31 december 2022 till
8,0 mdkr (1,9).
Marknadsandelen avse-
ende lån till fastighetsbolag uppgick vid
årsskiftet till 17,38 procent (14,62).
1)
Kreditiv
Bostadsmarknaden, som under pandemin
var ovanligt stark, fortsatte att utvecklas
väl även under inledningen 2022. Den
stannade dock av under den senare delen
av året med anledning av det rådande
marknadsläget. Enligt Boverket minskade
nybyggnationen med cirka 20 procent
under 2022 jämfört med 2021. SBAB:s
prioriterar sedan många år att medverka
till att bostadsbristen i Sverige byggs
bort. Under 2022 bidrog SBAB till finan-
sieringen av cirka 7 200 nya bosder.
Boverket bedömer att antalet bygg-
starter under 2023 kommer att minska
med ytterligare 20 procent från 2022-års
nivåer, bland annat till följd av svårigheter
att sälja nyproducerade lägenheter, osä-
kerhet kring inflationsutvecklingen och
stigande räntor.
SBAB fokuserar kreditgivningen till eta-
blerade kundrelationer och större erfarna
byggentreprenörer i tillväxtregioner där
bostadsbristen är som störst. I vår kredit-
givning till nyproduktionsprojekt ställer vi
bland annat krav på egen insats samt för-
säljning mot bindande förhandsavtal
innan produktionsstart.
Bostadsrättsföreningar
SBAB innehar en stark position på mark-
naden och aktiviteten var relativt hög
under året. SBAB:s totala utlåning till
bostadsrättsföreningar uppgick vid
utgången av 2022 till 67,7 mdkr (61,1).
Nyutlåningen uppgick till 12,5 mdkr (11,3).
Marknaden för utlåning till bostadsrätts-
föreningar fortsatte att präglas av hård
priskonkurrens till låga marginaler, inte
minst i storstadsregionerna. Trots den
tua priskonkurrensen lyckades vi öka
vår marknadsandel något och den upp-
gick vid utgången av året på 10,69 pro-
cent (10,14). Antalet bostadsrättsfören-
ingskunder uppgick vid utgången av 2022
till 2 293 (2 058).
Sparkonto
Inlåningen från företag och bostadsrätts-
föreningar minskade under året till totalt
41,8 mdkr (43,2) och marknadsandelen
uppgick vid utgången av 2022 till 2,25
procent (2,25). Vid årsskiftet hade 9 000
företagskunder (7 800) och 4 700
bostadsrättsföreningar (4 500) spar-
konto hos SBAB.
Stark position och hög aktivitet avseende utlåning till bostadsrättsföreningar
Trots att marknaden för utlåning till bostadsrättsföreningar fortsatte att präglas av hård priskonkurrens till låga marginaler ökade
marknadsandelen avseende lån till bostadsrättsföreningar. Marknadsandelen uppgick vid årsskiftet till 10,7 procent (10,1)
.
Kreditiv
  
Godkända kreditiv,
antal   
Godkända kreditiv,
mdkr , , ,
– Varav utbetalt, %   
0
10
20
30
40
50
mdkr %
0
1
2
3
4
5
18 19 20 21 22
0
10
20
30
40
50
60
70
80
mdkr %
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18 19 20 21 22
-9
-6
-3
0
3
6
9
12
mdkr %
-9
-6
-3
0
3
6
9
12
18 19 20 21 22
Volym och marknadsandel,
Brf
Nyutlåning och lösen,
Brf
Volym och marknadsandel,
inlåning, Företag & Brf
Nyutlåning Lösen
Totalt
Brf-utlåning, mdkr
Marknadsandel, %
Inlåning, mdkr
Marknadsandel, %
)
Definitionen för beräkning av marknadsandel för fastighetsbolag har per det tredje kvartalet  reviderats genom att vissa fastigheter (främst vårdboenden) omklassificerats från
hyresfastigheter till kommersiella fastigheter. Jämförelsetalen har justerats för jämförbarhet.
53SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Aärsområde Ftg & Brf
Upplåningsverksamheten
SBAB:s verksamhet finansieras främst
genom upplåning via kapitalmarknaden,
men sedan flera år tillbaka också i väx-
ande grad genom inlåning från allmänhe-
ten. SBAB-koncernen är aktiv både i den
icke säkerställda obligationsmarknaden
genom moderbolaget SBAB och i den
säkerställda obligationsmarknaden
genom det helägda dotterbolaget SCBC.
Långfristiga upplåningskällor
Rambelopp
Euro Medium Term Note
Programme (EMTN), SBAB  md EUR
Euro Medium Term Covered Note
Programme (EMTCN), SCBC  md EUR
Svenskt säkerställt obligations-
program, SCBC
[Inget fast
rambelopp]
Kortfristiga upplåningskällor
Rambelopp
Svenskt certifikatprogram (SvCP)  mdkr
European Commercial Paper
Programme (ECP)  md EUR
Kort summering av 2022
Stora delar av 2022 präglades av stigande
inflation, ökade räntor och en generell
inbromsning i ekonomin. Osäkerheten
kring inflationsutvecklingen och hur cen-
tralbankerna skulle agera skapade stor
volatilitet på de finansiella marknaderna
och överlag ett sämre risksentiment
under året. Marknaden präglades också
av geopolitisk oro i samband med Ryss-
lands invasion av Ukraina. I spåren av kon-
flikten i Ukraina spreds en okerhet
omkring bland annat den framtida ekono-
miska utvecklingen och energitillförseln i
Europa.
Inflationen, som i inledningen på året
främst kunde tillskrivas stigande råvaru-
och energipriser, tog ett bredare grepp
om ekonomin och det gick att notera sti-
gande kärninflation i både Sverige och
omvärlden. De ledande centralbankerna
kom under året att bedriva en åtstra-
mande penningpolitik genom höjda styr-
räntor och kvantitativa åtstramningar.
Utmaningen för centralbankerna var att
få kontroll på inflationen utan att dra ner
ekonomin i en långvarg lågkonjunktur.
Riksbanken valde i maj 2022, för första
gången på två år, tt höja styrräntan.
Under året höjdes styrräntan fyra gånger
från 0 procent vid ingången av året till 2,5
procent vid utgången av året.
Riksbanken minskade under året sina
köp av obligationer på den svenska mark-
naden. Under 2022 köpte centralbanken
29 mdkr svenska säkerställda obligatio-
ner att jämföra med 225 mdkr året innan.
Uppning och likviditet
Den höjda styrräntan och minskade köp
av obligationer bidrog starkt till att
svenska räntor och kreditspreadar i slutet
på året befann sig på höga men historiskt
mer normala nivåer.
Ledande börsindex uppvisade under
året sammantaget en negativ utveckling
samtidigt som korta såväl som långa rän-
tor steg.
Under 2022 emitterade SBAB-koncer-
nen långfristiga obligationer om totalt
86,3 mdkr (99,2). På den europeiska
marknaden emitterades en säkerställd
obligation om EUR 1,25 md samt två
gröna icke säkerställda obligationer om
EUR 500 mn respektive EUR 750 mn. På
den svenska marknaden emitterades
bland annat ett primärkapitallån (AT1) om
1,5 mdkr samt en grön icke säkerställd
obligation (Senior Non-Preferred) om 3,5
mdkr. Transaktionerna mottogs generellt
väl av marknaden.
Utestående emitterade värdepapper
uppgick vid utgången av året till 393,9
mdkr (364,4), varav 328,9 mdkr (300,9)
utgjorde säkerställd upplåning och 65,0
mdkr (63,5) icke säkerställd upplåning.
Finansieringsstrategi
Genom tillgång till stabil och konkurrens-
kraftig finansiering kan vi säkerställa att
SBAB kan låna ut pengar till attraktiva
Finansieringskällor,
Koncernen
Valutafördelning finansierings-
källor, Koncernen
Utestående förfalloprofil,
Koncernen
Svenska säkerställda benchmark -
obligationer SCBC38,9% (40,5)
Inning31,5% (28,3)
EMTN-program SBAB10,8% (11,6)
EMTCN-program SCBC18,0% (18,4)
Förlagslån0,3% (0,4)
ECP0,4% (0,8)
SVCP0,1% (0,0)
SEK80% (81)
EUR20% (18)
Övriga valutor0% (1)
0
20
40
60
80
100
46
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
38
mdkr
54 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Upplåning och likviditet
villkor. Vi arbetar aktivt med att diversi-
fiera våra finansieringskällor genom ökad
privat och företagsinlåning. Växande in-
ningsvolymer har under senare år lett till
att vårt kapitalmarknadsberoende har
minskat och samtidigt bidragit till en för-
bättrad och mer balanserad finansie-
ringsmix. Att verka för en diversifierad
upplåning och att vara en regelbunden
emittent i såväl den svenska som den
europeiska obligationsmarknaden utgör
rnstenarna i vår upplåningsstrategi.
Aktiv skuldhantering, bland annat genom
återköp av obligationer med kort återstå-
ende löptid, samt en jämn förfalloprofil
utgör andra viktiga delar. Vi fäster också
stor vikt vid att regelbundet träa och
uppdatera investerare i de marknader där
vi är aktiva, framför allt i Sverige och
Europa.
Icke säkerställd upplåning
Långfristig upplåning
SBAB:s aär handlar om att finansiera
boende, vilket i sin tur kräver en stabil
långfristig finansiering. Ett fortsatt starkt
inflöde av inlåning och en god likviditets-
situation har bidragit till att behovet av
långfristig icke säkerställd upplåning har
minskat som andel av total finansiering
över tid. Långfristig icke säkerställd upp-
låning uppgick vid årsskiftet till 62,2
mdkr (59,3), varav 13,3 mdkr (9,2)
utgjorde underordnade icke säkerställda
obligationer (senior non-preferred) och
48,9 mdkr (50,0) övriga seniora icke
säkerställda obligationer.
Kortfristig upplåning
Kortfristig upplåning i form av certifikat
utgör fortsatt en begränsad del av
SBAB:s totala upplåning och uppgick vid
årsskiftet till 2,8 mdkr (4,2). Vi använder i
huvudsak kortfristig upplåning för att
hantera och jämna ut likviditet mellan
olika perioder.
Säkerställd upplåning
Upplåning genom utgivning av säker-
ställda obligationer sker i det helägda
dotterbolaget AB Sveriges Säkerställda
Obligationer (publ), (SCBC). Total säker-
ställd upplåning uppgick vid årets utgång
till 328,9 mdkr (300,9), varav 246,5 mdkr
var i SEK och 82,4 mdkr i utländsk valuta.
Likviditetsposition
SBAB:s likviditetsreserv har som primärt
syfte att verka som reserv i situationer då
möjligheten att anskaa likviditet på
annat håll är begränsad eller kraftigt för-
svårad. SBAB:s likviditetsreserv består i
huvudsak av likvida räntebärande värde-
papper med hög rating. Marknadsvärdet
av tillgångarna i likviditetsreserven upp-
gick vid årets utgång till 87,9 mdkr (82,3).
Med hänsyn tagen till Riksbankens och
ECB:s värderingsavdrag uppgick likvidi-
tetsvärdet av tillgångarna till 85,4 mdkr
(78,4). Både externa regelverk och interna
limiter dikterar likviditetsreservens stor-
lek och sammansättning. Värdepappers-
innehaven limiteras per tillgångsklass
samt per respektive land och ska ha lägst
AA-rating vid förvärv, vid årets utgång
har 95 procent av reserven minst en
AAA-rating. Utöver dessa grupplimiter
kan även limiter för enskilda emittenter
fastställas. Investeringar görs i huvudsak i
SEK, EUR och USD. SBAB använder deri-
vat för att hantera ränte- och valutarisk i
portföljen.
Gröna obligationer i likviditetsreserven
Vid utgången av 2022 uppgick våra inne-
hav i gröna obligationer till cirka 7,4 mdkr
(6,2).
Nyckeltal – likviditet
)
 
Överlevnadshorisont  
Likviditetstäckningskvot
(LCR), %  
Net Stable Funding Ratio
(NSFR), %  
) Avser konsoliderad situation.
Kreditbetyg
ngfristiga och kortfristiga kreditbetyg
från Moody’s och S&P (Standard & Poor’s)
var oförändrade under året.
Rating
Moody’s
Standard &
Poor’s
Långfristig upplåning,
SBAB A A
Långfristig upplåning,
SCBC Aaa
Kortfristig upplåning,
SBAB P– A–
Kort om SCBC
SCBC:s huvudsakliga verksamhet
är att emittera säkerställda obliga-
tioner på den svenska och interna-
tionella kapitalmarknaden. Bola-
gets upplåningsprogram har hög-
sta möjliga långfristiga kreditbetyg
AAA” från ratinginstitutet
Moody’s. SCBC bedriver ingen
utlåning i egen regi utan förvärvar
krediter från SBAB, med syftet att
dessa helt eller delvis ska ingå i den
säkerhetsmassa som utgör säker-
het för SCBC:s säkerställda obliga-
tioner. Information om SCBC:s
säkerställda obligationer och dess
säkerhetsmassa publiceras
månadsvis på sbab.se.
55SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Upplåning och likviditet
Riskhantering handlar om att säker-
ställa att SBAB har motståndskraft i
olika situationer och att bolagets kapi-
talsituation säkerställer att även ovän-
tade risker kan hanteras.
SBAB:s oberoende riskkontroll identifie-
rar, analyserar och utvecklar metoder för
att hantera olika typer av risker i verksam-
heten. Den huvudsakliga risken utgörs av
den kreditrisk som uppstår i samband
med utlåning till framför allt privatkunder,
men även till bostadsrättsföreningar och
flerbostadshus. Därutöver är SBAB expo-
nerat mot kreditrisk i finansverksamhe-
ten, särskilt motpartsrisk för de derivat
och repokontrakt som SBAB ingår för att
hantera finansiella risker.
Andra risker i SBAB:s verksamhet är
marknadsrisk, likviditetsrisk, aärsrisk,
operativ risk samt hållbarhetsrisk. För att
även vid stressade situationer möta
dessa risker håller SBAB tillräckligt med
kapital och likviditet. SBAB är väl kapitali-
serat och har en kapitalbas som med god
marginal överstiger både det internt skat-
tade, och det av FI skattade kapitalbeho-
vet. Likviditetsrisk hanteras utanför kapi-
taldimensionen genom att upprätthålla
en likviditetsreserv samt genom att
diversifiera finansieringen.
SBAB:s risker och riskhantering
Risk definieras som en potentiellt negativ
påverkan som kan uppstå på grund av
pågående eller framtida interna eller
externa händelser. I riskbegreppet ingår
dels sannolikheten för att en händelse
inträar, dels den påverkan som händel-
sen skulle kunna ha på SBAB:s resultat,
kapital, likviditet eller värde. SBAB:s ram-
verk för riskhantering utgörs av en risk-
strategi, en riskpolicy, en kapitalpolicy
Risk- och kapitalhantering
och en riskaptit. Riskpolicyn anger
SBAB:s mål med riskhanteringen samt
definierar de risker SBAB:s verksamhet är
eller kan bli exponerad för. Exponeringen
mot respektive risktyp, undantaget
aärsrisk och hållbarhetsrisk, begränsas
genom limiter som anges i riskaptiten.
llbarhetsrisk är en generell risk som det
kan finnas inslag av i hela bankens verk-
samhet och är integrerad med övriga ris-
ker. Figuren nedan illustrerar att SBAB:s
övergripande mål sätter ramarna för
målen med riskhanteringen. SBAB:s
riskaptit inom de olika riskslagen ska vara
förenlig med, och styrs indirekt av, de
målen.
Läs mer på sidorna 62-63.
SBAB:s riskaptit
Läs mer på sidan 62
H
å
l
l
b
a
r
h
e
t
s
r
i
s
k
e
r
SBAB:s
mål
L
i
k
v
i
d
i
t
e
t
s
r
i
s
k
K
r
e
d
i
t
r
i
s
k
A
f
f
ä
r
s
r
i
s
k
O
p
e
r
a
t
i
v
r
i
s
k
M
a
r
k
n
a
d
s
r
i
s
k
56 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Risk- och kapitalhantering
De tre försvarslinjern
Äger och hanterar risker
i det dagliga arbetet.
1:A LINJEN
2:A LINJEN
3:E LINJEN
Verksamheten
Stödjer, kontrollerar
och följer upp.
Risk & Compliance
Granskar
styrelsens uppdrag.
Internrevision
RISK
RISK RISK
Riskstyrning
Samtliga väsentliga risker följs upp och
rapporteras till styrelsen. Styrelsen har
det övergripande ansvaret för SBAB:s
totala riskexponering. Det är styrelsens
ansvar att säkerställa att verksamheten
bedrivs med god intern kontroll. VD
ansvarar för den löpande förvaltningen
och följer upp att rapportering till styrel-
sen från respektive enhet, däribland Risk,
sker enligt relevanta instruktioner. Risk
ansvarar för identifiering, kvantifiering,
analys och rapportering av samtliga ris-
ker. Ansvarig för Risk är Chief Risk Ocer
(CRO) som är underställd VD och rappor-
terar till SBAB:s VD och styrelse.
Riskstrategi
Styrelsen beslutar om den strategiska
inriktningen och den övergripande riskni-
vån som SBAB är villig att acceptera,
baserat på aärsverksamheten och hur
värde skapas för kunderna. Det betyder
att SBAB medvetet endast ska exponeras
mot risker som kan kopplas direkt till,
eller bems vara nödvändiga för verk-
samheten. SBAB:s lönsamhet är bero-
ende av förmågan att bedöma, hantera
och prissätta risker. Det handlar också om
att upprätthålla tillräckligt med likviditet
och kapital för att kunna möta oförut-
sedda händelser.
Kunskap och kännedom om vilka risker
som SBAB kan utsättas för, tillsammans
med rätt kompetens för att uppskatta
storleken på befintliga och potentiella ris-
ker, är därr en absolut nödvändighet för
vår verksamhet. Samtliga risker ska utvär-
deras mot den av styrelsen beslutade
riskaptiten.
Risktagande
SBAB:s risktagande hålls på en nivå som är
förenlig med kort- och långsiktiga planer
för strategi, kapital och finansiell stabilitet.
En viktig del i SBAB:s aärsmodell handlar
om att de risker som SBAB är exponerade
mot ska vara låga och förutsägbara. Det
innebär i realiteten inte att varje enskild
kreditexponering ska vara av låg risk, utan
att SBAB:s totala utlåningsportfölj till stor
del ska bestå av lån med låg risk och att
varje låns inbördes riskpåverkan är sådan
att den totala risken blir begränsad.
Utgångspunkten för SBAB:s aptit för risk
är att den ska rymmas i bolagets risk-
rande förmåga. Riskbärande förmåga
betyder förmågan att täcka förväntade
och oväntade förluster utan att bryta mot
uppsatta kapitalkrav. Omfattningen av de
risker som accepteras är tydligt kopplat till
hur viktiga de är för SBAB:s aärsmodell,
alltså de positiva eekter som förntas
uppnås i form av förväntade intäkter, kost-
nadsbesparingar eller minskning av annan
risk. SBAB minimerar oönskade risker
genom ändamålsenliga funktioner, strate-
gier, processer, rutiner, interna regler, limi-
ter och kontroller.
57SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Risk- och kapitalhantering
Den övergripande kreditkvaliteten i
SBAB:s utlåningsportfölj bedöms som
god. Under 2022 har kreditrisken ökat
något, främst drivet av det förändrade
makroekonomiska läget med hög infla-
tion. Utvecklingen av riskparametern som
mäter sannolikhet för fallissemang (PD)
har under året ökat både inom aärsom-
rådet Privat samt Företag & Brf, men lig-
ger fortfarande på låga nivåer. Även risk-
parametern som mäter förlustgrad i hän-
delse av fallissemang (LGD) har under året
legat på en låg nivå på grund av goda belå-
ningsgrader. De riskvägda tillgångarna
(REA) har huvudsakligen ökat inom Före-
tag & Brf som ett resultat av ökad utlå-
ningsvolym, däribland ökad exponering
mot byggnadskreditiv. Ökad utlåningsvo-
lym i kombination med förändrat makro-
ekonomiskt läge har lett till att banken
proaktivt arbetat med kreditanalyser och
en mer frekvent uppföljning av kunder
inom Företag & Brf. Ingen väsentlig påver-
kan har ännu konstaterats och analyserna
av byggnadskreditiven har hittills visat på
en balanserad riskbild.
Sett till kundernas återbetalningsför-
måga har andel utlåning till kunder som
fått påminnelser legat på stabila nivåer
under året. För andelen utlåning till kun-
der som fått kravbrev inom Privat har
remot en liten ökning konstaterats.
Likaså har en ökning konstaterats bland
bolånekunder som ansökt om tillfällig
amorteringslättnad. I syfte att värna om
Utveckling av kreditrisk 2022
kunderna har banken ökat minimumbe-
loppet i kvar-att-leva-på-kalkylen (KALP)
samt justerat upp kalkylräntan i kreditbe-
viljningen inom Privat. De sjunkande
marknadsvärdena för småhus och
bostadsrätter på bostadsmarknaden, dri-
vet av ökade räntekostnader och energi-
priserna, har föranlett att banken gjort en
ytterligare indexering av marknadsvär-
dena under det fjärde kvartalet. De sjun-
kande priserna på bostadsmarknaden har
haft en inverkan på den volymviktade
belåningsgraden på bolåneportföljen som
vid årsskiftet uppgick till 59 procent (55).
På grund av den fortsatta oron på
bostadsmarknaden, till följd av häftiga
ränteuppgångar och sjunkande priser för
småhus och bostadsrätter, har banken
sett ett behov av ökade förlustreserve-
ringar för framtida kreditförluster. Totala
kreditförluster uppgick för året till 68
mnkr (positivt: 11) varav endast 7 mnkr
(13) kan hänföras till konstaterade kredit-
förluster. Återvinningar för tidigare kon-
staterade kreditförluster uppgick till 4
mnkr (4). Ökningen i kreditförluster är
främst hänförlig till uppdaterade makro-
ekonomiska prognoser för den framåt-
blickande informationen som tillämpas i
nedskrivningsmodellen med hänsyn till
det förändrade omvärldsläget och det
förhöjda ränteläget. Vidare har ökade
reserveringar observerats på grund av
ökad exponering mot byggnadskreditiv
samt negativa riskklassmigrationer inom
aärsområdet Privat, mot bakgrund av
ökade räntekostnader för hushållen.
Ökade förlustreserveringar konstatera-
des även i samband med marknadsvär-
desindexeringen under fjärde kvartalet.
För mer information om kreditförluster
och kreditkvalitet samt förändring i för-
lustreserveringarna, se not
RK
1.
0
100
200
300
400
mdkr %
18 19 20 21 22
0,00
0,02
0,04
0,06
0,08
0
100
200
300
400
mdkr
18 19 20 21 22
%
0,00
0,02
0,04
0,06
0,08
Aärsområde, Privat Aärsområde , Företag & Brf
Utveckling utlåningsvolym, mdkr
Kvot förlustreserveringar, %
Utveckling utlåningsvolym, mdkr
Kvot förlustreserveringar, %
58 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Risk - och kapitalhantering
Kapitalsituation
SBAB:s kärnprimärkapitalrelation upp-
gick vid årets slut till 12,8 procent (13,5).
Den totala kapitalrelationen uppgick vid
samma tidpunkt till 17,9 (18,1). Det kan
jämföras med FI:s kapitalkrav, som vid
årsskiftet motsvarade en kärnprimärkapi-
talrelation om 10,2 procent och en total
kapitalrelation om 14,9 procent. SBAB:s
kapitalmål motsvarade vid årsskiftet en
kärnprimärkapitalrelation om lägst 11,2
procent samt en total kapitalrelation om
lägst 15,5 procent. Kapitalkraven har
under året ökat till följd av FI:s höjning av
det kontracykliska buertvärdet för
svenska exponeringar i september 2022
från 0 procent till 1 procent.
Därmed har marginalerna till FI:s kapi-
talkrav minskat sedan förra årsskiftet.
Kärnprimärkapitalet ökade under året
med 0,9 mdkr till 19,7 mdkr (18,8). Årets
resultat påverkade kärnprimärkapitalet
positivt med 1,3 mdkr. Det totala kapita-
let ökade under året med 2,4 mdkr, till
27,5 mdkr (25,1), främst hänförligt till
emission av primärkapital-instrument
(AT1). Riskexponeringsbeloppet (REA)
ökade under året till 154,1 mdkr (138,9), i
huvudsak drivet av ökade utlåningsvoly-
mer. FI har sedan tidigare meddelat att
svenska banker förväntas analysera och
uppdatera sina nuvarande interna risk-
klassificeringssystem (IRK-system) för
att leva upp till nya riktlinjer från den
europeiska bankmyndigheten (EBA).
SBAB har därför under en längre period
arbetat med att ta fram nya IRK-modeller,
vilka förväntas vara implementerade
efter beslut från FI. I december 2022
erhöll SBAB godkännande på ansökan om
ny PD-modell för hushållsexponeringar,
och under januari 2023 erhöll SBAB god-
kännande om nya PD-modeller för före-
tagsexponeringar. De nya modellerna för-
väntas börja tillämpas under första halv-
året av 2023. SBAB har ännu inte motta-
git återkoppling på ansökningar angående
implementering av nya LGD-modeller för
hushållsexponeringar och företagsexpo-
neringar Årets resultat ingår vid beräk-
ning av kapitalbas och primärt kapital.
Förväntad utdelning enligt SBAB:s utdel-
ningspolicy har dragits av. Bruttosolidi-
tetsgraden uppgick per den 31 december
2022 till 4,12 procent (3,98).
FI kommunicerade i september 2021
en pelare 2-vägledning för SBAB om noll
procentenheter på det riskvägda kapital-
kravet och 0,3 procentenheter på brutto-
soliditeten vilket motsvarar 1,9 mdkr.
Ytterligare information om kapitaltäck-
ning återfinns i not
RK
8.
Kapitalmålens beståndsdelar
 
mnkr
Totalt
kapital %
Kärnprimärkapi-
tal %
Totalt
kapital %
Kärnpri-
märkapital %
Kapitalkrav från Finansinspektionen
)
  ,   ,   ,   ,
– varav Pelare  minimikrav   ,   ,   ,   ,
– varav Pelare  riskviktsgolv, svenska bolån   ,   ,   ,   ,
– varav Pelare -krav (PR)   ,   ,   ,   ,
– varav Kapitalkonserveringsbuert   ,   ,   ,   ,
– varav Kontracyklisk buert   ,   ,  ,  ,
– varav Pelare -vägledning (PG)
SBAB:s kapitalmål   ,  -  ,-,   ,   ,
SBAB:s faktiska kapital   ,   ,   ,   ,
) Avser lagstadgade krav inklusive Finansinspektionens krav på PR och PG.
59SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Risk - och kapitalhantering
Hållbarhetsrisker
Riskområde Riskbeskrivning Påverkan på SBAB Åtgärder för att minimera riskerna
Personal, sociala
förhållanden och
mänskliga rättigheter
Risken att SBAB:s verksamhet,
aärsrelationer och aärsåtagan-
den har en negativ påverkan på per-
sonal, kund eller extern part avse-
ende sociala förhållanden eller
mänskliga rättigheter.
Internt: I den egna verksamheten är risken
främst kopplad till SBAB som arbetsgivare
och SBAB:s företagskultur. Motiverade och
engagerade medarbetare är en förutsättning
för SBAB:s framgång. SBAB:s verksamhet
och företagskultur påverkar anställningsför-
hållandena för de anställda. Risker gällande
personal innefattar bland annat hälsa och
säkerhet på arbetsplatsen, förekomst av
kränkande särbehandling, ersättningsnivåer
samt arbetsbelastning. SBAB:s verksamhet
och företagskultur påverkar anställningsför-
hållandena för de anställda. Risker gällande
personal innefattar bland annat hälsa och
säkerhet på arbetsplatsen, förekomst av
kränkande särbehandling, ersättningsnivåer
samt arbetsbelastning
Externt: SBAB är exponerat mot risker
kopplade till sociala förhållanden och
mänskliga rättigheter i samband med kredit-
givning till fastighetsbolag, till exempel vid
utlåning till nyproduktionsprojekt med flera
underleverantörsled. Den kontroll som
huvudentreprenören gör när det gäller till
exempel arbetsvillkor försvåras när produk-
tion upphandlas utanför det egna företaget.
SBAB är också exponerat mot dessa risker i
samband med inköp av tjänster och varor.
Området innefattar därtill risken att SBAB:s
tjänster och produkter inte är tillgängliga för
alla människor i samhället.
Eventuellt försämrat
anseende och nega-
tiv påverkan på kon-
cernens finansiella
ställning
SBAB har fastställt en långsiktig, fokuserad och
uthållig HR-strategi. SBAB har tydliga företagsöver-
gripande mål för att främja jämställdhet och mång-
fald samt säkerställa en god medarbetarupplevelse
och ett högt medarbetarengagemang. SBAB har en
jämställdhets- och mångfaldspolicy samt jämställd-
hetsplan som understryker värdet av medarbetare
med olika bakgrund. SBAB:s uppförandekod ger väg-
ledning i hur medarbetare ska uppträda och agera i
olika situationer, med SBAB:s värderingar som grund,
och vilket ansvar som följer av att vara anställd på
SBAB. SBAB:s ambition är att hantera risker kopp-
lade till personal, sociala förhållanden och mänskliga
rättigheter i utlåningsledet genom fördjupad kunddi-
alog och branschsamverkan. SBAB driver tillsam-
mans med övriga aärsbanker Bankinitiativet för en
Hållbar byggbransch som syftar till att genom krav på
ökad kontroll i kreditgivningen värna om arbetstaga-
res rättigheter och motverka kriminalitet. SBAB har
vidare en leverantörskod som behandlar SBAB:s syn
och förväntningar på leverantörers hållbarhetsarbete
och efterlevnad av internationella riktlinjer och prin-
ciper. Tillgänglighet utgör ett viktigt område vid pro-
dukt - och tjänsteutveckling. SBAB utför löpande till-
gänglighetstester.
Läs mer på sidorna -, -, -.
Exempel på relevanta styrdokument inom området är
Ersättningspolicy, Jämställdhets-och mångfaldspo-
licy, Arbetsmiljöinstruktion, Instruktion för visselblå-
sarprocess, Etikpolicy samt Policy för hållbart företa-
gande.
Hållbarhetsrisker
SBAB har som bank en viktig roll i saml-
let genom att tillhandahålla krediter och
hantera tillgångar från den finansiella
verksamheten utifrån ett sätt som främ-
jar hållbar ekonomisk tillväxt. Våra verk-
tyg för att identifiera, definiera, mäta och
kontrollera hållbarhetsrisker vidareut-
vecklas kontinuerligt. SBAB:s hållbara
styrmodell genomsyrar hela verksamhe-
ten där den förenklar och förtydligar hel-
heten. Grunden i SBAB:s arbete med håll-
barhetsrisker är att de inte går att sepa-
rera från övriga risker. Det finns inslag av
hållbarhetsrisker i hela SBAB:s verksam-
het. Risks arbete med hållbarhetsrisk
avgränsas till ett antal tydliga områden
r risken kan identifieras, mätas och föl-
jas upp. Med hållbarhetsrisk avses i denna
redovisning risken för förlust eller lägre
framtida intäkter på grund av händelser
relaterade till hållbarhet. Här ingår hän-
delser inom de tre kategorierna E, S och
G; (E) klimat, (S) personal, sociala förhål-
landen och mänskliga rättigheter (G)
finansiell brottslighet och korruption.
SBAB:s ambition är att hållbarhetsrisker
ska hanteras utifrån ett riskbaserat för-
hållningssätt samt vara integrerade i den
dagliga verksamheten. Målsättningen är
att vid identifiering av hög risk genomföra
en fördjupad hållbarhetsgranskning och
vid behov ställa krav på åtgärder för att
motverka negativ påverkan. Mätning och
kontroll sker bland annat med hjälp av
nyckelriskindikator, klimatscenarioanaly-
ser och klimatkänslighetsanalyser.
Våra processer syftar till att väsentliga
hållbarhetsrisker identifieras, bedöms
och tas med i analysen och betraktas uti-
från SBAB:s regelefterlevnads- och ryk-
tesriskperspektiv. Beaktanden av håll-
barhetsrisker inkluderas och bedöms i
den befintliga processen för nya krediter
och årsföredragningar av befintliga ären-
den enligt beslutade kreditinstruktioner
och ska följas upp och godkännas i beslu-
tande organ.
gledande för arbetet är nationella
samt externa regelverk och riktlinjer,
framför allt underställt EU. SBAB för en
löpande en dialog kring hållbarhetsrisker i
hela verksamheten. SBAB:s proaktiva
hållbarhetsarbete genom bland annat
årlig riskidentifiering, gapanalyser, defi-
nierade målsättningar och uppföljning
och rapportering mot dessa bidrar ytterli-
gare till hållbarhetsriskhanteringen.
60 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Hållbarhetsrisker
Riskområde Riskbeskrivning Påverkan på SBAB Åtgärder för att minimera riskerna
Klimat
Delas upp i fysiska risker och
omställningsrisker. Fysiska risker
innebär direkta eekter av klimat-
förändringar som ger upphov till
finansiella kostnader och risker,
exempelvis fysisk påverkan på
fastigheter till följd av klimatför-
ändringarna. Omställningsrisker är
finansiella risker som är relaterade
till omställningen mot en mindre
fossilbaserad ekonomi.
Internt: Den fysiska klimatrisken kopplat till
SBAB:s verksamhet är framförallt risk för
ökade skador och värdeminskning på till-
gångar och säkerheter till följd av klimatför-
ändringar. SBAB:s verksamhet är exponerat
för omställningsrisker i det fall SBAB inte
lyckas anpassa verksamheten till framtidens
hållbara ekonomi som ställer högre miljö-
och klimatkrav. Detta gäller även efterfrå-
gan på SBAB:s produkter och tjänster.
Externt: SBAB är exponerat för klimatrisk i
samband med kreditgivningen. Framtida kli-
matförändringar kan komma att påverka
kundernas betalningsförmåga samt värdet
på tillgångar och säkerheter. Fysiska klimat-
risker innefattar bland annat höjda havsni-
våer, extremväder samt ras och skred.
Eventuell negativ
påverkan på koncer-
nens finansiella
ställning.
Klimatrisk hanteras främst genom utökad kunddia-
log, intern utbildning, produktutveckling samt kund-
kommunikation. I kreditgivningen till fastighetsbolag
och bostadsrättsföreningar övervägs vissa hållbar-
hetskriterier som en del i helhetsbedömningen. SBAB
genomför årligen klimatriskworkshops och har under
 identifierat översvämningsrisk tillföljd av havs-
nivåhöjningar och översvämningar i vattendrag och
sjöar som fysiska risker samt omställningsrisk kring
energipriser som de två primära hållbarhetsriskerna.
SBAB har en KRI avseende andelen kapital kopplat till
småhus i zoner med förhöjd risk för översvämning
och arbetar löpande med att utvärdera bankens kli-
matrisker. Som en följd av arbetet med kvantifiering
av hållbarhetsrisker har flertalet analyser tagits fram.
Under  genomfördes exempelvis en scenario-
analys utifrån energipriser och dess påverkan på
bolånekundernas kostnader och PD. Utöver detta har
SBAB under slutet av  antagit ett klimatmål som
kommer styra vidare produktutveckling, datainsam-
ling och anpassning i kreditgivningsprocessen för att
nå målet om minskade utsläpp av växthusgaser.
Läs mer på sidaorna -, -.
Exempel på relevanta styrdokument inom området är
Policy för hållbart företagande, Kreditpolicy, Riskpo-
licy, Riskaptit, Kreditinstruktion samt klimatriskin-
struktion.
Finansiell brottslighet
Den finansiella brottsligheten är ett
hot mot hela samhället. Kriminella
personer och nätverk är ständigt på
jakt efter nya sätt att utnyttja ban-
ken och våra kunder. Bedrägerier
och penningtvätt omfattar miljard-
belopp varje år i Sverige och bedrä-
gerier har under de senaste åren
utvecklats till att vara en av de
största inkomstkällorna för organi-
serad brottslighet. Att skapa fred-
liga och inkluderande samhällen
genom brottsförebyggande arbete
är både del av FN:s hållbarhetsmål
och en grundläggande del av
SBAB:s aärsverksamhet. Finan-
siell verksamhet omfattar följande
områden:
• Bedrägerier
• Penningtvätt
• Terrorfinansiering
• Mutor & korruption
• Välfärdsbrott
• Datasäkerhet
• Cyberbrottslighet
Internt: Förekomsten av all sorts finansiell
brottslighet eller intern korruption där med-
arbetare på SBAB är delaktiga som möjlig-
görare kan allvarligt påverka allmänhetens,
ägarnas, kundernas och medarbetarnas för-
troende för SBAB och därmed bolagets
framtida konkurrenskraft. Risken för finan-
siell brottslighet ochkorruption finns poten-
tiellt i alla delar av SBAB:s verksamhet där
pengar eller beslut med stora mandat före-
kommer.
Externt: Finansiell brottslighet undermine-
rar demokrati, försvårar ekonomisk tillväxt
och snedvrider konkurrens i samhället. Ris-
ken för finansiell brottslighet där SBAB:s
produkter eller tjänster utnyttjas återfinns i
alla led där pengar hanteras. Det innebär att
SBAB kan utnyttjas längst hela värdekedjan,
vare sig det gäller inlåning, utlåning eller
transaktioner via bankens konton.
Eventuell anseende-
risk, operativa för-
luster kopplade till
bedrägerier och
myndighetsanmärk-
ning med sanktion
kopplad till de regu-
latoriska krav som
ställs på banken att
motverak finansiell
brottslighet.
SBAB har en särskild enhet, Anti-Financial Crime
(AFC), som verkar för att förstärka SBAB:s övergri-
pande förmåga att förhindra finansiell brottslighet.
SBAB:s arbete inom området innefattar bland annat
att göra riskbedömningar, uppnå god kundkänne-
dom, övervaka aktiviteter och transaktioner, löpande
utbilda samt säkerställa god intern kontroll. Gransk-
ning sker i första, andra och tredje linjen avseende
det löpande arbetet, rutiner och processer. SBAB har
interna ramverk som reglerar hur verksamheten ska
arbeta för att motverka finansiell brottslighet SBAB
genomför därtill löpande utbildningar inom området.
Läs mer på sidorna -, -.
Exempel på relevanta styrdokument inom området är
Policy och instruktion om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism samt efterlevnad av
finansiella sanktioner, Etikpolicy, Policy för hållbart
företagande, Instruktion för visselblåsarprocess,
Uppförandekod, Mutor och annan korruption samt
Leverantörskod.
61SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Hållbarhetsrisker
Klassificering Nivå
Kreditrisk i utlåningsverksamhet
Risken för att motparten inte fullgör sina betalningsförpliktelser mot SBAB. Kreditrisk uppsr, för-
utom vid lån och lånelöften, även genom värdeföndringar av sllda säkerheter som innebär att
dessa inte längre täcker koncernens fordringar. Här ingår även koncentrationsrisk, vilket avser den
ökning av kreditrisk som uppsr vid stora exponeringar mot enskilda motparter, eller vid koncentra-
tioner mot specifika regioner och branscher.
Läs mer i not
RK
1
Önskvärd risk Medel SBAB erbjuder bostadsfinansiering till framför allt
privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastig-
hetsbolag där säkerheten utgörs av pant i fastighet
eller nyttjanderätt. Merparten av SBAB:s kundbas är
koncentrerad till storstadsregionerna.
Kreditrisken är central i SBAB:s aärsmodell och bedöms vara den dominerande risken i verksam-
heten. SBAB:s kreditgivning präglas av ansvarstagande med hänsyn tagen till kundernas långsiktiga
återbetalningsförmåga och motståndskraft samt värdena på ställda säkerheter. Kreditregler samt
kredithantering analyseras, bearbetas och förbättras kontinuerligt. Företagskunder bearbetas
ett individuellt sätt medan privatkunder analyseras i en strukturerad process i samband med kre-
ditprövning. Koncentrationsrisk och stora exponeringar bevakas och följs noga upp.
Kreditrisk i finansverksamhet
Definieras som summan av motparts- och placeringsrisk. Motpartsrisken definieras som kreditrisk i
derivat som uppstår då värdet på instrumentet påverkas till följd av exempelvis ränte- eller valutakurs-
förändringar vilket medför att SBAB erhåller en fordran på motparten. Dessutom inner motpartsrisk
risken för att SBAB:s finansiella motparter inte kan fullgöra sina åtagande i ingångna repokontrakt. Pla-
ceringsrisk definieras som kreditrisken i finansiella placeringar och innebär risken för att en kredittagare
inte fullgör sina betalningsförpliktelser. Finansiella placeringar är en del av likviditetsförvaltningen vars
syfte är att minska likviditetsrisken samt att utnyttja överskottskapital för att bidra till ökad lönsamhet.
Läs mer i not
RK
2
Nödvändig risk Låg SBAB:s motpartsrisker och placeringsrisker är låga
och bedöms ej vara dominerande risker.
Motpartsriskexponeringen är till övervägande del säkrad genom säkerhetsavtal, där motparten
ställer säkerheter i syfte att reducera exponeringen. Placeringsrisken begränsas genom att SBAB
enbart investerar i räntebärande obligationer med hög kreditvärdighet.
Marknadsrisk
Risken för förlust eller lägre framtida inkter på grund av marknadsrelser består i SBAB:s verksam-
het av ränte-, valuta-, kreditspread-, basis- samt pensionsrisk. Ränterisk avser räntevariationer som
leder till förlust eller lägre framtida intäkter till följd av att tillgångar och skulder har olika räntebind-
ningstid och/eller räntevillkor. Valutarisk avser risken för förändringar av svenska kronans kurs som
leder till förlust eller lägre framtida intäkter. Kreditspreadrisk avser exponering mot ett ändrat förl-
lande mellan en emittents räntekostnad kontra en referensnta. Basisrisk avser den risk som är för-
knippad med in- och utlåning som är låst till olika räntebaser. Pensionsrisk avser den risk som uppstår
vid värdeförändringar i portföljen som är avsedd att täcka bankens pensionsåtaganden.
Läs mer i not
RK
4
Nödvändig risk Låg SBAB:s marknadsrisk är låg och bedöms ej vara en
dominerande risk.
nterisker begränsas genom direkt upplåning i matchad valuta och löptid eller genom användande
av derivat. Valutarisker begränsas genom att upplåning i utländsk valuta kurskras genom valu-
taswappavtal eller matchas mot tillgångar i likviditetsportföljen i samma valuta.
Operativ risk
Risken för förluster till följd av ej ändamålsenliga eller fallerade processer, mänskliga fel, felaktiga sys-
tem eller yttre händelser, inbegripet legala risker. Med legal risk avses bland annat risken för rättsliga
påföljder eller att rättshandlingar inte kan fullgöras. I kategorin ingår även regelefterlevnadsrisk. Regel-
efterlevnad är centralt för att bibehålla förtroendet för SBAB:s verksamhet, men också marknadspraxis
och etiska riktlinjer påverkar SBAB:s förllningstt till anställda och kunder.
Läs mer i not
RK
5
Nödvändig risk Låg Operativ risk är en naturlig del i all verksamhet.
SBAB:s målsättning är att optimera förhållandet mel-
lan kostnader för reducering av risk och riskens
potentiella utfall. Operativ risk är en förutsättning för
genomförandet av aärsidén på ett eektivt och
konkurrenskraftigt sätt, med hänsyn tagen till verk-
samhet, strategi, riskaptit och omvärldsbevakning.
Operativa risker hanteras enhetligt på SBAB och analys av risknivån sker löpande och rapporteras
till styrelse, VD och företagsledning. Självutrderingar av väsentliga processer genomförs årligen.
Förändringar som kan påverka bankens risknivå identifieras och relaterade risker identifieras i ett
tidigt skede och inför beslut om genomförande lämnar andra försvarslinjen ett utlåtande. Oväntade
ndelser som kan påverka banken negativt ska rapporteras som incidenter och hanteras enligt
beslutad instruktion.
Aärsrisk
Risken för vikande intjäning med anledning av svåra konkurrensförllanden, fel strategi eller felaktiga
beslut. SBAB aärsrisk delas in i strategisk risk, risk för försvagad intjäning och anseenderisk. Strategisk
risk avser risk för förlust på grund av exempelvis ogynnsamma aärsbeslut, felaktigt genomförande av
strategiska beslut, eller förändringar i den politiska miljön. Risk för försvagad intjäning avser risk som upp-
står som ett resultat av exempelvis fördyrad finansiering eller hårdare konkurrens. Anseenderisk avser risk
för förlorat anseende till följd av bristande hantering av ovan nämnda risker såväl som andra händelser.
Läs mer i not
RK
6
Nödvändig risk Låg SBAB:s aärsrisk är låg och bems ej vara en domi-
nerande risk.
Risker relaterade till strategi och intjäning utrderas båda fortlöpande under året inom första lin-
jens strategiarbete. Strategiskt viktiga beslut hanteras även inom ramen för väsentliga föränd-
ringar. Det sker en årlig utrdering av väsentliga risker till styrelsen som berör både aärsssigt
strategiska risker och bankens övergripande intjäning. Vidare utvärderas aärsrisken i SBAB:s
stresstester.
Likviditetsrisk
Risken att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser utan att kostnaden för att erlla betalnings-
medel ökar avsevärt. Kortfristig likviditetsrisk avser risken för att på kort sikt drabbas av brist på likvi-
ditet medan strukturell likviditetsrisk förekommer när detnns skillnad mellan tillgångar och skulder
avseende kapitalbindningstid - vilket riskerar att på längre sikt leda till likviditetsbrist.
Läs mer i not
RK
3
Nödvändig risk Låg SBAB har en låg likviditetsrisk och en diversifierad
upplåning. De värdepapper som ingår i likviditetsre-
serven har hög kreditvärdighet och är pantsätt-
ningsbara i antingen Riksbanken eller Europeiska
Centralbanken, för att säkerställa likviditeten.
SBAB:s likviditetsstrategi innefattar en proaktiv och kontinuerlig likviditetsplanering, aktiv skuld-
förvaltning och en adekvat likviditetsreserv. I upplåningsstrategin beaktas tillgångssidans förn-
tade löptid. Med utgångspunkt i den, begränsar SBAB sin strukturella likviditetsrisk genom att
eftersträva en diversifierad finansiering med tillräckligt lång löptid. SBAB har ett flertal limiterade
likviditetsmått varav de flesta övervakas och rapporteras internt dagligen.
Hållbarhetsrisk
Med hållbarhetsrisk avses här risken för förlust eller lägre framtida inkter på grund av händelser
relaterade till hållbarhet. Här ingår händelser inom tre kategorier; (i) klimat, (ii) personal, sociala för-
hållanden och mänskliga rättigheter samt (iii) finansiell brottslighet och korruption.
Läs mer på sidorna 60 -61.
Nödvändig risk Låg
llbarhetsrisk definieras av SBAB som en nödvän-
dig risk och ska hållas på en nivå som inte väsentligt
äventyrar SBAB:s tillgångar, resurser och anseende.
Bemningen av huruvida gruppens risknivå för hållbarhetsrisker håller sig inom fastställd riskaptit
utgörs huvudsakligen genom uppföljning och analys av nyckelriskindikatorer, utfall av scenario-
analyser, uppföljning av bankens strategiska hållbarhetsarbete, och information i SBAB:s rapporte-
ring enligt TCFD-standard.
Risktyp Riskaptit
SBAB:s riskaptit
62 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
SBAB:s riskaptit
Klassificering Nivå
Kreditrisk i utlåningsverksamhet
Risken för att motparten inte fullgör sina betalningsförpliktelser mot SBAB. Kreditrisk uppsr, för-
utom vid lån och lånelöften, även genom värdeföndringar av sllda säkerheter som innebär att
dessa inte längre täcker koncernens fordringar. Här ingår även koncentrationsrisk, vilket avser den
ökning av kreditrisk som uppsr vid stora exponeringar mot enskilda motparter, eller vid koncentra-
tioner mot specifika regioner och branscher.
Läs mer i not
RK
1
Önskvärd risk Medel SBAB erbjuder bostadsfinansiering till framför allt
privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastig-
hetsbolag där säkerheten utgörs av pant i fastighet
eller nyttjanderätt. Merparten av SBAB:s kundbas är
koncentrerad till storstadsregionerna.
Kreditrisken är central i SBAB:s aärsmodell och bedöms vara den dominerande risken i verksam-
heten. SBAB:s kreditgivning präglas av ansvarstagande med hänsyn tagen till kundernas långsiktiga
återbetalningsförmåga och motståndskraft samt värdena på ställda säkerheter. Kreditregler samt
kredithantering analyseras, bearbetas och förbättras kontinuerligt. Företagskunder bearbetas
ett individuellt sätt medan privatkunder analyseras i en strukturerad process i samband med kre-
ditprövning. Koncentrationsrisk och stora exponeringar bevakas och följs noga upp.
Kreditrisk i finansverksamhet
Definieras som summan av motparts- och placeringsrisk. Motpartsrisken definieras som kreditrisk i
derivat som uppstår då värdet på instrumentet påverkas till följd av exempelvis ränte- eller valutakurs-
förändringar vilket medför att SBAB erhåller en fordran på motparten. Dessutom inner motpartsrisk
risken för att SBAB:s finansiella motparter inte kan fullgöra sina åtagande i ingångna repokontrakt. Pla-
ceringsrisk definieras som kreditrisken i finansiella placeringar och innebär risken för att en kredittagare
inte fullgör sina betalningsförpliktelser. Finansiella placeringar är en del av likviditetsförvaltningen vars
syfte är att minska likviditetsrisken samt att utnyttja överskottskapital för att bidra till ökad lönsamhet.
Läs mer i not
RK
2
Nödvändig risk Låg SBAB:s motpartsrisker och placeringsrisker är låga
och bedöms ej vara dominerande risker.
Motpartsriskexponeringen är till övervägande del säkrad genom säkerhetsavtal, där motparten
ställer säkerheter i syfte att reducera exponeringen. Placeringsrisken begränsas genom att SBAB
enbart investerar i räntebärande obligationer med hög kreditvärdighet.
Marknadsrisk
Risken för förlust eller lägre framtida inkter på grund av marknadsrelser består i SBAB:s verksam-
het av ränte-, valuta-, kreditspread-, basis- samt pensionsrisk. Ränterisk avser räntevariationer som
leder till förlust eller lägre framtida intäkter till följd av att tillgångar och skulder har olika räntebind-
ningstid och/eller räntevillkor. Valutarisk avser risken för förändringar av svenska kronans kurs som
leder till förlust eller lägre framtida intäkter. Kreditspreadrisk avser exponering mot ett ändrat förl-
lande mellan en emittents räntekostnad kontra en referensnta. Basisrisk avser den risk som är för-
knippad med in- och utlåning som är låst till olika räntebaser. Pensionsrisk avser den risk som uppstår
vid värdeförändringar i portföljen som är avsedd att täcka bankens pensionsåtaganden.
Läs mer i not
RK
4
Nödvändig risk Låg SBAB:s marknadsrisk är låg och bedöms ej vara en
dominerande risk.
nterisker begränsas genom direkt upplåning i matchad valuta och löptid eller genom användande
av derivat. Valutarisker begränsas genom att upplåning i utländsk valuta kurskras genom valu-
taswappavtal eller matchas mot tillgångar i likviditetsportföljen i samma valuta.
Operativ risk
Risken för förluster till följd av ej ändamålsenliga eller fallerade processer, mänskliga fel, felaktiga sys-
tem eller yttre händelser, inbegripet legala risker. Med legal risk avses bland annat risken för rättsliga
påföljder eller att rättshandlingar inte kan fullgöras. I kategorin ingår även regelefterlevnadsrisk. Regel-
efterlevnad är centralt för att bibehålla förtroendet för SBAB:s verksamhet, men också marknadspraxis
och etiska riktlinjer påverkar SBAB:s förllningstt till anställda och kunder.
Läs mer i not
RK
5
Nödvändig risk Låg Operativ risk är en naturlig del i all verksamhet.
SBAB:s målsättning är att optimera förhållandet mel-
lan kostnader för reducering av risk och riskens
potentiella utfall. Operativ risk är en förutsättning för
genomförandet av aärsidén på ett eektivt och
konkurrenskraftigt sätt, med hänsyn tagen till verk-
samhet, strategi, riskaptit och omvärldsbevakning.
Operativa risker hanteras enhetligt på SBAB och analys av risknivån sker löpande och rapporteras
till styrelse, VD och företagsledning. Självutrderingar av väsentliga processer genomförs årligen.
Förändringar som kan påverka bankens risknivå identifieras och relaterade risker identifieras i ett
tidigt skede och inför beslut om genomförande lämnar andra försvarslinjen ett utlåtande. Oväntade
ndelser som kan påverka banken negativt ska rapporteras som incidenter och hanteras enligt
beslutad instruktion.
Aärsrisk
Risken för vikande intjäning med anledning av svåra konkurrensförllanden, fel strategi eller felaktiga
beslut. SBAB aärsrisk delas in i strategisk risk, risk för försvagad intjäning och anseenderisk. Strategisk
risk avser risk för förlust på grund av exempelvis ogynnsamma aärsbeslut, felaktigt genomförande av
strategiska beslut, eller förändringar i den politiska miljön. Risk för försvagad intjäning avser risk som upp-
står som ett resultat av exempelvis fördyrad finansiering eller hårdare konkurrens. Anseenderisk avser risk
för förlorat anseende till följd av bristande hantering av ovan nämnda risker såväl som andra händelser.
Läs mer i not
RK
6
Nödvändig risk Låg SBAB:s aärsrisk är låg och bems ej vara en domi-
nerande risk.
Risker relaterade till strategi och intjäning utrderas båda fortlöpande under året inom första lin-
jens strategiarbete. Strategiskt viktiga beslut hanteras även inom ramen för väsentliga föränd-
ringar. Det sker en årlig utrdering av väsentliga risker till styrelsen som berör både aärsssigt
strategiska risker och bankens övergripande intjäning. Vidare utvärderas aärsrisken i SBAB:s
stresstester.
Likviditetsrisk
Risken att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser utan att kostnaden för att erlla betalnings-
medel ökar avsevärt. Kortfristig likviditetsrisk avser risken för att på kort sikt drabbas av brist på likvi-
ditet medan strukturell likviditetsrisk förekommer när detnns skillnad mellan tillgångar och skulder
avseende kapitalbindningstid - vilket riskerar att på längre sikt leda till likviditetsbrist.
Läs mer i not
RK
3
Nödvändig risk Låg SBAB har en låg likviditetsrisk och en diversifierad
upplåning. De värdepapper som ingår i likviditetsre-
serven har hög kreditvärdighet och är pantsätt-
ningsbara i antingen Riksbanken eller Europeiska
Centralbanken, för att säkerställa likviditeten.
SBAB:s likviditetsstrategi innefattar en proaktiv och kontinuerlig likviditetsplanering, aktiv skuld-
förvaltning och en adekvat likviditetsreserv. I upplåningsstrategin beaktas tillgångssidans förn-
tade löptid. Med utgångspunkt i den, begränsar SBAB sin strukturella likviditetsrisk genom att
eftersträva en diversifierad finansiering med tillräckligt lång löptid. SBAB har ett flertal limiterade
likviditetsmått varav de flesta övervakas och rapporteras internt dagligen.
Hållbarhetsrisk
Med hållbarhetsrisk avses här risken för förlust eller lägre framtida inkter på grund av händelser
relaterade till hållbarhet. Här ingår händelser inom tre kategorier; (i) klimat, (ii) personal, sociala för-
hållanden och mänskliga rättigheter samt (iii) finansiell brottslighet och korruption.
Läs mer på sidorna 60 -61.
Nödvändig risk Låg
llbarhetsrisk definieras av SBAB som en nödvän-
dig risk och ska hållas på en nivå som inte väsentligt
äventyrar SBAB:s tillgångar, resurser och anseende.
Bemningen av huruvida gruppens risknivå för hållbarhetsrisker håller sig inom fastställd riskaptit
utgörs huvudsakligen genom uppföljning och analys av nyckelriskindikatorer, utfall av scenario-
analyser, uppföljning av bankens strategiska hållbarhetsarbete, och information i SBAB:s rapporte-
ring enligt TCFD-standard.
Riskprofil Riskhantering
63SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
SBAB:s riskaptit
Den svenska ekonomin är känslig för det
globala konjunkturläget och för tillstån-
det på de internationella
finansmarknaderna. Den ekonomiska
utvecklingen i Sverige är den främsta
riskfaktorn för SBAB:s framtida intjä-
ningsförmåga, och tillgångarnas kvalitet
är i huvudsak exponerad mot kreditrisk
inom svensk bostadsmarknad. Hante-
ringen av ränte- och valutarisker medför
viss exponering mot prisrisker.
Befolkningstillväxten har varit snab-
bare än bostadsbyggandet under många
år vilket bidragit till en stark efterfrågan
på bostäder och bostadsbrist. En allt
större andel bostadsägare och stigande
bostadspriser har medfört en med tiden
allt högre privat skuldsättning, däribland
med vissa högt skuldsatta hushåll. Boen-
dekostnaderna som andel av hushållens
inkomster är generellt sett låga, särskilt
bland hushåll som äger sina bostäder vil-
ket förklaras av en god inkomstutveckling
och låga räntor.
Snabbt stigande priser, framför allt på
energi och livsmedel, men med tiden på
allt fler varor och tjänster, har drivit upp
inflationstakten till nivåer som inte skå-
dats på flera decennier. Redan tidigt
under 2022 fick oväntat höga inflations-
utfall marknadsräntorna att stiga snabbt.
Senare under året har utvecklingen med
stigande räntor drivits på av en åtstra-
mande penningpolitik i form av höjda
styrräntor med syftet att dämpa efterf-
gan och därigenom inflationen.
Ökade boendeutgifter för hushållen blir
en belastning
Stigande styrräntor och stigande mark-
nadsräntor har drivit upp bolåneräntorna,
och är en utveckling som förväntas fortgå
en bit in under 2023. Eftersom en majori-
tet av husllen äger sin bostad, och då
nga har bolån till rörlig ränta, är den
svenska ekonomin känslig för snabbt sti-
gande räntor. Det är förvisso bra för det
penningpolitiska genomslaget men gör
att det finns en risk att vissa skuldsatta
hushåll får problem med att klara av de
löpande betalningarna på sina bolån till
följd av stigande räntor. Stresstester indi-
kerar dock att denna risk är låg vid mått-
liga och nu förutsedda ränteuppgångar.
Tillsammans med prisökningarna har
boränteuppgången ökat hushållens boen-
deutgifter och deras utgiftskvot. De lång-
siktiga riskerna med stigande inflation
bedöms dock som låga eftersom inflatio-
nen med tiden även driver upp hushållens
disponibla inkomster. Därmed kommer
bolåneskulden att minska som andel av
hushållens inkomster. Även om realräntan
förblir opåverkad av inflationstakten
kommer en högre inflation att medföra en
kassamässig belastning för hushållen.
Stigande bolåneräntor har fått
bostadspriserna på fall. Räknat från bör-
jan av 2022 har huspriserna minskat med
14 procent och lägenhetspriserna med 10
procent. Fortsatt stigande bolåneräntor
förväntas pressa ned bostadspriserna
ytterligare innan de så småningom börjar
stiga. Risker kopplade till stigande räntor
kan förstärkas av fallande bostadspriser
och snabbt stigande arbetslöshet. Till
stor del beror risken på i vilken grad en
fundamentalt grundad prisnedgång leder
till beteendeförändringar som orsakar ett
större prisfall, och hur osäkerhet om
framtida bostadspriser påverkar omsätt-
ningen på befintliga bostäder och byg-
gandet av nya bostäder.
Risker relaterade till den globala
ekonomin och internationella
finansmarknader
Störningar på de internationella finans-
marknaderna eller i den globala ekonomin
medför en risk för SBAB både som aktör
på den svenska marknaden, och som
emittent på den internationella kapital-
marknaden. Störningar kan exempelvis
uppkomma till följd av globala politiska
och makroekonomiska händelser, föränd-
ringar i centralbankers penningpolitik
eller av extraordinära händelser såsom
pandemier, krig och terroristhandlingar.
Coronavirusets utbrott och de åtgär-
der som vidtagits för att minska virusets
spridning orsakade stora rörelser på de
internationella finansmarknaderna under
2020 bland annat i form av fallande rän-
tor, stigande kreditspreadar och volatili-
tet på aktiemarknaderna. De internatio-
nella finansmarknaderna har sedan dess
stabiliserats, delvis som ett resultat av
omfattande ekonomiska och penningpo-
litiska stödåtgärder som vidtagits i såväl
Sverige som internationellt. När dessa
stödåtgärder dras tillbaka, särskilt cen-
tralbankernas köp av stats- och bostads-
obligationer, finns en risk för störningar
på de finansiella marknaderna.
Rysslands angrepp på Ukraina
Rysslands militära angrepp på Ukraina
har skapat ett oerhört lidande för det
ukrainska folket, stora flyktingströmmar i
Europa och hotar internationell fred och
säkerhet. Omvärlden har svarat med
omfattande sanktioner mot Ryssland,
och Ryssland har strypt leveranserna av
gas till Europa och motverkat utförsel av
spannmål från Ukraina. Även om SBAB
inte har någon närvaro i krigs- eller sank-
tionsdrabbade områden, påverkas bola-
get indirekt av oroligheterna genom dess
påverkan på den globala ekonomin. Kriget
har bidragit till dagens höga inflation, osä-
kerhet om framtiden och volatilitet på de
finansiella marknaderna. Kriget förväntas
också påverka den global ekonomin och
de finansiella marknaderna framöver. Den
svaga ekonomisk utvecklingen i kombina-
tion med den höga inflationen har gjort
centralbankernas agerande svårbedömt,
men för närvarande ligger fokus helt klart
på att få ned inflationen.
Risker och osäkerhets faktorer
64 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Risker och osäkerhets faktorer
65SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Risker och osäkerhets faktorer
Denna bolagsstyrningsrapport har gran-
skats av bolagets revisor enligt så kallad
lagstadgad granskning.
Grunderna i SBAB:s bolagsstyrning
En väl fungerande bolagsstyrning, risk-
hantering och intern styrning är grundläg-
gande för att SBAB ska nå uppsatta mål
och åtnjuta förtroende bland SBAB:s
intressenter. Förutom bolagsstyrning i
dess traditionella bemärkelse, det vill
säga det system genom vilket företaget
styrs och kontrolleras, är SBAB:s vision,
mission, aärsidé och värderingar viktiga
delar i SBAB:s styrmodell, likväl som
transparens i information, företagskultur,
ledarskap och att verksamheten bedrivs
på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta till-
sammans med bolagsstyrning bidrar till
att allmänheten kan upprätthålla högt
förtroende för SBAB:s verksamhet. För-
troende är grunden i all bankverksamhet.
Tillämpning av Koden
Då SBAB är ett av svenska staten helägt
bolag, tillämpar SBAB Koden med undan-
tag av regler som rör valberedning samt
regler om val av styrelse och revisor.
Vidare tillämpar SBAB inte de regler som
specifikt riktar sig till bolag som har fler
än en ägare. I de fall reglerna om ersätt-
ningar till ledande befattningshavare i
Koden avviker från regeringens principer
som slagits fast i Ägarpolicyn så ska
regeringens principer gälla. Utifrån ägar-
bilden och med iakttagande av Ägarpoli-
cyn har avvikelser skett från följande kod-
regler:
Kodregel 1.1 – publicering av information
om aktieägares initiativrätt. Syftet med
regeln är att ge aktieägarna möjlighet att i
god tid förbereda sig inför årsstämman
och få ärende upptaget i kallelsen till års-
stämman. I statligt helägda bolag bör
enligt ägarens riktlinjer allmänheten bju-
das in att närvara på bolagsstämman.
Genom att kallelse skickas till riksdagens
centralkansli har också riksdagens leda-
möter möjlighet att närvara.
Kodregel 1.3 – förslag till ordförande vid
stämma. I statligt ägda bolag lämnar äga-
ren genom sitt nomineringsbeslut förslag
på ordförande vid stämman.
Kodregel 2 – inrättandet av en valbered-
ning bland annat för val och arvodering av
styrelse och revisor. Skälet till avvikelsen
är att beredning av nomineringsfrågor i
statligt ägda bolag görs av ägaren på sätt
som närmare beskrivs i Ägarpolicyn.
Kodregel 4.1 – eftersträvande av en jämn
könsfördelning. I statligt ägda bolag
anges mer specifika riktlinjer avseende en
jämn könsfördelning som åtföljs i den av
Näringsdepartementet koordinerade sty-
relsenomineringsprocessen.
Kodregel 2.6, 4.4, 4.5, 4.6 samt 10.2
styrelseledamöters oberoende i förhål-
lande till större ägare ska redovisas. Skä-
let till att sådan redovisning inte sker är
att syftet med de aktuella kodreglerna i
huvudsak är att skydda minoritetsägare i
bolag med spritt ägande. I statligt hel-
ägda bolag saknas därr, i enlighet med
principerna för bolagsstyrning i bolag
med statligt ägande, skäl att redovisa
sådant oberoende.
