603963161925256941143747101937211771385043412237287866875894901171581492133526302393113226412361560522208118392081183913418134613767560341261402362679220110100653022549108946439454670414228355631425025458180692010890460330274112249794104225583375113591637220184144950135658364365323704284431245324161886176930465114321919961995533392487720195819589192321430035001568714021208118392494523639558337511359195823213500158602363980080017317314021402208120811402208167919589194300177682494519581959350014164215811431433623621839183936218392201195823213500158602363974756167607664238587181026329911613751177782593441953906111792500972852177381296579292511643914190238848732699443236281301133119714129528003531765298332671308107427475H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-012021-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-012021-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-012021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-012021-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-01-01ifrs-full:IssuedCapitalMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-01-01ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-01-01ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-01-012020-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-01-01ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-01-01H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-01-012020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-01-012020-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942020-12-31H0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-01ifrs-full:IssuedCapitalMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-01ifrs-full:OtherReservesMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-01ifrs-full:OtherEquityInterestMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-01ifrs-full:RetainedEarningsMemberH0YX5LBGKDVOWCXBZ5942021-01-01iso4217:SEK
Va har ditt bolån
me klimatrisker,
granngemenskap,
hemlöshet, llegal
arbetskraft,
koldioxidutsläpp,
utanförskap,
respekt och
ämlikhet att
gör?
Årsredovisning 2021
Vi bidrar
till bättre
boende och
boende-
ekonomi.
Med nytänkande och omtanke erbjuder SBAB lån, sparande samt andra tjänster för bättre
boende och boendeekonomi till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighets-
bolag i Sverige. Vi drivs av att skapa möjligheter och att hjälpa våra kunder att lösa de frågor
och funderingar som kan uppstå i livets olika boendefaser. Med vårt starka kunderbjudande
med tjänster inom boende och boendeekonomi hjälper vi våra kunder från de första tank-
arna om ett nytt boende till köpet av den nya bostaden.
SBAB:s samllsansvar är stort. Vi finansierar cirka 10 procent av allt boende i Sverige.
llbart företagande är en helt integrerad del i vår aär och i styrmodellen för vår verksam-
het. Vi bidrar till att nå de globala hållbarhetsmålen inom ramen för Agenda 2030.
Tillsammans med de andra bankerna är vi en del av den finansiella infrastrukturen i Sve-
rige som alltid måste fungera. Privatpersoner måste kunna finansiera sina bostäder. Företag
ste kunna få de krediter och den likviditet som behövs för att kunna bedriva sin verksam-
het. Annars riskerar samhällsekonomin att bromsa in.
3SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
SBAB:s års- och hållbarhetsredovisning är upprättad i enlighet med GRI Standards: Core option. Den
utgör även SBAB:s Communication on Progress (COP) till FN:s Global Compact, hållbarhetsredovisning i
enlighet med årsredovisningslagen samt information om hur SBAB bidrar till Agenda 2030 och de globala
hållbarhetsmålen. För ytterligare information om redovisningen och rapporteringsprinciperna, se sidan 188.
Den gula färgmarkeringen i innehållsförteckningen visar vilka sidor som har varit föremål för revision.
Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor enligt så kallad lagstadgad granskning.
Innehåll
Om SBAB
Året i korthet
VD-ord
Trender och drivkrafter 
gra ord från vår chefsekonom 
Erbjudande och värdeskapande 
Vår hållbara styrmodell 
De globala hållbarhetslen vägleder oss 
Året och målen
SBAB:s målområden 
Måluppfyllelse 
Ansvar & transparens 
Attraktiv arbetsplats 
Sunda finanser 
Ekonomisk Redovisning
Ekonomisk redovisning  
Med anledning av covid- 
Koncernens resultat 
Marknadsöversikt 
Aärsområde Privat 
Aärsområde Företag & Brf 
Upplåning och likviditet
Risk- och kapitalhantering 
Bolagsstyrningsrapport 
Förslag till vinstdisposition 
Styrelse 
Företagsledning 
Resultaträkning 
Rapport över totalresultat 
Balansräkning 
Förändringar i eget kapital 
Kassaflödesanalys 
Finansiella noter 
Hållbarhetsnoter
Hållbarhetsnoter 
Hållbarhetsredovisning
i enlighet med ÅRL 
Rapportering enligt TCFD 
FN:s globala hållbarhetsmål 
GRI-/COP-index 
Styrelsens underskrifter 
Revisionsberättelse 
Revisorns rapport över 
översiktlig granskning
Fem år i sammandrag 
Alternativa nyckeltal 
Kontaktuppgifter och adresser 
Vår hälso-
modell skapar
förutsättningar
för hållbarhet
Booli har gjort
bostadsmarknaden
mer transparent
– Hälsa är sedan 2015 ett fokusområde i
SBAB:s HR-strategi och vi arbetar proak-
tivt med hjälp av många olika hälsofräm-
jande erbjudanden och aktiviteter, säger
Karin Sjölund, HR Projektledare på SBAB.
Attraktiv arbetsplats
sid 54
- 2008 lanserade vi slutpriser helt öppet. Här var vi banbrytande.
Det väckte väldigt stor uppmärksamhet, både medialt och i
mäklarbranschen, säger Sebastian Wickert, VD på Booli.
Inblick Booli sid 36
Inblick
Inblick
4 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Nöjdaste
kunder
 år gen
S bidrar SBAB till de global
hållbarhetsmålen
Svensk ekonomi tog glädjeskutt
och bostadsmarknaden sto stark
Den kunskap, kompetens, professionalism och omtanke som våra medar-
betare dagligen visar våra kunder syns bland annat i mätningar från Svensk
Kvalitetsindex (SKI) som varje år mäter kundnöjdheten inom bank- och
finansbranschen. För tredje året i rad hade SBAB Sveriges nöjdaste bolå-
nekunder och för fjärde året i rad även nöjdast kunder Inom fastighetslån.
Sveriges bästa kundupplevelse
sid 6, 8-9, 33
Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen är en
integrerad del av SBAB:s verksamhetsstyrning.
De globala hållbarhetsmålen
sid 22
- Hög vaccinationstakt bidrog till glädjeskutt i svensk ekonomi,
säger Robert Boije, Chefsekonom på SBAB.
Några ord från vår Chefsekonom sid 12
5SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Året  korthet
Sveriges nöjdaste kunder
SBAB hade även under 2021 Sveriges nöjdaste kunder inom
både bolån och fastighetslån enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI),
som varje år mäter kundnöjdheten inom bank- och finansbran-
schen. Inom bolån hade vi för tredje året i rad nöjdast kunder och
erhöll kundnöjdhetsbetyget 76,1 av 100, vilket är en bra bit över
branschgenomsnittets 72,0. Drivande orsaker till det starka
resultatet är pålitlighet, enkelhet och att vi bryr oss om våra kun-
der. Vi är tydliga och transparenta i kundmötet. Hos oss behöver
kunderna inte förhandla om bolåneräntan eller köpa till fler
tjänster för att få bra villkor. Inom fastighetslån hade vi för fjärde
året i rad nöjdast kunder och SBAB erhöll ett kundnöjdhetsbetyg
om 77,2 av 100, vilket också är en bra bit över branschgenom-
snittets 72,5. Våra fastighetslånekunder i form av bostadsrätts-
föreningar, fastighetsbolag och byggbolag uppskattar framför-
allt vår kompetens, bemötande och service i kundmötet.
Läs mer på sidorna 30 och 33.
En av Sveriges bäst
arbetsplatser  år gen
För tredje året i rad placerade vi oss på en fjärdeplats på Great
Place to Works (GPTW) topplista över Sveriges bästa arbetsplat-
ser 2021. Att vara en av Sveriges bästa arbetsplatser kräver ett
envist, långsiktigt och stort engagemang från alla på SBAB. Pla-
ceringen är ett tydligt kvitto på att vårt värderingsdrivna arbets-
sätt med det inkluderande ledarskapet och den självdrivande
medarbetaren i centrum är ett framgånskoncept för oss.
Vi vill fortsätta vara en mycket attraktiv arbetsplats och
arbetsgivare där alla kan trivas. Här ska vi må bra, kunna vara oss
själva och varje dag känna att vi bidrar och utvecklas både som
individer och tillsammans som lag.
På SBAB är vi en del av ett större sammanhang där vi tydligt
ser vårt bidrag till ett bättre samhälle och en bättre värld. Det
motiverar oss och gör att vi varje dag gör det där lilla extra som
verkligen gör skillnad. Vi är övertygade om att motiverade och
engagerade medarbetare är nyckeln till långsiktig framgång och
konkurrenskraft. Därför lägger vi på SBAB lika mycket energi och
fokus på medarbetarupplevelsen som på kundupplevelsen.
Läs mer på sidorna 48 och 52.
SVERIGES
NÖJDASTE
FÖRETAGSKUNDER
2021
S
B
A
B
FASTIGHETSLÅN
SVERIGES
NÖJDASTE
PRIVATKUNDER
2021
S
B
A
B
BOLÅN
6 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Nyckeltal i urval KONCERNEN
mnkr  
Räntenetto    
Provisionsnetto  –
Nettoresultat finansiella transaktioner - –
Kostnader -  – 
Kreditförluster  –
Rörelseresultat    
Avkastning på eget kapital, %
, ,
K/I-tal, % , ,
Kärnprimärkapitalrelation, % , ,
Räntenetto, mnkr
4 114 3 747
2021 2020
Rörelseresultat, mnkr
2 641 2 361
2021 2020
17 18 19 20 21
10,5%
335
364
384
423
467
Ett år me br resultat
Total utlåning, mdkr Total inlåning, mdkr
17 18 19 20 21
6,9%
112
125
131
136
145
7SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ännu ett framgångs-
rikt år för SBAB
VD- och styrelseordförandeord
Med 2021 till ända, hur ser du på året som gått Jan?
Det blev ett väldigt bra år där vi överträade våra egna resultat-
mål och tillväxtambitioner både inom företags- och privataä-
ren. Marknaden växte betydligt snabbare än vad vi och de flesta
andra hade förutspått. Trots pandemin har svensk ekonomi
utvecklats mycket starkt. Bostadspriserna har gått upp mer än
någon kunde ana då hushållen prioriterat upp boendet under
pandemin. Vi har tagit till vara på de möjligheter som funnits och
flyttat fram våra positioner. Under perioder har vi haft ett så
starkt tryck på vår kundservice att svarstiderna i telefon emel-
lanåt varit utmanande. Precis som många andra har vi påverkats
verksamhetsmässigt av pandemin då många medarbetare arbe-
tat på distans. Trots dessa utmaningar visar mätningar att våra
kunder över lag varit väldigt nöjda, så
sammantaget har vi lyckats hantera situ-
ationen väl.
Hur skulle du beskriva året Mikael?
Händelserikt. Den fortsatta pandemin
har påverkat både våra kunder, medarbe-
tare och oss som bolag, och inneburit
nya utmaningar och anpassningar. Vi har
fortsatt med vår digitaliseringsresa. I
våras försrkte vi vårt ekosystem
genom förvärv av Boappa, en kommuni-
kations- och administrationstjänst för
bostadsrättsföreningar. Flera händelser i
vår omvärld har visat att cyber- och
datasäkerhet har blivit allt viktigare, ett område vi fortsatt
investera i för att stå väl rustade. Vårt varumärke har fortsatt att
utvecklas under året. Listan på saker vi åstadkommit kan göras
lång. Sammantaget vittnar vårt fina ekonomiska resultat om
ännu ett framgångsrikt år.
Inom företagsaären ökade vår marknadsandel från 13 till 16
procent. Vad ligger bakom den framgången Mikael?
Ja, vi har haft ett oerhört starkt år inom företagsaären. Utlå-
ningen uppgår numera till närmare 70 miljarder kronor och är nu
en betydande del av vår aär. Vi har precis som många andra
aktörer haft gynnsamma makroekonomiska förutsättningar och
fördelaktiga upplåningsvillkor under året. Det vi dock hör av
Jan Sinclair, styrelseordförande för SBAB, och Mikael Inglander,
tillförordnad VD, ger sin syn på verksamhetsåret 2021.
kunderna är att de särskilt uppskattar vår djupa kunskap samt
vår service och tillgänglighet. Vi upplevs som kompetenta,
snabba till beslut och att vi hjälper kunderna på ett bra sätt in i
nya aärer.
Vad känner du dig mest nöjd med under året då Mikael?
Vi har genomgående lyckats leverera väl mot våra mål och att
hålla ihop bolaget under speciella omständigheter. Vårt transpa-
renta erbjudande tilltalar våra kunder och det faktum att vi är
specialister gör oss attraktiva på marknaden. Kvittot på att vi har
lyckats är att vi återigen fick högsta betyg i Svenskt Kvalitets-
index (SKI), för såväl bolån som fastighetslån. Det är vi naturligt-
vis väldigt stolta över. Att vi dessutom fortsätter att få så höga
siror i vår medarbetarundersökning
Great Place to Work under en ansträngd
tid med mycket distansarbete är jag
också glad för.
Vår bransch utvecklas i snabb takt.
Hur tacklar SBAB det och tar tillvara
de möjligheter som samtidigt kan
uppstå, Jan?
Genom att vi aldrig tappar fokus på kon-
kurrentsituationen eller slår oss till ro.
Konkurrensen sover aldrig. Den finns där
hela tiden, utvecklas ständigt och blir allt
tuare. Därför måste vi hela tiden fort-
sätta att utmana oss själva kring vart
bolaget är på väg. Vi ska inte ändra vår övergripande strategi,
men vi behöver hela tiden vara beredda att anpassa oss för att vi
även framgent ska stå väl rustade på en marknad som förändras
och utvecklas snabbt.
Det har under de senaste två åren varit stort fokus på pande-
min, och vi måste fortsätta bevaka de risker som är förknippade
med den, även om smittan nu verkar anta en ny och mildare form.
Vi måste vara beredda på att hantera eventuella följdeekter, till
exempel att husllen kanske prioriterar om värdet av boendet
eller att det kan uppstå negativa eekter när den expansiva pen-
ningpolitiken börjar stramas åt. Detta samtidigt som vi måste
fortsätta utveckla verksamheten i en hög takt, det kommer
ställa fortsatt stora krav på alla medarbetare.
Sammantaget
vittnar vårt fina eko-
nomiska resultat om
ännu ett framgångs-
rikt år.
8 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
VD-och styrelseordförandeord
Bankbranschens betydelse för utvecklingen mot ett mer håll-
bart samhälle har fått ökat fokus på senare tid. Hur arbetar
SBAB med hållbarhet, Mikael?
Vi har en väl genomarbetad plan för vårt hållbarhetsarbete som
är fullt ut integrerad i hela verksamheten. Att den är integrerad
är den stora styrkan. Under året har vi haft särskilt fokus på att
anpassa oss till kommande regelverk och utvecklat vår hållbar-
hetsrapportering. Det kommer att vara ett viktigt tema även
under 2022. Till exempel omfattas vi av den nya EU-taxonomin,
vilken ställer ökade krav på vår hållbar-
hetsrapportering. Det är viktigt att vi
målsätter, mäter och följer upp arbetet
så att vi kan driva förändring och bidra
till en hållbar utveckling. Vi har tagit ett
stort kliv framåt genom att vi, vid sidan
av vårt eget direkta klimatavtryck, även
rjat mäta koldioxidutsläppen från vår
utlåningsportfölj, alltså vår indirekta kli-
matpåverkan.
Vad tar du med dig in i 2022, Mikael?
Vi har under flera år ridit på en fram-
gångsvåg, där många stjärnor har stått
rätt och bidragit till gynnsamma förut-
sättningar. Jag tänker på de historiskt
låga marknadsräntorna, de omfattande åtgärderna från central-
bankerna och den starka svenska ekonomin som sammantaget
ökat efterfrågan på bostäder. Nu har det ekonomiska landskapet
delvis förändrats med bland annat en markant uppgång i inflatio-
nen som vi inte sett på många år och där den expansiva penning-
politiken troligen successivt kommer att behöva stramas åt.
Höjda räntor och därmed ökade räntekostnader för hushållen
kommer att få en påverkan på vår marknad. Samtidigt blir vår
omvärld alltmer komplex med ny teknik och nya utmanare och
för att i den miljön bibehålla vår lönsamhet behöver vår låne-
stock öka. Vi måste också bli ännu bättre på att prioritera mellan
olika projekt och se till att vi når i mål snabbare med kritiska akti-
viteter och att vi tillvaratar de möjligheter som finns att växa
inom attraktiva kundsegment.
Mikael, du klev in som tillförordnad vd i november.
Hur har den första tiden varit?
Det har varit mycket spännande och gett mig flera nya perspek-
tiv. Det som blivit ännu lite mer tydligt för mig är den förmåga
och det driv vi har i hela organisationen. Klivet in i min nya roll har
underlättats av alla ansvarstagande och
kompetenta kollegor som sett till att vik-
tiga aktiviteter inte fallit mellan stolarna i
samband med VD-bytet. Det har också
blivit uppenbart för mig vilken potential
och vilka många möjligheter som finns
för oss framåt.
Vad ser ni båda mest fram emot
under 2022?
Jan: Vi är srkta av den goda utveck-
lingen för SBAB:s aärer under 2021 och
ser fram emot 2022 med tillförsikt.
Ambitiösa planer är lagda för det nya
året. Samtidigt tar vi höjd för att vissa
saker högst troligt kommer att förändras
och att konkurrensen kommer vara fortsatt stark. Det kräver
fokus och en god förmåga att prioritera. Vi fortsätter så klart att
noga följa hur pandemin och samhället i stort utvecklas och
behöver vara beredda på alla eventualiteter.
Mikael: Vi har lagt en solid plan för vad vi vill upp. Målen är
högt satta och vi har goda förutsättningar att lyckas nå dem.
Nyckeln här är våra fantastiska medarbetare som jag vill tacka
för fantastiskt fina insatser under det gångna året. Jag ser verkli-
gen fram emot de möjligheter men också utmaningar som vi till-
sammans tar oss an under 2022!
Stärkta av den
goda utvecklingen
för SBAB:s aär
under 2021 ser vi
fram emot 2022
med tillförsikt.
Mikael Inglander Jan Sinclair
9SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Trender och
drivkrafter
Vår 10 omvärldstrender
Omvärldens allt snabbare förändringstakt påverkar såväl kund-
beteende som kundupplevelse och därmed vår framtida konkur-
renskraft. Vi summerar omvärldsförändringarna för SBAB i tio
kundpåverkande trender. Hur vi förändrar och utvecklar vår
verksamhet med hänsyn till dessa trender är avgörande för vår
framgång. På en snabbt föränderlig marknad är vi aldrig framme
vid vårt mål, utan måste ständigt arbeta för att nå vår vision och
säkra långsiktig konkurrenskraft.
Digitala processer
Allt större del av värdekedjor digitaliseras. Det handlar om
snabbhet och om förhöjd kundupplevelse genom digitala kund-
flöden och processer, om kostnadseektivitet i onboarding och
förvaltning samt om korsförsäljning och service i alla kanaler.
AI & datahantering
Genom prediktiva modeller ges företag större möjligheter än
tidigare att göra sitt kunderbjudande mer relevant, både genom
vad och när vi erbjuder kunden en tjänst. För att särskilja sitt
kunderbjudande från övriga aktörer måste företag ta kontrollen
över hanteringen av egen och extern data, som i förlängningen
kan skapa insikter om vad kunderna behöver innan de själva frå-
gar efter det. Att optimera marknadsföring och erbjuda högre
grad av självservice genom eektiv kommunikation blir allt vikti-
gare.
Eektivitet
Eektivitet i form av låga marginalkostnader för stora aärsvoly-
mer och för många kundkontakter till hög kundnöjdhet är avgö-
rande för långsiktig lönsamhet. I takt med att digitaliseringen av
kund- och aärsprocesser förenklas, utvecklas och förbättras
går framtidens marginalkostnad mot noll.
Ekosystem
r kunden konsumerar en tjänst eller vara finns det ofta ett
flertal andra närliggande problem och möjligheter som kan och
önskas lösas samtidigt. Vid till exempel köp av en bostad behövs
även en hemförsäkring och ett elavtal. Tjänster som hänger sam-
man genom en problemställning på det viset kallas för ett eko-
system. Ett erbjudande som tillgodoser fler behov under en
kunds boenderesa kan attrahera nya kunder och srka lojalite-
ten hos befintliga kunder.
Hållbarhet
Världen har en aärsplan: Agenda 2030 med de globala hållbar-
hetsmålen. Omvärld, samhälle och kunder förväntar sig och stäl-
ler högre krav på hållbarhet. Företag förntas ta ansvar för hel-
heten och skapa resultat för alla intressenter som påverkas av
verksamheten, samt bidra till att vi tillsammans når de globala
hållbarhetsmålen inom ramen för Agenda 2030 genom att inte-
grera dem i verksamhetsstyrningen.
Ny finansiering
Ny finansiering består bland annat av hållbar obligationsfinan-
siering i form av gröna och sociala obligationer. Inom bostadsfi-
nansiering kan ny finansiering också handla om värdepapperise-
ring och bolånefonder.
Omnikanal & 360
Den digitala utvecklingen skapar nya kommunikationskanaler.
Kunderna ställer allt högre krav på företagens förmåga att göra
kundmötet enkelt och relevant, oberoende av vilken eller vilka
kanaler kunden vill använda. Varje kanal behöver tydligt bidra till
kundupplevelsen och kundrelationen och fungera tillsammans
för en friktionslös process och upplevelse. Alla kanaler behöver
vara ihopkopplade för att möjliggöra bästa service.
Open banking
Digitalisering och regelverk likt PSD2 ökar transparensen och
öppnar upp för hantering av transaktioner och kundinformation
genom andra aktörer än enbart hos den bank där kunden har sitt
engagemang. Denna öppenhet av data kommer att förändra
kundupplevelsen inom bankbranschen. Genom att samla kun-
ders data från olika banker och relevanta källor kan kunden
erbjudas en förbättrad kundupplevelse.
Personalisering
Trenden kring personalisering blir allt tydligare. Produkter, tjäns-
ter, innehåll i kommunikation samt erbjudanden anpassas och
skräddarsys utifrån varje enskild mottagare. Lyckad personalise-
ring ger förbättrad kundupplevelse (det vill säga mer relevanta
lösningar till rätt pris vid rätt tillfälle), vilket leder till ökad kund-
nöjdhet, lojalitet och lönsamhet.
Snabbhet
Förändringstakten i samhället och näringslivet ökar. Snabbhet är
rför en nyckelförmåga för vår överlevnad och långsiktiga kon-
kurrenskraft i dagens föränderliga digitala värld.
10 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Trender och
drivkrafter
Snabbhet -
en nyckelförmåg
Kundens tålamod och uppmärksamhet blir allt kortare i den digi-
tala miljön. De tjänster som erbjuds måste kunna förändras och
förbättras med allt kortare ledtider. Arbetssättet på företag
måste anpassas för att kunna driva snabba omställningar och
löpande ändra prioriteringarna.
Smidig och snabbt anpassningsbar organisation
Vår omvärld och marknad förändras allt mer och allt snabbare.
Kraven för vad som måste göras för att hänga med och ligga i
framkant blir allt mer omfattande. Kundbehov och kundbete-
ende är i konstant förändring och utveckling. Externa krav på,
eller möjligheter för, hur vi arbetar med hållbarhet eller hur vi
finansierar oss kan förändras snabbt. Det handlar både om den
generella förändringshastigheten i vår omvärld och enskilda hän-
delser som kräver att vi ställer om. Detta exemplifierades i närtid
av coronapandemin då vi snabbt ställde om internt genom att
bemanna ett extra evakueringskontor. Vi delade även in vårt
största ordinarie kontor i olika zoner samt förbättrade våra
videomötesrum och arbetssätt för att kunna arbeta på distans.
För våra kunder märktes främst nya automatiserade processer
för att hantera det stora inflödet av kunder som önskade tillfällig
amorteringsfrihet under pandemin.
Teknisk utveckling
I en allt mer digitaliserad verklighet behöver snabbheten även
omfatta hur vi tar oss an nya teknologiska lösningar och utma-
ningar. Inom kundupplevelse spelar vi numera på samma scen
som globala digitala giganter som Netflix, Amazon och Meta. De
erbjuder förvisso inte bolån, men våra kunder använder deras
tjänster och vänjer sig vid en kundupplevelse med snabb respons
och snabba uppdateringar.
På SBAB handlar snabbhet gällande teknisk utveckling om att
snabbt ta nya initiativ från idé till lanserad produkt och att för-
ändra eller byta ut befintliga lösningar och mjukvara för att svara
upp mot såväl kundbehov som regulatoriska krav. Vi måste även
avveckla gamla uttjänta system, och allt sker samtidigt som vi
håller en hög grad av tillförlitlighet, prestanda och säkerhet i våra
lösningar.
För att uppnå snabbhet, i kombination med skalbarhet, flexibilitet
och hållbarhet i vår tekniska utveckling krävs en smart teknisk
plattform. På SBAB arbetar vi mot en IT-arkitektur som är fri-
kopplad och modulär, för att minimera den tid det tar att utveckla
nya produkter och tjänster, möjligra högfrekventa och själv-
ständiga uppdateringar, kontinuerligt förbättringsarbete, innova-
tion och ett sunt livscykeltänk kring våra tekniska lösningar. Vår
IT-arkitektur ska också upprätthålla en god standard för Open
banking, där vi genom samarbeten med startups, fintechs och
andra branschangränsande bolag kan utveckla intressanta tjäns-
ter på ett eektivt sätt. I den målbilden försäkrar vi oss om att
slutanvändare, såväl kunder som medarbetare, får rätt tekniska
lösningar snabbt, som i sin tur bidrar till en bättre och snabbare
kund- och medarbetarupplevelse.
Snabbhet i vår leverans till kund
Genom en anpassningsbar organisation och eektiv teknisk
utveckling vill vi uppnå snabbhet i vår leverans till kund. Målbil-
den för ett modernt och snabbt kundmöte ska kännetecknas av
ett omnikanal-tänk, där kunden får samma service oavsett vilken
kanal hen väljer att kontakta oss genom. Kunden kan hantera
sina ärenden genom självservice där till exempel ansökningar
besvaras i automatiska flöden: tillgång till information, automati-
serade ansökningsflöden samt chatt-bot. Kapaciteten som fri-
görs kan användas för att snabbare hjälpa kunder med behov
som bättre tillfredsställs genom personlig kontakt i kundservice.
SBAB generellt, och kundservice speciellt, ska genom datahan-
tering och AI ha ökad kännedom om kunden för att snabbt sätta
sig in i kundens situation och ge personaliserad hjälp med anpas-
sade lösningar inom vårt ekosystem. Kundservice ska dessutom
ha tillgång till ett eektivt handläggningssystem med digitala
processer som möjliggör enkel och tidseektiv handläggning,
kreditbedömning med mera, med automatisk överföring av data
mellan olika källor.
11SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Svensk ekonomi tog glädjeskutt och
bostadsmarknaden sto stark
Trots fortsatt pandemi kom 2021 att utvecklas helt annorlunda
för svensk ekonomi jämfört med året innan. Från ett av de värsta
fallen i svensk ekonomi i modern tid under 2020 med kraftigt sti-
gande arbetslöshet, kom BNP i stället under året som gick att
stiga med hela 5,2 procent. Den, trots fallet i svensk ekonomi,
oväntat starka bostadsmarknaden med kraftigt stigande
bostadspriser under 2020 fortsatte under 2021. Även bostads-
investeringarna fortsatte att överraska uppåt. De närmaste åren
väntas en stabil utveckling på bostadsmarknaden utan stora
variationer i bostadspriserna. En något minskad men fortsatt
god takt på bostadsinvesteringarna i kombination med lägre
befolkningstillväxt gör att den generella bostadsbristen kan vara
borta framåt 2027. Ungas situation på bostadsmarknaden är
dock fortsatt svår. Ryssland-Ukrainakonflikten skapar mycket
stor osäkerhet om utvecklingen framöver.
Hög vaccinationstakt bidrog till glädjeskutt i svensk ekonomi
Det blev en tung start på året. Den befarade tredje vågen i pan-
demin realiserades. Den slog också hårt mot delar av hushållens
konsumtion. I takt med att vaccinationerna tog fart under våren
och sommaren lättade dock trycket på många av de verksamhe-
ter som drabbats särskilt hårt av de sociala restriktionerna som
hotell, restauranger och turism. För året som helhet blev tillväx-
ten i hushållens konsumtion god. Det var också den enskilda fak-
tor som bidrog mest till BNP-tillväxten under året, följt av
ringslivets investeringar. En fortsatt expansiv penning- och
finanspolitik bidrog också positivt till den ekonomiska aktivite-
ten. Den ekonomiska tillväxten hade kunnat vara ännu högre
men hölls tillbaka av halvledarbrist, transportproblem och andra
flaskhalsar som uppstått under pandemin. De senare problemen
ser ut att kunna fortsätta en bit in på det
nya året och kan tillsammans med sti-
gande energipriser också bidra till en infla-
tion som ligger en bit över Riksbankens
mål. BNP väntas växa med 3,3 procent
under 2022 och med 2,3 procent 2023.
Räntorna fortsatt låga - bundna steg
Till följd av Riksbankens och andra central-
bankers expansiva penningpolitik med
låga styrräntor och mycket omfattande
köp av framför allt bostadsobligationer,
låg marknadsräntorna kvar på mycket låga
nivåer under 2021. Det har medfört att
även bostadsräntorna har förblivit låga.
Till skillnad från i slutet av 2020, då de lite
längre bundna bostadsräntorna sjönk tillbaka, steg de i stället i
slutet av 2021. Höjda inflationsförväntningar och signaler om att
flera centralbanker snart börjar strama åt sin penningpolitik i
takt med att ekonomierna börjat återhämtar sig kan förklara
detta. De lite längre bundna bostadsräntorna väntas mot denna
bakgrund nu gå upp och långt före den rörliga (tremånaders-)
räntan. Tremånadersräntan väntas höjas först kring årsskiftet
2022/2023. Det blir dock ingen dramatisk ränteuppgång. Hård
konkurrens mellan bankerna håller tillbaka marginalerna, särskilt
på bindningstider över tre månader.
Majoriteten binder nu sina räntor på över tre månader
Andelen nya bolån med kort räntebindningstid ökade trendmäs-
sigt från 20 procent vid mitten av 1990-talet till runt 75 procent
för några år sedan (efter att ha varit uppe på ännu högre nivåer i
samband med finanskrisen 2008/2009). Efter Riksbankens
stora köp av olika obligationer, och den hårdnande konkurrensen
mellan bankerna på lån med räntebindningstid över tre månader,
binds i dag omkring 60 procent av lånen på längre tid än tre
månader. Det är en radikalt förändrad bild jämfört med för bara
ett par år sedan.
Bostadspriserna fortsatte upp och allra mest på småhus
Under pandemins första år 2020 steg bostadspriserna i en takt
som inte skådats sedan slutet av 1980-talet. Detta trots fallande
BNP och kraftigt ökande arbetslöshet. I den situation som pan-
demin medförde med mycket hemarbete och svårigheter att
resa och konsumera på samma sätt som vanligt, värderade hus-
hållen upp bostadskonsumtionen. Priserna steg särskilt mycket
på större bostäder. Som mest steg bostadspriserna på småhus.
Under 2021 fortsatte den pristrenden. I takt med stigande längre
bostadsräntor väntas priserna stabilisera sig omkring nuvarande
nivå och sedan falla tillbaka svagt åren 2023–2024. Sjunkande
arbetslöshet och stigande hushållsinkomster motverkar de
höjda räntornas negativa eekt på bostadspriserna som annars
skulle sjunka mer.
Bostadsbristen kan vara borta till 2027
Bostadsinvesteringarna har under pandemin inte fallit tillbaka på
det sätt som det fanns farhågor om i början av pandemin då det
blev i det närmaste tvärstopp på visningar och mycket svårt för
bostadsföretagen att sälja nya bostä-
der på ritning. Det ökade intresset för
bostadskonsumtion blev tvärtom ett
uppsving för produktionen av nya
bosder. Till följd av högre bostadsin-
vesteringar än väntat, inte bara under
2020 utan också 2021, samt nya
befolkningssiror med prognos från
SCB har SBAB nu reviderat ned den
uppskattade generella bostadsbristen
till runt 90 000 bostäder. Även om
bostadsinvesteringarna de närmaste
åren väntas falla tillbaka något när
BNP-tillväxten minskar och befolk-
ningstillväxten mattas av, väntas anta-
let nya bostäder bli större än ökningen i
antalet nya hushåll. Som det ser ut nu kan därför den generella
bostadsbristen vara borta till runt 2027.
Underskottet på nya småhus växer
SBAB:s kvartalsvisa nyproduktionsindex HMI, som beaktar hus-
hållens betalningsförmåga, visar att det framför allt råder brist
på nya småhus i Stockholms men även Skåne län. Bristen följer
efter ett decennium där shusens andel i nyproduktionen fallit
från dryga 40 till 20 procent samtidigt som produktionen av
hyresrätter under samma period har ökat kraftigt. HMI visar
Hög vaccina-
tionstakt möjlig-
gjorde större privat-
konsumtion och
bidrog till glädje-
skutt i ekonomin
Några ord från vår Chefsekonom
12 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
också att trenden går mot underskott på bostadsrätter efter fal-
let i nyproduktionen sedan toppåret 2017. Det visar också att pri-
oriteringsordningen i det totala byggandet framöver generellt
sett bör vara (i) småhus, (ii) bostadsrätter och (iii) hyresrätter.
Det är förstås samtidigt viktigt att ta i beaktande regionala skill-
nader i sammansättningen.
Ungas situation på bostadsmarknaden fortsatt svår
Den stora prisuppgången på bostäder under året i kombination
med amorteringskrav och kalkylräntor gör att allt fler första-
gångsköpare stängs ute från ägarmarknaden. Trots den mar-
kanta uppgången i produktionen av hyresrätter det senaste
decenniet gör långa kötider i många regioner att hyresbostäder
inte är något alternativ för unga hushåll. En analys i SBAB:s
insiktsrapport ”Unga & Bolån” som publicerades under 2021
visade att det i de tre storstadslänen sammantaget är 23 000
unga vuxna som begränsas av de två amorteringskraven. Den
visade också att 21 000 fler unga i våra tre storstadslän skulle
kunna låna till en etta om bankernas kalkylränta sänks från 7 till 5
procent. När rapporten publicerades hade SBAB en kalkylränta
på 6 procent. Kort efter att rapporten publicerades sänkte flera
andra banker sin kalkylränta från 7 till 6 procent.
Ryssland-Ukraina-konflikten
Precis i slutfasen av publiceringen av denna årsredovisning bröt
krig ut mellan Ryssland och Ukraina. Detta tillsammans med de
omfattande sanktioner som vidtagits mot Ryssland skapar
mycket stor okerhet om utvecklingen framöver.
Läs mer på sidorna 87 och 118.
%
1,2
1,4
1,6
1,8
2,0
2,2
2,4
18 19 212017
3 M
3 Y
5 Y
Boräntornas utveckling
Robert Boije
13SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Va har ditt
bolån me
grannsämj
att gör?
Grannsämja handlar kanske mer om att trivas och
må bra där en bor, än om räntor. Men vi har ju inte
bara bolån. Vi har ju även de där andra sakerna som
handlar om boende. Som Boappa - Sveriges
största app för bostadsrättsföreningar och sam-
fälligheter. I den kan grannar chatta, hjälpa varan-
dra - kanske med att vattna blommor - eller boka
tvättstugan med ett klick. Att bli lite mer goda
grannar helt enkelt. Som känner varandra, som
skapar trivsel och trygghet. Och som har koll, vilket
enligt Brå skulle minska risken för inbrott rejält.
Och för styrelsen blir arbetet enklare och en
når snabbt ut med viktig information. Boappa ska-
par mer gemenskap kring boendet. Och vem vet,
kanske lite mer kae och sockerkaka på gården.
14 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
15SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
S skapar vi värde
Med nytänkande och omtänksamhet gör vi det möjligt för över en halv miljon
människor att äga sitt hem och för företag att finansiera bostadsfastigheter.
Genom vår verksamhet vill vi på ett ansvarsfullt sätt möjliggöra och underlätta i
livets alla boendefaser samt bidra till att öka kunskapen och transparensen inom
boende och boendeekonomi.
Företag och bostadsrättsföreningar
2 558 12 200
Fastighetslånekunder Sparkunder
Inom Aärsområde Företag & Brf (bostadsrättsföreningar)
erbjuder vi bostadsfinansieringslösningar till fastighetsbolag,
bostadsutvecklare och bostadsrättsföreningar samt sparkonto
till företag och organisationer. Vi finansierar flerbostadshus.
Fastigheterna kan vara befintliga eller under nybyggnation. Vår
utlåning inom detta aärsområde motsvarar cirka en fjärdedel
av SBAB:s totala utlåning. Vi erbjuder personlig service till våra
kunder vilka är koncentrerade till tillväxtregionerna kring våra
kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Marknadsandelen för
fastighetsutlåning till fastighetsbolag uppgick vid årsskiftet till
16,17 procent och marknadsandelen för utlåning till bostads-
rättsföreningar till 10,14 procent.
Privatpersoner
291 000 402 000
Bolånekunder Sparkunder
Inom Aärsområde Privat erbjuder vi ett ekosystem av tjänster
inom boende och boendeekonomi, i våra egna varumärken SBAB,
Booli, HIttamäklare, Boappa och genom samarbeten. Tjänsterna
innefattar bland annat lån- och sparprodukter, försäkringsför-
medling, bostadssöktjänster, fastighetsmäklartjänster och kom-
munikationsplattform. Kärnprodukten är bolån. SBAB har inga
bankkontor för fysiska kundmöten. Vi möter våra kunder och
användare digitalt och per telefon. Vår marknadsandel avseende
bolån uppgick vid årsskiftet till 8,51 procent, vilket gör oss till
den femte största bolåneaktören i Sverige.
Vår kunder
Erbjudande och värdeskapande
16 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Erbjudande och värdeskapande
Ett ekosystem av tjänster
Med vårt ekosystem boende och boendeekonomi skapar vi Sveriges bästa kund-
upplevelse genom tjänster från SBAB, Booli, Hittamäklare, Boappa och våra
samarbetspartners. Våra tjänster hjälper kunderna genom hela boenderesan
och gör den både enklare och tryggare.
Byggstenar för vårt erbjudande
Finansiellt kapital & utlåning
Vi tar in vårt finansiella kapital från tre olika källor - eget kapital
från ägaren, upplåning via kapitalmarknaden och inlåning från
allmänheten. I utbyte betalar vi ränta och utdelning. Det finan-
siella kapitalet omvandlar vi till olika typer av lån och finansiering
för våra kunder.
Data
I vår verksamhet hämtar vi in och hanterar stora mängder informa-
tion och data om boende och boendeekonomi, som vi på ett trans-
parent och ansvarsfullt sätt omvandlar till kunskap och tjänster
som förbättrar kunderbjudandet och kundupplevelsen.
Äga – våra tjänster
• Omfinansiering
• Privatlån
Kommunikation- och
administrationstjänst för
bostadsrättsföreningar och boende
• Styrelseverktyg
Tjänster via samarbetspartners
• Byggrådgivning
• Heminredning
S
B
A
B
:
s
e
k
o
s
y
s
t
e
m
K
Ö
P
A
Ä
G
A
D
R
Ö
M
M
A
&
S
Ö
K
A
S
Ä
L
J
A
Drömma & söka – våra tjänster
• Bostadsannonser
• Bostadsmarknadsinformation
• Sparande
Sälja – våra tjänster
• Mäklarrekommendationer
• Bostadsvärdering
• Bostadsannonser
Tjänster via samarbetspartners
• Deklarationshjälp
pa – våra tjänster
Bolån och bostads-
finansiering
Tjänster via
samarbetspartners
Hemförsäkring
Livförsäkring
Juridisk rådgivning
Elavtal
17SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Vår hållbara styrmodell
S styr SBAB
verksamheten
Vi styr verksamheten med vår hållbara styrmodell. Den beskriver på ett enkelt och tydligt
sätt varför vi finns, vart vi ska, vad vi ska göra för att komma dit och hur vi tillsammans ska
göra det. Fokus och prioritering genom en balans mellan vad vi ska göra och hur vi ska göra
det är en förutsättning för att nå vår vision – att erbjuda Sveriges bästa bolån.
Aärsidé &
Strategier
Ansvar och
transparens
Attraktiv
arbetsplats
Sunda
finanser
ra
värderingar
Inkluderande
ledarskap
Regelverk
Nytänkare med fokus på boendet Värderingsdrivet arbetssätt
Själv drivande
med arbetare
Va Hur
Vision: Att erbjuda Sveriges bästa bolån
Vart
Mission: Vi bidrar till bättre boende och boendeekonomi
Varför
18 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Mission: Vi bidrar till bättre
boende och boendeekonomi
SBAB är ett syftesdrivet företag. Vår mission berättar varr vi
finns och vad vi bidrar med. Vår mission gör oss stolta och enga-
gerade. Den är anledningen till varför vi varje dag är motiverade
att gå till jobbet med energi att göra bra saker för våra kunder, för
SBAB och för samhället. Med ordet ”bättre” i vår mission tar vi
ställning och tydligr att vi driver vår verksamhet ansvarsfullt
och hållbart och att vår roll i samhällsekonomin är viktig. Allt vi
gör ska rymmas inom vår mission – den styr vårt agerande som
kommer ta oss mot vår vision.
Vision: Att erbjuda
Sveriges bästa bolån
Vår vision är vårt slutmål och det vi vill erbjuda våra kunder.
Visionen sporrar oss till att hela tiden bli bättre. SBAB:s fokus
och huvudsakliga produkt är bolån. Med bolån menar vi med vår
vision - bolån till privatpersoner samt bostadsfinansiering till
bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag. Att erbjuda
Sveriges bästa bolån ställer stora krav på nynkande och
omtanke. När vi har nått våra mål inom ramen för våra tre målom-
råden Ansvar och transparens, Attraktiv arbetsplats och Sunda
finanser, då har vi nått vår vision att erbjuda Sveriges bästa
bolån.
Varför
Vart
Ansvar och
transparens
Attraktiv
arbetsplats
Sunda
finanser
Läs mer på
sidan 30.
Läs mer på
sidan 48.
Läs mer på
sidan 60.
Vår hållbara styrmodell
19SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Aärsidé
Vår aärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån
och sparande samt andra tjänster för bättre boende och boen-
deekonomi till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fast-
ighetsbolag i Sverige. Nytänkande betyder att vi kontinuerligt
utvecklar och förbättrar vårt kunderbjudande. Omtanke betyder
att vi alltid med ansvar och transparens jobbar på långsiktiga
relationer och sätter kunden först, oavsett situation. Lån är
bolån, bostadsfinansiering och privatlån. Sparande är inlånings-
tjänster. Vår utlåning till privatpersoner, bostadsrättsföreningar
och fastighetsbolag är koncentrerad till Stockholm, Göteborg
och Malmö samt andra universitets- och tillväxtorter där efter-
frågan är som starkast. Boende och boendeekonomitjänster är
bland annat bostadssök, mäklarrekommendationer, bostadsvär-
dering och försäkringstjänster.
Strategier
Det händer mycket inom den digitala tjänsteutvecklingen inom
bank- och finanssektorn. Nya aktörer driver på utvecklingen och
nya regleringar ritar om spelplanen. Att endast erbjuda en jäm-
förbar banktjänst är inte en vinnande strategi för framtiden. Ett
ekosystem är en helhet med tjänster som hjälper till att lösa kun-
dernas problem och tillgodose kundernas behov. Tjänster inom
boende och boendeekonomi är SBAB:s ekosystem. Att vara väl-
digt bra i sin nisch, i sitt ekosystem, att driva utvecklingen just
där med tjänster som kunden älskar, använder och värdesätter
menar vi är ett framgångsrecept för framtiden. Vi har ett antal
verksamhetsstrategier som syftar till att åskådliggöra vägen mot
att erbjuda Sveriges bästa bolån och tydliggöra vår position inom
ekosystemet. Det handlar bland annat om strategier för kunder-
bjudande och distribution inom respektive aärsområde samt
strategier för IT, data science, innovation, risk, finansiering och
HR.
Va – Nytänkare me fokus p boendet
Vår hållbara styrmodell
Regelverk
God riskhantering, regelefterlevnad samt intern styrning och
kontroll är grundförutsättningar och självklarheter för en värde-
ringsdriven bank som SBAB. Det möjliggör också ett högt tempo
i verksamheten. Regleringen av bank- och finanssektorn har ökat
kraftigt under de senaste åren och SBAB arbetar löpande med
att säkerställa att vi förhåller oss till gällande regelverk. Som en
del i vårt arbete för god regelefterlevnad har vi interna regler i
form av styrande dokument. Vi värnar om en företagskultur där
varje medarbetare förntas ta ansvar hela vägen, agera etiskt
och följa externa och interna regelverk.
FN:s global hållbarhetsmål
ringslivet och SBAB har en viktig roll i att bidra till att
uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Vi har identifierat
och valt ut fyra för oss prioriterade mål. De utgör en
integrerad del av vår verksamhet och vägleder oss till
att fatta ännu fler ansvarsfulla och långsiktigt hållbara
beslut.
Läs mer på sidan 22.
SBAB ÅRSREDOVISNING 202120
SBAB är ett värderingsdrivet företag
För att lyckas på en konkurrensutsatt marknad som förändras
allt snabbare krävs ett värderingsdrivet arbetssätt. Vårt värde-
ringsdrivna arbetssätt handlar om inkluderande ledarskap och
självdrivande medarbetare där alla fattar kloka beslut i vardagen.
Det skapar det tempo som behövs för att SBAB ska vara konkur-
renskraftigt. Arbetssättet bygger på tydlighet, transparens och
tillit. Det möjliggör beslutsamhet, mod, nytänkande, vardags-
innovation och kontinuerligt lärande. Resultatet blir nöjda kun-
der, tillväxt, lönsamhet och långsiktig konkurrenskraft. Vi arbe-
tar aktivt med att utveckla vårt värderingsdrivna arbetssätt,
med den självdrivna medarbetaren och det inkluderande ledar-
Hur – Värderingsdrivet arbetssätt
Vår hållbara styrmodell
skapet i centrum. Vårt värderingsdrivna arbetssätt är vårt spel-
system och handlar om att alltid arbeta utifrån våra värderingar
som styrmedel. Precis som ett lag tränar vi, pratar, diskuterar
och ger feedback för att bli bättre. Det handlar om att hela tiden
möjligra för alla att ta egna initiativ och fatta kloka beslut. Det
värderingsdrivna arbetssättet ställer stora krav på modiga ledare
med ett helhetsperspektiv. Ledaren agerar förebild, är tydlig
med förväntningar och visar tillit genom att avstå från att detalj-
styra och delegera lösningar - så byggs det gemensamma enga-
gemang som krävs för att alla ska vara självdrivande.
Läs mer på sidan 50.
Vår värderingar
Våra fyra värderingar med förklarande innebärandepunkter är vår gemensamma attityd,
vårt spelsystem och grunden i vår företagskultur.
Vi är stolta pros
Jag är aärsmässig och levererar.
Vi tar alla ansvar för kunden.
Vi jobbar på långa relationer.
Jag utvecklar ständigt min
kompetens.
Vi älskar att göra aärer.
Vi jobbar smart med fart
Jag agerar direkt och tar frågan.
Vi prövar och lär oss.
Jag krånglar inte till det.
Jag vågar utmana och tänka nytt.
Vi samarbetar och kalibrerar.
Vi tar ansvar – hela vägen
Jag tänker steget före.
Vi tar beslut där frågan kan lösas.
Jag är rädd om pengar.
Vi agerar hållbart.
Jag gör skillnad och ser till
helheten.
Vi lyckas tillsammans
Vi gör mål och firar framgångar.
Jag är rak och tydlig.
Min kunskap är allas.
Jag är prestigelös och bryr mig.
Vi inkluderar och utvecklas av
varandras olikheter.
21SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Globala hållbarhetsmål
Fokus på delmål:
8.1 Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i
enlighet med nationella förhållanden och i
synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 pro-
cent per år i de minst utvecklade länderna.
8.5 Senast 2030 uppnå full och produktiv
sysselsättning med anständiga arbetsvillkor
för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar
och personer med funktionsnedsättning,
samt lika lön för likvärdigt arbete.
8.10 Stärka de inhemska finansinstitutens
kapacitet att främja och utöka tillgången till
bank- och försäkringstjänster samt finan-
siella tjänster för alla.
Vad innebär målet för SBAB?
Genom vår verksamhet vill vi bidra till tillväxt och
arbetstillfällen i Sverige. Vi vill säkerställa att
internationella riktlinjer och principer efterlevs
samt främja inkluderande och jämlika arbetsplat-
ser som präglas av mångfald. Vi vill arbeta till-
sammans med våra kunder och leverantörer för att
säkerställa godtagbara och rättvisa arbetsvillkor,
med aktiva ställningstaganden mot svarta löner,
mutor och korruption. Det handlar också om att
öka vår tillgänglighet – vi vill att SBAB:s tjänster
ska vara inkluderande och tillgängliga för alla
människor i Sverige.
Några exempel på hur vi bidrar till mål 8:
Arbetstillfällen som bidrar till att stärka
Sveriges BNP.
Etiska och arbetsrättsliga krav på våra
leverantörer.
Aktivt arbete för mer inkluderande arbetsplatser
genom ökad respekt och jämlikhet, bland annat
med verktyget Respekttrappan.se.
Proaktivt arbete för att förhindra osakliga löne-
skillnader och lönediskriminering.
Sprider och ökar kunskapen om frågor som rör
boende och boendeekonomi för att stärka
konsumenternas ställning på marknaden.
Arbetar för att säkerslla tillgänglighet till vårt
kunderbjudande för personer med funktions-
variationer.
De global
hållbarhetsmålen
vägleder oss
Med FN:s globala mål för hållbar utveckling och Agenda 2030 har världens ledare
förbundit sig att uppnå tre saker till år 2030: avskaa extrem fattigdom, minska
ojämlikheter och orättvisor i världen samt lösa klimatkrisen. SBAB:s roll och ansvar
för att bidra till att målen uppnås utgår från vår mission: vi bidrar till bättre boende
och boendeekonomi.
Vår mission driver oss framåt, varje dag. Som stor aktör på den
svenska bostadsmarknaden kan SBAB göra så mycket mer än att
bara låna ut pengar. Genom att lyfta blicken och samverka med
andra aktörer på bostadsmarknaden kan vi bidra till att göra den
mer hållbar, både från ett socialt och ett miljömässigt perspek-
tiv. För att säkerställa att hela kraften i SBAB:s verksamhet
används för att bidra till bättre boende och boendeekonomi prio-
riterar vi fyra av FN:s 17 mål inom ramen för Agenda 2030, vilka vi
bedömer som särskilt påverkbara och relevanta för SBAB. De pri-
oriterade målen är en integrerad del av vår hållbara styrmodell.
De vägleder oss till att fatta ännu fler ansvarsfulla och långsiktigt
aärsmässiga och hållbara beslut, och utgör en viktig referens-
punkt för prioriteringar i verksamheten. Vi har naturligtvis också
ett ansvar att bidra till att de övriga 13 målen uppnås.
Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt,
full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.
22 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Globala hållbarhetsmål
FN:s principer för ansvarsfull
bankverksamhet
För att växla upp vårt bidrag till en hållbar
utveckling har SBAB sedan 2020 skrivit
under FN:s principer för ansvarsfull bank-
verksamhet. Principerna sätter ramarna
för ett hållbart banksystem som driver
den globala ekonomin i en hållbar riktning.
För oss innebär det att vi tydligr ambi-
tionen att tillsammans med andra banker
arbeta ännu mer kraftfullt mot målen i
Parisavtalet och FN:s hållbarhetsmål.
Läs vår hela rapportering ”FN:s principer för
ansvarsfull bankverksamhet” på sidan 201.
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Städer och bosättningar ska vara inklu-
derande, säkra, motståndskraftiga och
hållbara.
Fokus på delmålen:
11.1 Senast 2030 säkerslla tillgång för alla till
fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga
bostäder och grundläggande tjänster samt
rusta upp slumområden.
11.3 Verka för en inkluderande och hållbar urba-
nisering samt förbättra kapaciteten för del-
tagandebaserad, integrerad och hållbar pla-
nering och förvaltning av bosättningar i alla
länder.
Vad innebär målet för SBAB?
Genom att addera ytterligare hållbarhetskriterier i
våra kreditprocesser bidrar vi på olika sätt till att
skapa mer hållbara och inkluderande städer och
samhällen. Vi för återkommande dialoger om håll-
barhetsrelaterade frågor med våra kunder och
erbjuder för detta ändamål anpassade produkter
och tjänster. Andra viktiga delar handlar om att
verka för sund konkurrens på marknaden, att mot-
verka illegal arbetskraft på byggarbetsplatser
samt att främja byggandet av säkra bosder. Vi
vill därtill, genom samverkan och samarbete, verka
för att alla människor i Sverige ska ha en egen
bostad.
Några exempel på hur vi bidrar till mål 11:
Samarbetar med partners för att minska utan-
förskap på bostadsmarknaden.
Driver branschsamarbete för att motverka och
minska skattefusket i byggbranschen samt
säkerställa godtagbara och rättvisa arbetsvillkor
för de som arbetar i de nyproduktioner som
SBAB är med och finansierar.
Erbjuder gröna lån och bolån för mil- och energi-
eektiviserande åtgärder i hem och i fastigheter.
Utbildar och motivera våra kunder att köpa och
investera i energieektiviserande åtgärder.
Mål 12: Hållbar konsumtion
och produktion
Fmja hållbara konsumtions- och pro-
duktionsmönster.
Fokus på delmålet:
12.8 Säkerställa att människor överallt har den
information och medvetenhet som behövs
för en hållbar utveckling och livsstilar i har-
moni med naturen.
Vad innebär målet för SBAB?
Vi vill göra bostads- och bolånemarknaden mer
transparent och inkluderande. För att våra kunder
ska kunna fatta objektiva och kloka beslut krävs
kunskap kring olika typer av frågeställningar inom
boende och boendeekonomi. Därför vill vi verka
för att sprida och öka kunskapen inom området.
Det vill vi göra på ett så lättillgängligt och enkelt
sätt som möjligt.
Några exempel på hur vi bidrar till mål 12:
Bidrar med kunskap och utbildning till våra kun-
der och allnheten för att alla ska kunna fatta
kloka beslut inom boende och beondeekonomi.
Erbjuder hjälpmedel, tjänster och information
som hjälper och informerar konsumenter kring
boende och boendeekonomi.
Mål 13: Bekämpa klimatförändringen
Vidta omedelbara åtgärder för att
bekämpa klimatförändringarna och dess
konsekvenser.
Alla delmål är viktiga för vår verksamhet
Vad innebär målet för SBAB?
Genom vår verksamhet har vi stora möjligheter att
påverka våra kunder och marknaden med krav, sti-
mulanser och dialog i syfte att bekämpa klimatför-
ändringarna. Vi vill främja hållbara samhällen med
energivänliga och klimatsmarta bostäder och fast-
igheter, till exempel genom gröna lån. Genom att
koppla ihop vår finansiering med vår utlåning vill vi
erbjuda investerare möjlighet att vara med och
påverka. Vi vill även minska vårt eget klimatav-
tryck från vår verksamhet.
Några exempel på hur vi bidrar till mål 13:
Erbjuder gröna lån och bolån för mil- och ener-
gieektiviserande åtgärder i hem och fastigheter.
Erbjuder gröna obligationer för finansiering till
kapitalmarknaden.
Jobbar strukturerat för att minska koldioxidut-
släppen från vår egen verksamhet.
Har hållbarhetskriterier i kreditprocessen för
fastighetslån som en del av helhetsbedöm-
ningen.
Erbjuder konsultation till fastighetsbolag och
bostadsrättsföreningar i hur bostadsfastigheter
kan bli mer energieektiva.
23SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
SBAB:s målområden
Mål och
utfall
2021
Vi skiljer inte på aärsmål och hållbarhetsmål -
grunden för all verksamhet måste vara hållbar.
24 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
SBAB:s målområden
25SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
SBAB:s målområden
Vi har tre hållbara målområden som vi styr verksamheten mot. Genom att uppfylla
målen når vi lönsamhet både på kort och lång sikt. När vi når våra mål bidrar vi till en
hållbar samhällsutveckling och de globala hållbarhetsmålen.
Analys som grun för strategisk
riktning och prioritering
Omvärldsanalys
Intressent-
dialog
Väsentlighets-
analys
En analys av viktiga omvärldsfakto-
rer och relevanta hållbarhetsrisker,
våra tio kundpåverkande trender,
övriga trender i samhället samt reg-
lering och lagstiftning, ligger till
grund för att identifiera de områden
där SBAB har störst påverkan.
Genom omvärldsanalys
och intressentdialog får vi
en matris som tydliggör vilka
hållbarhetsaspekter vi bör
prioritera och fokusera på samt
rapportera och upplysa om.
Dialog med särskilt
viktiga intressent-
grupper som påverkar
och påverkas av SBAB:s
verksamhet. Dialogen
hjälper oss att prioritera
vårt arbete.
s.190
s.190
s.190–191
SBAB:s målområden
26 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar &
transparens
Attraktiv
arbetsplats
Sund
finanser
SBAB:s målområden
Tre mål-
områden
Med utgångspunkt i
väsentlighetsanalys har
vi fastställt tre hållbara
målområden för verk-
samheten med mål att
styra mot vår vision.
s.30
s.48
s.60
Kalibrering för
att ntegrer och
uppdater
SBAB:s målområden
För att säkerställa att vi hela tiden styr
och driver vår verksamhet hållbart i
den takt och riktning som krävs be-
ver vi kalibrera våra hållbara målom-
den och kartan för att nå dem. För att
göra det har vi gjort en hållbarhets-
analys i syfte att identifiera utma-
ningar och / eller möjligheter inom
målområdena. Analysen utgör ett vik-
tigt verktyg för styrning, uppföljning
och prioritering i den dagliga verksam-
heten. Den guidar och styr oss i att
utveckla, integrera och genomföra
hållbarhet i verksamheten. Med jämna
mellanrum genomför vi intressentdia-
loger och uppdaterar vår väsentlig-
hetsanalys för att kalibrera vår karta
för att nå våra hållbara mål.
Läs mer på sidan 190-191.
27SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Måluppfyllelse
SBAB:s vision är att erbjuda Sveriges bästa bolån. Vi förklarar vår vision med våra
tre hållbara mål områden. Respektive målområde innehåller ett antal övergripande
mål. När vi har nått de övergripande målen har vi nått vår vision.
2021
 