Bolagsordning
SBAB:s bolagsordning reglerar bland
annat bolagets verksamhetsföremål, vil-
ket i huvudsak är att bedriva bankverk-
Bolagsstyrningsrapport
samhet. I bolagsordningen finns inga
bestämmelser som reglerar tillsättandet
eller entledigandet av styrelseledamöter,
med undantag för en bestämmelse om
att styrelseordföranden ska utses av
bolagsstämman samt lägsta och högsta
antalet styrelseledamöter. Dessutom
anges att om styrelseordföranden lämnar
sitt uppdrag under mandatperioden ska
styrelsen inom sig välja en ny ordförande
intill utgången av den bolagsstämma då
en ny ordförande väljs av stämman. För
ändringar av bolagsordningen gäller att
kallelse till extra stämma där fråga om
ändring av bolagsordningen ska behand-
las ska utfärdas tidigast sex veckor och
senast fyra veckor innan stämman.
A
Bolagsstämma
Årsstämma i SBAB hölls den 27 april 2022.
Till årsstämman inbjöds såväl allmänheten
som riksdagens ledamöter att närvara
fysiskt eller digitalt. Ägaren representera-
des av Matilde Abejón, Näringsdeparte-
mentet. Vid årsstämman var också flerta-
let styrelseledamöter, VD och SBAB:s revi-
sor närvarande. Vid årsstämman var Jan
Sinclair, SBAB:s styrelseordförande, stäm-
mans ordförande. Stämman beslutade att
välja följande styrelseledamöter: Jan Sin-
clair (styrelseordförande), Lars Börjesson,
Inga-Lill Carlberg, Jenny Lahrin, Jane
Lundgren Ericsson, Wenche Martinussen,
Leif Pagrotsky och Synnöve Trygg. De
lokala fackliga organisationerna hade vid
tidpunkten för årsstämman utsett Karin
Neville respektive Margareta Naumburg till
arbetstagarrepresentanter i styrelsen med
Therese Sandberg respektive och David
Larsson som suppleanter. På årsstämman
beslutades om ansvarsfrihet för styrelsen
och VD, vinstdisposition och fastställelse
av bokslutet för 2021. Bolagsstämman
SBAB Bank AB (publ) (SBAB) är ett svenskt publikt bankaktiebolag som ägs till 100 procent av svenska staten.
SBAB har sitt säte i Solna. Ägarens styrning av SBAB sker genom bolagsstämman, styrelsen och VD i enlighet med
aktiebolagslagen, bolagsordningen och av SBAB fastställda policyer och instruktioner. Därutöver styr ägaren ban-
ken genom att SBAB tillämpar statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande, beslutad av reger-
ingen den 27 februari 2020, (”Ägarpolicyn”) varigenom det bl.a. föreskrivs att SBAB ska tillämpa applicerbara delar
av Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”). Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med bestäm-
melserna om bolagsstyrningsrapport i Koden och tillämpligt lag om årsredovisning, med tillämpning av Ägarpoli-
cyn. Vidare följer SBAB ett antal internationella riktlinjer inom hållbarhet samt de regler som gäller för bolag med
noterade värdepapper på de reglerade marknader där SBAB:s värdepapper är noterade.
66
SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Bolagsstyrningsrapport
1) Ingår i företagsledningen.
Bolagsstämman är SBAB:s högsta beslutande
organ där aktieägaren utövar sin beslutanderätt.
Styrelsen är ytterst ansvarig för SBAB:s
organisation och förvaltning.
BOLAGSSTÄMMA
STYRELSE
VD har ansvaret för den löpande
förvaltningen av SBAB.
VD
1)
Revisorn granskar årsredo-
visningen, koncernredovis-
ningen och bokslutet samt
styrelsens och VD:s för-
valtning av företaget.
EXTERN REVISOR
Internrevision är styrelsens
granskningsfunktion.
INTERNREVISION
Compliance följer upp att
verksamheten drivs enligt
lagar och regler.
COMPLIANCE
Risk analyserar och kontrollerar
SBAB:s samlade risker.
RISK
1)
Revisions- och compliance-
kommitténs huvudsakliga
uppgift är att granska
SBAB:s styrning, den
interna kontrollen och den
finansiella informationen.
REVISIONS- OCH
COMPLIANCEKOMMITTÉ
Kreditutskottets huvud-
sakliga uppgift är att
besluta om kredit limiter
och krediter.
KREDITUTSKOTT
Risk- och kapitalkommit-
téns huvudsakliga uppgift
är att bereda frågor inom
risk- och kapitalområdet.
RISK- OCH KAPITAL-
KOMMITTÉ
Ersättningskommitténs
huvudsakliga uppgift
är att bereda principer
för ersättning och andra
anställningsvillkor för
ledande befattningshavare.
ERSÄTTNINGS-
KOMMITTÉ
A
B
C D E
G
H I
J
F
K
Data
science
1)
Tech
1)
Privat
1)
Företag
& Brf
1)
Customer
Experience
1)
HR
1)
Strategi
Hållbarhet,
marknad &
kommuni-
kation
1)
Ekonomi &
finans
1)
Aärs-
specialister
1)
67SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Bolagsstyrningsrapport
beslutade att en utdelning om 832 miljo-
ner kr skulle lämnas till ägaren. Vid års-
stämman valdes Deloitte AB, med Patrick
Honeth som huvudansvarig revisor, till
SBAB:s revisor intill slutet av årsstämman
2023. Årsstämman följde upp de av års-
stämman 2021 beslutade riktlinjerna för
ersättning till ledande befattningshavare,
se not
IK
5 för detaljer om riktlinjerna,
samt beslutade om nya riktlinjer för
ersättning till ledande befattningshavare.
Stämman beslutade också om arvoden till
ledamöterna. Arvode utgår inte till leda-
möter som är anställda i Regeringskansliet
eller som är arbetstagarrepresentanter.
VD och styrelseordförande redogjorde för
årets verksamhet i SBAB respektive sty-
relsens arbete under 2021.
B
Styrelsen
Sammansättning och nominerings-
process
För statligt ägda bolag tillämpas enhetliga
och gemensamma principer för en struk-
turerad nomineringsprocess för att utse
styrelseledamöter. Syftet är att säker-
ställa en eektiv kompetensförsörjning
till bolagens styrelser. Styrelsenomine-
ringsprocessen inom Regeringskansliet
koordineras av Näringsdepartementet.
För varje bolag analyseras kompetensbe-
hovet utifrån bolagets verksamhet, situa-
tion och framtida utmaningar, styrelsens
sammansättning och genomförda styrel-
seutvärderingar. Därefter fastställs even-
tuella rekryteringsbehov och arbetet
inleds. Urvalet av ledamöter görs utifrån
en bred rekryteringsbas i syfte att ta till-
vara kompetensen hos såväl kvinnor och
n som hos personer med olika bak-
grund och erfarenheter.
Mångfalds- och lämplighetspolicy
Styrelsen har antagit en policy avseende
ngfald i styrelsen och en instruktion
för lämplighetsbedömning av styrelsele-
damöter, VD och ledande befattningsha-
vare. I mångfaldspolicyn anges bland
annat att sammansättningen av styrelsen
ska vara sådan att balans uppnås avse-
ende bakgrund, kompetensområde, erfa-
renhet och kön. I lämplighetsinstruktio-
nen anges att lämplighetsbedömningen
av styrelse, VD och ledande befattnings-
havare ska göras med beaktande av per-
sonens kompetens, erfarenhet, anseende
och omdöme.
Styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande väljs av bolags-
stämman. Om styrelseordföranden läm-
nar sitt uppdrag under mandatperioden
ska styrelsen inom sig välja en ny ordfö-
rande intill utgången av den bolags-
stämma då en ny ordförande väljs av
stämman. Styrelsens ordförande leder
styrelsens arbete och bevakar att styrel-
sen utför sina uppgifter och företräder
styrelsen gentemot ägaren samt upprätt-
håller kontakten med ägaren. Ordföran-
den ansvarar också för att ta initiativ till
och följa upp den årliga utvärderingen av
styrelsens och VD:s arbete. Ordföranden
ser till att styrelsen erhåller tillfredstäl-
lande information och beslutsunderlag
för sitt arbete och får den utbildning som
krävs för styrelsearbetet.
Styrelsens arbete och dess former
Vid SBAB:s årsstämma valdes åtta leda-
möter av stämman. SBAB:s styrelse
bestod vid utgången av året av dessa åtta
ledamöter valda av stämman samt två
ledamöter utsedda av arbetstagarorgani-
sationerna SACO och Finansförbundet.
VD ingår inte i styrelsen. Ingen av styrel-
JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI
Styrelsens arbete under 2022
Första kvartalet
Bokslutskommuniké; Intern kapital- och likviditetsutvärde-
ring (IKLU); Årsföredragning jävskrediter; Utvärdering av sty-
relsens arbete ; Mål för VD; Beslut om tillsättande av ny CTO;
Strategifrågor; Fördjupad omvärldsbevakning; Beslut om års-
redovisning inkl. hållbarhetsredovisning, pelare 3-rapport
och ersättningsrapport; Beslut inför SBAB:s årsstämma,
Lämplighetsbedömningar, Successionsfrågor; Beslut om
ersättning till ledande befattningshavare.
Andra kvartalet
Konstituerande styrelsemöte; Beslut om interna styrande
dokument och konstituerande frågor, Kvartalsrapport; Rap-
port avseende utlagd verksamhet; Beslut om att utse VD.
Beslut om tillsättande av ny CFO; Strategifrågor, Fördjupad
omvärldsbevakning; Beslut om väsentliga risker.
Styrelsen har under 2022 haft åtta ordinarie och fem extrain-
satta möten, varav tre per capsulam. Två av de ordinarie mötena
utgörs av längre strategimöten. Utöver styrelsesammanträdena
har styrelsen även haft två utbildningsdagar med fokus på regel-
verks- och styrningsfrågor respektive riskfrågor.
Styrelsen erhåller regelbundet följande rapportering: (i) finan-
siella kvartalsrapporter; (ii) kvartalsvisa finansiella prognoser;
(iii) kvartalsvisa verksamhetsrapporter från respektive aärsom-
råde (Privat samt Företag & Brf); (iv) rapportering avseende stra-
tegiska projekt omfattande såväl regelverks- som utvecklings-
projekt; (v) halvårsvisa hållbarhetsrapporter; (vi) kvartalsvisa
rapporter avseende första linjens regelefterlevnad inklusive
framåtblickande regelverksbevakning, samt (vii) kvartalsrappor-
ter från Risk, Compliance och Internrevisionen.
68 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Bolagsstyrningsrapport
Tabellen redogör för ledamöternas närvaro vid styrelsens och
dess utskotts- och kommittéers möten under 2022. Daniel Kris-
tiansson har under året frånträtt uppdraget som ledamot i styrel-
sen och ersatts av Jenny Lahrin, båda verksamma vid Näringsde-
partementet. Wenche Martinussen utsågs till ledamot vid års-
stämman. Vidare utsåg Finansförbundet Therese Sandberg som
suppleant, arbetstagarrepresentant istället för Anders Heder i
samband med årsstämman. Vid årsstämman har även samman-
sättningen i kommittéerna delvis förändrats. Närvaro för Daniel
Kristiansson, Jenny Lahrin, Wenche Martinussen, Anders Heder
och Therese Sandberg avser därmed del av året.
Ledamöter Styrelse
Kredit-
utskott
Risk- och
kapital-
kommitté
Revisions- och
compliance-
kommitté
Ersättnings-
kommitté
Jan Sinclair (styrelseordförande/styrelseledamot) / / / / /
Lars Börjesson (styrelseledamot) / /
Inga-Lill Carlberg (styrelseledamot) / / /
Daniel Kristiansson (styrelseledamot) / / /
Jenny Lahrin (styrelseledamot) / / /
Jane Lundgren Ericsson (styrelseledamot) / / / /
Wenche Martinussen (styrelseledamot) / /
Leif Pagrotsky (styrelseledamot) / /
Synnöve Trygg (styrelseledamot) / / / /
Margareta Naumburg (arbetstagarrepresentant SACO) /
Karin Neville (arbetstagarrepresentant Finansförbundet) /
David Larsson (Suppleant, arbetstagarrepresentant SACO) /
Anders Heder (suppleant, arbetstagarrepresentant Finansförbundet) /
Therese Sandberg (Suppleant, arbetstagarrepresentant Finansförbundet) /
JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER
Tredje kvartalet
Delårsrapport; Reviderad instruktion avseende misstänkta
missförhållanden (tidigare visselblåsning); Strategifrågor,
Fördjupad omvärldsbevakning; Genomgång av ägarens håll-
barhetsrapport för statliga bolag.
Fjärde kvartalet
Kvartalsrapport; Beslut om koncernåterhämtningsplan;
Beslut om mål för verksamheten, inklusive klimatmål; Strate-
gifrågor; Beslut avseende aärsplanering, strategidokumen-
tation och budget; Beslut om väsentliga risker; Genomgång
av allmän riskbedömning för penningtvätt och finansiering av
terrorism.
seledamöterna eller VD innehar aktier
utgivna av SBAB, då SBAB är ett av
svenska staten helägt bolag, eller finan-
siella instrument utgivna av SBAB. För
information om utlåning till nyckelperso-
ner, se not
A
2. Styrelsen fastställer verk-
samhetsmål och strategier för verksam-
heten. Styrelsen tillser att det finns ett
eektivt system för uppföljning och kon-
troll av SBAB:s verksamhet. Styrelsen har
dessutom till uppgift att tillsätta, utvär-
dera och, vid behov, entlediga VD. Styrel-
searbetet följer den arbetsordning som
årligen fastställs vid styrelsens konstitu-
erande styrelsesammanträde som följer
efter årsstämman. Arbetsordningen reg-
lerar beslutsordning inom SBAB, styrel-
sens mötesordning samt arbetsfördel-
ning mellan styrelsen, styrelsens ordfö-
rande, styrelsens utskott och kommit-
téer. Styrelsens arbete följer en årsplan
som bland annat ska tillgodose styrelsens
behov av information och löpande utbild-
ning. SBAB:s styrelse fattar beslut i frå-
gor som rör SBAB:s strategiska inriktning
exempelvis genom aärsplan och beslu-
tar i frågor om större investeringar, finan-
siering, kapitalisering (inklusive kapital-
och likviditetsutvärdering), betydande
organisationsfrågor, policyer och vissa
Närvaro styrelsen 2022
69SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Bolagsstyrningsrapport
Styrelsens utskott och kommittéer
Styrelsen har inrättat nedanstående utskott och kommittéer som bereder ärenden inför
styrelsens beslut.
C
Revisions- och compliancekommittén
)
Jane Lundgren Ericsson (ordförande)
Jenny Lahrin (ledamot)
Leif Pagrotsky (ledamot)
Jan Sinclair (ledamot)
Synnöve Trygg (ledamot)
Revisions- och compliancekommittén ska utifrån ägarens anvisningar
och gällande regelverk granska SBAB-koncernens styrning, den interna
kontrollen och finansiell information samt bereda frågor inom dessa
områden inför styrelsebeslut. Revisions- och compliancekommittén har
också till uppgift att övervaka eektiviteten i riskhanteringen och det av
Compliance och Internrevision utförda arbetet. Årsplaner från Internrevi-
sion och Compliance behandlas också i revisions- och compliancekom-
mittén inför beslut i styrelse. Revisions- och compliancekommittén tar
del av och behandlar rapporter från SBAB:s externa revisorer, Internrevi-
sion, Compliance samt enheten Operativ Risk inom Riskorganisationen.
Revisions- och compliancekommittén ska även utvärdera externa revi-
sionsinsatser, informera ägaren om resultatet samt biträda vid framta-
gande av förslag till revisor. Revisions- och compliancekommittén ska
också granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och själv-
ständighet. Revisions- och compliancekommittén har under året haft 6
sammanträden.
)
Jenny Lahrin utsågs till ledamot vid styrelsemöte den  oktober . Daniel
Kristiansson lämnade styrelsen i samband med årsstämman .
D
Kreditutskottet
)
Jane Lundgren Ericsson (ordförande)
Inga-Lill Carlberg (ledamot)
Jan Sinclair (ledamot)
Synnöve Trygg (ledamot)
Kreditutskottets huvudsakliga uppgift är att besluta om krediter och
limiter i SBAB:s utlånings- och upplåningsverksamhet. Vidare ska
utskottet bland annat inför styrelsens beslut bereda ärenden som rör
förändringar i kreditpolicy och kreditinstruktion, utvärdering av port-
följstrategier, genomlysning av kreditportföljen, utvärdering av befintlig
eller föreslagen portföljstrategi, utvärdering av befintliga eller nya dele-
geringsrätter och styrelsens årliga genomgång av regelverk, beviljnings-
modell och utfall avseende konsumentkreditgivningen. Kreditutskottet
bereder samtliga frågor som rör kreditrisk och godkänner nya IRK-
modeller och väsentliga förändringar i befintliga modeller. Kreditutskot-
tet har under året haft 24 sammanträden.
)
Synnöve Trygg utsågs till ledamot vid konstituerande styrelsemöte den  april
.
F
Ersättningskommittén
)
Inga-Lill Carlberg (ordförande)
Lars Börjesson (ledamot)
Jenny Lahrin (ledamot)
Jan Sinclair (ledamot)
Ersättningskommitténs huvudsakliga uppgift är att bereda frågor om
ersättning och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare
inför styrelsens beslut. Ersättningskommittén bereder också frågor
rörande SBAB:s ersättningssystem samt lämplighetsbedömningar av sty-
relseledamöter och ledande befattningshavare inför beslut i styrelsen.
Ersättningskommittén följer upp ersättningsstrukturer och ersättnings-
nivåer inom SBAB. Ersättningskommittén har under året haft 7 samman-
träden.
)
Jenny Lahrin utsågs till ledamot vid konstituerande styrelsemöte den  april
. Daniel Kristiansson lämnade styrelsen i samband med årsstämman .
Jan Sinclair utsågs till ledamot vid styrelsemöte den  juni .
E
Risk- och kapitalkommittén
)
Synnöve Trygg (ordförande)
Jane Lundgren Ericsson (ledamot)
Jan Sinclair (ledamot)
Wenche Martinussen (ledamot)
Risk- och kapitalkommittén bereder frågor gällande SBAB:s finansverk-
samhet, risk- och kapitalfrågor samt användandet av nya finansiella
instrument. Kommittén bereder också inför beslut i styrelsen frågor som
rör mål, strategier och styrande dokument inom risk- och kapitalområdet.
Risk- och kapitalkommittén tillstyrker förändringar i de framåtblickande
antaganden i den finansiella rapporteringen som används för beräkning
av kreditförluster. Risk- och kapitalkommittén bereder även godkännan-
det av nya IRK-modeller och väsentliga förändringar i befintliga modeller. I
risk- och kapitalkommittén ingår minst tre (för närvarande fyra) av styrel-
sen utsedda styrelseledamöter. Risk- och kapitalkommittén är SBAB:s
lagstadgade riskkommitté/riskutskott. Risk- och kapitalkommittén har
under året haft 12 sammanträden.
)
Wenche Martinussen utsågs till ledamot vid styrelsemöte den  juni .
70 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Bolagsstyrningsrapport
instruktioner. Styrelsen behandlar och
beslutar om bolagets delårsrapporter.
Styrelsen följer också upp SBAB:s risker,
regelefterlevnad och rapporter om eek-
tiviteten i den interna kontrollen inom
SBAB genom rapportering från obero-
ende Riskkontroll, Compliance och
Internrevision. Styrelsen får dessutom
rapporter från SBAB:s revisor avseende
rapporteringen av genomförda gransk-
ningar och bedömningar rörande den
finansiella rapporteringen och den interna
kontrollen. VD deltar vid styrelsens
möten och andra tjänstemän i SBAB kan
vid behov delta som föredraganden.
G
VD och företagsledning
Styrelsen har fastställt en instruktion för
VD:s arbete. VD har ansvaret för den
löpande förvaltningen av verksamheten
enligt styrelsens riktlinjer, fastställda
policyer och instruktioner. VD rapporte-
rar till styrelsen. Företagsledningen är
VD:s stöd för utövandet av den operativa
ledningen i SBAB. SBAB:s styrelse utsåg
per den 10 maj 2022 Mikael Inglander till
VD för banken. Mikael Inglander hade
innehaft rollen som tillförordnad VD från
den 8 november 2021. Företagsledningen
består av följande funktioner; Ekonomi &
Finans, Risk, Aärsspecialister, Data Sci-
ence, HR, Aärsområde Privat, Customer
Experience, Tech samt Hållbarhet, Mark-
nad & Kommunikation. VD innehar ansva-
ret för Aärsområdet Företag & Brf.
VD:s råd och kommittéer
VD har tillsatt ett antal råd och kommit-
téer inom SBAB som stöd för sitt arbete
att leda den operativa verksamheten.
Dessa har som uppgift att bereda frågor
till VD, antingen för beslut eller för rekom-
mendation av VD och för beslut av styrel-
sen. De råd och kommittéer som har eta-
blerats är primärt Prisråd, ALCO (Asset
and Liability Committee) och Kreditkom-
mitté. Prisrådet hanterar frågor om pris-
sättning av SBAB:s produkter, ALCO
bereder frågor avseende koncernens
finansiella verksamhet och risker i balans-
räkningen samt kapitalfrågor, Kreditkom-
mittén bereder och beslutar, inom vissa
ramar, frågor kopplade till SBAB:s kredit-
verksamhet och limiter avseende den
finansiella verksamheten.
Styrning hållbart företagande
Inom SBAB är det styrelsen som är ytterst
ansvarig för att ett aktivt och långsiktigt
arbete för hållbar utveckling bedrivs inom
företaget. Styrelsen beslutar om strategi
och mål samt policy för hållbart företa-
gande och följer upp och utvärderar
SBAB:s hållbarhetsarbete. Läs mer på
sidan 189.
Ersättning till styrelse och ledande
befattningshavare
Information om ersättningen till styrel-
sen, VD och företagsledningen framgår
av not
IK
5. Riktlinjer för ersättning till
ledande befattningshavare fastslås
årsstämman. Styrelsens förslag på rikt-
linjer bereds i Ersättningskommittén
innan förslaget fastslås av styrelsen inför
besluta av ägaren.
Riktlinjerna för ersättning till ledande
befattningshavare följer, utöver regle-
ringen i aktiebolagslagen, principerna för
ersättning och andra anställningsvillkor
för ledande befattningshavare i bolag
med statligt ägande.
Intern styrning och kontroll
Intern kontroll är viktigt för att tillse att
SBAB:s verksamhet bedrivs enligt gäl-
lande regler, att SBAB identifierar, mäter
och kontrollerar relevanta risker och har
en eektiv organisation och förvaltning
av verksamheten och en tillförlitlig finan-
siell rapportering. Att intern styrning och
kontroll är god är ytterst styrelsens och
VD:s ansvar. Styrelsen och VD i SBAB har
flera funktioner till sin hjälp i detta arbete.
Viktiga kontrollfunktioner i detta sam-
manhang är funktionerna för Compliance,
Risk och Internrevision, som beskrivs
vidare nedan. Även andra funktioner som
Redovisning, Kredit samt Juridik är stöd
för styrelsen och VD i fråga om god intern
styrning och kontroll. Alla chefer inom
respektive ansvarsområde har ett ansvar
för att den verksamhet som man ansvarar
för bedrivs med god intern styrning och
kontroll.
H
Compliance
SBAB har en centralt placerad complian-
cefunktion. Compliance ansvarsområde
omfattar regler om intern styrning och
kontroll, kundskydd och marknadsuppfö-
rande. Compliance är oberoende från
aärsverksamheten och är direkt under-
ställd VD. Compliance ger råd och stöd till
verksamheten i compliancefrågor, analy-
serar compliancerisker samt följer upp
regelefterlevnaden inom den tillstånds-
pliktiga verksamheten. Rapportering sker
löpande till VD samt kvartalsvis genom
skriftlig rapport till styrelsen och VD.
Omfattning och inriktning på Compliance
arbete fastställs i en årsplan som beslu-
tas av VD.
I
Risk
SBAB-koncernen har en central riskav-
delning med det övergripande ansvaret
för att utveckla och säkerställa att kon-
cernensstrategier för risktagande utförs i
enlighet med styrelsens avsikt och att
policyer, instruktioner och processer stö-
der en relevant uppföljning. Risk ansvarar
för identifiering, kvantifiering, analys och
rapportering av samtliga risker. Ansvarig
för Risk är CRO som är direkt underställd
VD och rapporterar till SBAB:s styrelse
och VD. Risk ska kontrollera att det finns
en adekvat riskmedvetenhet och accep-
tans för att hantera risker på daglig basis.
Risk ska även vara stödjande och arbeta
för att verksamheten har de rutiner, sys-
tem och verktyg som krävs för att upp-
rätthålla den löpande hanteringen av ris-
ker och att verksamheten därigenom
uppfyller gällande lagar och regler inom
Risks ansvarsområde.
J
Internrevision
Internrevisionen i SBAB utgör en intern
oberoende granskningsfunktion i enlighet
med FI:s föreskrifter och allmänna råd om
styrning, riskhantering och kontroll i kre-
ditinstitut. Funktionen är direkt under-
ställd styrelsen. Internrevisionens arbete
ska bedrivas enligt god sed för internrevi-
sion, som bland annat framgår av det
internationella ramverket International
Professional Practicies Framework (IPPF).
En av Internrevisionens huvuduppgifter är
att granska och utvärdera den interna
styrningen och kontrollen och skapa
nytta och förbättringar i verksamheten.
Internrevisionens granskningsinsatser
sker i enlighet med en revisionsplan som
årligen bereds av Revisions- och Compli-
ancekommittén och beslutas av styrel-
71SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Bolagsstyrningsrapport
sen. Chefen för Internrevisionen rappor-
terar muntligt och skriftligt till Revisions-
och Compliancekommittén och styrel-
sen. Internrevisionens ansvar och arbets-
uppgifter samt närmare arbets- och rap-
porteringsrutiner framgår av den av sty-
relsen årligen fastställda policyn.
K
Extern revisor
Bolagssmman utser revisor. SBAB:s
revisions- och compliancekommitté
utvärderar revisionsinsatserna och biträ-
der ägaren vid framtagande av förslag till
revisor. Regeringskansliets förvaltare och
handläggare följer upphandlingsproces-
sen från upphandlingskriterier till urval
och utvärdering. Ägaren väljer på års-
stämman den revisor eller det revisions-
bolag som får uppdraget att revidera
SBAB. Revisor ska vara auktoriserad revi-
sor eller auktoriserad revisionsbyrå med
en huvudansvarig revisor. Från och med
2011 sker val av revisor varje år i SBAB
enligt aktiebolagslagen och bolagsord-
ningen. Från årsstämman 2016 är Deloitte
AB valt revisionsbolag, med Patrick
Honeth som huvudansvarig revisor. En
närmare presentation av revisorn och de
arvoden och kostnadsersättningar som
utgått åternns i not t
IK
6. Revisorn
granskar årsredovisningen, koncernredo-
visningen och bokföringen samt styrel-
sens och VD:s förvaltning av bolaget. Där-
utöver granskar revisorn översiktligt
SBAB:s delårsrapporter och boksluts-
kommuniké samt avrapporterar note-
ringar till revisions- och compliancekom-
mittén vid ordinarie möten i kommittén
då av revisorn granskad delårsrapport/
kommuniké bereds och då internkontroll-
granskningen avrapporteras till styrelsen.
Revisorn granskar också översiktligt
SBAB:s hållbarhetsredovisning och Com-
munication on Progress (COP).
I SBAB är den interna kontrollen avseende finansiell rapportering
primärt inriktad på att säkerställa att en eektiv och tillförlitlig
process för SBAB:s finansiella rapportering finns på plats och att
såväl intern som extern finansiell rapportering är korrekt och
rättvisande. Arbetet med intern kontroll avseende den finansiella
rapporteringen består ihuvudsak av följande internkontrollkom-
ponenter.
Kontrollmiljön
Den interna kontrollen avseende finansiell rapportering tar sin
utgångspunkt i SBAB:s organisationsstruktur, styrande doku-
ment, processkartor och värderingar.
Riskvärdering
Respektive enhet inom SBAB identifierar, värderar och hanterar
samt bedömer sina egna risker. Analys av risknivån i all verksam-
het, inklusive finansiell rapportering, genomförs regelbundet och
rapporteras till företagsledning, VD och styrelse. Riskvärdering
genomförs årligen genom självutvärdering av väsentliga verk-
samhetsprocesser, inklusive finansiell rapportering, och hante-
ras samt rapporteras i ett separat riskverktyg.
Vid införandet av nya, eller väsentligt förändrade, produkter,
tjänster, marknader, processer, IT-system samt vid större för-
ändringar av SBAB:s verksamhet och organisation finns en god-
kännandeprocess. Syftet med processen är att vid väsentliga
förändringar utvärdera potentiella risker och påverkan på kapital.
Kontrollaktiviteter
Verksamhetsprocesser som bidrar med data till finansiella rap-
porter är kartlagda och innefattar kontrollaktiviteter i form av
rutinbeskrivningar, rimlighetsbedömningar, avstämningar, attes-
ter och resultatanalyser. För kontrollaktiviteter avseende den
finansiella rapporteringen finns ett internt regelverk med redo-
visningsprinciper, planerings- och rapporteringsrutiner samt
identifiering av nyckelkontroller i den operativa verksamheten.
SBAB:s finansiella ställning och resultat, måluppfyllelse och
analys av verksamheten rapporteras månadsvis tillsåväl bolagets
ledning som styrelse. Styrelsens revisions- och compliancekom-
mitté övervakar såväl den finansiella rapporteringen som hante-
ringen av den interna kontrollen.
Information och kommunikation
Ekonomi- och finansenheten säkerställer att instruktioner
rörande redovisning och finansiell rapportering är uppdaterade,
kommunicerade och finns tillgängliga för de enheter som behö-
ver dessa i sitt arbete. Instruktionerna finns också tillgängliga på
SBAB:s intranät.
Uppföljning
Styrelsens åtgärder för att följa upp den interna kontrollen avse-
ende finansiell rapportering sker bland annat genom styrelsens
löpande uppföljning av SBAB:s finansiella ställning och resultat,
men även genom styrelsens genomgång och uppföljning av revi-
sorns granskningsrapporter.
Intern kontroll avseende den finansiell rapporteringen
72 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Bolagsstyrningsrapport
Förslag till vinstdisposition
Resultatet i SBAB Bank AB (publ) uppgick till 533 067 817 kronor efter skatt.
Till årsstämmans förfogande står enligt balansräkningen vinstmedel på sammanlagt
13 899 748 151 kronor.
Fond för verkligt värde -   
Primärkapitalinstrument    
Balanserad vinst    
Årets resultat   
Summa    
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande (kronor):
I utdelning lämnas   kronor per aktie, totalt   
Balanseras i ny räkning    
Summa    
Förslaget till utdelning, som utgör 40 procent av årets resultat i koncernen, har gjorts
med beaktande av dels reglerna om buertkapital, riskbegränsning och genomlysning
enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Orealiserade värdeförändringar på till-
gångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet i SBAB
Bank AB (publ) netto -127 mnkr. Gällande regelverk för kapitaltäckning innebär att före-
taget vid varje given tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av de
samlade kapitalkraven, vilka omfattar kapitalkrav i Pelare 1, kapitalkrav i Pelare 2, buf-
fertkrav samt eventuell vägledning i Pelare 2. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen
vinstdisposition till 27 485 mnkr (25 106) och totalt kapitalkrav till 153 965 mnkr (138
876). Specifikation av posterna framgår av not
RK
8.
Det är styrelsens bemning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de
krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbola-
gets och koncernens egna kapital, liksom på moderbolagets och koncernens konsolide-
ringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vidare bedömer styrelsen att bolaget och
koncernens ekonomiska ställning inte ger upphov till annan bedömning än att bolaget
och koncernen kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
73SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Förslag till vinstdisposition
Jan Sinclair
Styrelseordförande
Civilekonom. Född 1959. Invald 2018.
Styrelseuppdrag: Ordförande och styrelseledamot
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), styrel-
seledamot och ordförande Fastighets Aktiebolaget
Victorhuset och Nilsson Energy AB. Styrelseleda-
mot REH2 AB, STS Alpresor AB, Almi AB, Bipon AB
och Jan M.L. Sinclair AB.
Övriga uppdrag: Tysk honorärkonsul, Industriell
rådgivare (egen verksamhet).
Tidigare erfarenhet: VD SEB A.G., Group Treasurer
samt andra ledande befattningar inom SEB, Styrel-
seuppdrag inom FCG-koncernen.
Lars Börjesson
Ledamot
Civilingenjör. Född 1964.Invald 2014.
Styrelseuppdrag: Ordförande och styrelseledamot
KGH Customs Service AB, KGH Global Consulting
AB, KGH Digital AB och Atlantic Continental Hol-
ding AB, styrelseledamot KGH Customs AB samt
Taggsvampen AB.
Övriga uppdrag: VD och koncernchef KGH Cus-
toms AB, VD KGH Digital AB, VD Atlantic Continen-
tal Holding AB, VD KGH Group AB samt ordförande
och styrelseledamot i Bostadsrättsföreningen Vik-
toriahuset.
Tidigare erfarenhet: VD Stena Technoworld, Direk-
tör strategi och aärsutveckling Stena metall,
Senior Partner Accenture bl.a. Managing Director
Accenture Management Consulting Nordic.
Inga-Lill Carlberg
Ledamot
Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Född
1962. Invald 2019.
Styrelseuppdrag: Ordförande och styrelseledamot
Trill Impact Microfinance AB, styrelseledamot Trill
Impact AB, Trill Impact Excecutive Holding AB, Trill
Impact GP S.à.r.l. samt Stiftelsen för Finansforsk-
ning.
Övriga uppdrag: COO Trill Impact AB samt VD Trill
Impact Verwaltungs GmbH.
Tidigare erfarenhet: Flertal ledande befattningar
inom Nordea, styrelseledamot i bland annat Tredje
AP Fonden, Nordea Investment Funds och Mistra
Sustainable Investments.
Jenny Lahrin
Ledamot
Jur.kand. Uppsala universitet, LLM Universiteit van
Amsterdam, EMBA Handelshögskolan, Stockholm
Född 1971. Invald 2022.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot V.S. VisitSwe-
den AB och AB Göta kanalbolag.
Övriga uppdrag: Ämnesråd Regeringskansliet, sty-
relseledamot och ordförande Bostadsrättsfören-
ingen Badhotellet i Saltsjöbaden.
Tidigare erfarenhet: Styrelseuppdrag i RISE
Research Institutes of Sweden, Swedavia AB, SOS
Alarm Sverige AB, chefsjurist och medlem i led-
ningsgruppen Veolia Transport Northern Europe AB.
Jane Lundgren Ericsson
Ledamot
Jur kand, Stockholms universitet, LL.M London.
Född 1965. Invald 2013.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot AB Sveriges
Säkerställda Obligationer (publ), Inyett AB, Cop-
perstone Resources AB (publ) samt suppleant Mis-
katonic Ventures Aktiebolag.
Övriga uppdrag: VD Visma Finance AB, ordförande
Bagarmossen Kärrtorp Bollklubb.
Tidigare erfarenhet: SEK Securities (VD), Execu-
tive Director & Head of Lending på inom Svensk
Exportkredit AB.
Wenche Martinussen
Ledamot
Ekonomexamen Master in Business and Marketing,
Master of Management programme in E-commerce
och Master of Management programme in Scena-
rios, Foresight and Strategy BI (Norwegian business
school); INSEAD strategy programme. Född 1968.
Invald 2022.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot Oslo Philanth-
ropic Exchange.
Övriga uppdrag: Sales and Marketing Director, BI
Norwegian Business School.
Tidigare erfarenhet: Styrelseordförande Store-
brand Finansiell rådgivning AS, Storebrand Fondene
AS, The Norwegian Insurer Association, kommuni-
kationsbefattningar inom Nordea Bank AB, flertalet
befattningar inom digitalisering, IT utveckling och
operations inom Storebrand/SPP, CCO Storebrand,
CCO SATS Group ASA, COO Oslo Philanthropic
Exchange.
Styrelse
Per den 31 december 2022
Från vänster:
Jane Lundgren-Ericsson , Karin Neville, Margareta Naumburg, Leif Pagrotsky, Synnöve Trygg, Jan Sinclair, Lars Börjesson, Jenny Lahrin och Wenche Martinussen.
(Ej på bild: Inga-Lill Carlberg)
74 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Styrelse
Margareta Naumburg
Ledamot, Arbetstagarrepresentant (SACO)
Civilekonom, Linköpings universitet. Född 1964.
Utsedd 2018 (utsedd till suppleant 2017).
Styrelseuppdrag: -
Övriga uppdrag: Compliance Ocer på SBAB,
klubbordförande för SACO:s lokala klubb.
Tidigare erfarenhet: Chefs- och specialistroller
inom internrevision, compliance, risk och ekonomi
SBAB, Matteus Bank och Holmen AB. Externrevisor
Price Waterhouse
Karin Neville
Ledamot, Arbetstagarrepresentant
(Finansförbundet)
Examen Fastighetsförmedling, Kungliga Tekniska
högskolan. Född 1987. Utsedd 2021.
Styrelseuppdrag: -
Övriga uppdrag: Compliance Ocer på SBAB, vice
ordförande i Finansförbundets lokala klubb.
Tidigare erfarenhet: Olika roller inom Kundservice
och Risk på SBAB sedan 2009.
Leif Pagrotsky
Ledamot
Filosofie kandidatexamen, Pol. Mag., Civilekonom,
Göteborgs universitet. Född 1951. Invald.: 2020.
Styrelseuppdrag: Ordförande och styrelseledamot
Beckmans Skola AB, Husvärden L Larsson & Co AB,
Vitartes Intea Holding AB och Smartilizer Scandina-
via AB. Styrelseledamot YA Holding AB och Leif
Pagrotsky AB.
Övriga uppdrag: Konsultuppdrag Yrkesakademin AB.
Tidigare erfarenhet: Statsråd: Närings- och han-
delsminister, nordisk samarbetsminister, utbild-
nings- och kulturminister. Statssekreterare i
finansdepartementet, vice ordförande i Riksbanks-
fullmäktige, ordförande i Business Sweden och
Generalkonsul i New York. Styrelseuppdrag bl.a.
Stockholms Fondbörs, AB Tipstjänst, AB Vin &
Sprit, European Investment Bank (EIB) Luxemburg
och Avanza Pension.
Synnöve Trygg
Ledamot
Ekonomexamen Stockholm Universitet, Advanced
Management Program Handelshögskolan. Född
1959. Invald 2019.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot AB Sveriges
Säkerställda Obligationer (publ), styrelseledamot
och vice ordförande Volvofinans Bank AB samt sty-
relseledamot Precise Biometrics AB.
Övriga uppdrag: - .
Tidigare erfarenhet: VD för SEB Kort AB, Eurocard
AB och Diners Club Nordic AB. Styrelseledamot i
bland annat Nordax Bank AB, Trygg Hansa AB, Mas-
tercard Europe Board och Valitor Hf.
Suppleanter
Therese Sandberg
Suppleant, Arbetstagarrepresentant
(Finansförbundet)
Född: 1990. Utsedd: 2022.
Styrelseuppdrag: -
Övriga uppdrag: Bolånespecialist SBAB,
vice ordförande i Finansförbundets lokala
klubb.
Tidigare erfarenhet: -.
David Larsson
Suppleant, Arbetstagarrepresentant
(SACO)
Född: 1976. Utsedd: 2018
Styrelseuppdrag: -
Övriga uppdrag: Kundansvarig Företag
inom aärsområde Företag & Brf på SBAB,
vice ordförande i SACO:s lokala klubb.
Tidigare erfarenhet: Olika befattningar på
SBAB.
75SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Styrelse
Mikael Inglander
VD och Chef Aärsområde Företag & Brf
Civilekonom. Född 1963. Anställd 2014.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot AB Sveriges
Säkerställda Obligationer (publ) samt Booli Search
Technologies AB.
Tidigare erfarenhet: CFO SBAB, VD Lindor Sve-
rige AB, vice VD och CFO samt andra uppdrag
inom Swedbank AB, regionchefsuppdrag samt
vice VD FöreningsSparbanken AB, styrelseleda-
mot ICA Banken, OK-Q8 Bank AB, Hansabank
Group AS, VD AB Sveriges Säkerställda Obligatio-
ner (publ), m.fl.
Sara Davidgård
Chief Risk Ocer (CRO)
Magisterexamen Företags ekonomi. Född 1974.
Anställd 2017.
Styrelseuppdrag:
Tidigare erfarenhet: Chef Aärsspecialister
SBAB, tf. Chef Aärsområde Företag & Brf SBAB,
tf. Chef Privatmarknad SBAB, COO på SBAB,
Head of Risk Swedish Banking på Swedbank, sty-
relseledamot Sparia, Segmentsansvarig på Swed-
bank, flera chefsroller inom Swedbanks Retail-
verksamhet samt andra befattningar inom Swed-
bank Robur.
Carina Eriksson
Chief Human Resources Ocer (CHRO)
Civilekonom. Född 1965. Anställd 2015.
Styrelseuppdrag:
Tidigare erfarenhet: Skandinavisk HR Business
Partner, Lead för Trygg Hansa/Codan,
Skandinavisk HR-direktör för Personal Lines Trygg
Hansa/ Codan, HR-direktör Microsoft Sverige,
Nordisk COO Deutsche Bank Nordic Equities samt
andra befattningar inom Debt Capital Markets på
SEB och JP Bank.
Marko Ivanic
Chief Technology Ocer
Född 1979. Anställd 2018.
Styrelseuppdrag: –
Tidigare erfarenhet: Chef IT Drift SBAB, Deputy
CTO Nordnet samt andra chefsroller inom IT på
Nordnet
Carl Olsson
Tillförordnad Chief Financial Ocer (CFO)
Civiliekonom. Född 1983. Anställd 2021.
Styrelseuppdrag:
Tidigare erfarenhet: Director of Corporate Deve-
lopment & Strategy på Trustly, strategichef på
SBAB, aärsstrateg SBAB, Strategy Manager på
Skandia, managementkonsult på Bain & Company.
Johan Prom
Chef Aärsområde Privat
Mastersexamen i finansiell ekonomi. Född 1972.
Anställd 2021.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot Watersprint AB,
Publit Sweden AB, NoseOption AB, Johan Prom AB
samt Johan Prom Konsult- och Investeringsaktiebo-
lag.
Tidigare erfarenhet: Styrelseledamot SBAB Bank
AB (publ) mfl bolag, VD Avanza, flertal ledande exe-
kutiva befattningar ICA-koncernen, management-
konsult McKinsey & Company och Boston Consul-
ting Group.
Företagsledning
Per den 31 december 2022
Från vänster:
Carl Olsson, Sara Davidgård, Kristina Tånneryd, Mikael Inglander, Marko Ivanic, Malou Sjörin, Johan Prom, Carina Eriksson, Robin Silfverhielm och Andras Valko.
76 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Företagsledning
Revisor
Patrick Honeth
Deloitte AB
Huvudansvarig revisor i SBAB sedan 2016
Robin Silfverhielm
Chief Experience Ocer (CXO)
Civilingenjör. Född 1973. Anställd 2019.
Styrelseuppdrag: Ordförande Booli Search
Technologies AB.
Tidigare erfarenhet: CIO SBAB, CDO Skandia,
managementkonsult Accenture, Projektledare
OMX.
Malou Sjörin
Chef Hållbarhet, Marknad & Kommunikation
Civilekonom. Född 1972.Anställd 2020.
Styrelseuppdrag:
Tidigare erfarenhet: Kommunikationsdirektör
Trygg-Hansa/Codan samt SJ AB, strategikonsult
Cap Gemini Ernst & Young.
Kristina Tånneryd
Tillförordnad Chef Aärsspecialister
Född 1971. Anställd 2021.
Styrelseuppdrag: –
Tidigare erfarenhet: Chief Product Ocer på
Skandiabanken, Head of Group Payments and Cash
Management på Swedbank, Nordic Chief Operating
Ocer på Alfred Berg Asset Management AB.
Andras Valko
Chief Data Science Ocer (CDSO)
PhD Computer Science, MSc Engineering, BSc Eco-
nomics. Född 1971. Anställd 2019.
Styrelseuppdrag:
Tidigare erfarenhet: Head of Technology & Chief
Architect, Ericsson Analytics and Assurance,
Head of Customer Experience Management and
Analytics at Ericsson, Head of Network Manage-
ment Research at Ericsson.
77SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Företagsledning
Resultaträkning
KONCERNEN
MODERBOLAGET
mnkr
2022
2021
2022
2021
Ränteintäkter IK 1
9 853
6 039
3 185
1 593
Räntekostnader IK 1
5 198
1 925
–2 315
–1 000
Räntenetto
4 655
4 114
870
593
Provisionsintäkter IK 2
91
101
96
106
Provisionskostnader IK 2
7 9
7 2
44
–37
Nettoresultat av finansiella transaktioner IK 3
35
7 1
57
–1
Övriga rörelseintäkter IK 4
49
50
1 330
1 299
Summa rörelseintäkter
4 681
4 122
2 309
1 960
Personalkostnader IK 5
823
786
–817
774
Övriga kostnader IK 6
530
589
–594
–685
Av- och nedskrivningar av materiella och IK 7
immateriella anläggningstillgångar
176
117
–26
–19
Summa kostnader före kreditförluster och påförda avgifter
1 529
1 492
–1 437
–1 478
Resultat före kreditförluster och påförda avgifter
3 152
2 630
872
482
Kreditförluster, netto IK 8
68
11
–29
4
Påförda avgifter; Riskskatt och resolutionsavgift IK 10
445
–144
Nedskrivning finansiella tillgångar
–9
–30
Rörelseresultat
2 639
2 641
690
456
Skatter SK 1
558
560
–157
–110
Årets resultat
2 081
2 081
533
346
1)
1)
Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknade enligt effektivräntemetoden uppgick i koncernen till 8 882 mnkr (6 359), i moder bolaget till 2 761
mnkr (1 784).
Rapport över totalresultat
KONCERNEN
MODERBOLAGET
mnkr
2022
2021
2022
2021
Årets resultat
2 081
2 081
533
346
Övrigt totalresultat
Komponenter som kommer att omklassificeras till resultat EK 1
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
133
13
–133
–13
Förändringar avseende kassaflödessäkringar, före skatt
9 505
1 813
–266
–82
Skatt hänförlig till komponenter som kommer att omklassificeras till resultat
1 986
376
82
20
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultat EK 1
Omvärderingseffekter av förmånsbestämda pensionsplaner,
före skatt
119
60
Skatt hänförlig till komponenter som inte kommer att omklassificeras till
resultat
25
12
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
7 558
1 402
–317
–75
Summa totalresultat för året
5 477
679
216
78 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ekonomisk redovisning
Rörelseresultat och nyckeltal
Rörelseresultatet var i princip oförändrat
och uppgick till 2 639 mnkr (2 641).
Avkastning på eget kapital uppgick till
10,5 procent (11,1) och K/I-talet till 32,7
procent (36,2).
Räntenetto
IK
1
Räntenettot ökade till 4 655 mnkr (4 114).
Under 2022 flyttades resolutionsavgiften
från räntenettot till påförda avgifter. Jus-
terat för resolutionsavgiften ökade ränte-
nettot med 357 mnkr, främst hänförligt
till ökad andel inlåningsfinansiering samt
ökade inlåningsmarginaler. Ökade utlå-
ningsvolymer påverkade posten positivt
samtidigt som minskade utlåningsmargi-
naler för bolån påverkade posten nega-
tivt. Avgift för insättningsgarantin upp-
gick till 49 mnkr (49).
Provisionsnetto
IK
2
Provisionsnettot minskade under året till
12 mnkr (29), främst hänförligt till uppda-
terade beräkningsmodeller för upplupet
anskaffningsvärde. Uppläggningsavgifter
kopplade till företagsutlåningen periodi-
seras från och med det tredje kvartalet
2022 ut över lånens löptid i räntenettot.
Nettoresultat av finansiella
transaktioner
IK
3
Nettoresultat av finansiella transaktio-
ner uppgick till -35 mnkr (-71).
Skillnaden
var främst hänförlig till resultateffekt
från återköp av egen skuld.
Kostnader
IK
5
IK
6
IK
7
Kostnaderna ökade till 1 529 mnkr (1 492),
främst drivet av ökade personalkostnader
och högre kostnad för av- och nedskriv-
ning av projekt. Antalet anställda (FTE)
ökade under perioden till 863 (839).
Arbetet med att byta ut SBAB:s kärn-
bankplattform fortlöper. Den nya bank-
plattformen implementeras successivt i
olika faser. Återstående faser implemen-
teras i början av 2023. Personalkostna-
derna uppgick till 823 mnkr (786). Övriga
kostnader exklusive av- och nedskriv-
ningar uppgick till 530 mnkr (589). Av-
och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar upp-
gick till 176 mnkr (117).
Kreditförluster
IK
8
Kreditförlusterna uppgick till 68 mnkr
(positivt 11). Skillnaden mellan perioderna
var främst hänförlig till uppdaterade mak-
roekonomiska prognoser för den framåt-
blickande informationen som tillämpas i
Kommentarer till koncernens resultat
Moderbolaget
Rörelseresultatet ökade till 690 mnkr
(456). Räntenettot ökade till 870
mnkr (593), främst hänförligt till ökad
andel inlåningsfinansiering i kombina-
tion med ökade inlåningsmarginaler.
Provisionsnettot minskade till 52
mnkr (69), främst hänförligt till upp-
daterade beräkningsmodeller för upp-
lupet anskaffningsvärde. Upplägg-
ningsavgifter kopplade till företagsut-
låningen periodiseras från och med
det tredje kvartalet 2022 ut över
lånens löptid i räntenettot. Nettore-
sultat av finansiella transaktioner
uppgick till 57 mnkr (–1), främst hän-
förligt till värdeförändringar på säk-
ringsinstrumnet och på säkrade pos-
ter. Övriga rörelseintäkter ökade till 1
330 mnkr (1 299) och består primärt
av ersättningar från SCBC för utförda
administrativa tjänster enligt gällande
outsourcingavtal. Kostnaderna mins-
kade till 1 437 mnkr (1 478), främst
med anledning av högre kostnader för
regelverksanpassningar under jäm-
relseperioden. Kreditförlusterna upp-
gick till 29 mnkr (positivt 4).
AB Sveriges Säkerställda
Obligationer (publ), SCBC
SCBC är ett helägt dotterbolag till
SBAB, vars huvudsakliga verksamhet
är att emittera säkerställda obligatio-
ner för att finansiera SBAB-koncer-
nens utlåning. SCBC:s rörelseresultat
uppgick för 2022 till 1 978 mnkr
(2 119). Räntenettot uppgick till 3 787
mnkr (3 522) och provisionsnettot till
–34 mnkr (–35). Nettoresultat av
finansiella transaktioner uppgick till
–92 mnkr (–70). SCBC:s totala kost-
nader uppgick för 2022 till 1 344 mnkr
(1 305). Majoriteten av kostnaderna är
nförliga till kostnader för utlagd
verksamhet till SBAB. Kreditförlus-
terna (netto) ökade och uppgick till 39
mnkr (positivt 7). SCBC:s års-
redovisning för 2022 finns publicerad
på sbab.se.
nedskrivningsmodellen, ökade reserve-
ringar kopplade till utbetalning av kredi-
tiv, riskklassmigrationer inom kreditsteg 1
och 2 för affärsområde Privat samt mark-
nadsvärdesindexeringar av utlå-
ningsportföljen. De konstaterade kredit-
förlusterna uppgick till 7 mnkr (13).
Påförda avgifter
Under 2022 tillfördes en ny rapporte-
ringsrad i resultaträkningen, påförda
avgifter. Inom påförda avgifter ingår
den nya svenska riskskatten, liksom reso-
lutionsavgiften, vilken tidigare rapporte-
rats inom räntenettot. Riskskatten ska
uppgå till 0,05 procent av kreditinstitu-
tets skulder 2022 för att sedan öka till
0,06 procent 2023. Påförda avgifter upp-
gick för 2022 till 445 mnkr (–), varav risk-
skatten utgjorde 261 mnkr (–) och resolu-
tionsavgiften 184 mnkr (172).
Skatter
SK
1
Skatt utgörs av inkomstskatt på 20,6
procent (20,6) av årets resultat med till-
lägg för skattemässiga justeringar samt
eventuell justering av skatt för tidigare år.
Årets kostnad för skatt uppgick till 558
mnkr (560).
Övrigt totalresultat
EK
1
Övrigt totalresultat uppgick för perioden
till –7 558 mnkr (–1 402), främst hänför-
ligt till ränterelaterade värdeförändringar
på derivat med anledning av stigande
euroräntor, vilket påverkade posten kraf-
tigt negativt.
1)
1)
Koncernens ekonomiska ställning och utveckling
återspeglas främst i balans -och resultaträkning. Med
tillämpade redovisningsprinciper uppkommer därutöver
vissa omvärderings effekter, med mera, som redovisas i
övrigt totalresultat. Övrigt totalresultat utgörs av poster
som redovisas direkt i eget kapital.
I övrigt totalresultat ingår bland annat förändringar
avseende kassaflödessäkringar som består av
orealiserade värdeförändringar från derivatinstrument
som används för säkring av kassaflöden i koncernens
upplåning i utländsk valuta. Underliggande
upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde,
där värdeförändringar inte redovisas, medan
de derivatinstrument som säkrar upplåningen
marknadsvärderas. Detta innebär att ränterörelser,
framförallt i euro, kan medföra volatilitet under löptiden,
även om resultatet över tid blir noll. Posten påverkas
normalt positivt vid en nedgång i räntor samt negativt vid
en uppgång i räntor.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat består av orealiserade
värdeförändringar på värdepapper (klassificerade
enligt vissa principer) i likviditets reserven. Posten
påverkas främst av förändringar i kreditspreadar på
obligationsinnehav.
Posten omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner utgörs av aktuariella vinster och förluster
där ändringar i diskonteringsräntan är det antagande som
har störst påverkan på posten.
79SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ekonomisk redovisning
Balansräkning
KONCERNEN
MODERBOLAGET
mnkr
2022
2021
2022
2021
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
3 534
10 100
3 534
10 100
Belåningsbara statsskuldförbindelser m. m. T 1
29 886
22 549
29 886
22 549
Utlåning till kreditinstitut T 2
20 091
643
147 568
123 419
Utlåning till allmänheten T 3
509 492
467 041
25 754
24 974
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkringar
4 944
563
Obligationer och andra räntebärande värdepapper T 4
57 490
50 254
57 490
50 254
Derivatinstrument T 5
15 943
6 920
37 712
8 904
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures T 6
3
3
Aktier och andelar i koncernföretag T 7
10 452
10 450
Uppskjutna skattefordringar SK 2
1 664
38
21
Immateriella anläggningstillgångar T 8
438
460
14
21
Materiella anläggningstillgångar T 9
249
274
49
57
Övriga tillgångar T 10
110
249
107
198
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter T 11
529
410
684
285
SUMMA TILLGÅNGAR
634 485
558 337
313 291
251 211
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Skulder
Skulder till kreditinstitut S 1
8 237
16 372
9 215
16 033
Inlåning från allmänheten S 2
182 443
144 950
182 443
144 950
Emitterade värdepapper m. m. S 3
393 885
364 365
65 004
63 452
Derivatinstrument T 5
24 934
2 844
37 430
8 610
Övriga skulder S 4
781
532
484
278
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter S 5
2 228
1 886
437
292
Uppskjutna skatteskulder SK 2
304
37
Avsättningar S 6
31
143
31
11
Efterställda skulder S 7
1 997
1 996
1 997
1 996
Summa skulder
614 536
533 392
297 041
235 659
Eget kapital
Aktiekapital
EK
1
1 958
1 958
1 958
1 958
Reservfond
392
392
Reserver/fond för verkligt värde EK 1
6 639
919
–152
165
Primärkapitalinstrument S 7
5 800
4 300
5 800
4 300
Balanserad vinst
16 749
15 687
7 719
8 391
Årets resultat
2 081
2 081
533
346
Summa eget kapital
19 949
24 945
16 250
15 552
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
634 485
558 337
313 291
251 211
80 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ekonomisk redovisning
Kommentarer till koncernens balansräkning
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker
Kassa- och tillgodohavanden hos central-
banker minskade till 3,5 mdkr (10,1), hän-
förligt till minskad placering av över-
skottslikviditet på Riksbankens RIX-
konto.
Belåningsbara statsskuld-
förbindelser
T
1
Belåningsbara statsskuldförbindelser
ökade under året till 29,9 mdkr (22,5),
främst hänförligt till ökade placeringar av
överskottslikviditet hos Riksbanken via
certifikat. Övriga förändringar ligger inom
ramen för den normala hanteringen av lik-
viditetsreserven för att upprätthålla öns-
kad duration och kreditriskprofil.
Utlåning till kreditinstitut
T
2
Utlåning till kreditinstitut ökade till 20,1
mdkr (0,6). Ökningen beror på ökade
erlagda säkerheter (CSA) för koncernens
derivatpositioner. Dessa säkerheter
påverkas främst av förändringar i räntor
och valutakurser. Ovan förändringar lig-
ger inom ramen för den löpande kortfris-
tiga likviditetshanteringen.
Utlåning till allmänheten
T
3
Utlåning till allmänheten ökade till 509,5
mdkr (467,0), varav 349,0 mdkr (334,9)
utgjorde bolån, 2,1 mdkr (2,3) privatlån,
90,7 mdkr (68,7) utlåning till fastighets-
bolag och 67,7 mdkr (61,1) utlåning till
bostadsrättsföreningar.
Läs mer på sidorna 49-53
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
T
4
Obligationer och andra räntebärande vär-
depapper ökade och uppgick vid
utgången av året till 57,5 mdkr (50,3). För-
ändringen var främst hänförlig till nya
obligationsköp inom ramen för den nor-
mala hanteringen av likviditetsreserven.
Moderbolaget
Utlåning till allmänheten uppgick till
25,8 mdkr (25,0). Inlåning från all-
nheten uppgick till 182,4 mdkr
(144,9).
AB Sveriges Säkerställda
Obligationer (publ), SCBC
SCBC bedriver inte någon nyutlå-
ningsverksamhet i egen regi utan för-
värvar löpande, eller vid behov, kredi-
ter från SBAB. Syftet med dessa för-
värv är att krediterna helt eller delvis
ska ingå i den tillgångsmassa som
utgör säkerhet för innehavare av
SCBC:s säkerställda obligationer.
Utlåningsportföljen i SCBC består av
krediter för bostadsändamål, med
utlåning till privatpersoner som
största segment. Vid utgången av
2022 uppgick SCBC:s utlåning till
483,7 mdkr (442,1). Information om
SCBC:s utlåning, den så kallade
säkerhetsmassan, publiceras månatli-
gen på webbplatsen sbab.se. SCBC:s
årsredovisning för 2022 finns publi-
cerad på sbab.se.
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Skulder till kreditinstitut
S
1
Skulder till kreditinstitut minskade till 8,2
mdkr (16,4), främst drivet av återbetal-
ning av lån kopplade till Riksbankens pro-
gram för företagsutlåning via bankerna.
Inlåning från allmänheten
S
2
Inlåning från allmänheten ökade till totalt
182,4 mdkr (144,9). Av den totala inlå-
ningen utgjorde 140,6 mdkr (101,8) in-
ning för privatpersoner och 41,8 mdkr
(43,2) inlåning från företag och bostads-
rättsföreningar.
Läs mer på sidorna 54-55
Emitterade värdepapper m.m.
S
3
Utestående emitterade värdepapper
uppgick till totalt 393,9 mdkr (364,4), där
328,9 mdkr (300,9) utgjorde säkerställd
upplåning och 65,0 mdkr (63,5) icke
säkerställd upplåning.
Läs mer på sidorna 54-55
Efterställda skulder
S
7
Efterställda skulder uppgick till 2,0 mdkr
(2,0). Inga nya emissioner, återköp eller
förfall ägde rum under året.
Eget kapital
EK
1
S
7
Eget kapital minskade under året till 19,9
mdkr (24,9), främst hänförligt till utveck-
lingen för fond för verkligt värde. Årets
resultat samt emission av primärkapital-
instrument (AT1) om 1,5 mdkr påverkade
posten positivt.
81SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ekonomisk redovisning
Förändringar i eget kapital
KONCERNEN
Reserver/fond Balanserad
för verkligt Primärkapital- vinst och Summa eget
mnkr
Aktiekapital
värde instrument årets resultat kapital
Ingående balans 2022-01-01
1 958
919
4 300
17 768
24 945
Primärkapitalinstrument
1 500
1 500
Primärkapitalinstrument, utdelning
187
187
Utdelning
832
832
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
EK
1
7 558
7 558
Årets resultat
2 081
2 081
Årets totalresultat
7 558
2 081
5 477
Utgående balans 2022-12-31
1 958
6 639
5 800
18 830
19 949
Ingående balans 2021-01-01
1 958
2 321
3 500
15 860
23 639
Primärkapitalinstrument
800
800
Primärkapitalinstrument, utdelning
173
173
Utdelning
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
EK
1
1 402
1 402
Årets resultat
2 081
2 081
Årets totalresultat
1 402
2 081
679
Utgående balans 2021-12-31
1 958
919
4 300
17 768
24 945
1)
1)
Balanserad vinst innehåller moderbolagets reservfond som inte är utdelningsbar.
82 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ekonomisk redovisning
MODERBOLAGET
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
mnkr Not Aktiekapital Reservfond
Fond för
verkligt värde
Primärkapital-
instrument
Balanserad
vinst och
årets resultat
Summa eget
kapital
Ingående balans 2022-01-01 1 958 392 165 4 300 8 737 15 552
Primärkapitalinstrument 1 500 1 500
Primärkapitalinstrument, utdelning –187 187
Lämnad utdelning –832 –832
Övrigt 1 1
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
EK
1
–317 –317
Årets resultat 533 533
Årets totalresultat –317 533 216
Utgående balans 2022-12-31 1 958 392 152 5 800 8 252 16 250
Ingående balans 2021-01-01 1 958 392 241 3 500 8 564 14 655
Primärkapitalinstrument 800 800
Primärkapitalinstrument, utdelning –173 –173
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
EK
1
–76 –76
Årets resultat 346 346
Årets totalresultat –76 346 270
Utgående balans 2021-12-31 1 958 392 165 4 300 8 737 15 552
83SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ekonomisk redovisning
Kassaflödesanalys
KONCERNEN
MODERBOLAGET
mnkr
2022
2021
2022
2021
Likvida medel vid årets början
10 742
7 475
133 519
127 599
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Erhållna räntor
9 735
6 076
2 777
1 721
Erhållna provisioner
89
85
81
106
Betalda räntor
4 847
1 810
2 151
–1 026
Betalda provisioner
84
99
49
–63
Utbetalningar till leverantörer och anställda
1 797
1 375
–1 556
–1 459
Betalda/återbetalda inkomstskatter
838
782
–334
278
Förändring utlåning till allmänheten
42 519
44 195
–818
–194
Förändring belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
7 400
11 792
7 458
–11 734
Förändring obligationer och andra räntebärande
värdepapper samt fondandelar
9 827
7 285
–9 827
7 285
Förändring skulder till kreditinstitut
8 135
3 812
–6 819
4 151
Förändring inlåning från allmänheten
37 493
9 292
37 493
9 291
Förändring emitterade värdepapper m.m.
45 262
43 914
3 882
3 775
Förändring övriga tillgångar och skulder
4 807
88
1 709
1 222
Kassaflöde från den löpande verksamheten
12 325
2 699
16 930
4 495
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
–13
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
12
36
–11
–35
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
57
130
0
0
Investeringar i dotterbolag
3 1
–1
46
Investeringar i joint ventures
3
–3
Erhållen utdelning
Erhållna koncernbidrag
719
Kassaflöde från investeringsverksamheten
7 2
197
–15
625
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utbetald utdelning
832
–832
Återbetalning av förlagslån
Förändring av primärkapitalinstrument
1 500
800
1 500
800
Amortering leasingskuld
38
35
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
630
765
668
800
Ökning/minskning av likvida medel
12 883
3 267
17 583
5 920
Likvida medel vid årets slut
23 625
10 742
151 102
133 519
Kommentarer till kassaflödesanalysen
Kassaflödesanalysen redovisas enligt direkt metod enligt IAS 7 och likvida
medel definieras som kassa och tillgodohavanden hos centralbanker samt
utlåning till kreditinstitut. I likvida medel för moderbolaget ingår även efter-
ställda fordringar ( fordringar på koncernföretag), som i balansräkningen för
moderbolaget redovisas under utlåning till kreditinstitut .