Ansvar &
transparens
Mål: Hållbarhetsindex, placering i
varumärkesundersökning.
Topp  :a :a :e
Vi skiljer inte på hållbarhet och aärsmässighet. Med ett hållbart perspektiv på vår aär och verksamhet blir vi kort- och långsik-
tigt konkurrenskraftiga. Vi följer upp kundernas och allmänhetens syn på SBAB:s ansvarstagande varje kvartal i en undersökning som
fokuserar på uppfattningen av SBAB som ett hållbart företag. I kvartalsmätningen ingår tolv av våra konkurrenter.
Transparens: Andel kunder som anser att SBAB har
ett erbjudande som är tydligt och enkelt att förstå.
 % n/a n/a
Vi strävar efter att vara så transparenta, enkla och tydliga som möjligt i vårt kunderbjudande och i vår kommunikation. Det gör
att våra kunder kan fatta kloka och medvetna beslut.
Nöjda kunder: Sveriges
nöjdaste kunder enligt Svenskt
Kvalitetsindex (SKI).
Bolån
Topp  :a :a :a
Nöjda kunder är en förutsättning för goda resultat och ett viktigt kvitto på våra framsteg i resan mot vår vision. Transparens,
ansvarstagande, enkelhet, tillgänglighet och god service tillsammans med digitalisering och ett hållbart kunderbjudande är
avgörande för att lyckas.
Fastighetslån
Topp  :a :a :a
Attraktiv
arbetsplats
Jämställdhet och mångfald: Jämställdhet mellan
kvinnor/män i chefspositioner (inom spannet).
–% -% -% -%
Jämställdhet och mångfald är en av vår tids viktigaste frågor. Vi vet dessutom att demografiskt diversifierade organisationer
presterar bättre. För oss är jämställdhet en viktig dimension inom mångfald och jämlikhet. Vi har som mål att minst  procent
av chefspositioner ska innehas av det underrepresenterade könet.
Medarbetarupplevelse: Andel medarbetare som
anser att SBAB allt sammantaget är en mycket bra
arbetsplats.
% % % %
En mycket positiv medarbetarupplevelse är en förutsättning för att prestera högt och därmed för att kunna nå vår vision. Vi vill
att en överväldigande majoritet av våra medarbetare ska ha en starkt positiv upplevelse av SBAB som arbetsplats.
Engagerade medarbetare: Total Trust Index i
Great Place to Works årliga medarbetar-
undersökning.
% % % %
Engagemang driver prestation. Är vi engagerade på jobbet presterar vi högt och driver utveckling och förändring. Engagerade
medarbetare påverkar varandra, utvecklar varandra och skapar tillsammans en riktigt attraktiv arbetsplats.
Sund
finanser
Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över tid.
% , % ,% ,%
God lönsamhet är ytterst ett kvitto på en väl fungerande verksamhet. Nöjda kunder som driver tillväxt tillsammans
med en underliggande kostnadseektivitet utgör förutsättningarna för långsiktig lönsamhet. Vi har som mål att uppnå
en avkastning på eget kapital som överstiger  procent över tid.
Utdelning: Ordinarie utdelning av årets vinst efter
skatt med beaktande av koncernens kapitalstruktur.
%  %  % %
En del av vår finansiering kommer från vår ägare svenska staten i form av eget kapital. För sin insats får ägaren avkastning i form
av den vinst som genereras i verksamheten. Av vinsten ska enligt ägarens utdelningsmål minst  procent av resultatet efter
skatt delas ut, med hänsyn tagen till SBAB:s kapitalstruktur.
Kapitalisering: Kärnprimärkapi-
talrelation och total kapitalrela-
tion över det av Finans inspektionen
kommunicerade regelkravet.
Kärnprimär-
kapitalrelation
,% , % ,% ,%
Att SBAB är väl kapitaliserat är viktigt eftersom det bidrar till förtroende från våra intressenter, ekonomisk stabilitet och
möjlighet att växa. Enligt våra kapitalmål ska kärnprimärkapitalrelationen och den totala kapitalrelationen under normala
förhållanden ligga , procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade regelkrav.
Total kapital-
relation
,% , % ,% ,%
5
Målområden Mål för  Resultat
SBAB:s målområden
28 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
2021
 
Ansvar &
transparens
Mål: Hållbarhetsindex, placering i
varumärkesundersökning.
Topp  :a :a :e
Vi skiljer inte på hållbarhet och aärsmässighet. Med ett hållbart perspektiv på vår aär och verksamhet blir vi kort- och långsik-
tigt konkurrenskraftiga. Vi följer upp kundernas och allmänhetens syn på SBAB:s ansvarstagande varje kvartal i en undersökning som
fokuserar på uppfattningen av SBAB som ett hållbart företag. I kvartalsmätningen ingår tolv av våra konkurrenter.
Transparens: Andel kunder som anser att SBAB har
ett erbjudande som är tydligt och enkelt att förstå.
 % n/a n/a
Vi strävar efter att vara så transparenta, enkla och tydliga som möjligt i vårt kunderbjudande och i vår kommunikation. Det gör
att våra kunder kan fatta kloka och medvetna beslut.
Nöjda kunder: Sveriges
nöjdaste kunder enligt Svenskt
Kvalitetsindex (SKI).
Bolån
Topp  :a :a :a
Nöjda kunder är en förutsättning för goda resultat och ett viktigt kvitto på våra framsteg i resan mot vår vision. Transparens,
ansvarstagande, enkelhet, tillgänglighet och god service tillsammans med digitalisering och ett hållbart kunderbjudande är
avgörande för att lyckas.
Fastighetslån
Topp  :a :a :a
Attraktiv
arbetsplats
Jämställdhet och mångfald: Jämställdhet mellan
kvinnor/män i chefspositioner (inom spannet).
–% -% -% -%
Jämställdhet och mångfald är en av vår tids viktigaste frågor. Vi vet dessutom att demografiskt diversifierade organisationer
presterar bättre. För oss är jämställdhet en viktig dimension inom mångfald och jämlikhet. Vi har som mål att minst  procent
av chefspositioner ska innehas av det underrepresenterade könet.
Medarbetarupplevelse: Andel medarbetare som
anser att SBAB allt sammantaget är en mycket bra
arbetsplats.
% % % %
En mycket positiv medarbetarupplevelse är en förutsättning för att prestera högt och därmed för att kunna nå vår vision. Vi vill
att en överväldigande majoritet av våra medarbetare ska ha en starkt positiv upplevelse av SBAB som arbetsplats.
Engagerade medarbetare: Total Trust Index i
Great Place to Works årliga medarbetar-
undersökning.
% % % %
Engagemang driver prestation. Är vi engagerade på jobbet presterar vi högt och driver utveckling och förändring. Engagerade
medarbetare påverkar varandra, utvecklar varandra och skapar tillsammans en riktigt attraktiv arbetsplats.
Sund
finanser
Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över tid.
% , % ,% ,%
God lönsamhet är ytterst ett kvitto på en väl fungerande verksamhet. Nöjda kunder som driver tillväxt tillsammans
med en underliggande kostnadseektivitet utgör förutsättningarna för långsiktig lönsamhet. Vi har som mål att uppnå
en avkastning på eget kapital som överstiger  procent över tid.
Utdelning: Ordinarie utdelning av årets vinst efter
skatt med beaktande av koncernens kapitalstruktur.
%  %  % %
En del av vår finansiering kommer från vår ägare svenska staten i form av eget kapital. För sin insats får ägaren avkastning i form
av den vinst som genereras i verksamheten. Av vinsten ska enligt ägarens utdelningsmål minst  procent av resultatet efter
skatt delas ut, med hänsyn tagen till SBAB:s kapitalstruktur.
Kapitalisering: Kärnprimärkapi-
talrelation och total kapitalrela-
tion över det av Finans inspektionen
kommunicerade regelkravet.
Kärnprimär-
kapitalrelation
,% , % ,% ,%
Att SBAB är väl kapitaliserat är viktigt eftersom det bidrar till förtroende från våra intressenter, ekonomisk stabilitet och
möjlighet att växa. Enligt våra kapitalmål ska kärnprimärkapitalrelationen och den totala kapitalrelationen under normala
förhållanden ligga , procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade regelkrav.
Total kapital-
relation
,% , % ,% ,%
5
Förklaring
Läs mer
på sidorna
-
Läs mer
på sidorna
-
Läs mer
på sidorna
-
SBAB:s målområden
29SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens  fyr delar
Vårt ansvarsfulla och transparenta erbjudande
Sund och ansvarsfull kreditgivning utgör själva grunden för vår verksam-
het. För oss innebär det att vi är transparenta, att vi är tydliga kring vill-
kor och tjänster samt att vi bedriver försäljning, marknadsföring och kre-
ditprövning på ett ansvarsfullt sätt. Vi tycker det är viktigt att sprida
information och dela med oss av vår kunskap, våra insikter och vår kom-
petens. Med tillgång till stora mängder data för vi en proaktiv dialog med
våra kunder för att öka kunskapen om och transparensen på bostads-
och kreditmarknaden.
Läs mer på sidan 32-35.
Vår verksamhet bygger på förtroende
Vi hanterar löpande stora mängder data, däribland personlig information
om våra kunder och användare. Att vi respekterar den personliga integri-
teten, agerar etiskt och verkar för en hög säkerhetsnivå i verksamheten
är avgörande för våra kunders och omvärldens förtroende för SBAB och
våra varumärken.
Läs mer på sidan 38.
Tillsammans för klimatet
ringslivet har en viktig roll i att uppnå nationella och internationella
klimat- och miljömål. SBAB finansierar hållbara boenden som leder till
lägre miljöbelastning. Vi utvecklar även tjänster som hjälper våra kunder
att agera mer hållbart i allt som rör hemmet.
Läs mer på sidorna 40-41.
Vårt engagemang skapar en mer inkluderande bostadsmarknad
Genom dialog och samverkan vill vi bidra till bättre, sundare och mer
inkluderande boendemiljöer. Vi tycker det är viktigt att vårt samhälle
och våra bostäder byggs utifrån de bästa förutsättningar och möjlighe-
ter som finns idag för en hållbar framtid.
Läs mer på sidorna 44-45.
Mer information om målomdet finns i hållbarhetsnoterna på sidan 193-195.
Sveriges nöjdaste kunder - igen
Åter igen hade SBAB Sveriges nöjdaste
kunder inom både bolån och fastighetslån
enligt SKI. För bolån fick SBAB kundnöjd-
hetsbetyget 76,1 av 100 och för fastig-
hetslån erhöll SBAB ett kundnöjdhetsbe-
tyg om 77,2 av 100. Ansvar och transpa-
rens löper som en väsentlig och röd tråd i
SKI:s undersökning.
Boappa blir en del av SBAB
Under våren 2021 köpte SBAB boende-
appen Boappa, Sveriges största kommu-
nikationsplattform för bostadsrätts-
föreningar, samfälligheter och nyproduk-
tionsprojekt. I Boappa samlas all informa-
tion och praktisk funktionalitet på ett
ställe såsom kommunikation med och
mellan medlemmar, bokningssystem för
gemensamma faciliteter som till exempel
tvättstuga och parkeringsplatser, webb-
sida samt en marknadsplats med
bostadsnära tjänster och erbjudanden.
Branschinitiativ för en sundare
byggbransch
Syftar till att motverka och minska
ekonomisk kriminalitet i byggbranschen
genom att beakta ett antal faktorer i
kreditgivningen. Initiativet planeras att
implementeras under våren 2022.
Ansvar &
transparens
Som bank och tjänsteleverantör inom boende och
boendeekonomi har SBAB en viktig roll i samhälls-
ekonomin. Vi möjliggör boende för många männ-
iskor. Med bolån så att privatpersoner kan äga sin
bostad och med finansiering av flerbostadshus för
fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. Vår
verksamhet påverkar bostadsmarknaden och med
det följer ett stort ansvar.
Bidrag till de globala hållbarhetsmålen
Höjdpunkter 2021
30 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
31SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
Vårt ansvarsfull och
transparent erbjudande
Kunder uppskattar en konkurrenskraftig, transparent och enkel
prissättning av bolån. För oss är det en självklar del i en förtroen-
defull kundrelation. Det är också en stor anledning till att fler och
fler kunder väljer SBAB för sitt bolån, vilket gör att vi växer och
tar marknadsandelar.
Vi verkar för ökad transparens på bolånemarknaden
Skillnaden mellan listräntor och genomsnittsräntor för bolån
fortsätter att vara stor hos de flesta större bolånebanker. Många
banker utgår från höga listräntor och tillämpar tillfälliga rabatter
eller individuell räntesättning med förhandling. Räntan kan dess-
utom påverkas av om bonekunderna köper andra tjänster av
banken. På SBAB strävar vi efter att vara enkla, tydliga och
transparenta i vårt erbjudande. Vi vill att våra kunder ska känna
tillit och vara trygga med SBAB som bank och långivare. Ett av
våra övergripande hållbara aärsmål handlar om precis det,
Ansvar och transparens – att vi ska ha ett erbjudande som är
tydligt och enkelt att förstå – vilket 79 procent av våra bo-
nekunder höll med om i vår senaste undersökning.
Hos oss behöver du aldrig förhandla om bolåneräntan
Hos oss behöver du aldrig förhandla om bolåneräntan eller köpa
fler tjänster för att få bra och rätt ränta på ditt bolån. Vi tycker
inte att vem du pratar med på banken, hur du är klädd eller hur
talför du är ska påverka räntan du får på ditt bolån. Vår ränte-
sättning för bolån har sin grund i aktuella listräntor för respektive
räntebindningstid, vilka publiceras på sbab.se. Kundens
specifika bolåneränta presenteras som en avvikelse mot listrän-
tan. Avvikelsen baseras på bostadens belåningsgrad, vilket är
andelen bolån i relation till marknadsvärdet på bostaden, bosta-
dens eventuella energiklass och bolånets storlek. På sbab.se kan
våra kunder själva räkna på vilken ränta de får, vilket ger en trans-
parent vägledning om vad som besmmer den enskilda låntaga-
rens bolåneränta i förhållande till listräntan. Vår transparenta
prissättningsmodell är anledningen till att skillnaden mellan list-
och genomsnittsräntor för bolån är betydligt mindre än hos de
flesta andra banker.
Vi delar generöst med oss av vår kunskap
En av de viktigaste delarna i vårt erbjudande handlar om att för-
klara, informera och dela med oss av vår kunskap. Att finnas där
r våra kunder behöver oss. Vi vill göra frågor om boende och
boendeekonomi enkla, roliga och tillgängliga. När något är roligt
blir det ofta enklare att ta till sig. Den som vet mer kan dessutom
fatta klokare beslut.
Kloka talespersoner med koll
Chefsekonom Robert Boije och boendeekonom Claudia Wör-
mann delar med sig av sina kunskaper till kunder, investerare, all-
mänheten och media. De bidrar bland annat med kommentarer,
analyser och prognoser kopplade till svensk ekonomi, räntor och
bostadsmarknad.
Me vårt ekosystem
hjälper vi vår
kunder genom hel
boenderesan
Med våra tjänster informerar, guidar och
hjälper vi våra kunder genom hela boen-
deresan i frågor rörande boende och
boendeekonomi. En av faktorerna som
kan göra skillnad i samband med
bostadsförsäljning är mäklarvalet där vi
med Hittamäklare hjälper kunden att
välja mäklare inför försäljningen. Med
Booli hjälper vi kunderna att hitta bostä-
der till salu och att värdera bosder. Med
SBAB hjälper vi till att finansiera boen-
det. Och med Boappa blir styrelsearbe-
tet både roligare och mer eektivt samti-
digt som engagemanget hos medlem-
marna ökar och skapar en fin gemenskap.
32 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
Den kunskap, kompetens, professiona-
lism och omtanke som våra medarbetare
dagligen visar våra kunder syns bland
annat i mätningar från SKI. SKI mäter
varje år kundnöjdheten inom bank- och
finansbranschen. För tredje året i rad
hade vi Sveriges nöjdaste bolånekunder
med ett kundnöjdhetsbetyg på 76,1 (76,9)
av 100, medan kundnöjdheten för bran-
schen hamnade på 72,0 (67,7). I undersök-
ningen fick vi särskilt bra resultat inom
områden som pålitlighet, enkelhet och
lojalitet. Kundnöjdhetsbetyget för fastig-
hetslån till bostadsrättsföreningar och
fastighetsbolag landade 2021 på 77,2
(78,9) av 100, i förhållande till branschens
genomsnitt om 72,5 (72,0). Våra resultat
var särskilt starka inom områden som
pålitlighet och service. Det innebar att vi
för fjärde året i rad hade Sveriges nöj-
daste kunder vad gäller fastighetslån till
bostadsrättsföreningar och fastighetsbo-
lag. SBAB hamnade högst i samtliga
underliggande kategorier: Image, Förvänt-
ningar, Produktkvalitet, Servicekvalitet
och Prisvärdhet. Uppfattningen om SBAB
är betydelsefull eftersom vårt anseende
och förtroende hos kunder och allmänhe-
ten utgör viktiga faktorer för framgång
och konkurrenskraft. Vi mäter löpande
uppfattningen och upplevelsen av SBAB,
bland annat genom ett hållbarhetsindex
som sammanfattar hur vi uppfattas inom
olika hållbarhetsområden. Hållbarhetsin-
dex mäts och följs upp varje kvartal.
Under 2021 hamnade vi på andra plats,
vilket överträar vårt om att vara topp tre
i vår bransch.
Ansvar och transparens leder till nöjd kunder
33SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
Ansvarsfull kreditgivning
Vår kreditgivning och kredittillväxt ska vara långsiktigt hållbar
för våra kunder, för SBAB och för samhället. Vi har ett ansvar att
bedöma att våra kunder klarar av att betala ränta och amortering
på sina lån. För det behöver vi ha stor kunskap och förståelse om
våra kunder och deras förutsättningar.
Så beviljar vi lån till privatpersoner
Vår kreditgivning till privatpersoner grundar sig på en kreditpröv-
ningsprocess som visar huruvida kunderna har de ekonomiska
förutsättningar som krävs för att klara av sina åtaganden. Vi
bedömer i första hand kundens återbetalningsförmåga, men
också den säkerhet som ställs för lånet.
Kreditprövningsprocessen tar sin utgångpunkt i bland annat
befintliga kreditregler, information från kreditupplysning, fastig-
hetsregister samt information som kunden själv tillhandahåller.
Krediter beviljas om det finns en god återbetalningsförmåga.
Centralt i kreditprövningsprocessen ligger den så kallade boen-
dekostnadskalkylen, vilken bygger på kundens inkomster och
kostnader för lån och hushåll. I boendekostnadskalkylen använ-
der vi olika kalkylparametrar och tar även hänsyn till om räntan
eller andra kostnader skulle öka. Om kalkylen visar ett tillräckligt
överskott beviljas normalt en kredit, förutsatt att kunden upp-
fyller övriga formella krav och kreditregler.
Vi strävar efter att ha en standardiserad, digital och snabb
kreditprövningsprocess för majoriteten av våra kunder. Vi gör
även individuella överväganden för att ytterligare möjliggöra för
kunderna att få ett bolån och för att bättre kunna återspegla
samhällsutvecklingen vad gäller till exempel inkomstformer,
anställningsformer och låntagarkonstellationer. Vi gör även indi-
viduella överväganden i i syfte att fler unga vuxna ska kunna
skaa sitt första boende.
Bolån ställs säkerhet i form av pantbrev i fastighet eller andel i
bostadsrättsförening och lånet får som högst motsvara 85 pro-
cent av bostadens värde.
Läs mer i hållbarhetsnoterna på sid 193.
Amortering och skuldkvot
På SBAB anser vi att amortering bidrar till en sund hushållseko-
nomi. Vi för en individuell dialog kring amortering med våra kun-
der i samband med ett nytt bolån. Vi applicerar amorteringsreg-
ler i linje med Finansinspektionens (FI:s) föreskrifter. Dessa reg-
ler omfattar bland annat en amorteringstakt om 2 procent per år
avseende nya bolån med över 70 procents belåningsgrad och
refter 1 procent per år ner till 50 procents belåningsgrad. Där-
till måste nya kunder som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoin-
komst amortera ytterligare 1 procent av bolånet per år. I vår kre-
ditprövning använder vi sedan tidigare en tvingande skuldkvot
om maximalt 5,5 gånger bruttoinkomsten, vilket betyder att det
inte går att låna mer än totalt 5,5 gånger sin inkomst före skatt.
Hur vi beviljar lån till företag och bostadsrättsföreningar
SBAB:s kreditprövning av företag och bostadsrättsföreningar
grundar sig framförallt på våra kunders ekonomiska situation
och framtida återbetalningsförmåga, men vi tar även hänsyn till
kvalitativa faktorer. Det gör vi för att skapa oss en helhetsbild av
företaget, koncernen eller bostadsrättsföreningen. Som säker-
het för lånet ställs främst pantbrev i fastigheterna som belånas.
Kunderna hanteras individuellt av en grupp personer bestående
av kundansvarig, analytiker, fastighetsvärderare och kredithand-
läggare. Vi träar våra kunder i individuella möten för att dela
med oss av vår kompetens, samla in nödvändig information och
för att skapa en nära och förtroendefull kundrelation.
Om en kund får svårt att betala
Vår ambition är att så tidigt som möjligt initiera en dialog om vi
upptäcker att en kund har, eller riskerar att få, problem med att
betala ränta och amortering. Kreditbevakarna inom SBAB:s obe-
ståndsgrupp har lång erfarenhet av att arbeta proaktivt för att
hjälpa och stötta kunder som har fått betalningsproblem. Vi
ansvarar för och genomför hela obeståndshanteringen internt.
Det betyder att det under hela processen är vi själva som hjälper
våra kunder, och inte någon extern obeståndshanterare.
En viktig roll  samhällsekonomin
Som bank- produkt- och tjänsteleverantör inom boende och
boendeekonomi har SBAB en viktig roll i samhällsekonomin. På
grund av pandemin erbjöd vi redan under 2020 våra bolånekun-
der amorteringslättnad i form av möjligheten att tillfälligt pausa
amorteringarna på sina bolån i enlighet med riktlinjer från FI. Den
tillfälliga amorteringspausen avslutades 31 augusti 2021 och då
hade cirka 19 000 hushåll beviljade amorteringslättnader, mot-
svarande en underliggande bolånevolym om cirka 45 mdkr.
34 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
SBAB ÅRSREDOVISNING 2021 35
Ansvar och transparens
Inblick
Året är 2007. Platsen är ett studentrum i
Uppsala. Drivkraften - frustrationen över
svårigheten att hitta bostad, inspiratio-
nen från den snabba utvecklingen på
internet, potentialen kring bostadsaä-
ren, utmana Hemnet och göra bostads-
marknaden mer öppen och transparent.
Vips hade Booli sett dagens ljus.
Den första versionen av Booli innell
endast bostadssök i Stockholm. Och det
som var unikt då var det visuella genom
att mappa ur alla bostäder på en karta
kunde användaren se var bostaden låg.
Men för att kunna växa behövde Booli dif-
ferentiera sig ännu mer mot Hemnet och
erbjuda andra tjänster.
– Redan 2008 lanserade vi slutpriser
öppet på nätet, vilket gjorde hela
bostadsmarknaden mer transparent. Det
var möjligt eftersom vi tidigt började
samla in data. Sedan dess har vi lyckats
skapa det största öppna slutprisregistret
i Sverige. Det öppnade upp och föränd-
rade bostadsmarknaden i grunden. Och vi
var först, ingen annan sajt hade det. Det
väckte väldigt stor uppmärksamhet
medialt och i mäklarbranschen. För oss
var detta en naturlig del av vår utveckling,
och en del av vår strategi: att skapa trans-
parens på bostadsmarknaden. Men det
uppskattades verkligen inte av alla till en
rjan. Idag är det en självklarhet och för-
Booli har gjort bostads-
marknaden mer transparent
utsättning för en fungerande bostads-
marknad, säger Sebastian Wickert, VD på
Booli.
Organisk tillväxt
Booli har sedan dess utvecklats i en
rasande fart. Under de 15 år som Booli har
funnits har 15 aktörer försökt konkurrera
med Hemnet. Booli är en av få som har
lyckats. Varför det?
- Vi har alltid haft väldigt duktiga
utvecklare och engagerade medarbetare
och har därr kunna växa organiskt över
tid. Tillgången till data med hög kvalitet är
den enskilt viktigaste faktorn för Boolis
framgång och något vi bygger stora delar
av strategin utifrån. Att vi år 2016 blev en
del av SBAB har srkt vår position mar-
kant och kopplingen till bostadsfinansie-
ring är avgörande. Vi har hela tiden
utvecklat vårt kunderbjudande med både
nya produkter och tjänster såsom Hitta-
mäklare och Booli Pro. Det breddar vårt
erbjudande och skapar tydlig användar-
nytta. Idag är det främst tre saker som gör
oss unika: vi samlar flest bostäder till salu,
flest slutpriser och flest statistiska
bostadsvärderingar. Alla tre är mycket
viktiga för våra användare, fortsätter
Sebastian.
Bostadsvärdering lanseras 2015
Boolis bostadsvärdering lanserades 2015
och var ytterligare ett steg till en mer
öppen och transparent bostadsmarknad.
Värderingar publiceras för de flesta små-
hus och lägenheter på Booli, även de som
inte är till salu eller har sålts. Det gör Booli
även klart störst och unika på värderings-
marknaden.
– Det är givetvis väldigt bra för säljaren
att veta vad bostaden kan vara värd, det
ger en större möjlighet att planera sin
sta bostadsaär. Vi tycker det är vik-
tigt att bostadsägare själva kan hålla koll
på bostadens värdeutveckling. Det är
även värdefullt för köpare, att enkelt få en
prisbild över bosderna i området. Vår
värderingstjänst är den största värde-
ringstjänsten och vi publicerar allt öppet
på sajten. Det har gjorts över 1 miljoner
värderingar där användarna fått möjlighet
att lägga till ytterligare parametrar.
Anledningen till att så många har gjort en
värdering tror vi beror på att värderingar
är en färskvara och det är viktigt att
kunna följa en av sina största investe-
ringar. Det går snabbt, är gratis och däref-
ter uppdaterar vi användarna via mejl hur
värdet förändras månadsvis, säger
Sebastian.
Snart till salu ett fenomen
Ett fenomen som har vuxit fram under en
tid är ”snart till salu”. Det är drivet av mäk-
larna i storstäderna, men sprider sig nu ut
i landet. Det har gynnat Booli, eftersom
söktjänsten hämtar in alla bostadsannon-
ser direkt från mäklarens hemsida eller
deras mäklarsystem.
- Det har skett en stor föryttning i
och med ”snart till salu”, som idag utgör
över hälften av utbudet. Det gör att vi har
Sveriges största samlade utbud av bostä-
der, oavsett om de är till salu, snart till
salu eller helt nyproducerade. I april 2021
var utbudet på Booli hela 110 procent
högre än på Hemnet, inkluderat bostäder
som benämns som “snart till salu”, men
exkluderat nyproduktion, fortsätter
Sebastian Wickert.
Vad är viktigast för Booli framöver?
- Enkelhet och snabbhet. Våra använ-
dares och kunders förväntningar föränd-
ras i takt med den ökande digitaliser-
ingen, och det går snabbt. Vi måste hela
tiden förbättra och vidareutveckla våra
digitala tjänster och verktyg. Genom att
fortsätta skapa relevant innehåll för
bostadsköpare och hjälpa dem att fatta
kloka beslut har vi goda förutsättningar
att träsäkert kunna integrera erbjudan-
den på nya sätt i våra produkter, säger
Sebastian.
Processen köpa och sälja förändras
Trender kommer och går, så även på
bostadsmarknaden. Processen kring köp,
försäljning och marknadsföring har för-
ändrats mycket de senaste tio åren. Vad
ser du för förändringar på sikt?
- Hur en säljer sin bostad tror jag kom-
mer att förändras. Gränsen mellan utbud
och vad som ligger på marknaden suddas
ut mer och mer. Kan vi hjälpa till att öka
transaktionshastigheten på marknaden?
Vi har inte det som övergripande mål idag,
men det skulle vara ett bra mått när vi
lyckas, avslutar Sebastian.
36 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
Första bostadssajten i Sverige som
visade slutpriser öppet på nätet. I dag
har Booli 100 procent täckning av slut-
priser för småhus från 2008 och framåt
och samlar in cirka 80 procent av slutpri-
serna från försäljningar av lägenheter.
Booli besöks av över 1,6 miljoner använ-
dare i månaden och växer hela tiden.
2011 förvärvades Hittamäklare och 2012
lanserades Booli Pro, vårt analysverktyg
för professionella aktörer på bostads-
marknaden. Två tjänster som Hemnet
saknade och gjorde Booli unikt.
Med budskapet ”Vi samlar Sveriges
största utbud ”, lokala uttag och direkta
jämförelser med konkurrenten Hemnet
lanserade Booli sin första stora reklam-
kampanj 2020.
Booli hjälper
användarna att fatta
klokare beslut på
bostadsmarknaden
37SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
Vår verksamhet bygger p förtroende
SBAB vill som bank bidra till ett välfungerande finansiellt sys-
tem. Därför riktar vi ett stort fokus på säkerhets- och regelverks-
frågor. Ett högt förtroende från kunder, medarbetare, leverantö-
rer och samhället i stort är en möjliggörare för oss att lyckas nå
vår vision att erbjuda Sveriges bästa bolån.
Så hanterar vi cyberrelaterade hot
Identitetsstölder, ransomware, överbelastningsattacker och
andra typer av cyberhot är stora aktuella samhällsproblem. Före-
tag, banker, myndigheter och lagstiftare arbetar intensivt för att
möta de förändringar och utmaningar som digitalisering och det
uppkopplade samhället innebär. SBAB arbetar dedikerat med
cybersäkerhet för att säkerställa och upprätthålla en hög cyber-
kerhetsnivå i verksamheten. Målet är att skydda våra kunder
och bankens information. Vi arbetar proaktivt för att öka risk-
och säkerhetsmedvetenheten hos våra kunder, våra medarbe-
tare samt med att löpande förbättra säkerheten i våra IT-miljöer.
Kontinuitetsplanering är en viktig del av vårt arbete för att säker-
ställa att SBAB har en robusthet och förmåga att driva kritiska
processer på en acceptabel nivå vid eventuella störningar.
Genom leverantörsstyrning och uppföljning arbetar SBAB för att
säkerställa att våra leverantörer uppfyller de säkerhetskrav som
ställs.
Vi arbetar löpande med att sprida kunskap inom SBAB och
informera våra kunder om vad de ska vara uppmärksamma på
och vilka åtgärder som de bör vidta för att skydda sig själva och
sin information. SBAB har också ett så kallat Security Incident
Response Team (SIRT), vars uppgift är att upptäcka, analysera
och åtgärda IT-säkerhetsincidenter.
Motverka finansiell brottslighet
Banksektorns roll i att motverka finansiell brottslighet är viktig.
Genom att bedriva verksamheten på ett sätt som motverkar
finansiell brottslighet som penningtvätt, finansiering av terro-
rism, bedrägerier och korruption bidrar SBAB till att skydda våra
kunder och skapa en sundare ekonomi. I SBAB finns en enhet,
Anti-Financial Crime (AFC), som har särskilt fokus på vårt arbete
i dessa frågor.
Penningtvätt och finansiering av terrorism
Varje år, och vid behov, utvärderar och uppdaterar vi vår ”All-
männa riskbedömning” där vi gör en bedömning av hur våra
tjänster kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terro-
rism samt hur stor risken är för att detta sker. Det finns en av sty-
relsen beslutad policy inom området. Vi har rutiner och riktlinjer
som har anpassats till de risker vi ser, våra kunder och de tjänster
som de nyttjar.
Regelverksutvecklingen följer vi noga liksom de mönster,
metoder och annat som är relevant för att förhindra att vi utnytt-
jas för penningtvätt och finansiering av terrorism. SBAB har obe-
roende granskningsfunktioner som övervakar och kontrollerar
att SBAB uppfyller de krav på åtgärder och rutiner som lagstift-
ningen och vi själva ställer. Alla medarbetare genomgår en
utbildning i ämnet minst en gång per år.
Korruption
Stabila och rättssäkra institutioner är fundamentala för att sam-
hällen ska fungera och för mellanmänsklig tillit. SBAB förvaltar
ett särskilt förtroende från allmänheten, vilket gör att det är
mycket viktigt för oss att motverka korruption och verka för god
sed. SBAB vidtar förebyggande åtgärder mot korruption och har
interna regler för åtgärder mot otillåten påverkan som följer
Institutet Mot Mutors kod mot korruption i näringslivet.
Uppförandekod
SBAB:s uppförandekod är beslutad av VD och ger vägledning i
hur vi ska uppträda och agera i olika situationer samt vilket
ansvar som följer av att vara anställd på SBAB. Medarbetare,
konsulter, företagsledning och styrelsemedlemmar har alla ett
ansvar att sätta sig in i och följa koden.
Uppförandekod för boåneförmedlare
Under 2021 tog SBAB tillsammans med Skandia och Landshypo-
tek Bank fram en uppförandekod som ska gälla för alla bolåne-
förmedlare som bankerna samarbetar med. Uppförandekoden
säkerställer med sina krav en enhetlighet i förmedlarbranschen
avseende bland annat kunskapskrav och regelefterlevnad för
förmedlarens personal, samt att ersättning i samband med bolå-
neförmedling följer de ersättningsregler för personal som gäller
för banker vid kreditgivning i form av endast fast ersättning.
Leverantörskod
SBAB:s leverantörskod är bilagd till samtliga av våra leverantörs-
avtal. Den redogör för SBAB:s syn och förväntningar på våra
leverantörers hållbarhetsarbete samt efterlevnad av internatio-
nella riktlinjer och principer. Under året uppdaterade vi leveran-
törskoden med bland annat högre krav när det gäller arbetsrätts-
liga villkor.
Koden finns publicerad på sbab.se.
Visselblåsarfunktion
SBAB har en extern visselblåsarfunktion där medarbetare har
möjlighet att anmäla allvarliga oegentligheter som har begåtts av
någon i bankens ledning eller av annan nyckelperson inom SBAB.
En anmälan som uppfyller båda dessa kriterier utgör en kvalifice-
rad anmälan (visselblåsning). Anmälan kan lämnas anonymt.
Instruktioner om tjänsten finns tillgängliga för alla medarbetare
på SBAB:s intranät Helikoptern. Under 2021 har ingen kvalifice-
rad visselblåsning inkommit.
Läs mer på sidorna 193-194.
38 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
Va har ditt
bolån me
klimatet att
gör?
Klimatet och dess förändringar påverkar allt. Pre-
cis allt. Även våra boenden. I Sveriges finns det
olika typer av klimatrelaterade risker som påverkar
våra boenden. Att havsnivån över tid höjs. Att ris-
ken för extremväder och översvämningar ökar. Och
att ökade vattenflöden, torka och mindre växtlig-
het leder till ökad risk för ras och skred. Alla dessa
risker påverkar såklart ens tankar om var en vill bo.
Den där sjötomten kanske skapar en viss oro vilket
påverkar dess attraktionskraft. Och marknadsvär-
det på bostäder i översvämningskänsliga områden
kanske även kan påverkas negativt. Det kan bli
knepigare att äga, försäkra och sälja. Och kanske
belåna. Så nog har bolån med klimatrisker att göra.
39SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
Tillsammans för klimatet
Bostäder sr för en stor del av den totala energiförbrukningen i
Sverige och många bostäder lever inte upp till rådande energiför-
brukningskrav. Genom vår finansiering och kreditgivning kan vi
påverka bostadsmarknaden med krav, villkor och dialog i syfte
att minska energiförbrukningen och klimatavtrycket. Tillsam-
mans med våra kollegor, kunder och andra intressenter jobbar vi
för att bidra till en positiv utveckling för vårt klimat.
Vårt klimatavtryck räknas – hela vägen
Vi är en digital bank. Vi har inga bankkontor utan nås i huvudsak
via digitala kanaler och telefon. På så sätt undviker vi onödiga
transporter och drift av en mängd kontor runt om i landet. Vår
direkta miljöpåverkan är därför förhållandevis liten men vi arbe-
tar systematiskt med att minska vår klimatpåverkan genom hela
verksamheten. Det vi inte kan minska klimatkompenserar vi för.
Vi har sedan 2006 mätt våra utsläpp och gjort ett klimatbokslut
som vi årligen redovisar och ständigt utvecklar. Under 2021
beslutade vi om att sätta vårt reduktionsmål att minska våra
egna utsläpp med 15 procenttill 2025. Utöver vårt egna arbete
med att minska vår direkta klimatpåverkan började vi under 2021
även mäta koldioxidutsläppen för vår egen portfölj, alltså våra
kunders och vår indirekta klimatpåverkan. Det är genom att
stötta våra kunder i deras klimatomställning som vi kan göra
störst skillnad. Genom att mäta hur mycket utsläpp vår portfölj
orsakar kan vi aktivt arbeta för att minska den. Vi har säkerställt
att metoden vi använder för att mäta våra utsläpp överensstäm-
mer med ”Partnership for Carbon Accounting Financials”
(PCAF). Det är en global standard för branschens redovisning
och rapportering av koldioxidutsläpp kopplat till lån och investe-
ringar. Det möjliggör att vi tar ett steg närmare att sätta ett
forskningsbaserat reduktionsmål som är i linje med Parisavtalet.
Läs mer på sidorna 194-195.
Vi motiverar våra kunder till att göra klimatsmarta val
Det ska kännas bra att vara klimatsmart – inte bara för samvetet,
utan också i plånboken. Sedan 2018 ger vi automatiskt grönt
bolån till kunder som bor i villa eller lägenhet i flerbostadshus
med giltig energideklaration motsvarande energiklass A, B eller
C, det vill säga i linje med eller över energikraven för nya byggna-
Kolidioxidutsläpp
från vår portfölj
Bostadsrätt: 15%
Flerbostadshus: 40%
Fritidshus: 3%
Villor: 42%
Beräkningen inkluderar data om energiprestanda (energiförbrukning kvm/år)
(A), Atemp, (area för respektive våningsplan, vindsplan och källarplan som
värms till mer än 10 °C, kvm) (B), GHG utsläppsfaktor (C) och SBAB:s andel av
finansieringen (loan to value ratio) (D) och är baserat på PCAFs metod
(A*B*C*D). Datat är inhämtad från boverket och energimyndigheten.
s mer på sidorna 194-195.
Totala utsläpp co2
209 790 ton
40 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
der i Sverige. Ju bättre energiklass, desto större ränteavdrag på
bolåneräntan. Det gröna bolånet ser vi som ett incitament för
våra kunder att satsa mer på energieektiva bostäder. Vid
utgången av 2021 hade 15 663 hushåll ett grönt bolån hos SBAB,
motsvarande en bolånevolym om 37,2 mdr. Totalt inner det att
de gröna bolånen sr för cirka 11,1 procent av SBAB:s totala
bolånestock. Vi erbjuder även grönt investeringslån till företag
och bostadsrättsföreningar. Det är ett lån till extra förmånlig
ränta för kunder som gör energieektiviseringar i sina fastighe-
ter. Det kan till exempel handla om att byta ut fönster eller att
investera i en ny fossilfri värmekälla. Vid årets utgång hade 54
företags- och bostadsrättsföreningskunder ett grönt investe-
ringslån hos SBAB, motsvarande en kreditvolym om 155,4 mnkr
(361). Vi har dessutom slutit ett grönt kretslopp där våra gröna
bo- och investeringslån finansieras med öronmärkta gröna obli-
gationer.
Läs mer på sidan 65.
Vi hjälper våra kunder att leva mer hållbart
Förutom grön utlåning utvecklar vi samarbeten och tjänster i
syfte att hjälpa våra kunder att minska energiförbrukningen och
leva mer hållbart. Som första bank i Sverige lanserade vi under
året förmedling av elavtal tillsammans med elbolagsutmanaren
Tibber. Tnsten innebär att kunder hos SBAB erbjuds el direkt
från producenten utan kostnadspåslag och endast från förnyel-
sebara energikällor. Tibbers mål är att hjälpa sina kunder att
nka elförbrukningen, vilket ligger i linje med SBAB:s ambition
att främja hållbara samllen med energivänliga och klimats-
marta bostäder. Utöver samarbetet med Tibber har vi under året
inlett dialog med andra aktörer för att hjälpa våra kunder att bli
än mer klimatsmarta.
41SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
Inblick
I slutet av 2020 lanserade SBAB Smart
lånelöfte, som kunden själv kan uppda-
tera och anpassa efter bostäder en är
intresserad av. Tjänsten är samman-
kopplad med Booli och ger förslag på
bostäder som passar utifrån lånelöftet
samt visar vad slutpriserna brukar
landa på i sökområdet. Smart lånelöfte
gör boenderesan lättare och tryggare
för kunderna och innebär samtidigt
stora eektiviseringsvinster i SBAB:s
processer.
För den som letar ny bostad finns det
nga saker att hålla koll på. Efter att ha
hittat en lämplig bostad och ansökt om
lånelöfte så händer det ibland att någon
annan vinner budgivningen och en måste
ge sig ut på jakt igen efter objekt som ryms
inom budgeten. Det kan också hända saker
på vägen som gör att en har möjlighet att
låna mer eller mindre i slutändan.
Det är vanligt att banker vill att kunden
kontaktar dem för att uppdatera låne-
löftet när förutsättningarna har ändrats.
Med smart lånelöfte från SBAB är det
istället möjligt för kunden att själv gå in
och uppdatera exempelvis förändrad kon-
tant-insats, om en hittat ett boende med
högre eller lägre månadsavgift samt om en
vill ändra kommun en letar bostad i. Alla
Smart lånelöfte
underttar boenderesan
dessa delar kan påverka storleken på låne-
löftet, vilket uppdateras automatiskt. Kri-
stoer Avci Nåmark, Produktägare på
SBAB, har drivit arbetet med att utveckla
Smart lånelöfte och berättar om logiken
bakom:
- Med Smart lånelöfte underlättar vi
något som tidigare har varit krångligt för
kunderna samtidigt som vi eektiviserar
våra egna processer. När en letar efter
lägenhet eller hus är det vanligt att det
finns flera objekt som är intressanta och
rför tyckte vi det fanns ett behov att
skapa en flexibel tjänst som gör att kun-
den kan se hur olika objekt passar in i deras
lånelöfte. Utgångspunkten i utvecklingen
var att hitta ett sätt som innebär att kun-
den får större frihet och kan an-vända sig
av sitt lånelöfte inför varje enskild budgiv-
ning. Genom att digitalisera den här pro-
cessen har många nya möjligheter öppnat
upp sig, som att kunden själv kan uppda-
tera lånelöftet med nya förutsättningar
utan att ringa in till en handläggare. Detta
sparar mycket tid för kunden samtidigt
som vi kan hjälpa fler att fatta kloka beslut
på bostadsmarknaden. Genom Booli har vi
dessutom kunnat koppla på en funktiona-
litet som gör att vi kan synliggöra alla
objekt på marknaden som ryms inom låne-
löftet, säger Kristoer.
Produktrekommendationer
Produktrekommendationer är något som
är vanligt inom de flesta branscher idag.
Spotify tar fram förslag på musik baserat
på vad du lyssnat på tidigare och när en
köper saker på nätet är det vanligt att få
rekommendationer enligt modellen
”många som har köpt produkt X har också
köpt produkt Y. På liknande sätt får kun-
derna som använder Smart lånelöfte tips
på bostäder till salu och kommande för-
säljningar som ryms inom deras lånelöfte
Dessutom möjliggör vi för kund att räkna
på vad olika bud kommer innera i
nadskostnad vilket gör det lättare att
skaa sig en upppfattning om vilken nivå
en bör lägga sig på vid budgivningen.
- Vi vet att många upplever mycket
stress i samband med att de letar boende.
Smart lånelöfte är en del i SBAB:s ambi-
tion att minska stressen och göra boen-
deresan lättare och tryggare för alla.
Reaktionerna hittills har varit mycket
positiva och vi ser att det är många som
använder verktyget. Det innebär också
att det är färre personer som ringer in till
oss för att få hjälp med lånelöfte, vilket
gör att våra rådgivare får tid över som kan
användas för mer komplexa frågor, fort-
sätter Kristoer.
Eektiviseringsvinster
Den funktionalitet som finns i Smart låne-
löfte idag har redan inneburit stora eek-
tiviseringsvinster men det är egentligen
bara början. Kristoer berättar om fram-
tidsplanerna:
- Vi tittar på möjligheten att utveckla
nga olika funktionaliteter framöver. En
dan utveckling kan exempelvis vara att
koppla Smart lånelöfte till låneansökan.
På så sätt skulle det bli möjligt för kunden
att själv gå vidare och omvandla sitt låne-
löfte till en bolåneansökan via webben
efter att ha vunnit budgivningen. Mycket
av den information som behövs i en låne-
ansökan finns redan i det Smarta lånelöf-
tet och genom att erbjuda denna möjlig-
het helt digitalt kan vi skapa ännu mer
trygghet för våra kunder som direkt efter
vunnen budgivning kan gå vidare med sin
ansökan om bolån utan att behöva ringa
till oss, avslutar Kristoer.
42 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
Smart lånelöfte
gör boenderesan
både lättare och
tryggare.
43SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
Vårt engagemang skapar en mer
nkluderande bostadsmarkna
På SBAB vill vi att alla ska kunna bo i bostäder som en har råd
med, att alla ska kunna fatta kloka beslut för en trygg boende-
ekonomi och ha möjlighet att bo hållbart. Både idag och i framti-
den. Som kreditgivare är vi med och påverkar vad som byggs och
hur det byggs. Genom dialog och samverkan vill vi bidra till
bättre, sundare och mer inkluderande boendemiljöer.
Stort behov av nya bostäder
Den årliga byggtakten av nya bostäder förväntas framöver ligga
över befolkningsutvecklingen. Utifn nuvarande prognos över
byggtakten och befolkningstillväxten kan bostadsbristen vara
borta till runt 2027. SBAB:s mål är att fortsätta öka vår finansie-
ring av nybyggnation eftersom vi vill bidra till att minska det
strukturella underskottet på bostäder i Sverige. Nybyggda fast-
igheter är i regel dessutom mer energieektiva än det äldre fast-
ighetsbeståndet. Under 2021 finansierade SBAB 5 712 nybyggda
bosder (3 678).
… som människor har råd med
Det finns således ett stort behov av nya bostäder men det är vik-
tigt att skilja på behov och efterfrågan. Efterfrågan kan skilja sig
från behovet eftersom den bestäms av flera olika faktorer som
hyran eller priset på en bostad, hushållens inkomster och olika
kreditregler som amorteringskrav och bolånetak. Höga priser i
kombination med bolånetak och amorteringskrav stänger ute
många hushåll från bostadsmarknaden, trots att räntekostna-
derna som andel av hushållens inkomster är historiskt låga. I
nga kommuner är det också flera års kö till hyresrätter till följd
av hyressättningssystemet och fördelning efter kötid. Många
tvingas därför hoppa runt bland dyra andrahandskontrakt. För-
utom politiska åtgärder krävs samverkan mellan både bostadsfi-
nansiärer och byggbranschen för att kunna minska dessa pro-
blem. Här vill SBAB ha en aktiv roll.
Samarbeten för nya boendeformer
Regelverken som har skapats för att bromsa skuldsättningen
bland de svenska hushållen och dämpa prisutvecklingen på
bosder har bidragit till att många människor fått mer begrän-
sade möjligheter att skaa sig en bostad. Nya boende- och upp-
låtelseformer har uppstått och SBAB diskuterar med kunder och
partners om potentiella samarbeten kring nya boendeformer och
nya sätt att bygga bostäder. HSB Dela och Riksbyggen hyrköp är
exempel på boendeformer som vänder sig till unga vuxna. Det
innebär att kunden köper halva lägenheten och samäger reste-
rande del tillsammans med bostadsutvecklaren. Efter fem år har
kunden möjlighet att köpa ut den kvarstående delen.
SBAB ÅRSREDOVISNING 202144
Ansvar och transparens
Vi samarbetar också med BoKlok, ett boendekoncept framtaget
av Skanska och IKEA, som utvecklar och bygger hållbara bos-
der som fler kan ha råd med. Ytterligare ett samarbete kring f-
gan om nya boendeformer genomförs sedan många år med
Stockholms Stadsmission. Under året genomförde vi tillsam-
mans en förstudie i form av djupintervjuer och skrivbordsstudier
i syfte att bättre förstå problematiken bakom den ökande hem-
lösheten. Vi diskuterade också lösningar inom ramen för befint-
lig bostadspolitik. Förstudien har bidragit till Bostad 2030, ett
program som Stockholms Stadsmission driver med fokus på att
fram bostäder för människor som står långt ifrån bostads-
marknaden.
Ansvarsfull fastighetsförvaltning
En nära medborgardialog är en framgångsfaktor för fastighets-
ägare med siktet inställt på långsiktigt värdeskapande. Många
fastighetsägare gör många olika insatser för en bättre samhälls-
utveckling i bostadsområdet, exempelvis åtgärder för ökad
trygghet, ökat samhällsengagemang och valdeltagande samt för
förbättrade skolresultat. Vi samverkar gärna i olika sociala pro-
jekt tillsammans med våra kunder där vi kan bidra till bättre
boende och boendeekonomi och en mer inkluderande bostads-
marknad.
Vi lyssnar in och delar med oss av kunskap till fastighetsbolag
och bostadsrättsföreningar
SBAB deltar regelbundet på bostads- och fastighetsmässor
samt bjuder in till seminarier främst riktade till förvaltare och
styrelserepresentanter i bostadsrättsföreningar. På grund av
coronapandemin har kommunikationen utvecklats digitalt med
bland annat filmer där till exempel vår chefsekonom informerat
om konjunktur, räntor och bostadsmarknaden.
Vi coachar unga i utsatta områden
SBAB har sedan flera år tillbaka ett samarbete med fotbolls-
klubben FC Rosengård som driver arbetsmarknadsprojektet
Boost i Malmöregionen. Projektets syfte är att hjälpa långtids-
arbetslösa ungdomar att få arbete eller påbörja studier. Vi sam-
arbetar även med Changers Hub, ett nätverk för unga i Stock-
holms ytterstadsområden. Changers Hub har sedan en tid till-
baka identifierat ett behov och en vilja från sina medlemmar att
lära sig mer om privatekonomi.
Alla har rätt till bostad och social trygghet
Rätten till bostad är stadgad såväl i FN:s konvention om mänsk-
liga rättigheter som i svensk grundlag. Minst 33 000 personer
lever i hemlöshet i Sverige idag. Det är ett humanitärt och sam-
hälleligt misslyckande. Vi samarbetar sedan många år tillbaka
med Stockholms Stadsmission för att på olika sätt stödja deras
arbete med boendelösningar för människor som lever i hemlös-
het och i social utsatthet. I syfte att bidra till en bättre boende-
situation för hemlösa och socialt utsatta människor stödjer vi
även Situation Stockholm och Faktum. Deras idé är att attrahera
läsare till sina tidningar och på så sätt skapa arbete och en
inkomst för tidningarnas försäljare, vilket stödjer dem i deras väg
tillbaka till ett mer ordnat liv med eget boende.
Verk för en sun byggbransch
och mänsklig rättigheter vi
nybyggnation
Parallellt med den höga byggnadstakten i Sverige under 2010-
talet har det skett en oroväckande utveckling av hur bostäder
och infrastruktur byggs. Flera undersökningar visar att det före-
kommer undanhållande av skatter, illegal arbetskraft och
lönedumpning, samt att mänskliga rättigheter inte alltid respek-
teras i entreprersleden på byggarbetsplatser. Banker utgör en
viktig del av ekosystemet för nybyggnation och som en del av
vårt gemensamma samhällsansvar och i dialog med byggbran-
schen har Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SBAB, SEB,
Sparbankerna och Swedbank gemensamt startat ett bransch-
initiativ. Initiativet syftar till att motverka och minska risken för
ekonomisk kriminalitet i byggbranschen genom att beakta ett
antal nya typer av faktorer i kreditgivningen och därigenom ställa
högre krav mot bankens kund. Ambitionen är att skapa ökad
kontroll över vilken arbetskraft som nyttjas i alla leverantörsled.
Genom branschinitiativet vill bankerna tillsammans göra skillnad
och bidra till en mer hållbar byggbransch. Initiativet planeras att
implementeras under våren 2022.
45SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
Inblick
2021 års extremväder, och dess påver-
kan på bostäder i Sverige och interna-
tionellt, har gjort frågan om klimatris-
ker högaktuell. Vi ser att investerare
efterfrågar mer specifik information
om hur banker hanterar klimatrisker
och regelverken inom området skärps
mer och mer. Vi kan också se en tydlig
attitydförändring hos allmänheten
som kommer att påverka hur huskö-
pare agerar framöver. Det ställer krav
på alla aktörer på bostadsmarknaden.
Klimatrisker spelar en tydligare
roll för boendet
Det pågår idag en omfattande omställ-
ning där banker och finansiella aktörer har
rjat kartlägga hur klimatrisker kan
komma att påverka deras verksamheter
ekonomiskt. Omställningen drivs bland
annat av kunders efterfrågan men även
risken för strandade tillgångar.
Axel Wallin är hållbarhetschef och
ansvarig för koordinering av klimatrisker
på SBAB:
- Vi ser att frågorna blir fler och mer
konkreta om klimatriskers påverkan på vår
verksamhet från investerare. Vi välkomnar
den utvecklingen. Det hjälper oss att ta
ytterligare steg i att konkretisera vad kli-
matförändringarna kommer ha för påver-
kan på vår verksamhet och hjälper oss att
fokusera på omställning för att minska ris-
kerna och bidra till en positiv utveckling.
Idag har vi tydligare integrerat klimatrisker
i vår verksamhet och har bland annat upp-
daterat vår instruktion för riskhantering
r vi inkluderar olika scenarios vid en
temperaturhöjning. Vi rapporterar även
Attitydränd-
ring. 60 procent
kommer ta hänsyn
till klimatrisker vid
framtida husköp.
SBAB ÅRSREDOVISNING 202146
Ansvar och transparens
enligt Task Force on Climate Related
Financial Disclosures (TCFD) ramverk som
ställer krav på hur våra processer ser ut,
hur ansvaret är fördelat och konkretiserar
vad i vår portfölj som är exponerat mot kli-
matrisker. Utöver arbetet med klimatris-
ker jobbar vi med att hjälpa våra kunder
att klimatanpassa sitt boende, säger Axel.
Intresset ökar men information saknas
Få husägare i Sverige tog hänsyn till kli-
matrisker när de köpte sin nuvarande
bostad. Samtidigt uppger 60 procent att
de kommer ta hänsyn till klimatrisker vid
framtida husköp, enligt SBAB:s under-
sökning som genomfördes hösten 2021.
Däremot visar underkningen att 72
procent inte vet var de kan få tag på infor-
mation om klimatrisker.
För att kunna ta hänsyn till klimatrisker
vid husköp idag krävs det att köparen har
tillgång till information om vad klimatris-
ker är och vilka områden som är extra
riskutsatta. Det är även viktigt att förstå
vilka åtgärder som kommunerna planerar
att genomföra för att stävja de lokala kli-
matriskerna. Statens geotekniska institut
(SGI) och Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap (MSB) har tagit fram en
lista över områden som är extra utsatta
för översvämning, ras och skred men
SBAB:s undersökning visar att få villa-
ägare känner till den listan. Axel lyfter att
det kommer att krävas insatser från
nga olika håll för att möta det ökade
behovet av information kring klimatrisker.
- Oron för klimatrisker ökar bland hus-
ägare men medvetenheten och kunska-
pen är fortfarande låg. Som det ser ut
idag är det inte lätt att veta vem som bär
vilket ansvar och var en kan hitta infor-
mation. Där har kommunerna ett ansvar.
På SBAB har vi ett ansvar att vara trans-
parenta och hjälpa våra kunder, därför går
vi ut med kommunikation som hjälper
våra kunder att förstå vad klimatrisker är,
vem som bär vilket ansvar och hur en kan
göra eektiva klimatanpassningar, avslu-
tar Axel.
Innan köp:
Läs på – i besiktningsprotokoll finns inget
som tar hänsyn till klimatrisker. Därför
kan det vara bra att undersöka om områ-
det du vill flytta till ligger i ett riskområde.
MSB, SGI, men även SMHI, har karttjäns-
ter och information som visar var de
riskutsatta områdena finns.
Fga kommunen – hör med kommunen
om de planerar någon form av åtgärder
den kommande tiden som kan komma
att påverka din bostad både rent konkret
och ekonomiskt – såsom byggandet av
skydd mot stigande havsnivåer och
andra åtgärder.
Under tiden du bor:
Tänk klimatanpassning i samband med
andra åtgärder – om du ändå ska reno-
vera, eller på olika sätt göra åtgärder på
fastigheten, passa då på att göra det ur
ett klimatanpassningsperspektiv som är
relevant för din bostad. Det blir även mer
kostnadseektivt.
Satsa på enkla underhållningsåtgärder
med stor eekt – det finns många sätt
att underhålla för att minimera risken för
framtida problem.
r är bara några exempel på åtgärder
som kräver liten insats, men som har stor
positiv eekt:
Installera backventiler, för att minska
risken att få in vatten i fastigheten.
Förbättra avrinningen från huset så att
vatten inte samlas intill huset, vilket kan
orsaka vattenskador.
Bygg tak över källartrappor och andra
hålrum
Spola och underhåll dräneringsled-
ningar med jämna mellanrum.
Kontrollera att takpannor/takbeklädnad
håller helt tätt.
Plantera träd på din tomt. Tdens rot-
system skyddar tomten från att erodera
och träden suger upp stora mängder
vatten!
Inför försäljning:
Se till att vara påläst – säkerställ att du
kan svara på eventuella frågor kring om
bostaden ligger i ett klimatriskområde
och eventuella planer från kommunen
genom att läsa på i förtid.
Lyft fram genomförda klimatanpass-
ningsåtgärder – i de fall du genomfört
klimatanpassningsåtgärder, lyft fram det
i bostadsannonsen.
S kan vi klimatanpass vårt boende:
47SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ansvar och transparens
Attraktiv
arbetsplats
SBAB:s medarbetare är vår absolut viktigaste till-
gång. Motiverade, engagerade och självdrivande
medarbetare är en förutsättning för vår långsiktiga
konkurrenskraft och framgång.
Bidrag till de globala hållbarhetsmålen
För att nå vår vision behöver vi som jobbar på SBAB vara engagerade,
motiverade samt dela vår gemensamma attityd och våra värderingar. Vi
lägger lika mycket fokus på medarbetarupplevelsen som på kundupple-
velsen. Alla på SBAB ska kunna vara sig själva, ha balans i livet och känna
att vi bidrar och utvecklas som individer och tillsammans som lag. Vi
arbetar aktivt med att utveckla vårt värderingsdrivna arbetssätt med
den självdrivna medarbetaren och det inkluderande ledarskapet i
centrum. Det handlar om att ge alla på SBAB de förutsättningar som
behövs för att ta egna initiativ, fatta kloka beslut i vardagen, genomföra
saker och lära sig genom att pröva. När många människor tar initiativ,
fattar beslut och gör saker skapas det tempo som krävs för att bygga ett
konkurrenskraftigt företag i vår snabbt föränderliga värld. På SBAB
understryker vi värdet av medarbetare med olika erfarenheter. Hos oss
är det självklart att alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möj-
ligheter inom allt som rör arbetsplatsen. Vi vill att SBAB ska vara en jäm-
lik och inkluderande arbetsplats med hög integritet som uppmuntrar
olikheter och mångfald. Vi är övertygade om att en blandning av åsikter,
talanger och bakgrunder leder till de bästa lösningarna, berikar och stär-
ker vårt företag och därigenom vår konkurrenskraft.
Fördjupning om målområdet finns i hållbarhetsnoterna på sidorna 195-196.
En mycket bra arbetsplats
På SBAB ansåg år 2021 hela 91 procent av
oss att ”Allt sammantaget är SBAB en
mycket bra arbetsplats”. 2020 var vi 94
procent som tyckte detsamma. Under
2021 hamnade SBAB för tredje året i rad
på fjärde plats i GPTW:s ranking och
topplista över Sveriges bästa arbetsplat-
ser inom kategorin stora organisationer.
Vi är även i år en av Europas topp 50
arbetsplatser bland stora organisationer.
Ny jobbsajt - på vårt sätt helt enkelt
Under våren 2021 lanserade vi vår nya
jobbsajt med syfte att visa vad som gör
vår arbetsplats unik och hur vi skiljer oss
från andra. Jobbsajten är ett resultat av
ett omfattande arbete kring vårt arbets-
givarvarumärke som startade redan 2019.
Hälsa - balans i livet
På SBAB inner hälsa att må bra och
hitta sin egen balans i livet genom självle-
darskap. Därför utvecklade vi under 2021
en egen hälsomodell som stöttar oss i att
skapa förutsättningar för vår egen håll-
barhet. Modellen bygger på insikter och
kunskap om betydelsen av reflektion,
återhämtning samt vikten av variation
och helhetstänk vad gäller hälsa och väl-
mående.
Höjdpunkter 2021
48 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Höjdpunkter 2021
49SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Attraktiv arbetsplats
Vi är SBAB
Vi som jobbar på SBAB gör det för att vi delar vår gemensamma
attityd. Vår attityd tydligr vi med våra värderingar, vilka är
grunden i vår företagskultur. Vi vill jobba tillsammans på ett sätt
som skapar tempo genom att vi alla tar initiativ som vi också
genomför med kraft. Nytänkande och beslutsamhet krävs för att
lyckas hela vägen till mål. Hur vi arbetar tillsammans är helt avgö-
rande för att SBAB långsiktigt ska fortsätta vara ett konkurrens-
kraftigt företag. Vi är övertygade om att vårt värderingsdrivna
arbetssätt, med den självdrivna medarbetaren och det inklude-
rande ledarskapet i centrum, är receptet för framgång. Därför
letar vi alltid efter en mångfald av personer som delar vår attityd
och som med ett högt engagemang vill hitta nya vägar framåt
tillsammans med sina kollegor. Genom att utmana och utveckla
hur vi attraherar nya kollegor kan vi öka mångfalden på SBAB.
Första tiden på en ny arbetsplats är avgörande för att en medar-
betare ska känna sig välkommen och trygg i sitt val. Det är viktigt
att förstå helheten, oavsett roll. Vår introduktionsdag Boende-
och boendeekonomiresan och vårt tvådagars Boost Camp syftar
till att på ett energigivande, motiverande och inkluderande sätt
introducera nya medarbetare till SBAB:s verksamhet, företags-
kultur och värderingsdrivna arbetssätt. Under 2021 genomförde
vi 7 Boende- och boendeekonomiresandagar för totalt 168 kolle-
gor och 4 Boost Camps för totalt 75 kollegor.
Värderingsdrivet arbetssätt
SBAB är ett värderingsdrivet företag där en kalibrerar och fattar
kloka beslut i vardagen. Vi arbetar med våra värderingar som
utgångspunkt genom att hela tiden träna, diskutera och ge feed-
back utifrån dem. På SBAB är det inte företagsledningen som
med instruktioner och delegering styr hur vi når våra mål. Istället
står medarbetarna i fokus. Genom att agera förebilder bygger
våra ledare den tydlighet, tillit och det engagemang som krävs
för att medarbetarna ska kunna vara självdrivande. En självdri-
vande organisation där alla fattar kloka beslut i vardagen får ett
tempo som utklassar en traditionell hierarkisk och byråkratisk
organisation. Med hjälp av agila principer arbetar vi för att
utveckla ett arbetssätt som genomsyras av samarbete, kontinu-
erligt lärande och full transparens. Vi strävar efter att skapa
autonoma team som med hjälp av mål och ramar själva avgör vad
som ska göras för att vi ska ta oss mot uppsatta mål. Vi behöver
ha hög kompetens när det gäller att leda och leva med föränd-
ring. Vårt mål är att säkerställa att ett eektivt förändringsar-
bete är en del av våra värderingar och vår företagskultur. Med full
transparens kring vår hållbara styrmodell vill vi tydliggöra hur
allas insatser bidrar till vår vision och våra mål. På så vis möjliggör
vi för alla att förstå hur just deras arbetsuppgifter bidrar till hel-
heten och varför just de är viktiga för SBAB:s framgång.
SBAB ÅRSREDOVISNING 202150
Attraktiv arbetsplats
Vår HR-strategi
Vi arbetar långsiktigt och fokuserat med vår HR-strategi. Den omfattar sju
fokusområden: Företagskultur, Ledarskap, Respekt & Jämlikhet, Attrahera &
Rekrytera, Lärande & Utveckling, Hälsa samt Ersättning. Genom att kontinu-
erligt och målmedvetet arbeta med dessa områden uppnår vi vårt mål att
vara en av Sveriges bästa arbetsplatser.
Vår värderingsdrivare
Vi vill att alla medarbetare ska agera i en tydlig riktning
mot vår vision att erbjuda Sveriges bästa bolån. Med
utmärkelsen Värderingsdrivare vill vi uppmuntra och med
goda exempel lyfta fram de av oss som är förebilder i vårt
värderingsdrivna arbetssätt. En värderingsdrivare är en
person som lever våra värderingar på ett föredömligt sätt
– en fyr helt enkelt. Hen har genom handlingar tagit
extraordinära steg mot vår vision och skapar på så sätt
ett stort värde för oss på SBAB. Sedan de första värde-
ringsdrivarna utsågs i december 2015 har totalt 55 med-
arbetare fått utmärkelsen och en plats på vår Wall of
Fame. Under 2021 utsågs 3 medarbetare till värderings-
drivare.
Glaset symbolise-
rar tillit, att ge och
få tillit. Fylls på
genom mina hand-
lingar i vardagen,
men kan också
spillas ut.
Förebild och gott
exempel symboli-
seras av fyren som
visar vägen. Mina
handlingar över-
trumfar alltid
orden.
Helheten symboli-
seras av helikop-
tern. Jag flyger
upp och ser helhe-
ten, för att landa
och fatta kloka
beslut i vardagen.
Mod symboliseras
av dörren. Jag går
in och agerar trots
det okända och
ibland lite läskiga.
Initiativ och disci-
plin symboliseras
av stegen. Ju
högre upp jag är ju
mer får vi gjort.
Oändligt ansvar
symboliseras av
äggen. Jag förvän-
tas ta ansvar utan-
för min roll och
mitt team, d v s för
helheten.
5 x KÄRLEK - 5 x
är ett slags "Värderingsdrivare light"
r alla på SBAB kan ge uppskattande feedback till en
kollega och knyta det till hur hen lever våra värderingar
med stöd av symbolerna. Eftersom alla bidrag publiceras
på förstasidan på intranätet är de ett lättillgängligt sätt
att synliggöra goda prestationer och beteenden. 5 x
är resultatet av en förändringsuppgift från ett av våra
ledarskapsprogram. Det är ett mycket populärt sätt att
ge feedback och totalt skickades 192 5x kärlek in under
2021. Namnet är inspirerat av vår modell för feedback
"Fem gånger mer kärlek" – fem förstärkande för varje för-
bättrande.
Företagskultur
Ledarskap
Respekt & Jämlikhet
Attrahera &
Rekrytera
Hälsa
Lärande &
Utveckling
Ersättning
5 x KÄRLEK
Verktyg för att hjälp oss att arbet värderingsdrivet
– Våra symboler utgör praktiska verktyg i vardagen – de symboliserar hur vi ska agera i vårt dagliga arbete.
51SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Attraktiv arbetsplats
Inkluderande ledarskap
Vårt värderingsdrivna arbetssätt ställer höga krav på modiga
ledare med ett helhetsperspektiv. Vi arbetar med inkluderande
ledarskap som syftar till att skapa förutsättningar för alla att
vara självdrivande och fatta kloka beslut. Ledarskapet handlar
om tillit, transparens, tydlighet och mångfald. Självdrift ökar
tempot i verksamheten, ger mer vardagsinnovation och stärker
genomförandeförmågan. Alla ledare förväntas agera förebilder
och skapa tydlighet kring mål, ramar och förväntningar. Vi tränar
kontinuerligt ledare i det inkluderande ledarskapet genom flera
olika initiativ.
Var tredje vecka har vi exempelvis
Ledarpulsen som är ett digitalt möte med
syfte att samla och stötta alla ledare
genom att dela information och ventilera
aktuella frågeställningar. Kvartalsvis
genomför vi Ledarforum som är ett kom-
petensforum, en hel- eller halvdag, där
alla ledare träas för att nätverka, samt
dela kunskap och information att inspire-
ras av. Ledarforum genomfördes tre
gånger under 2021. Sedan 2015 genom-
för alla ledare på SBAB vårt Ledarskaps-
program ’Att leda värderingsdrivet’ i form
av tre tvådagars internatblock plus en avslutande examen. Några
år efter att ledaren har gått Ledarskaps-programmet blir det
dags för samma ledare att delta i vår Ledarskapsboost med syfte
att uppdatera och fylla på kunskaperna. Under 2021 har 11 per-
soner gått Ledarskaps-programmet. Ingen Ledarskapsboost
genomfördes.
Hälsa – vår egen hållbarhet
Vi vill möjliggöra för alla som jobbar hos oss att ha en bra balans i
livet. Livet innehåller många olika faser och utmaningar både på
och utanför arbetet. Vårt hälsoarbete strävar efter att stötta på
likvärdiga villkor så att det passar alla oberoende av livssituation.
På SBAB inner hälsa att må bra och hitta sin egen balans i livet
genom självledarskap. Vi tror på att förebygga ohälsa genom att
erbjuda en hälsosam arbetsmiljö, en hållbar arbetsbelastning
och ett proaktivt stöd i självledarskap för hälsa. Oavsett hur ens
liv ser ut just nu vill vi inspirera, möjliggöra och uppmuntra till att
tänka proaktivt och agera i en hållbar
och hälsosam riktning. Därför har vi
under 2021 skapat en egen hälsomodell
som stöttar oss i att skapa förut-
sättningar för vår egen hållbarhet.
Modellen bygger på insikter och kunskap
om betydelsen av reflektion, återhämt-
ning samt vikten av variation och hel-
hetstänk vad gäller hälsa och välmående.
Läs mer på sid 54.
Våra chefer är utbildade i hälsofräm-
jande ledarskap och anpassar så långt
det är möjligt arbetssituationen utifrån varje individs behov och
önskemål. Även om vi arbetar proaktivt med hälsa så vet vi att
saker händer, och därför har vi också ett stödpaket vi kallar för
Hjälp! I det ingår bland annat Vardagsstödet där alla medarbe-
tare erbjuds professionellt samtalsstöd i frågor av både privat
och arbetsrelaterad karaktär, från relationsproblem till juridik.
r erbjuds också stöd från företagshälsovård, vid missbruk och
försäkringslösningar.
Genom vår digitala hälsoportal kan medarbetare välja mellan
olika typer av friskvårdserbjudanden på alla orter där vi finns. Vi
har också en Hälsoapp där varje medarbetare på SBAB erbjuds
kunskap, inspiration och träningsmöjligheter direkt i mobilen
oavsett tidpunkt och plats. Därutöver har vi en mängd aktivite-
ter arrangerade av våra friskrdsgrupper och vår egen kultur-
förening.
Engagemang och upplevelse
Att vara en riktigt attraktiv arbetsplats över tid kräver envishet
och ett långsiktigt och stort engagemang från alla oss på SBAB.
Det innebär ett gemensamt ansvarstagande i det dagliga arbetet
där tillit, prestigelöshet, kunskapsdelning och samarbete är
avgörande för att vi ska få energi och trivas tillsammans. Vi
mäter hur långt vi har kommit i vår upplevelse av arbetsplatsen
genom vår årliga medarbetarundersökning i samarbete med
GPTW och genom kompletterande kvartalsvisa medarbetarun-
dersökningar. Dessa undersökningar genomförs i syfte att öka
förselsen för vårt engagemang och hur vi upplever SBAB uti-
från områdena tillit, stolthet och kamratskap.
På så sätt vill vi skapa underlag för analys och dialog på avdel-
nings- och teamnivå samt en tydligare förståelse för vilka aktivi-
teter som vi bör fokusera på för att förbättra och bibehålla våra
medarbetares upplevelser av SBAB. I den senaste medarbetar-
underkningen ansåg 91 procent (94) att SBAB allt sammanta-
get är en mycket bra arbetsplats. Nivån på medarbetarnas enga-
gemang, Total Trust Index, i GPTW:s årliga underkning landade
på 86 procent (87). För att förbättra upplevelsen av arbetsplat-
sen har vi också utvecklat vårt kontor i Karlstad med målsätt-
ningen att skapa Karlstads Coolaste kontor. När vi flyttade in i
lokalerna i juli 2021 var det många som vittnade om att målet var
uppnått.
Allt samman-
taget tycker 91
procent att SBAB
är en mycket bra
arbetplats.
52 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Attraktiv arbetsplats
Lärande och utveckling
Vi tror på den självdrivande medarbetarens egen kraft, förmåga
och vilja att utvecklas. Vi vet att motivation kommer inifrån och
satsar därr mycket på att skapa förutsättningar för och vilja
att lära. Lärande och utveckling är en nödvändighet för att vi ska
kunna prestera ännu bättre, för att attrahera och bella nya och
befintliga medarbetare, skapa medarbetarengagemang och vara
konkurrenskraftiga. Därför lägger vi stort fokus på att utveckla
en lärande organisation. Det handlar framförallt om att arbeta
aktivt med att skapa en kultur med goda förutsättningar för
lärande. Vår ambition är att lärandet aktivt och medvetet ska ske
i vardagen där våra värderingar ”Jag utvecklar ständigt min kom-
petens” och ”Min kunskap är allas” guidar oss. Det är i vardagen
vi bygger vår kompetens och erfarenhet. Våra utvecklingsinsat-
ser baseras på 70-20-10-modellen. Den vägleder oss att förs
eektivt lärande: 70-lärandet är det som sker genom att göra
och öva i "vardagen", 20-lärandet sker genom och tillsammans
med andra och 10-lärandet sker genom teori eller "utbildning".
Reflektion och feedback är viktigt för lärande och utveckling.
Därr utgör regelbundna retrospektiv och avstämningar i team,
mellan kollegor och mellan chef och medarbetare självklara delar
i vårt löpande arbete. Att styra mot mål är viktigt för att definiera
och tydligra riktning för vad som ska upps. Arbetet med mål
och utveckling på individuell nivå konkretiseras genom en rull-
lande årsplan som följs upp och justeras löpande.
Great Place to Work
Varje år genomför Great Place to Wor
en världsomspännande arbetsplatsstudie
som utvärderar kvaliteten på tusentals
arbetsplatser från två perspektiv: medar-
betar- och arbetsgivarperspektivet. I Sve-
rige deltar flera hundra organisationer
och de bästa har möjlighet att vinna en
kvalitetsutmärkelse. SBAB placerade sig
på fjärde plats på årets topplista över
Sveriges bästa arbetsplatser inom kate-
gorin stora organisationer. En placering
som även ledde till
att vi utsågs till 28:e
bästa arbetsplats i
Europa inom samma
kategori.
Bolånelicensiering
Enligt ett EU-direktiv, det så kallade bolå-
nedirektivet, måste personal hos aktörer
som erbjuder kreditgivning, kreditför-
medling eller rådgivning om bostadskre-
diter till konsumenter ha särskild kunskap
och kompetens. Branschorganet Swed-
Sec Licensiering AB har tagit fram ett
kunskapstest för personal som arbetar
med bolån, vilket i sin tur leder till licens
att få arbeta med bon. Vid årets slut
hade 634 medarbetare på SBAB en aktiv
bolånelicens.
53SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Attraktiv arbetsplats
Inblick
Det är viktigt att alla som jobbar på
SBAB mår bra. Hälsa för oss innebär att
må bra och hitta sin balans i livet. Men
det finns inte en lösning som passar
alla. Oavsett hur ens liv ser ut just nu vill
vi inspirera, möjliggöra och uppmuntra
till att tänka proaktivt och agera i en
hållbar och hälsosam riktning. Därför
har vi under året skapat en egen hälso-
modell som stöttar oss i att skapa för-
utsättningar för var och ens personliga
hållbarhet.
lsa är sedan 2015 ett fokusområde i
SBAB:s HR-strategi och vi arbetar proak-
tivt med hjälp av många olika hälsofräm-
jande erbjudanden och aktiviteter. I slutet
av 2020 bestämde vi oss för att ta ytterli-
gare ett kliv framåt och ställde oss frågan:
vad kan vi göra mer? Att genomföra akti-
viteter och hitta inspiration inom området
hälsa är inte svårt, men vi ville hitta något
som kan göra skillnad, på riktigt.
- Vi började med att fördjupa oss i vad
som bidrar till god hälsa och individens
hållbarhet genom att ta del av forskning
och rådfrågade experter. Det gav oss
insikter och kunskap kring betydelsen av
Vår hälsomodell skapar
förutsättningar för hållbarhet
reflektion, återhämtning samt vikten av
variation och helhetstänk, säger Karin
Sjölund, projektledare på HR och som lett
initiativet på SBAB.
SBAB har en stark och uppskattad
företagskultur som bygger på vår gemen-
samma attityd och omtänksamhet.
Genom att kombinera de nya insikterna
med styrkan i vår företagskultur och
befintliga hälsofrämjande aktiviteter ska-
pade vi en egen hälsomodell: Hälsocheck-
in, +Ladda och Hjälp! Hälsomodellen
visualiserar målet - vår hållbarhet - och
vad som tar oss dit.
- Vår Hälsocheck-in är nyutvecklad
och den är till för att uppmuntra till konti-
nuerlig reflektion. När en försr sina
återhämtningsbehov +Laddar en med det
en behöver för att må bra. Vi kan alla
hamna i lägen när det inte räcker med att
+Ladda, då har vi tillgång till extra stöd
och hjälp genom olika samarbetspart-
ners, fortsätter Karin Sjölund.
Hälsocheck-in ger tid för reflektion
Att ta sig tid till reflektion kan vara utma-
nande. Men med vår Hälsocheck-in för-
enklar vi det steget genom en karta med
åtta områden och tydliga check-in frågor.
- De åtta områdena är olika aktiviteter
som enligt forskning påverkar hälsan. Att
tänka på variation och helhet är i sig en
bra grund för sin hållbarhet. Vilka behov
en har kan variera mellan personer och
under olika perioder i livet. Vi på SBAB vill
också utmana den klassiska synen på
friskvård som ofta tenderat att endast
förknippas med fysisk träning, säger The-
rese Norborg, projektledare på HR och
som varit med och tagit fram modellen.
Reflektion gör vi utifrån frågorna: Vilka
områden har jag check på? Vad behöver
jag +Ladda? Hur +Laddar jag bäst idag?
- Beroende på mående och mottaglig-
het kan frågorna leda till en djupare insikt
eller en snabb temperaturmätning.
Check-in-frågorna kan vi även använda i
större sammanhang för att syn på
saker som vi kan göra för vår hälsa, både
gemensamt och individuellt. Kartan ger
oss också en gemensam struktur och
språk kring hälsa, fortsätter Therese.
+Ladda - med det jag behöver för
att må bra idag
+Ladda handlar om att skapa ett funge-
rande hälsofrämjande arbete utifrån ett
helhetsperspektiv, på ett sätt som passar
varje enskild medarbetare. Vad som får
var och en att må bra kan dessutom
variera från dag till dag. Reflektionen möj-
liggör också insikter kring invanda möns-
ter och beteenden som kan behöva utma-
nas. Vi vill att alla som jobbar på SBAB ska
ta hand om sig själva, och varandra, för
att må bra.
- Utifrån de åtta områdena erbjuds
aktiviteter, tips och inspiration. Våra
engagerade medlemmar i olika forum,
såsom Friskvårdsgruppen, Kulturfören-
ingen och Sveriges Bästa Arbetsplats-
grupperna, hjälper oss att +Ladda
gemensamt genom att arrangera rele-
vanta och inkluderande aktiviteter. På
vårt intranät Helikoptern har Hälsa ett
eget utrymme, här kan alla som jobbar på
SBAB lära sig mer om modellen, ta del av
en utbildning i hälsa och inspireras inom
alla områden, avslutar Karin.
Hälsocheck-in
+Ladda
Hjälp!
Vår företagskultur
Vår hållbarhet
54 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Attraktiv arbetsplats
+Ladda handlar
om att skapa ett
eektfullt hälso-
främjande arbete.
55SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Attraktiv arbetsplats
Inblick
Under våren 2021 lanserade vi vår nya
jobbsajt med syfte att visa vad som gör
vår arbetsplats unik och hur vi skiljer
oss från andra. Jobbsajten är ett resul-
tat av ett omfattande arbete kring vårt
arbetsgivarvarumärke som startade
redan 2019.
Vi har alla olika preferenser för hur en
helst tar till sig ny kunskap. Det har vi haft
som utgångspunkt på SBAB:s nya jobb-
sajt. Där kan besökarna själva välja om de
vill lära känna oss genom att se, lyssna,
läsa eller prata för att förstå vår arbets-
plats lite bättre och vilka vi är. Tillgänglig-
het och inkludering är i fokus när både
interna och externa besökare går in på
jobbsajten och tar del av och upplever vår
företagskultur och attityd.
- Arbetet med den nya jobbsajten
startade med att vi frågade våra kollegor
hur de skulle beskriva vår arbetsplats. På
så sätt försäkrade vi oss om att vi åter-
Vår ny obbsajt -
”P vårt sätt helt enkelt
speglar insidan utåt när vi berättar vad
som gör vår arbetsplats unik. Vi skapade
fokusgrupper med kollegor från olika
delar av verksamheten där alla fick dela
sin syn på vår gemensamma arbetsplats.
Och på den vägen växte vårt medarbetar-
löfte fram, säger Carina Eriksson, CHRO
på SBAB.
Attrahera nya kollegor
Medarbetarlöftet landade i fyra tydliga
huvudområden som bygger på: ”vår
ambition, ”vårt samhällsansvar”, ”vårt
medarbetarfokus” och ”vår kultur”, som
alla visualiseras och kommuniceras på
jobbsajten.
- Medarbetarlöftet ska göra det lättare
för såväl befintliga som potentiella kolle-
gor att förstå hur det är att jobba hos och
och vara en del av vår företagskultur.
Slutresultatet tydliggör vad som skiljer
oss från andra arbetsgivare och vad som
gör SBAB speciellt. Utifrån dessa insikter
tog vi fram det nya kommunikationskon-
ceptet ”på vårt sätt, helt enkelt” som i
linje med vår varumärkesprofil framhäver
vikten av att vi alltid är oss själva och att
vi går vår egen väg, avslutar Carina.
Fyra tydliga huvudområden
let med jobbsajten är att sticka ut i
bruset för att kunna attrahera nya kollegor
med stor potential. Vi vill öka kännedo-
men om SBAB som arbetsgivare genom
att visa upp en genuin bild av vilka vi är.
På sajten finns det möjlighet att
bekanta sig med några av oss som arbetar
på SBAB, möjlighet att lyssna på ett antal
olika poddavsnitt som fokuserar på SBAB
som arbetsplats och hur det är att jobba
r. Här listas såklart även alla ”Lediga
jobb” inom hela koncernen.
56 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Attraktiv arbetsplats
Va har bolån
me respekt
och ämlikhet
att gör?
Vi tycker lån ska vara likadana. Och att alla med
samma låneförutsättningar ska behandlas lika.
Hos oss ska en inte behöva förhandla om räntan.
Det ska vara schysst, enkelt, inga konstigheter.
Lika för alla. Det handlar om respekt och jämlikhet.
Däremot tycker vi att människor ska vara olika. Allt
annat vore ju väldigt tråkigt. En ska få vara som en
är. Oavsett vem en är. Oavsett vilken bakgrund en
har och vilken framtid en har framför sig. Det hand-
lar också om respekt och jämlikhet. Därför har vi
utvecklat Respekttrappan. En handlingsplan för en
jämlik och respektfull arbetsplats. Som vi använ-
der här hos oss. Den är gratis för vem som helst
och du tar del av den på respekttrappan.se.
57SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Attraktiv arbetsplats
Respekt och jämlikhet
På SBAB är det en självklarhet att alla medarbetare ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom allt som
rör arbetsplatsen. Vi vill vara en jämlik och inkluderande arbets-
plats med hög integritet som uppmuntrar
olikheter. Vi är övertygade om att en bland-
ning av åsikter, perspektiv och bakgrunder
berikar vårt företag och driver förändring,
utveckling och innovation. Med stöd av vår
HR-strategi säkerställer vi att respekt och
jämlikhet är frågor som vi kontinuerligt arbe-
tar med. I våra värderingar är inkludering
centralt. SBAB har därtill en policy som
understryker värdet av medarbetare med
olika bakgrund och erfarenheter. Ett av våra
övergripande mål handlar om jämställdhet
mellan kvinnor och män i chefspositioner.
Vid årets slut var 49 procent (43) kvinnor och 51 procent (57)
n. Området respekt och jämlikhet rymmer dock mycket mer
än könsfördelning. Det omfattar alla de mål och aktiviteter som
genomförs för att främja lika rättigheter och möjligheter på
arbetsplatsen och därmed motverka diskriminering. Det handlar
också om att respektera och bejaka olikheter och se det som den
tillgång det är. Hos oss ska alla medarbetare uppleva att de blir
sedda, uppskattade och respekterade för den de är.
På SBAB arbetar vi värderingsdrivet med våra värderingar
som styrmedel. Inkludering med respekt och jämlikhet är cen-
tralt i våra värderingar. Inkludering skapar engagemang och gör
oss attraktiva som arbetsgivare, vilket gör oss eektivare och
stärker vår aär. #metoo-uppropen under hösten 2017 visade
att respektlösa och ojämlika normer och beteenden finns över-
allt. Tillsammans med stiftelsen Make Equal
skapade vi under 2018 Respekttrappan, ett
praktiskt arbetsverktyg med flera övningar i
sju trappsteg. Respekttrappan syftar till att på
ett lustfyllt sätt skapa förutsättningar att från
olika perspektiv och på olika sätt lära oss mer,
reflektera och samtala om respekt och jämlik-
het. Respekttrappan är uppbyggd utifrån ett
förändringsperspektiv. Varje steg innehåller
olika övningar av olika karakr och behandlar
olika ämnen. Vissa övningar är individuella,
men de flesta är gruppövningar. Övningarna är
ögonöppnare, skapar tillit i gruppen och kan
leda till känslosamma starka reaktioner och diskussioner. Alla på
SBAB, inklusive våra konsulter, genomför övningarna på arbets-
tid tillsammans i sina grupper.
Under 2019 lanserade vi Respekttrappan externt på respekt-
trappan.se (både på svenska och engelska) för företag och orga-
nisationer att använda utan kostnad i arbetet för mer inklude-
rande arbetsplatser. Antalet användare av Respekttrappan.se
växer stadigt. Under 2021 passerade vi en milstolpe med över
200 registrerade företag och organisationer.
Respekttrappan
Jag är stolt
över att berätta
för andra var
jag arbetar 91%
1. Tänk
2. Lär
3. Quizz
4. Upplev
5. Refl ekter
6. Kartlägg
7. Gör
58 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Attraktiv arbetsplats
1. Tänk
2. Lär
3. Quizz
4. Upplev
5. Refl ekter
6. Kartlägg
7. Gör
59SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Attraktiv arbetsplats
Sund
finanser
Att ha sunda finanser är en förutsättning för att vi
ska kunna bedriva en hållbar aärsverksamhet och
långsiktigt skapa värden för SBAB och våra intres-
senter. Med ansvarsfulla och transparenta tjänster
inom lån och sparande samt med vårt ekosystem av
tjänster bidrar vi till bättre boende och boendeeko-
nomi för våra kunder. Vi investerar för långsiktig kon-
kurrenskraft och vi växer och tar marknadsandelar.
Tillväxt och kostnadseektivitet leder till lönsamhet
och sunda finanser.
Bidrag till de globala hållbarhetsmålen
Som en del av bostadsmarknaden och det finansiella systemet har SBAB
ett ansvar att bidra till en långsiktigt hållbar samhällsekonomi. Väl fung-
erande banker bidrar till tillväxt, utveckling och sysselsättning i samhäl-
let och utgör en viktig del för den finansiella stabiliteten.
För att säkerställa SBAB:s långsiktiga konkurrenskraft krävs investe-
ringar i ett bättre kunderbjudande och för ökad eektivitet. Investe-
ringar kräver i sin tur tillväxt och större aärsvolymer för att kunna bäras.
Vi vill växa ansvarsfullt, med god lönsamhet och alltid till rätt risk.
Fördjupning om målområdet finns i hållbarhetsnoterna på sidan 196.
Företagsutlåningen fortsatte växa
Utlåningen för bostadsfinansiering till
både fastighetsbolag och bostadsrättför-
eningar fortsatte växa starkt även under
2021 med en tillväxt om 26,8 procent res-
pektive 10,3 procent.
Ett år av god tillväxt
SBAB:s totala utlåning växte under 2021
med 10,5 procent och uppgick vid årets
utgång till 467,0 mdkr, varav 334,9 mdkr
utgjorde bolån, 2,3 mdkr privatlån, 68,7
mdkr utlåning till fastighetsbolag och 61,1
mdkr utlåning till bostadsrättsföreningar.
Även inlåningen växte i god takt under
2021, med 6,9 procent till totalt 145,0
mdkr.
Gröna obligationer
Total volym utestående gröna obliga-
tioner uppgick vid utgången av 2021 till
21,1 mdkr.
Höjdpunkter 2021
60 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Höjdpunkter 2021
61SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Sunda finanser
Go kreditkvalitet viktigt,
nte minst  kristider
God kreditkvalitet är viktigt för SBAB:s långsiktiga lönsamhet
eftersom det hjälper oss att undvika kreditförluster. Vi har ett
ansvar att se till att våra kunder inte hamnar i besvärliga situatio-
ner om till exempel räntan skulle stiga. God kreditkvalitet är
också en förutsättning för ett högt kreditbetyg från ratinginsti-
tuten, vilket påverkar SBAB:s tillgång till förnlig finansiering
på obligationsmarknaden.
Vi arbetar målmedvetet och kontinuerligt för att säkerställa
god kreditkvalitet i vår utlåningsportfölj. Viktiga mått är till
exempel kundernas belåningsgrad och skuldkvot. Vi följer noga
kreditkvaliteten i vårt kundinflöde och gör justeringar i kredit-
regler när det behövs. Sådana justeringar har bland annat inne-
fattat att anpassa verksamheten efter nya amorteringsregler
samt utveckla de kreditregler som vi tillämpar i vår kreditgiv-
ningsprocess. Ett viktigt instrument för att säkerställa god kre-
ditkvalitet är våra räntesättningsmodeller för kreditgivning, vilka
ger våra kunder incitament att minska risken både för sig själva
och för SBAB. Vi arbetar också med målgruppsanpassad distri-
bution och kundkommunikation.
Kreditkvaliteten i SBAB:s utlåning är fortsatt god och riskerna
i utlåningen bedöms som låga, trots den ökade ekonomiska osä-
kerheten i kölvattnet av coronapandemin. SBAB har ingen expo-
nering mot särskilt utsatta sektorer samt mycket begränsad
Ansvarsfull tillväxt
Att växa är centralt för företag på konkurrensutsatta marknader.
Tillväxt är ytterst ett bevis på att ett företags kunderbjudande är
efterfrågat. Ansvarsfull kreditgivning är en förutsättning för
SBAB:s ansvarsfulla tillväxt och vår kreditgivning ska alltid vara
långsiktigt hållbar. Vi har ett ansvar att finansiera bostäder till
kunder som är kreditvärdiga, vi vill inte att våra kunder ska få
problem att betala sina räntor och amorteringar. Vi behöver hela
tiden utveckla vår förmåga att bedöma kreditvärdigheten för att
kerställa att SBAB:s risktagande alltid är rimligt och att våra
kunder lånar rätt belopp till rätt pris.
Ansvarsfull tillväxt handlar också om att vår tillväxt måste
vara långsiktigt hållbar utifrån ett energi- och klimatperspektiv.
Vi vill bidra till att de bostäder och fastigheter som vi finansierar
ska bli mer energieektiva. Det kan vi bland annat åstadkomma
genom stimulanser i form av gröna utlåningsprodukter, teknisk
konsultation genom samarbetspartners samt genom olika stra-
tegiska vägval i vår utlåning. Olika hållbarhetskriterier kommer
att ges större utrymme i framtida kreditbeviljningsbeslut.
Vi utvecklar vårt arbete med klimatrisker
Under 2019 började vi genomföra stresstester utifrån klimatrela-
terade risker för att förstå påverkan på bolåneportföljen. Under
2020 gjorde vi motsvarande analyser på vår fastighetslåneport-
följ i form av våra lån till fastighetsbolag och bostadsrättsfören-
exponering mot företagsutlåning där säkerheten inte utgörs av
bostadsfastighet. I tidigare ekonomiska kriser i Sverige har ban-
kernas kreditförluster kopplade till bostäder varit små. Vi följer
noga utvecklingen och gör löpande bedömningar och analyser av
kreditriskerna i SBAB:s utlåning.
SBAB:s kreditförluster, netto, var positiva och uppgick för
helåret 2021 till 11 mnkr (- 32), vilket motsvarar en kreditförlust-
nivå om -0,00 procent (0,01). Det positiva utfallet under 2021
nförs till ett minskat behov för förlustreserveringar. Det för-
tydligas i huvudsak av en revidering av den framåtblickande
informationen, på grund av mer positiva makroekonomiska prog-
noser, samt en observerad prisuppgång på bostadsmarknaden.
ingar. Detta arbete baserades på TCFD:s rekommendationer.
Under 2021 integrerade vi arbetet med klimatrisker ytterligare
och har tagit fram en KRI som följs upp kvartalsvis i den löpnade
riskrapporteringen. Vi har även under året uppdaterat vår risk-
instruktion, där vårt arbete med klimatrisker säkerställs.
Läs mer i Hållbarhetsnoterna på sidorna 198-199.
Så skapas vårt resultat
Vår totala utlåning till privatpersoner, fastighetsbolag och
bostadsrättsföreningar uppgick vid utgången av året till 467,0
mdkr. Som ersättning för dessa lån erhåller vi ränta. Skillnaden
mellan räntekostnaden för vår finansiering och den totala sum-
man som våra låntagare betalar in i form av ränta kallas för ränte-
netto. Vårt slutgiltiga resultat består förenklat av räntenettot
62 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Sunda finanser
Nyckeltal i urval KONCERNEN
 