84 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ekonomisk redovisning
Förändringar i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten
KONCERNEN
Icke kassaflödes-
påverkande
Icke kassaflödes-
påverkande
mnkr
Ingående
balans
2022-01-01
Kassa-
flöde
Verkligt
värde
Övrigt
Utgående
balans
2022-12-31
Ingående
balans
2021-01-01
Kassa-
flöde
Verkligt
värde
Övrigt
Utgående
balans
2021-12-31
Efterställda skulder 1 996 1 1 997 1 995 0 1 1 996
Leasingskuld 208 –38 22 192 69 –35 174 208
Primärkapitalinstrument 4 300 1 500 5 800 3 500 800 4 300
Summa 6 504 1 462 23 7 989 5 564 765 0 175 6 504
MODERBOLAGET
Icke kassaflödes-
påverkande
Icke kassaflödes-
påverkande
mnkr
Ingående
balans
2022-01-01
Kassa-
flöde
Verkligt
värde
Övrigt
Utgående
balans
2022-12-31
Ingående
balans
2021-01-01
Kassa-
flöde
Verkligt
värde
Övrigt
Utgående
balans
2021-12-31
Efterställda skulder 1 996 1 1 997 1 995 0 1 1 996
Primärkapitalinstrument 4 300 1 500 5 800 3 500 800 4 300
Summa 6 296 1 500 1 7 797 5 495 800 0 1 6 296
forts. Kassaflödesanalys
85SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ekonomisk redovisning
Finansiella noter
A
Allmän information och övergripande
redovisningsregler
87
A:1 Redovisningsprinciper 87
A:2 Upplysningar om närstående 94
A:3 Förslag till vinstdisposition 96
A:4 Händelser efter balansdagens utgång 96
RK
Riskhantering och kapitaltäckning 97
RK:1 Kreditrisk i utlåningsverksamheten 97
RK:2 Kreditrisk i finansverksamheten 109
RK:3 Likviditetsrisk 113
RK:4 Marknadsrisk 117
RK:5 Operativ risk 120
RK:6 Affärsrisk 121
RK:7 Koncentrationsrisk 121
RK:8 Kapitaltäckningsanalys 122
RK:9 Internt bedömt kapitalbehov 136
IK
Intäkter och kostnader 137
IK:1 Räntenetto 137
IK:2 Provisioner 137
IK:3 Nettoresultat av finansiella transaktioner 137
IK:4 Övriga rörelseintäkter 137
IK:5 Personalkostnader 138
IK:6 Övriga kostnader 141
IK:7 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar
142
IK:8 Kreditförluster, netto 142
IK:9 Rörelsesegment 143
IK:10 Påförda avgifter 143
SK
Skatt 144
SK:1 Skatt 144
SK:2 Uppskjutna skatter 144
T
Tillgångar 144
T:1 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 144
T:2 Utlåning till kreditinstitut 144
T:3 Utlåning till allmänheten 145
T:4 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 145
T:5 Derivat och säkringsredovisning 146
T:6 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 151
T:7 Aktier och andelar i koncernföretag 151
T:8 Immateriella anläggningstillgångar 152
T:9 Materiella anläggningstillgångar 153
T:10 Övriga tillgångar 153
T:11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 153
S
Skulder 154
S:1 Skulder till kreditinstitut 154
S:2 Inlåning från allmänheten 154
S:3 Emitterade värdepapper m. m. 154
S:4 Övriga skulder 154
S:5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 155
S:6 Avsättningar 155
S:7 Efterställda skulder och kapitalinstrument 156
EK
Eget kapital 157
EK:1 Eget kapital 157
SE
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 158
SE:1 Ställda säkerheter för egna skulder 158
SE:2 Eventualförpliktelser 158
FI
Finansiella instrument 158
FI:1 Klassificering av finansiella instrument 158
FI:2 Upplysningar om verkligt värde 162
FI:3 Upplysningar om kvittning 163
Noter
86 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A Allmän information och övergripande redovisningsregler
s.87-96
A:1 Redovisningsprinciper
SBAB Bank AB (publ), (SBAB), och dess dotterföretag bedriver huvudsakligen
utlåning till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag på den
svenska bolånemarknaden. SBAB:s produktutbud omfattar även sparande.
SBAB är ett aktiebolag registrerat, och med säte, i Solna, Sverige. Adressen
till huvudkontoret är SBAB Bank AB (publ), Box 4209, 171 04 Solna.
Årsredovisningen för SBAB är upprättad enligt International Financial
Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU. Utöver dessa redovis-
ningsstandarder beaktas även Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS
2008:25), lag om årsredovisning i kredit institut och värdepappersbolag
RKL) samt de krav som finns i Rådet för finansiell rapporterings RFR 1 Kom-
pletterande redovisningsregler för koncerner.
Årsredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden för-
utom vad beträffar omvärderingar av derivat, finansiella tillgångar och skulder
värderade till verkligt värde via resultaträkningen, finansiella tillgångar värde-
rade till verkligt värde via övrigt totalresultat samt säkringsredovisade poster.
Den 22 mars 2023 godkände styrelsen de finansiella rapporterna för utfär-
dande. Dessa fastställs slutligen av ordinarie årsstämma den 27 april 2023.
De finansiella rapporterna är framtagna utifrån ett antagande om bolagets
fortlevnad. De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen för publicering
den 22 mars 2023 .
Införande av nya och ändrade redovisningsstandarder
2022
Inga nya redovisningsstandarder med startdatum 1 januari 2022 har tillkom-
mit. Redovisningsprinciper och beräkningsmetoder är med undantag för ned-
anstående oförändrade jämfört med årsredovisningen för 2021.
Resolutionsavgiften har tidigare redovisats inom posten Räntenetto.
Sedan 1 januari 2022 redovisas Resolutionsavgiften inom en ny rad i
resultaträkningen,kallad Påförda avgifter,där även Riskskatten redovisas.
Posten Påförda avgifter är placerad efter kreditförluster netto i Resultaträk-
ningen.
SBAB använder en approximativ beräkningsmodell för upplupet anskaff-
ningsvärde för Utlåning till allmänheten. Den approximativa beräkningsmo-
dellen har förfinats under det tredje kvartalet 2022, vilket innebär att upp-
läggningsavgifter periodiseras över en uppskattade durationstid för lånen
inom posten Räntenetto. Uppläggningsavgiften har tidigare redovisats inom
Provisionsnettot.
Under året har SBAB förrvat andelar i ett Joint venture. Som joint venture
redovisas företag där SBAB tillsammans med en eller flera parter har ett
bestämmande inflytande. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmeto-
den. Resultatandelar i joint ventures redovisas under övriga rörelseintäkter i
resultaträkningen .
Kommande ändringar som träder i kraft 2023 eller senare
Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (upplysningar om
redovisningsprinciper)
Ändringarna innebär att kravet i IAS 1 på upplysning om betydande redovis-
ningsprinciper ersätts med ett krav på upplysningar om väsentlig information
om redovisningsprinciper. Samtidigt uppdateras IASB:s Practice Statement 2
Making Materiality Judgements med vägledning och exempel som är avsedda
att illustrera tillämpningen av väsentlighetskriteriet på upplysningar om redo-
visningsprinciper.
Även om ordbytet kan synas trivialt är syftet att åstadkomma en reell för-
ändring i redovisningspraxis mot bättre, mer effektiv kommunikation i de
finansiella rapporterna. Företag som tillämpar IFRS behöver se över vilka upp-
lysningar som lämnas om redovisningsprinciper för att säkerställa efterlevnad
av det förändrade kravet. Uppmärksamhet bör särskilt riktas mot upplys-
ningar som endast sammanfattar kraven IFRS.
Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2023 eller
senare. Tidigare tillämpning är tillåten. EU har godkänt ändringarna.
SBAB kommer att analysera vilken effekt ändringen av IAS 1 får på upplys-
ningen om redovisningsprinciper.
Övriga ändringar
Övriga kommande ändrade redovisningsstandarder bedöms inte ha någon
eller begränsad påverkan på koncernens redovisning och finansiella rapporter.
Allmänna redovisningsprinciper
Koncernredovisning
Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden och omfattar
moderbolaget SBAB och dess dotterföretag. Dotterföretag är företag över
vilka moderföretaget utövar ett bestämmande inflytande. Moderföretag har
bestämmande inflytande över dotterföretaget genom att inte bara ha infly-
tande över dotterföretaget och exponeras för, eller ha rätt till, rörlig avkast-
ning från dotterretaget utan även ha möjlighet att utöva sitt inflytande för
att påverka avkastningen från dotterföretaget. Företagen konsolideras från
och med det datum moderföretaget får bestämmande inflytande över dotter-
företaget, och konsolideringen avslutas när moderföretaget förlorar bestäm-
mande inflytande över dotterföretaget. Koncerninterna transaktioner samt
fordringar och skulder mellan koncernföretag elimineras .
Anskaffningsvärdet för ett förrv utgörs av verkligt värde på tillgångar
som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder. Ännu ej
reglerad köpeskilling avseende säljoption värderas till nuvärdet av inlösenbe-
loppet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och even-
tualförpliktelser värderas till verkliga värden på förvärvsdagen. Överförd
ersättning för rörelseförvärv som överstiger det verkliga värdet på identifier-
bara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Goodwill fördelas på
kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som
förväntas få fördelar från ett förvärv genom synergieffekter. De kassagenere-
rande enheter som goodwill fördelas till motsvarar den lägsta nivån inom kon-
cernen där goodwill följs upp i den interna styrningen.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hän-
förliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som upp-
kommer i förvärvet redovisas direkt i årets resultat. För förvärv där det finns
en säljoption utfärdad tilllämpas ”anticipated-acquistion method”, vilket
innebär att säljoptionen avseende återstående andelar betraktas som förvär-
vade vid förvärvstidpunkten och därmed redovisas inget innehav utan
bestämmande inflytande. Skulden avseende nuvärdet av inlösenpriset för
säljoption inkluderas därmed i det verkliga värdet av den totala köpeskil-
lingen.
Joint Venture
Som joint venture redovisas företag där SBAB tillsammans med en eller flera
parter har ett gemensamt bestämmande inflytande. Joint ventures redovisas
enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att innehavet inledningsvis tas upp
till anskaffningsvärdet. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för
att beakta SBAB:s andel av resultat efter förvärvstidpunkten. Eventuella
utdelningar minskar det redovisade värdet på innehavet. Resultatandelar i
joint ventures redovisas under övriga rörelseintäkter i resultaträkningen .
Finansiella instrument
Redovisning och bortbokning i balansräkningen
Finansiella instrument redovisas när företaget blir part i instrumentets avtals-
mässiga villkor. Emitterade och förvärvade värdepapper, inklusive samtliga
derivatinstrument, redovisas på affärsdagen, då de väsentliga riskerna och
rättigheterna övergår mellan parterna. Övriga finansiella instrument redovi-
sas på likviddagen.
En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när de avtalsenliga
rättigheterna till kassaflödet från den finansiella tillgången upphör och kon-
cernen har överrt i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade
med äganderätten av tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräk-
ningen när den upphör att existera, det vill säga när den förpliktelse som spe-
cificeras i avtalet är fullgjord, annullerad eller har löpt ut.
Kvittning
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett
nettobelopp endast när det förekommer en legal rätt att kvitta de redovisade
beloppen och avsikten är att reglera posterna med ett nettobelopp eller att
samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Kostnads- och intäktsredovisning
Ränteintäkter och räntekostnader (inklusive ränteintäkter från nedskrivna
fordringar) redovisas enligt effektivräntemetoden. Beräkningen av den effek-
tiva ntan innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna,
bland annat transaktionskostnader .
Noter
87SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIA
Transaktionskostnader i form av ersättningar till samarbetspartners eller
emissionskostnader hänförliga till anskaffningen av lån utgör en del av
anskaffningskostnaden för lånet, vilket därför redovisas i balansräkningen
och resultatförs enligt effektivräntemetoden via räntenettot över låneford-
ringens förväntade löptid.
Standarden för Inkter från avtal med kunder, IFRS 15, tillämpas för olika
typer av tjänster som i resultaträkningen huvudsakligen redovisas som Provi-
sionsintäkter. Intäkter från utlåning redovisas huvudsakligen när tjänsterna
utförs, det vill säga vid en viss tidpunkt. Övriga provisionsintäkter samt
Övriga rörelseintäkter redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tjänster
utförs, det vill säga linjärt över tid. Provisionskostnader resultatrs löpande i
enlighet med avtalsvillkoren.
Vid förtida inlösen av lån betalar kunden en ränteskillnadsersättning som
är avsedd att täcka den kostnad som uppstår för SBAB. Denna ersättning
intäktsförs direkt under rubriken ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”.
Övriga poster under denna rubrik beskrivs i avsnittet ”Klassificering .
Klassificering
Alla finansiella instrument som omfattas av IFRS 9 har i enlighet med denna
standard klassificerats i följande kategorier:
Finansiella tillgångar värderade upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder värderade upplupet anskaffningsvärde
Instrumenten i respektive kategori värderas i redovisningen enligt nedan, i
före kommande fall med justeringar som följer av reglerna för säkringsredo-
visning.
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Tillgångar i denna kategori redovisas vid anskaffningstidpunkten till anskaff-
ningsvärdet, definierat som verkligt värde plus transaktionskostnader och
refter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivnteme-
toden.
Denna kategori utgörs av tillgångar innehas inom ramen för en affärsmodell
vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga
kassa flöden enbart bestående av kapital- och ränta. Tillgångarna i kategorin
utgörs av utlåning, räntebärande värdepapper och övriga tillgångar som upp-
fyller ovanstående villkor.
Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen, för värdepapper under rubri-
ken Nedskrivning av finansiella tillgångar, och för övriga tillgångar under rubri-
ken ” Kreditförluster netto” medan den effektiva räntan redovisas som ränte-
intäkt. Se även stycket ”Kreditförluster och nedskrivningar av finansiella till-
gångar”.
Realiserade resultat från försäljning av tillgångar redovisas direkt i
resultat räkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Tillgångar i denna kategori redovisas vid anskaffningstidpunkten till verkligt
värde plus transaktionskostnader och därefter till verkligt värde i balansräk-
ningen med orealiserade värdeförändringar redovisade som en komponent i
övrigt totalresultat och ackumuleras mot en särskild reserv (verkligt värdere-
serv), i eget kapital.
Denna kategori utgörs av tillgångar innehas inom ramen för en affärsmodell
vars mål är att inkassera avtalsenliga kassaflöden enbart bestående av kapi-
tal- och ränta antingen genom innehav eller genom försäljning. Kategorin
utgörs av räntebärande värdepapper.
Tillgångarna prövas för nedskrivning löpande. Se även stycket ”Kreditför-
luster och nedskrivningar av finansiella tillgångar”. Nedskrivningar redovisas i
resultat räkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner
och som en förändring av verkligt värdereserven i eget kapital via övrigt totalre-
sultat.
Förändringarna i verkligt värde överförs från övrigt totalresultat till Netto-
resultat av finansiella transaktioner i resultaträkningen när tillgången realise-
ras eller när nedskrivning sker. (Värdeförändringar hänförliga till valutakurs-
förändringar redo visas i resultaträkningen).
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Vid första redovisningstillfället redovisas tillgångar i denna kategori till verk-
ligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträk-
ningen.
Förändringar av verkligt värde och realiserade resultat för dessa tillgångar
redovisas direkt i resultaträkningen under rubrikenNettoresultat av finan-
siella transaktioner” medan den effektiva räntan redovisas som ränteintäkt.
Kategorin innehåller räntebärande värdepapper som vid första
redovisnings tillfället identifierats som värderade till verkligt värde via resulta-
tet för att eliminera inkonsekvenser i värdering och redovisning, den så kall-
lade verkligt värdeoptionen.
Utöver detta innehåller kategorin tillgångar som inte uppfyller definitio-
nerna på övriga värderingskategorier och därmed ska värderas till verkligt
värde via resultaträkningen. (T.ex. innehav för handel och tillgångar med andra
kassa flöden än kapital belopp och ränta på detta). Dessa tillgångar består i
SBAB enbart av Derivatinstrument .
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Vid första redovisningstillfället redovisas skulder i denna kategori till verkligt
värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen.
Kategorin delas upp i sådana finansiella skulder som innehas för handel
och sådana finansiella skulder som företagsledningen vid första redovis-
ningstillfället valt att klassificera i denna kategori.
Samtliga SBAB:s skulder i kategorin utgörs av derivatinstrument (som
används för säkring av finansiella risker och) som i redovisningen har definie-
rats som innehav för handel.
Förändringar av verkligt värde och realiserade resultat för dessa skulder
redo visas i resultaträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella
transaktioner”, medan den effektiva räntan redovisas som räntekostnad .
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella skulder som inte klassificeras som ”Finansiella skulder värderade
till verkligt värde via resultaträkningen” redovisas initialt till verkligt värde
med tillägg för transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaff-
ningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Denna kategori omfat-
tar huvudsakligen emitterade värdepapper, inlåning från allmänheten och
skulder till kreditinstitut. Realiserade resultat från återköp av egna skulder
påverkar årets resultat när de uppstår och redovisas under rubriken ”Nettore-
sultat av finansiella transaktioner”, medan den effektiva räntan redovisas som
ränte kostnad.
Skuld till ägare av ännu ej reglerade aktier och teckningsoptioner i dotter-
företag, för vilka säljoptioner utfärdats, klassificeras som övriga finansiella
skulder och redo visas under övriga skulder. Redovisat belopp baseras på de
belopp som förväntas erläggas enligt utestående optionsavtal. Omvärdering
av skulden redovisas mot balanserad vinst. För ägarförllanden, se not
T
6
och not
T
7 .
Repor
Med repor menas avtal där parterna har kommit överens om försäljning samt
åter köp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som
har lämnats eller mottagits enligt dessa återköpsavtal bokas inte bort från, res-
pektive redovisas inte i balansräkningen. Erhållen likvid redovisas i balansräk-
ningen som skuld till kreditinstitut och erlagd likvid redovisas som utlåning till
kreditinstitut. Resultatet utgörs av skillnaden mellan försäljnings- och åter-
köpsbelopp och redovisas som en ränteintäkt respektive räntekostnad.
Beräkning av verkligt värde
Verkligt värde definieras som det pris som skulle erhållas på värderingsdagen
vid rsäljning av en tillgång eller betalas för att överra en skuld genom en
ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.
Beräkning av verkligt värde på finansiella instrument värderade till verkligt
värde och som handlas på en aktiv marknad, baserar sig på noterade priser
(nivå 1).
För finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs
verkligt värde utifrån vedertagna värderingstekniker (nivå 2). Beräkningar i
samband med värderingen baseras så långt som möjligt på observerbara mark-
nadsuppgifter. I huvudsak används modeller baserade på diskonterade kassa-
flöden. I enstaka fall kan bekningarna även baseras på egna antaganden eller
bedömningar (nivå 3) .
Eget kapitalinstrument
Emitterade värdepapper där den ekonomiska innebörden enligt definitio-
nerna i IAS32 mer har karaktären av eget kapital redovisas som primärkapital-
tillskott under eget kapital. Räntebetalningar på instrumenten redovisas när
de betalas och behandlas som ett avdrag från eget kapital.
Derivat och säkringsredovisning
Derivatinstrument används i huvudsak för att hantera ränte- och valutarisker i
koncernens tillgångar och skulder. Derivaten redovisas till verkligt värde i
balansräkningen .
För de ekonomiska säkringar där riskerna för betydande resultatslag är
störst och som uppfyller de formella kraven har SBAB valt att tillämpa säk-
ringsredovisning avseende säkring av ränte- och valutarisk. Därutöver finns
andra ekonomiska säkringar där säkringsredovisning inte tillämpas. För säk-
ringsredovisningen tillämpas den så kallade ”carve-out”-versionen av IAS 39
som den antagits av EU.
Noter
88 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIA
Verkligt värdesäkring
Vid verkligt värdesäkring värderas säkringsinstrumentet (derivatet) till verk-
ligt värde samtidigt som den säkrade tillgången eller skulden värderas med ett
tillägg för ackumulerad förändring av verkligt värde hänförlig till den säkrade
risken på den säkrade posten. Värdeförändringarna redovisas direkt i resul-
taträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”. Säk-
ringens effektiva ränta redovisas i räntenettot.
Om säkringsrelationer avbryts periodiseras de ackumulerade vinsterna
eller rlusterna som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i
resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens
återstående löptid. Såväl periodiseringen som den realiserade vinst eller för-
lust som uppstår i samband med förtida stängning av ett säkringsinstrument
redovisas i resultaträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella
transaktioner”.
Portföljsäkring
I denna typ av säkring, används derivat för att på en mer övergripande nivå
säkra ränterisker. Den redovisningsmässiga hanteringen av derivat som desig-
nerats såsom portföljsäkring, liknar övriga verkligt värdesäkringsinstrument.
Vid verkligtvärdekring av portföljer av tillgångar redovisas den vinst eller
förlust som är hänförlig till den säkrade risken under rubriken ”Värdeföränd-
ring på räntesäkrade poster i portföljsäkringar” i balansräkningen. Den säk-
rade posten är en portfölj av utlåningstransaktioner som är baserad på nästa
kontraktuella omsättningsdag. Säkringsinstrumentet som används är en
grupp av ränteswappar indelade i ränteomsättningsspann utifrån villkoren i
den fasta delen av swappen.
Kassaflödessäkring
Vid kassaflödessäkring värderas säkringsinstrumentet (derivatet) till verkligt
värde. Den effektiva delen av den totala värdeförändringen redovisas som en
komponent i övrigt totalresultat och ackumuleras i en särskild reserv (säk-
ringsreserv), i eget kapital. Ackumulerade belopp återrs i resultaträkningen
i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Ineffektiv del av deri-
vatets värdeförändring förs till resultaträkningen under posten ”Nettoresultat
av finansiella transaktioner”, där även den realiserade vinst eller förlust, som
uppstår i samband med att säkringsrelationen upphör, redovisas. Derivatets
effektiva ränta redovisas i räntenettot .
Kreditförluster och nedskrivningar av finansiella tillgångar
Som kreditförluster redovisas under året förntade kreditförluster med
avdrag för de garantier som bedöms kunna tas i anspråk eller som har tagits i
anspråk och eventuella återvinningar. Med konstaterade förluster avses för-
luster där beloppen är definitiva eller med övervägande sannolikhet fast-
ställda och därmed bortbokade från balansräkningen.
Nedskrivning – förväntade kreditförluster
Redovisningen av en förlustreserv beror på exponeringens klassificering
enligt IFRS 9 samt de karaktäristiska kassaflödena:
För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde redovi-
sas förlustreserv som en avdragspost tillsammans med tillgången.
För finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
redovisas förlustreserv i eget kapital.
För exponering som inte redovisas på balanskningen (t.ex. lånelöften och
byggnadskreditiv) redovisas förlustreserv som en avsättning på skuldsidan
i balansräkningen.
Förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar i balansräkningen
Enligt IFRS 9 delas de finansiella tillgångarna i utlåningsverksamheten in efter
deras relativa kreditrisk sedan det första redovisningstillfället i tre kreditsteg:
Förändring i kreditrisk
Steg 1 Steg 2 Steg 3
Tidpunkt Från första redo-
visningstillfället
Vid en bety-
dande ökning av
kreditrisk sedan
första redo-
visningstillfället
Vid fallissemang
Förlust-
reserv
ECL över 12
månader
ECL över förvän-
tad återstående
löptid
ECL över förvän-
tad återstående
löptid
Ränteintäkt Baserad på
brutto redovisade
värdet
Baserad på
brutto redovisade
värdet
Baserad på netto-
redovisade värdet
Beroende på kreditsteg bestäms förlustreserven genom en beräkning av den
förväntade kreditförlusten (ECL) antingen över de kommande 12 månaderna
eller den återstående förväntade löptiden. Tillgångar kan migrera mellan stegen
från en balansdag till en annan. Detta bestäms utifrån förändringen i kreditrisk
mfört med det första redovisningstillfället. Ränteintäkter för tillgångar i kre-
ditsteg 3 är baserade på det nettoredovisade värdet där förlustreserv är avdra-
gen medan ränteintäkter för övriga kreditsteg är baserade på det bruttoredovi-
sade värdet.
Kreditsteg 1
För lån där kreditrisken inte har ökat betydligt sedan det första redovisnings-
tillfället ska förlustreserven motsvara ECL över de kommande 12 månaderna.
För att mäta förväntade kreditförluster är det främst tre dimensioner som
beaktas. Sannolikheten för fallissemang (PD), förlustandelen i händelse av
fallissemang (LGD), och den förväntade exponeringen i händelse av fallisse-
mang (EAD) där produkten resulterar i den förväntade kreditrlusten (ECL).
För att beräkna den förväntade kreditförlusten använder SBAB sina portfölj-
modeller för intern riskklassificering (IRK) avsedda för kapitaltäckning, men
r lämpliga justeringar har gjorts för att säkerställa ett väntevärdesriktigt
ECL som speglar både rådande konjunktur och framåtblickande information.
Justeringarna innefattar bland annat borttagande av försiktighetsmarginaler
och den kalibrering mot långfristiga estimat genom en ekonomisk konjunktur-
cykel som kapitaltäckningsförordningen stipulerar. På så sätt kan skattningar
som speglar den faktiska kreditrisken idag erhållas. Vidare appliceras effekter
av makroekonomiska faktorer till estimaten för att fånga variationer över
tänkbara scenarier. Samma förfarande, vad gäller att anpassa riskparametrar
från IRK, tillämpas också för kreditsteg 2 och 3. För mer information om kredi-
triskmodeller inom IRK, se not
RK
1.
Kreditsteg 2
För lån där kreditrisken har ökat betydligt sedan det första redovisningstillfäl-
let ska förlustreserven motsvara ECL över den förväntade återstående löpti-
den. En bedömning om det har inträffat en betydande ökning av kreditrisken
görs både individuellt och kollektivt för homogena kreditriskgrupper, så kall-
lade riskklasser. För bedömningen används historiska data för fallissemang
för respektive riskklass och framåtblickande information i form av prognoser
av makroekonomiska faktorer som uppvisar en tydlig koppling till bankens fal-
lissemang. SBAB bedömer om kreditrisken har ökat betydligt sedan det första
redovisningstillfället genom att mäta avvikelser mot en förntad utveckling
av PD för den ursprungliga riskklassen. Utöver mätningen av en förändring i
PD tillämpas också antagandet att en betydande ökning av kreditrisk har
inträffat då betalningar är förfallna med mer än 30 dagar. Med anledning av
coronapandemin införde banken under 2020 en kvalitativ indikator för
bemning av betydande ökning i kreditrisk som avser amorteringslättade
privatlån. Amorteringslättade privatlån förflyttas automatiskt till kreditsteg
2. Utöver det finns inga ytterligare kvalitativa indikatorer för bedömningen
mot bakgrunden att kvalitativa faktorer redan beaktas i skattningen av PD
inom afrsområdet Företag & Brf. Kvalitativa faktorer fångar aspekter av
bland annat underhållsbehov och förvaltning av fastigheter samt finansiell
stabilitet hos låntagarna. Vidare har kreditexperter inom detta affärsområde
möjligheter att även manuellt justera det skattade PD genom riskklassen om
så är motiverat.
Kreditsteg 3
Även för kreditförsämrade lån ska förlustreserven motsvara ECL över den för-
väntade återstående löptiden. För att avgöra om lånen är kreditförsämrade till-
mpas den interna fallissemangsdefinitionen. SBAB anser att ett fallissemang
har inträffat om något av följande kriterier är uppfyllt:
ntagaren är försatt i konkurs, har offentligt ställt in betalningarna eller
ansökt om offentligt ackord
Låntagaren har lån som är förfallna med mer än 90 dagar
Lånet är omstrukturerat och har betydande lättnadsåtgärder
net ligger på obestånd på grund av en individuell expertbedömning.
Förväntade kreditförluster för poster utanför balansräkningen
För poster utanför balansräkningen definieras det första redovisningstillfället
som det tillfälle då banken blir avtalspart till det oåterkalleliga åtagandet. För-
lustreserven beräknas på samma sätt som för finansiella tillgångar i balans-
kningen men där även en konverteringsfaktor (CCF) tillämpas. CCF mäter
den andel av åtagandet som förväntas konverteras till balansräkningen. Lik-
som övriga riskdimensioner är CCF något som används inom IRK för kapital-
ckningen. Även här har lämpliga justeringar gjorts för att anpassa estimatet
till ECL, där försiktighetsmarginaler och konservativ kalibrering tagits bort så
att en bästa skattning kan erllas.
Förväntade kreditförluster i likviditetsportföljen
Enligt IFRS 9 ska förntade kreditförluster även redovisas för finansiella till-
gångar i likviditetsportföljen. Förntade kreditförluster redovisas för instru-
ment vilka värderas till upplupet anskaffningsvärde samt tillgångar värderade
till verkligt värde via övrigt totalresultat. Innehaven i likviditetsportföljen
Noter
89SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIA
består endast av likvida räntebärande värdepapper med hög rating där samt-
liga värdepapper klassificeras som 'investment grade'. Eftersom 'investment
grade' används som indikator för att bema låg kreditrisk enligt IFRS 9, inne-
r det att samtliga värdepapper allokeras till kreditsteg 1 så länge deras som
detta uppfylls . SBAB säkerställer därr regelbundet att värdepapperna är
investment grade och har interna policyer som reglerar att likviditetsporföljen
endast består av högkvalitativa tillgångar. För likviditetsportföljen motsvarar
förlustreserven en ECL över 12 månader. Då SBAB använder sig av extern
rating fångas eventuella förändringar upp i beräkningen av ECL per balansdag.
Mäta betydande ökning av kreditrisk
För mätning av en betydande ökning av kreditrisk har historiska data för fallis-
semang analyserats om hur PD utvecklas över tid givet ursprungliga riskklas-
ser vid första redovisningstillfället. Tröskelnivåerna har sedan bestämts
genom analys av procentuella avvikelser från förntade PD för de ursprung-
liga riskklasserna. Tröskelnivån som bems åtskilja en betydande ökning av
kreditrisk är avvikelser i PD som utgör den tionde percentilen i en historisk
population som sträcker sig från början av 2000 och framåt. Om PD för en
viss månad överskrider tröskelvärdet anses en betydande ökning i kreditrisk
ha inträffat. Lånet kommer då migrera till kreditsteg 2 och befinna sig där så
länge som dess PD ligger över tröskeln. Tröskelvärdena är kalibrerade genom
ett statistiskt test av en korrelationskoefficient där nivåerna av PD bestäms
utifrån vad som maximerar identifieringen av framtida kreditförluster för
icke-kreditförsämrade lån (ej tillhörande kreditsteg 3), samtidigt som andelen
av de som identifierats men som inte leder till konstaterade kreditförluster
minimeras. Migrationen från kreditsteg 2 till kreditsteg 1 styrs endast av trös-
kelvärdena för PD samt antagandet om betalningar förfallna med mer än 30
dagar enligt IFRS 9. Således tillämpas inga karensperioder vid en eventuell
återgång till steg 1. Banken har bedömt att detta inte är nödvändigt då PD till
stor del är baserad på låntagarens betalningsskötsel som redan medför en
viss tidsfördröjning.
Framåtblickande information
För att beakta framtida konjunktursvängningar vid beräkningen av ECL och på
så sätt uppnå ett objektivt estimat används framåtblickande information.
Den framåtblickande informationen utgörs av prognoser av makroekono-
miska faktorer vilka har stor betydelse för utvecklingen på svenska bostads-
marknaden och uppvisar en stark korrelation med bankens fallissemang samt
kreditförluster i utlåningen. Den framåtblickande informationen sträcker sig
36 månader och är i linje med den prognosperiod som tilmpas i SBAB:s kapi-
tal och likviditetsutvärderingen (IKLU). Vidare anses 36 månader utgöra den
effektiva perioden i en konjunkturnedgång (eller uppgång). Efter 36 månader
gör banken antagandet att konjunkturen svänger tillbaka till utgångsläge som
var aktuell per balansdag, som sedan kommer vara gällande under den åter-
stående löptiden för lånen. Antagandet har bedömts som rimligt eftersom lån
har en relativ kort förntad löptid – mindre än 10 år – och att flertalet stora
konjunktursvängningar ska inträffa i följd under den förväntade återstående
löptiden är osannolik. Reporänta och arbetslöshet är båda faktorer vilka har
en tydlig korrelation med PD och fallissemang på den svenska bostadsmark-
naden. Förändring i reporänta kommer indirekt att påverka låntagares ränte-
kostnader medan förändringar i arbetslöshet får direkt genomslag i deras
betalningsförmåga. För att mäta effekten i PD har en linjär regression använts
där förändringarna i de två makroekonomiska faktorerna förklarar föränd-
ringar i bankens fallissemang. För LGD har bostads- och fastighetspriser
använts som makroekonomisk faktor för att förklara förändringar i förlustan-
delen. Då kreditförlusten för säkerställd utlåning till största del beror på belå-
ningsgrad och därmed marknadsvärdena av säkerheterna anses det föreligga
en perfekt korrelation med LGD. Därför sker det en direkt skalning av LGD för
att spegla effekten av denna faktor. Den framåtblickande informationen ska
ses som en justering till de två riskdimensionerna, PD och LGD, vilka påverkar
de allokering till kreditsteg samt storleken på ECL. Vid identifieringen av
makroekonomiska faktorerna har särskilt korrelationen dem emellan analyse-
rats för att säkerställa rimliga scenarier. För EAD har kassaflöden prognosti-
cerats enligt gällande amorteringsplaner. Dessutom har en faktor för förtids-
sen också tillämpats för att ta hänsyn till lånets förväntade återstående löp-
tid. De makroekonomiska faktorerna och effekterna av dem appliceras konse-
kvent på bankens utlåningsportfölj för samtliga exponeringstyper. För närva-
rande simuleras fyra scenarier där både positiva och negativa prognoser av
ovangivna makroekonomiska faktorer utvärderas. Fyra scenarier har bedömts
som tillräckligt för att fånga eventuella variationer i ECL utifrån rådande kon-
junkturläge.
Slutliga ECL viktas sedan samman utefter sannolikheter att SBAB ska upp-
leva kreditförluster av den storlek som respektive scenario visar. Historik om
fallissemang och kreditförluster, som PD och LGD i grunden baseras på, till-
sammans med den framåtblickande information, som analyseras genom mak-
roekonomiska scenarier, säkerställer att SBAB uppnår ett objektivt estimat
av ECL enligt IFRS 9.
Beslut av framåtblickande information och manuella justeringar
Det är CRO med stöd av det ekonomiska sekretariatet och kreditriskexperter
som lämnar förslag på den framåtblickande informationen samt de expertbe-
dömda sannolikheterna som utgör vikter för scenarierna. Förslaget presente-
ras för ALCO (Assets and Liabilities Committee) som sedan fattar beslut om
prognoserna över makroekonomiska faktorer och vikterna för respektive sce-
nario. Beslutet från ALCO behöver vidare tillstyrkas av styrelseorganet Risk
och Kapitalkommittén (RKK).
Vid större chocker på bostadsmarknaden eller finansmarknader kan manu-
ella justeringar av ECL vara nödvändiga. Liksom för den framåtblickande
informationen behöver ett förslag lämnas till ALCO som fattar beslut och
sedan tillstyrks av RKK. Justeringarna kan avse både påslag i PD och LGD och
hanteras på samma sätt som den framåtblickande informationen. I de fall det
rör sig om geografiska områden eller produkttyper som blir särskilt drabbade
av chockerna kan en manuell allokering behöva göras till de berörda lånen.
Pengars tidsvärde
Förntade kreditförluster för lån med rörlig ränta ska enligt IFRS 9 diskonte-
ras med den effektiva räntan. Samtliga lån i SBAB:s utlåning anses ha rörliga
ntor med olika bindningstider. Vid diskontering av ECL till nuvärde per
balansdag används den nominella räntan baserat på aktuella räntevillkor som
en approximation av den effektiva räntan. Eftersom inga uppläggningsavgif-
ter tas ut och aviavgifter endast förekommer i begränsad omfattning bedö-
mer banken detta som en rimlig approximation.
Osäkerhet i beräkningen av ECL
Den största källan till osäkerhet i beräkningen av ECL är den framåtblickande
informationen. SBAB simulerar ECL i flera scenarier som är både av positiv och
negativ karaktär för att fånga variationen i bankens förväntade kreditrluster.
De makroekonomiska faktorerna påverkar antingen PD eller LGD och får stor
inverkan på ECL. Beroende på valet av vikterna som åsätts scenarierna varierar
det sammanvägda estimatet av ECL. För information om scenarierna som till-
lämpades vid utgående period, scenarioviktningen och variationen i ECL som
visar på känsligheten av den framåtblickande informationen, se not
RK
1.
En annan källa till osäkerhet är tröskelnivån för PD som bems åtskilja en
betydande ökning av kreditrisk. Beroende på hur hög tröskeln är får det inver-
kan på storleken av ECL. I tabellen nedan presenteras hur utlåningen fördelas
över kreditstegen för olika tröskelnivåer av PD samt hur stor den procentuella
förändringen av ECL blir sett till dagens tröskel, som motsvarar avvikelser i PD
vid den tioende percentilen.
Känslighetsanalys avseende tröskelnivåer för PD
Fördelning av EAD över kreditsteg
och förändring i ECL
Percentil
20 10 5
Kreditsteg 1 89,0 % 94,8 % 97,9 %
Kreditsteg 2 10,9 % 5,2 % 2,0 %
Kreditsteg 3 0,1 % 0,1 % 0,1 %
ECL +16,6 % 15,8 %
Modifiering av finansiella tillgångar
Om avtalade kassaflöden för ett lån omförhandlats eller på annat sätt modi-
fierats gör SBAB en bedömning om förändringen resulterar i en modifierings-
vinst eller -förlust samt om beloppet är så pass väsentlig att modifieringen
leder till bortbokning från balansräkningen Förändringen bedöms som väsent-
lig när de omförhandlade villkoren medför att det diskonterade nuvärdet av
kassaflöden skiljer sig med mer än tio procent från nuvärdet enligt det
ursprungliga låneavtalet. Tskeln för väsentlighet om tio procent är besmt
utifrån en kvalitativ bedömning om vad som anses vara en rimlig nivå. Denna
nivå motsvarar dessutom tröskeln för väsentlighet som gäller modifieringar av
skuldinstrument. En betydande modifiering som leder till bortbokning leder
till att lånet får ett nytt första redovisningstillfälle och därmed en ny
ursprunglig riskklass. Beviljning av amorteringslättnader kommer att ses som
modifieringar i det fall det sker utom låneavtalet. Amorteringslättnader leder
emellertid inte till några modifieringsvinster eller- förluster eftersom de inte
påverkar nuvärdet av lånet.
Indata för beräkning av ECL
Merparten av den indata som används i bekningen av ECL avseende PD och
LGD kommer från bankens bassystem där information om låntagarna och
Noter
90 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIA
dess säkerheter finns. Eftersom utlåningsverksamhet är inriktad på bostads-
finansiering med ett snarlikt produktutbud hanteras samtliga lån
hos SBAB i samma lånereskontra. Utöver informationen i bassystemen
inhämtas också externa data såsom bokslut och betalningsskötsel från kre-
ditupplysningsbyråer. För prognoser av makroekonomiska faktorerna för den
framåtblickande informationen används data från Statistiska centralbyrå
(SCB) och Riksbanken.
Förändringar av modell för ECL
Sedan slutet av 2021 och under 2022 har ett arbete pågått i syfte att anpassa
modellen för ECL till de nya PD- och LGD-modellerna inom IRK, som SBAB
under september 2021 ansökte till FI om att få börja använda. Då SBAB har
inväntat slutliga besked på ansökningar relaterade till PD-modellerna under
större delen av 2022 har inte den nya modellen för ECL implementerats. Där-
för har inga förändringar i vare sig metodik eller skattningar i riskparametrarna
ännu genomförts i modellen för ECL, något som däremot är planerat under
första halvåret 2023.
Valideringen av modellen som utrdes i slutet av 2022 visade på några
tidigare kända brister, framför allt avseende komponenterna som mäter bety-
dande ökning av kreditrisk samt PD över återstående löptid samt allmänt
om en anpassning till det nya IRK-systemet. I arbetet med den nya modellen
för ECL har både brister och förbättringsområden, vilka identifierats i sam-
band med tidigare valideringar, hanterats. De identifierade bristerna i befint-
lig modell har inte haft någon påverkan på nivåerna av förlustreserveringar
och effekten på ECL vid tillämpning av den nya modellen förväntas endast bli
marginell.
De föndringar avseende ECL som har skett under 2022 rör den fram-
åtblickande informationen som har reviderats vid respektive kvartalsskifte
efter framtagande av uppdaterade makroekonomiska scenarier. Den framåt-
blickande informationen revideras regelbundet, åtminstone inför varje kvar-
talsskifte, och uppdateras vid behov. För mer information av revideringen av
den framåtblickande informationen och inverkan på ECL, se not
RK
1 .
Övrigt
Funktionell valuta
Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de bolag som
ingår i koncernen bedriver sin verksamhet. De bolag som ingår i koncernen är
moderbolag och dotterföretag. Moderbolagets funktionella valuta, tillika rap-
porteringsvaluta, är svenska kronor. Koncernens rapporteringsvaluta är
svenska kronor .
Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta redovisas till transaktionsdagens kurs och
fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valu-
takursresultat som uppkommer vid reglering av transaktioner i utländsk
valuta och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta
redovisas i resultaträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella
transaktioner”.
Leasing
Förekommande leasingavtal är hänförliga till för verksamheten normala avtal
och avser huvudsakligen kontorslokaler och kontorsutrustning. Aktuella lea-
singkontrakt, med undantag för kortfristiga och mindre leasingkontrakt,
redovisas som en materiell anläggningstillgång (nyttjanderätt) och som en
skuld (leasingskuld) i balansräkningen.
Hyreskontrakten avseende lokaler har en avtalstid mellan 2 år till 12 år.
Variabla hyresavgifter såsom t.ex el, vatten och värme är undantagna från lea-
singtillgången. Kassaflödena avseende hyreskontrakt klassificeras som
finansiell leasing i enlighet med IFRS 16. I resultaträkningen redovisas leasing-
kostnaden som en avskrivning av den leasade tillgången och som en ränte-
kostnad hänförlig till leasingskulden. Vid ingången av ett leasingavtal redovi-
sas en leasingskuld och en nyttjanderätt.
Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av framtida leasingavgifter,
vilka diskonteras med bankens marginella låneränta. Leasingavgifterna som
ingår i värderingen av leasingskulden utgörs i huvudsak av fasta avgifter och
variabla avgifter som beror på ett index. Vid efterföljande värdering av lea-
singskulden ökar det redovisade värdet med ränta och minskar med utbetalda
leasingavgifter. Därutöver ökar eller minskar leasingskulden vid omprövningar
eller ändringar av leasingavtalet.
Nyttjanderätten värderas initialt till anskaffningsvärdet, vilket motsvarar
den ursprungliga värderingen av leasingskulden och förutbetalda leasingav-
gifter. Vid efterföljande värdering av nyttjanderätten värderas denna till
anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella acku-
mulerade nedskrivningar samt med beaktande av eventuella omvärderingar
av leasingskulden.
Nyttjanderätten skrivs av över leasingperiodens längd. Nyttjanderätterna
ingår i balansposten Materiella tillgångar och leasingskulden ingår i balans-
posten Övriga skulder. Leasingavtal som är kortare än 12 månader, eller för
vilka den underliggande tillgången har ett lågt värde (under 5000 USD), redo-
visas som en kostnad linjärt över leasingperioden och ingår således inte i lea-
singskulder och nyttjanderätter .
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen om
det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget
till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt
sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter
avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Aktuella leasingkontrakt nuvärdesberäknas enligt IFRS 16 där hyreskost-
nad, avtalets längd och diskonteringsränta är de mest väsentliga parame-
trarna. Som diskonteringsränta använder SBAB den marginella låneräntan och
diskonteringsräntan ller under hela kontraktets löptid inklusive eventuella
indexeringar .
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
Avskrivningsbart belopp beräknas som tillgångens anskaffningsvärde med
avdrag för beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut. Det avskrivnings-
bara beloppet fördelas linjärt över tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod
och periodens avskrivningar kostnadsförs i resultaträkningen. Det innebär att
datainventarier skrivs av på fyra år och övriga inventarier skrivs av på fem år.
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Det
summerade nuvärdet av de hyreskontrakt, avseende leasing, vid kontraktets
rjan skrivs av med kontraktets löptid (rak avskrivning).
I mmateriella anläggningstillgångar
Investeringar i förvärvad och/eller egenutvecklad programvara redovisas till
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventu-
ella nedskrivningar. Kostnader för underhåll av programvara kostnadsförs när
de uppstår. Utvecklingsutgifter som är direkt hänförliga till utveckling och
testning av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras
av koncernen, redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är
uppfyllda:
Det är tekniskt möjligt att färdigställa programvaran så att den kan användas
Företagets avsikt är att färdigställa programvaran och att använda den
Det kan visas hur programvaran genererar troliga framtida ekonomiska för-
delar adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja
utvecklingen och för att använda programvaran finns tillgängliga
De utgifter som är hänförliga till programvaran under dess utveckling kan
beknas på ett tillförlitligt sätt
Övriga utvecklingsutgifter, som inte uppfyller dessa kriterier, kostnadsförs
r de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare kostnadsförts redovisas inte
som tillgång i efterföljande period.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella anläggningstillgångar
redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida
ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilken de hänför sig.
Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Utvecklingsutgifter akti-
veras endast i koncernredovisningen.
Vid förvärv av dotterföretag värderas identifierbara tillgångar, skulder och
eventualförpliktelser till verkligt värde på anskaffningsdagen. Den del av
anskaffningskostnaden som överstiger de identifierbara nettotillgångarnas
verkliga värde redovisas som goodwill. Goodwill fördelas till kassagenere-
rande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov .
Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningar sker linjärt över tillgångarnas nyttjandeperiod. Tillgångarna
bedöms ha en nyttjandeperiod på fyra eller fem år. Avskrivningstiden och
avskrivningsmetoden för en immateriell anläggningstillgång omprövas i slutet
av varje räkenskapsår.
Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
En tillgångs återvinningsvärde fastställs när det finns någon indikation som
tyder att tillgångens värde kan ha minskat. Ännu ej färdigställda utveck-
lingsarbeten prövas för nedskrivning årligen oavsett förekomst av indikationer
på värdeminskning. Tillgången skrivs ner när det redovisade värdet överstiger
återvinnings värdet. Ned skrivningsbeloppet belastar periodens resultat.
En nedskrivning av goodwill redovisas när en kassagenererande enhets (grupp
av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning
redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för
Noter
91SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIA
en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas nedskrivningsbeloppet
i rsta hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga
tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). En nedskrivning av goodwill
återförs aldrig.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostna-
der och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras fram-
tida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och
den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
Skatter
Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt utgörs
av skatt som ska betalas eller erhållas avseende innevarande års skattemäs-
siga resultat samt av justeringar av aktuell skatt för tidigare år. För poster som
redovisas i resultaträkningen redovisas därmed sammanhängande skatteef-
fekter i resultaträkningen.
Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i
eget kapital, redovisas i övrigt totalresultat respektive direkt i eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder beräknas enligt
Balansräknings metoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan
redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjutna
skattefordringar redovisas för outnyttjade skattemässiga avdrag i den
omfattning det är sannolikt att avdragen kommer att kunna utnyttjas mot
framtida skattepliktiga överskott. Uppskjutna skatter beräknas enligt den
skattesats som förväntas gälla vid tidpunkten för taxeringen.
Likvida medel
Likvida medel definieras som kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
samt utlåning till kreditinstitut .
Pensioner
Koncernen har både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.
För de avgiftsbesmda pensionsplanerna betalas fasta avgifter till en fristå-
ende enhet och härefter uppstår inte några ytterligare förpliktelser. Pensions-
kostnader för avgifts bestämda planer kostnadsförs löpande i takt med indivi-
dens intjänande.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräk-
nas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning
som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidi-
gare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Nuvärdet av den
förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskat-
tade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för bostadsobliga-
tioner i svenska kronor med löptider jämförbara med den aktuella pensionsför-
pliktelsens. Ändringar eller reduceringar av en förmånsbestämd plan redovisas
vid den tidigaste av följande tidpunkter; a, när ändringen i planen eller reduce-
ringen inträffar eller b, när företaget redovisar relaterade omstrukturerings-
kostnader och ersättningar vid uppsägning. Ändringarna/ reduceringarna redo-
visas direkt i årets resultat. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräk-
nas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade ”projected
unit credit method”.
Den avsättning som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbe-
stämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen
vid rapport periodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna.
Avsättningen inkluderar särskild löneskatt. Samtliga komponenter som ingår i
periodens kostnad för en förmånsbestämd plan redovisas i rörelseresultatet.
Detta inkluderar avkastning på förvaltningstillgångar beräknat efter samma
diskonteringsränta som använts för beräkning av nuvärdet på förpliktelsen.
Omvärderingseffekter utgörs av aktuariella vinster och förluster inklusive skill-
nad mellan faktisk avkastning på förvaltningstillgångar och den summa som
inkluderas i rörelseresultatet. Samtliga omvärderingseffekter redovisas mot
Reserver” i eget kapital .
Segmentrapportering
Ett rörelsesegment är en del av ett företag, för vilket fristående finansiell
information finns tillgänglig, som bedriver affärsverksamhet från vilken den
kan få intäkter och ådra sig kostnader och vars rörelseresultat regelbundet
granskas av företagets högste verkställande beslutsfattare som underlag för
beslut om fördelning av resurser till segmentet och bedömning av dess resul-
tat. I SBAB är VD:n den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och
bedömning av rörelsesegmentets resultat.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget, SBAB Bank AB (publ), tillämpar lagbegränsad IFRS, vilket inne-
r att årsredovisningen är upprättad enligt IFRS med de tillägg och undantag
som följer av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redo-
visning för juridiska personer samt lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och all-
männa råd om årsredo visning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS
2008:25).
Skillnader i jämförelse med koncernen
De huvudsakliga avvikelserna mellan koncernens och moderbolagets redovis-
ningsprinciper framgår nedan:
Uppställningsform för resultat- och balansräkning
Moderbolaget, liksom koncernen, följer ÅRKL:s uppställningsform för resul-
tat- och balanskning. Dock skiljer sig uppställningsformen för eget kapital
åt mellan moderbolaget och koncernen. Moderbolagets reservfond redovisas
i koncernen som balanserad vinst medan moderbolagets Fond för verkligt
värde ingår i koncernens Reserver.
Immateriella anläggningstillgångar
Utgifter hänförliga till egenutvecklad programvara redovisas i moderbolaget
som kostnad i resultaträkningen.
Leasing
Förekommande leasingavtal är hänförliga till för verksamheten normala avtal
och avser huvudsakligen kontorslokaler och kontorsutrustning. SBAB har valt
att tillämpa IFRS 16 i koncernen då inga krav på att tillämpa IFRS 16 i juridisk
person finns i enlighet med RFR 2.
Pensioner
Tryggandelagen och föreskrifter från Finansinspektionen innehåller regler
som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än
de som anges i IAS 19. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för
skattessig avdragsrätt. Mot bakgrund av detta anger RFR 2 att reglerna i
IAS 19 avseende förmånsbestämda pensionsplaner inte behöver tillämpas i
juridisk person.
Värdering vid övertagande av fordringar
SBAB är initial kreditgivare för samtliga bolån utgivna av SBAB-koncernen.
nefordringar, som uppfyller regelverkskraven för att kunna ingå i säkerhets-
massan som utgör säkerhet för de säkerställda obligationer som emitteras av
SCBC, förs dagligen från moderbolaget till dotterbolaget SCBC. Övertagan-
det sker till verkligt värde.
Dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärde-
metoden.
Utdelning
Erhållna utdelningar från dotterföretag redovisas i resultaträkningen. Anteci-
perad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall formella beslut fattats i
dotterföretaget eller där moderbolaget på annat sätt har full kontroll över
beslutsprocessen innan moderbolaget publicerar sina finansiella rapporter.
mnad utdelning redovisas, som en minskning av fritt eget kapital, efter
det att beslut om utdelning fattats på den ordinarie årsstämman.
Koncernbidrag
Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas i resultaträkningen
medan lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas
som ökning av andelar i koncernföretag .
Noter
92 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIA
Kritiska bedömningar och uppskattningar
Viktiga antaganden
För att upprätta årsredovisningen i enlighet med IFRS krävs att företagsled-
ningen använder sig av uppskattningar och bedömningar baserade på tidigare
erfaren heter och antaganden som anses vara rättvisa och rimliga.
Inga kritiska bemningar har gjorts utöver de som involverar uppskattningar.
Dessa uppskattningar har en materiell påverkan på redovisade belopp för till-
gångar, skulder och åtaganden utanför balansräkningen liksom för intäkter
och kostnader i den årsredovisning som presenteras. Det faktiska utfallet kan
senare i viss mån komma att avvika från de uppskattningar som gjorts.
Värdering av lånefordringar
I och med övergången till IFRS 9 ska värderingen av samtliga lånefordringar
baseras på den förväntade kreditförlusten. Den förväntade kreditförlusten
ska antingen avse en period om 12 månader eller den återstående löptiden av
fordran om en signifikant ökning i kreditrisk har inträffat. Vid skattning av
kredit förluster ska tidigare observerbar data användas tillsammans med
antaganden över den makroekonomiska utvecklingen. Som för all skattning av
framtida utfall innebär bemningen av kreditrluster en osäkerhet, inte minst
för lånefordringar som uppvisar en signifikant ökning i kreditrisk, vilket kan leda
till justeringar av tillgångarna. Dessutom sker det en individuell expertbedöm-
ning för kreditförsämrade lånefordringar där förlustrisken är överhängande, vil-
ket i sig medför stor osäkerhet. Flytt av lånefordringar inom koncernen görs till
verkligt värde.
För mer information, se avsnittet ”Kreditrluster och nedskrivningar av
finansiella tillgångar”.
Finansiella instrument värderade till verkligt värde
Värdering görs baserat på observerbara marknadsdata dels genom direkt till-
lämpning av noterade priser, dels genom vedertagna värderingstekniker. Kri-
tiska bedömningar och uppskattningar i samband med värdering till verkligt
värde görs i valet av vilken värderingsteknik och vilka marknadsdata som
används. I båda fallen görs bedömningar huruvida använd värderingsteknik
och marknadsdata utgör en bra skattning av det verkliga värdet.
Redovisning av förmånsbestämda pensioner
Beräkningen av koncernens förpliktelser för förmånsbestämda pensioner
bygger på ett antal aktuariella och finansiella antaganden som har betydande
inverkan på redovisade belopp.
SBAB använder bostadsobligationsräntan vid diskontering av pensionsför-
pliktelsen eftersom det finns en fungerande marknad för bostadsobligationer
i Sverige. De antaganden som ligger till grund för beräkningen samt en käns-
lighetsanalys framgår av not
S
6.
Redovisning av uppskjutna skattefordringar
Redovisningen av uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tempo-
rära skillnader eller underskottsavdrag baserar sig på ledningens bedömning
att företaget i framtiden sannolikt kommer att generera beskattningsbara
vinster som motsvarar underlaget för uppskjutna skattefordringar.
Nedskrivningsprövning av goodwill
Värdet på redovisad goodwill prövas minst en gång per år med avseende på
eventuellt nedskrivningsbehov. Prövningen kräver en bedömning av nyttjan-
devärdet på den kassagenererande enheten, till vilken goodwillvärdet är hän-
förlig. Vidare krävs ett antagande om förväntade framtida kassaflöden samt
att en relevant diskonteringsränta fastställs för beräkning av kassaflödets
nuvärde. De bedömningar som gjorts per den 31 december 2022 anges i not
T
8.
Noter
93SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIA
A:2 Upplysningar om närstående
SBAB Bank AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag som ägs till 100 pro-
cent av den svenska staten.
Koncernföretag
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), Booli Technologies AB och
Boappa AB är att betrakta som dotterbolag och redovisas enligt förvärvs-
metoden, vilket innebär att interna transaktioner elimineras på koncernnivå.
Transaktioner med närstående bolag har skett till marknadsmässiga villkor.
Koncernen SBAB SCBC BOOLI BOAPPA
mnkr 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021
Tillgångar
Utlåning till kreditistitut 128 457 122 789
Derivatinstrument 21 769 2 120 12 556 5 766
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 375 14 1 1 0
Övriga tillgångar 2 2
Lämnat aktieägartillskott 10 15
Summa 150 613 124 940 12 566 5 766 1 1 0
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 128 457 122 789
Derivatinstrument 12 556 5 766 21 769 2 120
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 2 2 2 0 0 0
Övriga skulder 375 14
Lämnat koncernbidrag 30 30
Erhållet aktieägartillskott 10 15
Summa 12 557 5 768 150 633 124 955 0 0 10 15
Koncernen SBAB SCBC BOOLI BOAPPA
mnkr 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021
Intäkter och kostnader
Ränteintäkter 1 158 1 223 175 1 038
Räntekostnader –175 –1 038 –1 158 1 223
Erhållet koncernbidrag 30 30
Provisionsintäkter
1)
24 29
Provisonskostnader –1 –1 –24 –29
Övriga rörelseintäkter
2,3,4)
1 327 1 292 4 3 0 0
Lokalkostnader
4)
–1
Övriga administrativa kostnader 0 –1 327 –1 291 –1 –1 –1
Marknadsföring
3)
–2 –3
1)
Moderbolaget erhåller ersättning från dotterbolaget SCBC:s möjlighet att utnyttja en likividitetsfacilitet hos moderbolaget, se not
IK
4
2)
Moderbolaget erhåller ersättning för utförda administrativa tjänster åt dotterbolaget SCBC samt dotterbolaget Booli och Boappa, se not
IK
6
3)
Booli erhåller ersättning från moderbolaget för marknadsföring och utveckling av produkter, se not
IK
6
3)
Boappa erhåller ersättning från moderbolaget för marknadsföringsersättning som ligger under posten överiga rörelseintäkter i Boappa.
4)
Booli erhåller ersättning från Boappa för lokalkostnader.
Noter
94 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIA
Utlåning till nyckelpersoner
KONCERNEN
2022 2021
mnkr Utlåning Ränteintäkt Utlåning Ränteintäkt
VD
Styrelse 8 0 18 0
Övriga nyckelpersoner i ledande ställning 59 1 47 0
Summa 67 1 65 0
VD och styrelse avser moderbolaget. I förekommande fall ingår övriga koncernbolags VD och styrelse bland övriga nyckelpersoner.
Inlåning från nyckelpersoner
KONCERNEN
2022 2021
mnkr Inlåning Räntekostnad Inlåning Räntekostnad
VD och övriga nyckelpersoner i ledande ställning 9 0 4 0
Styrelse 5 0 3 0
Summa 14 0 7 0
Utlåning till ledamot i styrelse för SBAB Bank AB (publ) eller till anställd som
innehar en ledande sllning i bolaget sker inte på andra villkor än sådana som
SBAB Bank AB (publ) normalt tillämpar vid lämnande av kredit. Anställd som
innehar en ledande ställning har, liksom övriga anställda, rätt till förmånskre-
dit medan ledamot i styrelsen inte har rätt till förmånskredit. Den totala kapi-
talskulden för förnskredit upp till 2 000 000 kr per husll förutsatt att
net ryms inom 85 procent av bostadens värde. För förmånskredit upp till
2 000 000 kr lämnas rabatt med 2,00 procentenheter på SBAB:s aktuella
listränta utan prisdiff. Förmånskrediten är skattepliktig. Erhållen räntesats
inklusive rabatt får inte understiga 0,25 procent.
Ytterligare upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledning
framgår av not
IK
5 Personalkostnader
Andra närstående relationer
Information om Styrelse och dess styrelseuppdrag presenteras i bolagsstyr-
ningsrapporten, se sid 66.
Noter
95SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIA
A:4 Händelser efter balansdagens utgång
Standard & Poor’s höjer kreditbetyget för SBAB till A+/A-1
Mot bakgrund av den föredragna resolutionsstrategin för SBAB Bank AB (publ)
(”SBAB”) samt bankens förstärkta förmåga att återkapitaliseras genom ned-
skrivning av efterställd skuld i det osannolika scenariot att banken skulle fal-
lera, bedömer Standard & Poor’s (”S&P”) att risken för att banken inte ska kunna
fullgöra sina skyldigheter gentemot innehavare av icke efterställd skuld (”senior
preferred”) minskat ytterligare. Den 17 februari 2023 beslutade S&P därför
att höja det långsiktiga kreditbetyget på SBAB till A+ från A samtidigt som de
bekräftade det kortsiktiga kreditbetyget om A-1. S&P beslutade vid samma tid-
punkt att höja long-term resolution counterparty rating till AA-/A-1+ från A+/A-
1. De stabila utsikterna bekräftades.
Godkännande från FI att använda nya PD-modeller inom IRK
I december 2022 erhöll SBAB ett godkännande från FI om ny PD-modell för hus-
hållsexponeringar och i januari 2023 erhölls motsvarande godkännande om nya
PD-modeller för företagsexponeringar. I och med tillståndet från FI att använda
de nya PD-modellerna tas nu ett stort steg framåt i processen att få ett upp-
graderat IRK-system på plats. Utvecklingen av SBAB:s IRK-modeller är en del i
anpassningen till det arbete som EBA har initierat i syfte att harmonisera ban-
kers IRK-system som används för kapitaltäckning av kreditrisk. Det övergripande
målet är att få tydligare krav på plats med robusta kapitalkrav som är konse-
kventa och jämförbara mellan olika banker.
Förändringar i företagsledningen
Per den 1 januari 2023 tillträdde Peter Svensén tjänsten som CFO och medlem i
företagsledningen. Carl Olsson återinträdde den 1 januari 2023 rollen som Chef
Affärsspecialister och medlem i företagsledningen, men med anledning av Carl
Olssons föräldraledighet från den 1 januari 2023 innehar Kristina Tånneryd fort-
satt rollen som tf. Chef Affärsspecialister till dess Carl Olsson är åter i tjänst. Per
den 1 januari 2023 tillträdde Stefan Andersson tjänsten som Chef Affärsområde
Företag & Brf och medlem av företagsledningen. Per den 7 februari 2023 läm-
nade Carina Eriksson SBAB och sin tjänst som Chief Human Resource Officer
(CHRO), samma dag tillträdde Kajsa Ekehult tjänsten som tf CHRO och medlem
i företagsledningen .
A:3 Förslag till vinstdisposition
Förslaget till utdelning, som utgör 40 procent av årets resultat i koncernen,
har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning
och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Orealise-
rade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
har påverkat det egna kapitalet i SBAB Bank AB (publ) netto -127 mnkr. Gäl-
lande regelverk för kapitaltäckning innebär att företaget vid varje given tid-
punkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av de samlade
kapitalkraven, vilka omfattar kapitalkrav i Pelare 1, kapitalkrav i Pelare 2, buf-
fertkrav samt eventuell vägledning i Pelare 2. Kapitalbasen uppgår efter före-
slagen vinstdisposition till 27 484 mnkr (25 106) och totalt kapitalkrav till
154 151 mnkr (138 876).Specifikation av posterna framgår av not
RK
8.
Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hän-
syn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storle-
ken av moderbolagets och koncernens egna kapital, liksom på moderbolagets
och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vidare
bemer styrelsen att bolaget och koncernens ekonomiska ställning inte ger
upphov till annan bedömning än att bolaget och koncernen kan förväntas full-
göra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Resultatet i SBAB Bank AB (publ) uppgick till 533 067 817 kronor efter skatt.
Till årsstämmans förfogande står enligt balansräkningen vinstmedel på sam-
manlagt 13 899 748 151 kronor.
Fond för verkligt värde –151 824 962
Primärkapitalinstrument 5 800 000 000
Balanserad vinst 7 718 505 296
Årets resultat 533 067 817
Summa 13 899 748 151
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande (kronor):
I utdelning lämnas 42 500 kronor per aktie, totalt 832 277 500
Balanseras i ny räkning 13 067 470 651
Summa 13 899 748 151
Noter
96 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIA
RK:1 Kreditrisk i utlåningsverksamheten
Kreditrisk i utlåningsverksamheten definieras som risken att kunden inte kan
fullfölja sina betalningsförpliktelser. Kreditrisk mäts dels genom kundens
återbetalningsförmåga och dels genom värdeförändringar av ställda säkerhe-
ter i relation till lånet. Kreditrisk förekommer även i finansverksamheten, se
not
RK
2.
Kreditrisken i utlåningsverksamheten hanteras i ett första steg genom att
kundens förga att betala räntor och amorteringar analyseras i kreditbevilj-
ningsprocessen. Nya lån beviljas endast kunder som beräknas kunna betala
ntor och amorteringar i ett ränteläge som med marginal överstiger nivån vid
kreditbeslutstillfället. Kreditrisken begränsas därutöver genom beslutade
kreditlimiter för olika kunder eller kundgrupper. SBAB tillämpar ett skuldkvot-
stak
1)
om 550 procent för nya bolån till privatpersoner vilket syftar till att
lla nere skuldsättningen för kunden. Det interna kreditregelverket komplet-
teras med en kvantitativ modell för mätning av kreditrisk vid beviljning.