Balansposter
Total utlåning, mdkr , ,
Total inlåning, mdkr , ,
Resultatposter
Räntenetto, mnkr    
Provisionsnetto, mnkr  –
Nettoresultat av finansiella transaktioner, mnkr - –
Kostnader, mnkr -  – 
Kreditförluster, mnkr  –
Rörelseresultat, mnkr    
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital, % , ,
K/I-tal, % , ,
Kärnprimärkapitalrelation, % , ,
Utdelning, % 
Total utlåning, mdkr
...per segment
Bolån till privatpersoner
Den totala volymen bolån till privatpersoner ökade
under 2021 med 7,7 procent till 334,9 mdkr (310,8).
Nyutlåningen uppgick till 68,4 mdkr (57,9).
+ ,%
Bostadsfinansiering till fastighetsbolag
Den totala volymen bostadsfinansiering till fastig-
hetsbolag ökade under 2021 med 26,8 procent till
68,7 mdkr (54,2). Nyutlåningen uppgick till 17 mdkr
(19,4).
+ ,%
Bostadsfinansiering till bostadsrättsföreningar
Den totala volymen bostadsfinansiering till bostads-
rättsföreningar ökade under 2021 med 10,3 procent
till 61,1 mdkr (55.4). Nyutlåningen uppgick till 11,3
mdkr (10,1).
+ ,%
Därutöver har kreditrisken för byggnadskreditiven förbätt-
rats vilket också bidragit till en upplösning av förlustreser-
veringar. De konstaterade kreditförlusterna var för helåret
fortsatt låga och uppgick till 13 mnkr (9).
Andelen lån i kreditsteg 3 uppgick vid utgången av året
till 0,05 procent (0,06). Den genomsnittliga belåningsgra-
den i SBAB:s bolåneportfölj uppgick vid utgången av året
till 55 procent (58). Det genomsnittliga bolånet till privat-
kunder uppgick vid samma tidpunkt till 1,8 mnkr (1,7). För
fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar uppgick den
genomsnittliga belåningsgraden till 63 procent (64) res-
pektive 36 procent (38).
minus kostnaderna för att bedriva vår verksamhet samt
kreditförluster. Resultatet för 2021 uppgick till 2 081 mnkr
(1839).
Ett år av god tillväxt
SBAB:s totala utlåning växte under 2021 med 10,5 procent
(10,2) och uppgick vid årets utgång till 467,0 mdkr (422,8),
varav 334,9 mdkr (310,8) utgjorde bolån, 2,3 mdkr (2,5) pri-
vatlån, 68,7 mdkr (54,1) utlåning till fastighetsbolag och 61,1
mdkr (55,4) utlåning till bostadsrättsföreningar. Även
inlåningen växte i god takt under 2021, med 6,9 procent
(4,0) till totalt 145,0 mdkr (135,7). Att så många människor
vill vara kunder hos SBAB är ett tydligt kvitto på att vi har
ett attraktivt och uppskattat kunderbjudande.
17 18 19 20 21
10,5%
335
364
384
423
467
63SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Sunda finanser
Kostnadseektivitet
Att bedriva bankverksamhet har under senare år blivit allt mer
komplext och krävande, dels till följd av den ökade digitalise-
ringen och förändrade kundbehov, dels på grund av den regula-
toriska utvecklingen. Den senare rör bland annat frågor inom
kundmötet, redovisning, rapportering, kapital, risk och likviditet.
Den ökade komplexiteten medför ökade investeringsbehov som i
sin tur ökar de fasta kostnaderna för att bedriva bankverksam-
het.
Digitalisering och nya kundbehov förändrar i grunden värdet
av kunderbjudandet, hur det erbjuds och vad kunden betalar för
varje produkt och tjänst. Digitaliseringen gör det väsentligt lätt-
are för konsumenter att jämföra produkter och priser, vilket gör
att varor och tjänster utsätts för ökad konkurrens. Kostnaderna
för att distribuera tjänster digitalt, däribland finansiella tjänster,
är låga. Marginalkostnaden, det vill säga kostnaden för att
erbjuda ytterligare en tjänsteenhet digitalt, är mycket låga och
går i många fall mot noll. Ett undantag är priset på lånade pengar
– det är en ändlig tillgång. Att låna ut pengar medför också en
risk, varr lånade pengar alltid har ett pris.
Vi är främst en distansaktör. Det innebär att vi inte har några
fysiska bankkontor. Vårt kundmöte sker via digitala kanaler och
telefon, med undantag för våra största företags- och bostads-
rättsföreningskunder som vi under normala förhållanden träar
såväl fysiskt som på distans.
För vår långsiktiga konkurrenskraft är kostnadseektivitet
väldigt viktigt. För att uppnå långsiktig konkurrenskraft behöver
vi investera i verksamheten. Dels för att förbättra vårt kunder-
bjudande, dels för att göra oss mer eektiva för att möjliggöra
tillväxt till så låga marginalkostnader som möjligt. Vi vill att mar-
ginalkostnaderna för att växa med fler kunder och större volymer
blir så låga att vi alltid ska kunna erbjuda konkurrensmässiga vill-
kor.
SBAB:s kostnader ökade under året med 11,8 procent (12,5)
till 1 492 mnkr (1 335), främst på grund av ökade investeringar
inom områden som kundupplevelse och kundservice, digitalise-
ring samt IT. Ett viktigt sätt att mäta kostnadseektivitet är K/I-
talet, det vill säga kostnaderna i relation till intäkterna. K/I-talet
säger hur mycket varje intjänad krona egentligen kostar SBAB. Vi
är fortsatt den mest kostnadseektiva bolånebanken i Sverige
med ett K/I-tal på 36,2 procent (35,8).
SBAB ÅRSREDOVISNING 202164
Sunda finanser
Lönsamhet
Lönsamhet skapar förutsättningar för tillväxt och investeringar i
verksamheten. Det skapar också förutsättningar för SBAB att
bygga en stabil kapitalbas, vilket är en förutsättning för förtro-
ende från våra intressenter, såsom kunder, obligationsinveste-
rare, ratinginstitut och myndigheter.
Vi uppnår lönsamhet genom att utveckla och arbeta med
både intäkts- och kostnadssidan. De största påverkande fakto-
rerna på intäktssidan är tillväxt i form av fler kunder, tillväxt i
utlåningen samt räntemarginalen på utlåningen. På kostnadssi-
dan är låga marginalkostnader den viktigaste faktorn för att
uppnå långsiktig kostnadseektivitet, både för att driva verk-
samheten och för att växa. SBAB har ett lönsamhetsmål om
minst 10 procent avkastning på eget kapital över en konjunktur-
cykel. Avkastning på eget kapital uppgick för 2021 till 11,1 pro-
cent (10,8).
Utdelning
En del av vår finansiering kommer från vår ägare svenska staten i
form av eget kapital. För sin insats får ägaren avkastning genom
den vinst som genereras i verksamheten. Av vinsten ska enligt
ägarens utdelningsmål minst 40 procent av resultatet efter skatt
delas ut, med hänsyn tagen till SBAB:s kapitalstruktur. Styrelsen
föreslår att utdelning för 2021 ska uppgå till 40 procent (0) vilket
motsvarar 832 mnkr (0). Resterande del av vinsten återinves-
teras i verksamheten.
Kapitalisering
Att SBAB är välkapitaliserat är viktigt eftersom det bidrar till för-
troende från våra intressenter och ekonomisk stabilitet. Det är
också viktigt eftersom det möjliggör tillväxt i utlåningen, samti-
digt som det bidrar till att säkerställa god motståndskraft i hän-
delse av sämre tider.
SBAB:s kapitalkrav styrs till stor utsträckning av externa lagar
och regler och tillsynen sköts av FI. Genom våra kapitalmål styr vi
vilken säkerhetsmarginal vi vill ha till de regulatoriska kraven.
Enligt SBAB:s kapitalmål ska kärnprimärkapitalrelationen och
den totala kapitalrelationen under normala förhållanden uppgå
till minst 0,6 procentenheter över det regelkrav FI har kommuni-
cerat. FI:s regelkrav motsvarade vid årsskiftet en kärnprimärka-
pitalrelation om 9,2 procent och en total kapitalrelation om 13,9
procent. Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid utgången av
året till 13,5 procent (13,3) och den totala kapitalrelationen till
18,1 procent (17,6), vilket ger en god marginal till både externa
krav och interna mål.
Läs mer om SBAB:s kapitalsituation på sid 84.
S fungerar
SBAB:s grön obligationer
De medel som SBAB erhåller genom att emittera gröna obliga-
tioner används till att finansiera eller refinansiera bostadsfastig-
heter som uppfyller ett antal kriterier för energieektivitet eller
innehar vissa miljöcertifieringar. Villkoren för vidareutlåningen
samt förutsättningarna för utgivande av våra gröna obligationer
beskrivs närmare i SBAB:s gröna obligationsramverk (”SBAB
Green Bond Framework 2016” samt ”SBAB Group Green Bond
Framework 2019”), tillgängliga på sbab.se. Det oberoende kli-
mat- och miljöforskningsinstitutet CICERO (Center for Interna-
tional Climate and Environmental Research – Oslo) har granskat
SBAB:s hållbarhetsarbete och godkänt de investeringskatego-
rier som lyfts fram som gröna investeringar. SBAB:s två gröna
obligationsramverk klassas som Medium Green. Utestående
gröna obligationer uppgick vid årsskiftet till 21,1 mdkr (18,05).
S bidrar
SBAB:s grön obligationer
Varje år publicerar SBAB rapporten "Green Bonds Impact
Report". Den beskriver eekten som de bostadsfastigheter som
SBAB finansierar med gröna obligationer faktiskt har på miljön i
form av besparingar av växthusutsläpp uttryckt i koldioxidekvi-
valenter, CO2e.
Godkända investeringsobjekt inom ramen för SBAB:s gröna
obligationsramverk uppgick vid årsskiftet till 43 mdkr. Dessa
objekt förväntas, enligt SBAB:s beräkningar, generera en årlig
besparing av växthusgasutsläpp motsvarande 22 857 ton CO2e.
SBAB:s andel av finansieringen förväntas motsvara en besparing
om 11 613 ton CO2e per år
Läs mer om återrapportering kring SBAB:s gröna obligationer
i hållbarhetsnoterna på sidan 196 samt i Impact report 2021.
65SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Sunda finanser
Bostadsbristen utmanar såväl landets
ekonomiska tillväxt som den sociala håll-
barheten. Ett sätt att komma till bukt med
det är att bygga fler nya bosder. Ett tyd-
ligt direktiv från SBAB:s ägare är att SBAB
ska främja nyproduktion och i direktivet
finns även andra uttalade mål såsom hur
nga lägenheter vi ska finansiera och att
finansieringen ska vara hållbar.
Under 2021 ökade SBAB kraftigt utlå-
ningen till nyproduktion och vi bidrog
därigenom till 5 700 byggstarter av
lägenheter, jämfört med 3 600 år 2020.
David Larsson, Kundansvarig Företag,
vad beror årets fina resultat på?
- En nyckelfaktor är att vi är där våra kun-
der är, var i landet de än är, och att vi
fokuserar på goda, långsiktiga och håll-
bara relationer med våra kunder. Varje
kund har en egen kontakt genom hela
projektet. Det är viktigt för oss att ligga
ra kunden och att även förstå kundens
kund, som ofta är en bostadsrättsägare
eller hyresgäst.
Ett annat av våra mål för nyproduktion
är att finansieringen ska vara hållbar.
Men vad innebär det egentligen?
- Att vi ska medverka till hållbart boende
genom vårt erbjudande till bostadsrätts-
föreningar, där vi i samarbete med våra
Vår utlåning till nyproduktion av fler-
bostadshus stark motor  vår tillväxt
kunder bidrar till miljömedveten förvalt-
ning och utveckling av den sociala boen-
demiljön. Fokus på detta har ökat mar-
kant senaste åren och bland våra kunder
är ofta miljömässig hållbarhet huvudfo-
kus. Därför hjälper vi ofta våra bostads-
rättsföreningskunder med initiativ kring
miljömässig hållbarhet, vilket även kan ge
ekonomiska fördelar för föreningen och
dess medlemmar genom rabatt på bolån.
Inom social hållbarhet hjälper vi till att
öka gemenskapen och tryggheten gran-
nar emellan genom Boappa, vars verktyg
främjar social trygghet och delningseko-
nomi, säger David.
Vi finansierar idag cirka 100 pågående
produktioner av flerbostadshus över
landet. Men var i landet ligger vårt fokus?
- Geografiskt jobbar vi ofta nära våra kon-
tor i Stockholm, Malmö och Göteborg,
men vi finansierar nyproduktionsprojekt
från Malmö i söder till Kiruna i norr. Vi
finns där våra kunder är och har sina pro-
jekt, fortsätter David.
Innan vi finansierar ett projekt är det
viktigt att ta reda på vem kunden är. Hur
går det till?
- Oavsett om det är en befintlig eller ny
kund så genomgår alla samma kreditpröv-
ning och processer. Våra finansieringsbe-
slut föregås alltid av en noggrann analys
av den som ska äga fastigheten och den-
nes långsiktiga förvaltningskompetens.
Vi gör en genomgående ekonomisk analys
för att kunna säkerställa att husen byggs
och färdigställs. Vi tittar också på bär-
kraftigheten i projektet: hur ser efterfrå-
gan ut, finns betalningsförmåga hos slut-
användare, hur ser vakanssituationen ut
idag och framöver med mera, säger David.
Avslutningsvis, vad ser du som det vik-
tigaste för nyproduktionsaären under
2022?
- Fortsatt fokus på de väletablerade
större byggarna och fastighetsbolagen
som har processer för ett socialt och mil-
jömässigt hållbart byggande. Vi ska utöka
specialistfunktionerna i våra team, korta
ledtiderna samt erbjuda säkerhet och
kvalitet i genomförandet. Vi ska också
vara lyrda och öppna för nya innovativa
boendeformer som kan bidra till att fler
har råd till ett eget boende, att köpa eller
hyra, exempelvis unga vuxna och ensam-
stående med barn, avslutar David.
Inblick
66 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Sunda finanser
Va har bolån
me llegal
arbetskraft
att gör?
De där små eller stora sakerna som gör boendet lite
bekvämare ska en inte underskatta. Det är därför vi
gör så mycket mer än att bara låna ut pengar. Det är
därför vi hittar på saker som gör det lite enklare att
fatta kloka beslut kring sitt boende. Därför har vi till-
sammans med byggbolagen och storbankerna tagit
fram bankinitiativet som gör att de hus som byggs
och renoveras görs på ett sjysst sätt. Så att det blir
hållbart för de boende och för de som bygger. Vårt
eget hållbarhetsarbete börjar där vi kan göra störst
skillnad – på bostadsmarknaden. Eftersom vi lånar
ut pengar och finansierar boende kan vi också
påverka vad som byggs och hur det byggs, renoveras
och underhålls. Så att en kan bo lite bättre. Och lite
mer hållbart. I slutändan finns vi ju till för att alla ska
kunna känna sig trygga, bo bättre, trivas och bara
vara nöjda med sitt hem. Göra hemma lite mer
hemma helt enkelt. Och du, det är jättekul!
67SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Sunda finanser
Ekonomisk
redovisning
2021
68 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Förenkla balansräkning
SBAB:s tillgångar
mdkr

()
Värdepapper (likviditetsreserv)
För att hålla god likviditetsberedskap har SBAB olika former av
värdepapper, främst i form av en likviditetsportfölj.
Likviditetsportföljen finns till för att säkerställa tillgång till
finansiering i tider då SBAB:s normala finansieringskällor inte
fungerar tillfredsställande.

()
Utlåning till allmänheten
SBAB:s största tillgångspost i balansräkningen är utlåning till
allmänheten. Posten består av bolån och privatlån till
privatpersoner samt fastighetslån till företag och
bostadsrättsföreningar.

()
Utlåning till kreditinstitut
I den korta likviditetshanteringen använder sig SBAB bland annat
av repomarknaden för att placera eller låna pengar av andra banker.
()
Derivat
SBAB använder olika former av derivat på såväl tillgångs- som
skuldsidan för att skydda företaget mot oönskade ränte- eller
valutakursförändringar.
()
Totala tillgångar 
()
SBAB:s skulder och eget kapital
mdkr

()
Inlåning
SBAB:s utlåning finansieras bland annat genom inlåning från
allmänheten. Inlåning är när privatpersoner, företag eller
bostadsrättsföreningar sparar på SBAB:s sparkonton, i utbyte mot
sparränta.

()
Skulder till kreditinstitut
Se kommentar under posten ”Utlåning till kreditinstitut” ovan.

()
Emitterade värdepapper (upplåning)
Den största delen av SBAB:s utlåning finansieras genom upplåning
på kapitalmarknaden, vilket i balansräkningen omnämns som
emitterade värdepapper.

()
Derivat
Se kommentar under posten ”Derivat” ovan.
()
Efterställda skulder
SBAB använder efterställd skuld för att stärka kapitalpositionen.
Att skulderna är efterställda innebär att de vid en konkurs får
infrias först efter att andra skulder har blivit betalda.
()
Eget kapital

()
Totala skulder och eget kapital 
()
Förenkla resultaträkning
+ SBAB:s intäkter
mnkr

()
Räntenetto
SBAB:s största och viktigaste intäktspost är räntenettot som
består av skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader.
Ränteintäkterna kommer framförallt från bolån och fastighetslån,
medan räntekostnaderna i huvudsak består av upp- och
inlåningskostnader.
 
( )
Provisionsnetto
Provisionsnettot består i huvudsak av intäkter från
försäkringsförmedling och andra kreditrelaterade avgifter samt
kostnader relaterade till upplåning och värdering.

(–)
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettoresultat av finansiella transaktioner uppstår genom SBAB:s
tillämpning av finansiella instrument och som en följd av
redovisningsmässiga värderingseekter.
–
(–)
Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelseintäkter består i huvudsak av intäkter från boende
och boendeekonomitjänster i form av avgifter och annonsintäkter.

()
Totala intäkter  
( )
– SBAB:s kostnader
mnkr

()
Kostnader
SBAB:s kostnader består till största delen av personal-, lokal- och
marknadsföringskostnader samt kostnader för IT- och
aärsutveckling.
 
(– )
Kreditförluster
Kreditförluster uppstår när SBAB:s kunder inte kan betala sina
räntor och amorteringar. Vi arbetar med att minimera kredit-
förlusterna utifrån vår beslutade risktoleransnivå. Till följd av
regelverkskrav tar vi också höjd för förväntade framtida
kreditförluster genom reserveringar.