Modellen uppskattar PD, sannolikhet för fallissemang, och rangordnar kunder
efter återbetalningsrmåga. Beviljning sker endast till dem som uppvisar god
kreditvärdighet och erhåller lägre riskklasser, se nedan. I samband med mät-
ning av kreditrisk vid utlåning till fastighetsbolag, inklusive bostadsutveck-
lare, och bostadsrättsföreningar (brf) sker förutom en kvantitativ modellering
också en systemmässig kvalitativ bedömning genom att ett antal givna fråge-
ställningar besvaras. De kvalitativa frågorna fångar aspekter av bland annat
kunders affärsmodeller, underhållsbehov och förvaltning av fastigheter samt
om finansiell stabilitet. Det uppskattade PD-estimatet kommer följaktligen
vara en sammanvägning av de två metoderna. Härigenom möjligrs en mer
anpassad bedömning av återbetalningsförmågan eftersom olika fastighets-
bolag och brf kan skilja sig väsentligt från varandra. I ett andra steg hanteras
kreditrisk genom den interna riskklassificeringen (IRK). IRK används både för
kapitaltäckning men också för kontroll och uppföljning av kreditrisk för både
nya och befintliga kunder i utlåningen. SBAB tilmpar avancerad IRK för
bon till privatpersoner samt för fastighetsn till brf. Grundläggande IRK till-
mpas för fastighetsn till fastighetsbolag men även till större brf med en
omttning över 50 mnEUR. För privatlån, det vill säga lån utan säkerhet,
används en schablonmetod i kapitaltäckningssyfte.
IRK har sedan 2007 använts för bemning av kreditrisk i utlåningen, där
kerheterna utgörs av pantbrev i fastighet eller bostadsrätt. 2015 erhöll
SBAB tillsnd att även använda IRK för överskjutande exponeringar som inte
ryms i pantbrev, fastighetsfinansiering med annan säkerhet än direktpant-
satta pantbrev samt byggnadskreditiv.
Modellerna inom IRK behandlar nedanstående riskparametrar:
Sannolikheten för fallissemang för kunden – PD (Probability of Default)
Förlustandelen i händelse av fallissemang – LGD (Loss Given Default)
Den andel av åtaganden utanför balansräkningen som förväntas konverte-
ras till balansräkningen – CCF (Credit Conversion Factor)
Den förväntade exponeringen i händelse av fallissemang – EAD
(Exposure at Default)
Den förväntade kreditrlusten – EL (Expected Loss) som är produkten av
PD, LGD, och EAD.
Modellerna inom IRK valideras årligen av en oberoende valideringsenhet och
justeras om så krävs. För 2022 har utförda valideringar av modellerna inte
medfört några förändringar i befintliga modeller. Däremot har CCF-modellen
anpassats till högre utbetalningsfrekvenser för lånelöften som har observe-
rats de senaste åren. Detta medrde endast en marginell påverkan i de risk-
vägda tillgångarna då modellen implementerades under augusti. I september
2021 ankte SBAB till FI om nya PD- och LGD-modeller inom ramen för IRK,
avseende både hushålls- och företagsexponeringar, mot bakgrund av att nya
regelverkskrav har trätt i kraft, som syftar till att harmonisera bankers PD-
och LGD-estimat. Banken erhöll fn FI ett godnnande i november 2022 på
ankan om ny PD-modell för hushållsexponeringar och i januari 2023 ett
RK Riskhantering och kapitaltäckning
s.97-136
godkännande på ansökan om nya PD-modeller för företagsexponeringar. De
nya PD-modellerna ska börja tillämpas under 2023 . Banken har ännu inte fått
gon återkoppling på övriga ansökningar angående nya LGD-modeller.
Utifrån riskparametrarna klassificeras kunder efter kreditrisk och förvän-
tad respektive icke-förväntad kreditförlust kan beräknas – icke-förväntade
kreditförluster är det som sedan ska kapitaltäckas. För bemning av återbe-
talningsrmåga och PD hänförs låntagare till en av åtta riskklasser för hus-
hålls- respektive företagsexponeringar
2)
, där den åttonde klassen utgörs av
fallissemang. Utvecklingen för engagemang i sämre riskklasser följs extra
noggrant och hanteras aktivt vid behov av kreditbevakare i bankens obe-
ståndshantering. Den beknade förväntade kreditrlusten EL enligt IRK
skiljer sig fn den förväntade kreditrlusten ECL i redovisningen som utgör
förlustreserveringen. Beräkningen av EL enligt Baselregelverkets Pelare 1 reg-
leras av kapitaltäckningsförordningen CRR
3)
. Enligt dessa besmmelser ska
mätningen av kreditrisken baseras på historiska data för fallissemang och kre-
ditförluster under en längre tidsperiod och inkludera ekonomiska nedgångs-
perioder. För bekningen av ECL enligt IFRS 9 ska mätningen av kreditrisken
både baseras på historiska data men också beakta framåtblickande informa-
tion för att förutspå den negativa inverkan på framtida kassaflöden. För infor-
mation om nedskrivning av finansiella tillgångar, se not
A
1. Total EL för utlå-
ningen under IRK uppgick i slutet av 2022 till 211 mnkr (178). Total ECL enligt
IFRS 9, reducerat för garantier, för motsvarande utlåning uppgick till 192 mnkr
(135). För kapitalckning genom IRK sker en uppdelning mellan lån i fallisse-
mang och övriga lån vid beräkning av EL. En positiv mellanskillnad då EL över-
skrider ECL reducerar kärnprimärkapitalet med motsvarande belopp.
För de lån SBAB ger ut krävs normalt att betryggande säkerhet kan ställas.
Med betryggande säkerhet avses huvudsakligen pantbrev i fastighet eller
bostadsrätt med ett inomläge om högst 75–85 procent av marknadsvärdet.
Nivån 85 procent gäller endast under förutsättning av att säkerhet kan erhållas
med bästa rätt och att låntagare tillhör de lägre riskklasserna. För bon till pri-
vatpersoner utgörs de lägre riskklasserna av R1–R4, medan de för fastighets-
n till fastighetsbolag och brf utgörs av C0C3, samt manuellt justerade risk-
klasser från C3 till C4. I övriga fall för utlåning till fastighetsbolag och brf gäller
i huvudsak en belåningsgrad
4)
(LTV) om 75 procent. Utöver säkerhet i form av
pantbrev i fastighet eller bostadsrätt finns även möjlighet att ge ut lån mot
bland annat säkerhet av statlig kreditgaranti, kommunal proprieborgen, värde-
papper, bankgaranti och inlåningsmedel i svensk bank. En begränsad del av
utlåningen, mindre än 1 procent, består av privatlån utan säkerhet till privat-
personer. Byggnadskreditiv till fastighetsbolag eller brf säkerställs normalt
med pantbrev och borgensåtaganden. SBAB ställer också normalt krav på att
en viss förljning till slutkund uppnåtts innan utbetalning. Utbetalning sker
sedan i takt med att produktion fortskrider. Inga säkerheter har övertagits för
skyddande av lånen i SBAB:s verksamhet. Utlåningen till allmänheten står för
80 procent (84) av SBAB:s samlade tillgångar. I tabellen nedan presenteras
utlåningen i relation till marknadsvärdet för underliggande säkerheter. Då
majoriteten av utlåningen har en LTV under 70 procent anses bankens utlåning
vara väl säkerslld och kreditkvaliteten bems därr som mycket god.
1)
Bruttoinkomst före skatt i relation med lån.
2)
Med hushållsexponeringar avses bolån till privatpersoner med säkerheter som utgörs
av lån till villa, fritidshus och bostadsrätt samt fastighetslån till brf med en omsättning
understigande 50 mnEUR. Med företagsexponeringar avses fastighetslån till företag, det
vill säga juridiska personer, samt fastighetslån till brf med en omsättning över 50 mnEUR.
3)
Med CRR avses Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav för
kreditinstitut och värdepappersföretag nr 575/2013.
4)
Belåningsgraden definieras som lånets storlek i förhållande till marknadsvärdet av ställd
säkerhet. Det redovisade genomsnittet är volymviktat. I beräkningen tas i förekommande
fall hänsyn till påverkande faktorer såsom garantier och pantens inomläge. SBAB
kontrollerar regelbundet säkerheternas värde. För bostadsfastigheter och bostadsrätter
utförs kontroll av fastighetsvärdet minst vart tredje år .
Noter
97SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Lånebelopp fördelat per LTV-intervall
KONCERNEN
2022
mnkr Bolån
Företag
& Brf
Lån utan
formell
säkerhet Total
Utlåning till allmänheten
LTV <50 % 109 231 66 309 175 540
LTV 50–69 % 121 916 53 112 175 028
LTV > 69 % 117 705 25 359 143 064
Osäkrat 274 13 602 2 167 16 043
Summa 349 126 158 382 2 167 509 675
Poster utanför balansräkning
1)
37 098 10 167 60 47 325
1)
Inom ”Poster utanför balansräkning” ingår lånelöften och byggnadskreditiv.
KONCERNEN
2021
mnkr Bolån
Företag
& Brf
Lån utan
formell
säkerhet
Total
Utlåning till allmänheten
LTV <50 % 129 212 55 753 184 965
LTV 50–69 % 126 007 42 780 168 787
LTV > 69 % 79 317 20 499 99 816
Osäkrat 447 10 815 2 349 13 611
Summa 334 983 129 847 2 349 467 179
Poster utanför balansräkning
1)
59 865 9 695 101 69 661
ECL och framåtblickande information
Scenario 1 (40 %) Scenario 2 (20 %) Scenario 3 (20 %) Scenario 4 (20 %)
Faktor 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025
BNP
1)
+1,2% +2,2% +2,8% -0,4% +0,8% +2,6% -3% +4,4% +3,6% -4% +0% +2,8%
Reporänta (proxy STIBOR) 3% 2,4% 2,3% 3% 2,3% 2,1% 3,3% 2,8% 2,6% 3,9% 3,5% 3,2%
Arbetslöshet 7,9% 8% 7,8% 8,3% 9,1% 8,9% 10,8% 10,8% 9,8% 8,7% 10,2% 10,6%
Småhuspriser,
-3,9% +1,8% +4,2% -5,2% +1,7% +5,1% -13,3% -3,9% +4,2% -19,1% -15,2% +0,3%
Bostadsrättspriser,
-3,2% +3,7% +5,7% -4,4% +3,9% +6,7% -12,2% -3,9% +5,7% -19,3% -12,4% +1,3%
Fastighetspriser,
0% -1,7% -2,5% -0,9% -2,2% -1,8% -6% -9,8% -4,9% -9,9% -18,7% -11%
ECL 151 mnkr 157 mnkr 219 mnkr 394 mnkr
Sammanvägt ECL
2)
214 mnkr
1)
Inr inte i bekning av ECL utan har inkluderats för att illustrera uppbyggnaden av de makroekonomiska scenarierna.
2)
Varav 183 mnkr är hänrliga till utlåning till allnheten och 11 mnkr till poster utanför balansräkningen kopplat till lånelöften och byggnadskreditiv.
ECL och framåtblickande information
SBAB har under året, efter framtagande av uppdaterade makroekonomiska
scenarier vid respektive kvartalsskifte, reviderat den framåtblickande infor-
mationen. Den framåtblickande informationen används i nedskrivningsmo-
dellen för att bekna förväntade kreditrluster (ECL). Uppdateringarna i de
makroekonomiska prognoserna under första kvartalet grundar sig i Rysslands
invasion av Ukraina och oroligheter i världsekonomin som blev till följd. Under
de övriga tre kvartalen har de makroekonomiska prognoserna uppdaterats på
grund av den ihållande höga inflationen och de resulterande häftiga ränteupp-
gångarna samt sjunkande priser för småhus och bostadsrätter på svenska
bostadsmarknaden som realiserats. På grund av de realiserade prissänkning-
arna som konstaterades under tredje och frde kvartalet är prognoserna över
småhus- och bostadsrättspriser mildare än tidigare under året. Mot bakgrund
av detta gjordes, under frde kvartalet, en justering av vikterna för scenari-
erna i den framåtblickande informationen, vilka speglar sannolikheter att
uppleva kreditförluster i motsvarande storleksordning. Justeringen gjordes i
syfte att begränsa den relativt positiva effekten med mildare prognoser över
prisnedgångarna, detta då banken bemer att det finns en fortsatt oro på
bostadsmarknaden. rför flyttades en vikt om 5 procent fn scenario 3 till
scenario 4.
Revideringen av den framåtblickande informationen föranledde en ökning i
förlustreserveringar om 14 mnkr i slutet första kvartalet, en ökning om 7 mnkr
i slutet av andra kvartalet samt en minskning om 16 mnkr i slutet av fjärde
kvartalet. Revideringen av den framåtblickande informationen i slutet av
tredje kvartalet gav en neutral effekt.
rutöver har en ökad exponering och en något högre kreditrisknivå observe-
rats för byggnadskreditiv under året, vilket bidragit med en ökning i förlustre-
serveringar om 15 mnkr. De realiserade prisfallen för småhus och bostadsrät-
ter, som konstaterades i augusti och oktober vid omindexeringen av mark-
nadsvärdena, föranledde en ökning i förlustreserveringar om 4 mnkr respek-
tive 20 mnkr. Även ökade räntekostnader för privatpersoner har resulterat i
ökade förlustreserveringar om 17 mnkr på grund av riskklassmigrationer. I
november lästes det in ny kreditupplysningsinformation. Den nya kreditupp-
lysningen visade över lag på bättre återbetalningsrmåga men resulterade i
ett visst inflöde till kreditsteg 2 och därmed ökade förlustreserveringar om 5
mnkr.
Per 31 december 2022 uppgår förlustreserveringarna till 214 mnkr, jämfört
med 149 mnkr per 31 december 2021. I tabellen ovan återges den framåtblick-
ande informationen bestående av en sammanvägning av de fyra scenarierna
med prognoser av de makroekonomiska faktorer som tillämpas i nedskriv-
ningsmodellen. SBAB har under 2022 tätt följt upp kreditriskexponeringen i
portföljen med anledning av den fortsatta oron på bostadsmarknaden och en
osäker omvärld. De underliggande kreditriskmodeller som används för beräk-
ning av ECL, som i stor utsträckning baseras på kundernas betalningsskötsel
och säkerheternas marknadsvärden, har trots hög inflation med häftiga ränte-
uppgångar samt realiserade prissänkningar för småhus och bostadsrätter
endast visat på en begränsad ökad kreditrisk under året. Banken är därför
komfortabel med storleken på förlustreserveringarna om totalt 214 mnkr
(149) per den 31 december 2022.
Inga manuella justeringar av ECL har bemts varit nödvändiga under året.
Noter
98 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Övergripande kreditkvalitet
Kreditkvaliteten i SBAB:s utlåning är trots de rådande omsndigheterna fort-
satt god och kreditriskerna i utlåningen till privatpersoner är låga. Bankens
kreditgivning till privatpersoner grundar sig på en gedigen kreditprövnings-
process som klargör huruvida en kund har de ekonomiska förutsättningar som
krävs för att klara av sitt åtagande. FI:s årliga boneunderkning, med data
från 2021, visar att nya bolånetagare överlag fortfarande har goda marginaler
för att klara betalningarna på sina lån även i ett sämre ekonomiskt läge. Vid
utgången av 2022 uppgick den genomsnittliga beningsgraden (LTV) i bolå-
neportföljen till 59 procent (55) och det genomsnittliga bonet till 1,9 mnkr
(1,8). LTV i nyutlåningen uppgick vid slutet av året till 71 procent (68) och
skuldkvoten till 3,7 (3,9).
Kreditkvaliteten i SBAB:s utlåning till fastighetsbolag, bostadsutvecklare
och bostadsrättsföreningar (brf) bedöms också som god. För fastighetsbolag
och brf uppgick genomsnittlig LTV vid utgången av 2022 till 62 (63) respek-
tive 33 procent (36). Vid kreditgivning inom detta affärsområde sker en
bedömning om kundernas förmåga att generera stabila kassaflöden över tid
samt om betryggande säkerheter kan ställas. . På grund av den makroekono-
miska utvecklingen med hög inflation med häftiga ränteuppgångar samt oron
på bostadsmarknaden har banken proaktivt arbetat med att identifiera kun-
der som är eller kan bli särskilt ekonomiskt utsatta. Ingen väsentlig påverkan
för kunderna har ännu konstaterats. Banken bemer att det eventuellt kan
föreligga högre kreditrisk hos bygg- och projektutvecklingsföretag samt fast-
ighetsbolag som är mer kapitalmarknadsberoende med refinansieringsbehov
i närtid. Detsamma gäller för brf med betydande inkter från hyreslokaler.
Det är endast en begnsad del av exponeringarna i SBAB:s utlåning som är
föremål för denna eventuellt högre kreditrisk. Inga individuella reserveringar
och endast ett fåtal manuella justeringar i kunders riskklasser inom afrsom-
rådet har varit nödvändiga under året .
Klimatrisker vid mätning av kreditrisk
De underliggande kreditriskmodellerna som används inom ramen för IRK-sys-
temet samt i nedskrivningsmodellen inkluderar för närvarande inga förkla-
rande variabler som är direkt kopplade till klimatrisker. Däremot finns det för-
klarande variabler som avspeglar konsekvenser av realiserade klimatrisker,
som exempelvis LTV för säkerheternas marknadsvärden relaterat till fysiska
risker, samt betalningsskötsel för återbetalningsförga relaterat till omsll-
ningsrisker. Vidare finns det möjligheter att i nedskrivningsmodellen inklu-
dera makroekonomiska prognoser specifika för klimatrisker, något som ännu
inte bedömts vara nödvändigt. Banken kommer i takt med att ytterligare kli-
matdata blir tillgängliga identifiera och utvärdera väsentliga riskdrivare med
direkt koppling mot klimatrisk i de regelbundna modellöversynerna inom IRK
samt vid översyn av nedskrivningsmodellen.
Då SBAB:s affärsmodell uteslutande baseras på att finansierar bostäder är
översvämningsrisk och omställningsrisker kring energipriser identifierade
som de två primära klimatriskerna i utlåningsportföljen. Banken har under året
arbetat med nya upplysningskrav inom ESG om säkerheternas fördelning uti-
från energiklasser och energiprestanda samt hur stor andel av utlåningsport-
följen som bems vara känslig för påverkan av fysiska risker. Endast en
begränsad del av portföljen bems vara känslig för fysisk påverkan av över-
svämningar. Vidare har känslighetsanalyser genomförts avseende stressade
energipriser och potentiell påverkan i återbetalningsförga.
På grund av de ökade energipriser under 2022 har en uppdatering av drifts-
kostnader gjorts i boendekostnadskalkylen för privatpersoner. Motsvarande
uppdateringar har genomförts för kostnader för drift och underhåll som
används i kassaflödeskalkylerna för brf och fastighetsbolag. I övrigt har SBAB
inte noterat någon påverkan på kreditkvalitet, kreditriskexponeringar eller
återbetalningsförmåga till följd av varken fysiska klimatrisker eller omsll-
ningsrisker under året.
Utlåning till allmänheten fördelad på riskklass
SBAB:s utlåning till allnheten uppgick per den 31 december 2022 till 509
mdkr (467). Varje låntagare tilldelas en riskklass. Låntagare i fallissemang
nförs till C8 för fastighetsbolag och brf respektive R8 för privatpersoner.
Riskklass C0 avser lån till kunder med 0 procent i riskvikt vilka utgörs av
svenska kommuner. Transaktionskostnader, hänförliga till lån vilka har blivit
förmedlade av samarbetspartners, och uppläggningsavgifter för lån relate-
rade till afrsomdet Företag & Brf har tillsammans reducerat utlåningen till
allnheten med 2 mnkr. Detta har fördelats ut pro rata i tabellen .
Noter
99SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN
2022
Total Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R0/C0
R1/C1 225 396 –4 0 0 0 0 225 396 –4
R2/C2 152 453 –9 1 641 –1 0 0 154 094 –10
R3/C3 71 359 –15 4 787 –3 0 0 76 146 –18
R4/C4 25 100 –20 10 247 –11 0 0 35 347 –31
R5/C5 4 150 –12 10 168 –29 1 0 14 319 41
R6/C6 268 –2 2 699 –20 15 –1 2 982 –23
R7/C7 11 0 1 025 –26 122 –3 1 158 –29
R8/C8 0 0 0 0 233 –27 233 –27
Summa 478 737 –62 30 567 –90 371 –31 509 675 183
Garantier
1)
1 1 2
Summa 478 737 –61 30 567 –89 371 –31 509 675 –181
KONCERNEN
2021
Total Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R0/C0
R1/C1 233 932 –3 1 0 0 0 233 933 –3
R2/C2 130 244 –5 379 0 0 0 130 623 –5
R3/C3 55 150 –12 2 082 –2 0 0 57 232 –14
R4/C4 22 544 –15 7 538 –7 0 0 30 082 –22
R5/C5 4 204 –9 8 051 –21 1 0 12 256 –30
R6/C6 179 –1 1 595 –10 0 0 1 774 –11
R7/C7 11 0 1 038 –22 19 –1 1 068 –23
R8/C8 0 0 0 0 211 –30 211 –30
Summa 446 264 45 20 684 –62 231 –31 467 179 –138
Garantier
1)
1 2 0 3
Summa 446 264 44 20 684 –60 231 –31 467 179 –135
1)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen.
Noter
100 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN
2022
BOLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R1 126 000 –2 0 0 0 0 126 000 –2
R2 110 202 –4 134 0 0 0 110 336 –4
R3 58 892 –10 1 586 –2 0 0 60 478 –12
R4 24 284 –19 9 743 –10 0 0 34 027 –29
R5 4 101 –11 9 938 –27 1 0 14 040 –38
R6 246 –2 2 645 –18 15 –1 2 906 –21
R7 11 0 1 003 –22 121 –3 1 135 –25
R8 0 0 0 0 204 –15 204 –15
Summa 323 736 –48 25 049 –79 341 –19 349 126 –146
Garantier
1)
- 1 1
Summa 323 736 –48 25 049 –78 341 –19 349 126 145
KONCERNEN
2021
BOLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R1 141 962 –2 0 0 0 0 141 962 –2
R2 100 173 –3 153 0 0 0 100 326 –3
R3 46 717 –8 1 415 –1 0 0 48 132 –9
R4 22 267 –14 7 422 –7 0 0 29 689 –21
R5 4 149 –9 7 875 –19 1 0 12 025 –28
R6 177 –1 1 576 –10 0 0 1 753 –11
R7 10 0 883 –18 19 –1 912 –19
R8 0 0 0 0 184 –17 184 –17
Summa 315 455 –37 19 324 –55 204 -18 334 983 110
Garantier
1)
0 2 0 2
Summa 315 455 –37 19 324 –53 204 –18 334 983 –108
1)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen .
Noter
101SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN
2022
FÖRETAG & BRF Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
C0
C1 99 144 –2 0 0 0 0 99 144 –2
C2 41 730 –5 1 501 –1 0 0 43 231 –6
C3 11 768 –4 3 101 –1 0 0 14 869 –5
C4 610 0 382 0 0 0 992 0
C5 5 0 91 0 0 0 96 0
C6 19 0 12 0 0 0 31 0
C7 0 0 0 0 0 0 0 0
C8 0 0 0 0 19 –7 19 –7
Summa 153 276 –11 5 087 –2 19 –7 158 382 –20
Garantier
1)
1 1
Summa 153 276 –10 5 087 –2 19 –7 158 382 –19
KONCERNEN
2021
FÖRETAG & BRF Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
C0
C1 91 220 –1 0 0 0 0 91 220 –1
C2 29 404 –2 221 0 0 0 29 625 –2
C3 7 994 –4 644 –1 0 0 8 638 –5
C4 86 0 23 0 0 0 109 0
C5 8 0 88 0 0 0 96 0
C6 0 0 0 0 0 0 0 0
C7 0 0 142 –2 0 0 142 –2
C8 0 0 0 0 17 –7 17 –7
Summa 128 712 –7 1 118 –3 17 –7 129 847 –17
Garantier
1)
1 0 1
Summa 128 712 –6 1 118 –3 17 –7 129 847 –16
1)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen .
Noter
102 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN
2022
PRIVATLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R1 252 0 0 0 0 0 252 0
R2 521 0 6 0 0 0 527 0
R3 699 –1 100 0 0 0 799 –1
R4 206 –1 122 –1 0 0 328 –2
R5 44 –1 139 –2 0 0 183 –3
R6 3 0 42 –2 0 0 45 –2
R7 0 0 22 –4 1 0 23 –4
R8 0 0 0 0 10 –5 10 –5
Summa 1 725 –3 431 –9 11 –5 2 167 –17
Garantier
1)
Summa 1 725 –3 431 –9 11 –5 2 167 –17
KONCERNEN
2021
PRIVATLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R1 753 0 1 0 0 0 754 0
R2 666 0 5 0 0 0 671 0
R3 438 0 24 0 0 0 462 0
R4 191 –1 93 0 0 0 284 –1
R5 47 0 87 –1 0 0 134 –1
R6 2 0 19 –1 0 0 21 –1
R7 0 0 13 –2 0 0 13 –2
R8 0 0 0 0 10 –6 10 –6
Summa 2 097 –1 242 –4 10 –6 2 349 –11
Garantier
1)
0 0
Summa 2 097 –1 242 –4 10 –6 2 349 –11
1)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen .
Lån med förfallet obetalt belopp (> 5 dagar)
Tabellen beskriver lån med förfallen obetalt belopp. Samtliga belopp är förde-
lade på segment. Lån med förfallna belopp i flera tidsintervall redovisas i sin
helhet i det äldsta tidsintervallet. 99,9 procent (99,9) av utlåningen vid
utgången av 2022 hade varken något förfallet obetalt belopp eller bedömdes
som osäker.
KONCERNEN
2022 2021
mnkr Bolån Företag & Brf Privatlån Summa Bolån Företag & Brf Privatlån Summa
Förfallna 5–30 dagar
1)
11 3 0 14 5 5
Förfallna 31–60 dagar 276 5 281 59 4 63
Förfallna 61–90 dagar 41 1 42 27 142 1 170
Förfallna 91–180 dagar 54 3 57 24 2 26
Förfallna över 181 dagar 45 4 49 47 3 50
Summa 427 3 13 443 162 142 10 314
1)
För första tidsintervallet har valts att inte ta hänsyn till förfallna fordringar upp till fem dagar före den dag per vilken analysen sker, för att ej erhållen betalning
som orsakats av helgdagar inte ska störa analysen.
Noter
103SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Utlåning till allmänheten
I följande tabeller visas förändringar med avseende på utlåning brutto och för-
lustreserveringar under perioden för respektive segment. Några kommentarer
för posterna som redovisas i tabellen:
Flytt till kreditsteg – Flyttarna mellan kreditstegen visar ursprungliga
belopp vid inende period för lån som har migrerat.
Omvärdering av reservering – Nettoförändringar i belopp för respektive kre-
ditsteg. Detta inkluderar den förändring som uppkommer vid flytt mellan
kreditsteg.
Nyutlåning, netto – De lån som har tillkommit under perioden. Ett nytt lån
som under perioden blir kreditförsämrad kommer följaktligen redovisas
under kreditsteg 3.
Amortering och lösen – De lån som har försvunnit från balansräkningen
under perioden och som inte är bortskrivna p.g.a. konstaterade förluster.
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster – Konstaterade kreditrluster
som har inträffat under perioden.
Övrigt – Residual post.
KONCERNEN
2022
TOTAL Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 446 264 45 20 684 –62 231 –31 467 179 –138
Flytt till kreditsteg 1 12 269 –27 –12 233 26 –36 1 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –15 229 3 15 260 –5 –31 2 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –91 0 –199 3 290 –3 0 0
Omvärdering av reservering –398 35 67 –39 –8 –10 –339 –14
Nyutlåning, netto
1)
80 784 –29 12 039 –31 20 –1 92 843 –61
p
Försäljning
Amortering –1 391 –165 –1 –1 557
Lösen 43 452 6 4 886 11 –87 5 48 425 22
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster 0 0 0 0 –7 4 –7 4
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
0 –5 0 7 0 2 4
Förändring av modell/metod
Övrigt –19 –19
Utgående balans 478 737 –62 30 567 –90 371 –31 509 675 –183
KONCERNEN
2021
TOTAL Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 403 531 –45 19 214 –73 241 –33 422 986 151
Flytt till kreditsteg 1 11 444 –29 –11 419 28 –25 1 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –9 548 3 9 578 –4 –30 1 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –52 0 –90 2 142 –2 0 0
Omvärdering av reservering 1 680 34 –72 –14 –3 –8 1 605 12
Nyutlåning, netto
1)
86 353 –20 8 097 –18 2 0 94 452 –38
p 0 0 0
Försäljning 0 0
Amortering –953 0 189 0 –2 0 –1 144 0
Lösen 46 191 9 4 435 13 –81 4 –50 707 26
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster 0 0 0 0 –13 6 –13 6
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
3 4 0 0 7
Förändring av modell/metod
Övrigt 0 0 0 0 0 0
Utgående balans 446 264 –45 20 684 –62 231 –31 467 179 –138
1)
Nettobeloppet är lånets totala belopp minus eventuella interna flyttar från andra lån.
2)
Förändring av riskparametrar under perioden inkluderar även förändring av framåtblickande information .
Noter
104 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN
2022
BOLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 315 455 –37 19 324 –55 204 –18 334 983 –110
Flytt till kreditsteg 1 11 572 –25 11 536 24 –36 1 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –12 379 3 12 408 –4 –29 1 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –87 0 –190 3 277 –3 0 0
Omvärdering av reservering –5 822 27 –310 –38 –4 –7 –6 136 –18
Nyutlåning, netto
1)
46 887 –22 8 906 –27 18 –1 55 811 –50
p
Försäljning
Amortering –827 –59 –1 –887
Lösen –31 060 6 –3 494 8 –85 4 –34 639 18
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster 0 0 0 0 –3 2 –3 2
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
0 10 2 12
Förändring av modell/metod
Övrigt –3 –3
Utgående balans 323 736 48 25 049 –79 341 –19 349 126 –146
KONCERNEN
2021
BOLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 293 504 –38 17 224 –65 210 –19 310 938 –122
Flytt till kreditsteg 1 9 994 –27 –9 970 26 –24 1 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –8 646 2 8 674 –3 –28 1 0 0
Flytt till kreditsteg 3 49 0 –83 2 132 –2 0 0
Omvärdering av reservering –3 744 34 –145 –13 –2 –7 –3 891 14
Nyutlåning, netto
1)
59 832 –18 7 328 –16 2 67 162 –34
p
Försäljning
Amortering –389 0 –33 0 –1 0 –423 0
Lösen –35 047 8 3 671 12 –79 5 –38 797 25
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster 0 0 0 –6 2 –6 2
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
2 2 1 0 5
Förändring av modell/metod
Övrigt 0 0 0 0 0
Utgående balans 315 455 –37 19 324 –55 204 –18 334 983 –110
1)
Nettobeloppet är lånets totala belopp minus eventuella interna flyttar från andra lån.
2)
Förändring av riskparametrar under perioden inkluderar även förändring av framåtblickande information .
Noter
105SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Noter
A RKRK IK SK T S EK SE FI
KONCERNEN
2022
FÖRETAG & BRF Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
Utlåning
Utlåning
Utlåning
Utlåning
mnkr
brutto Reserv
brutto Reserv
brutto Reserv
brutto Reserv
Ingående balans 128 712 –7 1 118 –3 17 –7 129 847 –17
Flytt till kreditsteg 1 571 –1 –571 1 0 0 0 0
Flytt till kreditsteg 2 –2 671 0 2 671 0 0 0 0 0
Flytt till kreditsteg 3 0 0 –3 0 3 0 0 0
Omvärdering av reservering 5 749 5 443 0 –1 0 6 191 5
Nyutlåning, netto
1)
33 354 –5 2 847 –1 0 0 36 201 –6
p
Försäljning
Amortering –486 –93 0 –579
Lösen –11 937 0 –1 325 2 0 0 –13 262 2
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
–3 –1 0 –4
Förändring av modell/metod
Övrigt –16 –16
Utgående balans 153 276 –11 5 087 –2 19 –7 158 382 –20
KONCERNEN
2021
FÖRETAG & BRF Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
Utlåning
Utlåning
Utlåning
Utlåning
mnkr
brutto Reserv
brutto Reserv
brutto Reserv
brutto Reserv
Ingående balans 107 805 –5 1 741 –4 18 –8 109 564 –17
Flytt till kreditsteg 1 1 308 0 –1 308 0 0 0 0 0
Flytt till kreditsteg 2 799 0 799 0 0 0 0 0
Flytt till kreditsteg 3 0 0 0 0 0 0 0 0
Omvärdering av reservering 5 795 –2 110 0 –1 1 5 904 –1
Nyutlåning, netto
1)
25 672 –2 635 –1 0 0 26 307 –3
p 0 0 0 0 0
Försäljning 0 0 0 0 0
Amortering 470 0 –149 0 0 0 –619 0
Lösen –10 599 1 –710 1 0 0 –11 309 2
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster 0 0 0 0 0 0 0 0
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
1 1 0 0 2
Förändring av modell/metod
Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0
Utgående balans 128 712 –7 1 118 –3 17 –7 129 847 –17
1)
Nettobeloppet är lånets totala belopp minus eventuella interna flyttar från andra lån.
2)
Förändring av riskparametrar under perioden inkluderar även förändring av framåtblickande information .
106 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
KONCERNEN
2022
PRIVATLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 2 097 –1 242 –4 10 –6 2 349 –11
Flytt till kreditsteg 1 126 –1 –126 1 0 0 0 0
Flytt till kreditsteg 2 179 0 181 –1 –2 1 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –4 0 –6 0 10 0 0 0
Omvärdering av reservering –325 2 –66 –1 –3 –3 –394 –1
Nyutlåning, netto
1)
543 –2 286 –3 2 0 831 –5
p
Försäljning
Amortering –78 –13 0 –91
Lösen 455 0 –67 1 –2 1 –524 2
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster 0 0 0 0 –4 2 –4 2
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
–1 –2 0 0 –4
Förändring av modell/metod
Övrigt
Utgående balans 1 725 –3 431 –9 11 –5 2 167 –17
KONCERNEN
2021
PRIVATLÅN Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans 2 222 –2 249 –4 13 –6 2 484 –12
Flytt till kreditsteg 1 142 –2 –141 2 –1 0 0 0
Flytt till kreditsteg 2 105 0 106 –1 –1 1 0 0
Flytt till kreditsteg 3 –3 0 –6 0 9 0 0 0
Omvärdering av reservering –369 3 40 –2 –2 –3 411 –2
Nyutlåning, netto
1)
849 –1 135 –1 0 0 984 –2
p
Försäljning
Amortering –94 0 –7 0 0 0 –101 0
Lösen –545 1 –54 1 –2 –1 –601 1
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster 0 0 0 0 –6 4 –6 4
Förändring av riskparametrar under perioden
2)
0 1 –1 0 0
Förändring av modell/metod
Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0
Utgående balans 2 097 –1 242 –4 10 –6 2 349 –11
1)
Nettobeloppet är lånets totala belopp minus eventuella interna flyttar från andra lån.
2)
Förändring av riskparametrar under perioden inkluderar även förändring av framåtblickande information.
Noter
107SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN
2022
LÅNELÖFTEN OCH FÖRLUSTRESERVERINGAR Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Ingående balans 69 329 10 332 1 0 0 69 661 11
Flytt till kreditsteg 1
Flytt till kreditsteg 2 –874 0 874 0 0
Flytt till kreditsteg 3
Omvärdering av reservering –3 238 8 –611 2 –3 849 10
Nyutlåning, netto 43 357 21 1 512 6 44 869 27
Bortskrivning, lösen m.m –63 116 –6 –240 0 –63 356 –6
Förändring av riskparametrar under perioden
1)
–10 –1 –11
Förändring av modell/metod
Utgående balans 45 458 23 1 867 8 0 0 47 325 31
KONCERNEN
2021
LÅNELÖFTEN OCH FÖRLUSTRESERVERINGAR Kreditsteg 1 Kreditsteg 2 Kreditsteg 3 Total
mnkr
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Ingående balans 58 644 9 695 11 0 0 59 339 20
Flytt till kreditsteg 1
Flytt till kreditsteg 2 –170 0 170 0 0 0
Flytt till kreditsteg 3
Omvärdering av reservering -1 733 –3 –311 –3 –2 044 –6
Nyutlåning, netto 68 407 10 223 1 68 630 11
Bortskrivning, lösen m.m -55 819 –6 445 –10 –56 264 –16
Förändring av riskparametrar under perioden
1)
0 2 0 2
Förändring av modell/metod
Utgående balans 69 329 10 332 1 0 0 69 661 11
1)
Förändring av riskparametrar under perioden inkluderar även förändring av framåtblickande information .
Modifierade lån, lån med omförhandlade villkor
n kan undantagsvis omförhandlas utom låneavtalet till exempel till följd av
att kundernas finansiella ställning försämrats eller att kunderna fått andra
finansiella problem. Sådana lån följs särskilt upp och benämns modifierade till-
gångar i enlighet med IFRS 9. Inga modifierade lån under 2022 har bedömts vara
väsentliga och har därför inte lett till bortbokning och nya redovisningstillfällen.
Noter
108 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Modifierade lån, lån med omförhandlade villkor i kreditsteg 2 och 3 (som ej lett till bortbokning)
KONCERNEN
2022
mnkr Bolån Företag & Brf Privatlån Total
Upplupet anskaffningsvärde före modifiering 1 331 1 1 332
Modifieringsvinst/förlust, netto 0 0 0
Upplupet anskaffningsvärde efter modifiering 1331 1 1 332
Varav redovisat värde före reserv på tillgång som flyttat från
kreditsteg 2 eller 3 till kreditsteg 1 431 0 431
KONCERNEN
2021
mnkr Bolån Företag & Brf Privatlån Total
Upplupet anskaffningsvärde före modifiering 216 0 216
Modifieringsvinst/förlust, netto 0 0 0
Upplupet anskaffningsvärde efter modifiering 216 0 216
Varav redovisat värde före reserv på tillgång som flyttat från
kreditsteg 2 eller 3 till kreditsteg 1 34 0 34
RK:2 Kreditrisk i finansverksamheten
Kreditrisk i finansverksamheten är risken att en motpart inte kan fullfölja sina
betalningsförpliktelser. Kreditrisk uppsr dels i form av motpartsrisk för de
derivat- och repokontrakt SBAB ingår för att hantera finansiella risker och
dels i form av placeringsrisk till följd av investeringar i likviditetsportföljen och
placering av överskotts likviditet.
SBAB-koncernens motparter utgörs av banker och kreditinstitut och den
underliggande exponeringen i denna not inbegriper placeringar,
derivatkontrakt och repokontrakt. Limiterna fastslls av styrelsens kredit-
utskott inom ramen för av styrelsen fastsllt ramverk. Utnyttjad limit beräk-
nas som exponeringen från finansiella derivatinstrument, repokontrakt och
placeringar. För derivat- respektive repokontrakt inkluderas effekten av
kerheter som sllts eller mottagits under CSA- respektive GMRA-avtal i
den totala exponeringen. För derivatkontrakt beräknas även ett överskju-
tande belopp för framtida möjliga riskförändringar. För de motparter som även
är lånekunder samordnas limiten med kreditlimiten. Motpartslimiterna kan
fastsllas för en tidsperiod om längst ett år innan ny prövning ska ske. Kredit-
utskottets beslut ska redovisas till styrelsen vid nästkommande styrelse-
möte. Samtliga av SBAB:s mot parter har rating från Moody’s eller Standard &
Poor’s.
Limitutnyttjande per ratingkategori
KONSOLIDERAD SITUATION MODERBOLAGET
2022 2021 2022 2021
mnkr Limit Utnyttjad limit Limit Utnyttjad limit Limit Utnyttjad limit Limit Utnyttjad limit
AAA
AA– till AA+ 8400 2261 8 400 2 179 8400 2256 8 400 2 136
A– till A+ 16450 2793 16 850 3 958 16450 2169 16 850 3 667
Lägre än A– 2200 8 2 300 21 2200 8 2 300 21
Saknar rating
Summa 27050 5062 27 550 6 158 27050 4433 27 550 5 823
Tabellen ”Limitutnyttjande per ratingkategori” åskådligr limit respektive
utnyttjad limit för SBAB:s derivatmotparter. Limiterna per derivatmotpart
föress av SBAB:s Treasury och fastslls av styrelsens kreditutskott inom
ramen för av styrelsen fastsllt ramverk. Värdena i tabellen är en aggreger-
ing av enskilda derivat motparters totala exponering och limit för respektive
ratingkategori.
Noter
109SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Belåningsbara statsskuld förbindelser m.m., Obligationer och andra
räntebärande värdepapper, fördelade efter rating
Tabellerna nedan visar en analys av utlåning till kreditinstitut, belåningsbara
statsskuldförbindelser, obligationer och andra räntebärande värdepapper för-
delade efter lägsta rating per den 31 december 2022 respektive 31 december
2021 baserat på Standard & Poor’s rating eller motsvarande.
KONSOLIDERAD SITUATION
2022
mnkr
Säkerställda
obligationer
Stats-
garanterade
värdepapper
Mellanstatliga
enheter
Icke-statliga
offentliga
enheter Total
AAA 40 232 32 529 2 297 8 456 83 514
AA– till AA+ 226 441 497 2 698 3 862
A– till A+
Lägre än A–
Summa 40 458 32 970 2 794 11 154 87 376
Reserveringar för förväntade kreditförluster 0 0 0 0 0
Summa efter reserver 40 458 32 970 2 794 11 154 87 376
KONSOLIDERAD SITUATION
2021
mnkr
Säkerställda
obligationer
Stats-
garanterade
värdepapper
Mellanstatliga
enheter
Icke-statliga
offentliga
enheter Total
AAA 31 022 25 098 2 867 9 997 68 984
AA– till AA+ 436 464 2 919 3 819
A– till A+
Lägre än A–
Summa 31 022 25 534 3 331 12 916 72 803
Reserveringar för förväntade kreditförluster 0 0 0 0 0
Summa efter reserver 31 022 25 534 3 331 12 916 72 803
Belåningsbara statsskuldförbindelser, obligationer och andra räntebärande värdepapper, geografisk fördelning
KONSOLIDERAD SITUATION
2022
mnkr Sverige Övriga EU Övriga Summa
Säkerställda obligationer 23 968 10 849 5 641 40 458
Statsgaranterade värdepapper 29 445 3 525 32 970
Mellanstatliga enheter 2 794 2 794
Icke-statliga offentliga enheter 7 395 3 758 11 153
Summa per 2022-12-31 60 808 20 926 5 641 87 375
Summa per 2021-12-31 48 335 19 316 5 152 72 804
Noter
110 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Maximal kreditriskexponering i Finansverksamheten
KONSOLIDERAD SITUATION
Ingen hänsyn till erhållna säkerheter
eller annan kreditförstärkning
Med hänsyn till erhållna säkerheter
eller annan kreditförstärkning
mnkr 2022 2021 2022 2021
Utlåning till kreditinstitut 20 091 643 20 091 643
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 29 886 22 549 29 886 22 549
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 57 490 58 180 57 490 58 180
Derivatinstrument 15 943 6 920 7 707 4 178
Summa 123 410 88 292 115 174 85 550
Ställda och mottagna säkerheter under säkerhets avtal, per bolag
KONSOLIDERAD SITUATION
2022 2021
mnkr Ställda säkerheter Mottagna säkerheter Ställda säkerheter Mottagna säkerheter
SBAB 139 8 236 556 2 742
SCBC 0 0 0 0
Motpartsrisk
Motpartsrisk är risken att SBAB:s finansiella motparter inte kan fullgöra sina
åtaganden i ingångna derivat- och repokontrakt och utgörs framförallt av
exponeringar mot välrenommerade och etablerade banker. Exponeringen är
till över vägande del säkrad genom säkerhetsavtal, genom vilka motparten
ställer säkerheter i syfte att reducera nettoexponeringen. I enlighet med
SBAB:s kreditinstruktion fastställs kreditrisklimiter av SBAB:s kreditutskott
för samtliga motparter i finansverksamheten.
För att begränsa den potentiella motpartsrisken i derivattransaktioner med
icke standardiserade derivatinstrument som inte clearas av kvalificerade cen-
trala motparter godkända av en berig myndighet (enligt förordning (EU) nr
648/2012), ska ett ramavtal ins med motparten. Ramavtalet, ett ISDA Mas-
teravtal eller annat likrdigt avtal med bestämmelser om slutavräkning, kom-
pletteras i de flesta fall med ett till hörande säkerhetsavtal, så kallat Credit
Support Annex (CSA). För de motparter som SBAB och SCBC inr derivatav-
tal med ska det alltid finnas ett säkerhetsavtal. Ramavtalen möjligr rätten
för parterna att kvitta fordringar mot skulder vid ett betalningsfallissemang.
Uppföljning av motpartsrisk sker dagligen för samtliga motparter. Avstäm-
ning sker dagligen eller veckovis där säkerhetsavtal har ingåtts. De derivattran-
saktioner som ingås med externa motparter görs till övergande del med
moderbolaget som motpart där CSA sms av dagligen med samtliga motpar-
ter. När säkerhetsavtal finns slls säkerheter för att reducera nettoexpone-
ringen. I samtliga förekommande fall är de sllda och mottagna säkerheterna i
form av kontanter som medför en ägarrättsövergång, vilket innebär att den part
som tar emot säkerheterna har rätt att fritt disponera över dem i sin verksam-
het. Effekterna av ställda och mottagna säkerheter visas närmare i not
FI
3.
SBAB medverkar i beräkningen av den dagliga referensntan STIBOR
(Stockholm Interbank Offered Rate) för den svenska marknaden. STIBOR är
en referensränta som visar ett genomsnitt av de räntesatser som ett antal
banker verksamma på svenska penningmarknaden är villiga att låna ut till var-
andra utan säkerhet under olika löptider.
Under 2016 blev det enligt EMIR (European Markets Infrastructure Regula-
tion) regelverket obligatoriskt för SBAB att cleara räntederivat via centrala
motparter, även kallade clearinghus. Syftet med clearinghus är att agera som
en motpart för köpare och säljare samt medverka till att betalningsförpliktel-
ser fullföljs.
Noter
111SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Utlåning till kreditinstitut, belåningsbara statsskuldförbindelser, obligationer och andra räntebärande värdepapper
KONSOLIDERAD SITUATION
2022
Finansiella tillgångar
redovisade till upplupet
anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via övrigt
totalresultat
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via resultat-
räkningen
Kreditsteg 1 Kreditsteg 1 Total
mnkr
Värde-
papper
brutto
Reserv Värdepapper brutto Värdepapper brutto
Värde-
papper brutto Reserv
Ingående balans 38 905 –1 43 784 859 83 548 –1
Kassakonto förändringar –6 595 –6 595
p 45 754 1 464 352 1 510 106
Försäljning –278 0 714 –992 0
Förfall –30 005 0 –1 444 266
–178 –1 474 449 0
Bortskrivning, lösen m.m.
Förändring av risk parametrar under perioden
Förändring av modell/metod
Valutaomvärdering 1 664 329 14 2 007
Övrigt
1)
–1 060 –1 530 –33 –2 623
Utgående balans 48 385 –1 61 955 662 111 002 –1
KONSOLIDERAD SITUATION
2021
Finansiella tillgångar
redovisade till upplupet
anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via övrigt
totalresultat
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via resultat-
räkningen
Kreditsteg 1 Kreditsteg 1 Total
mnkr
Värde-
papper
brutto
Reserv Värdepapper brutto Värdepapper brutto
Värde-
papper brutto Reserv
Ingående balans 39 940 –1 35 033 1 577 76 550 –1
Kassakonto förändringar 3 615 3 615
p 364 417 0 559 403 923 820 0
Försäljning 450 0 –1 260 –1 710 0
Förfall –368 916 0 –549 115 –612 –918 643 0
Bortskrivning, lösen m.m.
Förändring av risk parametrar under perioden
Förändring av modell/metod
Valutaomvärdering 684 102 –71 715
Övrigt
1)
–385 0 –379 –35 –799 0
Utgående balans 38 905 –1 43 784 859 83 548 –1
1)
Orealiserade förändringar i verkligt värde utöver valutakursomvärderingen .
Noter
112 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
RK:3 Likviditetsrisk
Likviditetsrisk avser risken att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser
vid tidpunkten för förfall, utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel
ökar avsevärt. SBAB-koncernen har sedan länge identifierat vikten av en väl
fungerande och proaktiv likviditetsriskhantering. SBAB:s likviditetsriskhante-
ring beskrivs nedan.
Bred och diversifierad upplåning
Då SBAB-koncernen har en aktiv internationell kapitalmarknadsnärvaro
sedan 1989 innebär detta att SBAB:s varurke är väl etablerat. SBAB-kon-
cernen har, genom SCBC, tillgång till den säkerställda obligationsmarknaden
såväl inom Sverige som internationellt. Utöver att ge ut obligationer finansie-
rar sig SBAB med inlåning från allmänheten.
Likviditetsreserven
För att försäkra sig om likviditet i tider då normal marknadsuppning inte
fungerar tillfredsställande eller vid utfden av inning har SBAB en likvidi-
tetsportfölj. Portljen fungerar som en buffert då innehaven i portljen kan
omttas för att frigöra likviditet genom repor eller förljning av delar av
portföljen. Likviditetsportljen fyller även en affärsnytta vid normala mark-
nadsrhållanden i form av bryggfinansiering vid skuldförfall samt att tillgo-
dose intradagslikviditet.
Innehavet i portljen är långsiktigt och besr i huvudsak av likvida ränte-
rande värdepapper med hög rating där 100 procent av portföljens innehav
kan användas som säkerhet vid repor hos Riksbanken eller Europeiska Cen-
tralbanken (ECB). Storleken på SBAB:s innehav av ett enskilt värdepapper
som andel av total utesende volym är dessutom limiterat i syfte att minska
koncentrationsrisken.
Likviditetsreserven definieras som reservvärdet av likviditetsportföljen
och övriga likvida kortfristiga placeringar. Vid beräkningen av reservrdet på
de värdepapper som ingår i likviditetsreserven tillämpar SBAB-koncernen de
värderingsavdrag som är fastställda enligt ”Riksbankens anvisningar för
säkerhetshantering” i regelverket för RIX och Penningpolitiska Instrument
samt ECB list of eligible marketable assets.
Per den 31 december 2022 bestod SBAB:s likviditetsreserv exklusive
ställda säkerheter av 87,9 mdkr (82,3 mdkr reservvärde hos Riksbanken eller
ECB) med en snittlöptid om 2,42 år (2,47). Därutöver utgör icke ianspråk taget
emissionsutrymme för säkerställda obligationer en ytterligare reserv som inte
ingår vid bekning av likviditetsriskmåtten nedan.
Likviditetsreserv
KONSOLIDERAD SITUATION
2022-12-31 2021-12-31
Fördelning valutaslag Fördelning valutaslag
mdkr Total SEK EUR USD Övrigt Total SEK EUR USD Övrigt
Level 1
Level 1 tillgångar 84,4 66,4 15,9 2,1 79,6 60,6 14,8 4,2
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 4,7 4,7 11,5 11,5
Värdepapper utgivna eller garanterade av stat,
centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och
internationella organisationer 33,7 27,9 5,2 0,6 28,1 20,7 5,5 1,9
Värdepapper utgivna av kommuner och PSE 11,5 4,0 6,0 1,5 12,8 4,8 5,8 2,2
Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 34,5 29,8 4,7 27,2 23,6 3,5 0,1
Övriga tillgångar
Level 2
Level 2 tillgångar 3,5 3,2 0,3 2,7 2,4 0,3
Level 2A tillgångar 3,5 3,2 0,3 2,7 2,4 0,3
Värdepapper utgivna eller garanterade av stat,
centralbanker, kommuner och PSE
Säkerställda obligationer med hög kvalitet 3,5 3,2 0,3 2,7 2,4 0,3
Företagsobligationer (lägst AA- rating)
Övriga tillgångar
Level 2B tillgångar
Värdepapperiseringar (ABS)
Säkerställda obligationer med hög kvalitet
Företagsobligationer (A+ till BBB rating)
Aktier
Övriga tillgångar
Likviditetsreserv 87,9 69,6 16,2 2,1 82,3 63,0 15,1 4,2
Noter
113SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Kontinuerlig övervakning av likviditetsrisken
En proaktiv och kontinuerlig likviditetsplanering i relevanta valutor, aktiv skuld-
förvaltning samt storleken, innehållet och hanteringen av likviditetsreserven
är nyckelfaktorer i SBAB:s likviditetsriskhantering. Genom att se upplånings-
verksamheten som en naturlig del i såväl det operativa arbetet som den stra-
tegiska planeringen av likviditetsrisken undviks koncentrationer av alltför
stora uppningsförfall. Ytterligare ett viktigt led i den löpande likviditetsrisk-
hanteringen är att kontinuerligt bevaka och testa likviditetsreservens prak-
tiska likviditetsvärde på andrahandsmarknaden.
Likviditetsriskmått – kortfristig likviditetsrisk
Risken för att på kort sikt drabbas av brist på likviditet bemns inom SBAB
som kortfristig likviditetsrisk. SBAB följer regelbundet ett flertal olika mått på
kortfristig likviditetsrisk. Ett av dessa är likviditetstäckningskvoten definie-
rad enligt EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61. Likvidi-
tetsckningskvoten är ett mått på till vilken grad likviditetsreserven täcker
ett 30 dagars nettokassautflöde i ett stressat scenario. Enligt regelverket ska
måttet uppgå till minst 100 procent för alla valutor konsoliderat. Måttet upp-
gick per den 31 december 2022, inom parentes anges 2021-12-31, till 250 pro-
cent (228) på konsoliderad nivå, och till 7 045 procent (6 415) respektive 1 335
procent (938) i EUR respektive USD. Under 2022 har likviditetstäckningskvo-
ten på konsoliderad nivå aldrig understigit 155 procent (173).
Utöver regelverksstyrda likviditetsriskmått har SBAB ett antal interna
mått. Bl.a. mäts och stresstestas likviditetsrisken genom att summera det
maximala tänkbara behovet av likviditet för varje dag framåt. Detta mått på
likviditetsrisken benämns överlevnadshorisonten. Beräkningarna baseras
ett krisscenario där all utlåning antas förlängas, vilket innebär att ingen likvi-
ditet tillförs genom lösen, och ingen finansiering finns att tillgå. Inlåning från
allmänheten behandlas med ett konservativt antagande, där uttag ur portföl-
jen fördelas över tiden baserat på historiska förändringar. På så sätt kan det
maximala behovet av likviditet för varje given period i framtiden identifieras
och nödvändig likviditetsreserv fastställas. Överlevnadshorisonten motsvarar
det antal dagar som likviditetsreserven täcker det maximala utödet och är
limiterad till att vid varje given tidpunkt uppgå till minst 180 dagar på konsoli-
derad valutanivå.
Per den 31 december 2022, inom parentes anges 2021-12-31, uppgick över-
levnadshorisonten till 347 dagar (254) på konsoliderad nivå, och till 172 dagar
(168) i SEK samt 1 500 dagar (1 700) i EUR respektive 129 dagar (159) i USD.
Under 2022 underskred överlevnadshorisonten aldrig dagar 250 (254) på kon-
soliderad nivå.
Utöver ovansende mått begränsas även den kortfristiga likviditetsrisken
av ytter ligare interna limiterade mått.
Likviditetsriskmått – strukturell likviditetsrisk
Strukturell likviditetsrisk är ett mått på skillnader i löptidsstruktur mellan till-
gångar och skulder, avseende kapitalbindningstid, vilket på längre sikt riskerar
att leda till likviditetsbrist. SBAB har som målsättning att ha en diversifierad
upplåning. SBAB-koncernen har valt en konservativ hantering av uppningen.
En större andel av kommande förfall förfinansieras och andelen kortfristig
upplåning av den totala uppningen hålls på en låg nivå. SBAB arbetar aktivt
med att sprida tidpunkterna för skuldförfallen jämnt, samtidigt som skulder-
nas löptid förlängs. Övervakning av kommande förfall, återköp, byten och för-
finansiering utgör viktiga delar i den praktiska hanteringen för att minska ris-
ken.
SBAB begränsar beroendet av marknadsfinansiering genom en limit avse-
ende relationen mellan inlåning från allmänheten och utlåning till allmänheten.
Relationen uppgick per den 31 december 2022 till 36 procent (31) jämfört med
en limit på 28 procent.
Vidare säkras tillgången till upplåning genom säkerställda obligationer
genom att kontrollera att översäkerheterna (OC-nivån) i den säkerställda poo-
len vid var tidpunkt, även i stressade förllanden, överstiger Moody’s krav för
Aaa-rating. Den 31 december 2022 uppgick OC-nivån till 25,4 procent.
SBAB mäter även sin strukturella likviditetsrisk genom ett mått för löptids-
matchning, som mäter förhållandet mellan löptiden på tillgångar och skulder
från ett likviditetsperspektiv vid olika framtida tidpunkter. Detta kan ses som
SBAB:s interna variant på Net Stable Funding Ratio (NSFR), där den likvidi-
tetsmässiga löptiden på in- och utlåning skattas med hjälp av SBAB:s egna
statistiska modeller, som grundas på historisk data över beteendet hos
SBAB:s kunder. Måttet är limiterat till att vid tidpunkten ett år uppgå till minst
90 procent på konsoliderad nivå, 60 procent för USD samt valutor där skulden
överskrider 5 procent av den totala skulden. Per den 31 december 2022 upp-
gick löptidsmatchningen till 143 procent (135) på konsoliderad nivå, och till
131 procent (130) i SEK samt 143 procent (146) i EUR respektive 83 procent
(92) i USD.
NSFR enligt Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) 2019/876
("CRR2") uppgick till 127,9 procent (128,6).
Av tabellerna ”Löptider för säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar”
respektive ”ptider för finansiella tillgångar och skulder” framr hur SBAB:s
framtida kassaflöden såg ut per den 31 december 2022 respektive 31 decem-
ber 2021 såväl i det korta som i det längre perspektivet.
Noter
114 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONSOLIDERAD SITUATION
2022 2021
mnkr
Utan
l öptid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
Utan
löptid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker 3 534 3 534 10 100 10 100
Belåningsbara statsskuld-
förbindelser m.m. 26 712 2 569 455 249 29 985 16 748 2 081 215 3 300 249 22 593
Utlåning till kreditinstitut 2 20 091 20 093 27 616 643
Utlåning till allmänheten 3 494 57 257 5 528 6 090 437 159 509 527 2 336 49 188 2 935 4 500 407 915 466 875
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 4 033 4 670 6 379 44 084 3 720 62 886 762 3 395 3 435 39 186 4 029 50 807
varav klassificerade som låne-
fordringar och kundfordringar
Derivatinstrument 789 1 937 2 104 8 014 3 278 16 122 527 1 242 447 2 329 1 129 5 674
Övriga tillgångar 587 587 610 610
Summa 4 123 55 119 66 433 14 011 58 643 444 406 642 734 10 737 20 989 55 906 7 032 49 315 413 322 557 302
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut 8 237 8 237 3 371 5 000 8 000 16 371
Inlåning från allmänheten 173 616 1 013 1 301 4 673 1 840 182 443 140 449 1 802 661 1 621 417 144 950
Emitterade värdepapper m.m. 4 014 49 524 5 760 273 995 65 545 398 838 10 486 33 563 8 023 251 541 72 630 376 243
Derivatinstrument 1 326 1 140 4 779 15 588 4 252 27 085 141 303 2 392 1 510 4 346
Övriga skulder 3 011 3 011 2 416 2 416
Efterställda skulder 119 104 202 8 712 9 137 71 47 69 6 900 7 087
Lånelöften och andra
kreditrelaterade åtaganden 37 368 9 572 158 227 47 325 46 588 14 246 290 8 537 69 661
Summa 176 627 52 077 61 641 15 572 300 362 69 797 676 075 142 865 62 459 53 517 10 306 277 787 74 140 621 074
Löptider för säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr Utan löptid < 3 mån 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år > 5 år Totalt
Räntesäkrat 342 183 60 2 011 1 882 4 478
Valutasäkrat –13 898 –37 526 –38 727 –90 151
Netto 2022-12-31 342 –13 715 60 –35 515 –36 845 –85 673
Netto 2021-12-31 –2 298 –4 931 –5 072 –38 172 –29 860 –80 333
Löptider för finansiella tillgångar och skulder
(Beloppen avser kontraktsenliga, ej diskonterade kassaflöden)
För fordringar och skulder som amorterats har löptiden för amorteringarna
beräknats som tiden fram till förfallodagen för respektive amortering. Utländ-
ska fden är omknade till bokslutskurs per den 31 december 2022. Fram-
tida ränteflöden med rörlig ränta är estimerade fram till villkorndringsdagen
med hjälp av forwardntor baserade på aktuell räntebas, i normalfallet
3-månaders STIBOR. Moderbolaget SBAB är fordringsägare till SCBC:s efter-
ställda skulder. Då löptiden inte är specificerad redovisas aktuell skuld som
utan löptid samt utan uppskattade ränteflöden.
Posten ”Lånelöften och andra kreditrelaterade åtaganden” för koncernen om
47 325 mnkr (69 661) uppr efter tillämpning av intern konverteringsfaktormo-
dell för det faktiska kassaflödet till 16 564 mnkr (21 075). Reduceringen har inte
inkluderats i tabellen.
Noter
115SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Löptider för finansiella tillgångar och skulder
(Beloppen avser kontraktsenliga, ej diskonterade kassaflöden)
MODERBOLAGET
2022 2021
mnkr
Utan
löptid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
Utan
löptid < 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker 3 534 3 534 10 100 10 100
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m.m. 26 712 2 569 455 249 29 985 16 748 2 081 215 3 300 249 22 593
Utlåning till kreditinstitut 117 029 20 111 63 6 135 143 338 96 951 4 109 8 018 3 464 6 076 118 618
Utlåning till allmänheten 1 626 2 019 414 346 21 426 25 831 271 4 578 693 458 19 004 25 004
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 4 033 4 670 6 379 44 084 3 720 62 886 762 3 395 3 435 39 186 4 029 50 807
varav klassificerade
som lånefordringar och
kundfordringar
Derivatinstrument 1 865 2 825 6 429 21 407 7 297 39 823 572 997 605 4 210 2 520 8 904
Övriga tillgångar 735 735 428 428
Summa 121 298 54 347 12 146 19 357 66 292 32 692 306 132 107 478 22 463 19 069 8 412 53 230 25 802 236 454
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut 9 119 101 9 220 3 033 5 000 8 000 16 033
Inlåning från allmänheten 173 616 1 013 1 301 4 673 1 840 182 443 140 449 1 802 661 1 621 417 144 950
Emitterade värdepapper m.m. 4 014 12 253 4 763 48 874 69 904 6 788 5 281 7 770 44 611 64 450
Derivatinstrument 1 860 2 330 6 328 21 812 7 240 39 570 604 912 333 4 365 2 497 8 711
Övriga skulder 922 922 568 568
Efterställda skulder 119 104 202 8 712 9 137 71 47 69 6 900 7 087
Lånelöften och andra
kreditrelaterade åtaganden 37 368 9 572 158 227 47 325 46 588 14 246 290 8 537 69 661
Summa 174 538 53 493 25 661 16 124 81 465 7 240 358 521 141 017 58 886 26 147 10 083 72 830 2 497 311 461
Löptider för säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar
MODERBOLAGET
mnkr Utan löptid < 3 mån 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år > 5 år Totalt
Räntesäkrat 40 6 19 65
Valutasäkrat –5 559 –1 668 7 227
Netto 2022-12-31 –5 519 6 –1 649 –7 162
Netto 2021-12-31 39 –5 123 –6 113 –11 197
Stresstester
SBAB utför regelbundet stresstester av likviditetsrisk med syfte att uppfylla
interna behov av analys och beredskap för hantering av likviditetsrisk.
Stresstesterna har utformats i enlighet med FI:s föreskrifter (FFFS 2010:7) om
likviditetsriskhantering för kreditinstitut och värdepappersbolag där generella
krav ställs på stresstester. Modellen analyserar SBAB:s förga att tillgodose
behovet av likvida medel vid olika marknadsscenarier, samt vilken effekt en
utdragen stress får på SBAB:s förga att finansiera verksamheten. Scenari-
erna utformas efter SBAB:s specifika riskprofil och täcker såväl företagsspeci-
fika som marknadsrelaterade scenarier som kan ge upphov till svårigheter att
finansiera verksamheten. Scenarierna delas upp i olika steg som fångar en
ökande omfattning av påfrestningar för att spegla hur en kris kontinuerligt kan
förvärras. Stresstesterna simulerar bland annat följande scenarier:
Finanskrisen 2008/2009 – stress av upplåningsverksamheten där
upplånings program snger i olika steg
Ratingrelaterad stress med stegvis sänkt rating för SBAB och SCBC
Prisfall på fastighetsmarknaden – olika nivåer av prisfall vilket förmrar
belåningsgraden, med konsekvensen att en mindre del av upplåningen kan
göras med säkerställda obligationer
Stress av likviditetsreservens likviditet
Stora ränte- och valutakursrörelser, vilket leder till att större belopp behö-
ver säkerställas under CSA-avtalen och därmed kan försämra likviditeten.
Stresstesterna är under kontinuerlig utveckling och de antaganden som ligger
till grund för de olika scenarierna utrderas regelbundet. Stresstesterna
genomförs och redovisas kvartalsvis och resultatet utvärderas mot SBAB:s
fastställda riskaptit och används för att anpassa strategier och riktlinjer.