(–)
Skatt
Skatt utgörs av inkomstskatt på , procent av årets resultat
med tillägg för skattemässiga justeringar samt eventuell justering
av skatt för tidigare år.
–
(–)
Totala kostnader  
(– )
= Årets resultat  
( )
Årets resultat består av de totala intäkterna minus de totala
kostnaderna. Resultatet återförs i eget kapital.
69SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ekonomisk redovisning
Allmän information
Styrelsen har undertecknat och därmed
avgivit års- och hållbarhetsredovisningen
i sin helhet. Den legala årsredovisningen,
inklusive denna förvaltningsberättelse, är
reviderad och omfattar sidorna 68-87, 95
och 100-186. SBAB har upprättat en lag-
stadgad hållbarhetsrapport utifrån kra-
ven i årsredovisningslagen. Den lagstad-
gade hållbarhetsrapporten ingår i hållbar-
hetsredovisningen som upprättats i enlig-
het med GRI Standards: Core option.
SBAB:s hållbarhetsupplysningar framgår i
korsreferenser till årsredovisningslagen
och GRI på sidorna 197 och 202-203.
Hållbarhetsredovisningen har varit före-
mål för översiktlig granskning. För bolags-
styrningsrapporten har en så kallad lag-
stadgad granskning genomförts, vilken är
mindre omfattande än en revision eller
översiktlig granskning.
Organisation och verksamhet
SBAB har två aärsområden; Privat samt
Företag & Brf (Bostadsrättsföreningar).
Per 31 den december 2021 hade SBAB
839 (760) medarbetare (FTE – så kallade
Full Time Equivalent) på fem kontor; 376
(336) i Solna, 46 (38) i Stockholm, 400
(369) i Karlstad, 8 (8) i Göteborg och 9 (9)
i Malmö. I Solna sitter primärt IT och cen-
trala funktioner. I Stockholm sitter Booli
och Boappa. Kundservice och vissa andra
funktioner åternns i Karlstad. I Göteborg
och Malmö finns lokalt kundansvariga och
tillhörande tjänster inom Företag & Brf.
Finansiella mål
Vår ägare, den svenska staten, har fast-
ställt följande övergripande finansiella
mål för SBAB:
Lönsamhet: Avkastning på eget kapital
över en konjunkturcykel om minst 10
procent.
Kapitalisering: Kärnprimärkapitalrela-
tion och total kapitalrelation om minst
0,6 procentenheter över FI:s kommuni-
cerade krav.
Utdelning: Ordinarie utdelning om
minst 40 procent av årets resultat efter
skatt med beaktande av koncernens
kapitalstruktur.
Verksamhetsutveckling
Utlåning till allmänheten ökade under året
med 10 procent till totalt 467 mdkr (423).
Den totala nyutlåningen uppgick till 107
mdkr (95). Av den totala utlåningen
utgjorde vid årsskiftet 334,9 mdkr
(310,9) bolån, 2,3 mdkr (2,5) privatlån,
68,7 mdkr (54,2) utlåning till fastighets-
bolag och 61,1 mdkr (55,4) utlåning till
bostadsrättsföreningar.
Finansiellt resultat
Verksamheten fortsatte att utvecklas väl
under 2021. SBAB:s rörelseresultat upp-
gick till 2 641 mnkr (2 361). Avkastning på
eget kapital uppgick till 11,1 procent
(10,8).
Intäkter
Räntenettot ökade till 4 114 mnkr (3 747),
främst drivet av ökade utlåningsvolymer
samt lägre kostnad för upplåning. Totala
garantiavgifter ökade något och uppgick
för 2021 till 221 mnkr (201), där 172 mnkr
(154) utgjorde resolutionsavgift och 49
mnkr (47) avgift för insättningsgarantin.
Provisionsnettot ökade under året och
uppgick till 29 mnkr (–24). Ökningen
kommer främst från lägre provisionskost-
nader kopplade till Market Makeravgifter
samt ökade provisionsintäkter från före-
tagsaären. Nettoresultat av finansiella
transaktioner uppgick till –71 mnkr (–38).
Skillnaden är främst hänförlig till omvär-
dering av kreditrisk i derivatinstrument.
Kostnader
Kostnaderna ökade till 1 492 mnkr (1 335)
till följd av ökade investeringar i verksam-
heten vad gäller antal medarbetare inom
områden såsom främst kundupplevelse,
kundservice, digitalisering samt IT.
Stort fokus under året har varit utveck-
ling av nya regelverksanpassningar samti-
digt som arbetet med att byta ut SBAB:s
bassystem har fortlöpt. Moderna och
flexibla systemstöd utgör en viktig del i
att stärka SBAB:s framtida konkurrens-
kraft samt förmåga att utveckla digitala
tjänster och förbättra kundmötet och
kundupplevelsen. Antalet medarbetare
(FTE) ökade under året från 760 till 839.
Personalkostnaderna uppgick till 786
mnkr (687). Övriga kostnader exklusive
av- och nedskrivningar uppgick till 589
mnkr (490). Av- och nedskrivningar av
materiella och immateriella anläggnings-
tillgångar uppgick till 117 mnkr (158). K/I-
talet uppgick till 36,2 procent (35,8).
K/U-talet uppgick till 0,34 procent (0,33).
Kreditförluster
Kreditförlusterna var positiva och upp-
gick till 11 mnkr (negativt 32). Skillnaden är
främst hänförlig till ökade förlustreserve-
ringar föregående år i samband med revi-
deringar av den framåtblickande informa-
tionen som tillämpas i nedskrivningsmo-
dellen till följd av coronapandemin.
Utdelning och vinstdisposition
Styrelsen föreslår årsstämman att aktie-
utdelningen för 2021 ska uppgå till 40
procent (0). Fullständigt förslag till vinst-
disposition återfinns senare i denna redo-
visning. Se not
A
3.
Ersättningar
Det föreligger inga skillnader i förslag till
riktlinjer för ersättning och andra anställ-
ningsvillkor till ledande befattningsha-
vare som ska beslutas på nästa års-
stämma jämfört med de riktlinjer som
gällt under året. Senaste beslutade rikt-
linjer åternns i not
IK
5.
Händelser efter balansdagens utgång
Information om händelser efter balansda-
gens utgång åternns i not
A
4.
Ytterligare information
Ytterligare kommentarer kring koncer-
nens finansiella ställning åternns senare
i denna redovisning.
Läs mer på sidan 101.
Koncernens resultat
70 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Koncernens resultat
%
0
2
4
6
8
10
12
17 18 19 20 21
Index
200
250
300
350
17 18 19 20 21
%
0
5
10
15
20
25
30
18 19 212017
Hushåll, bostadslån
Hushåll, konsumtionslån
Företag, fastighetslån
Bostadsrättsföreningar
Hushåll
Icke-finansiella företag
Totalt
Villor
Lägenheter
Prisutveckling på bostäder
(HOX index 2005=100)
Utlåningstillväxt
(Procentuell 12-månadersförändring)
Inlåningstillväxt
(Procentuell 12-månadersförändring)
Källa: Valuegard, Statistiska Centralbyrån (SCB)
Under föregående år kännetecknades
bostadsmarknaden av en hög omsätt-
ning som låg i nivå med hur det brukar
se ut under högkonjunkturer. Bostads-
priserna fortsatte att öka snabbt under
det första halvåret för att därefter
bromsa in till en mer normal utveck-
lingstakt.
SBAB:s utlåning och lönsamhet påverkas
av utvecklingen på den svenska bostads-
marknaden. Utvecklingen på bostads-
marknaden påverkas i sin tur av hur det
går för svensk ekonomi som helhet. Sve-
rige är en liten starkt exportberoende
ekonomi som i hög utsträckning påverkas
av den internationella ekonomiska
utvecklingen.
Låga räntor gav stöd åt bostadsmark-
naden
Under hela förra året har Riksbanken hål-
lit styrräntan på 0 procent. Riksbanken
har så här långt under pandemin valt att
inte ändra repontan utan i stället foku-
sera på så kallade kvantitativa lättnader i
syfte att säkerställa en väl fungerande
räntemarknad. Dessa handlar om köp av
bland annat statsobligationer och säker-
ställda bostadsobligationer. Under 2021
ökade Riksbankens innehav av värdepap-
per från omkring 600 till 900 mdkr. Fram-
för allt till följd av nettoköp av säker-
ställda bostadsobligationer.
Riksbankens åtgärder har sannolikt
bidragit till stabilare ränteutveckling men
också till lägre räntor på lite längre löpti-
der. Det har dock funnits en tilltagande
volatilitet på räntemarknaden jämfört
med 2020, vilket skulle kunna förklaras av
en stigande oentlig skuldsättning men
kanske framför allt höga inflationsutfall.
Det framträder också en trend mot grad-
vis högre räntor på såväl statsobligationer
som säkerställda bostadsobligationer.
Under det fjärde kvartalet var exempelvis
räntorna på långa bostadsobligationer i
genomsnitt omkring 20 räntepunkter
högre jämfört med genomsnittet under
årets tre första kvartal.
Trots uppgången talar mycket för att
bolåneräntorna förblir förhållandevis låga
under lång tid framöver. På längre sikt kan
dock bolåneräntorna komma att stiga till
följd av tilltagande inflation, bland annat
till följd av flaskhalsar och expansiv
finanspolitik.
En stabil bostadsmarknad
Trenden med stigande bostadspriser
fortsatte under det första halvåret 2021.
Därefter kom en inbromsning till vad som
kan betecknas som en normal utveck-
lingstakt. Sammantaget steg bostadspri-
serna under året, för villor var prisupp-
gången omkring 12 procent och för
bostadsrätter omkring 8 procent.
Omsättningen på befintliga bostäder
steg snabbt under inledningen av 2021,
och antalet sålda bosder har under hel-
året uppgått till 59 000 villor och 132
000 bostadsrättslägenheter. Det mot-
svarar en ökning med omkring 4 procent
för villor och 10 procent för lägenheter
jämfört med året före. Omsättningen på
bosder ligger på en hög nivå, och för
lägenheter är den helt i nivå med tidigare
högkonjunkturer. För villor är omsätt-
Ett år me ovanligt hög
omttning
71SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Marknadsöversikt
ningen dock något lägre än under en nor-
mal högkonjunktur. Det skulle kunna för-
klaras av pandemin och att många husä-
gare avvaktat med att sälja sin villa, fram-
för allt bland äldre personer som under
rådande omständigheter föredragit en
större boyta framför en mindre lägenhet. I
övrigt har bostadsmarknaden känneteck-
nats av korta annonstider och ett lågt
utbud. Antalet budgivare per objekt har
varit högt och priserna har stigit i snabb
takt. Sedan sommaren har den trendmäs-
siga ökningstakten dock avtagit.
Marknaden för nyproducerade bostä-
der har i likhet med den för befintliga
bosder gått bra under hela 2021. Tren-
den sedan ett par år tillbaka med ett
krympande utbud av bostäder har hållit i
sig. Likaså har annonstiderna fortsatt att
sjunka och ligger nu nästan på samma
låga nivåer som för fem år sedan. En viss
nedgång i antalet sålda bosder framt-
der under det fjärde kvartalet, men den
har skett samtidigt som annonstiderna
förkortats och kan sannolikt förklaras av
ett krympande utbud. Det har dock skett
en tydlig uppgång i byggtakten. Enligt
preliminära uppgifter påbörjades 44 000
bostäder under årets första sex månader,
vilket är en uppgång med 11 procent jäm-
fört med samma period föregående år.
Med hänsyn taget till eftersläpning i rap-
porteringen handlar det snarast om en
uppgång i byggandet med över 15 pro-
cent.
För Sverige som helhet visar SBAB Booli
Housing Market Index (HMI, tillgänglig
r) att det råder i stort sett balans mel-
lan efterfrågan och utbudet på nya bostä-
der av olika upplåtelseformer. HMI visar
också att det i stort sett råder balans
mellan efterfrågan och utbudet i våra tre
storstadsområden sett till det totala
antalet nyproducerade bostäder inom
respektive område. Det finns dock ett
tydligt underskott på nyproducerade vil-
lor i exempelvis Stockholms län.
Inlåningen växte betydligt än
utlåningen
Under året växte hushållens bostadslån
med 6,8 procent (5,8) till totalt 3 868
mdkr (3 644). Lån till fastighetsbolag
inklusive bostadsrättsföreningar växte
med 6,2 procent (7,3) till totalt 919 mdkr
(872). De höga tillväxttakterna kan förkla-
ras av en hög omsättning på bostäder och
en fortsatt stark prisutveckling på bostä-
der. Nedgången i tillväxten för lån till fast-
ighetsbolag kan förklaras av en viss ned-
gång i antalet färdigställda lägenheter i
flerbostadshus. I linje med historiska
erfarenheter finns det alltså ingen nära
koppling mellan utvecklingen för
bostadskrediter och BNP-utvecklingen.
Tillväxttakten för hushållens konsum-
tionslån ökade något under året till 5,4
procent (4,3) till totalt 276 mdkr (260).
Det förhållandevis starka men osäkra
konjunkturläget har medfört några ned-
och uppgångar i tillväxttakten, men den
ligger betydligt lägre än den gjort under
åren närmast före pandemins utbrott.
Under året ökade inlåningen från hus-
håll med 8,1 procent (10,9), och vid
utgången av 2021 uppgick hushållens
inlåning till 2 385 mdkr (2 224). Hushål-
lens inlåning, som till stora delar görs på
bankkonton, ökade alltså i snabbare takt
än deras bostadslån trots det låga ränte-
läget. Förändrade konsumtionsmönster
och ett så kallat försiktighetssparande
under pandemin har bidragit till hushål-
lens höga sparande.
Marknaden för inlåning från icke-
finansiella företag, inklusive bostads-
rättsföreningar, växte även den fortsatt
snabbt under året med 19,9 procent (27,7)
till totalt 1 754 mdkr (1 507). Nedgången
jämfört med 2020 kan förklaras av ett
förbättrat investeringsläge, och en ytter-
ligare nedgång förntas när pandemin
klingar av och problemen med flaskhalsar
blir mindre uttalade.
72 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Marknadsöversikt
Aärsområde Privat erbjuder privatper-
soner en rad tjänster relaterade till
boende och boendeekonomi, där bolån är
vår kärnprodukt. Utöver bolån erbjuder vi
andra lån och sparprodukter, bostadssök-
och värderingstjänster, fastighetsmäklar-
tjänster, kommunikation i bostads- och
villaföreningar, förmedling av hemförsäk-
ring och elavtal. Verksamheten bedrivs
under varumärkena SBAB, Booli, Hitta-
klare och Boappa, och oavsett vilket
varumärke kunden kommer i kontakt med
oss genom sker det digitalt eller via tele-
fon, utan fysiska kundmöten. Vår mark-
nadsandel avseende bolån uppgick vid
årsskiftet till 8,51 procent, vilket gör oss
till den femte största bolåneaktören i
Sverige. Booli har Sveriges största utbud
av bosder till salu. Booli har Sveriges
största samlade utbud av bostäder till
salu och snart till salu. Booli hade under
året i genomsnitt 1 550 000 unika be-
kare. Vår strategi innefattar att erbjuda
ett värdeskapande och särskiljande kun-
derbjudande relaterade till boende och
boendeekonomi med tjänster för hela
boenderesan.
Bolån
2021 har varit ett år med hög aktivitet på
bostadsmarknaden. Priserna har stigit
både villor och bostadsrätter, prisök-
ningen på villor har varit högre än den för
bostadsrätter och var som kraftigast
under det första halvåret. Marknaden för
bostadskrediter har växt med 7,1 procent
under året vilket är en högre takt än tidi-
gare år då marknaden växt med drygt 5
procent årligen. Det hänger bland annat
ihop med att antalet omsatta objekt på
marknaden har varit större än under
2020. Rätten till amorteringsfrihet i sam-
band med coronapandemin fasades ut
under hösten.
Konkurrensen på bolånemarknaden
var under året hård och vi bedömer att
den kommer att vara fortsatt så. Konkur-
rensen drivs bland annat av ett ökat fokus
på bon från storbankerna och ett antal
nya aktörer som etablerat sig. Den ökade
konkurrensen driver ytterligare på beho-
vet av digitalisering för bättre kundupple-
velse och eektivitet. SBAB:s nyutlåning
av bolån uppgick under året till 68,4 mdkr
(57,9) och den totala bonevolymen
ökade under året med 7,7 procent (6,6)
vilket innebar en marknadsandel av net-
totillväxten på bolånemarknaden om 9
procent (9). SBAB:s totala bolånevolym
uppgick vid årsskiftet till 334,9 mdkr
(310,8) och placerar SBAB på femte plats
efter de fyra storbankerna med en mark-
nadsandel av den svenska bolånemarkna-
den på 8,51 procent (8,47). Bolånevoly-
merna fördelar sig på 291 000 bolånekun-
der (286 000) och 186 000 finansierade
bolåneobjekt (183 000). SBAB:s utlåning
är koncentrerad till Stockholms-, Öre-
sunds och Göteborgsregionerna, vilka till-
sammans representerade 83,9 procent
av bolånestocken. En majoritet av SBAB:s
bolånekunder valde under året någon av
våra kortare räntebindningstider. Andelen
av den totala utlåningen med 3-månaders
räntebindning uppgick vid utgången av
året till 59,7 procent (70,3). Den genom-
snittliga belåningsgraden i SBAB:s bolå-
neportfölj uppgick vid utgången av 2021
till 55 procent (58). Det genomsnittliga
bolånet till privatkunder uppgick vid
samma tidpunkt till 1,8 mnkr (1,7).
Aärsomde Privat
Förenklad resultaträkning, Privat
mnkr   
Rörelseintäkter      
Kostnader -  -  -
Kreditförluster,
netto - -
Rörelseresultat      
Avkastning på
eget kapital, % , , ,
Låneportföljens säkerhets-
sammansättning, Privat
mdkr   
Pantbrev , , ,
Bostadsrätt , , ,
Kommunal borgen
och direktlån
kommuner , , ,
Statlig
kreditgaranti , , ,
Bankgaranti , , ,
Övrig säkerhet , , ,
Privatlån
)
, , ,
Summa , , ,
)
Lån utan säkerhet till hushåll.
73SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Aärsområde Privat
)
Fr o m Q  används en uppdaterad definition av bolånemarknaden som inkluderar bolånevolymer från Bostadskreditinstitut (BKI) och Alternativa Investeringsfonder (AIF), med resultat
att vår marknadsandel ser marginellt lägre ut än tidigare. Med tidigare definition var marknadsandelen , procent per  december  och , procent per den  december 
Volym och marknadsandel, bolån Nyutlåning och lösen, bolån Volym och marknadsandel,
inlåning, privat
Ökade marknadsandelar
Den totala volymen bolån till privatpersoner ökade under året med 7,7 procent till totalt 334,9 mdkr (310,8), drivet av ett fortsatt
starkt kunderbjudande, konkurrenskraftiga räntor och hög kännedom. Marknadsandelen
avseende bolån ökade till 8,51 procent (8,47).
Bolån, mdkr
Marknadsandel, %
Nyutlåning Lösen
Totalt
Inlåning, mdkr
Marknadsandel, %
0
50
100
150
200
250
300
350
mdkr %
17 18 19 20 21
0
2
4
6
8
10
12
14
-60
-40
-20
0
20
40
60
80
mdkr %
17 18 19 20 21
-60
-40
-20
0
20
40
60
80
0
20
40
60
80
100
120
mdkr %
17 18 19 20 21
0
2
4
6
8
10
12
Samarbeten
En mindre del av SBAB:s utlåning till pri-
vatpersoner sker via förmedlingssamar-
beten med andra aktörer. Den totala voly-
men av förmedlade bolån uppgick vid
utgången av året till cirka 17 mdkr (19), vil-
ket motsvarade cirka 5,1 procent (6,1) av
SBAB:s totala utlåning till privatpersoner.
Beståndet av förmedlade bolån utgörs
dels av lån som är förmedlade i SBAB:s
eget varumärke, 10 mdkr (10), dels av lån
som är förmedlade i andras varumärken
med SBAB som kreditgivare, ca 7 mdkr
(9). SBAB och Sparbanken Syd ingick
under det fjärde kvartalet 2019 ett revi-
derat avtal avseende parternas samar-
betsavtal gällande förmedling av bolån,
där Sparbanken Syd förmedlat bolån
under eget varumärke med SBAB som
kreditgivare). Sparbanken Syd äger enligt
det reviderade avtalet rätt att förvärva
hela eller delar av den förmedlade bolåne-
stocken under perioden 1 juli 2020 till 31
december 2023. Per den 31 december
2019 uppgick Sparbanken Syds bolåne-
stock i SBAB till 9,2 mdkr. Sparbanken
Syds förmedling av bolån upphörde i
enlighet med avtalet den 30 november
2020.
SBAB kommer även fortsättningsvis
att förmedla bolån i eget varurke via
utvalda samarbeten. För att uppnå
ansvarsfull tillväxt är det väsentligt att
samtliga distributionskanaler arbetar
hållbart. Det betyder att även samarbets-
partners skall verka för transparens i sina
kunderbjudanden och agera på ett sådant
sätt som stärker förtroendet för SBAB
och finansmarknaden i allmänhet. Vi prio-
riterar samarbetspartners där vi ser till-
växtpotential genom moderna och digi-
tala distributionssätt.
Privatlån
Ett privatlån är ett lån utan krav på säker-
het. Privatlånet binds inte till ett specifikt
lånesyfte, som bostadslånet, men
används inte sällan som komplement till
bolånet i samband med bostadsfinansie-
ring. Vid årets utgång uppgick den totala
volymen privatlån till 2,3 mdkr (2,5).
Marknadsandelen uppgick vid samma tid-
punkt till 0,78 procent (0,87). Per den 31
december 2021 hade cirka 34 000 kun-
der (35 000) privatlån hos SBAB.
Sparkonto
SBAB:s attraktiva sparkontoerbjudande
med enkla och bra villkor i förhållande till
storbankernas nollräntor har medfört att
nga kunder väljer att spara sina pengar
hos oss. Inlåningen är viktig för att vi ska
kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt
erbjudande för bolån och bostadsfinan-
siering då den utgör en värdefull andel av
vår finansiering av utlåningen. Våra spar-
konton erbjuder konkurrenskraftig ränta,
är avgiftsfria, har fria uttag och omfattas
av den statliga insättningsgarantin. Inlå-
ningen från privatpersoner uppgick vid
utgången av året till totalt 101,8 mdkr
(95,5). Marknadsandelen uppgick vid
samma tidpunkt till 4,30 procent (4,38).
Aärsområde privat, forts.
74 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Aärsområde Privat
Belåningsgrad (ltv)
i bolåneport följen
Genomsnittlig skuldkvot i
nyutlåningen under 2020
Bolåneportföljens geografiska
sammansättning
God kreditkvalitet i utlåningsportföljen
Vi arbetar målmedvetet och kontinuerligt för att säkerställa god kreditkvalitet i vår utlåningsportfölj. Det har bland annat innefattat
att anpassa verksamheten efter nya amorteringsregler, utveckla befintliga kreditregler samt implementera en mer riskbaserad ränte-
sättning. Därutöver arbetar vi med målgruppsanpassad distribution och kundkommunikation.
Stockholmsregionen63,0% (63,0)
Öresundsregionen10,2% (10,7)
Göteborgsregionen10,6% (10,1)
Universitets- och tillväxtorter10,1% (9,6)
Övriga orter6,1% (6,6)
LTV 0–50%39% (31)
LTV 50–75%47% (48)
LTV 75–85%13% (17)
LTV >85%1% (4)
Skuldkvot 3,5 31% (38)
Skuldkvot <3,5 – 4,5 39% (38)
Skuldkvot >4,5 30% (24)
Vid årsskiftet hade cirka 402 000 privat-
kunder (379 000) sparkonto hos SBAB.
Ökningen är hänförlig till en konkurrens-
kraftig sparränta, marknadsföringsinsat-
ser samt ett fortsatt högt kontosparande
hos hushållen.
Användarutveckling och ekosystemet
Vårt kunderbjudande till privatpersoner
är ett ekosystem av tjänster som har med
boende och boendeekonomi att göra.
Med våra tjänster från Booli, Hittamäk-
lare, Boappa, SBAB och samarbetspart-
ners vill vi tillgodose våra kunders behov
genom hela boenderesan. Många besöker
varje månad SBAB:s hemsida för att han-
tera bolån, sparande eller hitta inspiration
kring boende och boendeekonomi. Det
genomsnittliga antalet unika besökare
per månad på sbab.se uppgick under året
till 478 000 (491 000). Under året passe-
rade vi därtill 125 000 aktiva månatliga
användare av SBAB-appen. Booli är en
populär plattform för information kring
utbud, efterfrågan och prisutveckling på
bosder. Det genomsnittliga antalet
unika besökare per månad på booli.se
uppgick under året till 1 550 000
(1340000). Boolis månatliga utskick för
bostadsvärdering hade vid utgången av
2021 cirka 664 000 prenumeranter. Hit-
tamäklare är Sveriges största tjänst för
att söka och rekommendera fastighets-
klare. Cirka 93 procent av antalet
aktiva fastighetsmäklare i Sverige hade
använt Hittamäklares tjänster under
2021. Boappa hade vid förvärvet i maj ca
50 000 användare.
Försäkringsförmedling
Vi förmedlar två försäkringsprodukter
som på olika sätt anknyter till bolånet och
boendet; låneskydd och hemförsäkring.
Låneskydd Inkomst försäkrar vid arbets-
löshet och sjukskrivning då kunden
ersätts mednadskostnaden för lånet.
neskydd Liv inner att låntagarens
bolån helt eller delvis kan avskrivas vid
dödsfall. Hemförsäkring ersätter bo-
stadsinnehavaren vid skador på hem. Pro-
dukterna utgör ett skydd för våra kunder
men innebär också ett mervärde för
SBAB då ett gott förkringsskydd mins-
kar risken för kreditförluster.
75SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Aärsområde Privat
Aärsområde Företag & Brf erbjuder
bostadsfinansieringslösningar till fastig-
hetsbolag, bostadsutvecklare och
bostadsrättsföreningar samt sparkonto
till företag och organisationer. Vi finan-
sierar flerbostadshus. Fastigheterna kan
vara befintliga eller under nybyggnation.
Vår utlåning inom detta segment motsva-
rar drygt en fjärdedel av SBAB:s totala
utlåning. Vi erbjuder personlig service till
våra kunder som är koncentrerade till till-
växtregionerna kring våra kontor i Stock-
holm, Göteborg och Malmö. Marknadsan-
delen för fastighetsutlåning till fastig-
hetsbolag ökade med hela 2,82 procent-
enheter och uppgick vid årsskiftet
2021/2022 till 16,17 procent. Marknads-
andelen för utlåning till bostadsrättsför-
eningar ökade med 0,21 procentenheter
till 10,14 procent.
Fastighetsfinansiering
SBAB finansierar flerbostadshus, såväl
privatägda som bostadsrättsföreningar.
Fastigheterna kan vara befintliga eller
nyproducerade, där vi belånar detaljpla-
nerad mark och byggnation. I vår kredit-
process följer vi löpande fastighetsmark-
nadens utveckling och genomför gransk-
ningar och riskbemningar av samtliga
kundengagemang. SBAB:s totala utlåning
till fastighetsbolag och bostadsrättsför-
eningar fortsatte förra årets kraftiga till-
växt och ökade under året med hela 18,5
procent (21,9), och uppgick per den 31
december 2021 till 129,8 mdkr (109,6). Av
dessa utgjorde 68,7 mdkr (54,2) utlåning
till fastighetsbolag och 61,1 mdkr (55,4)
utlåning till bostadsrättsföreningar.
Fastighetsbolag
Aktiviteten i företagsaären var mycket
hög under året. SBAB:s starka fokus på
bostadsfinansiering medförde att vi
under coronapandemin kunde erbjuda
den uppmärksamhet som kunder efter-
frågade, vilket stärkte kundrelationerna
och medförde ett ökat antal aärer även
under 2021. Nyutlåningen till fastighets-
bolag var mycket god och uppgick för
2021 till hela 17,0 mdkr (19,4). Den totala
utlåningen uppgick vid utgången av året
till 68,7 mdkr (54,2). Antalet större fastig-
hetsbolagskunder uppgick till 110 (84).
SBAB:s utlåning till kommersiella fastig-
heter exklusive bostadsfastigheter är
Aärsområde Företag & Brf
Förenklad resultaträkning,
Företag & Brf
mnkr   
Rörelseintäkter   
Kostnader - - -
Kreditförluster  - -
Rörelseresultat   
Avkastning på eget
kapital, % , , ,
Låneportföljens säkerhets-
sammansättning, Företag & Brf
mdkr   
Pantbrev , , ,
Bostadsrätt , , ,
Kommunal borgen och
direktlån kommuner , , ,
Statlig kreditgaranti , , ,
Bankgaranti , , ,
Övrig säkerhet , , ,
Summa , , ,
Ökade utlåningsvolymer i företagsaären
SBAB:s utlåning till fastighetsbolag ökade under året till totalt 68,7 mdkr (54,2). Marknadsandelen
uppgick vid samma tidpunkt till 16,17 procent (13,35).
1)
Låneportföljens geografiska
sammansättning, Företag & Brf
Stockholmsregionen47,3% (45,6)
Universitets- och tillväxtorter17,4% (18,5)
Öresundsregionen19,0% (18,4)
Göteborgsregionen9,1% (9,1)
Övriga orter7,2% (8,4)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
mdkr %
17 18 19 20 21
0
2
4
6
8
10
12
14
16
-10
-5
0
5
10
15
20
mdkr %
-10
-5
0
5
10
15
20
17 18 19 20 21
Volym och marknadsandel,
Företag
Nyutlåning och lösen,
Företag
Företagsutlåning, mdkr
Marknadsandel, %
Nyutlåning Lösen
Totalt
76 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Aärsområde Ftg & Brf
begränsad och uppgick per den 31
december 2021 till 1,9 mdkr (2,2).
Marknadsandelen avseende lån till
fastighetsbolag uppgick vid årsskiftet till
16,17 procent (13,35).
1)
Kreditiv
Bostadsmarknaden har varit stark under
pandemin vilket även inkluderar nypro-
duktion av lägenheter i flerbostadshus.
Byggandet har enligt Boverket ökat med
cirka 30 procent jämfört med föregående
år. Att SBAB medverkar till att bostads-
bristen byggs bort är prioriterat i vår aär.
Vår kreditivutlåning inom detta segment
har vuxit och vi har under 2021 medverkat
till finansiering att ca 5 700 nya bostäder
börjat producerats.
Boverket bedömer att den höga byggtak-
ten består även under 2022 men att
byggstarter kan komma att förskjutas
p.g.a. osäkert leveransläge för olika bygg-
produkter, den beslutade avvecklingen av
investeringsstödet för hyresbostäder och
studentbosder samt tillgången på
cement.
I vår kreditgivning för Brf produktion stäl-
ler vi krav på försäljning mot bindande
förhandsavtal innan produktionsstart
och egen insats från kunden i vår kredit-
givning till nyproduktionsprojekt. SBAB
fokuserar därtill kreditgivningen till eta-
blerade kundrelationer och större erfarna
byggentreprenörer i tillväxtregioner där
bostadsbristen är som störst.
Bostadsrättsföreningar
SBAB innehar en stark position på mark-
naden och aktiviteten var relativt hög
under året. SBAB:s totala utlåning till
bostadsrättsföreningar uppgick vid
utgången av 2021 till 61,1 mdkr (55,4).
Nyutlåningen uppgick till 11,3 mdkr (10,1).
Marknaden för utlåning till bostadsrätts-
föreningar har fortsatt präglats av hård
priskonkurrens till låga marginaler, inte
minst i storstadsregionerna. Trots den
tua priskonkurrensen lyckades vi öka
vår marknadsandel något och den låg vid
utgången av året på 10,14 procent (9,93)
1)
.
Antalet bostadsrättsföreningskunder
ökade och uppgick vid utgången av 2021
till 2 058 (1 899).
Sparkonto
Inlåningen från företag och bostadsrätts-
föreningar ökade under året till totalt
43,2 mdkr (40,2) och marknadsandelen
uppgick vid utgången av 2021 till 2,25
procent (2,38). Vid årsskiftet hade 7 800
företagskunder (8 100) och 4 500
bostadsrättsföreningar (4 400) spar-
konto hos SBAB.
Stark position och hög aktivitet avseende utlåning till bostadsrättsföreningar
Trots att marknaden för utlåning till bostadsrättsföreningar fortsatt präglades av hård priskonkurrens till låga marginaler ökade mark-
nadsandelen avseende lån till bostadsrättsföreningar något. Marknadsandelen uppgick vid årsskiftet till 10,14 procent (9,93)
1)
.
Kreditiv
  
Godkända kreditiv,
antal   
Godkända kreditiv,
mdkr , , ,
– Varav utbetalt, %   
Vår utlåning till kommersiella fastigheter
uppgick per den 31/12 2021 till 1,9 mdkr
(2,2).
0
10
20
30
40
50
mdkr %
17 18 19 20 21
0
1
2
3
4
5
0
10
20
30
40
50
60
70
80
mdkr %
17 18 19 20 21
0
2
4
6
8
10
12
14
16
-9
-6
-3
0
3
6
9
12
mdkr %
17 18 19 20 21
-9
-6
-3
0
3
6
9
12
Volym och marknadsandel,
Brf
Nyutlåning och lösen,
Brf
Volym och marknadsandel,
inlåning, Företag & Brf
Nyutlåning Lösen
Totalt
Brf-utlåning, mdkr
Marknadsandel, %
Inlåning, mdkr
Marknadsandel, %
)
Jämförelsedata från SCB har uppdaterats retroaktivt. I tabellen är historiska siror justerade enligt uppdaterat jämförelsedata.
77SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Aärsområde Ftg & Brf
Upplåningsverksamheten
SBAB:s verksamhet finansieras främst
genom upplåning via kapitalmarknaden,
men sedan flera år tillbaka också i väx-
ande grad genom inlåning från allmänhe-
ten. SBAB-koncernen är aktiv både i den
icke säkerställda obligationsmarknaden
genom moderbolaget SBAB och i den
säkerställda obligationsmarknaden
genom det helägda dotterbolaget SCBC.
Långfristiga upplåningskällor
Rambelopp
Euro Medium Term Note
Programme (EMTN), SBAB  md EUR
Euro Medium Term Covered Note
Programme (EMTCN), SCBC  md EUR
Svenskt säkerställt obligations-
program, SCBC
[Inget fast
rambelopp]
Kortfristiga upplåningskällor
Rambelopp
Svenskt certifikatprogram (SvCP)  mdkr
European Commercial Paper
Programme (ECP)  md EUR
Kort summering av 2021
Stora delar av 2021 präglades av stark
återhämtning och ett förhållandevis gott
risksentiment till följd av att restriktioner
kopplade till coronaviruset successivt
lyftes i takt med en sjunkande smitt-
spridning och ett ökat antal vaccinerade.
De ledande centralbankerna kom under
året att bedriva en fortsatt mycket
expansiv penningpolitik genom program
för kvantitativa lättnader och låga styr-
räntor, vilket tillsammans med finanspoli-
tisk stimulans och ökad privat konsum-
tion bidrog till periodvis mycket stark
konjunkturell utveckling.
Vidare kom delar av året att uppvisa
tecken på de problem som uppstått i köl-
vattnet av pandemin och delar av 2021
präglades av en tilltagande oro för bland
annat en mer ihållande inflation, men
även av en viss oro för den ekonomiska
utvecklingen. Inflationstalen, som de
visade sig både i producent- och konsu-
mentledet, var under perioder av 2021
höga, vilket tillskrevs främst stigande
råvaru- och energipriser. Samtidigt upp-
visade den ekonomiska aktiviteten vissa
tecken på problem på grund av kompo-
nentsbrist och störningar i de globala för-
sörjningskedjorna, vilket hos vissa tillver-
kare periodvis ledde till produktionsbe-
gränsningar.
I årets slutskede riktades uppmärk-
samheten allt mer mot centralbankerna
och frågor ställdes om deras framtida
agerande. Till följd av en till synes alltmer
ihållande inflation började marknaden
Uppning och likviditet
prisa in en ökad risk för räntehöjningar
från såväl Fed som ECB och Riksbanken
under kommande år. Samtidigt inledde
Fed sk ”tapering” genom att dra ner på
takten på obligationsköpen.
Den svenska centralbanken fortsatte
under året att stödja svensk ekonomi och
svensk obligationsmarknad genom låg
styrränta och fortsatta obligationsköp
inom ramen för sitt program för utökade
värdepappersköp. Under 2021 köpte
Riksbanken bland annat svenska säker-
ställda obligationer för 225 mdkr, vilket
starkt bidrog till att svenska räntor och
kreditspreadar vid årets slut befann sig
på fortsatt låga nivåer.
Ledande börsindex uppvisade under
året sammantaget en positiv utveckling
samtidigt som korta såväl som långa rän-
tor steg.
Totalt emitterade SBAB-koncernen
under 2021 långfristiga obligationer om
99,2 mdkr (74,9). I januari emitterades en
ny 6- och en 11-årig benchmarkobligation
på den svenska säkerställda marknaden.
Vidare emitterades under året även bland
annat en 5-årig grön icke säkerställd obli-
gation om 500 MEUR samt en kapital-
transaktion (AT1) om 2,3 mdkr. Transak-
tionerna mottogs generellt väl av markna-
den. Under året återköptes även en tidi-
gare utgiven AT1-obligation om totalt 1,5
Finansieringskällor,
Koncernen
Valutafördelning finansierings-
källor, Koncernen
Utestående förfalloprofil,
Koncernen
Svenska säkerställda benchmarkobligationer
SCBC40,5% (35,3)
Inlåning28,3% (29,3)
EMTN-program SBAB11,6% (11,9)
EMTCN-program SCBC18,4% (22,1)
Förlagslån0,4% (0,4)
ECP0,8% (1,0)
SVCP0,0% (0,0)
SEK81% (77)
EUR18% (22)
Övriga valutor1% (1)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
4622
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
38
mdkr
78 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Upplåning och likviditet
mdkr vid datum för första möjliga förtids-
inlösen.
Utestående emitterade värdepapper
uppgick vid utgången av året till 364,4
mdkr (323,7), varav 300,9 mdkr (263,9)
utgjorde säkerställd upplåning och 63,5
mdkr (59,8) icke säkerställd upplåning.
Finansieringsstrategi
Genom tillgång till stabil och konkurrens-
kraftig finansiering kan vi säkerställa att
SBAB kan låna ut pengar till attraktiva
villkor. Vi arbetar aktivt med att diversi-
fiera våra finansieringskällor genom ökad
privat och företagsinlåning. Växande inlå-
ningsvolymer har under senare år lett till
att vårt kapitalmarknadsberoende har
minskat och samtidigt bidragit till en för-
bättrad och mer balanserad finansie-
ringsmix. Att verka för en diversifierad
upplåning och att vara en regelbunden
emittent i såväl den svenska som den
europeiska obligationsmarknaden utgör
rnstenarna i vår upplåningsstrategi.
Aktiv skuldhantering, bland annat genom
återköp av obligationer med kort åters-
ende löptid, samt en jämn förfalloprofil
utgör andra viktiga delar. Vi fäster också
stor vikt vid att regelbundet träa och
uppdatera investerare i de marknader där
vi är aktiva, framförallt i Sverige och
Europa.
Icke säkerställd upplåning
Långfristig upplåning
SBAB:s aär handlar om att finansiera
boende, vilket i sin tur kräver en stabil
långfristig finansiering. Ett fortsatt starkt
inflöde av inlåning och en god likviditets-
situation har bidragit till att behovet av
långfristig icke säkerställd upplåning har
minskat som andel av total finansiering
över tid. Långfristig icke säkerställd upp-
låning uppgick vid årsskiftet till 59,3
mdkr (54,7), varav 9,2 mdkr (6,0) utgjorde
underordnade icke säkerställda obligatio-
ner (senior nonpreferred) och 50,0 mdkr
(48,7) övriga seniora icke säkerställda
obligationer.
Kortfristig upplåning
Kortfristig upplåning i form av certifikat
utgör fortsatt en begränsad del av
SBAB:s totala upplåning och uppgick vid
årsskiftet till 4,2 mdkr (5,2). Vi använder i
huvudsak kortfristig upplåning för att
hantera och jämna ut likviditet mellan
olika perioder.
Säkerställd upplåning
Upplåning genom utgivning av säker-
ställda obligationer sker i det helägda
dotterbolaget AB Sveriges Säkerställda
Obligationer (publ), (SCBC). Total säker-
ställd upplåning uppgick vid årets utgång
till 300,9 mdkr (263,9), varav 229,9 mdkr
var i SEK och 71,0 mdkr i utländsk valuta.
Likviditetsposition
SBAB:s likviditetsreserv har som primärt
syfte att verka som reserv i situationer då
möjligheten att anskaa likviditet på
annat håll är begränsad eller kraftigt för-
svårad. SBAB:s likviditetsreserv består i
huvudsak av likvida räntebärande värde-
papper med hög rating. Marknadsvärdet
av tillgångarna i likviditetsreserven upp-
gick vid årets utgång till 82,3 mdkr (70,9).
Med hänsyn tagen till Riksbankens och
ECB:s värderingsavdrag uppgick likvidi-
tetsvärdet av tillgångarna till 78,4 mdkr
(68). Både externa regelverk och interna
limiter dikterar likviditetsreservens stor-
lek och sammansättning. Värdepappers-
innehaven limiteras per tillgångsklass
samt per respektive land och ska ha lägst
AA-rating vid förvärv, vid årets utgång
har 95 procent av reserven minst en
AAA-rating. Utöver dessa grupplimiter
kan även limiter för enskilda emittenter
fastställas. Investeringar görs i huvudsak i
SEK, EUR och USD. SBAB använder deri-
vat för att hantera ränte- och valutarisk i
portföljen.
Gröna obligationer i likviditetsreserven
Vid utgången av 2021 uppgick våra inne-
hav i gröna obligationer till cirka 6,2 mdkr
(5,4). Det är vår ambition att inom ramen
för gällande investeringspolicy utöka
dessa innehav.
Nyckeltal – likviditet
 
Överlevnadshorisont  
Likviditetstäckningskvot
(LCR), %
)
 
Net Stable Funding Ratio
(NSFR), %  
Kreditbetyg
ngfristiga och kortfristiga kreditbetyg
från Moody’s och S&P (Standard & Poor’s)
var oförändrade under året.
Rating
Moody’s
Standard &
Poor’s
Långfristig upplåning,
SBAB A A
Långfristig upplåning,
SCBC Aaa
Kortfristig upplåning,
SBAB P– A–
Kort om SCBC
SCBC:s huvudsakliga verksamhet
är att emittera säkerställda obliga-
tioner på den svenska och interna-
tionella kapitalmarknaden. Bola-
gets upplåningsprogram har hög-
sta möjliga långfristiga kreditbetyg
AAA” från ratinginstitutet
Moody’s. SCBC bedriver ingen
utlåning i egen regi utan förvärvar
krediter från SBAB, med syftet att
dessa helt eller delvis ska ingå i den
säkerhetsmassa som utgör säker-
het för SCBC:s säkerställda obliga-
tioner. Information om SCBC:s
säkerställda obligationer och dess
säkerhetsmassa publiceras
månadsvis på sbab.se.
79SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Upplåning och likviditet
De tre försvarslinjern
Äger och hanterar risker
i det dagliga arbetet.
1:A LINJEN
2:A LINJEN
3:E LINJEN
Verksamheten
Stödjer, kontrollerar
och följer upp.
Risk & Compliance
Granskar
styrelsens uppdrag.
Internrevision
RISK
RISK RISK
Riskhantering handlar om att säker-
ställa att SBAB har motståndskraft i
olika situationer och att bolagets kapi-
talsituation säkerställer att även ovän-
tade risker kan hanteras.
SBAB:s oberoende riskkontroll identifie-
rar, analyserar och utvecklar metoder för
att hantera olika typer av risker i verksam-
heten. Den huvudsakliga risken utgörs av
den kreditrisk som uppstår i samband
med utlåning till framförallt hushållskun-
der, men även till bostadsrättsföreningar
och flerbostadshus. Därutöver är SBAB
exponerat mot kreditrisk i finansverk-
samheten, särskilt motpartsrisk för de
derivat och repokontrakt som SBAB ingår
för att hantera finansiella risker.
Andra risker i SBAB:s verksamhet är
marknadsrisk, likviditetsrisk, aärsrisk,
operativ risk samt hållbarhetsrisk. För att
även vid stressade situationer möta
dessa risker håller SBAB tillräckligt med
kapital och likviditet. SBAB är väl kapitali-
serat och har en kapitalbas som med god
marginal överstiger både det internt skat-
tade, och det av Finansinspektionen (FI)
skattade kapitalbehovet. Likviditetsrisk
hanteras utanför kapitaldimensionen
genom att upprätthålla en likviditetsre-
serv samt genom att diversifiera finansie-
ringen.
SBAB:s risker och riskhantering
Risk definieras som en potentiellt negativ
påverkan som kan uppstå på grund av
pågående eller framtida interna eller
externa händelser. I riskbegreppet ingår
dels sannolikheten för att en händelse
inträar, dels den påverkan som händel-
sen skulle kunna ha på SBAB:s resultat,
Risk- och kapitalhantering
kapital, likviditet eller värde. SBAB:s ram-
verk för riskhantering utgörs av en risk-
strategi, en riskpolicy, en kapitalpolicy och
en riskaptit. Riskpolicyn anger SBAB:s mål
med riskhanteringen samt definierar de
risker SBAB:s verksamhet är eller kan bli
exponerad för. Exponeringen mot respek-
tive risktyp, undantaget aärsrisk och
hållbarhetsrisk, begränsas genom limiter
som anges i riskaptiten. Hållbarhetsrisk är
en generell risk som det kan finnas inslag
av i hela bankens verksamhet och är inte-
grerad med övriga risker. Figuren nedan
illustrerar att SBAB:s övergripande mål
SBAB:s riskaptit
Läs mer på sidan 86
H
å
l
l
b
a
r
h
e
t
s
r
i
s
k
e
r
SBAB:s
mål
L
i
k
v
i
d
i
t
e
t
s
r
i
s
k
K
r
e
d
i
t
r
i
s
k
A
f
f
ä
r
s
r
i
s
k
O
p
e
r
a
t
i
v
r
i
s
k
M
a
r
k
n
a
d
s
r
i
s
k
80 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Risk- och kapitalhantering
Den övergripande kreditkvaliteten i SBAB:s kreditportfölj
bems som god. Under 2021 har kreditrisken i SBAB:s portfölj
ökat något med avseende på riskvägda tillgångar på grund av
ökad utlåningsvolym, framförallt i aärsområdet Företag & Brf.
Däremot har utvecklingen av riskmått som mäter sannolikheten
för fallissemang och förlustgrad i händelse av fallissemang varit
positiv och följaktligen minskat, drivet av bättre återbetalnings-
förmåga hos kunder samt ökade priser på bostadsmarknaden.
Kundernas skuldkvot för lån utbetalda under 2021 uppgick i
genomsnitt till 3,9 vilket är högre än föregående år (3,7). Belå-
ningsgraden för lån som betalades ut under året var i genomsnitt
69 procent, vilket är marginellt lägre än för 2020 (70). Sett till
den totala bolånestocken minskade den volymviktade belånings-
graden under året och uppgick vid årsskiftet till 55 procent (58),
bland annat till följd av den starka bostadsmarknaden. SBAB har
erbjudit kunder amorteringslättnad till och med den 31 augusti
2021, i enlighet med riktlinjer från tillsynsmyndigheterna.
Den positiva utvecklingen av kreditrisken i portföljen i samband
med bättre makroekonomiska utsikter har föranlett ett minskat
behov av förlustreserveringar för framtida kreditförluster. Upp-
lösningen av förlustreserveringar och de fortsatt låga konstate-
rade kreditförlusterna har tillsammans bidragit till att kreditför-
lusterna var för 2021 positiva och uppgick till 11 mnkr.
Den 30 juni 2021 trädde EBA:s riktlinjer om kreditgivning och
övervakning i kraft. SBAB bedömde med hjälp av en Gap-analys
att kreditprocessen och interna regelverk till allra största delen
var i enlighet med riktlinjerna redan vid beslut om deras ikraftt-
dande. De enstaka gap som identifierades har åtgärdats genom
exempelvis förtydliganden i kreditprocessen samt inkorporering
av ESG-risker i styrande dokument.
Utveckling av kreditrisk 2021
sätter ramarna för målen med riskhante-
ringen. SBAB:s riskaptit inom de olika risk-
slagen ska vara förenlig med, och styrs
indirekt av, de målen.
Läs mer på sidan 84-85.
Riskstyrning
Samtliga väsentliga risker följs upp och
rapporteras till styrelsen. Styrelsen har
det övergripande ansvaret för SBAB:s
totala riskexponering. Det är styrelsens
ansvar att säkerställa att verksamheten
bedrivs med god intern kontroll. VD
ansvarar för den löpande förvaltningen
och följer upp att rapportering till styrel-
sen från respektive enhet, däribland Risk,
sker enligt relevanta instruktioner. Risk
ansvarar för identifiering, kvantifiering,
analys och rapportering av samtliga ris-
ker. Ansvarig för Risk är Chief Risk Ocer
(CRO) som är underställd VD och rappor-
terar till SBAB:s VD och styrelse.
Riskstrategi
Styrelsen beslutar om den strategiska
inriktningen och den övergripande riskni-
vån som SBAB är villig att acceptera,
baserat på aärsverksamheten och hur
värde skapas för kunderna. Det betyder
att SBAB medvetet endast ska exponeras
mot risker som kan kopplas direkt till,
eller bems vara nödvändiga för verk-
samheten. SBAB:s lönsamhet är bero-
ende av förmågan att bedöma, hantera
och prissätta risker. Det handlar också om
att upprätthålla tillräcklig likviditet och
kapitalstyrka för att kunna möta oförut-
sedda händelser.
Kunskap och kännedom om vilka ris-
ker som SBAB kan utsättas för, tillsam-
mans med rätt kompetens för att upp-
skatta storleken på befintliga och poten-
tiella risker, är därr en absolut nödvän-
dighet för vår verksamhet. Samtliga risker
ska utvärderas mot den av styrelsen
beslutade riskaptiten.
Risktagande
SBAB:s risktagande hålls på en nivå som
är förenlig med kort- och långsiktiga pla-
ner för strategi, kapital och finansiell sta-
bilitet. En viktig del i SBAB:s aärsmodell
handlar om att de risker som SBAB är
exponerade mot ska vara låga och förut-
sägbara. Det innebär i realiteten inte att
varje enskild kreditexponering ska vara av
låg risk, utan att SBAB:s totala utlå-
ningsportfölj till stor del ska bestå av lån
med låg risk och att varje låns inbördes
riskpåverkan är sådan att den totala ris-
ken blir begränsad. Utgångspunkten för
SBAB:s aptit för risk är att den ska rym-
mas i bolagets riskbärande förmåga. Risk-
bärande förmåga betyder förmågan att
täcka förväntade och oväntade förluster
utan att bryta mot uppsatta kapitalkrav.
Omfattningen av de risker som accepte-
ras är tydligt kopplat till hur viktiga de är
för SBAB:s aärsmodell, alltså de positiva
eekter som förväntas uppnås i form av
förväntade intäkter, kostnadsbesparingar
eller minskning av annan risk. SBAB mini-
merar oönskade risker genom ändamåls-
enliga funktioner, strategier, processer,
rutiner, interna regler, limiter och kontrol-
ler.
81SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Risk- och kapitalhantering
Hållbarhetsrisker
SBAB:s hållbara styrmodell genomsyrar
hela verksamheten där den förenklar och
förtydligar helheten. Grunden i SBAB:s
arbete med hållbarhetsrisker är att de
inte går att separera från övriga risker. Det
finns inslag av hållbarhetsrisker i hela
SBAB:s verksamhet. Risks arbete med
hållbarhetsrisk avgränsas till ett antal
tydliga områden där risken kan identifie-
ras, mätas och följas upp. Med hållbar-
hetsrisk avses i denna redovisning risken
för förlust eller lägre framtida intäkter på
grund av händelser relaterade till hållbar-
het. Här ingår händelser inom katego-
rierna I) personal, sociala förllanden
och mänskliga rättigheter II) klimat samt
III) finansiell brottslighet och korruption.
SBAB:s ambition är att hållbarhetsrisker
ska hanteras utifrån ett riskbaserat för-
hållningstt samt vara integrerade i den
dagliga verksamheten. Målsättningen är
att vid hög risk genomföra en fördjupad
hållbarhetsgranskning och vid behov
ställa krav på åtgärder för att motverka
negativ påverkan. Vägledande för arbetet
är nationella och internationella regelverk
och riktlinjer. SBAB för även löpande en
dialog kring hållbarhetsrisker i hela verk-
samheten. SBAB:s proaktiva hållbarhets-
arbete genom bland annat gapanalyser,
definierade målsättningar och uppfölj-
ning och rapportering mot dessa bidrar
ytterligare till hållbarhetsriskhanteringen.
Läs mer på sidan 85.
Kapitalsituation
SBAB:s kärnprimärkapitalrelation upp-
gick vid årets slut till 13,5 procent (13,4).
Den totala kapitalrelationen uppgick vid
samma tidpunkt till 18,1 (17,6). Det kan
jämföras med FI:s kapitalkrav, som vid
årsskiftet motsvarade en kärnprimärkapi-
talrelation om 9,2 procent och en total
kapitalrelation om 13,9 procent. SBAB:s
kapitalmål motsvarade vid årsskiftet en
kärnprimärkapitalrelation om lägst 9,8
procent samt en total kapitalrelation om
lägst 14,5 procent. Kapitalkraven har
under året ökat till följd av FI:s ÖuP-
beslut under fjärde kvartalet 2021 att öka
kapitalkraven i Pelare 2, som per årsskif-
tet uppgår till 4,6 mdkr för SBAB.
Därmed har marginalerna till FI:s kapi-
talkrav minskat sedan förra årsskiftet.
Kärnprimärkapitalet ökade under året
med 1,3 mdkr till 18,8 mdkr (17,5). Årets
resultat påverkade kärnprimärkapitalet
positivt med 1,3 mdkr. Det totala kapita-
let ökade under året med 2,1 mdkr, till 25,1
mdkr (23,0), främst hänförligt till emis-
sion av primärkapitalinstrument (AT1).
Riskexponeringsbeloppet (REA) ökade
under året till 138,9 mdkr (130,3), i huvud-
sak drivet av ökade utlåningsvolymer.
SBAB har sedan tidigare identifierat bris-
ter i interna modeller för kapitaltäck-
ningen av kreditrisk varför SBAB dels
använt sig av ett självpåtaget artikel 3
påslag i kapitaltäckningens Pelare 1, dels
genomfört ett arbete med att uppdatera
de interna modellerna i IRK-systemet.
SBAB:s bedömning är att implemente-
ringen av de uppdaterade modellerna,
efter Finansinspektionens godkännande,
ska åtgärda identifierade brister och där-
för leda till ett minskat Pelare 2 krav. I
oktober 2021 tog SBAB:s styrelse beslut
att ta bort de självpåtagna artikel 3 påsla-
get, som en följd av FI:s kommunicerade
Pelare 2 påslag. Årets resultat ingår vid
beräkning av kapitalbas och primärt kapi-
tal. Förväntad utdelning enligt SBAB:s
utdelningspolicy har dragits av. Bruttoso-
liditetsgraden uppgick per den 31 decem-
ber 2021 till 3,98 procent (4,00).
Finansinspektionen har i september
2021 kommunicerat en pelare 2-vägled-
ning för SBAB om noll procentenheter på
det riskvägda kapitalkravet och 0,3 pro-
centenheter på bruttosoliditeten vilket
motsvarar 1,7 mdkr. Ytterligare informa-
tion om kapitaltäckning återfinns i not
RK
8.
Kapitalmålens beståndsdelar
 