Regelverksutveckling inom likviditetsrisk
Likviditetsriskomdet präglas av en kontinuerlig regelverksutveckling. På
agendan den närmaste tiden står bland annat följande regelverksförändringar:
Noter
116 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Övriga regelverksförändringar
Harmoniserat regelverk för säkerställda obligationer
I november 2019 publicerades Europaparlamentets och Rådets Direktiv (EU)
2019/2162 om säkerställda obligationer. Med direktivet införs ett harmoniserat
regelverk kring säkerställda obligationer inom EU. Den mest påtagliga föränd-
ringen som regelverket innebär är ett krav på att emittenter ska hålla tillckligt
mycket likvida tillgångar i den säkersllda poolen för att täcka nettolikviditets-
utflöden från säkerställda obligationer under 180 dagar. Detta krav medför en
överlappning av det befintliga kravet på likviditetsreserv i regelverket för LCR.
För att undvika att instituten ska behöva hålla dubbla likviditetsreserver
har ett arbete inom EU utrts för att ändra LCR-regelverket. Ett förslag kom
2020, som möjligr att det likviditetskrav som ställs under de första 30
dagarna av totalt 180 dagar kan användas även som likviditetsbuffert för att
uppfylla LCR kravet. Genom de ändringarna har direktivet införlivats i svensk
rätt den 8 juli 2021 och börjat tilmpats ett år senare. För säkerställda obliga-
tioner som givits ut efter den 8 juli 2022 gäller bestämmelserna fullt ut.
För de säkerställda obligationer som givits ut innan den 8 juli 2022 gäller de
gamla besmmelserna i LUSO, lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda
obligationer, och därmed behöver täckningskravet om 180 dagar ej uppfyllas för
dessa. Då SBAB normalt sett inte emitterar säkerställda obligationer med löpti-
der kortare än 2 år, resulterar de säkerställda obligationer som SBAB ger ut efter
den 8 juli 2022 inte i något reellt täckningskrav förn tidigast 2024.
RK:4 Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för förlust eller lägre framtida intäkter på grund av
marknads relser. SBAB präglas av ett lågt risktagande där styrelsen beslutar
om den övergripande riskaptiten och sätter limiter för riskmåttet Value at Risk
(VaR). Förutom de övergripande VaR-limiterna har styrelsen även beslutat om
limiter för att begränsa ränterisk i bankboken. Utöver av styrelsen fastsllda
limiter, limiteras även ett antal kompletterande riskmått som beslutas av SBAB:s
VD. Risk kontrollerar dagligen aktuella risknivåer och att limiter följs. Marknads-
risken följs upp både på koncernnivå och nedbrutet på lägre nivåer.
Huvudprincipen för SBAB:s marknadsriskexponering är att risktagandet
ska vara lågt. Ränterisker ska som huvudprincip begnsas genom direkt upp-
ning eller genom att använda derivat. SBAB:s räntestruktur per den 31
december 2022 visas i tabellen ”Räntebindningstider för finansiella tillgångar
och skulder”. Valutarisk avser risken för att förändringar av den svenska kro-
nans kurs mot andra valutor leder till förlust eller lägre framtida intäkter. Den
begränsas genom att upplåning i utländsk valutakurssäkras i form av valu-
taswappavtal eller matchas mot tillgångar i likviditetsportföljen i samma
valuta. Den totala effekten per valuta redovisas i tabellen ”Nominella belopp
tillgångar, skulder och derivat i utländsk valuta”.
Value at Risk
VaR är ett övergripande portföljtt som uttrycker den potentiella förlusten
som kan uppstå givet en viss sannolikhetsnivå och innehavsperiod. SBAB:s
modell är en så kallad historisk modell och använder percentiler i historisk
marknadsdata fn de två senaste åren. Då modellen använder sig av historisk
data är en viss tröghet inbyggd och risken kan komma att underskattas vid
snabba marknadsrelser. På grund av detta samt att modellen bygger på ett
antal antaganden utrs dagligen backtesting, det vill säga en kontroll mellan
VaR och faktiskt utfall.
Limiter för daglig riskuppföljning har satts på två nivåer; för hela SBAB:s
marknadsrisk samt för stressat VaR för SBAB:s kreditspreadrisk. Limiten för
hela SBAB:s marknadsrisk baseras på ett VaR-mått som använder en sanno-
likhetsnivå på 99 procent och en innehavsperiod på ett år. Detta inner att
förlusten under ett år med 99 % sannorlikhet är mindre än utfallet av VaR,
givet att samma portfölj hålls under perioden. Det stressade måttet utgår fn
svängningar från en historisk, stressad period med en sannolikhetsnivå på 99
procent och en innehavsperiod på 90 dagar. Detta innebär att med 99 % san-
norlikhet kommer förlusten under 90 dagar vara mindre än utfallet av VaR,
givet att samma portfölj hålls under denna period.
Per den 31 december 2022 var VaR för hela SBAB:s marknadsrisk 793 mnkr,
mfört med limiten på 2 000 mnkr. För det stressade måttet var VaR 744
mnkr och limiten 1200 mnkr.
Ränterisk i övrig verksamhet
Förutom de övergripande VaR-limiterna har styrelsen även beslutat om t
limiter för att begränsa ränterisk i övrig verksamhet. Den ena limiten uttryckt
som ett övergripande ränteriskmått, mätt som effekten fn ett parallellskifte
om +100 baspunkter och den andra limiten uttryckt som ett riktvärde för
durationen på eget kapital.
Ränterisk i övrig verksamhet beräknas och rapporteras till Finansinspektio-
nen i enlighet med FFFS 2007:4. Per den 31 december 2022 var effekten på
nuvärdet -152 mnkr (–214) vid ett parallellskift uppåt med 2 procentenheter
och 151 mnkr (213) vid ett parallellskift nedåt med 2 procentenheter. Då
kapital basen per den 31 december 2022 var 27,5 mdkr (25,1) innebär detta att
effekten av stresstesterna utgjorde -0,55 procent (-0,85) respektive 0,55
procent (0,85) av kapitalbasen.
Ränterisk i bankboken
SBAB kapitaltäcks för ränterisk i bankboken enligt FI:s metod beskriven i pro-
memoria (FI dnr 19-4434). Denna visar per den 31 december 2022 att scena-
riot med störst effekt på bankboken är "Parallell ned", vilket redovisas av vari-
abeln "
EVE" i tabellen "Ränterisk i bankboken".
För att fånga effekten av ränteförändringar på resultatkningen mäts även
nte nettoeffekten. Måttet speglar olikheter i volym- och räntebindningstider
mellan tillgångar, skulder och derivat i övrig verksamhet. Räntenettoeffekten
beknas enligt instruktioner angivna av EBA (EBA/GL/2018/02) och baseras
på ett momentant parallellskift med en procentenhet upt och net över en
tidshorisont på tolv månader. Värdet redovisas av variabeln "
NII" i tabellen
"Ränterisk i bankboken".
Kompletterande riskmått
Utöver limiterna som fastställts av styrelsen, har VD beslutat om ett antal
kompletterande riskmått för de olika typer av risker som SBAB exponeras
emot. För ränterisker finns limiter för parallellförskjutning, där effekten på
nuvärdet av en förskjutning av avkastningskurvan med en procentenhet mäts,
samt vridningsrisk, där effekten på nuvärdet mäts vid olika scenarier där den
korta änden av avkastningskurvan varieras ner (upp) och den långa änden upp
(ner). För att begränsa ränterisk i bankboken finns limit på duration av eget
kapital. Valutarisk kontrolleras genom att effekten på nuvärdet mäts då valu-
takurser mot svenska kronan förändras samt i likviditetsportljen genom
kontroller av matchning av kapitalbelopp i respektive valuta. Det finns också
limiter för basisrisk och kreditspreadrisk.
Utöver ovannämnda kompletterande riskmått utförs ett antal känslighets-
analyser med bland annat stressade räntor, valutakurser och kreditspreadar
och dess påverkan på bolagets kärnprimärkapitalbehov.
Referensräntereformen
Den pågående referensräntereformen (IBOR-transition) kommer ersätta
befintliga interbankräntor (IBOR) med alternativa riskfria räntor. SBAB har en
relativt begnsad exponering mot andra referensräntor än STIBOR. Under
året har fokus legat på att säkerställa efterlevnad av Benchmarkförordningen
(BMR), vilken träffar SBAB både som användare av referensvärden och som
rapportör av dataunderlag för referensvärden.
En löpande följsamhet och anpassning mot marknaden krävs varför andra
referensräntor, inklusive riskfria räntor (RFR), behöver kunna användas. Det
har därmed varit viktigt att säkerställa systemstöd för användning av RFR-
nkade produkter, främst i form av derivat och obligationer, samt att hantera
övergången av de faktiska exponeringar mot IBOR-räntor .
Noter
117SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE F IRK
Ränterisk i bankboken
1
KONSOLIDERAD SITUATION MODERBOLAGET
2022 2021 2022 2021
mnkr EVE NII EVE NII EVE NII EVE NII
Parallell upp 746 –82 –135 25 -93 -1 168 –235 –1 204
Parallell ned –910 82 –19 –25
89 1 168 94 1 204
Kort-ränta upp -22 –542 -264 406
Kort-ränta ned 17 227 268 89
Brantning 550 399 222 137
Flackning –387 –564
-241 –340
Värsta utfallet -910 –82 –564 –25 -264 -1 168 406 –1 204
Kapitalbas 27 484 25 106
17 416 16 574
Nominella belopp tillgångar, skulder och derivat i utländsk valuta
KONSOLIDERAD SITUATION MODERBOLAGET
2022 2021 2022 2021
mnkr
Tillgångar
och skulder
Derivat
Tillgångar
och skulder
Derivat
Tillgångar
och skulder
Derivat
Tillgångar
och skulder
Derivat
EUR –94 775 94 833 –81 389 81 384 -11 885 11 911 –12 434 12 432
GBP 0 0 2 876 2 876
0 0 428 428
NOK 0 0 0 0 0
0
0
0
USD 173 0 1 568 –1 575
173 0 1 568 –1 575
Total -94 602 94 833 –82 697 82 685
-11 712 11 911 –11 294 11 285
Not er
118 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Räntebindningstider för finansiella tillgångar och skulder
KONSOLIDERAD SITUATION
2022 2021
mnkr
Utan
ränte-
bind-
ningstid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
Utan
ränte-
bind-
ningstid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
TILLGÅNGAR
Kassa och
tillgodohavanden
från centralbanker 3 534 3 534 10 100 10 100
Belåningsbara
statsskuldförbindelser
m.m. 26 696 2 541 441 208 29 886 16 731 2 032 208 3 331 247 22 549
Utlåning till kreditinstitut 20 066 20 066 627 627
Utlåning till allmänheten 295 052 15 915 54 540 132 032 11 953 509 492 268 701 11 368 25 421 147 241 14 310 467 041
Förändring av verkligt
värde för räntesäkrade
lånefordringar -76 -116 -1 004 -3 381 -367 -4 944 1 2 5 –335 216 –563
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 15 759 3 880 5 072 29 580 3 199 57 490 8 156 3 323 3 088 31 660 4 027 50 254
Derivatinstrument 18 848 -22 -49 -2 487 -347 15 943 1 333 130 23 1 993 3 441 6 920
Övriga tillgångar 634 634 654 654
Summa 634 379 879 22 198 58 559 156 185 14 646 632 101 654 305 649 16 855 28 745 183 870 21 809 557 582
SKULDER
Skulder till kreditinstitut -8 237 -8 237 16 372 16 372
Inlåning från allmänheten -173 616 -1 013 -1 301 -4 673 -1 840 -182 443 140 482 1 774 661 1 616 417 144 950
Emitterade värdepapper
m.m. –29 417 45 570 1 747 -251 606 –65 545 -393 885 35 733 27 637 6 886 224 325 69 784 364 365
Derivatinstrument -36 937 4 11 6 719 5 269 -24 934 4 939 24 48 –1 352 –815 2 844
Övriga skulder -3 021 -3 021 2 444 2 444
Efterställda skulder -5 800 -1 398 –599 7 797 4 300 1 397 599 6 296
Summa -182 437 -77 002 -46 867 -6 409 -247 326 -60 276 -620 317 147 226 60 215 28 322 8 550 223 989 68 969 537 271
Differens tillgångar
och skulder -181 803 302 877 -24 669 52 150 -91 141 -45 630 11 784 –146 572 245 434 –11 467 20 195 –40 119 –47 160 20 311
Noter
119SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
RK:5 Operativ risk
Med operativ risk avses risken för förluster till följd av ej ändalsenliga eller
fallerade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller yttre händelser,
inbegripet legala risker.
Riskhantering
Processen för hantering av operativa risker baseras på att risker kontinuerligt
identifieras, analyseras och bedöms, hanteras samt följs upp. En analys av ris-
knivån rapporteras regelbundet till styrelse, VD och företagsledning. Avdel-
ningen Risk har det övergripande ansvaret för de metoder och rutiner som
används för hantering av operativa risker. Arbetet med att hantera operativa
risker bedrivs utifrån SBAB:s riskaptit och de väsentliga processerna för verk-
samheten. Detta innebär ett ständigt arbete med att utveckla medarbetarnas
riskmedvetenhet och bankens riskkultur, att förbättra processer och rutiner
samt att tillhandalla verktyg för effektiv och proaktiv hantering i det dag-
liga arbetet. Som ett led i att förstärka SBAB:s riskkultur har SBAB risk- och
regelverkssamordnare (RRS) i första linjen. RRS:erna arbetar som stöd till
verksamhetscheferna med fokus på riskhantering, processkartläggning,
interna kontroller, incidenthantering samt regelefterlevnad.
Självutvärdering
Självutvärderingsprocessen omfattar identifiering och utvärdering av opera-
tiva risker i samtliga väsentliga processer. Självutvärdering utförs med
gemensam metod och dokumenteras i det gemensamma systemstödet.
Resultatet av självutvärderingen rapporteras årligen till styrelse, VD och före-
tagsledning.
Incidenthantering
SBAB har rutiner och systemsd för att underlätta rapportering och uppfölj-
ning av incidenter. Avdelningen Risk stödjer verksamheten med analys av rap-
porterade incidenter för att säkerställa att grundorsaker identifieras och att
mpliga åtgärder vidtas. Även incidenter som inte orsakat någon direkt skada
eller ekonomisk förlust rapporteras för att fmja det proaktiva riskarbetet.
Hantering av väsentliga förändringar
SBAB:s process för hantering av väsentliga föndringar appliceras på nya
och/eller väsentligt förändrade produkter, tjänster, marknader, processer,
ITK-system samt vid större förändringar av SBAB:s verksamhet och organisa-
tion. Syftet med processen är att vid väsentliga föndringar utrdera poten-
tiella risker relaterade till förändringen och belysa förändringens eventuella
påverkan på kapitalsituationen.
Kontinuitetshantering
SBAB arbetar förebyggande för att förhindra händelser som kan påverka företa-
gets förmåga att bedriva verksamheten. En krisorganisation som ansvarar för
hantering och kommunikation vid allvarliga incidenter, kriser eller katastrofer
finns etablerad och testas regelbundet i samarbete med externa experter på
krishantering.
MODERBOLAGET
2022 2021
mnkr
Utan
ränte-
bind-
ningstid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
Utan
ränte-
bind-
ningstid
< 3 mån
3–6
mån
6–12
mån
1–5 år > 5 år Totalt
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden
från centralbanker 3 534 3 534 10 100 10 100
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m.m. 26 696 2 541 441 208 29 886 16 371 2 032 208 3 331 247 22 549
Utlåning till kreditinstitut 147 568 147 568 114 248 5 712 3 458 123 418
Utlåning till allmänheten 23 370 143 456 1 594 191 25 754 20 406 376 385 3 556 251 24 974
Förändring av verkligt
värde för räntesäkrade
lånefordringar
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 15 759 3 880 5 072 29 580 3 199 57 490 8 156 3 323 3 088 31 660 4 027 50 254
Derivatinstrument 50 358 37 -65 -7 475 -5 143 37 712 5 091 138 48 1 594 2 033 8 904
Övriga tillgångar 792 792 483 483
Summa 792 267 285 6 601 5 463 24 140 -1 545 302 736 483 174 732 11 581 7 187 40 141 6 558 240 682
SKULDER
Skulder till kreditinstitut -9 115 -100 -9 215 16 033 16 033
Inlåning från allmänheten -173 616 -1 013 -1 301 -4 673 -1 840 -182 443 140 482 1 774 661 1 616 417 144 950
Emitterade värdepapper
m.m. -23 899 -8 299 -750 -32 056 -65 004 28 069 1 637 6 886 26 860 63 452
Derivatinstrument -50 470 7 36 8 126 4 871 -37 430 5 756 137 48 601 2 068 8 610
Övriga skulder -922 -922 569 569
Efterställda skulder -5 800 -1 398 -599 -7 797 4 300 1 397 599 6 296
Summa -180 338 -85 895 -9 693 -5 387 -26 369 4 871 -302 811 145 351 53 029 2 435 8 550 28 477 2 068 239 910
Differens tillgångar
och skulder -179 546 181 390 -3 092 76 -2 229 3 326 -75 –144 868 121 703 9 146 –1 363 11 664 4 490 772
Noter
120 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
RK:6 Affärsrisk
SBAB delar in afrsrisk i strategisk risk och risk för försvagad intjäning. Med
strategisk risk avses risken för förlust på grund av ogynnsamma afrsbeslut,
felaktigt genomförande av strategiska beslut eller brist på lyrdhet för för-
ändringar i branschen, den politiska miljön eller rättsliga förhållanden. Med
risk för försvagad intjäning avses risken för exempelvis minskade marginaler
som i sin tur bland annat kan uppstå som ett resultat av fördyrad finansiering
eller hårdare konkurrens.
Nya affärer ska som regel vara relativt lika dem som SBAB har sedan tidigare.
Förändringar i form av nya produkter eller nya marknader ska endast utgöra en
mindre del av verksamheten och ska genomföras i sådan takt att SBAB inte
väsentligt äventyrar sin resultatnivå och med stor sannolikhet undviker belast-
ning på kapitalbasen.
Risker relaterade till strategi och intjäning utvärderas båda fortlöpande under
året inom första linjens strategiarbete. Strategiskt viktiga beslut hanteras
även inom ramen för hantering av väsentliga förändringar. Därtill sker en årlig
utrdering av väsentliga risker till styrelsen som tydligt ber både affärs-
mässigt strategiska risker samt bankens övergripande intjäning. Affärsrisk
ingår i beräkningen av kapital behovet i Pelare 2 som en del av SBAB:s
stresstester, där effekterna av ett scenario motsvarande en normal lågkon-
junktur utrderas. För affärsrisk inom Pelare 2, se rapport " Information om
kapitaltäckning och riskhantering 2022".
RK:7 Koncentrationsrisk
Koncentrationsrisk är den risk som följer av exponeringar koncentrerade till
vissa motparter, regioner eller typ av verksamhet/bransch. SBAB:s styrelse
har genom inriktningsbeslut i affärsplaneringen fastställt koncentrationen av
risk utifrån aktuella förllanden för SBAB. Styrelsens riskaptit sätter
ramarna för koncentrationsrisken, vilken beräknas utifrån storleken på expo-
neringar, bransch och geografisk koncentration.
SBAB bems i första hand vara exponerat mot kreditriskrelaterad kon-
centrationsrisk inom utlåningsverksamheten. Riskavdelningen följer och ana-
lyserar löpande utlåningsportföljens koncentration utifrån bland annat geo-
grafi, säkerheter, segment och produkttyp. SBAB:s portfölj är koncentrerad
till bostads- och fastighetsmarknaden. SBAB har även en begränsad utlåning
till kommersiella fastigheter som per den 31 december 2022 uppgick till 2
procent av utlåning till allnheten. För mer info om SBAB:s fördelning mellan
krad och okrad utlåning, se tabell Lånebelopp fördelat per LTV-intervall i
not
RK
1 .Därtill följs stora exponeringar mot enskilda motparter löpande. Den
samlade utlåningen till de tio största kundgrupperna utgör 7 procent av utlå-
ning till allmänheten. För mer information om utlåningsportföljens geogra-
fiska fördelning, se sidan 51 och 52. SBAB utvärderar även löpande kapitalbe-
hovet för koncentrationsrisk, och kvantifierar risken med ekonomiskt kapital
för kreditriskexponeringar, se not
RK
9. För koncentrationsrisk inom likviditet,
se not
RK
3 .
Väsentliga operativa risker
SBAB har identifierat ett antal risker som bedöms som, om de inträffar, skulle
kunna få större påverkan på SBAB:s verksamhet än övriga risker. Utvecklingen
av dessa risker följs löpande av såväl företagsledningen som styrelsen och
beaktas inom ramen för SBAB:s affärsplanering. De väsentliga operativa ris-
kerna framgår nedan.
Infomationssäkerhetsrisk
Att bankens kontrollmiljö kring information är rigid och genomlyst är av vikt för
hela verksamheten. Potentiella riskdrivare för att data eventuellt äventyras ur
perspektiven konfidentialitet, riktighet och tillnglighet är flera. Angrepp fn
cyberkriminella, felaktig hantering av molntjänster samt fel i bytet av bankens
bassystem är exempel på riskdrivare. SBAB har ett dedikerat säkerhetsteam
med specialister som har som mål att nå och upprätthålla en hög cybersäker-
hetsnivå för banken. Detta genom proaktivt arbete för ett starkt, digitalt skal-
skydd och en hög säkerhetsnivå inom detta skydd. Teamet arbetar även proak-
tivt med att öka risk- och säkerhetsmedvetenheten inom hela SBAB för att nå
rätt nivå av säkerhet för våra kunder, system och personal. Vidare har banken
särskild avdelning för information kopplad till fysiska och juridiska personers
bemnd Privacy. De genomlyser hantering av personuppgifter i molntjänster
och kravställer hanteringen så att banken följer gällande regler. För att kunna
genomföra IT-strategin på ett säkert sätt, så bibeller verksamheten arbets-
sättet med små leveranser ofta, under befintlig governancemodell, för att
minimera risker för större störningar.
Teknikrisk
Den tekniska utvecklingen på marknaden har under de senaste åren gått
snabbt vilket lett till att SBAB:s infrastruktur till viss del har blivit omodern
och föråldrad. Ett omfattande projekt att byta ut systemplattformen initiera-
des under 2017 och har pågått med full intensitet och hög prioritet sedan
dess. Projektet beknas bli klart under 2023. SBAB:s IT-strategi har tydligt
definierade mål och prioriteringar för att säkerställa att de identifierade ris-
kerna hanteras ändamålsenligt. Utvecklingen och utfallet relaterat till tidpla-
ner och kostnader följs noga av såväl företagsledningen som styrelsen. Det
agila arbetssättet med kortare mål och ledtider likväl som tätare intervall mel-
lan produktionssättningar ökar flexibiliteten och möjligr ett effektivare
arbetssätt.
Ekonomisk brottslighet
Hotbilden från kriminella bedöms vara på en sådan nivå så att banken riskerar
att utsättas för försök att bli utnyttjad för penningtvätt. Vidare finns risken
att banken uttts för interna bedrägerier. SBAB har en särskild enhet, Anti
Financial Crime (AFC), som verkar för att försrka SBAB:s övergripande för-
ga att förhindra finansiell brottslighet. SBAB:s arbete inom området inne-
fattar bland annat att göra riskbedömningar, uppnå god kundkännedom, över-
vaka aktiviteter och transaktioner, löpande utbilda samt säkerställa god intern
kontroll genom granskning utförd av första, andra och tredje linjen avseende
det löpande arbetet, rutiner och processer. SBAB har interna ramverk som
reglerar hur verksamheten ska arbeta för att motverka mutor och annan kor-
ruption. Ramverken är upprättade för att reflektera den kod om gåvor, belö-
ningar och andra förner i näringslivet som Institutet mot mutor förvaltar.
SBAB genomför därtill löpande utbildningar inom området.
Kompetens
SBAB:s ambition är att vara en attraktiv arbetsplats med engagerade och
motiverade medarbetare som på ett självdrivande sätt genererar idéer, sam-
arbetar och hittar lösningar. Precis som många andra företag sr SBAB inför
risken att inte lyckas attrahera och bella rätt kompetens. Genom en tydligt
definierad och transparent HR-strategi och ambitiösa mål inom omdet
arbetar SBAB aktivt med att utveckla det värderingsdrivna arbetssättet och
säkerställa inkluderande ledarskap som kan generera självdrivande medarbe-
tare.
Regulatorisk risk är alltjämt en väsentlig risk. Nya externa regelverk inom
bland annat hållbarhet med påverkan på SBAB ska implementeras och utbild-
ningsinsatser ska genomföras för att säkerslla hög kompetens och därmed
hög regelefterlevnad inom samtliga delar av SBAB.
Kapitalkrav för operativa risker
SBAB använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativ
risk inom ramen för Pelare I. Kapitalkrav för operativ risk framr av tabell
Riskexponeringsbelopp och kapitalkrav (not
RK
8).
Noter
121SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
RK:8 Kapitaltäckningsanalys
Regelverk
Kapitaltäckningen tas fram utifrån den konsoliderade tillsynsförordningen
och kapitaltäckningsdirektivet vilka anpassats efter Bankpaketet som antogs
den 7 juni 2019. Uppgifter som redovisas i denna not avser minimikapitalkra-
ven enligt Pelare 1 och svarar upp mot kraven på offentliggörande av informa-
tion om kapitaltäckning i tillsynsrordningen del åtta samt FFFS 2014:12.
Avsikten med reglerna är dels att försrka institutens motståndskraft mot
nya kriser, dels att öka förtroendet för att instituten ska klara av att hantera
nya kriser. Regelverken omfattar bland annat kapitalkrav, krav på kapitalets
kvalitet, ett icke riskbaserat riskmått (bruttosoliditet) och kvantitativa likvidi-
tetskrav. Huvuddelen av förändringarna i tillsynsförordningen började tilläm-
pas från den 28 juni 2021. Lagändringar kopplade till kapitalckningsdirekti-
vet trädde i kraft den 29 december 2020. Ett bindande bruttosoliditetskrav
om 3 procent trädde i kraft den 28 juni 2021.
Under fjärde kvartalet 2021 publicerade EU-kommissionen förslaget till
färdigställande av Basel 3-regelverket (Bankpaketet 2021), som består av tre
elementära lagstiftningsöversyner: ett förslag till ändring av kapitalkravsdi-
rektivet, kapitaltäckningsförordningen och krishanteringsdirektivet. Syftet
med de omfattande regelverkndringarna är att åtgärda befintliga problem i
det nuvarande Europeiska regelverket och att ytterligare förbättra kapitalise-
ring, likviditet och bruttosoliditetsgraden, utan att förmra de europeiska
bankernas konkurrenskraft. Därmed kommer hela den finansiella sektorns
motståndskraft att srkas för att bättre kunna absorbera negativa chocker.
Europeiska centralbanken har genomfört en omfattande analys och i den kon-
stateras att EU-regelverket tolkas olika mellan banker som använder interna
modeller och därmed uppstår asymmetriska resultat i beräkningen av risk-
vägda tillgångar för portljer med samma underliggande risk. Detta är en av
huvudpunkterna som har tagits upp i det nya regelverksförslaget där proble-
met åtgärdas genom att införa flera begränsande faktorer för IRK-metoden,
bland annat ett kapitalkravsgolv där de riskgda tillgångarna inte får under-
stiga 72,5 procent av vad schablonmetoden anger. Kreditrisk är för SBAB den
främsta riskkällan. I regelverksförslaget föreslås en rad föndringar för både
schablonmetoden och IRK-metoden. Utöver ändringarna i beräkningen av
kreditrisk har ändringar föreslagits även för CVA och operativa risker samt för
bruttosoliditetsbufferten. EU-kommissionens förslag föreslås införas under
en övergångsperiod mellan 2025 – 2030. Förhandlingar av förslaget sker nu i
Europeiska rådet och EU-parlamentet. SBAB övervakar noggrant processen
för godkännande av regelverket och är redo att implementera de nya kraven
efter godkännande av europeiska och nationella myndigheter.
Det kontracykliska buffertkravet för svenska exponeringar har höjts från 0
procent till 1 procent, med tillämpning från den 29 september 2022. Finansin-
spektionen (FI) har informerat att det kontracykliska buffertvärdet kommer
att höjas ytterligare till 2 procent med tilmpning från 22 juni 2023. Dan-
marks regering har beslutat att höja det kontracykliska buffertvärdet under
2022 från 0 till 1 procent med tillämpning fn 30 september 2022 samt
ytterligare en höjning med tillämpning från 31 december 2022 till 2 procent.
rutöver har Norges centralbank beslutat om höjning från 1,5 procent till 2
procent fn 31 december 2022 följt av ytterligare en höjning till 2,5 procent
med tillämpning från 31 mars 2023.
Från och med den 31 december 2018 ingår riskviktsgolvet om 25 procent
för bolån till svenska husll i Pelare 1, i enlighet med beslut från FI med stöd
av artikel 458 i tillsynsförordningen. Beslutet gällde i två år. FI beslutade där-
efter att förlänga tilmpningen av golvet inom Pelare 1 till och med den 30
december 2023. De kreditinstitut som omfattas av åtgärden är de som har
tillstånd att använda IRK metoden och har en exponering mot svenska bolån.
För banker som anses systemviktiga utgår ett extra kapitalkrav. SBAB
omfattas inte av detta krav.
Riksgälden har beslutat om MREL-krav och efterställningskrav för SBAB
som blir gällande vid full implementering från 2024. Vidare har Riksgälden
beslutat om en lämplig nivå som ska gälla från 2023 för en linjär infasning av
respektive krav. Det nya MREL-kravet samt efterställningskravet uttrycks
som ett riskvägt respektive ett icke riskvägt krav. MREL-kravet ska för SBAB
vid full implementering uppgå till 25,20procent av riskgt exponeringsbe-
lopp och 6 procent av exponeringsbeloppet för bruttosoliditeten. Kravet på
efterställda skulder ska vid full implementering uppgå till 22,70 procent av
riskvägt exponeringsbelopp och 6,00 procent av exponeringsbeloppet för
bruttosoliditeten. Lämplig nivå från 2023 för MREL-kravet uppgår ur ett risk-
vägt perspektiv till 23,95 procent samt ur ett icke riskvägt perspektiv till 5,50
procent och för efterställningskravet till 18,10 procent ur ett riskvägt per-
spektiv samt 5,50 procent ur ett icke riskgt perspektiv.
SBAB:s kapitalsituation
SBAB är väl kapitaliserat och för att bibehålla en stark kapitalposition har
SBAB:s styrelse antagit en policy för kapital. Enligt SBAB:s kapitalmål från äga-
ren ska bankens kärnprimärkapital relation respektive totala kapitalrelation
under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över det av FI
kommunicerade kravet. Under 2022 fattade VD beslut om att införa ett kom-
pletterande kapitalmål gällande kärnprimärkapital. Målet började gälla från
februari 2022 och innebär att SBAB över tid, och under normala omständig-
heter, ska hålla en buffert motsvarande 1-3 procentenheter över FI:s kommu-
nicerade krav. FI har i september 2021 kommunicerat en pelare 2-vägledning
för SBAB om 0 procentenheter på det riskvägda kapitalkravet och 0,3 pro-
centenheter på bruttosoliditeten, vilka ska täckas med kärnprirkapital.
Banken ska även i övrigt uppfylla de kapitalkrav som myndigheterna beslutar
om. SBAB uppfyller genom den starka kapitalpositionen och en god riskhan-
tering de av EU beslutade tillsynsreglerna.
SBAB redovisar kreditrisk i huvudsak enligt intern riskklassificeringsmetod
( IRK-metod) och övriga risktyper enligt schablonmetod.
SBAB har inga egna lån som värdepapperiserats och har inte heller medver-
kat till något annat instituts värdepapperisering.
En sammanfattning av metod för att bedöma det interna kapitalbehovet
återfinns i not
RK
9.
Kapitalbas
SBAB har en kapitalbas som består av eget kapital samt primärkapitaltillskott
och supplementärt kapital som utgörs av kapitalbasinstrument. SBAB:s kapi-
talbas uppgick till 27 484 mnkr (25 106) per den 31 december 2022. Kärnpri-
rkapitalet har under året främst påverkats av att periodens resultat efter
skatt tillförts. Överskottet har verifierats av bolagets revisorer i enlighet med
artikel 26, punkt 2 i CRR. Primärkapitalet har under året ökat från 4 300 till 5
800 mnkr till följd av emittering av AT1 instrument.
Enligt artikel 35 i CRR ska institutet, med undantag av de poster som avses
i artikel 33 i CRR, inte göra några justeringar för att fn kapitalbasen undanta
sådana orealiserade vinster eller förluster på tillgångar eller skulder som bok-
förts till verkligt värde. Enligt denna artikel har kärnprimärkapitalet justerats
med –6 639 mnkr (919).
Enligt artikel 33 punkt 1 i CRR ska en del av reserverna för verkligt värde
som härr från vinster eller förluster på säkring av finansiella kassaflöden av
finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde, inbegripet förvän-
tade kassaflöden inte inräknas i kapitalbasen. Kärnprimärkapitalet har juste-
rats för kassaflödes säkringar om 6 679 mnkr (–868).
Förändringar i verkligt värde som beror på institutets egen kreditrdighet
och som relateras till derivatinstrument har påverkat kärnprimärkapitalet
med –48 mnkr (–12) i enlighet med artikel 33, punkt 1b.
Med hänvisning till artikel 34 och 105 i CRR har på grund av krav på försiktig
rdering 101 mnkr (55) avräknats.
Avdrag för immateriella tillgångar har gjorts med 137 mnkr (12) och avdrag
för reserveringsnetto har gjorts med 19 mnkr (43) i enlighet med artikel 36.
Positivt reserveringsnetto uppgår till 0 mnkr (0) enligt artikel 62.
Den konsoliderade situationen
Nedanstående tabell anger de bolag som ingår i den konsoliderade situatio-
nen inom SBAB-koncernen. Det finns inga pågående eller oförutsedda mate-
riella eller rättsliga hinder för en snabb överring av medel ur kapitalbasen än
som följer av villkoren för kapitalbasinstrumenten (se not
S
7) .
Noter
122 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Bolag som ingår i den konsoliderade situationen
Bolag
Organisations-
nummer Ägarandel
Konsolideringsmetod
för redovisning
Konsolideringsmetod
för kapitaltäckning Beskrivning av bolag
SBAB Bank AB (publ) 556253-7513 Moderbolag Institut
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ) 556645-9755 100 % Fullständigt konsoliderat Förvärvsmetod Institut
Bolag som inte ingår i den konsoliderade situationen
Bolag
Organisations-
nummer Ägarandel
Konsolideringsmetod
för redovisning
Konsolideringsmetod
för kapitaltäckning Beskrivning av bolag
Booli Search Technologies AB 556733-0567 100 % Fullständigt konsoliderat Ej konsoliderat IT-bolag
Boappa AB 559081-8273 67 % Fullständigt konsoliderat Ej konsoliderat IT-bolag
Joint ventures som inte ingår i den konsoliderade situationen
Bolag
Organisations-
nummer Ägarandel
Konsolideringsmetod
för redovisning
Konsolideringsmetod
för kapitaltäckning Beskrivning av bolag
Tibern AB 559384-3542 14 % Kapitalandelsmetoden Ej konsoliderat IT-bolag
Efterställda skulder och kapitalbasinstrument
Vid beräkning av primärkapital kan efterställd skuld inräknas om vissa förut-
sättningar råder. SBAB inräknar fem kapitalbasinstrument om nominellt
5 800 mnkr som primärkapital i kapitalbasen. Supplementärt kapital uppgår
till 1 995 mnkr och innefattar två kapitalbasinstrument.
Kapitalbasinstrumenten är efterställda moderbolagets övriga skulder och
de kapitalbasinstrument som ingår i primärkapitalet är eftersllda övriga
kapitalbasinstrument. För specifikation av kapitalbasen och de fullständiga
villkoren för kapitalbasinstrument i överensstämmelse med Kommissionens
genomförandeförordning (EU) nr 2021/637 hänvisas till rapport "Information
om kapitaltäckning och riskhantering (Pelare 3)" under ”Kapital täckning och
riskhantering” på sbab.se. För vidare information om kapitalbasinstrument se
not
S
7.
Noter
123SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Kapitaltäckning – nyckeltal
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr 2022-12-31 2022-09-30 2022-06-30 2022-03-31 2021-12-31
Tillgänglig kapitalbas (belopp)
Kärnprimärkapital 19 689 19 311 19 076 18 920 18 811
Primärkapital 25 489 25 111 24 876 23 220 23 111
Totalt kapital 27 484 27 106 26 871 25 215 25 106
Riskvägt exponeringsbelopp
Totalt riskvägt exponeringsbelopp 154 151 151 178 150 145 144 217 138 876
Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda
exponeringsbeloppet)
Kärnprimärkapitalrelation (%) 12,8 12,8 12,7 13,1 13,5
Primärkapitalrelation (%) 16,5 16,6 16,6 16,1 16,6
Total kapitalrelation (%) 17,8 17,9 17,9 17,5 18,1
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg
bruttosoliditet (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg
bruttosoliditet (%) 3,4 3,4 3,4 3,4 3,4
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2
varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter) 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5
Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen (%) 11,4 11,4 11,4 11,4 11,4
Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det
riskvägda exponeringsbeloppet)
Kapitalkonserveringsbuffert (%) 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5
Kapitalkonserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker
identifierade på medlemsstatsnivå (%)
Institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (%) 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0
Systemriskbuffert (%)
Buffert för globalt systemviktiga institut (%)
Buffert för andra systemviktiga institut (%)
Kombinerat buffertkrav (%) 3,5 3,5 2,5 2,5 2,5
Samlat kapitalkrav (%) 14,9 14,9 13,9 13,9 13,9
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för
översyns-
och utvärderingsprocessen (%) 6,1 6,1 6,0 6,4 6,9
Noter
124 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr 2022-12-31 2022-09-30 2022-06-30 2022-03-31 2021-12-31
Bruttosoliditetsgrad
Totalt exponeringsmått 618 926 609 015 601 402 584 238 580 521
Bruttosoliditetsgrad (%) 4,1 4,1 4,1 4,0 4,0
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet
(som en procentandel av det totala exponeringsmåttet)
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (%)
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter)
Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen
(%) 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0
Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav (som en procentandel
av det totala exponeringsmåttet)
Krav på bruttosoliditetsbuffert (%)
Samlat bruttosoliditetskrav (%) 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0
Likviditetstäckningskvot
Total högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde -genomsnitt) 81 220 80 669 82 714 82 388 79 000
Likviditetsutflöden - totalt viktat värde 45 867 46 361 45 755 43 867 43 300
Likviditetsinflöden - totalt viktat värde 8 783 9 476 8 983 9 197 9 316
Totala nettolikviditetsutflöden (justerat värde) 37 084 36 886 36 772 34 670 33 984
Likviditetstäckningskvot (%) 219,0 218,7 224,9 237,6 232,5
Stabil nettofinansieringskvot
Total tillgänglig stabil finansiering 521 568 529 834 512 667 493 513 477 485
Totalt behov av stabil finansiering 407 665 399 767 393 909 384 083 371 325
Stabil nettofinansieringskvot (%) 127,9 132,5 130,1 128,5 128,6
Noter
125SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Kapitalbas
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr 2022 2021
Kärnprimärkapitalinstrument: Instrument och reserver
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 1 958 1 958
Balanserade vinstmedel 16 713 15 653
Ackumulerat övrigt totalresultat (och andra reserver) –6 639 919
Årets resultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar som
har verifierats av personer som har en oberoende ställning
1)
1 282 1 271
Kärnprimärkapital före regulatoriska justeringar 13 314 19 801
Kärnprimärkapital: regulatoriska justeringar
Ytterligare värdejusteringar (negativt belopp) –101 –55
Immateriella tillgångar (netto efter minskning för tillhörande skatteskulder) (negativt belopp) –137 –12
Reserver för verkligt värde som härrör från vinster eller förluster på säkring av kassaflöden av
finansiella instrument som inte värderats till verkligt värde 6 680 –868
Negativa belopp till följd av beräkning av förväntade förlustbelopp –19 –43
Vinster eller förluster på skuldförbindelser som värderas till verkligt värde och som beror på
ändringar av institutets egen kreditvärdighet 48 –12
Andra regulatoriska justeringar
2)
Sammanlagda regulatoriska justeringar av kärnprimärkapital
6 375 –990
Kärnprimärkapital 19 689 18 811
Övrigt primärkapital
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 5 800 4 300
varav klassificerade som eget kapital enligt tillämpliga redovisningsstandarder 5 800 4 300
varav klassificerade som skulder enligt tillämpliga redovisningsstandarder
Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.4 i kapitalkravsförordningen och tillhörande
överkursfonder som omfattas av utfasning från övrigt primärkapital.
Övrigt primärkapital före regulatoriska justeringar 5 800 4 300
Övrigt primärkapital : regulatoriska justeringar
Summa regulatoriska justeringar av övrigt primärkapital
Övrigt primärkapital 5 800 4 300
Primärkapital (primärkapital = kärnprimärkapital + övrigt primärkapital) 25 489 23 111
Supplementärkapital
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 1 995 1 955
Kreditriskjusteringar 0
Supplementärkapital före regulatoriska justeringar 1 995 1 995
Supplementärkapital: regulatoriska justeringar
Summa regulatoriska justeringar av supplementärkapital
Supplementärkapital 1 995 1 995
Totalt kapital (totalt kapital = primärkapital + supplementärkapital) 27 484 25 106
Totalt riskvägt exponeringsbelopp 154 151 138 876
Noter
126 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
forts. Kapitalbas
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr 2022 2021
Kapitalrelationer och krav som inkluderar buffertar %
Kärnprimärkapital 12,8 13,5
Primärkapital 16,5 16,6
Totalt kapital 17,8 18,1
Institutets samlade krav på kärnprimärkapital 10,2 9,2
varav krav på kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5
varav krav på kontracyklisk buffert 1,0 0,0
varav krav på systemriskbuffert
varav krav på buffert för globalt systemviktiga institut eller för andra systemviktiga institut
varav ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet 2,2 2,2
Kärnprimärkapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) som finns tillgängligt
när minimikapitalkraven har uppfyllts) 6,1 6,9
1)
Årets resultat har reducerats med förutsebar utdelning om 832 mnkr. Resultatet har verifierats av Deloitte AB i enlighet med CRR artikel 26 pkt 2a.
2)
Inget utfall som genererar ett avdrag avseende NPL backstop sedan ikraftträdandet.
Noter
127SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Riskexponeringsbelopp och kapitalkrav
KONSOLIDERAD SITUATION
2022 2021
mnkr Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav
Kreditrisk som redovisas enligt IRK-metoden
Exponeringar mot företag 30 158 2 413 20 110 1 609
Exponeringar mot hushåll 14 877 1 190 12 889 1 031
varav exponeringar mot små och medelstora företag 1 066 85 1 070 86
varav exponeringar mot bostadsrätter, villor och fritidshus 13 811 1 105 11 819 945
Summa för exponeringar som redovisas enligt IRK-metoden 45 035 3 603 32 999 2 640
Kreditrisk som redovisas enligt schablonmetoden
Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker 0 0 0 0
Exponeringar mot delstatliga eller lokala
självstyrelseorgan och myndigheter 0 0 0 0
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker 0 0 0 0
Exponeringar mot internationella organisationer 0 0 0 0
Exponeringar mot institut
1)
4 747 380 3 904 312
varav derivat enligt bilaga 2 till CRR 4 734 379 3 739 299
varav repor 13 1 164 13
varav övrigt 0 0 1 0
Exponeringar mot hushåll 2 112 169 2 705 216
Fallerade exponeringar 6 0 5 0
Exponeringar i form av säkerställda obligationer 4 061 325 3 111 249
Exponeringar mot institut eller företag med kortfristig rating 7 1 14 1
Aktieexponeringar 154 12 150 12
Övriga poster 525 42 644 53
Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden 11 612 929 10 533 843
Marknadsrisk 390 31
341 27
varav positionsrisk
varav valutarisk 390 31 341 27
Operativ risk 6 035 483 5 547 444
varav schablonmetoden 6 035 483 5 547 444
Kreditvärdighetsjusteringsrisk 1 429 114 1 665 133
Ytterligare krav enligt CRR art.458 89 650 7 172 87 791 7 023
Ytterligare krav enligt CRR art.3
Totalt riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav 154 151 12 332 138 876 11 110
Kapitalkrav för kapitalkonserveringsbuffert 3 854 3 472
Kapitalkrav för kontracyklisk buffert 1 564 17
Totalt kapitalkrav 17 750 14 599
1)
Riskexponeringsbelopp för motpartsrisk enligt CRR artikel 92 punkt 3f uppgår till 4 747 mnkr (3 903).
SBAB har sedan tidigare identifierat brister i interna modeller för kapitaltäck-
ning av kreditrisk varr SBAB dels använt sig av ett självpåtaget artikel 3
slag i kapitalckningens Pelare 1, dels genomfört ett arbete med att uppda-
tera de interna modellerna i IRK-systemet. SBAB:s bemning är att implemen-
teringen av de uppdaterade modellerna, efter Finansinspektionens godkän-
nande, ska åtgärda identifierade brister och därför leda till ett minskat Pelare 2
krav. I oktober 2021 tog SBAB:s styrelse beslut att ta bort det självpåtagna arti-
kel 3 påslaget, som en följd av Finansinspektionens kommunicerade Pelare 2
påslag.
Noter
128 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Genomsnittlig riskvikt för kreditrisk som redovisas enligt IRK-metoden
KONSOLIDERAD SITUATION
2022 2021
mnkr
Expo-
nering
före
kredit-
riskskydd
Expone-
ring efter
konver-
terings-
faktor
Risk-
expo-
nerings-
belopp
Kapital-
krav
Genom-
snittlig
riskvikt,
%
Expo -
nering
före
kredit-
riskskydd
Expone-
ring efter
konver-
terings-
faktor
Risk-
expo-
nerings-
belopp
Kapital-
krav
Genom-
snittlig
riskvikt,
%
Kreditrisk i utlåningsportföljen som redovisas
enligt IRK-metoden
Exponeringar mot företag 107 657 105 154 30 158 2 413 28,7 84 150 81 554 20 110 1 609 24,7
Exponeringar mot hushåll 446 023 418 111 14 877 1 190 3,6 447 687 402 719 12 889 1 031 3,2
varav villor och fritidshus 180 342 179 896 5 657 453 3,1 173 763 172 796 4 952 396 2,9
varav bostadsrätter 173 603 172 948 7 995 640 4,6 168 828 167 482 6 574 526 3,9
varav bostadsrättsföreningar 61 186 60 738 1 067 85 1,8 55 542 55 069 1 070 86 1,9
Summa kreditrisk enligt IRK-metoden 553 680 523 265 45 035 3 603 8,6 531 837 484 273 32 999 2 640 6,8
Not er
129SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Kapitaltäckning – nyckeltal
MODERBOLAGET
mnkr 2022-12-31 2022-09-30 2022-06-30 2022-03-31 2021-12-31
Tillgänglig kapitalbas (belopp)
Kärnprimärkapital 9 615 9 551 9 731 10 030 10 279
Primärkapital 15 415 15 351 15 531 14 330 14 579
Totalt kapital 17 416 17 355 17 527 16 325 16 574
Riskvägt exponeringsbelopp
Totalt riskvägt exponeringsbelopp 39 963 41 541 42 487 39 389 36 358
Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda
exponeringsbeloppet)
Kärnprimärkapitalrelation (%) 24,1 23,0 22,9 25,5 28,3
Primärkapitalrelation (%) 38,6 37,0 36,6 36,4 40,1
Total kapitalrelation (%) 43,6 41,8 41,3 41,4 45,6
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg
bruttosoliditet (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg
bruttosoliditet (%) 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) 2,7 2,7 2,7 2,7 2,7
varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter) 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5
Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen (%) 12,6 12,6 12,6 12,6 12,6
Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det
riskvägda exponeringsbeloppet)
Kapitalkonserveringsbuffert (%) 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5
Kapitalkonserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker
identifierade på medlemsstatsnivå (%)
Institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (%) 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0
Systemriskbuffert (%)
Buffert för globalt systemviktiga institut (%)
Buffert för andra systemviktiga institut (%)
Kombinerat buffertkrav (%) 3,5 3,5 2,5 2,5 2,5
Samlat kapitalkrav (%) 16,2 16,1 15,2 15,1 15,1
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för
översyns- och utvärderingsprocessen (%) 16,8 15,8 15,7 18,2 21,1
Noter
130 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
MODERBOLAGET
mnkr 2022-12-31 2022-09-30 2022-06-30 2022-03-31 2021-12-31
Bruttosoliditetsgrad
Totalt exponeringsmått 143 087 147 642 169 589 144 680 145 590
Bruttosoliditetsgrad (%) 10,8 10,4 9,2 9,9 10,0
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet
(som en procentandel av det totala exponeringsmåttet)
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (%)
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter)
Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen
(%) 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0
Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav (som en procentandel
av det totala exponeringsmåttet)
Krav på bruttosoliditetsbuffert (%)
Samlat bruttosoliditetskrav(%) 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0
Likviditetstäckningskvot
1)
Total högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde -genomsnitt)
Likviditetsutflöden - totalt viktat värde
Likviditetsinflöden - totalt viktat värde
Totala nettolikviditetsutflöden (justerat värde)
Likviditetstäckningskvot (%)
Stabil nettofinansieringskvot
1)
Total tillgänglig stabil finansiering
Totalt behov av stabil finansiering
Stabil nettofinansieringskvot (%)
1)
SBAB Bank AB tillsammans med AB Sveriges Säkerställda obligationer behandlas som en likviditetsundergrupp enligt CRR art. 8 och enligt beslut från Finansinspektionen. Därav bedöms inte
upplysningar gällande likviditetstäckningskvot respektive stabil nettofinansieringskvot vara väsentliga på bolagsnivå.
Noter
131SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Kapitalbas
MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021
Kärnprimärkapitalinstrument: Instrument och reserver
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 1 958 1 958
Balanserade vinstmedel 8 110 8 782
Ackumulerat övrigt totalresultat (och andra reserver) –152 165
Årets resultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar som
har verifierats av personer som har en oberoende ställning
1)
–299 485
Kärnprimärkapital före regulatoriska justeringar 9 618 10 420
Kärnprimärkapital: Lagstiftningsjusteringar
Ytterligare värdejusteringar (negativt belopp) –141 –73
Immateriella tillgångar (netto efter minskning för tillhörande skatteskulder) (negativt belopp) –1 –13
Reserver för verkligt värde som härrör från vinster eller förluster på säkring av kassaflöden av
finansiella instrument som inte värderats till verkligt värde 187 –24
Negativa belopp till följd av beräkning av förväntade förlustbelopp –19
Vinster eller förluster på skuldförbindelser som värderas till verkligt värde och som beror på
ändringar av institutets egen kreditvärdighet 48 –12
Andra regulatoriska justeringar
2)
Sammanlagda regulatoriska justeringar av kärnprimärkapital
–3 141
Kärnprimärkapital 9 615 10 279
Övrigt primärkapital
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 5 800 4 300
varav klassificerade som eget kapital enligt tillämpliga redovisningsstandarder 5 800 4 300
varav klassificerade som skulder enligt tillämpliga redovisningsstandarder
Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.4 i kapitalkravsförordningen och tillhörande
överkursfonder som omfattas av utfasning från övrigt primärkapital.
Övrigt primärkapital före regulatoriska justeringar 5 800 4 300
Övrigt primärkapital : regulatoriska justeringar
Summa regulatoriska justeringar av övrigt primärkapital
Övrigt primärkapital 5 800 4 300
Primärkapital (primärkapital = kärnprimärkapital + övrigt primärkapital) 15 415 14 579
Supplementärkapital
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 1 995 1 995
Kreditriskjusteringar 6
Supplementärkapital före regulatoriska justeringar 2 001 1 995
Supplementärkapital: regulatoriska justeringar
Summa regulatoriska justeringar av supplementärkapital
Supplementärkapital 2 001 1 995
Totalt kapital (totalt kapital = primärkapital + supplementärkapital) 17 416 16 574
Totalt riskvägt exponeringsbelopp 39 963 36 358
Noter
132 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021
Kapitalrelationer och krav som inkluderar buffertar %
Kärnprimärkapital 24,1 28,3
Primärkapital 38,6 40,1
Totalt kapital 43,6 45,6
Institutets samlade krav på kärnprimärkapital 10,7 9,7
varav krav på kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5
varav krav på kontracyklisk buffert 1,0 0,0
varav krav på systemriskbuffert
varav krav på buffert för globalt systemviktiga institut eller för andra systemviktiga institut
varav ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet 2,7 2,7
Kärnprimärkapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) som finns tillgängligt
när minimikapitalkraven har uppfyllts) 16,9 21,1
1)
Årets resultat har reducerats med förutsebar utdelning om 832 mnkr. Resultatet har verifierats av Deloitte AB i enlighet med CRR artikel 26 pkt 2a.
2)
Inget utfall som genererar ett avdrag avseende NPL backstop sedan ikraftträdandet.
forts. Kapitalbas
Noter
133SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Riskexponeringsbelopp och kapitalkrav
MODERBOLAGET
2022 2021
mnkr Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav
Kreditrisk som redovisas enligt IRK-metoden
Exponeringar mot företag 11 148 892 8 146 651
Exponeringar mot hushåll 699 56 1 060 85
varav exponeringar mot små och medelstora företag 91 7 81 7
varav exponeringar mot bostadsrätter, villor och fritidshus 607 49 979 78
Summa för exponeringar som redovisas enligt IRK-metoden 11 847 948 9 206 736
Kreditrisk som redovisas enligt schablonmetoden
Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker 0 0 0 0
Exponeringar mot delstatliga eller lokala
självstyrelseorgan och myndigheter 0 0 0 0
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker 0 0 0 0
Exponeringar mot internationella organisationer 0 0 0 0
Exponeringar mot institut
1)
4 688 375 3 429 274
varav derivat enligt bilaga 2 till CRR 4 613 369 3 429 274
varav repor 0 0 0 0
varav övrigt 75 6 0 0
Exponeringar mot hushåll 2 112 169 2 705 216
Fallerade exponeringar 6 0 5 0
Exponeringar i form av säkerställda obligationer 4 061 325 3 111 249
Exponeringar mot institut eller företag med kortfristig rating 6 0 15 1
Aktieexponeringar 10 454 836 10 450 836
Övriga poster 136 11 153 13
Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden 21 463 1 717 19 868 1 589
Marknadsrisk
84 7
61 5
varav positionsrisk
varav valutarisk 84 7 61 5
Operativ risk 2 982 239 2 567 205
varav schablonmetoden 2 982 239 2 567 205
Kreditvärdighetsjusteringsrisk 852 68 870 70
Ytterligare krav enligt CRR art. 458 2 736 219 3 786 304
Ytterligare krav enligt CRR art.3
Totalt riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav 39 963 3 197 36 358 2 909
Kapitalkrav för kapitalkonserveringsbuffert 999 909
Kapitalkrav för kontracyklisk buffert 410 7
Totalt kapitalkrav 4 607 3 825
1)
Riskvägt belopp för motpartsrisk enligt CRR artikel 92 punkt 3f uppgår till 4 613 mnkr (3 429).
Noter
134 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Genomsnittlig riskvikt för kreditrisk som redovisas enligt IRK-metoden
MODERBOLAGET
2022 2021
mnkr
Exponer-
ing
före
kredit-
riskskydd
Expone-
ring efter
konver-
terings-
faktor
Risk-
expo-
nerings-
belopp
Kapital-
krav
Genom-
snittlig
riskvikt,
%
Expone-
ring före
kredit-
riskskydd
Expone-
ring efter
konver-
terings-
faktor
Risk-
expo-
nerings-
belopp
Kapital-
krav
Genom-
snittlig
riskvikt,
%
Kreditrisk i utlåningsportföljen som redovisas
enligt IRK-metoden
Exponeringar mot företag 28 268 25 821 11 148 892 43,2 25 575 23 038 8 146 652 35,4
Exponeringar mot hushåll 41 289 13 737 699 56 5,1 63 972 19 378 1 060 85 5,5
varav villor och fritidshus 3 377 2 931 189 15 6,4 5 317 4 352 295 24 6,8
varav bostadsrätter 4 880 4 225 261 21 6,2 7 081 5 735 391 31 6,8
varav bostadsrättsföreningar 2 140 2 052 91 7 4,4 2 020 1 920 81 6 4,2
Summa kreditrisk enligt IRK-metoden 69 557 39 558 11 847 948 29,9 89 547 42 416 9 206 736 21,7
Noter
135SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
RK:9 Internt bedömt kapitalbehov
Baselregelverken sller inom ramen för Pelare 2 krav på att banker ska ha en
tillfredsställande hantering och bedömning av risker så att bankerna kan full-
göra sina förpliktelser. För att uppfylla detta krav ska bankerna ha metoder
som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upprätthålla ett kapital som
till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka de risker som de är
eller kan komma att bli exponerade för. Detta kallas för företagets interna
kapitalutvärderingsprocess, vilket är en del av SBAB:s interna kapital- och lik-
viditetsutvärderingsprocess. Likviditetsrisk ger idag inte upphov till något
faktiskt kapitalkrav för SBAB. Se not
RK
3 för mer information kring likvidi-
tetsrisk.
Den interna kapitalutvärderingsprocessen syftar till att identifiera, värdera
och hantera de risker SBAB är exponerad mot samt att konsoliderad situation
har en kapitalbas som är tillcklig för den valda riskprofilen. Kapitalutrde-
ringsprocessen revideras årsvis med syfte att fånga upp de omvärldsnd-
ringar samt ändringar i regelverk och tillsynspraxis som kontinuerligt påverkar
bankens utveckling. Storleksordningen på kapitalbasen som behövs för att
möta den sammantagna risken i verksamheten bygger i första hand på beräk-
ningen av SBAB:s ekonomiska kapital. Ekonomiskt kapital definieras som den
ngd kapital som bevs för att säkerställa solvensen över en etrsperiod.
Om ekonomiskt kapital för risker som ingår i Pelare 1 understiger kapitalkra-
ven enligt Pelare 1 för en given risktyp används dock kapitalkravet enligt
Pelare 1. Under andra kvartalet publicerade FI en ny pelare 2-metod för pen-
sionsrisk. Den interna bedömningen är att den nya metoden inte påverkar
SBAB:s kapitalkrav. Internt bedömt kapitalbehov för koncernen uppgick till
20 764 mnkr (17 019) per den 31 december 2022. Det interna kapitalkravet
bems med hjälp av SBAB:s interna modeller för ekonomiskt kapital och är
inte helt jämförbart med det kapitalkrav som FI publicerar. Enligt FI:s rapport
"De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2022" uppgår SBAB:s
totala kapitalbehov till 19 251 mnkr.
Slutligen beaktas risken kopplad till försämrade omvärldsförutsättningar
som belyses i samband med stresstester. Tillsammans utgör ovansende det
kapital som enligt Basel III behövs för att möta samtliga risker i verksamheten.
Ytterligare information om det interna kapitalbehovet åternns i dokumentet
Information om kapitaltäckning och riskhantering 2022” som publiceras på
sbab.se. För moderbolaget uppgick internt bemt kapitalbehov till 6 949
mnkr (5 794).
KONSOLIDERAD SITUATION
2022-12-31 2021-12-31
Internt bedömt kapitalbehov Internt bedömt kapitalbehov
mnkr mnkr % mnkr %
Pelare 1
Kreditrisk & kreditvärdighetsjusteringsrisk 4 646 3,0 3 616 2,6
Marknadsrisk 31 0,0 27 0,0
Operativ risk 483 0,3 444 0,3
Riskviktsgolv
1)
7 172 4,7 7 023 5,1
Summa Pelare 1 12 332 8,0 11 110 8,0
Pelare 2
Kreditrisk 1 279 0,9 1 152 0,8
Marknadsrisk 1 735 1,1 1 207 0,9
Operativ risk
Pensionsrisk 0 0,0 61 0,0
Summa Pelare 2 3 014 2,0 2 420 1,7
Buffertar
Kapitalkonserveringsbuffert 3 854 2,5 3 472 2,5
Kontracyklisk buffert 1 564 1,0 17 0,0
Summa Buffertar 5 418 3,5 3 489 2,5
Totalt 20 764 13,5 17 019 12,3
Total kapitalbas 27 484 25 106
1)
Finansinspektionen beslutade 2018 att ändra metoden för att tillämpa riskviktsgolvet under pelare 2 och ersätta det med ett pelare 1 krav i enlighet med artikel 458 i CRR. Ändringen trädde i
kraft 2018 och gällde i två år. Finansinspektionen har förlängt kapitalkravet och det gäller för närvarande till den 30 december 2023.
Noter
136 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIRK
IK Intäkter och kostnader
s.137–143
IK:1 Räntenetto
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut 98 27 1 803 1 098
Utlåning till allmänheten
1)
8 607 6 187 782 517
Räntebärande värdepapper 616 335 615 335
Derivat 532 –510 –15 –358
Summa ränteintäkter 9 853 6 039 3 185 1 592
varav ränteintäkter för
finansiella tillgångar som inte
värderas till verkligt värdevia
resultaträkningen 9 095 6 603 2 974 2 005
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut –62 –11 –60 –11
Inlåning från allmänheten –1 474 –604 –1 473 –604
Emitterade värdepapper –3 276 –2 194 –621 –324
Efterställda skulder –53 44 –53 –44
Derivat –283 1 150 –58 66
Övrigt
2)
–1 –1 –1
Resolutionsavgift –172 –33
Insättningsgarantiavgift 49 49 –49 49
Summa räntekostnader –5 198 1 925 2 315 –999
varav räntekostnader för
finansiella skulder som inte
värderas till verkligt värde
viaresultaträkningen 4 915 –3 075 2 257 –1 065
Räntenetto 4 655 4 114 870 593
1)
Inkluderar ränteintäkter på osäkra fordringar med 3 mnkr (1).
2)
Inom posten övrigt ingår räntekostnader för leasingskuld avseende hyreskontrakt med
1 mnkr (1 ) .
IK:3
Nettoresultat av
finansiella transaktioner
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Vinster/förluster på ränte-
bärande finansiella
instrument
Värdeförändring i säkrade
poster i säkringsredovisning 8 823 1 876 –208 –508
Derivatinstrument i
säkringsredovisning –8 842 –1 885 244 516
Övriga derivatinstrument –12 4 45 20
Räntebärande värdepapper,
verkligt värdeoption 41 –35 41 –35
Räntebärande värdepapper till
verkligt värde via övrigt
totalresultat 2 6 2 6
Räntebärande värdepapper till
upplupet anskaffningsvärde 0 0 0 0
Realiserat resultat från
finansiella skulder till
upplupet anskaffningsvärde 11 –64 0 0
Lånefordringar till upplupet
anskaffningsvärde 26 29 19 1
Valutaomräkningseffekter –2 –2 –4 –1
Summa –35 –71 57 –1
SBAB använder derivatinstrument för att hantera ränte- och valutarisker i
koncernens tillgångar och skulder. Derivaten redovisas till verkligt värde i
balansräkningen. SBAB:s principer för riskhantering och säkringsredovisning
innebär att resultatvariationer, till följd av förändrade marknadsräntor, kan
förekomma mellan perioder för enskilda poster i ovanstående uppställning.
Dessa motverkas i regel av resultatvariationer i övriga poster. Resultatvaria-
tioner som inte neutraliserats genom riskhantering och säkringsredovisning
kommenteras i förvaltningsberättelsen.
IK:4 Övriga rörelseintäkter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Administrativa tjänster åt
dotterbolag 1 328 1 291
Övriga rörelseintäkter
1)
49 50 2 8
Summa 49 50 1 330 1 299
1)
I posten övriga rörelseintäkter ingår i huvudsak intäkter från Booli samt resultatandel
från Joint Venture om –0,6 mnkr.
IK:2 Provisioner
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Provisionsintäkter
Utlåningsprovisioner
1)
49 64 30 40
Övriga provisioner
2)
42 37 66 66
Summa 91 101 96 106
Provisionskostnader
Värdepappersprovisioner –39 43 –28 –33
Övriga provisioner 40 –29 –16 –4
Summa –79 –72 44 –37
Provisioner netto 12 29 52 69
1)
Utlåningsprovisioner redovisas huvudsakligen när tjänsterna utförs, det vill säga vid en viss
tidpunkt.
2)
Övriga provisioner redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tjänster utförs, det vill
säga linjärt över tid .
Noter
137SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIIK
IK:5 Personalkostnader
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Löner och arvoden –512 –496 –500 483
Pensionskostnader –85 –75 –94 –79
Sociala kostnader –185 –178 183 –175
Övriga personalkostnader
1)
41 –37 40 –37
Summa –823 –786 –817 –774
1)
SBAB har erhållit 1,0 mnkr (0) i ersättning från Försäkringskassan för sjuklönekostnader
under coronapandemin .
Löner och andra ersättningar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
VD
1)
–6 –17 –6 –17
Ledande befattningshavare som
direktrapporterar till VD –21 –21 –21 –21
Övriga anställda 485 458 473 445
Totala löner och andra
ersättningar –512 –496 –500 –483
1)
Se även tabellen Lön och andra ersättningar samt pension till VD och övriga ledande
befattningshavare som direktrapporterar till VD
Löner och andra ersättningar till anställda i dotterbolaget Booli Search Tech-
nologies AB och Boappa AB ingår i koncernens kostnader inom raden övriga
anställda. Styrelseledamöter inom koncernen som är anställda i moderbola-
get erhåller ersättning och pensionsförmåner med anledning av sin anställ-
ning. Inga ytterligare ersättningar eller pensionsförmåner utgår på grund av
styrelseuppdraget. Ingen ersättning har utgått till VD i dotterbolaget AB Sve-
riges Säkerställda Obligationer (publ). Antal direkt rapporterande ledande
befattningshavare till VD per årsskiftet var 10 (10).
Medelantal anställda
KONCERNEN MODERBOLAGET
2022 2021 2022 2021
Kvinnor 441 411 426 396
Män 408 384 383 361
Medelantal anställda 849 795 809 757
Sjukfrånvaro i procent
KONCERNEN MODERBOLAGET
2022 2021 2022 2021
Total sjukfrånvaro 4,1 3,8 4,2 3,8
Kvinnor 2,8 2,6 2,9 2,6
Män 1,3 1,2 1,3 1,2
29 år eller yngre 4,7 3,6 4,8 3,7
30–49 år 3,9 3,9 4,0 4,0
50 år och äldre 4,3 3,6 4,3 3,6
Andel långtidssjukfrånvaro,
d.v.s. sjukfrånvaro som pågått
mer än 60 dagar 31,2 31,3 30,9 31,3
Könsfördelning bland ledande befattningshavare
KONCERNEN MODERBOLAGET
2022 2021 2022 2021
Styrelse
Kvinnor 12 8 7 5
Män 15 17 3 4
Summa 27 25 10 9
Företagsledning
Kvinnor 3 4 3 4
Män 7 6 6 5
Summa 10 10 9 9
Koncernen inkluderar styrelseledamöter i dotterbolagen AB Sveriges Säker-
ställda Obligationer (publ),Booli Search Technologies AB samt Boappa AB.
Anställningsform
KONCERNEN MODERBOLAGET
2022 2021 2022 2021
Totalt antal anställda vid årets
slut, antal 863 839 821 800
varav kvinnor, % 52,4 51,5 53,1 52,3
varav chefer, % 12,2 13,2 11,9 12,6
varav kvinnliga chefer, % 46,6 47,7 45,9 47,5
varav visstidsanställda, % 5,4 5,5 5,6 5,6
varav deltidsanställda, % 0,2 0,1 0,2 0,1
Personalomsättning
KONCERNEN MODERBOLAGET
2022 2021 2022 2021
Tillsvidareanställda som slutat
under året, antal 136 85 127 81
varav kvinnor, % 45,6 43,8 44,9 40,7
varav 29 år eller yngre, % 20,6 21,2 20,5 22,2
varav 30–49 år, % 67,6 67,1 66,9 65,4
varav 50 år och äldre, % 11,8 11,7 12,6 12,4
Lön, ersättningar och pensionskostnader för VD
Inga bil- eller naturaförmåner har utgått till VD. Bolaget betalar en premie-
bestämd pensionsförsäkring om 30 procent av VD:s pensionsgrundande lön
dock längst till och med 65 års ålder.
Löner och andra ersättningar
Naturaförmåner (ränteförmån, bilförmån och sjukvårdsförmån) till ledande
befattningshavare som direktrapporterar till VD eller styrelse har utgått med
0,2 mnkr (0,1). Lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare se
särskild tabell på sidorna 139-140 .
Förändringar och omorganiseringar
I april omorganiserades, Affärsområde Privat, där ingår Produkter och Tjäns-
ter samt Kundservice. Chef för affärsområdet är Johan Prom .
Noter
138 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIIK
Lön och andra ersättningar samt pension till VD och övriga ledande befattningshavare som direktrapporterar till VD
MODERBOLAGET
2022
mnkr Period
Lön och andra
ersättningar
Pensions-
kostnad
2)
Avgångs-
vederlag
Mikael Inglander, Chef Företag & Brf och VD
1)
20220101-20221231 6,0 1,8
Carl Olsson, tf CFO 20220101-20221231 2,0 0,8
Sara Davidgård, CRO 20220101-20221231 2,6 0,8
Johan Prom,Chef Affärsområde Privat 20220101-20221231 2,7 0,9
Kristina Frid, Chef Kundservice 20220101-20220331 0,5 0,1
Carina Eriksson, CHRO 20220101-20221231 2,1 0,7
Malou Sjörin, Chef Hållbarhet, Marknad & Kommunikation 20220101-20221231 2,0 0,6
Andras Valko, CDSO 20220101-20221231 1,9 0,6
Robin Silfverhielm, CXO 20220101-20221231 2,4 0,8
Marko Ivanic, CTO 20220101-20221231 2,0 0,6
Sofia Blomgren, Chef Compliance 20220101-20221231 1,3 0,3
Sari Zander, Chef Internrevision 20220101-20221231 1,8 0,5
Totala ersättningar till ledamöter i koncernledningen 2022 27,3 8,5
1)
Mikael Inglander har varit tf VD fram till och med 2022-05-10 då han erhöll rollen permanent.
2)
I totalbelopp för pensionskostnader ingår riskförsäkringspremier, vilket inte ska ingå i beräkningen av de 30 % av pensionsgrundande lön. Pensionspremie är på årsbasis = eller <30%.
Totalbeloppet inkluderar justering av pensionspremie avseende 2021. Pensionspremie på årsbasis är = eller <30%.
MODERBOLAGET
2021
mnkr Period
Lön och andra
ersättningar
Pensions-
kostnad
Avgångs-
vederlag
Klas Danielsson, VD 20210101-20211107 4,9 2,3 11,5
Mikael Inglander, Chef Företag & Brf och tf VD 20211108-20211231 0,9 0,2
Mikael Inglander, CFO och Chef Företag & Brf 20210101-20211107 2,9 1,3
Carl Olsson, tf CFO 20210903-20211231 0,5 0
Sara Davidgård, CRO 20210101-20211231 2,5 0,7
Johan Prom,Chef Affärsområde Privat 20211201-20211231 0,2 0
Carina Eriksson, CHRO 20210101-20211231 2,1 0,6
Malou Sjörin, Chef Hållbarhet, Marknad & Kommunikation 20210101-20211231 1,9 0,6
Fredrik Stenbeck, CRO 20210101-20210316 0,5 0,5 2,9
Andras Valko Chef Data Science 20210101-20211231 1,6 0,5
Kristina Frid, Chef Kundservice 20210101-20211231 0,5 0,2
Robin Silfverhielm CXO och CIO 20210101-20211231 2,4 0,7
Sofia Blomgren, Chef Compliance 20210101-20211231 1,3 0,3
Sari Zander, Chef Internrevision 20210101-20211231 1,7 0,4
Totala ersättningar till ledamöter i koncernledningen 2021 23,9 8,3 14,4
Styrelsen beslutar årligen om SBAB:s ersättningspolicy och identifiering av
anställda med riskprofil, i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och
fondbolag (FFFS 2011:1). Riskanalys för SBAB:s ersättningssystem och ersätt-
ningspolicy finns publicerad på sbab.se. Ersättningskommitténs samman-
sättning och uppgift finns beskrivna i bolagsstyrningsrapporten på sidorna
66-72.
Identifieringen av anställda med riskprofil utgår ifrån EBA:s tekniska
standarder. Lön och andra ersättningar till anställda vars arbetsuppgifter har
en väsentlig inverkan på SBAB:s riskprofil, 77 personer (71) exklusive ledande
befattningshavare som direktrapporterar till VD, uppgick till 60,0 mnkr
(55,0) .
Noter
139SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIIK
Ersättning till styrelse
MODERBOLAGET
2022
tkr Period Styrelse Kreditutskott
Risk- och
kapital-
kommitté
Revisions- och
compliance-
kommitté
Ersättnings-
kommitté
Jan Sinclair, Styrelseordförande
1)
20220101-20221231 539 44 41 51 15
Leif Pagrotsky, Ledamot 20220101-20221231 258 51
Jane Lundgren-Ericsson, Ledamot
2)
20220101-20221231 258 62 41 64
Lars Börjesson, Ledamot 20220101-20221231 258 25
Inga-Lill Carlberg, Ledamot 20220101-20221231 258 44 30
Jenny Lahrin, Ledamot 20220427-20221231
Wenche Martinussen, Ledamot 20220427-20221231 180 24
Synnöve Trygg, Ledamot
3)
20220101-20221231 258 31 47 51
Karin Neville, Arbetstagarrepresentant
4)
20220101-20221231
Margareta Naumberg, Arbetstagarrepresentant
4)
20220101-20221231
Totalt Arvode & Ersättning 2022 2 009 181 129 217 94
1)
Jan Sinclair erhåller även styrelsearvode från SCBC om 191 tkr (180)
2)
Jane Lundgren-Ericsson erhåller även styrelsearvode från SCBC om 137 tkr (130)
3)
Synnöve Trygg erhåller även styrelsearvode från SCBC om 137 tkr (88).
4)
Det utgår inget arvode till ledamöter som är anställda på Regeringskansliet och arbetstagarrepresentanter. Det utgår inget arvode till styrelseledamöter i SBABs dotterbolag Booli och Boappa.
MODERBOLAGET
2021
tkr Period Styrelse Kreditutskott
Risk- och
kapital-
kommitté
Revisions- och
compliance-
kommitté
Ersättnings-
kommitté
Jan Sinclair, Styrelseordförande 20210101-20211231 495 38 37 47
Leif Pagrotsky, Ledamot 20210101-20211231 239 47
Johan Prom, Ledamot 20210101-20211130 219 23 34
Jane Lundgren-Ericsson, Ledamot 20210101-20211231 239 53 37 58
Lars Börjesson, Ledamot 20210101-20211231 239 11 25
Inga-Lill Carlberg, Ledamot 20210101-20211231 239 38 28
Synnöve Trygg, Ledamot 20210101-20211231 239 42 47
Daniel Kristiansson, Ledamot 20210101-20211231
Anders Heder, Arbetstagarrepresentant 20210101-20210916
Karin Neville, Arbetstagarrepresentant 20210917-20211231
Margareta Naumberg, Arbetstagarrepresentant 20210101-20211231
Totalt Arvode & Ersättning 2021 1 909 163 150 199 53
Pensioner
Anställda i SBAB från den 1 februari 2013 omfattas av BTP1, som är en avgifts-
bestämd kollektiv pensionsplan. Utöver avsättning till ålderspension omfat-
tar pensionsplanen sjuk- och efterlevandepension. Inom BTP1 placerar den
anställde i hög grad sin premie själv.
Anställda i SBAB före den 1 februari 2013 omfattas av BTP2, en förmånsbe-
stämd pensionsplan. BTP2 innebär att den anställde garanteras en livslång
pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen. Pensionsplanen
omfattar ålders pension, sjukpension, efterlevandepension, kompletterings-
pension (BTPK) och i förkommande fall familjepension. Ersättningsnivåerna
är olika för löner inom olika inkomstbasbelopp. För löner över 30 inkomstbas-
belopp utgår ingen pension enligt BTP2. För anställda som tjänar över tio
inkomstbasbelopp, så kallade tiotaggare, ges möjlighet att välja en alternativ
placering för viss del av premien.
BTP2 är en kollektiv förmånsbestämd arbetsgivarplan som tryggas genom
försäkring hos försäkringsbolaget SPP och omfattar flera arbetsgivare. För
BTP2 är det SPP som ansvarar för placeringarna av pensionskapitalet. Inves-
teringsstrategins mål är en god och jämn avkastning samtidigt som spararnas
garanterade ränta säkerställs.
SBAB:s kostnad för de förmånsbestämda pensionerna uppgick till 12,0
mnkr (13,0) exklusive löneskatt. Under 2023 bedöms pensions avgifterna till
de förmånsbestämda planerna bli 5,9 mnkr. Ytterligare information ges i not
S
6 . SBAB:s kostnad för de avgiftsbestämda pensionerna uppgick till 58,2
mnkr (42,3) exklusive löneskatt.
Från och 1 med januari 2022 har förändringar gjorts för pensionsavsätt-
ningar för samtliga anställda inom BTP1 avtalet (exklusive företagsledningen)
och samtliga anställda inom BTP2 avtalet som är födda senare än 1966. För-
ändringen innebär att pensionsavsättningen höjts med 2% genom att semes-
terlönetillägget om 1,45% växlats mot pension istället.
gra andra pensionsavtal, som avviker från generella regler i kollektivav-
tal på bankområdet finns inte .
Noter
140 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIIK
Stämmans beslutade riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor
till ledande befattningshavare
Årsstämmans principer för ersättning och andra anställningsvillkor för led-
ningen som beslutades av stämman 2022 innebär att SBAB ska sträva efter
att ersättning och anställningsvillkor ska vara rimliga och väl avvägda. I fråga
om ersättning och andra anställningsvillkor ska SBAB fortsätta att tillämpa de
principer som beslutats i av regeringen fastställda ”Statens ägarpolicy och
riktlinjer för bolag med statligt ägande 2022” och då särskilt i Principerna för
ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag
med statligt ägande.
Ersättning till ledande befattningshavare ska vara konkurrenskraftig, tak-
bestämd och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur.
Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag
utan präglas av mått fullhet. Detta ska vara vägledande också för den totala
ersättningen till övriga anställda. Ledande befattningshavare har inte rätt till
rörlig ersättning. Några förändringar i dessa riktlinjer har inte skett efter
stämmans beslut under 2022. Riktlinjerna finns publicerade i sin helhet på
sbab.se.
Övriga villkor för VD och ledande befattningshavare
Beträffande pensionsvillkor, uppsägningstid och avgångsvederlag för ledande
befattningshavare följer SBAB de principer som redovisas i "Statens ägarpo-
licy och riktlinjer för bolag med statligt ägande 2022".
Bolaget betalar en premiebestämd pensionsförsäkring motsvarande 30
procent av VD:s pensionsgrundande lön dock längst till och med 65 års ålder.
För övriga chefer som direktrapporterar till VD betalar bolaget en avgifts-
bestämd pensionspremie motsvarande 30 procent av pensionsgrundande lön.
Avtal om avgångsvederlag
För VD och SBAB gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid
uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex måna-
der. Avgångsvederlag får lämnas med högst tolv månadslöner. I anställnings-
avtal som ingicks senast den 31 december 2016 får avgångsvederlag lämnas
med högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månadsvis
och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för pensionsförmå-
ner eller övriga förmåner. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget
avgångsvederlag lämnas. Avgångsvederlag betalas som längst ut intill avtalad
pensionsålder och aldrig längre än till 65 års ålder. Vid ny anställning, annat
tillkommande avlönat uppdrag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska
ersättningen från det uppsägande bolaget reduceras med ett belopp som
motsvarar den nya inkomsten motsvarande den period som uppsägningslön
och avgångsvederlag avser.
För övriga personer i företagsledningen finns avtalat om avgångsvederlag vid
uppsägning från bolagets sida, förutom lön och pension under uppsägningsti-
den, att utbetala ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Vid ny
anställning eller inkomst från annan verksamhet under tolvmånaders perioden
avräknas ersättningen.
Lån till ledande befattningshavare
n till ledande befattningshavare presenteras i not
A
2.
Incitamentsprogram
SBAB har inget incitaments program.
IK:6 Övriga kostnader
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
IT-kostnader –282 –347 –341 –438
Hyror
1)
–9 –13 42 43
Övriga lokalkostnader –13 –14 –12 –14
Övriga administrations kostnader 108 –106 –98 –97
Marknadsföring –82 –76 –77 –72
Övriga rörelsekostnader –36 –33 –24 –21
Summa –530 –589 –594 –685
1)
Standarden IFRS 16 tillämpas från 1 januari 2019.
Utgifter för utveckling uppgår till 336 mnkr (356) varav 96 mnkr (118) avser
internt upparbetade immateriella tillgångar i koncernen. Merparten av utveck-
lingen bedrivs i projektform och inkluderar hela projektens budgetar med
utgifter såsom planering, analys, kravställning, programmering, implemente-
ring, kvalitetstestning m.m.
Arvoden och kostnadsersättning till valda revisorer
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Revisionsuppdraget –6,0 4,0 4,1 –2,9
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget –2,5 1,9 –2,3 –1,0
Summa –8,5 –5,9 –6,4 –3,9
På årsstämman den 27:e april 2022 utsågs Deloitte till revisor för SBAB. Med
revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisning, bokföringen samt
granskning av styrelsens och VD:s förvaltning. I revisionsuppdraget ingår även
annat biträde som föranleds av sådan granskning.
Med revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avses granskning av
delårsrapporter/bokslutskommuni och sådana arbetsuppgifter som endast
kan göras av påskrivande revisor till exempel olika typer av intyg.
Noter
141SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIIK
IK:7 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Materiella anläggnings tillgångar
Avskrivningar datainventarier –12 –9 –11 –8
Avskrivningar leasingkontrakt –37 –34
Avskrivningar övriga inventarier –8 –5 –8 –5
Nedskrivning övriga inventarier 0 0
Utrangeringar/försäljning 0 0 0 0
Immateriella anläggnings tillgångar
Avskrivningar förvärvad programvara –7 –6 –7 –6
Avskrivningar internt utvecklad del av programvara –71 –32
Avskrivningar varumärken –1 –1
Avskrivningar konkurrensklausul 0 0
Nedskrivningar förvärvad programvara
Nedskrivningar internt utvecklad del av programvara –31
Nedskrivningar Goodwill –9 –30
Summa –176 –117 –26 –19
I slutet av året gjordes en sedvanlig översyn av samtliga materiella och immateriella tillgångar och därmed identifierades ett nedskrivningsbehov vilket har belas-
tat kostnaderna för 2022.
IK:8 Kreditförluster, netto
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Utlåning till allmänheten
Konstaterade kreditförluster –7 –13 –5 –10
Återvinning av tidigare konstaterade kreditförluster 4 4 4 4
Årets förändring av reserv – kreditsteg 1 –17 0 –4 –1
Årets förändring av reserv – kreditsteg 2 –27 11 –3 1
Årets förändring av reserv – kreditsteg 3 –1 2 –1 1
Garantier
1)
0 –2 0 0
Periodens kreditförluster, netto för utlåning till allmänheten 48 2 –9 –5
Lånelöften
2)
Årets förändring av reserv – kreditsteg 1 –13 –1 –13 –1
Årets förändring av reserv – kreditsteg 2 –7 10 –7 10
Årets förändring av reserv – kreditsteg 3 0 0 0
Periodens kreditförluster, netto för lånelöften –20 9 –20 9
Övriga finansiella instrument
Årets förändring av reserv – kreditsteg 1 0 0 0 0
Periodens kreditförluster, netto för övriga finansiella instrument 0 0 0 0
Summa –68 11 –29 4
1)
Posten inkluderar garantier på lånelöften.
2)
Kreditreserver för lånelöften ingår i posten “Avsättningar” i balansräkningen.
Noter
142 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIIK
IK:9 Rörelsesegment
relsesegmenten redovisas i enlighet med IFRS 8 Rörelsesegment, vilket
innebär att segmentinformationen presenteras på motsvarande sätt som till-
mpas internt i uppföljnings- och styrningssyfte. Koncernen har identifierat
koncernens VD som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna
rapporteringen som används av VD för att följa upp verksamheten och fatta
beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presente-
ras.Inom Privat ingår utlåning till villor, fritidshus och bostads rättslägenheter
samt inlåning till privatpersoner. Inom Företag & Brf ingår huvud sakligen utlå-
ning till flerbostadhus samt även kommersiella fastigheter. Kostnaderna för-
delas ut till affärs områden med hjälp av fördelningsnycklar .
IK:10 Påförda avgifter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Riskskatt
1)
–261 109 -
Resolutionsavgift
2)
–184 –35 -
Summa 445 –144 -
1)
Riksdagen beslutade den 14 december 2021 om en ny riskskatt för banker som infördes
den 1 januari 2022. Skatten infördes för kreditinstitut som har skulder överstigande ett
gränsvärde på 150 miljarder kronor vid beskattningsårets ingång. Skatten ska uppgå till
0,05 procent av kreditinstitutets skulder 2022 för att sedan öka till 0,06 procent 2023.
2)
Resolutionsavgiften som tidigare redovisats under räntenettot redovisas från och med
januari 2022 inom en ny legal rad "Påförda avgifter" i resultaträkningen. Jämförelsetalen är
inte omräknade. Resolutionsavgiften uppgick till 172 mnkr för koncernen och till 33 mnkr
för moderbolaget 2021.
Alla kostnader och intäkter allokeras i sin helhet till segmenten Privat respek-
tive Företag & BRF. I förhållande till den legala resultaträkningen har –30 mnkr
(–23) flyttats mellan raderna Övriga personalkostnader och Övriga kostnader.
Kostnaden avser administrativa konsulter som i den interna uppföljningen är
att betrakta som Övriga personal kostnader.
Avkastning på eget kapital beräknas som rörelseresultat efter skatt i förhål-
lande till genomsnittligt eget kapital, justerat för primärkapitallån och värde-
förändringar på finansiella tillgångar som redovisas över eget kapital.
Koncernen har ingen enskild kund som står för mer än tio procent av
intäkterna .
Resultaträkning per segment
KONCERNEN
2022 2021
Operativ verksamhets-
uppföljning
Avstämning mot legal
resultaträkning
Operativ verksam hets-
uppföljning
Avstämning mot legal
resultaträkning
mnkr Privat
Företag
& Brf Summa
Adminis-
trativa
konsulter
IFRS 16
Leasing
1)
Legalt
resultat Privat
Företag
& Brf Summa
Adminis-
trativa
konsulter
IFRS 16
Leasing
1)
Legalt
resultat
Räntenetto 3 424 1 231 4 655 4 655 3 182 932 4 114 4 114
Provisionsintäkter 54 37 91 91 50 51 101 101
Provisionskostnader –64 –15 –79 –79 –59 –13 –72 –72
Nettoresultat av finansiella
transaktioner 46 11 –35 –35 –60 –11 –71 –71
Övriga rörelseintäkter 47 2 49 49 49 1 50 50
Summa rörelseintäkter 3 415 1 266 4 681 4 681 3 162 960 4 122 4 122
Löner och ersättning 407 105 –512 –512 396 –99 495 495
Övriga personalkostnader –266 –75 –341 30 –311 247 –67 314 23 –314
Övriga kostnader –452 –86 –538 –30 38 –530 497 –102 –599 –23 33 –599
Av- och nedskrivningar av materiella
och immateriella anläggnings tillgångar 108 –30 –138 –38 –176 –47 –37 –84 –33 –84
Kreditförluster, netto 44 –24 –68 –68 1 10 11 11
Påförda avgifter; Riskskatt och
resolutionsavgift –360 –85 445 445
Rörelseresultat 1 778 861 2 639 0 0 2 639 1 976 665 2 641 0 0 2 641
Skatt –376 182 –558 –558 420 –140 –560 –560
Resultat efter schablonskatt 1 402 679 2 081 0 0 2 081 1 556 525 2 081 0 0 2 081
Avkastning på eget kapital, % 9,9 11,8 10,5 10,5 11,3 10,5 11,1 11,1
1
) Avskrivning av nyttjanderätter för kontorslokaler
Noter
143SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIIK
SK:1 Skatt
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Aktuell skatt –565 –547 –150 –111
Uppskjuten skatt på förändring
av temporära skillnader 7 –13 –7 1
Summa –558 –560 –157 –110
Den effektiva skatten skiljer sig
från den nominella skattesatsen i
Sverige enligt nedan
Resultat före skatt 2 639 2 641 690 456
Nominell skattesats i Sverige
20,6% (20,6%) –543 –544 –142 –94
Skatt avseende ej skattepliktiga
intäkter och ej avdragsgilla
kostnader –15 –16 –15 –16
Skatt avseende tidigare år och
övrigt 0
Summa skatt –558 –560 –157 –110
Effektiv skattesats, % 21,1 21,2 22,8 24,1
SK:2 Uppskjutna skatter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Uppskjuten skattefordran
(+)/skatteskuld (–) avseende
temporära skillnader i
Lager av finansiella instrument –10 43 –15 –37
Säkringsinstrument 1 733 –225 48 –6
Immateriella
anläggningstillgångar –71 –72
Pensionsavsättning 27
Underskottsavdrag 6 4
Övrigt 6 6 5 6
Summa 1 664 –304 38 –37
Förändring av uppskjutna skatter
Förvärvad uppskjuten skatt –4
Uppskjuten skatt i
resultaträkningen 7 –13 –7 1
Uppskjuten skatt hänförlig till
poster som redovisats mot övrigt
totalresultat 1 961 364 82 20
Summa 1 968 347 75 21
Uppskjuten skatt fördelad efter
förväntad förfallotidpunkt,
redovisat värde
Längre än 1 år 1 664 –304 38 –37
Summa 1 664 –304 38 –37
T:1
Belåningsbara statsskulds-
förbindelser m.m.
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Svenska staten 29 445 21 905 29 445 21 905
Utländska stater 441 644 441 644
Summa 29 886 22 549 29 886 22 549
T:2 Utlåning till kreditinstitut
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Utlåning i svenska kronor 8 047 71 135 562 122 845
Utlåning i utländsk valuta 12 044 572 12 006 574
Summa 20 091 643 147 568 123 419
varav repor 0 1 15 072
Av moderbolagets utlåning till kreditinstitut avser 127 506 mnkr (107 718) for-
dran på det helägda dotterbolaget AB Sveriges Säkerställda Obligationer
(publ). Dessa fordringar är efterställda, vilket inner att betalning erhålls
först efter det att övriga borgenärer i dotterbolaget fått betalt.
Av den totala fordran utgör 17 000 mnkr (11 000) ett koncerninternt skuld-
instrument (s.k. senior non-preferred notes) som förvärvats av moderbolaget
SBAB Bank AB (publ) från dotterbolaget SCBC i syfte att uppfylla det av Riks-
gälden kommunicerade individuella minimikravet på nedskrivningsbara skul-
der (MREL) i SCBC .
SK Skatt
s.144
T Tillgångar
s.144-153
Noter
144 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FISK T
T:3 Utlåning till allmänheten
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Ingående balans 467 041 422 835 24 974 24 806
Årets nyutlåning 105 404 107 076 105 404 107 076
Överfört till/från koncernbolag –83 440 –90 073
Amortering –6 215 –2 039 –5 442 –1 110
Lösen –56 686 –60 831 –15 729 –15 716
Konstaterad förlust –7 –13 –5 –10
Förändring reservering för
förväntade kreditförluster
1)
45 13 –8 1
Utgående balans 509 492 467 041 25 754 24 974
1)
För ytterligare information, se not
IK
8.
Fördelning Utlåning inklusive reserveringar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Utlåning Bolån 348 980 334 873 3 440 4 779
Utlåning Företag & Brf 158 362 129 830 20 164 17 857
Utlåning Privatlån 2 150 2 338 2 150 2 338
Summa 509 492 467 041 25 754 24 974
Utlåning till allmänheten per kreditsteg
– jämförelse med ingående balans
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Kreditsteg 1
Utlåning brutto 478 737 446 264 23 498 23 793
Reserv –62 45 –8 –5
Summa 478 675 446 219 23 490 23 788
Kreditsteg 2
Utlåning brutto 30 567 20 684 2 259 1 184
Reserv –90 –62 –11 –8
Summa 30 477 20 622 2 248 1 176
Kreditsteg 3
Utlåning brutto 371 231 24 16
Reserv –31 –31 –8 –6
Summa 340 200 16 10
Total, utlåning
brutto 509 675 467 179 25 781 24 993
Total, reserv –183 –138 –27 –19
Summa 509 492 467 041 25 754 24 974
För ytterligare information om förändringar avseende utlåning brutto och för-
lustreserveringar för respektive kreditsteg och segment se not
RK
1.
Räntebärande värdepapper som SBAB köper med återförsäljningsskyldighet
till ett på förhand bestämt pris redovisas inte i balansräkningen, medan erlagd
köpe skilling redovisas i balansräkningen under posten utlåning till kredit-
institut. Värdepappren betraktas som erhållna säkerheter och kan pantsättas
eller säljas av SBAB. För det fall som motparten inte skulle kunna fullfölja sin
återköpsskyldighet har SBAB rätt att behålla värdepappret.Det verkliga vär-
det av erhållna säkerheter uppgick i koncernen till 0 mnkr (3) , varav – (–) har
pantsatts eller sålts vidare. Det verkliga värdet av erhållna säkerheter i moder-
bolaget uppgick till – mnkr (14 906) ,varav – (14 906) har pantsatts eller sålts
vidare .
T:4
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Innehav fördelat efter emittent m.m.
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Noterade värdepapper
Emitterade av offentliga organ
Mellanstatliga emittenter 2 794 3 332 2 794 3 332
Övriga offentliga emittenter 11 153 12 915 11 153 12 915
Emitterade av andra låntagare
Svenska bostadsinstitut 30 457 23 257 30 457 23 257
Övriga utländska emittenter 10 002 7 765 10 002 7 765
Övriga utländska emittenter
(med statsgaranti) 3 084 2 985 3 084 2 985
Summa noterade värdepapper 57 490 50 254 57 490 50 254
Noter
145SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIT
T:5 Derivat och säkringsredovisning
KONCERNEN
2022 2021
mnkr
Tillgångar till
verkligt värde
Skulder till
verkligt värde
Nominellt
belopp
Årets värdeför-
ändring i inef-
fektivitet
Tillgångar till
verkligt värde
Skulder till
verkligt värde
Nominellt
belopp
Årets värdeför-
ändring i inef-
fektivitet
Derivat i verkligt värdesäkringar
Ränterelaterade 7 396 15 884 421 017 –8 842 1 977 1 715 366 432 1 867
Valutarelaterade –18
Summa 7 396 15 884 421 017 –8 842 1 977 1 715 366 432 –1 885
Derivat i kassaflödessäkringar
Ränterelaterade 0 8 510 88 452 –9 896 1 796 251 78 891 –1 972
Valutarelaterade 8 127 118 81 729 391 2 813 671 79 976 159
Summa 8 127 8 628 170 181 –9 505 4 609 922 158 867 –1 813
Övriga derivat
Ränterelaterade 419 416 10 237 177 207 20 717
Valutarelaterade 1 6 4 913 157 0 3 843
Summa 420 422 15 150 334 207 24 560
Valutaränteswappar är definierade som valutarelaterade.
Derivatinstrument fördelade efter återstående löptid, redovisat värde
KONCERNEN
2022 2021
mnkr Verkligt värde Nominellt belopp Verkligt värde Nominellt belopp
Högst 3 månader 104 32 136 327 14 890
3–12 månader 1 992 120 242 1 069 92 283
1–5 år 4 866 345 960 1 516 334 514
Längre än 5 år –6 221 108 010 1 164 108 172
Summa –8 991 606 348 4 076 549 859
Säkrade poster i verkligt värdesäkringar:
KONCERNEN
2022
mnkr
Redovisat
värde
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
verkligt värdesäkringar
Upplupen värde-
justering från verkligt
värdesäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar
Återstående upplu-
pen värdejustering på
avbrutna säkringar
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m 3 319 –87 –65
Utlåning till allmänheten 141 614
Värdeförändring på räntesäkrade poster i
portföljsäkringar 4 944 4 381 4 945 0 1
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 45 017 –2 451 2 572
Summa tillgångar 185 006 –6 919 7 582 0 1
Skulder
Emitterade värdepapper m. m. 202 806 –15 742 –16 306
Summa skulder 202 806 –15 742 –16 306
Netto tillgångar - skulder 17 800 8 823 8 724 0 1
Säkringsinstrument –8 842
Ineffektivitet –19
Noter
146 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIT
KONCERNEN
2021
mnkr
Redovisat
värde
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
verkligt värdesäkringar
Upplupen värde-
justering från verkligt
värdesäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar
Återstående upplu-
pen värdejustering på
avbrutna säkringar
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m 6 537 –71 22
Utlåning till allmänheten 121 326
Värdeförändring på räntesäkrade poster i
portföljsäkringar –563 708 –564 3 1
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 42 207 –601 –121
Summa tillgångar 169 507 –1 380 –663 3 1
Skulder
Emitterade värdepapper m. m. 194 941 –3 253 –564
Summa skulder 194 941 –3 253 –564
Netto tillgångar - skulder –25 434 1 873 –99 3 1
Säkringsinstrument –1 885
Ineffektivitet –12
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
KONCERNEN
2022
mnkr
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
kassaflödessäkringar
Upplupen värdedjustering
från kassaflödessäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar omklas-
sificerat till Nettoresultat av
finansiella transaktioner
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
Säkrade poster/Hypotetiska derivat 9 505 8 413
Summa 9 505 8 413
Säkringsinstrument –9 505
Ineffektivitet 0
Säkringsreserv -9 505 –8 413
KONCERNEN
2021
mnkr
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
kassaflödessäkringar
Upplupen värdedjustering
från kassaflödessäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar omklas-
sificerat till Nettoresultat av
finansiella transaktioner
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
Säkrade poster/Hypotetiska derivat 1 813 –1 093
Summa 1 813 –1 093
Säkringsinstrument –1 813
Ineffektivitet 0
Säkringsreserv –1 813 1 093
Noter
147SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIT
Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen:
KONCERNEN
2022 2021
mnkr Säkringsvinster och förluster Säkringsvinster och förluster
Verkligt värdesäkring –19 –12
Kassaflödessäkring 0 0
Summa –19 –12
MODERBOLAGET
2022 2021
mnkr
Tillgångar till
verkligt värde
Skulder till
verkligt värde
Nominellt
belopp
Årets värdeför-
ändring i inef-
fektivitet
Tillgångar till
verkligt värde
Skulder till
verkligt värde
Nominellt
belopp
Årets värdeför-
ändring i inef-
fektivitet
Derivat i verkligt värdesäkringar
Ränterelaterade 2 519 2 485 83 512 244 217 431 69 847 516
Valutarelaterade 0
Summa 2 519 2 485 83 512 244 217 431 69 847 516
Derivat i kassaflödessäkringar
Ränterelaterade 0 81 5 893 –174 94 10 279 –91
Valutarelaterade 448 118 6 528 –92 384 87 10 957 9
Summa 448 199 12 421 –266 478 87 21 236 –82
Övriga derivat
Ränterelaterade 27 065 27 060 848 364 5 039 5 080 764 511
Valutarelaterade 7 680 7 686 155 316 3 170 3 012 141 881
Summa 34 745 34 746 1 003 680 8 209 8 092 906 392
Valutaränteswappar är definierade som valutarelaterade.
Derivatinstrument fördelade efter återstående löptid, redovisat värde
MODERBOLAGET
2022 2021
mnkr Verkligt värde Nominellt belopp Verkligt värde Nominellt belopp
Högst 3 månader 1 54 086 59 23 912
3–12 månader 552 211 312 466 161 508
1–5 år –662 628 014 –257 606 114
Längre än 5 år 391 206 201 26 205 941
Summa 282 1 099 613 294 997 475
Noter
148 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIT
Säkrade poster i verkligt värdesäkringar:
MODERBOLAGET
2022
mnkr Redovisat värde
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
verkligt värdesäkringar
Upplupen värde-
justering från verkligt
värdesäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar
Återstående upplu-
pen värdejustering på
avbrutna säkringar
Tillgångar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m.m 3 319 –87 –65
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 45 017 –2 451 2 572
Summa tillgångar 48 336 –2 538 –2 637
Skulder
Emitterade värdepapper m. m. 29 146 2 330 2 435
Summa skulder 29 146 –2 330 –2 435
Netto tillgångar - skulder 19 190 –208 202
Säkringsinstrument 244
Ineffektivitet 36
MODERBOLAGET
2021
mnkr Redovisat värde
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
verkligt värdesäkringar
Upplupen värde-
justering från verkligt
värdesäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar
Återstående upplu-
pen värdejustering på
avbrutna säkringar
Tillgångar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m.m 6 537 –71 22
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 42 207 –601 –121
Summa tillgångar 48 744 –672 –99
Skulder
Emitterade värdepapper m. m. 20 399 164 –105
Summa skulder 20 399 –164 –105
Netto tillgångar - skulder 28 345 –508 6
Säkringsinstrument 516
Ineffektivitet 8
Noter
149SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIT
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
MODERBOLAGET
2022
mnkr
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
kassaflödessäkringar
Upplupen värdedjustering
från kassaflödessäkringar
Resultat från avbrutna säk-
ringar omklassificerat till
Nettoresultat av finansiella
transaktioner
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
Säkrade poster/Hypotetiska derivat 266 235
Summa 266 235
Säkringsinstrument –266
Ineffektivitet 0
Säkringsreserv –266 –235
MODERBOLAGET
2021
mnkr
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
kassaflödessäkringar
Upplupen värdedjustering
från kassaflödessäkringar
Resultat från avbrutna säk-
ringar omklassificerat till
Nettoresultat av finansiella
transaktioner
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
Säkrade poster/Hypotetiska derivat 82 –31
Summa 82 –31
Säkringsinstrument –82
Ineffektivitet 0
Säkringsreserv –82 31
Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen:
MODERBOLAGET
2022 2021
mnkr
Säkringsvinster och förluster redovisade som
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Säkringsvinster och förluster redovisade som
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Verkligt värdesäkring 36 8
Kassaflödessäkring 0 0
Summa 36 8
För beskrivning av redovisningsprinciper för säkringsredovisning se not
A
1. För beskrivning av koncernens likviditets- och marknadsrisk se not
RK
3 och
RK
4 .
Noter
150 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIT
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Värde vid årets början
Förvärv/försäljning under året 3 3
Andel av årets resultat 0 0
Utdelning
Redovisat värde vid årets slut 3 3
SBAB har tillsammans med sex andra bolånebanker bildat ett gemensamt
aktiebolag,Tibern AB och utnyttjat en option att köpa tillträdesportalen Tam-
bur av UC AB. Förvärvet av Tambur, genom Tibern AB, godkändes av EU-kom-
missionen i oktober 2022. Förvärvet kommer enligt plan att genomföras
under Q2 2023. Bolaget bedriver idag ingen verksamhet .
T:6 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
KONCERNEN
2022
mnkr Organisations-nummer Säte
Antal
aktier
Kapital-
andel %
Redovisat
värde vid årets slut
Bolagsnamn
Tibern AB 559384-3542 Stockholm 4 000 14 3
MODERBOLAGET
2022
mnkr Organisations-nummer Säte
Antal
aktier
Kapital-
andel %
Redovisat
värde vid årets slut
Bolagsnamn
Tibern AB 559384-3542 Stockholm 4 000 14 3
T:7 Aktier och andelar i koncernföretag
MODERBOLAGET
2022
mnkr
Organisations-
nummer
Anskaff-
ningsvärde
Antal
aktier
Kapital-
andel %
Redovisat
värde vid årets
slut
Svenska kreditinstitut
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), Solna 556645-9755 10 300 500 000 100 10 300
Övriga företag
Booli SearchTechnologies AB, Stockholm 556733-0567 101 329 540 100 101
Boappa AB , Stockholm
1)
559081-8273 64 1 233 083 67 51
1)
Under året har moderbolaget lämnat aktieägartillskott om 10 mnkr (15) till Boappa. Det har även gjorts en nedskrivning om 9 mnkr (30) på redovisat värde av aktierna i Boappa.
2021
mnkr
Organisations-
nummer
Anskaff-
ningsvärde
Antal
aktier
Kapital-
andel %
Redovisat
värde vid årets
slut
Svenska kreditinstitut
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), Solna 556645-9755 10 300 500 000 100 10 300
Övriga företag
Booli SearchTechnologies AB, Stockholm 556733-0567 101 329 540 100 101
Boappa AB , Stockholm 559081-8273 64 1 069 283 58 49
Noter
151SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIT
T:8 Immateriella anläggningstillgångar
KONCERNEN
2022 2021
mnkr Goodwill
Varu-
märke
Program-
vara
Konkurrens-
klausul Totalt Goodwill
Varu-
märke
Program-
vara
Konkurrens-
klausul Totalt
Anskaffningsvärde vid årets början 114 13 628 1 756 75 3 477 555
Förvärv under året 97 97 39 10 151 1 201
Anskaffningsvärde vid årets slut 114 13 725 1 853 114 13 628 1 756
Avskrivningar vid årets början –4 –200 0 –204 –3 –160 0 –163
Årets avskrivningar enligt plan –1 –78 –79 –1 –38 0 –39
Avskrivning förvärv under året –2 –2
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut –5 –278 0 –283 –4 –200 –0 –204
Nedskrivningar vid årets början –30 –62 –92 –62 –62
Årets nedskrivningar –9 –31 –40 –30 0 –30
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –39 –93 132 –30 –62 –92
Netto redovisat värde 75 8 354 1 438 84 9 366 1 460
MODERBOLAGET
2022 2021
mnkr Goodwill Varumärke Programvara Totalt Goodwill Varumärke Programvara Totalt
Anskaffningsvärde vid årets början 75 75 62 62
Förvärv under året 13 13
Anskaffningsvärde vid årets slut 75 75 75 75
Avskrivningar vid årets början –50 –50 –44 44
Årets avskrivningar enligt plan –7 –7 –6 –6
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut –57 –57 –50 –50
Nedskrivningar vid årets början –4 –4 –4 –4
Årets nedskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –4 –4 –4 –4
Netto redovisat värde 14 14 21 21
I slutet av året gjordes en sedvanlig översyn av samtliga immateriella tillgångar
och därmed identifierades ett nedskrivningsbehov, vilket har belastat kostna-
derna för 2022. Goodwill, varumärke och del av programvara härrör från för-
värvet av dotterbolaget Booli Search Technologies AB samt Boappa AB. Kon-
kurrensklausul härrör från Boappa AB. Övrig programvara avser internt upp-
arbetade immateriella tillgångar som redovisas i koncernen. Immateriella till-
gångar prövas för nedskrivning årligen. Vid nedskrivningsprövningen beräk-
nas nyttjandevärdet genom diskontering av estimerade framtida kassaflöden
med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är för-
knippad med den specifika tillgången.
Årets nedskrivningsprövning av goodwill bygger på förväntade framtida
synergier i form av ökade utlåningsvolymer och kostnadsbesparingar samt att
diskonteringsräntan uppgår till 12 procent (12) efter skatt, motsvarande ränta
före skatt var 14 procent (14). Estimerade framtida kassaflöden bygger de för-
sta fem åren på prognoser om ökade volymer och minskade kostnader, efter
det antas ingen tillväxt i volym eller kostnadsbesparingar .
Noter
152 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIT
T:9 Materiella anläggningstillgångar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31
Inventarier Leasing Total Inventarier Leasing Total Inventarier Total Inventarier Total
Anskaffningsvärde vid årets början 155 287 442 119 135 254 154 154 118 118
Förvärv under året 11 21 32 36 174 188 11 11 36 36
Avyttringar under året –20 –20 –22 -22
Anskaffningsvärde vid årets slut 166 288 454 155 287 442 165 165 154 154
Avskrivningar vid årets början –85 –70 –155 –71 –58 129 –84 –84 –71 –71
Årets avskrivningar enligt plan –20 –37 –57 –14 –34 48 –19 –19 –13 –13
Avyttringar under året 0 20 20 0 22 22 0 0
Ackumulerade avskrivningar
enligt plan –105 –87 –192 –85 –70 –155 –103 –103 –84 –84
Nedskrivningar vid årets början –13 –13 –13 –13 –13 –13 –13 –13
Årets nedskrivningar 0 0
Ackumulerade nedskrivningar
vid årets slut –13 –13 –13 –13 –13 –13
Netto redovisat värde 48 201 249 57 217 274 49 49 57 57
T:10 Övriga tillgångar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Skattefordringar 1
Räntefordringar 90 32 27 10
Erhållet koncernbidrag
Övrigt 20 216 80 188
Summa 110 249 107 198
Övriga tillgångar fördelade efter
återstående löptid, redovisat
värde
Högst 1 år 110 249 107 198
Summa 110 249 107 198
T:11
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Förutbetalda kostnader 61 50 61 56
Upplupna ränteintäkter 426 308 611 203
Upplupna garantier 3 3 0 0
Övriga upplupna intäkter 39 61 12 26
Summa 529 410 684 285
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter fördelade
efter återstående löptid,
redovisat värde
Högst 1 år 527 408 684 285
Längre än 1 år 2 2
Summa 529 410 684 285
Noter
153SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIT
S Skulder
s.154-156
S:1 Skulder till kreditinstitut
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Skulder i svenska kronor 2 695 13 561 3 645 13 222
Skulder i utländsk valuta 5 542 2 811 5 570 2 811
Summa 8 237 16 372 9 215 16 033
varav repor 339 339
S:3 Emitterade värdepapper m. m.
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Certifikat
Certifikat i svenska kronor
– till upplupet anskaffningsvärde 358 200 358 200
Certifikat i utländsk valuta
– till upplupet anskaffningsvärde 2 464 4 015 2 464 4 015
Summa 2 822 4 215 2 822 4 215
Obligationslån
Obligationslån i svenska kronor
– till upplupet anskaffningsvärde 98 784 82 876 26 033 27 541
– i verkligt värdesäkring 177 274 182 293 3 614 7 752
Obligationslån i utländsk valuta
– till upplupet anskaffningsvärde 89 473 82 333 7 003 11 297
– i verkligt värdesäkring 25 532 12 648 25 532 12 647
Summa 391 063 360 150 62 182 59 237
Summa emitterade
värdepapper m.m. 393 885 364 365 65 004 63 452
– varav säkerställda obligationer 328 881 300 913
varav underordnade icke
säkerställda obligationer
(senior non-preferred) 13 272 9 207 13 272 9 207
varav övriga icke säkerställda
obligationer och certifikat 51 732 54 245 51 732 54 245
S:2 Inlåning från allmänheten
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Privatpersoner 140 665 101 775 140 665 101 775
Bostadsrättsföreningar 9 477 9 468 9 477 9 468
Företag 32 301 33 707 32 301 33 707
Summa 182 443 144 950 182 443 144 950
Delar av SBAB:s långfristiga upplåningsprogram har innehållit en möjlighet för
obligationsinnehavare att påkalla förtida inlösen av innehavarens obligationer
om svenska staten upphör att äga majoriteten av aktierna i SBAB och svenska
staten innan en sådan ägarförändring inte vidtagit åtgärder för att garan-
tera SBAB:s förpliktelser under obligationslånen eller obligationsinnehavarna
accepterat det på sådant sätt som föreskrivs i aktuella villkor. Total upplå-
ning där denna möjlighet gjorts applicerbar uppgick per 31 december 2022 till
–mdkr (9,9). Förlagslån, primärkapitaltillskott och underordnade icke säker-
ställda obligationer (senior non-preferred) utgivna under långfristiga upplå-
ningsprogram omfattas inte av denna möjlighet .
S:4 Övriga skulder
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Leverantörsskulder 25 27 23 25
Personalens källskatt 15 15 14 15
Skulder till allmänheten 418 160 356 149
Leasingskuld 192 208
Övrigt 131 122 90 89
Summa 781 532 484 278
Övriga skulder fördelade efter
återstående löptid, redovisat
värde
Inom 1 år 618 356 484 278
1–5 år 147 176
6-12 år 16
Summa 781 532 484 278
KONCERNEN
mnkr 2022 2021
Återstående löptid leasingskuld
Leasingskuld 192 208
Summa
Leasingskuld fördelad efter återstående löptid
Inom 1 år 29 32
1–5 år 147 176
6–12 år 16
Summa 192 208
Noter
154 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIS
S:5
Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Upplupna räntekostnader 2 023 1 672 295 131
Övriga upplupna kostnader 204 214 142 161
Summa 2 228 1 886 437 292
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter fördelade
efter återstående löptid,
redovisat värde
Högst 1 år 2 228 1 886 437 292
Summa 2 228 1 886 437 292
S:6 Avsättningar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Avsättningar för pensioner 107
Avsättning för särskild löneskatt
på pensioner 25
Reserv för förväntade
kreditförluster, lånelöften 31 11 31 11
Summa 31 143 31 11
Avsättningar för pensioner exklusive särskild löneskatt
Sammanställning av förmånsbestämd pensionsplan
KONCERNEN
mnkr 2022 2021
Förpliktelsens nuvärde, utgående balans 392 544
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 400 437
Restrektion av överskott i planen med avsikt på
tillgångstak 8
Summa 107
Avstämning av förändringen av förpliktelsens nuvärde
KONCERNEN
mnkr 2022 2021
Förpliktelsens nuvärde, ingående balans 544 583
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 10 11
Räntekostnader 10 7
Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella
antaganden –157 49
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster –1 2
Pensionsutbetalningar från planen –10 –10
Vinst/förlust beroende på demografiska antaganden –4
Förpliktelsens nuvärde, utgående balans 392 544
Den vägda genomsnittliga löptiden för den förmånsbestämda förpliktelsen är
16,68 år (20,01).
Avstämning av förändringen av förvaltningstillgångarna
KONCERNEN
mnkr 2022 2021
Ingående balans 437 423
Ränteintäkter 8 5
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp
som ingår i räntekostnader/ränteintäkter –57 1
Premiebetalningar från arbetsgivaren 22 18
Pensionsutbetalningar från planen –10 –10
Utgående balans 400 437
Förvaltningstillgångarnas fördelning
KONCERNEN
% 2022 2021
Svenska aktier 2 2
Utländska aktier 12 12
Statsobligationer 16 17
Bostadsobligationer 5 6
Företagsobligationer 22 28
Fastigheter 16 13
Övrigt 27 22
Summa 100 100
Den förmånsbestämda pensionsplanen tryggas i försäkring hos SPP Pension
och Försäkring AB. Genom placeringar i aktier, räntebärande instrument och
fastigheter kommer försäkringskapitalet följa utvecklingen på de finansiella
marknaderna. Målet med förvaltningen är en god och jämn avkastning samti-
digt som garanterad värdetillväxt säkerställs.
Finansiella och demografiska antaganden
KONCERNEN
% 2022 2021
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta 3,80 1,85
Årlig löneökning 3,50 3,40
Årlig inflation 2,10 2,00
Årlig ökning av inkomstbasbelopp 3,00 3,00
Årlig ökning av utbetald pension 2,10 2,00
Demografiska antaganden
Personalomsättning 5,00 5,00
Dödlighetstabell DUS21 DUS14
Noter
155SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIS
Känslighetsanalys av diskonteringsränta
KONCERNEN
mnkr 2022
Antagande, % 4,30
Förpliktelsens nuvärde 361
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period 6
Räntekostnad 15
Antagande, % 3,30
Förpliktelsens nuvärde 428
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period 7
Räntekostnad 14
Känslighetsanalys inflation
KONCERNEN
mnkr 2022
Antagande, % 2,60
Förpliktelsens nuvärde 426
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period 7
Räntekostnad 16
Antagande, % 1,60
Förpliktelsens nuvärde 362
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period 6
Räntekostnad 14
Ovanstående känslighetsanalys baseras på en förändring i ett antagande
medan alla andra antaganden hålls konstanta. Vid beräkning av känsligheten
i den förmånsbestämda förpliktelsen används samma metod som vid beräk-
ning av den redovisade pensionsavsättningen.
För ytterligare information angående pensioner, se not
A
1 och not
IK
5 .
Förlagslånen är efterställda moderbolagets övriga skulder, vilket innebär att
de medför rätt till betalning först efter det att övriga icke efterställda ford-
ringsägare erhållit betalning. Förlagslånen utgörs av emitterade s.k. kapitalin-
strument vilka endera utgörs av primärkapitaltillskott (AT1) eller supplemen-
tärkapitalinstrument. Förlagslånen 1 och 2 utgör supplementärkapitalinstru-
ment. Förlagslånen 3 ,4, 5, 6 och 7 som är efterställda övriga förlagslån, utgör
primärkapitaltillskott. Avgörande för att förlagslån redovisas som eget kapital
är att emissionerna har egenskaperna av eget kapital enligt definitionerna i
IAS 32, i dessa fall främst att det enligt emissionsvillkoren inte föreligger
gon skyldighet att erlägga betalning till innehavarna.
Förlagslånen (kapitalinstrumenten) som inte har återbetalats ingår i
kapitalbasen vid beräkning av moderbolagets och koncernens kapitaltäck-
ning. För vidare information om villkoren i SBAB:s förlagslån se sbab.se
samt not
RK
8 .
S:7 Efterställda skulder och kapitalinstrument
KONCERNEN OCH MODERBOLAGET
Lånebeteckning Valuta
Nominellt
belopp
Utestående
nominellt
belopp
Första möjliga
rätt till inlösen
för SBAB
Räntesats, %
2022-12-31 Förfallodag
Redovisat värde, mnkr
2022 2021
EFTERSTÄLLDA SKULDER
Förlagslån 1 SEK 1 400 000 000 1 400 000 000 2025 3 M STIBOR+2,100 2030-06-03 1 398 1 397
Förlagslån 2
1)
SEK 600 000 000 600 000 000 2025 2,27 2030-06-03 599 599
SUMMA 1 997 1 996
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
(eget kapital)
Förlagslån 3 SEK 1 600 000 000 1 600 000 000 2024 3 M STIBOR+3,650 Evigt 1 600 1 600
Förlagslån 4
2)
SEK 400 000 000 400 000 000 2025 3,67 Evigt 400 400
Förlagslån 5 SEK 1 500 000 000 1 500 000 000 2026 3 M STIBOR + 2,80 Evigt 1 500 1 500
Förlagslån 6
3)
SEK 800 000 000 800 000 000 2026 3,05 Evigt 800 800
Förlagslån 7 SEK 1 500 000 000 1 500 000 000 2027 3 M STIBOR + 3,20 Evigt 1 500
SUMMA 5 800 4 300
1)
Ränta: För perioden 2020-06-03 till 2025-06-03 2,268 procent. För perioden därefter: Rörlig ränta motsvarande 3 månaders STIBOR plus 2,100 procent.
2)
Ränta: För perioden 2019–09–05 till 2025–03–05: 3,670 procent. För perioden därefter: Rörlig ränta motsvarande 3 månaders STIBOR plus 3,800 procent.
3)
r perioden 2021-02-25 till 2026-05-25: 3,047 procent. För perioden därefter: Rörlig ränta motsvarande 3 månaders STIBOR plus 2,800 procent .
Noter
156 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIS
EK Eget kapital
s.157
EK:1 Eget kapital
Aktiekapitalet uppgår till 1 958 300 000 kronor. Beslutat antal aktier per 31
december 2022 var 19 583 stycken (19 583), med ett kvotvärde på 100 000
kronor. Samtliga aktier ägs av svenska staten. Utdelning föreslås av styrel-
sen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av års-
stämman, se not
A
3. Ytterligare information avseende eget kapital lämnas i
rapporten ” rändringar i eget kapital” på sid 82.
Specifikation av förändringar i reserver
KONCERNEN
mnkr 2022 2021
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat/Finansiella tillgångar tillgängliga
för försäljning vid årets början 141 151
Orealiserad värdeförändring under året –132 –11
Omklassificerat till resultat räkningen under året –1 –2
Skatt hänförlig till förändringen 27 3
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat/Finansiella tillgångar tillgängliga
vid årets slut 35 141
Kassaflödessäkringar vid årets början 867 2 307
Orealiserad värdeförändring under året –2 760 767
Omklassificerat till resultat räkningen under året –6 744 –2 580
Skatt hänförlig till förändringen 1 958 373
Kassaflödessäkringar vid årets slut –6 679 867
Förmånsbestämda pensions planer vid årets början –89 –137
Omvärderingseffekter av förmånsbestämda
pensionsplaner 119 60
Skatt hänförlig till förändringen –25 –12
Förmånsbestämda pensionsplaner vid årets slut 5 –89
Summa –6 639 919
Specifikation av förändringar i fond för verkligt värde
MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via övrigt totalresultat/Finansiella tillgångar
tillgängliga för försäljning vid årets början 141 151
Orealiserad värdeförändring under året –132 –11
Omklassificerat till resultat räkningen under året –1 –2
Skatt hänförlig till förändringen 27 3
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat/Finansiella tillgångar tillgängliga
för försäljning vid årets slut 35 141
Kassaflödessäkringar vid årets början 24 90
Orealiserad värdeförändring under året 410 232
Realiserad värdeförändring omklassificerad till
resultaträkningen –676 –315
Skatt hänförlig till förändringen 55 17
Kassaflödessäkringar vid årets slut –187 24
Summa 152 165
Ytterligare information angående Reserver och Fond för verkligt värde lämnas
i not
A
1 inom avsnitten ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat”,Kassaflödessäkring” samtPensioner”.
Noter
157SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIEK
SE:1 Ställda säkerheter för egna skulder
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Lånefordringar 431 320 407 754
Övriga fordringar 14 906
Värdepapper 4 673 2 161 4 673 2 161
Summa 435 993 409 915 4 673 17 067
Av de ställda säkerheterna utgör 432,3 mdkr (407,8) säkerhetsmassa för
säker ställda obligationer på 328,9 mdkr (300,9).
Lånefordringar som ställts som säkerhet utgörs till största delen av den
registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obliga-
tioner emitterade av SCBC och SCBC:s säkerställda derivatmotparter. I hän-
delse av bolagets obestånd har innehavarna av de säkerställda obligationerna
och dekerställda derivatmotparterna förmånsrätt enligt lagen om säker-
ställda obligationer och förmånsrättslagen i de pantförskrivna tillgångarna.
SE Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
s.158
SE:2 Eventualförpliktelser
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr 2022 2021 2022 2021
Eventualförpliktelser om
framtida betalningar &
Andra eventualförpliktelser
Lånelöften och andra kredit-
relaterade eventualförpliktelser 47 325 69 661 47 325 69 661
Övriga eventualförpliktelser 38 419 29 378
Summa 47 325 69 661 85 744 99 039
Eventualförpliktelser fördelade
efter återstående löptid
Inom 1 år 47 099 61 123 85 518 90 501
1–5 år 227 8 537 227 8 537
Summa 47 325 69 661 85 744 99 039
Lånelöften och andra kreditrelaterade eventualförpliktelser i koncernen
37 697 mnkr (60 922), exklusive byggnadskreditiv 9 629 mnkr (8 616), redu-
ceras till 9 326 mnkr (14 457) efter hänsyn taget till konverteringsfaktor, det
vill säga den statistiskt beräknade sannolikheten för att exponeringen leder
till ett utbetalt lån.
Motsvarande siffror för moderbolaget uppgick till 37 697 mnkr (60 922),
exklusive byggnadskreditiv 9 629 mnkr (8 616), respektive 9 326 mnkr
(14 457). I moderbolagets övriga åtaganden ingår ett avtal om en likviditets-
facilitet med dotterbolaget SCBC under vilket SCBC vid behov kan låna
pengar från moderbolaget för sin verksamhet.
FI Finansiella instrument
s.158-164
FI:1 Klassificering av finansiella instrument
Finansiella tillgångar
KONCERNEN
2022-12-31
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Finansiella
tillgångar
som redovisas
till upplupet
anskaffnings-
värdemnkr
Verkligt värde
optionen
Derivat-
instrument i
säkrings-
redovisning
Övrig
(Obligatorisk)
klassificering Summa
Summa
verkligt
värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 3 534 3 534 3 534
Belåningsbara statsskuld förbindelser m. m. 441 26 886 2 559 29 886 29 885
Utlåning till kreditinstitut 20 091 20 091 20 091
Utlåning till allmänheten 509 492 509 492 499 092
Värdeförändring på räntesäkrade
poster i portföljsäkringar 4 944 4 944
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 221 35 070 22 199 57 490 57 529
Derivatinstrument 15 523 420 15 943 15 943
Övriga tillgångar 109 109 109
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 133 336 477 477
Summa finansiella tillgångar 670 15 523 420 62 089 553 376 632 078 626 660
Noter
158 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FISE FI
Finansiella skulder
KONCERNEN
2022-12-31
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella
skulder som
redovisas
till upplupet
anskaffningsvärde Summa
Summa
verkligt
värdemnkr
Derivatinstrument i
säkringsredovisning
Innehav för
handel
Skulder till kreditinstitut 8 237 8 237 8 237
Inlåning från allmänheten 182 443 182 443 182 443
Emitterade värdepapper m.m. 393 885 393 885 380 056
Derivatinstrument 24 512 422 24 934 24 934
Övriga skulder 983 983 983
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 175 2 175 2 175
Efterställda skulder 1 997 1 997 1 952
Summa finansiella skulder 24 512 422 589 720 614 654 600 780
Finansiella tillgångar
KONCERNEN
2021-12-31
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Finansiella
tillgångar
som redovisas
till upplupet
anskaff-
ningsvärdemnkr
Verkligt värde
optionen
Derivat-
instrument i
säkrings-
redovisning
Övrig
(Obligatorisk)
klassificering Summa
Summa
verkligt
värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 10 100 10 100 10 100
Belåningsbara statsskuld förbindelser m. m. 644 18 165 3 740 22 549 22 548
Utlåning till kreditinstitut 643 643 643
Utlåning till allmänheten 467 041 467 041 465 691
Värdeförändring på räntesäkrade
poster i portföljsäkringar –563 –563
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 215 25 619 24 420 50 254 50 384
Derivatinstrument 6 586 334 6 920 6 920
Övriga tillgångar 51 51 51
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 126 227 362 362
Summa finansiella tillgångar 868 6 586 334 43 910 505 659 557 357 556 699
Finansiella skulder
KONCERNEN
2021-12-31
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella
skulder som
redovisas
till upplupet
anskaffningsvärde Summa
Summa
verkligt
värdemnkr
Derivatinstrument i
säkringsredovisning
Innehav för
handel
Skulder till kreditinstitut 16 372 16 372 16 372
Inlåning från allmänheten 144 950 144 950 144 950
Emitterade värdepapper m.m. 364 365 364 365 366 733
Derivatinstrument 2 637 207 2 844 2 844
Övriga skulder 512 512 512
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 837 1 837 1 837
Efterställda skulder 1 996 1 996 1 992
Summa finansiella skulder 2 637 207 530 032 532 876 535 240
Noter
159SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIFI
Finansiella tillgångar
MODERBOLAGET
2022-12-31
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Finansiella
tillgångar
som redo-
visas till
upplupet
anskaffnings-
värdemnkr
Verkligt värde
optionen
Derivat-
instrument i
säkrings-
redovisning
Övrig
(Obligatorisk)
klassificering Summa
Summa
verkligt
värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 3 534 3 534 3 534
Belåningsbara statsskuld förbindelser m. m. 441 26 886 2 559 29 886 29 885
Utlåning till kreditinstitut 147 568 147 568 147 568
Utlåning till allmänheten 25 754 25 754 25 767
Värdeförändring på räntesäkrade poster
i portföljsäkringar 0 0 0
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 221 35 070 22 199 57 490 57 529
Derivatinstrument 2 968 34 744 37 712 37 712
Övriga tillgångar 43 43 43
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 133 486 627 627
Summa finansiella tillgångar 670 2 968 34 744 62 089 202 143 302 614 302 665
Finansiella skulder
MODERBOLAGET
2022-12-31
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder
som redovisas
till upplupet
anskaffningsvärde Summa
Summa
verkligt
värdemnkr
Derivatinstrument
i säkrings redovisning
Innehav för
handel
Skulder till kreditinstitut 9 215 9 215 9 215
Inlåning från allmänheten 182 443 182 443 182 443
Emitterade värdepapper m.m. 65 004 65 004 64 618
Derivatinstrument 2 683 34 747 37 430 37 430
Övriga skulder 119 –119 –119
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 388 388 388
Efterställda skulder 1 997 1 997 1 952
Summa finansiella skulder 2 683 34 747 258 928 296 358 295 927
Noter
160 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIFI
Finansiella tillgångar
MODERBOLAGET
2021-12-31
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Finansiella
tillgångar
som redo-
visas till
upplupet
anskaff-
ningsvärdemnkr
Verkligt värde
optionen
Derivat-
instrument i
säkrings-
redovisning
Övrig
(Obligatorisk)
klassificering Summa
Summa
verkligt
värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 10 100 10 100 10 100
Belåningsbara statsskuld förbindelser m. m. 644 18 165 3 740 22 549 22 548
Utlåning till kreditinstitut 123 419 123 419 123 419
Utlåning till allmänheten 24 974 24 974 24 998
Värdeförändring på räntesäkrade poster
i portföljsäkringar 0 0 0
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 215 25 619 24 420 50 254 50 384
Derivatinstrument 696 8 208 8 904 8 904
Övriga tillgångar 25 25 25
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 126 95 230 230
Summa finansiella tillgångar 868 696 8 208 43 910 186 773 240 455 240 608
Finansiella skulder
MODERBOLAGET
2021-12-31
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder
som redovisas
till upplupet
anskaffningsvärde Summa
Summa
verkligt
värdemnkr
Derivatinstrument i
säkringsredovisning
Innehav för handel
Skulder till kreditinstitut 16 033 16 033 16 033
Inlåning från allmänheten 144 950 144 950 144 950
Emitterade värdepapper m.m. 63 452 63 452 63 512
Derivatinstrument 518 8 092 8 610 8 610
Övriga skulder 115 115 115
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 246 246 246
Efterställda skulder 1 996 1 996 1 992
Summa finansiella skulder 518 8 092 226 792 235 402 235 458
Beräkning av verkligt värde på finansiella instrument
Principer för värdering av finansiella instrument som redovisas till verkligt
värde i balansräkningen framgår av not
A
1. I kolumnen “summa verkligt
värde” ovan lämnas även information om verkligt värde för finansiella
instrument som i balansräkningen redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
För kortfristiga fordringar och skulder har det redovisade värdet bedömts
vara lika stort som det verkliga värdet. Värdepapper redovisade till upplupet
anskaffningsvärde har värderats till noterade priser, nivå 1.
För utlåning till allmänheten, emitterade värdepapper och efterställda
skulder fastställs verkligt värde utifrån vedertagna värderingstekniker.
Beräkningar i samband med värderingen baseras på observerbara marknads-
uppgifter med undantag av kreditmarginal i värdering av utlåning till allmän-
heten. Modellerna baseras på diskonterade kassaflöden.
Emitterade värdepapper och efterställda skulder har värderats till
koncernens aktuella upplåningsränta, nivå 2.
För utlåning till allmänheten, där observerbara data för kreditmarginalen
saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen vid senaste villkors-
ändringsdag för respektive lån r att fastställa diskonteringsräntan, nivå 3 .
Noter
161SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIFI
FI:2 Upplysningar om verkligt värde
KONCERNEN
2022 2021
mnkr
Noterade
marknads-
priser (Nivå 1)
Andra
observerbara
marknadsdata
(Nivå 2)
Icke
observerbara
marknads-
data (Nivå 3) Summa
Noterade
marknads-
priser (Nivå 1)
Andra
observerbara
marknadsdata
(Nivå 2)
Icke
observerbara
marknads-
data (Nivå 3) Summa
Tillgångar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m. m. 1 202 26 125 27 327 3 441 15 368 18 809
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 35 291 35 291 25 834 25 834
Derivatinstrument 15 943 15 943 6 920 6 920
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter 141 141 135 135
Summa 36 634 42 068 78 702 29 410 22 288 51 698
Skulder
Derivatinstrument 24 934 24 934 2 844 2 844
Summa 24 934 24 934 2 844 2 844
MODERBOLAGET
2022 2021
mnkr
Noterade
marknads-
priser (Nivå1)
Andra
observerbara
marknadsdata
(Nivå 2)
Icke
observerbara
marknads-
data (Nivå 3) Summa
Noterade
marknads-
priser (Nivå1)
Andra
observerbara
marknadsdata
(Nivå 2)
Icke
observerbara
marknads-
data (Nivå 3) Summa
Tillgångar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m. m. 1 202 26 125 27 327 3 441 15 368 18 809
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 35 291 35 291 25 834 25 834
Derivatinstrument 37 712 37 712 8 904 8 904
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter 141 141 135 135
Summa 36 634 63 837 100 471
Skulder
Derivatinstrument 37 430 37 430 8 610 8 610
Summa 37 430 37 430 8 610 8 610
Moderbolag och koncern
I tabellen görs en uppdelning av de finansiella tillgångar och skulder som redo-
visas till verkligt värde i balansräkningen, utifrån använda värderingsmetoder.
Inga överföringar mellan nivåer har skett under 2021 eller2022.
Noterat marknadspris (Nivå 1)
Värdering till noterat pris på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skul-
der. En marknad betraktas som aktiv om prisuppgifterna är lättillgängliga och
motsvaras av verkliga regelbundet förekommande transaktioner. Värderings-
metoden används för innehav av noterade räntebärande värdepapper samt
för börsnoterade derivat, främst ränteterminer.
Värdering baserad på observerbar marknadsdata (Nivå 2)
Värdering med hjälp av annan extern marknadsinformation än noterade priser
inkluderade i nivå 1, exempelvis noterade räntor, eller priser för närbesläktade
instrument. För värdering används i huvudsak modeller baserade på diskonte-
rade kassaflöden. I denna grupp ingår samtliga icke noterade derivatinstrument.
Värdering delvis baserad på icke observerbar marknadsdata (Nivå 3)
Värdering där någon väsentlig komponent i modellen bygger på uppskatt-
ningar eller antaganden som inte direkt går att hämta från marknaden. Denna
metod används för närvarande inte för några tillgångar eller skulder .
Noter
162 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIFI
FI:3 Upplysningar om kvittning
Finansiella instrument som kvittats i balansräkningen eller som omfattas av nettningsavtal
KONCERNEN
2022
Belopp redovisade
i balansräkningen
Relaterade belopp som inte
kvittas i balansräkningen
mnkr
Belopp
föremål
för kvittning
Belopp som
kvittats i balans-
räkningen
Belopp
redovisade i
balansräkningen
Finansiella
instrument
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
säkerhet
– värdepapper
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
kontantsäkerhet Nettobelopp
Tillgångar
Derivat 15 943 15 943 7 870 –8 072 1
Repor 1 289 1 289 0 0 0
Skulder
Derivat –24 934 24 934 7 870 2 161 14 838 –65
Repor –1 290 1 289 –1 1 0
Summa –8 992 0 –8 992 0 2 162 6 766 –64
KONCERNEN
2021
Belopp redovisade
i balansräkningen
Relaterade belopp som inte
kvittas i balansräkningen
mnkr
Belopp
föremål
för kvittning
Belopp som
kvittats i balans-
räkningen
Belopp
redovisade i
balansräkningen
Finansiella
instrument
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
säkerhet
– värdepapper
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
kontantsäkerhet Nettobelopp
Tillgångar
Derivat 6 920 6 920 2 324 –3 023 1 573
Repor 9 121 –9 120 1 0 1
Skulder
Derivat 2 844 –2 844 2 324 520 0
Repor –9 459 9 120 –339 1 338 0 0
Summa 3 738 0 3 738 1 338 –2 503 1 574
Noter
163SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIFI
Finansiella instrument som kvittats i balansräkningen eller som omfattas av nettningsavtal
MODERBOLAGET
2022
Belopp redovisade
i balansräkningen
Relaterade belopp som inte
kvittas i balansräkningen
mnkr
Belopp
föremål
för kvittning
Belopp som
kvittats i balans-
räkningen
Belopp
redovisade i
balansräkningen
Finansiella
instrument
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
säkerhet
– värdepapper
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
kontant-
säkerhet
Nettobelopp
Tillgångar
Derivat 37 712 37 712 –20 425 –8 072 9 214
Repor
Skulder
Derivat –37 430 –37 430 20 425 2 161 14 838 –6
Repor –951 –951 945 -6
Summa –669 –669 0 3 106 6 766 9 203
MODERBOLAGET
2021
Belopp redovisade
i balansräkningen
Relaterade belopp som inte
kvittas i balansräkningen
mnkr
Belopp
föremål
för kvittning
Belopp som
kvittats i balans-
räkningen
Belopp
redovisade i
balansräkningen
Finansiella
instrument
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
säkerhet
– värdepapper
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
kontant-
säkerhet
Nettobelopp
Tillgångar
Derivat 8 904 8 904 4 445 –3 023 1 437
Repor 15 072 15 072 –14 906 165
Skulder
Derivat –8 610 –8 610 4 445 520 –3 646
Repor
Summa 15 366 15 366 0 14 906 –2 503 –2 044
För att begränsa den potentiella motpartsrisken i derivattransaktioner med
icke standardiserade derivatinstrument som inte clearas av clearingorganisa-
tioner godkända av en behörig myndighet (enligt förordning (EU) nr
648/2012), ska ett ramavtal ingås med motparten.
Ramavtalet, ett ISDA Masteravtal eller likvärdigt avtal med bestämmelser
om slutavräkning kompletteras i förekommande fall med ett tillhörande säker-
hetsavtal, så kallat Credit Support Annex (CSA). För de motparter som SBAB
ingår derivatavtal med ska alltid finnas ett säkerhetsavtal eller så kalllat CSA.
Avstämning av motpartsrisk sker dagligen för alla motparter. Avstämning sker
dagligen eller veckovis där säkerhetsavtal eller så kallat CSA har ingåtts.
r säkerhetsavtal har ingåtts ställs säkerheter för att reducera nettoexpone-
ringen. I samtliga förekommande fall är de ställda och mottagna säkerheterna i
form av kontanter med ägarrättsövergång, vilket innebär att den part som tar
emot säkerheterna har rätt att fritt disponera över dem i sin verksamhet.
Repor redovisas i balansräkningen under rubrikerna Utlåning respektive kul-
der till kreditinstitut.
För ytterligare information om kvittning, se not
RK
2, avsnittet Motpartsrisk .
Noter
164 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
A TRK SIK EKSK SE FIFI
Hållbarhets-
noter
165SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
H:1 Allmän information
SBAB:s års- och hållbarhetsredovisning är upprättad i enlighet med GRI
Universal Standard 2021 och omfattar hela SBAB-koncernen. Den utgör
även; en del av SBAB:s Communication on Progress (COP) till FN:s Global
Compact, en del av SBAB:s rapportering till FN:s principer för ansvarsfull
bankverksamhet (PRB), redovisning enligt EU:s taxonomiförordning,
hållbarhets redovisning i enlighet med årsredovisningslagen samt infor-
mation om hur SBAB bidrar till Agenda 2030 och de globala hållbarhets-
målen.
Styrelsedefinierad redovisning
Styrelsen har påtecknat och därmed avgivit års- och hållbarhetsredovis-
ningen i sin helhet.
Hållbarhetsrapportering i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL)
Detta är SBAB:s lagstadgade hållbarhetsrapport utifn kraven i
årsredovisnings lagen (ÅRL).
Läs mer på sidan 175
Rapportering i enlighet med EU-taxonomiförordning
Detta är SBAB.s andra rapportering i enlighet med EU:s taxonomiförordning.
Rapporteringen kommer utvecklas framgent.
Läs mer på sidan 176
FN:s Global Compact & Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen
Enligt statens ägarpolicy skall bolag med statligt ägande agera föredömligt
inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de
åtnjuter offentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strate-
giskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande för detta
arbete är internationella riktlinjer, inklusive de tio principerna i FN:s Global
Compact och Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Från och med
2023 kommer SBAB:s Communication on Progress (COP) även rapporteras i
enlighet med deras nya process där vi kompletterar vårt åttagande med infor-
mation till deras digitala plattform.
Läs mer på sidan 179
Hållbarhetsrapportering enligt Global Reporting Initiative, GRI
SBAB:s års- och hållbarhetsredovisning avser kalenderåret 2022 och är upp-
rättad i enlighet med GRI Universal Standard 2021. Av det särskilda GRI- och
COP-indexet framgår var i redovisningen de olika GRI- och COP-upplysning-
arna återfinns.
Läs mer på sidorna 181-182
Principles for Responsible Banking (PRB)
Under 2020 signerade SBAB FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet
som syftar till att sätta ramarna för ett hållbart banksystem som driver den
globala ekonomin i en hållbar riktning. Årets rapportering blir SBAB:s andra
och kommer utvecklas framgent.
Läs mer på sidan 180
Redovisningens omfattning och avgränsningar
Årsredovisningen omfattar moderbolaget SBAB Bank AB (publ). Dotterbola-
gen AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), Booli Search Technologies
AB och Boappa AB avger egna årsredovisningar. Hållbarhetsredovisningen
omfattar moderbolaget SBAB Bank AB (publ), AB Sveriges Säkerställda Obli-
gationer (publ) samt, om inget annat anges, Booli Search Technologies AB
samt Boappa. SBAB:s väsentliga påverkan bedöms ske inom organisationen
samt i samband med SBAB:s utlåning.
Revision och översiktlig granskning
Hållbarhetsredovisningen har varit föremål för översiktlig granskning.
Läs mer på sidan 184-187
Hållbarhetsnoter
166 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
H:2 Riktlinjer och åtaganden
H:2.1 Riktlinjer
Statens ägarpolicy
SBAB följer Statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande
2020, som även innefattar Regeringens riktlinjer för extern rapportering och
riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings-
havare.
Policyer, instruktioner och anvisningar
SBAB:s styrelse beslutar varje år vid det konstituerade styrelsesammanträdet
om ett antal policyer och instruktioner. Dessa är en viktig del av den interna
styrningen och hjälper företaget att bidra till ett hållbart företagande och att
skapa samsyn kring förhållningssätt avseende företagsövergripande frågor
och områden.
Inom SBAB finns bland annat av styrelsen beslutade policyer och instruk-
tioner för Hållbart företagande, Etik, Jämställdhet och mångfald, Ersättning,
Klagomålshantering, Risk, Kredit, Kapital, Compliance, Oberoende Riskkon-
troll, Internrevision, Åtgärder mot Penningtvätt och finansiering av terrorism
samt efterlevnad av finansiella sanktioner och Återhämtningsplan.
Utöver av styrelsen beslutade policyer och instruktioner finns det ett antal
instruktioner beslutade av VD eller av VD delegerade befattningshavare.
Exempel på sådana är instruktioner om Styrande dokument, Utläggning av
verksamhet, Attest instruktion, Kommunikation, Arbetsmiljö, Mot mutor och
annan korruption, Bank sekretess, Visselblåsarprocess, IT-styrning och Säker-
het.
Uppförandekod
Vi låter våra värderingar och vår uppförandekod agera etisk kompass för att
definiera vårt beteende och vad vi som företag står för. Vår uppförandekod är
beslutad av vd och finns tillgänglig för alla medarbetare på vårt intranät. Den
ger oss vägledning i hur vi ska uppträda och agera i olika situationer och vilket
ansvar som följer av att vara anställd på SBAB. Medarbetare, chefer, konsulter,
företagsledning och styrelsemedlemmar har alla ett ansvar att sätta sig in i och
följa vår uppförande kod.
Leverantörskod
SBAB:s leverantörskod behandlar SBAB:s syn och förväntningar på våra leve-
rantörers hållbarhetsarbete och efterlevnad av internationella riktlinjer och
principer. Leverantörskoden inkluderas i samtliga avtal med leverantörer och
finns att läsa i sin helhet på sbab.se.
H:2.2 Åtaganden
Enligt statens ägarpolicy ska bolag med statligt ägande agera föredömligt
inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de
åtnjuter offentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strate-
giskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande för detta
arbete är internationella riktlinjer, inklusive de tio principerna i FN:s Global
Compact samt Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.
FN:s Global Compact, Communication on Progress (COP)
SBAB anslöt sig till FN:s Global Compact 2009. Med åtagandet om Global
Compact följer att SBAB redovisar arbetet med implementeringen av Global
Compacts tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt,
miljö och korruption i en årlig Communication on Progress (COP). Av det sär-
skilda GRI-/ COP-indexet framgår vilka delar av redovisningen som utgör
SBAB:s Communication on Progress, vilken utgår ifrån BASIC GUIDE Com-
munication on Progress, GC Active Level, framtagen av Global Compact. FN:s
Global Compact inkluderar en princip om försiktighet. SBAB genomför en rad
försiktighetsåtgärder i den löpande verksam heten, bland annat utbildning av
medarbetare. Vi genomför också ett löpande arbete att identifiera, hantera
och integrera hållbarhetsrisker i alla centrala processer.
FN:s Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen
Enligt statens ägarpolicy skall bolag med statligt ägande inom ramen för sin
verksamhet analysera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 för att
identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.
Bolagen förväntas även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå
len. SBAB har identifierat och valt att prioritera fyra av de 17 målen, vilka
anses särskilt relevanta och viktiga för verksamheten. Målen har beslutats uti-
från ett omfattande analysarbete i form av interna workshops och rangord-
ningsövningar i verksamhet, företagsledning och styrelse och utgör en inte-
grerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. SBAB:s bidrag till
respektive mål presenteras i en separat tabell samt i det särskilda GRI-/COP-
indexet.
Läs mer på sidorna 179-182
Sveriges miljömål
Milmålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt 17
etappmål inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och kli-
mat. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den ekologiska
dimensionen av de globala hållbarhetsmålen. SBAB ställer sig bakom målen
och bidrar aktivt till det övergripande målet för miljöpolitiken, generations-
målet, vars målsättning är att till nästa generation överlämna ett samhälle där
de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsopro-
blem utanför Sveriges gränser. Ett av miljökvalitetsmålen, mål 15, handlar om
en god bebyggd miljö och har synergier med två av SBAB:s fyra prioriterade
globala hållbarhetsl, 11 och 12. SBAB är en ledande akr inom bostadsfi-
nansieringssektorn och har därför ett ansvar att driva utvecklingen inom
området.
Parisavtalet och EU:s handlingsplan för finansiering av en hållbar tillväxt
SBAB arbetar för att bidra till realiseringen av Parisavtalet samt till EU:s hand-
lingsplan för finansiering av en hållbar tillväxt. Årets rapportering är SBAB:s
andra i enlighet med EU: taxonomiförordning.
Läs mer på sidan 176
Task Force on Climaterelated Financial Disclosures (TCFD)
SBAB rapporterar om verksamhetens klimatrisker i enlighet med Task Force
on Climaterelated Financial Disclosures (TCFD).
Läs mer på sidorna 177-178
Principles for Responsible Banking (PRB)
SBAB är en del av FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet som syftar
till att sätta ramarna för ett hållbart banksystem som driver den globala eko-
nomin i en hållbar riktning. Genom att underteckna principerna åtar sig SBAB
att redovisa såväl negativ som positiv påverkan inom väsentliga hållbarhets-
omden och tydligt redogöra för vilka vetenskapligt baserade hållbarhetsmål
SBAB arbetar för att uppnå. Vidare åtar sig SBAB att, tillsammans med övriga
aktörer i bankbranschen, arbeta för gemensamma hållbarhetsmål där arbets-
sättet synkroniseras och blir jämförbart.
Läs mer på sidan 180
Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF)
SBAB har undertecknat att vara en del av initiativet PCAF, ett samarbete mel-
lan finansiella institutioner som syftar till att utarbeta enhetliga sätt att mäta
koldioxidutsläpp kopplade till investeringar och lån. PCAF ska underlätta för
finansiella institutioner att bidra till att målen i Parisavtalet upps. Genom
att underteckna PCAF åtar sig SBAB att, tillsammans med initiativets övriga
undertecknare, utarbeta standardiserade mätmetoder för att mäta koldioxid-
utsläpp som är kopplade till krediter och investeringar.
Läs mer på sidan 172
Hållbarhetsnoter
167SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
H:3 Hur redovisningens innehåll har definierats
SBAB:s års- och hållbarhetsredovisning är upprättad utifrån GRI:s princi-
per för att bestämma innehåll och säkerställa kvalitet. Intressentdialoger
och väsentlighets analys ligger till grund för SBAB:s prioriterade hållbar-
hetsfrågor och arbete.
H:3.1 Intressentdialog
SBAB har identifierat ett antal särskilt viktiga intressentgrupper som alla på
olika sätt påverkar och påverkas av bankens verksamhet. De från affärssyn-
punkt på kort-, medellång och lång sikt viktigaste intressenterna är kunder,
medarbetare, ägare och investerare. Denna prioritering har vuxit fram i åter-
kommande intern dialog om bankens afrslogik i styrelse, ledning och verk-
FORMER FÖR INTRESSENTENGAGEMANG
Kunder Medarbetare Ägare & investerare Allmänheten
Kundernas förtroende för SBAB avgör
i många avseenden vår möjlighet att
utvecklas. Kundernas förtroende är
också viktigt för vår möjlighet att ta
en större roll i samhällsutvecklingen.
Den kunskap, kompetens,
professionalism och omtanke som
våra medarbetare dagligen visar våra
kunder synliggörs bland annat i
mätningar från Svenskt
Kvalitetsindex.
Medarbetarna är SBAB:s viktigaste
tillgång. Motiverade och engagerade
medarbetare är en förutsättning för
vår framgång och en av de viktigaste
resurserna för att nå vår vision.
Medarbetarnas motivation för att
skapa värde genom relationsföring
med våra intressenter är beroende av
en rad faktorer, bland annat ledarskap,
kompetens utveckling, utvecklings-
möjligheter och företagskultur.
Ägare: SBAB ägs till 100 procent av
den svenska staten. Regeringens
ambition om att statens ägda bolag
ska vara föredömen och goda
förebilder inom hållbart företagande
har inspirerat oss att tydliggöra vår roll
för en hållbar samhällsutveckling.
Investerare: Investerarnas förtroende
för SBAB etableras i mötet med
medarbetarna och bygger även på
tilltron till vår affärsmodell och vår
förmåga att upprätthålla en positiv
och hållbar ekonomisk utveckling.
Förtroende från allmänheten och
andra intressenter, såsom ideella
organisationer, samarbetspartners,
media, leverantörer och intresse-
organisationer, påverkar vår möjlighet
att utveckla verksamheten i önskad
riktning. Förtroende från allmänheten
är en förutsättning för att få fler
kunder, upprätthålla långa relationer
och växa.
I dialog genom:
Internet (sbab.se), telefon,
kundunder sökningar (SKI,
varumärkesundersökningar,
kundpaneler, fokusgrupper, etc.),
sociala medier, kund- och
supportforum, bloggar, personliga
möten, kundträffar, seminarier och
konferenser, årsstämma,
marknadskommunikation, m.m.
I dialog genom:
Medarbetarsamtal, möten,
medarbetar undersökningar, dialog
med fackliga klubbar på
arbetsplatsen, månads- och
avdelningsmöten, intranät,
årsstämma, m.m.
I dialog genom:
Ägare: Ägarpolicy, ägaranvisning,
kontinuerliga departementskontakter,
styrelserepresentation, årsstämma,
nätverksträffar, m.m.
Investerare: Personliga möten,
gruppresentationer, finansiella
rapporter, sbab.se, m.m.
I dialog genom:
Personliga möten, nätverksträffar,
seminarier och konferenser, media,
bloggar, sociala medier, årsstämma,
marknadskommunikation, m.m.
samhet. Vi för en kontinuerlig kommunikation, framförallt med de viktigaste
intressenterna, för att göra rätta prioriteringar i affärsutvecklingen och av
llbarhetsarbetet. Kommunikationen sker till exempel via kundundersök-
ningar, kundmöten, dialog med representanter för ägaren, frågeforum på
sbab.se, fysiska möten i olika konstellationer, dialoger kring redovisningen
m.fl. former för intressentengagemang.
H:3.2 Väsentliga frågor
SBAB:s väsentlighetsanalys baseras på en omfattande intressentdialog som
genomfördes 2021. Den består av intervjuer med nyckelintressenter såsom
styrelseledamöter, företagsledning, företagskunder, ägare, samarbetspart-
ners, affärspartners, investerare och branschorganisationer. Därutöver har
det genomförts enkätundersökningar med 482 av SBAB:s medarbetare samt
384 privatkunder och 23 bostadsrättsföreningskunder. Intressentdialogen
fångade upp intressenternas perspektiv på vilka hållbarhetsaspekter är mest
relevanta för SBAB. De gäller både den positiva och den negativa påverkan.
Intressentdialogen är kompletterad med en uppdaterad omvärldsanalys med
viktiga omvärldsfaktorer och relevanta hållbarhetsrisker, möjligheter, trender
och lagstiftningar som är grund till att identifiera de omden där SBAB har
sin största positiva och negativa påverkan. Med inspel från intressentdialogen
och omvärldsanalysen genomfördes en work-shop med representanter från
verksamheten, företagsledningen, styrelsen i syfte att enas över SBAB:s
väsentliga hållbarhetsfrågor. Arbetet har landat i totalt 14 hållbarhetsfrågor,
vilka presenteras på nästkommande sida. SBABs väsentlighetsanalys har
under 2022 kalibreras med insikter från externa parter och analyserats med
andra omvärldshändelser som har påverkan på SBABs verksamhet.
Tre målområden
Utifrån väsentlighetsanalysen har SBAB tagit fram och fastställt tre övergri-
pande affärsmässiga och hållbara målområden för verksamheten: Ansvar och
transparens, Attraktiv arbetsplats och Sunda finanser.
Läs mer på sidorna 169-170
Hur de väsentliga hållbarhetsfrågorna redovisas
För varje målomde har vi lagt fast strategi och aktiviteter, övergripande mål,
mätetal samt bestämt hur vi redovisar resultaten. Aktiviteter, mål och mätetal
ses över årligen i samband med processen för affärsplanering. SBAB:s affärs-
plan är sedan 2017 fullt ut integrerad, vilket inner att SBAB inte särskiljer
mellan affärsmål och hållbarhetsmål. SBAB:s mål presenteras tidigare i redo-
visningen.
Läs mer på sidan 169
Hållbarhetsnoter
168 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Alla hållbarhetsfrågorna som identifierades i intressent- och väsentlighets-
analysen redovisas som väsentliga i SBAB:s hållbarhetsredovisning. Dessa
redovisas i våra tre målomden enligt följande:
Ansvar och transparens
Affärsetik och transparens
kra IT system och integritet
Produktutveckling och innovation
Klimatpåverkan - produkter och tjänster
Ställa krav på leverantörer och samarbetspartners
Samhällsengagemang
Tillgänglighet och ha ett socialt inkluderade erbjudande
Finansiella erbjudanden med social påverkan
Identifiera och hantera klimatrelaterade risker
Klimatpåverkan - egen verksamhet
Attraktiv arbetsplats
Respekt och jämlikhet – egen verksamhet
Utveckla och behålla medarbetare
Attrahera kompetenta medarbetare.
Sunda finanser
Finansiell stabilitet
Ansvarsfrågorna ovan avgränsas i redovisningen till att omfatta SBAB:s
direkta arbete och redovisas med minst en GRI-upplysning per väsentlig
fråga.
Läs mer på sidorna 181-182
SBAB:s väsentliga påverkan bedöms främst ske inom organisationen samt i
samband med vår utlåning.
Hållbarhetsgenomlysning för att identifiera hållbarhetsambitioner
Under 2021 beslutade SBAB:s styrelse om en genomlysning av SBABs verk-
samhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv med den uppdaterade väsentlig-
hetsanalysen som en del av utgångspunkten. I analysen identifierades nuläge,
ambitionsnivå samt målbild till 2025. Genomlysningen identifierade 21 priori-
terade områden inom vilka SBAB har utmaningar och/eller möjligheter av olika
storleksgrad.
Underlag för att fastslå nulägen och målbilder baserades på SBAB:s
väsentlighetsanalys, affärsplan, modell för styrning och uppföljning, priorite-
rade globala hållbarhetsmål samt andra nationella och globala riktlinjer. Det
interna underlaget kompletterades med analys av omvärldsfaktorer och
branschpraxis inom hållbarhetsområdet. Detta fungerade som utgångspunkt
för en rad workshops, där aktuella representanter från hela verksamheten del-
tog i syfte att kalibrera nuläge och målbild.
Samtliga workshops resulterade i 21 hållbarhetsambitioner med nuläge,
ambitionsnivå och målbild till2025 inom respektive område tillsammans med
en handlingsplan. Handlingsplanen inkluderar aktiviteter och delmål för att nå
målbilden. Resultatet av arbetet diskuterades och förbereddes i företagsled-
ningen och beslutades av styrelsen.
Integrering och rapportering av hållbarhetsambitioner
I hållbarhetsgenomlysningen identifierades 21 områden. Varje område har till-
delats en ansvarig företagsledningsrepresentant samt en operativt ansvarig
från verksamheten. Varje område har därutöver tilldelats en hållbarhetsstra-
teg från enheten Hållbarhet. För att följa upp arbete och säkerslla integre-
ring av hållbarhet rapporteras arbete med de olika omden under varje kvar-
tal till företagsledningen. En sammanställning av arbetet rapporteras två
gånger per år till styrelsen.
Hållbarhetsgenomlysning = Hållbarhetsambitioner
Definierar hållbarhetsområden, risker och vad SBAB ska åstadkomma till 2025
Uppföljning & integrering i verksamheten
Hållbarhetsambitionerna efterföljs av fullständig integration i verksamheten
avseendeidéskapande, prioritering, genomförande och uppföljning.
Rapportering sker till företagsledning samt styrelse.
Ansvar och
transparens
Workshop 1, 2, 3
21 områden med en operativt ansvarig från verksamheten med mätbara mål och
aktivetsplaner för att nå hållbarhetsambitionen.
Attraktiv
arbetsplats
Workshop 1, 2, 3
Sunda
finanser
Workshop 1, 2, 3
2021 2022 20242023
Q3 rapport
Q1 rapport
Q1 rapport
Q1 rapport
Q1 rapport
Q3 rapport
Q3 rapport
Q3 rapport
Q4 rapport
Q2 rapport
Q2 rapport
Q2 rapport
Q2 rapport
Q4 rapport
Q4 rapport
Q4 rapport
2020 2022 2025
Hållbarhetsnoter
169SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
H:4 Styrning och uppföljning
H:4.1 Övergripande styrning
SBAB har ett antal funktioner för att styra och följa upp hållbarhetsarbetet.
Inom SBAB är det styrelsen som är ytterst ansvarig för att ett aktivt och
ngsiktigt arbete för hållbar utveckling bedrivs inom banken. Styrelsen
beslutar om strategi och mål samt policy för hållbart företagande och följer
upp och utvärderar SBAB:s hållbarhetsarbete. Under 2022 har varit ett sär-
skilt fokus på kunskapshöjande instaser och analys för klimatrelaterade risker
och möjligheter i styrelsearbetet.
Företagsledningen presenterar bankens strategiska affärsplan, inklusive
ambition, riktning och mål för hållbarhetsarbetet, i samband med att affärs-
plan och budget beslutas. SBAB:s hållbarhetsarbete är fullt ut integrerat i
SBAB:s affärsplan vilket innebär att flertalet företagsledningsrepresentanter
har ansvar för hållbarhetsfrågor som berör deras ansvarsområden. Företags-
ledningen ska styra och fatta beslut om prioriteringar och strategiska vägval i
llbarhetsarbetet i enlighet med beslutad afrsstrategi.
Avdelningen Hållbarhet, Marknad & Kommunikation (HMK) leds av Chef
HMK som ingår i företagsledningen och rapporterar till VD. Inom avdelningen
HMK ingår enheten Hållbarhet som leds av Hållbarhetschef som rapporterar till
Chef HMK samt till VD. Enheten Hållbarhet ska samordna och koordinera håll-
barhetsarbetet inom SBAB övergripande och totalt sett, samt mot de övergri-
pande målområdena och dess mätbara mål tillsammans med operativt ansva-
riga i verksamheten. Hållbarhetschef tillsammans med Chef HMK ska driva
SBAB:s strategiska hållbarhetsarbete med VD och styrelsen, samt ansvara för
kommunikationsfrågor avseende hållbarhetsarbetet såväl internt som externt.
Hållbarhetschef ska också delta i och representera SBAB gällande hållbarhets-
frågor gentemot ägaren och i andra externa sammanhang. Inom enheten Håll-
barhet återfinns fyra hållbarhetsstrateger som tillsammans med Hållbarhets-
chef arbetar heltid med hållbarhetsrelaterade frågor och som hjälper till att
samordna, koordinera och leda hållbarhetsarbetet i verksamheten.
SBAB har ett Hållbarhetsforum med representanter från olika delar av
verksamheten som träffas cirka två gånger per år. Representanterna är väl
insatta i SBAB:s hållbarhetsarbete och är även ansvariga för att omnderta
dessa frågor i sina delar av organisationen. Hållbarhetsforum ses som ett
komplement till den verksamhetsplanering där hållbarhet är integrerat i
affärsmålen. Syftet med Hållbarhets forum är att inspirera, kunskapshöja och
lära av varandra. Forumet leds av Hållbarhetschef tillsammans med hållbar-
hetsstrateger.
SBAB har en Sustainable Bond Committe (SBC) som träffas regelbundet
fyra gånger per år eller oftare vid behov. Syftet med SBC är att säkerställa den
ordning genom vilken gröna och/eller hållbara obligationer emitteras, förval-
tas och avvecklas. SBC består av sju ledamöter från olika delar av verksamhe-
ten. Ordförande i SBC är SBAB:s CFO.
H:4.2 Uppföljning
Inom respektive målområde har SBAB beslutat om ett antal övergripande mät-
bara och uppföljningsbara mål. Dessa presenteras tidigare i redovisningen. För
respektive målområde finns därutöver ett antal specifika nyckeltal (KPIer) som
mäts och rapporteras till VD och styrelse månadsvis. I tillägg till affärsplanen och
dess innehåll finns operativa mål och aktiviteter på avdelnings- och funktionsni
De 21 hållbarhetsambitionerna är även en den övergrpande målstyrnignen och
indelande under respektive målområde. Hållbarhetsambitionerna rapporteras
varje kvartal till företagslednignen samt två gånger per år till styrelsen.
Ansvar och transparens
Den löpande styrningen och uppföljningen av målen kopplade till detta område
ligger fördelat hos avdelningarna Ekonomi & finans, Afrsspecialister, Custo-
mer Experience, Data science, Kundservice, Företag & Brf, HMK, Tech och Risk.
Attraktiv arbetsplats
Den löpande styrningen och uppföljningen av målen kopplade till detta
omde ligger hos SBAB:s HR-avdelning.
Sunda finanser
Den löpande styrningen och uppföljningen av målen kopplade till detta område
ligger främst hos SBAB:s ekonomi- och finansavdelning, men också SBAB:s
Tech-avdelning, där hållbar teknikutveckling utgör en viktig del. Målen inom
Sunda finanser inkluderar de finansiella målen från SBAB:s ägare, svenska staten.
H:4.3 Mål för 2023
Under året har SBAB utvecklat och beslutat om nya målområden och affärs-
l för att bättre svara mot nya förutsättningar på marknaden och föränd-
ringar i omvärlden. Vi kommer fn och med 2023 att rapportera på de nya
affärsmålen som sträcker sig till 2030. Vårt klimatmål är ett av fem afrmål
och är helt integrerat i vår verksamhet.
Sustainable
Bond
Committe
Företagsledning HMK
Hållbarhets-
forum
VD
Styrelse
Ägarpolicy
Policyer &
Beslutad
affärsplan
Anvisningar &
instruktioner
Hållbarhetsnoter
170 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
H:5 Kompletterande information per målområde
H:5.1 Ansvar och transparens
Ansvarsfullt och transparent erbjudande
Hur vi beviljar lån till privatpersoner
r vi ska ta sllning till att bevilja lån prövar vi i första hand att kunden har
den återbetalningsförga som behövs. Det är centralt i kredit-
prövningsprocessen att fastställa inkomsten som säkerställd och varaktig
samt att kunden klarar av boendekostnadskalkylen. Allt för att säkerställa att
kunden har de ekonomiska förutsättningarna som behövs över tid för att
betala räntor och amortering. I boendekostnadskalkylen använder vi olika kal-
kylparametrar som boende- och levnadskostnader, men också parameter för
att säkerställa att kunden över tid klarar av om räntan skulle gå upp. Den kal-
kylparameter som tar höjd för det kallas kalkylränta. När kalkylen visar ett till-
ckligt överskott beviljas lånet, förutsatt att kunden uppfyller övriga kredit-
regler.
Om en kund söker lån för en bostadsrättslägenhet gör vi även en bedöm-
ning av kundens kalkyl i förllande till eventuell risk att månadsavgiften i
bostadsrättsföreningen kan komma att höjas. Det gör vi genom att analysera
bostadsrättsföreningens ekonomiska förutsättningar, bland annat skuldsätt-
ning per kvadratmeter.
Kreditprövningsprocessen tar sin utgångpunkt i information från kunden,
våra kreditregler samt information från exempelvis kreditupplysningsföretag
och fastighetsregister.
För SBAB:s bolån slls säkerhet i form av pantbrev i bostadsfastighet eller
andel i bostadsrättsförening. Lånet får som högst motsvara 85 procent av
bostadens värde.
Våra bolånespecialisters kunskap, expertis och professionalism utgör vik-
tiga delar av kreditprocessen och vi arbetar sndigt med att förbättra och
effektivisera våra processer också för att hitta automatiserings- och digitali-
seringsmöjligheter för våra kunder och för SBAB.
Som stöd i sitt arbete har våra bonespecialister ett stort antal automa-
tiska kontroller av kundens förutsättningar i förllande till våra kreditregler.
Vi utför löpande stickprovskontroller och annan granskning för att säkerställa
att kreditprövningen bedrivs med god kvalitet, i enlighet med våra kreditreg-
ler, och på ett hållbart och sunt sätt.
Boendekostnadskalkyl
+
Låntagarens inkomst
1)
Boendekostnader
2)
Levnadskostnader
3)
=
Överskott (alternativt underskott)
1)
Uppgiven inkomst kontrolleras bland annat mot UC.
2)
Amortering, driftskostnad, månadsavgift och stressad ränta.
3)
Konsumentverkets riktlinjer, hänsyn tas till antal vuxna och barn i hushållet.
Amortering och skuldkvot
På SBAB anser vi att amortering bidrar till en sund privatekonomi. Vi har en
individuell dialog om amortering med alla våra kunder och vi följer Finansin-
spektionens föreskrifter avseende amorteringskraven. Dessa regler omfattar
bland annat en amorteringstakt om minst två procent per år avseende nya
bon med över 70 procents belåningsgrad (LTV) och därefter minst en pro-
cent per år ned till 50 procents belåningsgrad. Under 2018 införde vi det utö-
kade amorteringskravet för hushåll med högre skuldkvoter, vilket medför att
alla kunder som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst (inkomst före skatt),
ska amortera ytterligare en procent per år. Skuldkvoten ger en bra indikation
på hur känslig kundernas återbetalningsförmåga är för föndringar i till exem-
pel ränteläge eller inkomstnivå. I vår utlåning använder vi sedan tidigare en
tvingande skuldkvot om maximalt 5,5 gånger bruttoinkomsten, där vi också tar
nsyn till eventuella andra lån utöver bolån som till exempel privatlån.
Mot bakgrund av Corona har vi under året möjliggjort för många av våra
kunder att få tillfällig amorteringslättnad vid oro för inkomstbortfall eller för
att kunder önskat skapa en buffert.
Förändringar i kreditprocessen
Under de senaste åren har vi gjort justeringar i vår kreditprocess för att bättre
återspegla hur vårt samhälle ser ut, bland annat vad gäller låntagarkonstella-
tioner och anställningsformer (tillsvidare-, visstids- och projektanställningar),
men också i syfte att möjliggöra för unga vuxna att köpa sitt första boende.
Det finns en särskild funktion inom Kundservice som hanterar kreditärenden
av mer komplexitet och sällankaraktär. Ärenden som kräver särskild kompe-
tens, förståelse och erfarenhet. Denna funktion möjliggör för kunderna att
möta bonespecialister som förstår just deras situation och har expertis
inom just deras specifika område. Det kan till exempel handla om egna företa-
gare som söker bon, kunder som vill ta över bolån vid skilsssa och kunder
som närmar sig pension för att förstå hur inkomsten kan komma att påverkas i
framtiden.
Viktiga delar i vårt framtida arbete avseende kreditprocessen handlar
framförallt om att ytterligare effektivisera, automatisera och digitalisera kre-
ditprocessen samt att bättre hantera eventuella klimatrisker
Förebyggande obeståndshantering
Det är viktigt för oss att arbeta med förebyggande obeståndshantering. Det
betyder att vi tar en tidig kontakt i de fall där vi upptäcker att våra kunder kan
ha svårigheter att betala räntor och amorteringar. Sjukdom, arbetsshet,
skilsmässa och bodelningssituationer utgör de vanligaste orsakerna till betal-
ningssvårigheter för våra kunder. Normalt börjar processen med dialog och att
vi ber kunden om en hushållsbudget för att därifrån ta en dialog om gemensam
väg framåt. Vi hanterar hela obeståndshanteringen inom SBAB. Med en
omtänksam, nära och tydlig dialog med kunden så leder det ofta till ett bra
utfall för både våra kunder och för oss.
Hur vi beviljar lån till företag och bostadsrättsföreningar
Vår kreditprövning av fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar grundar sig
i huvudsak på återbetalningsförga. Förutom återbetalningsförmåga, som
vi bland annat prövar genom räkenskaps-, kassaflödes- och känslighetsanaly-
ser, bemer vi även andra mer kvalitativa parametrar som till exempel orga-
nisation, ledning och styrning. Vi analyserar och tar ställning tillkerheten,
och dess värde, för kundens lån. När vi lånar ut till nyproduktion av fastigheter
gör vi en analys av såväl projektet som en prognos för den färdigställda pro-
duktionen. Fastigheterna som belånas värderas av SBAB:s fastighetsvärde-
ringsavdelning. I denna värdering bedömer vi även kommande underhållsbe-
hov. Vi bedömer även kundens förmåga att finansiera sådana behov. Vi följer
även upp alla våra fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar minst en gång
per år.
Hållbarhetskriterier i kreditprocessen för företag och bostadsrättsföreningar
Vi verkar för att utgivna krediter ska spegla hållbarhet och sund klimatrisk-
hantering. Det innebär att negativ inverkan på klimat och samlle bör undvi-
kas där det är möjligt och i annat fall minimeras, mildras eller kompenseras. I
vår kreditgivning till fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar beaktas
etiska krav, arbetsmiljö, sunda finanser och klimatkriterier som en del i hel-
hetsbedömningen. Vid besiktning och värdering av fastigheter ska, förutom
sådant som fastighetens läge, skick och standard, även särskild uppmärk-
samhet ägnas åt eventuella klimatrelaterade faktorer, såsom förorenad mark,
undermålig ventilation och hälsovådliga byggnadsmaterial. SBAB utvecklar
även processen för att beaktas klimatrisker samt övrig klimatdata som exem-
pelvis värmekälla i kreditprövningsprocessen.Det är ett arbete som kommer
att fortsätta under 2023.
SBAB:s produkter och tjänster ska vara tillgängliga för alla
Sedan 2018 arbetar en tvärfunktionell arbetsgrupp med att säkerställa att vi
tillgängliggör våra kanaler för personer med funktionsvariationer. Arbets-
gruppen jobbar tätt med organisationen Axess-lab som är specialiserad på
tillgänglighetsfrågor. Under året har Axess Lab tillsammans med SBAB
genomfört olika tillgänglighetsgranskningar t.ex. av processen att anka om
flytt av bon med syfte att identifiera utvecklingsmöjligheter. Vår User
Experience avdelning jobbar kontinuerligt med att utveckla SBAB:s design-
system där tillgänglighet nu är ett krav, i syfte att skapa förutsättningar för
att framtida utveckling går i linje med tillgänglighetsdirektivet.
Vår verksamhet bygger på förtroende
Cybersäkerhet
Vi arbetar proaktivt med regelefterlevnad ochkerhetsfrågor för att säker-
ställa att vi efterlever de regelverk och krav som ställs på verksamheten.
Banksekretess är en central utgångspunkt för vårt säkerhetsarbete. Att vi
lever upp till de förväntningar och krav som ställs på oss som bolag är av stor
vikt för våra kunders, ägares, medarbetares och andra intressenters förtro-
ende för SBAB. Säkerhetsarbetet bygger på en internationell standard (ISO/
IEC 27001:2017), med ett ledningssystem för säkerhet. Vi arbetar dedikerat
med cybersäkerhet och arbetet leds av bankens säkerhetsorganisation.
Säkerhetsorganisationen består av en säkerhetschef tillika informationssä-
kerhetschef och en Tech Security Manager som rapporterar till företagsled-
ningen och styrelsen (kvartalsvis och vid behov) samt två säkerhetsteam
Hållbarhetsnoter
171SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
(informations- och IT-säkerhet). Arbetet med cybersäkerheten är både före-
byggande och kontrollerande. Vi vidtar åtgärder för att på förhand upptäcka
och ingripa mot hot och kontrollerar löpande att våra skyddtgärder fungerar
effektivt. Återkommande säkerhetsgranskningar, risk- och sårbarhetsanaly-
ser samt penetrationstester utrs avseende bankens kritiska system. Detta
utförs både internt och externt av oberoende tredje part. Säkerhetsmedve-
tenhet är viktigt för banken och anställda genomgår årligen utbildning avse-
ende cybersäkerhet.
Marknadskommunikation
SBAB:s Kommunikationsinstruktion reglerar SBAB:s externa och interna kom-
munikation och informationsgivning. Denna instruktion syftar även till att
säkerställa att SBAB:s informationsgivning till marknaden är korrekt, relevant
och följer gällande kommunikation. Vi har också en Anvisning om marknadsfö-
ringsprocess beskriver SBAB:s arbetsprocess vid marknadsföringsaktiviteter.
Integritet och skydd av personuppgifter
Dataskyddsförordningen (GDPR) syftar till att skydda enskildas grundläg-
gande rättigheter och friheter. SBAB:s avdelning Privacy Office besr av vårt
dataskyddsombud och specialister på dataskydd, vilka kvartalsrapporterar till
SBAB:s styrelse och företagsledning. Privacy Office säkerställer att vi efterle-
ver gällande dataskyddslagstiftning och arbetar bland annat med att proaktivt
öka kunskapen om dataskydd i organisationen, hantera de registrerades rät-
tigheter samt uppkomna personuppgiftsincidenter. Dataskyddsombudet
genomför kontinuerligt granskningar. SBAB har styrande dokument för att
hjälpa verksamheten att efterleva dataskyddsrättsliga regler. Respekt för den
personliga integriteten är för oss en självklarhet och genomsyrar vårt arbete.
Finansiell brottslighet
Penningtvätt och finansiering av terrorism är allvarliga hot som hämmar den
ekonomiska tillväxten och påverkar förtroendet för såväl det finansiella sys-
temet som demokratin och den allnna säkerheten. Att motverka dessa är
ett viktigt arbete och utgör en del av de globala hållbarhetsmålen för Agenda
2030. Produkter som banker och andra finansiella institut tillhandahåller
utnyttjas av kriminella personer och nätverk för att begå finansiella brott,
lja vinster från brott och generera nya brottsvinster. I många fall är de aktö-
rer som står bakom bedrägerier och penningtvätt också aktiva inom annan
form av organiserad brottlighet där vapen och narkotika ingår. Att bekämpa
finansiella brott blir därför också ett sätt att arbeta mot annan typ av sam-
llshotande kriminalitet. Därr är det mycket viktigt för oss på SBAB att vi
bedriver vår verksamhet på sådant sätt att dessa risker motverkas. Enheten
Anti Financial Crime (AFC), har särskilt fokus på vårt arbete i dessa frågor och
rapporterar löpande till företagsledningen och styrelsen.
Klagomålshantering
Det händer att kunder är missnöjda med SBAB:s hantering av ett ärende och
r av sig till SBAB med ett klagomål. Det är viktigt att vi tar oss tid att han-
tera dessa ärenden på ett bra sätt. Det prira syftet med vår klagolshan-
tering är att ha fortsatt nöjda kunder och att få input till hur vi kan förbättra
kundresan, vilket också förebygger eventuella framtida klagomål. SBAB har
styrdokument som reglerar vår klagomålshantering. Vår Instruktion för klago-
lshantering är beslutad av styrelsen. Instruktionen kompletteras av anvis-
ningen Kundklagomål som beskriver hur medarbetare ska hantera klagol.
Våra styrdokument är anpassade efter externa krav som vi måste förhålla oss
till. SBAB:s klagomålsansvarig, eller Kundombudsman, är anmäld till Finansin-
spektionen. Information om hur en kund ska gå tillväga vid klagomål finns till-
gänglig på sbab.se.
Ansvarsfulla inköp och leverantörskod
SBAB:s leverantörskedja består av leverantörer av diverse tjänster och mate-
rial. De fyra största leverantörskategorierna; konsult-och bemanningstjäns-
ter, kommunikation och event, fastighets- och kontorstjänster samt mjukvara
och IT-tjänster utgör ca 80 procent av SBAB:s totala omkostnader inom
inköp. Varje leverantörskategori har genomgått en riskanalys från ett hållbar-
hetsperspektiv tillsammans med kompetenshöjande insatser för de aktuella
avtalsägarna. Syftet är att skapa medvetenhet och att strukturerat och före-
byggande hantera hållbarhetsrisker i leverantörskedjan. Inga väsentliga risker
identifierades i analysen av leverantörerna.
Under 2022 utfördes en uppföljning av leverantörskoden till SBAB:s
största leverantörer. Uppföljningen resulterade i att vi har en god insikt i hur
våra största leverantörer efterlever leverantörskoden. Inga åtgärder behövdes
göras efter uppföljningen. Fortsatt uppföljning och löpande arbete med att
säkerställa och utveckla efterlevnad av leverantörskoden bland våra leveran-
törer och samarbetspartners fortsätter under 2023 genom den tillsatta
arbetsgruppen under ledning av Chef Inköp.
Skatt
SBAB ägs till 100 procent av svenska staten. Vi bedriver enbart verksamhet
inom Sverige, vilket inner att vi uteslutande betalar skatt i Sverige. Då SBAB
sysselsätter 863 personer är vi en förllandevis liten arbetsgivare. Vi betalar
sociala avgifter för våra medarbetare, vilket bidrar till att stärka den sociala
tryggheten i samllet. Vi betalar också garantiavgifter, främst i form av reso-
lutionsavgift, riskskatt och avgift till insättningsgaranti, som bidrar till att upp-
rätthålla den finansiell stabiliteten i samllet. Garantiavgifterna ökade för
2022 till 493 mnkr. Våra kostnader för skatt uppgick till 558 mnkr.
Tillsammans för klimatet
Klimatmål
Under 2022 antog SBAB:s stryrelse ett klimatmål för vår utlåning som är i linje
med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det innebär att år 2038 ska SBAB:s utlå-
ningsportlj minska med 50 procent i utsläppsintensitet (kg CO
2
e. per kvm)
jämfört med 2022. Klimatmålet innefattar även delmål. Utfallet mot målet
rapporteras årligen i vår Klimatrapport. Bekningsgrunder kan komma att
utvecklas under tiden där målnivån uttryckt i procent kan komma att justeras.
let är baserat på metoder som är vetenskapsbaserade och kommer i ett
sta steg valideras med hjälp av Science Based Targets initiative. Läs mer om
vårt klimatmål i vår Klimatrapport på sbab.se.
Beräkning av utsläpp för portfölj (Scope 3 nedströms)
Under 2022 utvecklades metoden för att mäta koldioxidutsläppen för vår
egen portfölj (scope 3 nedströms). Metoden vi använder för att mäta våra
utsläpp är baserat på den globala standarden (PCAF) för branschens redovis-
ning och rapportering av koldioxidutsläpp relaterade till lån och investeringar.
Läs mer om beräkningsmetoden i årets Klimatrapport på sbab.se.
Utsläpp portfölj, Scope 3 (nedströms)
Emissioner ton CO
2
e.
1)
2022
Totala utsläpp för SBABs portfölj 124 098
Utsläpp per objektstyp
Villor 46 553
Fritidshus 3 130
Flerbostadshus 46 134
Bostadsrätt 27 197
Affärs/kontor 1 083
Utsläpp per energiklass (andel av utlånat kapital)
Energiklass A (0,5%) 108
Energiklass B (5,4%) 2 921
Energiklass C (10,6,%) 8 236
Energiklass D (15,3%) 13 638
Energiklass E (23,4%) 30 671
Energiklass F (12,7%) 22 320
Energiklass G (3,6%) 9 638
Saknas (28,5%) 36 566
1)
Metod för uträkning finns i SBABs Klimatrapport på sbab.se
SBABs egna klimatpåverkan och klimatbokslut 2022
Vi har under de senaste åren genomfört en rad åtgärder och aktiviteter för att
minska vår miljöpåverkan. Vi köper bland annat in grön el från förnybara ener-
gikällor till samtliga våra kontor. Fastigheten som vi hyr i Solna är BREEAM-
certifierad som Good. Sedan 2019 har SBABs verksamhets- och koncernöver-
gripande arbetsgrupp systematiskt lett arbetet med att minska verksamhe-
tens påverkan på klimatet. Egen klimatpåverkan är en av våra 21 hållbarhets-
ambitioner.
Vi har sedan 2006 mätt våra utsläpp och gjort ett klimatbokslut som vi årli-
gen redovisar och ständigt utvecklar. Vi har även ett reduktionsmål att
minska våra direkta och indirekta (uppströms) utsläpp med 15 procent till från
2021 till 2025. Data i tabellerna visar utsläpp av växthusgaser uttryckta som
ton koldioxidekvivalenter, CO
2
e. SBAB:s klimatbokslut för 2022 har utförts i
samarbete med företaget U&We och med hjälp av verktyget Our Impacts.
Bokslutet och analys med information beräkningsprinciper, övergripande
emissionsfaktorer tillsammans med förslag på förbättringsåtgärder finns till-
gängligt i sin helhet i årets Klimatrapport på sbab.se.
Hållbarhetsnoter
172 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Emissioner uppdelade på scope
1)
Emissioner ton CO
2
e 2022 2021 2020 2019 2018
Scope 1 0 0 1,4 12,3 12,4
Scope 2
2)
38,7 44,4 54,1 39,6 22,9
Scope 3
3)
124 371,1 417,5 546,4 481,8 157,2
Totalt 124 409,8 461,9 601,8 533,7 192,5
Utsläpp uppdelat per utsläppskälla
1)
Emissioner ton CO
2
e 2022 2021 2020 2019 2018
Scope 1
Bilar (företagsägda) 0 0 1,4 12,3 12,4
Scope 2
Fjärrvärme 20,1 25,7 13,7 23,2 21,4
Fjärrkyla 0 0 0,2 0,1 0,2
Elförbrukning 18,6 18 40,2 16,3 1,3
Scope 3
Vattenförbrukning
5)
0,3 0,5 0,3 0,3 0,3
Avfall till förbränning
5)
0,1 0,1 0,1 0,4 0,1
Bilar 29,5 21,7 22,8 14,9 8,7
Flyg 38,6 9,0 35,8 131,6 130,3
g 0,1 0,1 0,1 0,4 0,4
Kopieringspapper 0 0 0,8 0,7 0,4
Serverhallar
4)
54,7 31,8 24,8 88,6
IT-inköp
4)
119,4 322,8 439,3 209,0
Hotellnätter
4)
18,5 8,0 6,8 19,6
Taxi
5)
2,3 0,8 1,1 3,3 3,6
Fjärrvärme (uppströms) 2,2 3,7 2 2,8 2,7
Elförbrukning (uppströms) 7,4 19,7 12,4 10,2 10,7
Utlåning (nedströms)
3)
124 098 - - - -
Totalt 124 409,8 461,9 601,8 533,7 192,5
1)
Siffror innan 2019 utgör data exklusive dotterbolaget Booli Search Technologies AB.
2)
Scope 2 rapporteras enligt market-based metodiken.
3)
Nytt värde för 2022 då SBAB har säkerställt metod för beräkning av utsläpp i utlåning
(Scope 3 nedströms). Läs mer i SBAB:s Klimatrapport på sbab.se
4)
Nytt värde för 2019 då insamling av data utökades. Det medförde en ökning på ca 60 % av
det totala utsläppet för SBAB.
5)
Siffror exklusive dotterbolaget Booli Search Technologies AB.
H:5.2 Attraktiv arbetsplats
Ersättning
Vår erttningspolicy omfattar alla anställda på SBAB, oavsett position.
SBAB:s ersättningar ska enligt gällande policy vara konkurrenskraftiga, tak-
bestämda och ändamålsenliga, måttfulla, rimliga, väl avvägda och inte lönele-
dande. De ska också bidra till en god etik och företagskultur. Detsamma gäller
våra förner som alla medarbetare erbjuds oavsett position. Sedan 2012
finns inga incitamentsprogram och det utgår inga rörliga ersättningar inom
koncernen. Den totala ersättningsnivån bestäms utifrån ansvar, komplexitet
och resultat inom respektive medarbetares område samt hur väl medarbeta-
ren lever våra värderingar. SBAB tillämpar individuell lönesättning i enlighet
med kollektivavtal, vilket innebär att ersättningen och löneutvecklingen är
individuell och differentierad. Alla anställda i koncernen omfattas av kollek-
tivavtal. Lönerevision sker årligen genom individuella lönesamtal, där presta-
tion i befattning samt vid var tid gällande lönekriterier vägs in. Anställda får
årligen genomföra en utbildning avseende SBAB:s ersättningsmodell för att
skapa transparens och öka allas kunskap i lönesättningsprocessen. SBAB
genomför årliga lönekartläggningar för att säkerställa ett framgångsrikt
arbete med att motverka osakliga löneskillnader eller lönediskriminering.
Initiativ för att främja Lärande och utveckling på ett inkluderande sätt
Vi arbetar för att vara en lärande organisation där medarbetarnas utveckling
får ta plats. SBAB tror på den självdrivande medarbetarens egen förga och
vilja till att utvecklas. Att ständigt utveckla sin kompetens innebär att ha
relevant kunskap och lära nytt för att på bästa sätt bidra till både SBAB:s och
sin egen utveckling. Lärande på SBAB ska inkludera och inte diskriminera.
Därför används en checklista för alla läraktiviteter som säkerställer inklude-
ring. Vi erbjuder blandade lärformat såsom klassrumsutbildningar, work-
shops och e-learnings. I SBABs digitala lärplattform ”Akademin” tillhandahål-
ler vi allt ifrån årliga kunskapsuppdateringar till kunskap om vår verksamhet
och vårt arbetssätt. 72 procent av alla anställda på SBAB var vid årsskiftet
innehavare av Swedsec:s bolånelicens.
Uppdaterad medarbetarundersökning
Under året har vi ändrat arbetssätt för våra medarbetarundersökningar. Det
har gett oss möjligheten att utforska upplevelsen av vår arbetsplats och vårt
engagemang ur nya infallsvinklar. Resultatrapporterna från undersökningarna
ger oss ett bra underlag för analys och dialoger. Vid första mätningen enligt
den nya metoden blev deltagandet rekordhögt. Hela 97% av oss valde att
delta och vårt Engagemangsindex landade på 4,2 av 5,0, vilket är ett resultat
som vi är mycket stolta över!
Volontärarbete
Sedan våren 2016 har alla SBAB:s medarbetare möjlighet att volontärarbeta
två arbetsdagar per år hos organisationer som bidrar till något av de 17 globala
hållbarhetsmålen. Med initiativet vill SBAB möjliggöra för våra medarbetare
att engagera sig och bidra till en hållbar utveckling. Under pandemiåren mins-
kade nyttjandegraden av volontärdagarna.
Volontärdagar
2022 2021
Heldagar 14 4
Halvdagar 11 1
Antal timmar 143 35
Åldersfördelning kvinnor/män
Procentuell fördelning (%)
Åldersfördelning per 2022-12-31 Kvinnor Män Totalt
20–29 år 5,1 5,7 10,8
30–39 år 17,0 16,5 33,5
40–49 år 13,9 12,9 26,7
50–59 år 13,2 8,6 21,8
60–69 år 4,0 3,2 7,2
Totalt 53,2 46,8 100
Anställningstid kvinnor/män
Procentuell fördelning (%)
Anställningstid per 2022-12-31 Kvinnor Män Totalt
<3 år 24,9 26,9 51,8
4–6 år 11,7 8,8 20,5
7–9 år 4,4 3,8 8,2
10–12 år 1,4 1,4 2,8
13–15 år 1,8 1,6 3,4
>16 år 8,4 4,9 13,3
Totalt 52,5 47,5 100
Hållbarhetsnoter
173SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Medarbetarnyckeltal
1)
Nyckeltal 2022 2021 2020 2019 2018
Totalt antal anställda vid årets slut
2)
863 839 760 695 574
varav kvinnor
2)
, % 50,8 51 54 52 52
Antal visstidsanställda
3)
, 52 47 6 5,0 1,0
Antal deltidsanställda
3)
, 2 1 0,3 0,3 0,9
Genomsnittsålder, år 40,1 40 39 39 41
Personer som lämnat företaget under året 136 85 64 78 61
Personer som tillkommit under året 155 160 123 158 133
Personalomsättning
5)
,% 15,1 10,3 8,3 12 10
Jämställdhet
Andel kvinnor i styrelsen
4)
, % 63 56 42 50 50
Andel kvinnor i företagsledningen
4)
, % 40 50 44 38 56
Andel kvinnliga chefer, % 47 47 49 43 44
Andelen män med föräldrabidrag av total, % 38,6 30 44 38 37
Geografisk fördelning
Stockholm 457
Karlstad 431
Göteborg/Malmö 28
Sjukfrånvaro och friskvård
Korttidsfrånvaro, % 2,8 2,6 2,3 2,3 2,2
Långtidsfrånvaro, % 1,3 1,2 1,3 0,8 1,3
Total sjukfrånvaro, % 4,1 3,8 3,6 3,1 3,5
Uttag friskvårdsbidrag av alla anställda, % 82,5 82,2 78 78 79
1)
Siffror innan 2021 utgör siffror utgör data exklusive dotterbolaget Boappa AB samt siffror innan 2019 utgör data exklusive dotterbolaget Booli Search Technologies AB.
2)
Antal anställda uttryckt i heltidstjänster, rensat för sjukskrivning och tjänstledighet (FTE).
3)
Totalt antal anställda vid årets slut.
4)
Avser enbart moderbolaget SBAB Bank AB (publ).
5)
Siffror innan 2021 utgör siffror utgör data exklusive dotterbolagen Boappa AB och Booli Search Technologies AB.
H:5.3 Sunda finanser
Återrapportering gröna obligationer
Godkända investeringsobjekt inom ramen för SBAB:s gröna obligationsram-
verk (”SBAB Green Bond Framework 2016” samt ”SBAB Group Green Bond
Framework 2019”) uppgick per den 31 december 2022 till 58 135 mdkr. Dessa
objekt förväntas, enligt SBAB:s beräkningar, generera en årlig besparing av
växthusgasutspp mot svarande 4 714 ton CO
2
e. SBAB:s andel av finansie-
ringen förväntas motsvara en besparing om 3 030 ton CO
2
e per år.
Den förväntade besparingen av växthusgasutsläpp har beräknats utifrån hur
mycket mindre respektive godkänt investeringsobjekts faktiska eller förvän-
tade energi användning är i förhållande till olika baslinjer ("baselines")
beslutade av SBAB. Därefter har besparat CO
2
e-utsläpp uppskattats för
respektive objekt baserat på genomsnittligt utsläpp per kWh.
Ytterligare information finns att hitta i rapporten "SBAB Group Green
Bonds Impact Report 2022", tillgänglig på SBAB:s hemsida.
Summering återrapportering gröna obligationer
2022
Godkända investeringsobjekt inom ramen för SBAB:s
gröna obligationsramverk, mdkr 58 135
varav SBAB Green Bond Framework 2016 2 016
varav SBAB Group Green Bond Framework 2019 56 119
Förväntad besparing av växthusgasutsläpp, ton CO
2
e/år 4 714
varav SBAB Green Bond Framework 2016 74
varav SBAB Group Green Bond Framework 2019 4 640
SBAB:s andel av finansieringen; Förväntad besparing
av växthusgasutsläpp, ton CO
2
e/år 3 030
varav SBAB Green Bond Framework 2016 64
varav SBAB Group Green Bond Framework 2019 2 976
Hållbarhetsnoter
174 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Ekonomiskt värdeskapande 2022
SBAB redovisar ekonomiskt värdeskapande bland annat genom att visa hur skapat värde fördelas på olika intressenter.
Årets vinst som
återinvesteras i
verksamheten och möjliggör
tillväxt och investeringar
2 080 778 tkr
Övriga verksamhets-
relaterade kostnader,
tillexempel kostnader för
affärsutveckling, IT, lokal
och marknadsföring
530 449 tkr
Årets skatt på vinsten
558 497 tkr
Löner och ersättningar
till anställda
823 007 tkr
Betalda räntor till
allmänheten (inlåning)
1 473 656 tkr
Betalda räntor hänförliga till
övrig finansiering
(upplåning)
3 674 123 tkr
Avgift för insättningsgaranti,
resolutionsavgift och riskskatt som bidrar
till att upprätthålla den finansiella
stabiliteten i samhället
493 124 tkr
H:6 Hållbarhetsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen
Från och med det räkenskapsår som inleds efter 31 december 2016 ska större
företag hållbarhetsrapportera enligt regler i ÅRL om hållbarhetsrapportering.
Bestämmelserna har sin grund i en ändring av EU:s redovisningsdirektiv (Euro-
paparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU om ändring av direktiv
2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandallande
av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy). En håll-
barhetsrapport är enligt den nya regleringen en rapport med hållbarhetsinfor-
mation som behövs för förståelsen av företagets utveckling, sllning och
resultat samt konsekvenserna av verksamheten. Denna information ska
omfatta frågor rörande miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för
mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Nedan tabell, med hän-
visning till redovisningens olika sidor, har tagits fram i syfte att tydligra hur
SBAB möter reglerna i ÅRL om hållbarhetsrapportering.
Klimat och miljö
Personal, sociala förhållanden
& respekt för mänskliga
rättigheter
Motverkande av korruption och
annan finansiell brottslighet
Affärsmodell
Sid 14-15
Sid 14-15
Sid 14-15
Policyer och styrande dokument Policy för hållbart företagande
• Kreditpolicy
Klimatrisk - instruktion
Instruktion Sustainable Bond
Committe
Policy för hållbart företagande
Jämställdhets- och
mångfaldspolicy
Policy för att främja mångfald
i styrelsen
• Etikpolicy
• Ersättningspolicy
• Arbetsmiljöinstruktion
Instruktion för vissel-
blåsarprocess
• Uppförandekod
Leverantörskod
Instruktion Sustainable Bond
Committe
Policy för hållbart företagande
Policy och instruktion om
åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism,
samt efterlevnad av finansiella
sanktioner
Instruktion mot mutor och
annan korruption
Instruktion för vissel-
blåsarprocess
Uppförandekod
Leverantörskod
Resultat och hänvisning
till GRI
Resultat:
Sid 172-173
GRI-hänvisning:
305: Utsläpp
G4-FS8: Produkter och tjänster
som har positiva miljöeffekter
Resultat:
Sid 173-174, 181-182
GRI-hänvisning:
205: Anti-korruption
403: Arbetsrelaterad
hälsa och säkerhet
404: Utbildning och
kompetensutveckling
405: Mångfald och
jämställdhet
• 406: Icke-diskriminering
• 413: Lokalsamhälle
Resultat:
Sid
30, 172, 182
GRI-hänvisning:
• 205: Anti-korruption
Riskhantering
Sid 60-61
Sid 60-61
Sid 60-61
Hållbarhetsnoter
175SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
H:7 Rapportering i enlighet med EU Taxonomiförordning
Upplysningskraven enligt EU:s taxonomiförordning medför krav på upplys-
ning om i vilken utsträckning SBAB:s verksamhet är förknippad med miljö-
mässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Förordningen träder i kraft steg-
vis. Riktlinjer och SBAB:s rapportering och datakvalité kommer därr utveck-
las över tid.
Bakgrundsinformation och redovisningsprinciper
Exponering som omfattas av taxonomin
Majoriteten av SBAB:s tillgångar består av bolån till privatpersoner samt
bostadsfinansieringslösningar till fastighetsbolag, bostadsutvecklare och
bostadsrättsföreningar. Utlåning relaterat till bolån och hushåll tillsammans
med vissa privatlån, omfattas av kriterierna som definieras i taxonomiförord-
ningen. Uppgifterna besr av exponeringar mot hushåll och baseras på fak-
tiska data från SBAB:s lånereskontra. Utlåning till fastighetsbolag och
bostadsutvecklare sker en tät dialog mellan företagskunden och kundansva-
riga. Pga. av den bilaterala förbindelsen går det att säkerställa att det faktiskt
är data och omfattas därmed av taxonomiförordningen..
Exponering som inte omfattas av taxonomin
Årets rapportering av posten” Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som
inte omfattas av taxonomin” inkluderas lån till hushåll exklusive bolån. Exem-
pel på lån som inkluderas är billån och blancolån.
Exponering mot företag som ska särredovisas
Exponeringar mot mindre företag som inte omfattas av EU direktivet för icke
finansiell rapportering (NFRD) ska särredovisas och således inte själva behö-
ver rapportera enligt taxonomiförordningen. En stor del av SBAB:s före-
tagskunder definieras som icke-NFRD företag.
SBAB gör tolkningen att bostadsrättsföreningar klassificeras som mindre
företag ochrmed inkluderas dessa i särredovisningen. att säkerställa pro-
cess framöver kommer kriterier för KPIn att byggas in i kreditprocessen och
automatiseras till rapportering framöver
Fördjupad förklaring av de ekonomiska aktiviteterna
SBAB kommer proaktivt arbeta med att säkerställa att vår verksamhet är mil-
jömässigt hållbar och därmed i enlighet med taxonomiförordningen. I decem-
ber 2002 antog SBAB ett klimatmål för att minska utsläppsintensiteten
(kgCO2e per kvm) från vår utlåningsportfölj med 50 procent till 2038. Klimat-
let är ett stort och viktigt steg för SBAB att driva på den gröna omsll-
ningen. Målet är i linje med det globala 1,5-graders målet och rapporteras årli-
gen i vår Klimatrapport. Målet är vetenskapsbaserat och ska valideras med
hjälp av Science Based Targets initiative. Genom att mäta och målsätta de
utsläpp våra kunders bostäder och fastigheter orsakar kan vi på ett målmed-
vetet sätt arbeta för att minska den största klimatpåverkan vi har – vår finan-
siering. Ett exempel på hur vi påverkar våra kunder är våra gröna bon som
skapar incitament för våra kunder att satsa mer på energieffektiva bostäder
då det premieras med en lägre ränta. Vi ser även en ökad efterfrågan på gröna
tillgångar på kapitalmarknaden. Det skapar ytterligare incitament att driva
utvecklingen. Läs mer om vårt arbete och rapportering av gna tillgångar och
obligationer på sidan 174.
Vi följer utvecklingen av de nationella gränsvärdena för b.la tekniska
granskningskriterier, definierade i de delegerade förordningarna för taxono-
min. Vi kommer att utveckla våra produkter, metoder och processer i enlighet
med detta över tid för att säkerslla att vår verksamhet är miljömässigt håll-
bar i enlighet med taxonomin.
Kompletterande information om SBAB:s strategier och taxonomilinjerade
verksamhet
Vårt hållbarhetsarbete har en tydlig struktur och ägandeskap från ledning och
verksamhet. Läs mer om vårt integrerade hållbarhetsarbete på sidorna 169-
170. Efterlevnaden taxonomiförordningen i affärsstrategi, produktdesign och
engagemang med kunder och motparter kommer att utvecklas över tid.
Tilllgångar som omfattas av rapporteringen enligt den
tillämpliga regleringen
1)
Andel av totala
tillgångar %
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som omfattas av
taxonomin
57,4 %
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte
omfattas av taxonomin
0,4 %
Exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga
emittenter
2)
6,1 %
Derivat 2,5 %
Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD
3)
22,6 %
Handelsportfölj
4)
0 %
Interbanklån på anfordran 0 %
1)
Redovisas endast i den mån data finns tillgänglig för de underliggande exponeringarna.
2)
"Kassa och tillgodohavanden hos centralbank (inklusive centralbanksfacilitet)"
och "Värdepapper utgivna eller garanterade av stat, centralbank, multilaterala
utvecklingsbanker och internationella organisationer".
3)
Inklusive Bostadsrättsföreningar som klassas som SME.
4)
Motsvarar finansiella instrument värderade enligt verkligt värdeoptionen i not
"Klassificering av finansiella instrument", och representerar del av likviditetsreserv
klassificerad som "held-for-trading".
Hållbarhetsnoter
176 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
H:8 Rapportering i enlighet med Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD)
SBAB har kompletterat verksamhetens rapportering enligt rekommendationerna i TCFD:s ramverk för att beskriva hur SBAB strategiskt arbetar med klimat-
relaterade risker och möjligheter. I tabellen nedan beskrivs omfattningen av rapporteringen tillsammans med sidhänvisningar.
Styrning Strategi Riskhantering Indikatorer & Mål
Styrelsens övervakning av klimat-
relaterade risker och möjligheter.
Sid 66-72, 170
Klimatrelaterade risker och möjligheter
organisationen har identifierat.
Sid 60-61, 177-178
Organisationens processer för
hantering av klimatrelaterade risker.
Sid 60-61
Organisationens indikatorer för att
utvärdera klimatrelaterade risker och
möjligheter.
Sid 61, 172-173
Ledningens roll avseende bedömning
och hantering av klimatrelaterade risker
och möjligheter.
Sid 168-170
Påverkan från risker och möjligheter på
organisationens verksamhet, strategi
och finansiella planering.
Sid 32-33, 168-170
Beskriv organisationens processer för
hantering av klimatrelaterade risker
Sid 39, 60-61
Utsläpp av Scope 1, 2 och 3 enligt
Greenhouse Gas Protocol.
Sid 172-173
Beredskapen av organisationens
strategi med hänsyn till olika
klimatrelaterade scenarier.
Sid 176-177
Integration av ovanstående processer i
organisationens generella riskhantering.
Sid 60-61
Mål för att hantera klimatrelaterade
risker och möjligheter.
Sid 172
Scenarioanalys
Genom SBAB:s klimatscenarioanalyser värderas vilka klimatrisker och möjlig-
heter som kan påverka verksamheten och dess säkerheter och investeringar,
idag och i framtiden. Syftet är att förbereda SBAB för olika samllsutveck-
lingar och framtidssäkra verksamheten och dess säkerheter. SBAB rapporte-
rar enligt Task force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Under
2021 genomfördes en analys för att värdera klimatrisker och möjligheter uti-
från två olika klimatscenarier framtagna av FN:s klimatpanel (IPCC) – RCP 8.5
och RCP 2.6, vilket redovisas på nästkommande sida. Scenariobeskrivning-
arna utgår från SMHIs definition. Båda scenarierna innebär risker, men också
möjligheter för SBAB. Verksamheten bever vara resilient och anpassas sig
utifrån ändrade klimatförhållanden både lokalt och nationellt. Under 2022
rjades ett arbete med att inmta data för att kunna göra med adekvata
scenarioanalyser. Arbetet kommer att färdigsllas under 2023.
Scenario RCP 8,5 - Fortsatt höga utsläpp av koldioxid
Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100.
Metanutsppen ökar kraftigt.
Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspråk på
betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion.
Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt.
Stort beroende av fossila bnslen och hög energiintensitet.
Ingen tillkommande klimatpolitik
Kort sikt ( 1 år) Medel (5-10 år) Lång (40 år)
Risker
Omställningsrisker
Exkluderar investerare med tydlig klimat-
profil
Ökade naturskadekostnader p.ga extrem-
väderhändelser
Ryktesrisk om otillräcklig egen hantering av klimatrisker
Ökade försäkringskostnader för naturskadehändelser i kända klima-
triskområden
Marknadsvärdespåverkan för fastigheter utsatta inom klimatriskområden
Extremväder påverkar leverantörskedjan och byggprocessen vilket ökar
antalet förseningar inom nyproduktion
Minskad efterfrågan på fastigheter i klimatriskområden
Risk för obsoleta fastigheter då kostnaden för
klimatanpassningsåtgärder överstiger värdet
Förändrad negativ värdeutveckling inom
bostadsmarknaden vilket leder till kraftigt minskad
efterfrågan på ägda bostäder
Klimatflyktningar och demografiska förändringar påverkar
den svenska bostadsmarknaden
Fysiska
Skador på tak och fasad p.ga extrem-
väder som skyfall, stormar, värmeböljor
och bränder
Skador på tak och fasad p.ga extremväder som skyfall, stormar,
värmeböljor och bränder
Extremväder kan minska fastighetsvärdet och ökar belåningsgraden
för kunder.
Vattenskador p.ga översvämningar i strandnära
bebyggelse och lågt belägna zoner
Skador på tak och fasad p.ga extremväder som stormar,
värmeböljor och bränder
Extremväder kan minskar fastighetsvärdet och ökar
belåningsgraden för kunder.
Möjligheter
Ökat kundbehov gällande klimatanpas-
sad rådgivning och produkter
Ökat kundbehov gällande klimatanpassad rådgivning och produkter
Ökat behov av finansering till klimatanpassad renovering
Ökad efterfrågan på bostäder belägna i områden som inte är klassifi-
cerade som klimatriskområden.
Ökad efterfrågan på bostäder belägna i områden som
inte är klassificerade som klimatriskområden.
Hållbarhetsnoter
177SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Kort sikt ( 1 år) Medel (5-10 år) Lång (40 år)
Risker
Omställningsrisker
Volatila och ökade energikostnader
Ökade regleringar, skatter och avgifter för
koldioxidutsläpp
Ökade regelverk och politiska initiativ
Förändringar i beteende- och konsumtion-
smönster
Krav på nollusläpp av växthusgaser i hela värdekedjan och cirkuläre-
konomi kräver stora förändrngar i affärsmodellen
Krav på ny teknik för resurseffektivisering
Ökade krav på fastigheters energieffektivitet vilket kräver en
omfattande renoveringsvåg
Ökad konkurrens från lågprisaktörer utan hållbar agenda
Ökade förändringar i beteende- och konsumtionsmönster
Minskad efterfrågan på energikrävande fastigheterleder till värdem-
inskning
Krav på ny teknik för resurseffektivisering
Ökade koldioxidpriser och energieffektiviserings-
standarder för byggander kan påverka kreditvärdigheten
på kommersiella och privata fastigheter.
Fysiska
Skador på objekt p.ga extremväder som
skyfall, stormar, värmeböljor och bränder
Kraftiga skador på fastigheter p.ga extremväder som skyfall, stormar,
värmeböljor och bränder
Kraftiga skador på fastigheter p.ga extremväder som
skyfall, stormar, värmeböljor och bränder
Möjligheter
Ökat kundbehov för produkter och tjän-
ster inom energieffektivisering
Ökad efterfrågan på gröna- och hållbar-
hetsrelaterade obligationer (vilket ger oss
mer fördelaktig upplåningskostnad)
Subventionerade investeringsåtgärder för
energieffektivisering ökar efterfrågan av
energieffektiviseringslån
Ökat kundbehov för produkter och tjänster inom energieffektivi-
sering
Ökad efterfrågan på gröna- och hållbarhetsrelaterade obligationer
Övergången till mer cirkuläritet och resurseffektivitet förbättrar
fastighetsägares bostadskalkyler
Ökad efterågan på cirkulära och resurseffektiva
produkter.
Scenario RCP 2,6 - Koldioxidutsläppen kulminerar omkring år 2020
Än mer kraftfull klimatpolitik
Låg energiintensitet.
Minskad användning av olja.
Jordens befolkning ökar till 9 miljarder.
Ingen väsentlig föndring i arealen betesmark.
Ökning av arealen jordbruksmark på grund av bioenergiproduktion.
Utsläppen av metan minskar med 40 procent.
Hållbarhetsnoter
178 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
H:9 FN:s globala hållbarhetsmål forts.
SBAB har identifierat och valt att prioritera fyra av de 17 målen, vilka anses särskilt relevanta och viktiga för verksamheten. Målen har beslutats utifrån ett omfat-
tande analysarbete i form av interna workshops och rangordningsövningar i verksamhet, företagsledning och styrelse och utgör en integrerad del av SBAB:s håll-
bara styrmodell och dagliga arbete.
FN:s globala hållbarhetsmål FN:s delmål Exempel på SBAB:s aktiviteter och initiativ Sidhänvisning
Mål 8: Anständiga
arbetsvillkor och
ekonomisk tillväxt
Verka för en inkluderande och
långsiktigt hållbar ekonomisk
tillväxt, full och produktiv
sysselsättning med anständiga
arbetsvillkor för alla.
8.1 Upprätthålla ekonomisk tillväxt
per capita i enlighet med nationella
förhållanden och i synnerhet en BNP-
tillväxt på minst 7 procent per år i de
minst utvecklade länderna.
8.5 Senast 2030 uppnå full och
produktiv sysselsättning med
anständiga arbetsvillkor för
alla kvinnor och män, inklusive
ungdomar och personer med
funktionsnedsättning, samt lika lön
för likvärdigt arbete.
8.10 Stärka de inhemska
finansinstitutens kapacitet att
främja och utöka tillgången till
bank- och försäkringstjänster samt
finansiella tjänster för alla.
Bidrar till BNP-tillväxt och arbetstillfällen i Sverige 175
Verkar för transparens för att stärka konsumenternas
ställning på bostads- och bolånemarknaden
27-29
Jämställdhetsplan (inklusive mångfald) samt mål 24-25
Verktyg, Respekttrappan,för att främja respekt och
jämlikhet på arbetsplatser
36
Årliga lönekartläggningar för att motverka osakliga
löneskillnader eller lönediskriminering
173
Arbete för att säkerställa att vi tillgängliggör våra kanaler
för personer med funktionsvariationer
171
Möjlighet till volontärarbete för alla medarbetare 173
Etiska och arbetsrätsliga krav på leverantörer genom
leverantörskod
172
Mål 11: Hållbara
städer och
samhällen
Städer och bosättningar ska
vara inkluderande, säkra,
motståndskraftiga och hållbara.
11.1 Senast 2030 säkerställa tillgång
för alla till fullgoda, säkra och
ekonomiskt överkomliga bostäder
och grundläggande tjänster samt
rusta upp slumområden.
11.3 Verka för en inkluderande och
hållbar urbanisering samt förbättra
kapaciteten för deltagandebaserad,
integrerad och hållbar planering och
förvaltning av bosättningar i alla
länder.
Gröna investeringslån till fastighetsbolag och
bostadsrättsföreningar för miljö- och energifrämjande
åtgärder i fastigheter
33
Verka för en sund byggbransch och
mänskliga rättigheter vid nybyggnation
31
Utbilda och motivera våra kunder att köpa och investera i
energieffektiviserande åtgärder
32-33
Finansiering av nyproducerade bostäder för att öka
tillgången till bostäder i Sverige
31
Gröna obligationer för finansiering av energivänliga och
klimatsmarta bostäder
174
Samarbeten kring nya boendeformer
och nya sätt att bygga bostäder för att sänka trösklarna på
bostadsmarknaden
31
Mål 12: Hållbar
konsumtion och
produktion
Främja hållbara konsumtions-
och produktionsmönster.
12.8 Säkerställa att människor
överallt har den information och
medvetenhet som behövs för en
hållbar utveckling och livsstilar i
harmoni med naturen.
Bidrar med kunskap och utbildning till våra kunder och
allmänheten för att alla ska kunna fatta informerade beslut
på bostads- och bolånemarknaden
27-29
Hjälpmedel, tjänster och informationssidor som hjälper
och informerar privatpersoner i frågor rörande boende och
boendeekonomi
27-29
Arbete för att säkerställa att vi tillgängliggör våra kanaler
för personer med funktionsvariationer
171
Mål 13: Bekämpa
klimatförändringen
Vidta omedelbara
åtgärder för att bekämpa
klimatförändringarna och dess
konsekvenser.
Klimatmål för utlåningsportfölj 32, 172
Gröna investeringslån till fastighetsbolag och
bostadsrättsföreningar för miljö- och energifrämjande
åtgärder i fastigheter
33
Gröna bolån 32
Uppföljning av den egna verksamhetens klimatpåverkan 172-173
Konsultation (tillammans med samarbetspartners till
SBAB) för företags- och brf-kunder i hur fastigheter kan bli
mer energieffektiva
33
Finansiering av nyproducerade bostäder som är mer
energieffektiva än det äldre fastighetsbeståndet
31
Gröna obligationer 174
Arbete med klimatrisker i bolåneportföljen 39
Hållbarhetsnoter
179SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
H:10 FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet
Under 2020 signerade SBAB FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet.
Genom att underteckna principerna åtar sig SBAB att redovisa såväl negativ
som positiv påverkan inom väsentliga hållbarhetsområden och tydligt redo-
göra för vilka vetenskapligt baserade hållbarhetsl SBAB arbetar för att
uppnå. Rapportern i sin helhet finns på sbab.se.
SBAB:s rapportering till PRB är granskad av tredje part och inkluderas i
revisionsbettelsen på sidan 185. SBAB har under året aktivt arbetat med
implementeringen av principerna. Nedan kan ni läsa en sammanfattning av
arbetet
Principerna
PRB besr av sex principer; (1) anpassning, (2) påverkan och fastställning av
l, (3) kunder, (4) intressenter, (5) styrning (6) öppenhet/transparens. Det
utgör ett globalt hållbarhetsramverk och innebär att de banker och institutio-
ner som ställer sig bakom initiativet behöver anpassa sin affärsstrategi för att
vara i linje med och bidra till Parisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål.
Sammanfattningsvis har SBAB under året genomfört aktiviteter inom res-
pektive princips omde där två väsentliga projekt varit att utveckla en bank-
gemensam metod för att mäta utsläpp från vår utlåning och sätta ett intensi-
tetsbaserat reduktionsmål för vår utlåningsportfölj. Ni kan läsa mer om meto-
den och klimatmålet i vår Klimatrapport på sbab.se.
Analys av bankens påverkan
Under 2021 genomförde SBAB en väsentlighets- och konsekvensanalys. Läs
mer om metod och process på sidorna 166-167. Under hösten 2022 har SBAB
även gjort en uppdaterad övergripande konsekvensanalys för att öka förstå-
elsen för hur SBAB, genom produkter och tjänster, påverkar och skapar värde
för SBAB:s intressenter och samhället i stort och säkerställa att vi fortfarande
har rätt prioriteringar. Med tanke på att våra produkter och tjänster fokuserar
på finansiering av bosder begna i Sverige, kan vi kortfattat analysera vår
påverkan med parametrarna omfattning, intensitet och koppling till nationella
l och strategier. Enligt vår konsekvensanalys är påverkan högst i samband
med klimatpåverkan av våra produkter och tjänster och i vårt arbete med etik
och transparens, vilket inkluderar anständigt arbete. SBAB:s konsekvensana-
lys har korskontrollerats med UNEP FI Impact Analysis-verktyget.
Mål och styrning
Baserat på vår väsentlighets- och konsekvensanalys genomfördes en strate-
gisk omprioritering med ambitions- och målsättningsarbete fram till 2025.
Processen involverade vårt hållbarhetsteam, operativt ansvariga fn verk-
samheten som är ansvariga för områdena, ledning och styrelse. Vår styrelse
godnde de uppdaterade ambitionerna och målsättningarna i mitten av sep-
tember 2021 och vi har haft ett fortsatt arbete med de målsättningarna under
2022.
Av de prioriterade områdena så inkluderas arbetet med att minska vår kli-
matpåverkan både av vår egen verksamhet och genom vår utlåning. Även
affärsetik och transparens identifierades som prioriterade områden, vilket
inkluderar vårt projekt ”llbar Byggbransch” som har fokus på ansndiga
arbetsvillkor. Varje prioriterat område har en ansvarig företagsledningsrepre-
sentant samt en operativt ansvarig från verksamheten. Varje område har där-
utöver tilldelats en hållbarhetsstrateg från enheten Hållbarhet. För att följa
upp arbetet och säkerställa integrering av hållbarhet rapporteras arbetet med
de olika områden under varje kvartal till företagsledningen. En sammanställ-
ning av arbetet rapporteras två gånger per år till styrelsen. Detta inkluderar
anpassning till internationella och nationella standarder, utveckling och
genomförande av aktiviteter och integration med strategier och processer.
SBAB:s styrelse får uppdateringar om den övergripande utvecklingen och ger
feedback och vägledning.
s mer om struktur och rapportering av SBABs hållbarhetsarbete på
sidorna 168-170.
Efter en omfattande förankringsprocess som inkluderade företagsled-
ningen och styrelsen, beslutades under 2022 om ett klimatmål som är ett av
våra SMART targets. Målet är ett av våra verksamhetsövergripande affärsmål
och helt integrerat i verksamheten. Klimatmålet inner en minskning av vår
utsläppsintensitet (kg CO
2
e. per kvm) från vår utlåningsportfölj med 50 pro-
cent till 2038. Vi har även satt interna dell för 2030. Målet är i linje med det
globala 1,5-graders målet och rapporteras årligen i vår Klimatrapport. Målet är
vetenskapsbaserat och kommer att valideras med hjälp av Science Based Tar-
gets initiative. Läs mer i Klimatrapporten på sbab.se.
Sammanfattning
Nedan följer en sammanfattning av de framsteg som SBAB har gjort under de
senaste 12 månaderna i linje med var och en av principerna:
1) Anpassning
Klimatmålet är ett av våra fem versamhetsövergripande affärsmål.
2) Påverkan och fastställning av mål
Uppdaterad konsekvensanalys för att identifiera våra huvudsakliga påver-
kansområden vilket har resulterat i:
framsteg i vårt mål för utsläpp från vår verksamhet (Scope 1, 2 och
Scope 3 uppströms)
bankgemensam metod för beräkning av utsläpp från vår portfölj (Scope
3 nedströms) i linje med PCAF metoden och ökat kvalité på bekningen
med nya bankgemensam metod
utökat rapportering om beräkningsmetoden, utsläpp från portföljen och
klimatmålet i klimatrapporten (se rapporten på sbab.se)
satt ett forskningsbaserat klimatmål kopplat till utlåningsportföljen
fortsätter att erbjuda gröna finansierings- och investeringsprodukter
3) Kunder
Initierade interna och externa diskussioner med kunder om vidareutveckling
av gröna och hållbara låneprodukter. Ökat fokus om gröna och taxonomi allig-
nerade produkter för att nå klimatmålet.
Utvecklat projektet ”llbar Byggbransch” för att motverka ekonomisk kri-
minalitet och verka för mänskliga rättigheter.
4) Intressenter
Samarbetade med andra banker, styrelsen och företagsledningen och medar-
betare för att utveckla utsläppsberäkningsmetoden och förankra klimat-
let.
5) Styrning och kultur
Vår styrmodell för vårt hållbarhetsarbete inkluderar styrelsen, företagsled-
ningen, hållbarhetsteamet och operativt ansvariga som alla har varit aktivt
engagerade i både väsentlighets- och konsekvensanalysen och målsätt-
ningen för våra prioriterade områden. Eftersom klimatmålet är ett av våra fem
affärsmål kommer det följas upp och är högt prioriterat i organisationen. ll-
barhet är även en del av vår interna utbildning och introduktionsutbildning.
6) Transparens och öppenhet
Vår klimatpåverkan som redovisas i vårt årliga klimatbokslut, klimatrapport
och våra gröna obligationers effektrapportering (impact report) publiceras
regelbundet med målet att vara transparenta med våra utsläpp och påverkan.
SBAB kommer att kontinuerligt rapportera utsppen från hela vår utlå-
ningsportlj och direkt klimat påverkan i vår klimatrapport och framsteg i
vårt klimatmål som är vårt SMART-l kopplade till begränsning av klimatför-
ändringar.
Sammanfattningsvis har SBAB under det senaste året strukturerat och
rjat sitt arbete inom ramen för Principles for Responsible Banking och
satt sitt första SMART target. Det är ett arbete som kommer utvecklas fram-
gent där fokus kommande året är att jobba aktivt med vårt klimatmål där vi
har störst påverkan och utveckla ett SMART mål kopplat till det bransch-
gemensamma projektet ”Hållbar Byggbransch”.
Hållbarhetsnoter
180 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
H:11 GRI-/COP-index
Generella upplysningar
GRI Standard Beskrivning Sidhänvisning Kommentar/Reservation
UNGC-
princip
GRI 2: Generella upplysningar (2021)
2-1
Information om organisationen 46
2-2
Enheter som ingår i hållbarhetsrapporteringen 166
2-3
Rapporteringsperiod - frekvens och kontaktperson för
redovisningen
189
2-4
Förändringar av information 167
2-5
Externt bestyrkande 187
2-6
Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer 14-15, 32, 172 4, 5
2-7
Anställda 173-174
2-8
Medarbetare som inte är anställda - Vi registrerar inte antal konsulter på en
konsoliderad nivå
2-9
Organisation för styrning och dess sammansättning 66-72, 170
2-10
Nominering och val av styrelse och styrande organ 66-72
2-11
Styrelsens ordförande 66-72
2-12
Styrelsen och ledningens roll i att bevaka bolagets väsentliga
områden
170
2-13
Delegering av ansvar för bolagets väsentliga områden 170
2-14
Styrelsens roll i hållbarhetsrapporteringen 186
2-15
Intressekonflikter 66-72
2-16
Kommunikation av kritiska frågor 30, 71-72
2-17
Sammantagen kunskap hos styrelsen 66-72
2-18
Utvärdering av styrelsens prestationer 66-72
2-19
Ersättningspolicies 138-140, 173
2-20
Process för att besluta ersättning 138 -140, 173
2-21
Årlig kompensationsratio 173 Sedan 2012 finns inga incitamentsprogram
och det utgår inga rörliga ersättningar inom
koncernen
2-22
Uttalande om hållbarhetsstrategi 8-9
2-23
Policyåtaganden 175
2-24
Implementering av policyer 170
2-25
Process för att hantera negativ påverkan 170
2-26
Mekanismer för att söka stöd och ta upp problem 30, 36, 60-61 10
2-27
Efterlevnad av lagar och regler
2-28
Medlemskap i organisationer 167
2-29
Förhållningssätt till intressentengagemang 168 3
2-30
Kollektivavtal 173 3
Specifika upplysningar
GRI Standard Beskrivning Sidhän visning
Kommentar/
Reservation
UNGC-
princip
Hållbarhets-
fråga i SBAB:s
väsentlighets-
analys
GRI 3: Väsentliga områden (2021)
3-1
Process för att bestämma väsentliga områden 168-170
3-2
Lista på väsentliga områden 169
Hållbarhetsnoter
181SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
GRI Standard Beskrivning Sidhän visning
Kommentar/
Reservation
UNGC-
princip
Hållbarhets-
fråga i SBAB:s
väsentlighets-
analys
EKONOMI
201: Ekonomiska resultat (2016)
3-3
Styrning av väsentliga frågor 38-42, 60-61, 171-173, 175 Finansiell
stabilitet
Identifiera och
hantera
klimatrelaterade
risker
201-1
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 174
201-2
Beskrivning av risker på grund av klimatförändring 60-61, 176
205: Anti-korruption
3-3 Styrning av väsentliga frågor 23, 30, 60-61, 172, 196
Affärsetik och
transparens
205-2 Kommunikation och utbildning i organisationens policyer
och rutiner avseende motverkan mot korruption
30, 172 10
205-3 Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter Inga incidenter
rapporterade under
2022
10
MILJÖ
305: Utsläpp
3-3 Styrning av väsentliga frågor 23, 32-33, 60-61, 168-169,
172, 175
Klimatpåverkan –
egen verksamhet
305-1 Direkta växthusgasutsläpp scope 1 173 7, 8
305-2 Indirekta växthusgasutsläpp energianvändning scope 2 173 7, 8
305-3 Andra indirekta utsläpp av växthusgas scope 3 32-33 , 173 7, 8
308: Granskning av leveratörer
3-3 Styrning av väsentliga frågor 23, 30, 60-61, 168-169, 172
Ställa krav på
leverantörer
308-1 Nya leverantörer som var granskat med miljökriterier 172
SOCIALT
401: Sysselsättning
3-3 Styrning av väsentliga frågor 31, 60-61, 169, 175 Konsulter är ej
inkluderat
Attrahera
medarbetare
401-1 Antal nyanställda och personalomsättning 173-174
403: Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet (2018)
3-3 Styrning av väsentliga frågor 23, 35-36, 60-61, 168-169,
175
403-9 Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade
arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade
dödsolyckor
173 Endast relevant för
SBAB att
rapportera på
sjukfrånvaro.
Avsteg: statistik ej
nedbrutet
per kön eller region
404: Utbildning och kompetensutveckling
3-3 Styrning av väsentliga frågor 34-36, 60-61, 168-169, 173,
Utveckla och
behålla
medarbetare
404-3 Procent anställda som får regelbunden utvärdering och
uppföljning av sin prestation och karriärutveckling
173
Under 2022 genom-
förde 90 procent "Min
Plan"
405: Mångfald och jämställdhet
3-3 Hållbarhetsstyrning 22- 23, 36, 60-61, 168-169,
175
Respekt och
jämlikhet – egen
verksamhet
405-1 Mångfald hos styrelse, ledning och medarbetare 174 6
406: Icke-diskriminering
3-3 Styrning av väsentliga frågor 27, 29, 36, 168-169, 171 173-
175,
1, 2
Respekt och
jämlikhet – egen
verksamhet
406-1 Fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder Inga fall under 2022 6
413: Lokalsamhälle
3-3 Styrning av väsentliga frågor 31, 170
413-1 Fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder Inga fall under 2022
414: Granskning av leverantörer
3-3 Styrning av väsentliga frågor 23, 30, 60-61, 168-169, 172,
413-1 Nya leverantörer som var granskat med socialkriterier 172
418: Kundintegritet
3-3 Styrning av väsentliga frågor 27, 168-169, 171-173
Säkra IT system
418-1 Klagomål rörande kundintegritet och förlust av kunddata Inga klagomål
Hållbarhetsnoter
182 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Styrelsens underskrifter
SBAB:s styrelse lämnar härmed SBAB:s årsredo-
visning som inkluderar såväl årsredovisning som
hållbarhetsredovisning. Den formella årsredovis-
ningen återfinns i särskilt markerade avsnitt, som
också framgår av innehållsförteckningen. Hållbar-
hetsredovisningen är är upprättad i enlighet med
GRI Standards: Core option. Den utgör även
SBAB:s Communication on Progress (COP) till
FN:s Global Compact, hållbarhets redovisning i
enlighet med årsredovisningslagen samt informa-
tion om hur SBAB bidrar till Agenda 2030 och de
globala hållbarhetsmålen.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar
att den del som avser den formella årsredovis-
ningen och koncernredovisningen har upprättats i
enlighet med internationella redovisningsstandar-
der IFRS, såsom de antagits av EU, och ger en rätt-
visande bild av koncernens ställning och resultat.
Den formella årsredovisningen är i övrigt upprät-
tad i enlighet med god redovisningssed och ger en
rättvisande bild av moderbolagets sllning och
resultat. Förvaltningsbettelsen som återfinns
på särskilt markerade sidor ger en rättvisande
översikt över utvecklingen av verksamhet, ställ-
ning och resultat samt beskriver väsentliga risker
och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de
företag som ingår i koncernen sr inför.
I enlighet med 6 kap 2 § andra punkten ÅRKL är
styrelsens bedömning att koncernens egna kapital
är tillräckligt stort i förllande till verksamhetens
omfattning och risk.
Lämnade uppgifter stämmer med de faktiska
förhållandena och ingenting av väsentlig bety-
delse är utemnat som skulle kunna påverka den
bild av bolaget som skapats i redovisningen.
Solna den 22 mars 2023
Jan Sinclair
Styrelseordförande
Leif Pagrotsky Inga-Lill Carlberg Lars Börjesson
Ledamot Ledamot Ledamot
Jenny Lahrin Wenche Martinussen Jane Lundgren-Ericsson
Ledamot Ledamot Ledamot
Synnöve Trygg Margareta Naumburg Karin Neville
Ledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Mikael Inglander
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 22 mars 2023
Deloitte AB
Patrick Honeth
Auktoriserad revisor
183SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i SBAB Bank AB (publ) organisationsnummer 556253-7513
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och
koncernredovisningen för SBAB Bank AB (publ)
för räkenskapsåret 2022-01-01 - 2022-12-31 med
undantag för bolagsstyrningsrapporten på
sidorna 66-72. Bolagets årsredovisning och kon-
cernredovisning inr på sidorna 44-164 samt 183
i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen
upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i
alla väsentliga avseenden rättvisande bild av
moderbolagets finansiella sllning per den 31
december 2022 och av dess finansiella resultat
och kassaflöde för året enligt lagen om årsredo-
visning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet
med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga
avseenden rättvisande bild av koncernens finan-
siella sllning per den 31 december 2022 och av
dess finansiella resultat och kassaflöde för året
enligt International Financial Reporting Standards
(IFRS), så som de antagits av EU, och lagen om års-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersbo-
lag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyr-
ningsrapporten på sidorna 66-72. Förvaltningsbe-
rättelsen är förenlig med årsredovisningens och
koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fast-
ställer resultaträkningen och balansräkningen för
moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovis-
ningen och koncernredovisningen är förenliga
med innehållet i den kompletterande rapport som
har överlämnats till moderbolagets revisionsut-
skott i enlighet med Revisorsförordningens
(537/2014/EU) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Stan-
dards on Auditing (ISA) och god revisionssed i
Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi
är oberoende i förhållande till moderbolaget och
koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har
i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt
dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår
sta kunskap och övertygelse, inga förbjudna
tjänster som avses i Revisorsförordningens
(537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det
granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess
moderföretag eller dess kontrollerade företag
inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är
tillräckliga och ändalsenliga som grund för våra
uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är
de områden som enligt vår professionella bedöm-
ning var de mest betydelsefulla för revisionen av
årsredovisningen och koncernredovisningen för
den aktuella perioden. Dessa områden behandla-
des inom ramen för revisionen av, och i vårt ställ-
ningstagande till, årsredovisningen och koncern-
redovisningen som helhet, men vi gör inga sepa-
rata uttalanden om dessa områden.
Särskilt betydelsefullt område
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är
de områden som enligt vår professionella bedöm-
ning var de mest betydelsefulla för revisionen av
årsredovisningen och koncernredovisningen för
den aktuella perioden. Dessa områden behandla-
des inom ramen för revisionen av, och i vårt ställ-
ningstagande till, årsredovisningen och koncern-
redovisningen som helhet, men vi gör inga sepa-
rata uttalanden om dessa områden.
Bemningar och uppskattningar avseende
värdering av lånefordringar
Redovisning och värdering av finansiella instru-
ment enligt gällande regelverk i IFRS 9 är ett kom-
plext område med stor påverkan på bolagets och
koncernens verksamhet och finansiella rapporte-
ring. IFRS 9 är ett komplext redovisningsregelverk
som kräver väsentliga bemningar för att fast-
ställa storleken på reserven för förväntade kredit-
förluster.
Väsentliga bedömningar inkluderar:
Tolkning av kraven för att fastslla storleken på
reserven för förväntade kreditförluster enligt
IFRS 9, som återspeglas i bankens modell för
beräkning av förväntade kreditförluster.
Identifiering av exponeringar med signifikant
försämring av kreditkvalitet.
Antaganden som applicerats i modellen för
bekning av förväntade kreditförluster, såsom
motpartens finansiella sllning, förntade
framtida kassaflöden och framåtblickande
makroekonomiska faktorer (arbetslöshet, rän-
tor och fastighetspriser).
Eekten av rådande geopolitiska läge, höga
energipriser, inflation och stigande räntor på
ovan väsentliga bedömningar.
Per den 31 december 2022 uppgick utlåning till
allnheten till 509 492 miljoner kronor, med en
reserv för förväntade kreditförluster på 183 miljo-
ner kronor. Givet utlåningens väsentliga andel av
de totala tillgångarna (representerar 80% av de
totala tillgångarna), den påverkan som den inne-
boende okerheten och subjektiviteten involve-
rad i bedömningen av kreditreserveringsbehov
ger, samt då upplysningskraven under IFRS 9 är
betydande anser vi att detta är ett särskilt bety-
delsefullt område i vår revision.
Se även redovisningsprinciper i not
A
1 avse-
ende betydande bedömningar och uppskattningar
och relaterade upplysningar om kreditrisk i not
RK
1.
Våra revisiontgärder har omfattat men inte
uteslutande utgjorts av:
Vi har utvärderat att relevanta kontroller inom
kreditreserveringsprocessen varit ändamålsen-
ligt utformade och implementerade under året.
Vi har också skapat oss en förståelse för pro-
cessen för väsentliga beslut vid lednings- och
kommittémöten som utgjort del av godkännan-
deprocessen för reserven för förväntade kredit-
förluster.
Vi har skapat oss en förståelse för systembase-
rade och manuella kontroller avseende redovis-
ning och värdering av reserven för förväntade
kreditförluster och testat om identifierade
nyckelkontroller varit implementerade under
året.
Vi har utvärderat, med stöd av våra specialister
för kreditriskmodellering, modelleringstekni-
kerna och modellmetoderna mot kraven i IFRS
9. Vi har granskat ändamålsenligheten i ett urval
av de underliggande modellerna som utvecklats
för beräkningen av reserven för förväntade kre-
ditrluster.
Vi har granskat ett urval av identifierbara kre-
ditrsämrade lån för att utvärdera rimligheten i
bolagets bedömning av dessa låns kreditr-
lustreserver.
Som del i ovan revisionsåtgärder har vi beaktat
påverkan av rådande geopolitiska läge, höga
energipriser, inflation och stigande räntor.
Slutligen har vi granskat fullsndigheten och till-
förlitligheten i upplysningarna hänförliga till reser-
ven för förväntade kreditförluster för att bedöma
efterlevnaden av upplysningskraven enligt IFRS.
IT-system som stödjer fullständig och korrekt
rapportering av transaktioner
SBAB är väsentligt beroende av sina IT-system för
att (1) betjäna kunder, (2) stödja sina aärsproces-
ser, (3) säkerställa en korrekt behandling av finan-
siella transaktioner och (4) stödja den övergri-
pande ramen för intern kontroll. Många av SBAB: s
interna kontroller över den finansiella rapporte-
ringen är beroende av automatiserade systemkon-
troller och fullständighet och integritet i rapporter
som genereras av IT-system. Med hänsyn till det
höga IT-beroendet, anser vi att det är ett särskilt
betydelsefullt omde i vår revision.
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
184 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Revisionsberättelse
Vi har kategoriserat bankens viktiga IT-risk och
kontrollområden som rör den finansiella rapporte-
ringen i följande delar:
Ändringar av IT-miljö
Drift och övervakning av IT-miljö
Informationssäkerhet
Ändringar i IT-mil
Brister i förändringshanteringsprocessen ökar ris-
ken för att genomförda ändringar i IT-miljön inte
fungerar som förntat och kan leda till felaktiga
beräkningar och opålitliga databehandling med
inverkan på redovisningen. Mot bakgrund av detta
har SBAB infört processer och kontroller för att
stödja att föndringar införs på lämpligt sätt och
att funktion överensstämmer med ledningens
avsikter.
I våra revisionsåtgärder ingår, men har inte ute-
slutande utgjorts av:
Vi har bedömt företagsledningens principer och
processer för att genomföra ändringar i IT-miljön.
Vi har granskat företagsledningens kvalitets-
säkring av ändringar.
Vi har verifierat uppdelning av arbetsuppgifter.
Drift och övervakning av IT-miljö
Olämplig drift och övervakning av IT-miljön kan
eventuellt inte förhindra eller upptäcka olämplig
behandling av transaktioner som orsakar att
finansiella poster är ofullsndig eller felaktig.
Med hänsyn till detta har SBAB infört processer
och kontroller för att stödja att IT-miljön överva-
kas kontinuerligt och att felaktig bearbetning
identifieras och korrigeras.
I våra revisionsåtgärder ingår, men har inte ute-
slutande utgjorts av:
Vi har granskat ändamålsenliga processer för
schemalagd informationsbearbetning och larm-
konfiguration för IT-system.
Vi har granskat processen för övervakning av IT-
system.
Informationssäkerhet
Om logiska säkerhetsverktyg och kontroller inte
konfigureras på lämpligt sätt kan det leda till att
nyckelkontroller blir ineektiva, att önskad upp-
delning av arbetsuppgifter inte upprättlls, och
att informations förändras, görs otillgänglig eller
sprids på ompligt sätt. Mot bakgrund av detta
har SBAB infört processer och kontroller för att
bland annat stödja att informationen skyddas
genom åtkomstkontroller och att kända sys-
temsvagheter hanteras inom rimlig tid.
I våra revisionsåtgärder ingår, men har inte uteslu-
tande utgjorts av:
Vi har granskat processer för identitets- och
åtkomsthantering, inklusive beviljande av till-
gång, ändring och borttagning.
Vi har granskat processer och verktyg för att
säkerställa tillgänglighet till information baserat
på användarbehov och verksamhetskrav.
Vi har granskat att styrning och kontroll av sys-
temkonfigurationer för att skydda system och
data från obehörig användning.
Annan information än årsredovisningen och
koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan informa-
tion än årsredovisningen och koncernredovis-
ningen och åternns på sidorna 1-43, 165-182
samt 188-191. Den andra informationen består
även av Ersättningsrapporten som vi inmtade
före datumet för denna revisionsberättelse. Det är
styrelsen och verkställande direktören som har
ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och
koncernredovisningen omfattar inte denna infor-
mation och vi gör inget uttalande med bestyr-
kande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen
och koncernredovisningen är det vårt ansvar att
läsa den information som identifieras ovan och
överväga om informationen i väsentlig utsträck-
ning är oförenlig med årsredovisningen och kon-
cernredovisningen. Vid denna genomgång beak-
tar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under
revisionen samt bedömer om informationen i
övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts
avseende denna information, drar slutsatsen att
den andra informationen innehåller en väsentlig
felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi
har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för att årsredovisningen och kon-
cernredovisningen upprättas och att de ger en
rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad
gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som
de antagits av EU. Styrelsen och verkställande
direktören ansvarar även för den interna kontroll
som de bedömer är nödvändig för att upprätta en
årsredovisning och koncernredovisning som inte
innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och kon-
cernredovisningen ansvarar styrelsen och verk-
ställande direktören för bedömningen av bolagets
och koncernens förmåga att fortsätta verksamhe-
ten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhål-
landen som kan påverka förgan att fortsätta
verksamheten och att använda antagandet om
fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tilläm-
pas dock inte om styrelsen och verkställande
direktören avser att likvidera bolaget, upphöra
med verksamheten eller inte har något realistiskt
alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det
påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt,
bland annat övervaka bolagets finansiella rappor-
tering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet
om huruvida årsredovisningen och koncernredo-
visningen som helhet inte inneller några väsent-
liga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent-
ligheter eller misstag, och att lämna en revisions-
berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig
kerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
garanti för att en revision som utförs enligt ISA
och god revisionssed i Sverige alltid kommer att
upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan
finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av
oegentligheter eller misstag och anses vara
väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen
kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som
användare fattar med grund i årsredovisningen
och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för
revisionen av årsredovisningen och koncernredo-
visningen finns på Revisorsinspektionens webb-
plats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsan-
svar. Denna beskrivning är en del av revisionsbe-
rättelsen.
Av de områden som kommuniceras med styrel-
sen fastsller vi vilka av dessa områden som varit
de mest betydelsefulla för revisionen av årsredo-
visningen och koncernredovisningen, inklusive de
viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felak-
tigheter, och som därför utgör de för revisionen
särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver
dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte
lagar eller andra författningar förhindrar upplys-
ning om frågan.
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och kon-
cernredovisningen har vi även utrt en revision av
styrelsens och verkställande direktörens förvalt-
ning för SBAB Bank AB (publ) för räkenskapsåret
2022-01-01 - 2022-12-31 samt av förslaget till dis-
positioner beträande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vin-
sten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och
beviljar styrelsens ledamöter och verkställande
direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i
Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs när-
mare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende
i förhållande till moderbolaget och koncernen
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt
fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är
tillräckliga och ändalsenliga som grund för våra
uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till
dispositioner beträande bolagets vinst eller för-
lust.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation
och förvaltningen av bolagets angelägenheter.
Detta innefattar bland annat att fortlöpande
bedöma bolagets och koncernens ekonomiska
situation och att tillse att bolagets organisation är
utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen
och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt
kontrolleras på ett betryggande sätt. Verksl-
lande direktören ska sköta den löpande förvalt-
ningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar
och bland annat vidta de åtgärder som är nödvän-
diga för att bolagets bokföring ska fullgöras i över-
ensstämmelse med lag och för att medelsförvalt-
ningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträande revisionen av förvaltningen,
och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är
att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig
grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrel-
seledamot eller verkställande direktören i något
väsentligt avseende:
företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till
någon försummelse som kan föranleda ersätt-
ningsskyldighet mot bolaget, eller
på något annat sätt handlat i strid med aktiebo-
lagslagen, lagen om bank- och finansieringsrö-
relse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag eller bolagsordningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
185SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Revisionsberättelse
Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen och kon-
cernredovisningen har vi även utfört en gransk-
ning av att styrelsen och verkställande direkren
har upprättat årsredovisningen och koncernredo-
visningen i ett format som möjliggör enhetlig elek-
tronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16
kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers-
marknaden för SBAB Bank AB för räkenskapsåret
2022-01-01 - 2022-12-31.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast
det lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upp-
rättats i ett format som i allt väsentligt möjligr
enhetlig elektronisk rapportering.
Grund för uttalandet
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommen-
dation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rap-
porten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi
är oberoende i förhållande till SBAB Bank AB
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt
fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräck-
liga och ändamålsenliga som grund för vårt utta-
lande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats
i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden, och för att det finns en
dan intern kontroll som styrelsen och verkstäl-
lande direktören bedömer nödvändig för att upp-
rätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktighe-
ter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet
om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i
ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a §
lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på
grundval av vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför
våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig
kerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett for-
mat som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men
är ingen garanti för att en granskning som utrs
enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid
kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om
en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund
av oegentligheter eller misstag och anses vara
väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen
kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som
användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsretaget tillämpar International
Standard on Quality Management 1, som kräver
att företaget utformar, implementerar och hante-
rar ett system för kvalitetsstyrning inklusive rikt-
linjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkese-
tiska krav, standarder för yrkesutövningen och
tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgär-
der inmta bevis om att Esef-rapporten har upp-
rättats i ett format som möjligr enhetlig elek-
tronisk rapportering av årsredovisning och kon-
cernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder
som ska utföras, bland annat genom att bema
riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporte-
ringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller
misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revi-
sorn de delar av den interna kontrollen som är rele-
vanta för hur styrelsen och verkställande direk-
ren tar fram underlaget i syfte att utforma gransk-
ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn
till omsndigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om eektiviteten i den interna kontrol-
len. Granskningen omfattar också en utvärdering
av ändalsenligheten och rimligheten i styrel-
sens och verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakli-
gen validering av att Esef-rapporten upprättats i
ett giltigt XHTML-formatoch en avstämning av att
Esef-rapporten överensstämmer med den gran-
skade årsredovisningen och koncernredovis-
ningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedöm-
ning av huruvida koncernens resultat-, balans-
och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt
noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i
enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Revisorns granskning av bolagsstyrnings-
rapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyr-
ningsrapporten på sidorna 66-72 och för att den
är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekom-
mendation RevR 16 Revisorns granskning av
bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår
granskning av bolagsstyrningsrapporten har en
annan inriktning och en väsentligt mindre omfatt-
ning jämfört med den inriktning och omfattning
som en revision enligt International Standards on
Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi
anser att denna granskning ger oss tillcklig
grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats.
Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra
stycket punkterna 26 årsredovisningslagen samt
7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga
med årsredovisningens och koncernredovisning-
ens övriga delar samt är i överenssmmelse med
lagen om årsredovisning i kreditinstitut och vär-
depappersbolag.
Deloitte AB, utsågs till SBAB Bank ABs revisor av
bolagsstämman 2022-04-27 och har varit bola-
gets revisor sedan 2016-04-28.
Stockholm den 22 mars 2023
Deloitte AB
Patrick Honeth
Auktoriserad revisor
Vårt mål beträande revisionen av förslaget till
dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och
rmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig
grad av säkerhet bema om förslaget är förenligt
med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men
ingen garanti för att en revision som utförs enligt
god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp-
täcka åtgärder eller försummelser som kan föran-
leda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att
ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller
förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i
Sverige använder vi professionellt omdöme och
har en professionellt skeptisk inställning under
hela revisionen. Granskningen av förvaltningen
och förslaget till dispositioner av bolagets vinst
eller förlust grundar sig främst på revisionen av
räkenskaperna. Vilka tillkommande gransknings-
åtgärder som utförs baseras på vår professionella
bedömning med utgångspunkt i risk och väsent-
lighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen
på sådana åtgärder, områden och förhållanden
som är väsentliga för verksamheten och där
avsteg och överträdelser skulle ha särskild bety-
delse för bolagets situation. Vi går igenom och
prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna
åtgärder och andra förhållanden som är relevanta
för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag
för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispo-
sitioner beträande bolagets vinst eller förlust
har vi granskat styrelsens motiverade yttrande
samt ett urval av underlagen för detta för att
kunna bedöma om förslaget är förenligt med
aktiebolagslagen.
Revisorns uttalande om Esef-rapporten
186 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Revisionsberättelse
Revisorns rapport över översiktlig granskning av
SBAB Bank AB:s hållbarhetsredovisning, självut-
värdering av principern för ansvarsfull bank-
verksamhet samt yttrande avseende den lagsta-
gade hållbarhetsrapporten
Till bolagssmman i SBAB Bank AB (publ), org.nr 556253-7513
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styrelsen i SBAB Bank AB
(publ) att översiktligt granska SBAB Bank ABs håll-
barhetsredovisning och SBAB Bank ABs självut-
värdering att de uppfyller sina åtaganden som
undertecknare av principerna för ansvarsfull bank-
verksamhet för år 2022. Företaget har definierat
hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan
1-42 och 165-182 i detta dokument och självutvär-
deringen av principerna för ansvarsfull bankverk-
samhet på sidan 180 samt den lagstadgade håll-
barhetsrapporten definieras på sidan 175.
Styrelsens och företagsledningens ansvar
Det är styrelsen och företagsledningen som har
ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovis-
ningen, självutvärderingen av principerna för
ansvarsfull bankverksamhet, samt den lagstad-
gade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämp-
liga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kri-
terierna framgår på sidan 175 i hållbarhetsredovis-
ningen, och utgörs av de delar av ramverket för
llbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global
Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbar-
hetsredovisningen, samt av företagets egna fram-
tagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Kri-
terierna för SBAB Bank ABs självutrdering av
att de uppfyller åtaganden som undertecknare av
principerna för ansvarsfull bankverksamhet sam-
manfattas på sidan 180 och beskrivs i sin helhet
på i självutrderingen (tillgänglig på SBAB:s hem-
sida). Detta ansvar innefattar även den interna
kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta
en hållbarhetsredovisning som inte innehåller
väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbar-
hetsredovisningen samt självutvärderingen av
principerna för ansvarsfull bankverksamhet grun-
dad på vår översiktliga granskning och lämna ett
yttrande avseende den lagstadgade hållbarhets-
rapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den his-
toriska information som redovisas och omfattar
således inte framtidsorienterade uppgifter.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlig-
het med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyr-
kandeuppdrag än revisioner och översiktliga
granskningar av historisk finansiell information.
En översiktlig granskning består av att göra för-
frågningar, i första hand till personer som är
ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovis-
ningen, att utföra analytisk granskning och att
vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi
har utfört vår granskning avseende den lagstad-
gade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs
rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om
den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En över-
siktlig granskning och en granskning enligt RevR
12 har en annan inriktning och en betydligt mindre
omfattning jämfört med den inriktning och
omfattning som en revision enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i
övrigt har.
Revisionsretaget tillämpar International
Standard on Quality Management 1, som kräver
att företaget utformar, implementerar och hante-
rar ett system för kvalitetsstyrning inklusive rikt-
linjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkese-
tiska krav, standarder för yrkesutövningen och
tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi
är oberoende i förhållande till SBAB Bank AB
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt
fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en över-
siktlig granskning och granskning enligt RevR 12
gör det inte möjligt för oss att skaa oss en sådan
kerhet att vi blir medvetna om alla viktiga
omständigheter som skulle kunna ha blivit identi-
fierade om en revision utförts. Den uttalade slut-
satsen grundad på en översiktlig granskning och
granskning enligt RevR 12 har därr inte den
kerhet som en uttalad slutsats grundad på en
revision har.
Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår
från de av styrelsen och företagsledningen valda
kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa
kriterier är lämpliga för upprättande av hållbar-
hetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaat under vår
granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i
syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.
Uttalanden
Grundat på vår översiktliga granskning har det
inte kommit fram några omsndigheter som ger
oss anledning att anse att hållbarhetsredovis-
ningen och självutvärderingen av principerna för
ansvarsfull bankverksamhet inte, i allt väsentligt,
är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen
och företagsledningen angivna kriterierna.
En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 22 mars 2023
Deloitte AB
Patrick Honeth
Auktoriserad revisor
187SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Revisionsberättelse
Fem år  sammandrag
Resultatposter
KONCERNEN
mnkr 2022 2021 2020 2019 2018
Ränteintäkter 9 853 6 039 6 316 5 868 4 924
Räntekostnader –5 198 –1 925 –2 569 –2 395 1 562
Räntenetto 4 655 4 114 3 747 3 473 3 362
Övriga rörelseintäkter
1)
26 8 –19 48 –82
Summa rörelseintäkter 4 681 4 122 3 728 3 521 3 280
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 176 –117 158 –71 –32
Övriga rörelsekostnader –1 353 1 375 1 177 –1 116 1 017
Summa rörelsekostnader –1 529 –1 492 –1 335 –1 187 –1 049
Resultat före kreditförluster och påförda avgifter 3 152 2 630 2 393 2 334 2 231
Kreditförluster –68 11 –32 –26 10
Påförda avgifter; Riskskatt och resolutionsavgift –445
Rörelseresultat 2 639 2 641 2 361 2 308 2 241
Balansposter
mnkr 2022 2021 2020 2019 2018
Utlåningsportfölj 509 492 467 041 422 835 383 807 364 215
Övriga tillgångar 124 993 91 296 88 524 91 725 84 140
Summa tillgångar 634 485 558 337 511 359 475 532 448 355
Inlåning 182 443 144 950 135 658 130 542 124 926
Emitterade värdepapper m. m. 393 885 364 365 323 704 303 597 290 795
Övriga skulder 36 211 21 777 25 712 14 285 10 258
Uppskjutna skatteskulder 304 651 579 194
Efterställda skulder 1 997 1 996 1 995 4 948 4 946
Eget kapital 19 949 24 945 23 639 21 581 17 236
Summa skulder och eget kapital 634 485 558 337 511 359 475 532 448 345
Nyckeltal
% 2022 2021 2020 2019 2018
Nyutlåning, mnkr 105 404 107 076 95 138 75 514 74 264
Placeringsmarginal 0,78 0,77 0,76 0,75 0,78
Kreditförlustnivå –0,01 0,00 –0,01 –0,01 0,00
K/I-tal 32,7 36,2 36 34 32
Avkastning på eget kapital 10,5 11,1 10,8 11,7 12,1
Avkastning på tillgångar 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4
Antal anställda vid årets slut FTE
2)
863 839 760 695 602
Kärnprimärkapitalrelation 12,8 13,5 13,4 13,1 12,5
Primärkapitalrelation 16,6 16,6 16,1 17,3 15,1
Total kapitalrelation 17,9 18,1 17,6 20,1 18,1
1)
Posten inkluderar provisionsnetto, nettoresultat av finansiella transaktioner samt övriga rörelseintäkter.
2)
Antal anställda uttryckt i heltidstjänster, rensat för sjukskrivning och tjänstledighet.
188 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Alternativ nyckeltal
Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures,
APM) är finansiella mått över historisk eller framtida resultat-
utveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som inte defi-
nieras i tillämpliga redovisningsregelverk (t.ex. IFRS och årsre-
dovisningslagen) eller i EU:s kapitalkravsdirektiv (CRD IV)/
kapitalkravsförordning (CRR).
SBAB använder alternativa nyckeltal när det är relevant för
att presentera och följa upp koncernens finansiella situation
och när de anses ge ytterligare värdefull information till använ-
darna av de finansiella rapporterna. SBAB har därtill valt att
visa nyckeltalen då de är praxis i branschen. Alternativa nyckel-
tal kan beknas på olika sätt och SBAB:s nyckeltal är därför
inte direkt jämförbara med liknande mått som presenteras av
andra företag.
Kreditförlustnivå
Definition: Periodens kreditrluster i förhållande till total utlåning till allmän-
heten (utgående balans).
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om kreditrlus-
ternas relativa storlek i förllande till den totala utlåningen.
Avkastning på eget kapital
Definition: Periodens rörelseresultat efter skatt i förhållande till genomsnitt-
ligt eget kapital (beräknat på ingående och utgående balans för perioden), jus-
terat för primärkapitallån och värdeförändringar på finansiella tillgångar som
redovisas över eget kapital.
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
nsamhet i förhållande till det utdelningsbara egna kapitalet.
Avkastning på eget kapital exkl. riskskatt
Definition: Periodens rörelseresultat efter skatt i förhållande till genomsnitt-
ligt eget kapital (beräknat på ingående och utgående balans för perioden),
justerat för primärkapitallån, värdeförändringar på finansiella tillgångar som
redovisas över eget kapital samt den per 2022 införda riskskatten.
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
nsamhet i förhållande till det utdelningsbara egna kapitalet.
K/I-tal
Definition: Periodens kostnader före kreditförluster i förhållande till peri-
odens rörelseintäkter.
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
kostnadseffektivitet.
KONCERNEN
mnkr 2022 2021
Kreditförluster –68 11
Utlåning till allmänheten 509 492 467 041
Kreditförlustnivå, % -0,01 0,00
KONCERNEN
mnkr 2022 2021
Resultat efter skatt 2 081 2 081
Genomsnittligt eget kapital 19 841 18 772
Avkastning på eget kapital, % 10,5 11,1
KONCERNEN
mnkr 2022 2021
Rörelseresultat efter skatt 2 287
Gen. eget kapital 19 943
Avkastning exkl. riskskatt, %
1)
11,5
1) Riskskatten uppgick för jan–dec 2022 till 261 mnkr.
KONCERNEN
mnkr 2022 2021
Summa rörelsekostnader –1 529 –1 492
Summa rörelseintäkter 4 681 4 121
K/I-tal, % 32,7 36,2
K/I-tal exkl. flytt av resolutionsavgift
Definition: Periodens kostnader före kreditförluster i förhållande till perio-
dens rörelseintäkter, justerat för flytt av resolutionsavgiften från räntenetto
till påförda avgifter under 2022.
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
kostnadseffektivitet.
KONCERNEN
mnkr 2022 2021
Kostnader 1 529
Rörelseintäkter exkl. flytt av
resolutionsavgift 4 497
K/I-tal, exkl. flytt resolutionsavgift, % 34,0
189SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
K/U-tal
Definition: Periodens kostnader före kreditförluster i förhållande till total
utlåning till allnheten (beknat på ingående och utgående balans för peri-
oden).
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
kostnadseffektivitet.
Inlåning/Utlåning
Definition: Total inlåning i förhållande till total utlåning (utgående balanser).
Nyckeltalet avser att ge läsaren ytterligare information om inlåningens rela-
tiva storlek i förhållande till utlåningen.
Utfall nyckeltal 2013-2022
KONCERNEN
mnkr 2022 2021
Summa rörelsekostnader –1 529 –1 492
Genomsnittlig utlåning till allmänheten 488 267 444 938
K/U-tal, % 0,31 0,34
KONCERNEN
mnkr 2022 2021
Inlåning från allmänheten 182 443 144 950
Utlåning till allmänheten 509 492 467 041
Inlåning/utlåning, % 35,8 31,0
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Utdelning 0 502 0 628 684 690 0 0 832
RoE
2)
9,50% 12,10% 10,20% 12,30% 12,50% 12,10% 11,70% 10,80% 11,10% 10,50%
Kapital, kärnprimärkapital över regelkrav
1)
8,8% 6,0% 8,3% 6,00% 2,20% 2,40% 5,40% 4,30% 2,6%
1)
Ingen data tilgänglig före 2014 då annat regelverk gällde.
2)
Definition ändrad 2017 därav skillnad (2013-2017) mot tidigare publicerade siror
Övriga nyckeltalsdefinitioner
Antal anställda, FTE Antal anställda uttryckt i heltidstjänster, rensat för sjukskrivning och tjänstledighet
Avkastningar på tillgångar Periodens resultat efter skatt i förhållande till genomsnittlig balansomslutning
Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i förhållande till riskvägda tillgångar
Total kapitalrelation Kapitalbas i förhållande till riskvägda tillgångar
Primärkapitalrelation Primärkapital i förhållande till riskvägda tillgångar
Bruttosoliditetsgrad Primärkapital i förhållande till balansomslutning samt åtaganden utanför balansräkning omräknade med
konverteringsfaktorer
Likviditetstäckningskvot, LCR Likvida tillgångar i förhållande till 30 dagars nettokassautflöde i ett stressat scenario enligt EU-kommissionens
delegerade förordning 2015/61 om likviditetstäckningskrav
Överlevnadshorisont Antalet dagar som likviditetsbehovet kan täckas i ett stressat scenario utan att ny likviditet tillförs
Net Stable Fund Ratio, NSFR Likviditetsriskmått av strukturell karaktär som visar hur stabil koncernens upplåning är i relation till tillgångarna. NSFR
beräknas per 2020-12-31 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876
Nyutlåning
Definition: Periodens bruttoutlåning.
Nyckeltalet avser att ge läsaren en bild över periodens infde av afrer.
190 SBAB ÅRSREDOVISNING 2022
Kontaktuppgifter
Kontakt IR
Telefon: 08 614 43 98
E-post: investor@sbab.se
Fredrik Jönsson
Head of Treasury
fredrik.jonsson@sbab.se
Pontus Niléhn
Head of Investor Relations
pontus.nilehn@sbab.se
Kristian And
Head of Funding
kristian.andre@sbab.se
Information till investerare
För mer information och kontaktuppgifter,
se sbab.se
Kontakt hållbarhet
Johanna Bark
Hållbarhetsstrateg
johanna.bark@sbab.se
Sarah Anwar
Hållbarhetsstrateg
sarah.anwar@sbab.se
Kontaktperson för redovisningen
Pontus Niléhn
Head of Investor Relations
pontus.nilehn@sbab.se
Finansiell kalender Kreditbetyg
Årssmma äger rum i Solna den 27 april 2023.
Adresser
Huvudkontor:
SBAB Bank
Box 4209
171 04 Solna
Besöksadress: Svetsarvägen 24
Telefon: 0771 45 30 00
Fax: 08 614 38 60
E- post: kundcenter@sbab.se
Telefon Företag & Brf: 0771 45 30 30
E- post Företag & Brf:
foretag-brf@sbab.se
Org. nr. 556253-7513
sbab.se
SBAB Bank
Box 1012
651 15 Karlstad
Besöksadress: Östra Torggatan 9, Arkaden
Telefon: 0771 45 30 00
Fax: 054 17 71 10
E- post: kundcenter@sbab.se
SBAB Bank
Box 53072
400 14 Göteborg
Besöksadress: Södra Larmgatan 13
Telefon: 0771 45 30 30
Fax: 031 743 37 10
E -post: foretag-brf@sbab.se
SBAB Bank
Rundelsgatan 16
211 36 Mal
Telefon: 0771 45 30 30
Fax: 040 664 53 58
E- post: foretag-brf@sbab.se
Delårsrapport jan–mar 2023 27 april 2023
Delårsrapport jan–jun 2023 19 juli 2023
Delårsrapport jan–sep 2023 26 oktober 2023
Bokslutskommuniké 2024 2 februari 2024
Moody’s Standard & Poor’s
Långfristig upplåning, SBAB A1 A
Långfristig upplåning, SCBC Aaa
Kortfristig upplåning, SBAB P–1 A–1
Produktion: SBAB i samarbete med Öhrberg Design. Tryck: Molind 2022.
191SBAB ÅRSREDOVISNING 2022