mnkr
Totalt
kapital %
Kärnpri-
märkapital %
Totalt
kapital %
Kärnpri-
märkapital %
Kapitalkrav från Finansinspektionen   ,   ,   ,   ,
– Varav Pelare  minimikrav   ,   ,   ,   ,
– Varav Pelare  riskviktsgolv, svenska bolån   ,   ,   ,   ,
– Varav Pelare  baskrav   ,   ,   ,   ,
– Varav Kapitalkonserveringsbuert   ,   ,   ,   ,
– Varav Kontracyklisk buert  ,  ,  ,  ,
SBAB:s kapitalmål   ,   ,   ,   ,
SBAB:s faktiska kapital   ,   ,   ,   ,
Risk- och kapitalhantering, forts.
82 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Risk - och kapitalhantering
Hållbarhetsrisker
Riskområde Riskbeskrivning Påverkan på SBAB Åtgärder för att minimera riskerna
Personal, sociala
förhållanden och
mänskliga rättigheter
Risken att SBAB:s verk-
samhet, aärsrelationer
och aärsåtaganden har
en negativ påverkan på
personal, kund eller
extern part avseende
sociala förhållanden eller
mänskliga rättigheter.
Internt: I den egna verksamheten är risken främst
kopplad till SBAB som arbetsgivare och SBAB:s före-
tagskultur. Motiverade och engagerade medarbetare
är en förutsättning för SBAB:s framgång. SBAB:s
verksamhet och företagskultur påverkar anställ-
ningsförhållandena för de anställda. Risker gällande
personal innefattar bland annat hälsa och säkerhet
på arbetsplatsen, förekomst av kränkande särbe-
handling, ersättningsnivåer samt arbetsbelastning.
Externt: SBAB är exponerat mot risker kopplade till
sociala förhållanden och mänskliga rättigheter i
samband med kreditgivning till fastighetsbolag, till
exempel vid utlåning till nyproduktionsprojekt med
flera underleverantörsled. Den kontroll som huvud-
entreprenören gör när det gäller till exempel arbets-
villkor försvåras när produktion upphandlas utanför
det egna företaget. SBAB är också exponerat mot
dessa risker i samband med inköp av tjänster och
varor. Området innefattar därtill risken att SBAB:s
tjänster och produkter inte är tillgängliga för alla
människor i samhället. Tillgänglighet handlar om
jämlikhet och icke-diskriminering och är en avgö-
rande förutsättning för att personer med funktions-
nedsättning ska kunna ta del av sina mänskliga rät-
tigheter och grundläggande friheter.
Eventuellt försäm-
rat anseende och
negativ påverkan
på koncernens
finansiella ställning
SBAB har fastställt en långsiktig, fokuserad och uthållig
HR-strategi. SBAB har tydliga företagsövergripande mål
för att främja jämställdhet och mångfald samt säkerställa
en god medarbetarupplevelse och ett högt medarbeta-
rengagemang. SBAB har en jämställdhets- och mångfalds-
policy samt jämställdhetsplan som understryker värdet av
medarbetare med olika bakgrund. SBAB:s uppförandekod
ger vägledning i hur medarbetare ska uppträda och agera i
olika situationer, med SBAB:s värderingar som grund, och
vilket ansvar som följer av att vara anställd på SBAB.
SBAB:s ambition är att hantera risker kopplade till perso-
nal, sociala förhållanden och mänskliga rättigheter i utlå-
ningsledet genom fördjupad kunddialog och branschsam-
verkan. SBAB har vidare en leverantörskod som behandlar
SBAB:s syn och förväntningar på leverantörers hållbar-
hetsarbete och efterlevnad av internationella riktlinjer och
principer. Tillgänglighet utgör ett viktigt område vid pro-
dukt - och tjänsteutveckling. SBAB utför löpande tillgäng-
lighetstester.
Läs mer på sidorna , , -, -, -.
Exempel på relevanta styrdokument inom området är
Ersättningspolicy, Jämställdhets-och mångfaldspolicy,
Arbetsmiljöinstruktion, Instruktion för visselblåsarpro-
cess, Etikpolicy samt Policy för hållbart företagande.
Klimat
Delas upp i fysiska risker
och omställningsrisker.
Fysiska risker innebär
direkta eekter av kli-
matförändringar som ger
upphov till finansiella
kostnader och risker,
exempelvis fysisk påver-
kan på fastigheter till
följd av klimatförändring-
arna. Omställningsrisker
är finansiella risker som
är relaterade till omställ-
ningen mot en mindre
fossilbaserad ekonomi.
Internt: Den fysiska klimatrisken kopplat till SBAB:s
verksamhet är framförallt risk för ökade skador och
värdeminskning på tillgångar och säkerheter till följd
av klimatförändringar. SBAB:s verksamhet är expo-
nerat för omställningsrisker i det fall SBAB inte
lyckas anpassa verksamheten till framtidens hållbara
ekonomi som ställer högre miljö- och klimatkrav.
Detta gäller även efterfrågan på SBAB:s produkter
och tjänster.
Externt: SBAB är exponerat för klimatrisk i samband
med kreditgivningen. Framtida klimatförändringar
kan komma att påverka kundernas betalningsför-
måga samt värdet på tillgångar och säkerheter.
Fysiska klimatrisker innefattar bland annat höjda
havsnivåer, extremväder samt ras och skred.
Eventuell negativ
påverkan på kon-
cernens finansiella
ställning.
Klimatrisk hanteras främst genom utökad kunddialog,
intern utbildning, produktutveckling samt kundkommuni-
kation. I kreditgivningen till fastighetsbolag och bostads-
rättsföreningar övervägs vissa hållbarhetskriterier som en
del i helhetsbedömningen. Under  gjorde SBAB en
första analys av hur framtida fysiska klimatrisker kan
påverka bolåneportföljen. Analysen indikerar att havsnivå-
höjningar och översvämningsrisker har en begränsad
påverkan på SBAB:s portfölj. Under  har analysen lett
fram till en KRI på portföljnivå. KRI:n följer andelen kapital
kopplat till småhus i zoner med förhöjd risk för översväm-
ning.
Läs mer på sidorna -, -, , -.
Exempel på relevanta styrdokument inom området är
Policy för hållbart företagande, Kreditpolicy, Riskpolicy,
Riskaptit samt Kreditinstruktion.
Finansiell brottslighet
och korruption
Med finansiell brottslig-
het avses penningtvätt,
finansiering av terrorism,
bedrägerier och andra
brott med ekonomisk
koppling. Korruption
innebär förenklat att en
person, genom att
utnyttja sin ställning,
agerar för att på ett otill-
börligt sätt uppnå en för-
del för sin egen eller
annans vinning, exempel-
vis genom att ge eller ta
emot en muta.
Internt: Förekomsten av finansiell brottslighet och/
eller korruption kan allvarligt påverka allmänhetens,
ägarnas, kundernas och medarbetarnas förtroende
för SBAB och därmed bolagets framtida konkurrens-
kraft. Risken för finansiell brottslighet och/eller kor-
ruption återfinns i alla delar av SBAB:s verksamhet.
Externt: Finansiell brottslighet och/eller korruption
underminerar demokrati, försvårar ekonomisk till-
växt och snedvrider konkurrens i samhället. Risken
för finansiell brottslighet och/eller korruption åter-
finns i alla led där pengar hanteras. Det innebär att
SBAB kan utnyttjas längst hela värdekedjan, vare sig
det gäller inlåning från allmänheten, upplåning från
kapitalmarknaden eller utlåning till allmänheten (pri-
vatpersoner, företag och bostadsrättsföreningar).
Eventuell anseen-
derisk och myndig-
hetsanmärkning
med sanktion.
SBAB har en särskild enhet, Anti-Financial Crime (AFC),
som verkar för att förstärka SBAB:s övergripande för-
måga att förhindra finansiell brottslighet. SBAB:s arbete
inom området innefattar bland annat att göra riskbe-
dömningar, uppnå god kundkännedom, övervaka aktivi-
teter och transaktioner, löpande utbilda samt säkerställa
god intern kontroll. Granskning sker i första, andra och
tredje linjen avseende det löpande arbetet, rutiner och
processer. SBAB har interna ramverk som reglerar hur
verksamheten ska arbeta för att motverka mutor och
annan korruption. Ramverken är upprättade för att
reflektera den kod mot korruption i näringslivet som
Institutet mot mutor förvaltar. SBAB genomför därtill
löpande utbildningar inom området.
Läs mer på sidan , -, -.
Exempel på relevanta styrdokument inom området, för-
utom de som nämns ovan, är Policy och instruktion om
åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
samt efterlevnad av finansiella sanktioner, Etikpolicy,
Policy för hållbart företagande, Instruktion för visselblå-
sarprocess, Uppförandekod, Mutor och annan korruption
samt Leverantörskod.
83SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Hållbarhetsrisker
Klassificering Nivå
Kreditrisk i utlåningsverksamhet
Risken för att motparten inte fullgör sina betalningsförpliktelser mot SBAB. Kreditrisk uppsr, för-
utom vid lån och lånelöften, även genom värdeförändringar av ställda säkerheter som inner att
dessa inte längre täcker koncernens fordringar. Här ingår även koncentrationsrisk, vilket avser den
ökning av kreditrisk som uppstår vid stora exponeringar mot enskilda motparter, eller vid koncentra-
tioner mot specifika regioner och branscher.
Läs mer i not
RK
1
Önskvärd risk Medel SBAB erbjuder bostadsfinansiering till framför allt
privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastig-
hetsbolag där säkerheten utgörs av pant i fastighet
eller nyttjanderätt. Merparten av SBAB:s kundbas är
koncentrerad till storstadsregionerna.
Kreditrisken är central i SBAB:s aärsmodell och bedöms vara den dominerande risken i verksam-
heten. SBAB:s kreditgivning präglas av ansvarstagande med hänsyn tagen till kundernas långsiktiga
återbetalningsförmåga och motståndskraft samt värdena på ställda säkerheter. Kreditregler samt
kredithantering analyseras, bearbetas och förbättras kontinuerligt. Företagskunder bearbetas
ett individuellt sätt medan privatkunder analyseras i en strukturerad process i samband med kre-
ditprövning. Koncentrationsrisk och stora exponeringar bevakas och följs noga upp.
Kreditrisk i finansverksamhet
Definieras som summan av motparts- och placeringsrisk. Motpartsrisken definieras som kreditrisk i
derivat som uppsr då värdet på instrumentet påverkas till följd av exempelvis ränte- eller valutakurs-
förändringar vilket medför att SBAB erhåller en fordran på motparten. Dessutom inner motpartsrisk
risken för att SBAB:s finansiella motparter inte kan fullgöra sina åtagande i ingångna repokontrakt. Pla-
ceringsrisk definieras som kreditrisken inansiella placeringar och innebär risken för att en kredittagare
inte fullgör sina betalningsförpliktelser. Finansiella placeringar är en del av likviditetsförvaltningen vars
syfte är att minska likviditetsrisken samt att utnyttja överskottskapital för att bidra till ökad lönsamhet.
Läs mer i not
RK
2
Nödvändig risk Låg SBAB:s motpartsrisker och placeringsrisker är låga
och bedöms ej vara dominerande risker.
Motpartsriskexponeringen är till övervägande del säkrad genom säkerhetsavtal, där motparten
ställer säkerheter i syfte att reducera exponeringen. Placeringsrisken begränsas genom att SBAB
enbart investerar i räntebärande obligationer med hög kreditvärdighet.
Marknadsrisk
Risken för förlust eller lägre framtida intäkter på grund av marknadsrelser består i SBAB:s verksam-
het av ränte-, valuta-, kreditspread-, basis- samt pensionsrisk. Ränterisk avser räntevariationer som
leder till förlust eller lägre framtida intäkter till följd av att tillgångar och skulder har olika räntebind-
ningstid och/eller räntevillkor. Valutarisk avser risken för förändringar av svenska kronans kurs som
leder till förlust eller lägre framtida intäkter. Kreditspreadrisk avser exponering mot ett ändrat förhål-
lande mellan en emittents räntekostnad kontra en referensnta. Basisrisk avser den risk som är för-
knippad med in- och utlåning som är låst till olika räntebaser. Pensionsrisk avser den risk som uppsr
vid värdeförändringar i portföljen som är avsedd att täcka bankens pensionsåtaganden.
Läs mer i not
RK
4
Nödvändig risk Låg SBAB:s marknadsrisk är låg och bedöms ej vara en
dominerande risk.
nterisker begränsas genom direkt upplåning i matchad valuta och löptid eller genom användande
av derivat. Valutarisker begränsas genom att upplåning i utländsk valuta kurskras genom valu-
taswappavtal eller matchas mot tillgångar i likviditetsportföljen i samma valuta.
Operativ risk
Risken för förluster till följd av ej ändalsenliga eller fallerade processer, mänskliga fel, felaktiga sys-
tem eller yttre händelser, inbegripet legala risker. Med legal risk avses bland annat risken för rättsliga
påföljder eller att rättshandlingar inte kan fullgöras. I kategorin ingår även regelefterlevnadsrisk. Regel-
efterlevnad är centralt för att bibehålla förtroendet för SBAB:s verksamhet, men också marknadspraxis
och etiska riktlinjer påverkar SBAB:s förhållningssätt till anställda och kunder.
Läs mer i not
RK
5
Nödvändig risk Låg Operativ risk är en naturlig del i all verksamhet.
SBAB:s målsättning är att optimera förhållandet mel-
lan kostnader för reducering av risk och riskens
potentiella utfall. Operativ risk är en förutsättning för
genomförarandet av aärsidén på ett eektivt och
konkurrenskraftigt sätt, med hänsyn tagen till verk-
samhet, strategi, riskaptit och omvärldsbevakning.
Operativa risker hanteras enhetligt på SBAB och analys av risknivån sker löpande och rapporteras
till styrelse, VD och företagsledning. Självutvärderingar av väsentliga processer genomförs årligen.
Förändringar som kan påverka bankens risknivå identifieras och relatrade risker identifieras i ett
tidigt skede och inför beslut om genomförande lämnar andra försvarslinjen ett utlåtande. Oväntade
ndelser som kan påverka banken negativt ska rapporteras som incidenter och hanteras enligt
beslutad instruktion.
Aärsrisk
Risken för vikande intjäning med anledning av svåra konkurrensförhållanden, fel strategi eller felaktiga
beslut. SBAB aärsrisk delas in i strategisk risk, risk för försvagad intjäning och anseenderisk. Strategisk
risk avser risk för förlust på grund av exempelvis ogynnsamma aärsbeslut, felaktigt genomförande av
strategiska beslut, eller förändringar i den politiska miljön. Risk för försvagad intjäning avser risk som upp-
står som ett resultat av exempelvis fördyrad finansiering eller hårdare konkurrens. Anseenderisk avser risk
för förlorat anseende till följd av bristande hantering av ovan nämnda risker såväl som andra händelser.
Läs mer i not
RK
6
Nödvändig risk Låg SBAB:s aärsrisk är låg och bedöms ej vara en domi-
nerande risk.
Risker relaterade till strategi och intjäning utvärderas båda fortlöpande under året inom första lin-
jens strategiarbete. Strategiskt viktiga beslut hanteras även inom ramen för väsentliga föränd-
ringar. Det sker en årlig utrdering av väsentliga risker till styrelsen som berör både
aärsmässigt strategiska risker och bankens övergripande intjäning. Vidare utvärderas aärsris-
ken i SBAB:s stresstester.
Likviditetsrisk
Risken att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser utan att kostnaden för att erhålla betalnings-
medel ökar avsevärt. Kortfristig likviditetsrisk avser risken för att på kort sikt drabbas av brist på likvi-
ditet medan strukturell likviditetsrisk förekommer när detnns skillnad mellan tillgångar och skulder
avseende kapitalbindningstid - vilket riskerar att på längre sikt leda till likviditetsbrist.
Läs mer i not
RK
3
Nödvändig risk Låg SBAB har en låg likviditetsrisk och en diversifierad
upplåning. De värdepapper som ingår i likviditetsre-
serven har hög kreditvärdighet och är pantsätt-
ningsbara i antingen Riksbanken eller Europeiska
Centralbanken, för att säkerslla likviditeten.
SBAB:s likviditetsstrategi innefattar en proaktiv och kontinuerlig likviditetsplanering, aktiv skuld-
förvaltning och en adekvat likviditetsreserv. I upplåningsstrategin beaktas tillgångssidans förvän-
tade löptid. Med utgångspunkt i den, begränsar SBAB sin strukturella likviditetsrisk genom att
eftersträva en diversifierad finansiering med tillräckligt lång löptid. SBAB har ett flertal limiterade
likviditetsmått varav de flesta övervakas och rapporteras internt dagligen.
Hållbarhetsrisk
Med hållbarhetsrisk avses här risken för förlust eller lägre framtida inkter på grund av händelser
relaterade till hållbarhet. Här ingår händelser inom tre kategorier; (i) klimat, (ii) personal, sociala för-
hållanden och mänskliga rättigheter samt (iii) finansiell brottslighet och korruption.
Läs mer på sid 85
Nödvändig risk Låg
llbarhetsrisk definieras av SBAB som en nödn-
dig risk och ska hållas på en nivå som inte väsentligt
äventyrar SBAB:s tillgångar, resurser och anseende.
Bemningen av huruvida gruppens risknivå för hållbarhetsrisker håller sig inom fastslld riskaptit
utgörs huvudsakligen genom uppföljning och analys av nyckelriskindikatorer, utfall av scenarioana-
lyser, uppföljning av bankens strategiska hållbarhetsarbete, och information i SBAB:s rapportering
enligt TCFD-standard.
Risktyp Riskaptit
SBAB:s riskaptit
84 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
SBAB:s riskaptit
Klassificering Nivå
Kreditrisk i utlåningsverksamhet
Risken för att motparten inte fullgör sina betalningsförpliktelser mot SBAB. Kreditrisk uppsr, för-
utom vid lån och lånelöften, även genom värdeförändringar av ställda säkerheter som inner att
dessa inte längre täcker koncernens fordringar. Här ingår även koncentrationsrisk, vilket avser den
ökning av kreditrisk som uppstår vid stora exponeringar mot enskilda motparter, eller vid koncentra-
tioner mot specifika regioner och branscher.
Läs mer i not
RK
1
Önskvärd risk Medel SBAB erbjuder bostadsfinansiering till framför allt
privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastig-
hetsbolag där säkerheten utgörs av pant i fastighet
eller nyttjanderätt. Merparten av SBAB:s kundbas är
koncentrerad till storstadsregionerna.
Kreditrisken är central i SBAB:s aärsmodell och bedöms vara den dominerande risken i verksam-
heten. SBAB:s kreditgivning präglas av ansvarstagande med hänsyn tagen till kundernas långsiktiga
återbetalningsförmåga och motståndskraft samt värdena på ställda säkerheter. Kreditregler samt
kredithantering analyseras, bearbetas och förbättras kontinuerligt. Företagskunder bearbetas
ett individuellt sätt medan privatkunder analyseras i en strukturerad process i samband med kre-
ditprövning. Koncentrationsrisk och stora exponeringar bevakas och följs noga upp.
Kreditrisk i finansverksamhet
Definieras som summan av motparts- och placeringsrisk. Motpartsrisken definieras som kreditrisk i
derivat som uppsr då värdet på instrumentet påverkas till följd av exempelvis ränte- eller valutakurs-
förändringar vilket medför att SBAB erhåller en fordran på motparten. Dessutom inner motpartsrisk
risken för att SBAB:s finansiella motparter inte kan fullgöra sina åtagande i ingångna repokontrakt. Pla-
ceringsrisk definieras som kreditrisken inansiella placeringar och innebär risken för att en kredittagare
inte fullgör sina betalningsförpliktelser. Finansiella placeringar är en del av likviditetsförvaltningen vars
syfte är att minska likviditetsrisken samt att utnyttja överskottskapital för att bidra till ökad lönsamhet.
Läs mer i not
RK
2
Nödvändig risk Låg SBAB:s motpartsrisker och placeringsrisker är låga
och bedöms ej vara dominerande risker.
Motpartsriskexponeringen är till övervägande del säkrad genom säkerhetsavtal, där motparten
ställer säkerheter i syfte att reducera exponeringen. Placeringsrisken begränsas genom att SBAB
enbart investerar i räntebärande obligationer med hög kreditvärdighet.
Marknadsrisk
Risken för förlust eller lägre framtida intäkter på grund av marknadsrelser består i SBAB:s verksam-
het av ränte-, valuta-, kreditspread-, basis- samt pensionsrisk. Ränterisk avser räntevariationer som
leder till förlust eller lägre framtida intäkter till följd av att tillgångar och skulder har olika räntebind-
ningstid och/eller räntevillkor. Valutarisk avser risken för förändringar av svenska kronans kurs som
leder till förlust eller lägre framtida intäkter. Kreditspreadrisk avser exponering mot ett ändrat förhål-
lande mellan en emittents räntekostnad kontra en referensnta. Basisrisk avser den risk som är för-
knippad med in- och utlåning som är låst till olika räntebaser. Pensionsrisk avser den risk som uppsr
vid värdeförändringar i portföljen som är avsedd att täcka bankens pensionsåtaganden.
Läs mer i not
RK
4
Nödvändig risk Låg SBAB:s marknadsrisk är låg och bedöms ej vara en
dominerande risk.
nterisker begränsas genom direkt upplåning i matchad valuta och löptid eller genom användande
av derivat. Valutarisker begränsas genom att upplåning i utländsk valuta kurskras genom valu-
taswappavtal eller matchas mot tillgångar i likviditetsportföljen i samma valuta.
Operativ risk
Risken för förluster till följd av ej ändalsenliga eller fallerade processer, mänskliga fel, felaktiga sys-
tem eller yttre händelser, inbegripet legala risker. Med legal risk avses bland annat risken för rättsliga
påföljder eller att rättshandlingar inte kan fullgöras. I kategorin ingår även regelefterlevnadsrisk. Regel-
efterlevnad är centralt för att bibehålla förtroendet för SBAB:s verksamhet, men också marknadspraxis
och etiska riktlinjer påverkar SBAB:s förhållningssätt till anställda och kunder.
Läs mer i not
RK
5
Nödvändig risk Låg Operativ risk är en naturlig del i all verksamhet.
SBAB:s målsättning är att optimera förhållandet mel-
lan kostnader för reducering av risk och riskens
potentiella utfall. Operativ risk är en förutsättning för
genomförarandet av aärsidén på ett eektivt och
konkurrenskraftigt sätt, med hänsyn tagen till verk-
samhet, strategi, riskaptit och omvärldsbevakning.
Operativa risker hanteras enhetligt på SBAB och analys av risknivån sker löpande och rapporteras
till styrelse, VD och företagsledning. Självutvärderingar av väsentliga processer genomförs årligen.
Förändringar som kan påverka bankens risknivå identifieras och relatrade risker identifieras i ett
tidigt skede och inför beslut om genomförande lämnar andra försvarslinjen ett utlåtande. Oväntade
ndelser som kan påverka banken negativt ska rapporteras som incidenter och hanteras enligt
beslutad instruktion.
Aärsrisk
Risken för vikande intjäning med anledning av svåra konkurrensförhållanden, fel strategi eller felaktiga
beslut. SBAB aärsrisk delas in i strategisk risk, risk för försvagad intjäning och anseenderisk. Strategisk
risk avser risk för förlust på grund av exempelvis ogynnsamma aärsbeslut, felaktigt genomförande av
strategiska beslut, eller förändringar i den politiska miljön. Risk för försvagad intjäning avser risk som upp-
står som ett resultat av exempelvis fördyrad finansiering eller hårdare konkurrens. Anseenderisk avser risk
för förlorat anseende till följd av bristande hantering av ovan nämnda risker såväl som andra händelser.
Läs mer i not
RK
6
Nödvändig risk Låg SBAB:s aärsrisk är låg och bedöms ej vara en domi-
nerande risk.
Risker relaterade till strategi och intjäning utvärderas båda fortlöpande under året inom första lin-
jens strategiarbete. Strategiskt viktiga beslut hanteras även inom ramen för väsentliga föränd-
ringar. Det sker en årlig utrdering av väsentliga risker till styrelsen som berör både
aärsmässigt strategiska risker och bankens övergripande intjäning. Vidare utvärderas aärsris-
ken i SBAB:s stresstester.
Likviditetsrisk
Risken att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser utan att kostnaden för att erhålla betalnings-
medel ökar avsevärt. Kortfristig likviditetsrisk avser risken för att på kort sikt drabbas av brist på likvi-
ditet medan strukturell likviditetsrisk förekommer när detnns skillnad mellan tillgångar och skulder
avseende kapitalbindningstid - vilket riskerar att på längre sikt leda till likviditetsbrist.
Läs mer i not
RK
3
Nödvändig risk Låg SBAB har en låg likviditetsrisk och en diversifierad
upplåning. De värdepapper som ingår i likviditetsre-
serven har hög kreditvärdighet och är pantsätt-
ningsbara i antingen Riksbanken eller Europeiska
Centralbanken, för att säkerslla likviditeten.
SBAB:s likviditetsstrategi innefattar en proaktiv och kontinuerlig likviditetsplanering, aktiv skuld-
förvaltning och en adekvat likviditetsreserv. I upplåningsstrategin beaktas tillgångssidans förvän-
tade löptid. Med utgångspunkt i den, begränsar SBAB sin strukturella likviditetsrisk genom att
eftersträva en diversifierad finansiering med tillräckligt lång löptid. SBAB har ett flertal limiterade
likviditetsmått varav de flesta övervakas och rapporteras internt dagligen.
Hållbarhetsrisk
Med hållbarhetsrisk avses här risken för förlust eller lägre framtida inkter på grund av händelser
relaterade till hållbarhet. Här ingår händelser inom tre kategorier; (i) klimat, (ii) personal, sociala för-
hållanden och mänskliga rättigheter samt (iii) finansiell brottslighet och korruption.
Läs mer på sid 85
Nödvändig risk Låg
llbarhetsrisk definieras av SBAB som en nödn-
dig risk och ska hållas på en nivå som inte väsentligt
äventyrar SBAB:s tillgångar, resurser och anseende.
Bemningen av huruvida gruppens risknivå för hållbarhetsrisker håller sig inom fastslld riskaptit
utgörs huvudsakligen genom uppföljning och analys av nyckelriskindikatorer, utfall av scenarioana-
lyser, uppföljning av bankens strategiska hållbarhetsarbete, och information i SBAB:s rapportering
enligt TCFD-standard.
Riskprofil Riskhantering
85SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
SBAB:s riskaptit
Det är mycket svårt att bedöma de lång-
siktiga eekterna på SBAB:s verksamhet
av covid-19. Vår sammantagna bedöm-
ning är att covid-19 inte kommer att ha
några stora negativa varaktiga eekter på
verksamheten.
Vi vet inte hur länge pandemin kom-
mer att bes. Osäkerheten är också stor
om utvecklingen av nya mutationer med
okända egenskaper. Utifrån nuvarande
kunskapsläge talar mycket för att covid-
19, efter en besvärlig övergångsperiod,
kommer att bli ett virus som alltid finns
kvar, likt många andra säsongsbundna
virus.
IMF har bedömt att pandemin bidragit
till att globala BNP permanent blir 3 pro-
cent lägre framöver, än vad den annars
hade blivit. Det påverkar förstås Sverige
som litet exportberoende land. Samtidigt
har svensk ekonomi klarat sig relativt sett
bättre än de flesta andra ekonomier
under pandemin. BNP i Sverige är redan
idag högre än den var före pandemin bröt
ut. Vår bedömning är att den indirekta
varaktiga eekten på svensk bostads-
marknad via BNP-kanalen därför är mar-
ginell (i frånvaro av nya besvärliga muta-
tioner som drar ut pandemin i tiden).
IMF har också visat, utifrån analyser av
tidigare pandemier, att realräntan tende-
rar att sjunka relativt mycket under flera
decennier efter en pandemi. En tänkbar
orsak till det är att pandemier bidrar till
att folks försiktighetssparande ökar och
att företagen av samma skäl drar ner på
sina investeringar. En lägre realränta
bidrar rimligen till högre bostadspriser vil-
ket, allt annat lika, bör gynna SBAB:s aä-
rer. Till skillnad från tidigare pandemier
har dock de flesta länder den här gången
vidtagit stora finans- och penningpoli-
tiska stimulanser. Detta tillsammans med
lägre dödstal än under tidigare pandemier
och att dödstalen under denna pandemi
slagit hårdast mot äldre (som sparar mer
än yngre) talar för att sparandet denna
gång inte bör öka lika mycket och länge
som efter tidigare pandemier. Det är
också IMF:s bedömning.
Pandemin har ökat bostadskonsum-
tionen relativt annan konsumtion när
intresset av att kunna jobba hemifrån
ökat. Många arbetsgivare har sagt att de
kommer att låta sina anställda fortsatta
att jobba helt eller delvis hemifrån även
efter pandemin. Om hushållen framöver
dessutom tar höjd för nya pandemier,
talar mycket för att det ökade intresset
under pandemin för boendekonsumtion
kommer att bestå i hög grad. Även det bör
gynna SBAB:s aärer.
Den allra senaste tidens höga inflation
och branta uppgång i de långa marknads-
räntorna – också delvis till följd av att
flera centralbanker aviserat om minskade
stödköp – kommer samtidigt dra med sig
de lite längre bundna bostadsräntorna
upp. Det kan innebära att konkurrensen
om bolånekunderna tilltar då incitamen-
ten för bolånetagarna att hitta lägsta
möjliga ränta ökar. De stigande räntorna
kan också bidra till fallande bostadspriser
och lägre tillväxt i utlåningen. Om pande-
min dessutom drar ut mycket långt i tiden
i kölvattnet av spridningen av den nya
omikronvarianten med stora nedstäng-
ningar av samhället och kraftigt ökad
arbetslöshet, kommer det förstås att i
förlängningen spilla över på en mer nega-
tiv utveckling på bostadsmarknaden. I en
dan situation går det heller inte att ute-
sluta att belastningen på de oentliga
finanserna blir mycket stor med risk för
stigande riskpremier på statsobligationer
och därmed stigande bostadsräntor.
Kraftigt stigande arbetslöshet och risk-
premier skulle leda till stora prisfall på
bosder. Det skulle missgynna SBAB:s
verksamhet.
Vår sammantagna bedömning är ändå
utifrån nuvarande information och kun-
skapsläge att covid-19 inte kommer att ha
några stora varaktigt negativa eekter på
SBAB:s verksamhet så länge inte arbets-
lösheten i Sverige ökar mycket kraftigt
eller bostadspriserna faller dramatiskt.
Om något talar i stället en del för att den
permanenta nettoeekten av pandemin
kan vara svagt positiv för SBAB:s verk-
samhet. Det gäller framför allt om det
under pandemin ökade intresset för
bostadskonsumtion relativt annan kon-
sumtion består.
Me anledning av covi-19
Ekonomisk redovisning
86 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige är
den främsta riskfaktorn för SBAB:s fram-
tida intjänings-förmåga och tillgångarnas
kvalitet är i huvudsak exponerad mot kre-
ditrisk inom svensk bostadsmarknad.
Hanteringen av ränte- och valutarisker
medför viss exponering mot prisrisker.
Befolkningstillväxten har varit snab-
bare än bostadsbyggandet under många
år vilket bidragit till en bostadsbrist och
en stark efterfrågan på bostäder. En väx-
ande andel bostadsägare och stigande
bostadspriser har medfört en gradvis
ökande skuldsättning och vissa högt
skuldsatta hushåll. Boendekostnaderna
som andel av hushållens inkomster är
generellt sett låga vilket förklaras av god
inkomstutveckling och låga räntor.
Såväl marknadsräntor som bolånerän-
tor förntas stiga i långsam takt under
de närmaste åren. Eftersom en majoritet
av husllen äger sin bostad, och då
nga har bolån till rörlig ränta, är den
svenska ekonomin känslig för snabbt sti-
gande räntor. Det finns en risk att skuld-
satta hushåll får problem med att klara av
de löpande betalningarna på sina bolån
till följd av stigande räntor. Stresstester
indikerar dock att denna risk är låg vid
måttliga ränteuppgångar.
Stigande bolåneräntor förväntas
mpa prisutvecklingen på bostäder så
pass mycket att priserna sjunker under
några år innan de återigen börjar stiga.
Risker kopplade till stigande räntor kan
för-stärkas av fallande bostadspriser och
snabbt stigande arbetslöshet. Till stor del
handlar risken om i vilken grad en prisned-
gång leder till beteenden som orsakar ett
större prisfall, och hur prisosäkerhet
påverkar omsättningen på bostäder och
möjligheten att bygga nya bostäder.
Stigande inflation har medfört att
långa marknadsräntor börjat stiga, vilket i
sin tur drivit upp bolåneräntor med lite
längre löptider. På kort sikt ökar det hus-
hållens boendeutgifter. Riskerna med sti-
gande inflation bedöms dock som låga
eftersom den med tiden även driver upp
hushållens disponibla inkomster. Därmed
kommer bolåneskulden att minska som
andel av hushållens inkomster. Även om
realräntan förblir opåverkad av inflations-
takten kommer en högre inflation att
medföra en kassamässig belastning för
hushållen. Stigande energipriser bidrar
också till högre inflation, men leder inte
nödvändigtvis till att Riksbanken kommer
att svara med högre reporänta. Det beror
på att stigande energipriser ofta handlar
om utbudsstörningar och inte ett högt
underliggande inflationstryck kopplat till
en hög ekonomisk aktivitet och stigande
löner.
Risker relaterade till störningar på de glo-
bala kreditmarknaderna och ekonomin
Den svenska ekonomin är även känslig för
det globala konjunkturläget och för till-
ståndet på de internationella finansmark-
naderna. Störningar på de globala kredit-
marknaderna eller i den globala ekonomin
medför därmed en risk för SBAB både
som aktör på den svenska marknaden,
och som emittent på den internationella
kapitalmarknaden. Sådana störningar kan
exempelvis uppkomma till följd av globala
politiska och makroekonomiska händel-
ser, förändringar i centralbankers pen-
ningpolitik eller av extraordinära händ-
elser såsom pandemier, krig och terrorist-
handlingar.
Coronavirusets utbrott och de åtgär-
der som vidtagits för att dämpa virusets
spridning har resulterat i väsentliga rörel-
ser på de internationella finansmarkna-
derna i form av till exempel fallande rän-
tor, stigande kreditspreadar samt volatili-
tet på aktiemarknaden. De internationella
kreditmarknaderna har idag stabiliserats
och till viss del återhämtat sig sedan viru-
sets utbrott, delvis som ett resultat av de
omfattande ekonomiska och penningpo-
litiska stödåtgärder som lanserats både i
Sverige och internationellt. När dessa
stabiliserade stödåtgärder nu succesivt
dras tillbaka av utfärdande myndigheter
och centralbanker, finns en risk för nya
störningar på de finansiella marknaderna.
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland
ett omfattande militärt angrepp mot
Ukraina som skapar stort lidande för det
ukrainska folket och hotar internationell
fred och säkerhet. Omvärlden har svarat
med omfattande sanktioner mot Ryssland.
Även om SBAB inte har någon närvaro i
krigs- eller sanktionsdrabbade områden,
så påverkas banken indirekt av orolighe-
terna genom dess påverkan på den globala
ekonomin. Situationen i östra Europa har
lett till omfattande störningar och volatili-
tet på de internationella finansiella mark-
naderna och förväntas fortsätta påverka
global ekonomi och globala finansmarkna-
der framåt. En mer osäker ekonomisk
utveckling i kombination med stigande
inflation gör vidare centralbankernas väg
framåt svårbedömd, vilket kan bidra till
ytterligare okerhet och volatilitet.
Läs mer på sid 118
Risker och osäkerhets faktorer
87SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Risker och osäkerhets faktorer
Denna bolagsstyrningsrapport har gran-
skats av bolagets revisor enligt så kallad
lagstadgad granskning.
Grunderna i SBAB:s bolagsstyrning
En väl fungerande bolagsstyrning, risk-
hantering och intern styrning är grundläg-
gande för att SBAB ska nå uppsatta mål
och åtnjuta förtroende bland SBAB:s
intressenter. Förutom bolagsstyrning i
dess traditionella bemärkelse, det vill
säga det system genom vilket företaget
styrs och kontrolleras, är SBAB:s vision,
mission, aärsidé och värderingar viktiga
delar i SBAB:s styrmodell, likväl som
transparens i information, företagskultur,
ledarskap och att verksamheten bedrivs
på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta till-
sammans med bolagsstyrning gör att vi
kan upprätthålla högt förtroende för
SBAB:s verksamhet. Förtroende är grun-
den i all bankverksamhet.
Tillämpning av Koden
Då SBAB är ett av svenska staten helägt
bolag, tillämpar SBAB Koden med undan-
tag av regler som rör valberedning samt
regler om val av styrelse och revisor.
Vidare tillämpar SBAB inte de regler som
specifikt riktar sig till bolag som har fler
än en ägare. I de fall reglerna om ersätt-
ningar till ledande befattningshavare i
Koden avviker från regeringens principer
som slagits fast i Ägarpolicyn så ska
regeringens principer gälla. Utifrån ägar-
bilden och med iakttagande av Ägarpoli-
cyn har avvikelser skett från följande kod-
regler:
Kodregel 1.1 – publicering av information
om aktieägares initiativrätt. Syftet med
regeln är att ge aktieägarna möjlighet att i
god tid förbereda sig inför årsstämman
och få ärende upptaget i kallelsen till års-
stämman. I statligt helägda bolag bör
enligt ägarens riktlinjer allmänheten bju-
das in att närvara på bolagssmman.
Genom att kallelse skickas till riksdagens
centralkansli har också riksdagens leda-
möter möjlighet att närvara.
Kodregel 1.3 – förslag till ordförande vid
stämma. I statligt ägda bolag lämnar äga-
ren genom sitt nomineringsbeslut förslag
på ordförande vid stämman.
Kodregel 2 – inrättandet av en valbered-
ning bland annat för val och arvodering av
styrelse och revisor. Skälet till avvikelsen
är att beredning av nomineringsfrågor i
statligt ägda bolag görs av ägaren på sätt
som närmare beskrivs i Ägarpolicyn.
Kodregel 4.1 – eftersträvande av en jämn
könsfördelning. I statligt ägda bolag
anges mer specifika riktlinjer avseende en
jämn könsfördelning som åtföljs i den av
Näringsdepartementet koordinerade sty-
relsenomineringsprocessen.
Kodregel 2.6, 4.4, 4.5, 4.6 samt 10.2
styrelseledamöters oberoende i förhål-
lande till större ägare ska redovisas. S-
let till att sådan redovisning inte sker är
att syftet med de aktuella kodreglerna i
huvudsak är att skydda minoritetsägare i
bolag med spritt ägande. I statligt hel-
ägda bolag saknas därför, i enlighet med
principerna för bolagsstyrning i bolag
med statligt ägande, skäl att redovisa
sådant oberoende.
Bolagsordning
SBAB:s bolagsordning reglerar bland
annat bolagets verksamhetsföremål. I
bolagsordningen finns inga bestämmel-
ser som reglerar tillsättandet eller entle-
digandet av styrelseledamöter, med
undantag för en bestämmelse om att sty-
relseordföranden ska utses av bolags-
Bolagsstyrningsrapport
stämman samt lägsta och högsta antalet
styrelseledamöter. Dessutom anges att
om styrelseordföranden lämnar sitt upp-
drag under mandatperioden ska styrelsen
inom sig välja en ny ordförande intill
utgången av den bolagsstämma då en ny
ordförande väljs av stämman. För änd-
ringar av bolagsordningen gäller att kal-
lelse till extra stämma där fråga om änd-
ring av bolagsordningen ska behandlas
ska utfärdas tidigast sex veckor och
senast fyra veckor innan stämman.
A
Bolagsstämma
Årsstämma i SBAB hölls den 28 april
2021. Till årsstämman inbjöds riksdagens
ledamöter att närvara digitalt. Årsstäm-
man var emellertid inte öppen för allmän-
heten med anledning av coronapande-
min. Ägaren representerades av Gustaf
Hygrell, Näringsdepartementet. Vid års-
stämman var också flertalet styrelseleda-
möter, VD och SBAB:s revisor närvarande.
Vid årsstämman var Jan Sinclair, SBAB:s
styrelseordförande, stämmans ordfö-
rande. Stämman beslutade att välja föl-
jande styrelseledamöter: Jan Sinclair
(styrelseordförande), Lars Börjesson,
Inga-Lill Carlberg, Daniel Kristiansson,
Jane Lundgren Ericsson, Leif Pagrotsky,
Johan Prom och Synnöve Trygg. De lokala
fackliga organisationerna hade vid tid-
punkten för årsstämman utsett Anders
Heder respektive Margareta Naumburg
till arbetstagarrepresentanter i styrelsen
med David Larsson som suppleant. Jenny
Gustafsson som tidigare utsetts till supp-
leant för Anders Heder anmälde sin egen
avgång ur styrelsen till Bolagsverket den
13 april 2021. Anders Heder har seder-
mera ersatts av Karin Neville som arbets-
tagarrepresentant och Anders Heder
utsågs i samband därmed till suppleant,
vilket registrerades hos Bolagsverket den
22 september 2021. Vidare har Johan
SBAB Bank AB (publ) (SBAB) är ett svenskt publikt bankaktiebolag som ägs till 100 procent av svenska staten.
SBAB har sitt säte i Solna. Ägarens styrning av SBAB sker genom bolagsstämman, styrelsen och VD i enlighet
med aktiebolagslagen, bolagsordningen och av SBAB fastställda policyer och instruktioner. Vidare tillämpar
SBAB statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande, beslutad av regeringen den 27 februari
2020, (”Ägarpolicyn”) varigenom det bl.a. föreskrivs att SBAB ska tillämpa applicerbara delar av Svensk kod för
bolagsstyrning (”Koden”). Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med bestämmelserna om
bolagsstyrningsrapport i Koden och tillämpligt lag om årsredovisning, med tillämpning av Ägarpolicyn.
88
SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Bolagsstyrningsrapport
1) Ingår i företagsledningen.
Bolagsstämman är SBAB:s högsta beslutande
organ där aktieägaren utövar sin beslutanderätt.
Styrelsen är ytterst ansvarig för SBAB:s
organisation och förvaltning.
BOLAGSSTÄMMA
STYRELSE
VD har ansvaret för den löpande
förvaltningen av SBAB.
VD
1)
Revisorn granskar årsredo-
visningen, koncernredovis-
ningen och bokslutet samt
styrelsens och VD:s för-
valtning av företaget.
EXTERN REVISOR
Internrevision är styrelsens
granskningsfunktion.
INTERNREVISION
Compliance följer upp att
verksamheten drivs enligt
lagar och regler.
COMPLIANCE
Risk analyserar och kontrollerar
SBAB:s samlade risker.
RISK
1)
Revisions- och complian-
cekommitténs huvudsak-
liga uppgift är att granska
SBAB:s styrning, den
interna kontrollen och den
finansiella informationen.
REVISIONS- OCH
COMPLIANCEKOMMITTÉ
Kreditutskottets huvud-
sakliga uppgift är att
besluta om kredit limiter
och krediter.
KREDITUTSKOTT
Risk- och kapitalkommit-
téns huvudsakliga uppgift
är att bereda frågor inom
risk- och kapitalområdet.
RISK- OCH KAPITAL-
KOMMITTÉ
Ersättningskommitténs
huvudsakliga uppgift är att
bereda principer för ersätt-
ning och andra anställ-
ningsvillkor för ledande
befattningshavare.
ERSÄTTNINGS-
KOMMITTÉ
A
B
C D E
G
H I
J
F
K
Data
science
1)
Tech
1)
Kund-
service
1)
Företag
& Brf
1)
Customer
Experience
1)
HR
1)
Hållbarhet,
marknad &
kommuni-
kation
1)
Ekonomi &
finans
1)
Aärs-
specialister
1)
89SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Bolagsstyrningsrapport
Prom lämnat styrelsen på egen begäran
per den 30 november 2021. På årsstäm-
man beslutades om ansvarsfrihet för sty-
relsen och VD, vinstdisposition och fast-
ställelse av bokslutet för 2020. Vid års-
stämman valdes Deloitte AB, med Patrick
Honeth som huvudansvarig revisor, till
SBAB:s revisor intill slutet av årssmman
2022. Årsstämman följde upp de av års-
stämman 2020 beslutade riktlinjerna för
ersättning till ledande befattningshavare,
se not
IK
5 för detaljer om riktlinjerna,
samt beslutade om nya riktlinjer för
ersättning till ledande befattningshavare.
Stämman beslutade också om arvoden
till ledamöterna. Arvode utgår inte till
ledamöter som är anställda i Regerings-
kansliet eller som är arbetstagarrepre-
sentanter. VD och styrelseordförande
redogjorde för årets verksamhet i SBAB
respektive styrelsens arbete under 2020.
B
Styrelsen
Sammansättning och nominerings-
process
För statligt ägda bolag tillämpas enhetliga
och gemensamma principer för en struk-
turerad nomineringsprocess för att utse
styrelseledamöter. Syftet är att säker-
ställa en eektiv kompetensförsörjning
till bolagens styrelser. Styrelsenomine-
ringsprocessen inom Regeringskansliet
koordineras av Näringsdepartementet.
För varje bolag analyseras kompetensbe-
hovet utifrån bolagets verksamhet, situa-
tion och framtida utmaningar, styrelsens
sammansättning och genomförda styrel-
seutvärderingar. Därefter fastställs even-
tuella rekryteringsbehov och arbetet
inleds. Urvalet av ledamöter görs utifrån
en bred rekryteringsbas i syfte att ta till-
vara kompetensen hos såväl kvinnor och
n som hos personer med olika bak-
grund och erfarenheter.
Mångfalds- och lämplighetspolicy
Styrelsen har antagit en policy avseende
ngfald i styrelsen och en instruktion
för lämplighetsbedömning av styrelsele-
damöter, VD och ledande befattningsha-
vare. I mångfaldspolicyn anges bland
annat att sammansättningen av styrelsen
ska vara sådan att balans upps avse-
ende bakgrund, kompetensområde, erfa-
renhet och kön. I lämplighetsinstruktio-
nen anges att lämplighetsbedömningen
av styrelse, VD och ledande befattnings-
havare ska göras med beaktande av per-
sonens kompetens, erfarenhet, anseende
och omdöme.
Styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande väljs av bolags-
stämman. Om styrelseordföranden läm-
nar sitt uppdrag under mandatperioden
ska styrelsen inom sig välja en ny ordfö-
rande intill utgången av den bolags-
stämma då en ny ordförande väljs av
stämman. Styrelsens ordförande leder
styrelsens arbete och bevakar att styrel-
sen utför sina uppgifter och företräder
styrelsen gentemot ägaren samt upprätt-
håller kontakten med ägaren. Ordföran-
den ansvarar också för att ta initiativ till
och följa upp den årliga utvärderingen av
styrelsens och VD:s arbete. Ordföranden
ser till att styrelsen erhåller tillfredstäl-
lande information och beslutsunderlag
för sitt arbete och får den utbildning som
krävs för styrelsearbetet.
JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI
Styrelsens arbete under 2021
Styrelsen har under 2021 haft åtta ordinarie och fem extrainsatta möten
Verksamhetsrapport inkl. uppföljning av krishanteringen till
följd av coronapandemin, resultat för 2020 och beslut om
bokslutskommuniké, kvartalsvis redogörelse och rapporte-
ring från kontrollfunktioner samt revisorns översiktliga
granskning av bokslut för det fjärde kvartalet med fördjupad
rapport om kreditförluster och kreditreserveringar, beslut om
antaganden för IKLU (intern kapital- och likviditetsutvärde-
ring), beslut om utlagd verksamhet, uppföljning av strate-
giska projekt, successionsfrågor samt utvärdering av styrel-
sens arbete under 2020.
Extrainsatt möte för att behandla VD:s förslag att tillsätta ny CRO.
Verksamhetsrapport inkl. uppföljning av krishanteringen till följd av corona-
pandemin, utbildning IRK (intern riskklassificeringsmetod och SBAB-koncer-
nens interna modeller för att beräkna riskvägt kapitalkrav), beslut om SBAB:s
IKLU (interna kapital- och likviditetsutvärdering), beslut om årsredovisning
och hållbarhetsredovisning samt pelare 3-rapport och Ersättningsrapport
för 2020, frågor inför SBAB:s årssmma, genomförande av lämplighetsbe-
dömning samt beslut om ersättning till ledande befattningshavare.
Extrainsatt möte för att besluta om företagsförrv och därtill hörande
frågor.
Konstituerande styrelsemöte, beslut om interna styrande doku-
ment och konstituerande frågor, verksamhetsrapport inkl. upp-
följning av krishanteringen till följd av coronapandemin, resultat
för första kvartalet 2021 och beslut om delårsrapport, kvartalsvis
rapportering från kontrollfunktioner samt revisorns översiktliga
granskning av bokslut för det första kvartalet med fördjupad rap-
port om kreditförluster och kreditreserveringar, framläggande om
rapport avseende utlagd verksamhet, uppföljning av strategiska
projekt sam beslut om ersättning till VD.
Vidareutbildning IRK (intern riskklassificeringsmetod och
SBAB-koncernens interna modeller för att beräkna risk-
vägt kapitalkrav), projekt- och aktivitetsuppföljning, inkl.
uppföljning av strategiska projekt, fördjupning i hållbar-
hetsfrågor, prognos och aärsplanering, statusuppfölj-
ning nya/förändrade aärskritiska regelverk, beslut
väsentliga risker, verksamhetsrapport inkl. uppföljning av
krishanteringen till följd av coronapandemin och diskus-
sion kring arbetsplatsstrategi efter coronapandemin.
Bolagsstyrningsrapport, forts.
90 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Bolagsstyrningsrapport
Närvaro styrelsen 2021
Tabellen redogör för ledamöternas
närvaro vid styrelsens och dess
utskotts- och kommittéers möten
under 2021. Johan Prom har under året
frånträtt uppdraget som ledamot i sty-
relsen. Anders Heder har under året
frånträtt uppdraget som ordinarie
arbetstagarrepresentant och istället
tillträtt uppdraget som suppleant, i
samband med att Karin Neville tillträtt
sitt uppdrag i styrelsen som arbetsta-
garrepresentant. Vidare har Jenny
Gustafsson (suppleant, arbetstagarre-
presentant) frånträtt styrelsen under
året. Närvaro för Johan Prom, Anders
Heder, Karin Neville och Jenny Gus-
tafsson avser därmed del av året.
Ledamöter Styrelse
Kredit-
utskott
Risk- och
kapital-
kommitté
Revisions- och
compliance-
kommitté
Ersättnings-
kommitté
Jan Sinclair (styrelseordförande/styrelseledamot) / / / /
Lars Börjesson (styrelseledamot) / / /
Inga-Lill Carlberg (styrelseledamot) / / /
Daniel Kristiansson (styrelseledamot) / / /
Jane Lundgren Ericsson (styrelseledamot) / / / /
Leif Pagrotsky (styrelseledamot) / /
Johan Prom (styrelseledamot) / / /
Synnöve Trygg (styrelseledamot) / / /
Anders Heder (arbetstagarrepresentant) /
(suppleant, arbetstagarrepresentant) /
Margareta Naumburg (arbetstagarrepresentant) /
Karin Neville (arbetstagarrepresentant) /
David Larsson (Suppleant, arbetstagarrepresentant) /
Jenny Gustafsson (Suppleant, arbetstagarrepresentant) /
JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER
Verksamhetsrapport, resultat för andra
kvartalet och beslut om delårsrapport, kvar-
talsvis rapportering från kontrollfunktioner
samt revisorns översiktliga granskning av
bokslut för det andra kvartalet med fördju-
pad rapport om kreditförluster och kreditre-
serveringar, samt uppföljning kring ÖUP
(Finansinspektionens årliga översyns- och
utvärderingsprocess).
Extrainsatt möte för att behandla
VD:s förslag att tillsätta ny Chef
Aärsspecialister.
Strategifrågor inkl. konkurrensanalys, trend- och
omvärldsanalys och genomgång av strategi per
aärsområde, uppdaterad prognos, Verksamhets-
rapport inkl. uppföljning av krishanteringen till följd
av coronapandemin, uppföljning av strategiska pro-
jekt, hållbarhetsfrågor samt statusuppföljning nya/
förändrade aärskritiska regelverk,
Extrainsatt möte för entledigande av VD och för
att utse tillförordnad VD.
Extrainsatt möte för att behandla tf. VD:s förslag
att tillsätta tf. CFO, tf. Chef Aärsspecialister
samt Chef Privat samt för att behandla ersätt-
ningsfrågor och lämplighetsbedömningar.
Verksamhetsrapport, resultat för tredje
kvartalet och beslut om delårsrapport., kvar-
talsvis rapportering från kontrollfunktioner
samt revisorns översiktliga granskning av
bokslut för det tredje kvartalet med fördju-
pad rapport om kreditförluster och kreditre-
serveringar, beslut strategiska frågor, beslut
om återhämtningsplan och styrande doku-
ment, uppföljning kring ÖUP (Finansinspek-
tionens årliga översyns- och utvärderings-
process), uppföljning av strategiska projekt
Verksamhetsrapport, beslut om
prognos, budget, aärsplan och
strategier för 2022 samt årspla-
ner för kontrollfunktionerna,
beslut om preliminära antagan-
den för IKLU (intern kapital- och
likviditetsutvärdering), redovis-
ning medarbetarundersökning,
uppföljning strategiska projekt,
inriktningsbeslut avseende
utdelning.
Styrelsens arbete och dess former
Vid SBAB:s årsstämma valdes åtta leda-
möter av smman. SBAB:s styrelse
bestod vid utgången av året av sju av
dessa åtta ledamöter valda av stämman
samt två ledamöter utsedda av arbetsta-
garorganisationerna SACO och Finans-
förbundet. VD ingår inte i styrelsen. Ingen
av styrelseledamöterna eller VD innehar
aktier utgivna av SBAB, då SBAB är ett av
svenska staten helägt bolag, eller finan-
siella instrument utgivna av SBAB. För
91SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Bolagsstyrningsrapport
Styrelsens utskott och kommittéer
Styrelsen har inrättat nedanstående utskott och kommittéer som bereder ärenden
inför styrelsens beslut.
C
Revisions- och compliancekommittén
Jane Lundgren Ericsson (ordförande)
Daniel Kristiansson (ledamot)
Leif Pagrotsky (ledamot)
Jan Sinclair (ledamot)
Synnöve Trygg (ledamot)
Revisions- och compliancekommittén ska utifrån ägarens anvisningar
och gällande regelverk granska SBAB-koncernens styrning, den interna
kontrollen och finansiell information samt bereda frågor inom dessa
områden inför styrelsebeslut. Revisions- och compliancekommittén har
också till uppgift att övervaka eektiviteten i riskhanteringen och det av
Compliance och Internrevision utförda arbetet. Årsplaner från Internrevi-
sion och Compliance behandlas också i revisions- och compliancekom-
mittén inför beslut i styrelse. Revisions- och compliancekommittén tar
del av och behandlar rapporter från SBAB:s externa revisorer, Internrevi-
sion samt Compliance. Revisions- och compliancekommittén ska även
utvärdera externa revisionsinsatser, informera ägaren om resultatet samt
biträda vid framtagande av förslag till revisor. Revisions- och compliance-
kommittén ska också granska och övervaka den externa revisorns opar-
tiskhet och självständighet. Revisions- och compliancekommittén har
under året haft sex sammanträden.
D
Kreditutskottet
)
Jane Lundgren Ericsson (ordförande)
Inga-Lill Carlberg (ledamot)
Jan Sinclair (ledamot)
Kreditutskottets huvudsakliga uppgift är att besluta om krediter och
limiter i SBAB:s utlånings- och upplåningsverksamhet. Vidare ska
utskottet bland annat inför styrelsens beslut bereda ärenden som rör
förändringar i kreditpolicy och kreditinstruktion, utvärdering av port-
följstrategier, genomlysning av kreditportföljen, utvärdering av befintlig
eller föreslagen portföljstrategi, utvärdering av befintliga eller nya dele-
geringsrätter och styrelsens årliga genomgång av regelverk, beviljnings-
modell och utfall avseende konsumentkreditgivningen. Kreditutskottet
bereder samtliga frågor som rör kreditrisk och godkänner nya IRK-
modeller och väsentliga förändringar i befintliga modeller. Kreditutskot-
tet har under året haft tjugo sammanträden.
)
Johan Prom utsågs till ledamot vid konstituerande styrelsemöte den  april
 och ersatte då Lars Börjesson. Johan Prom har sedermera begärt utträde
ur SBAB:s styrelse och därmed även lämnat utskottet.
F
Ersättningskommittén
)
Inga-Lill Carlberg (ordförande)
Lars Börjesson (ledamot)
Daniel Kristiansson (ledamot)
Ersättningskommitténs huvudsakliga uppgift är att bereda frågor om
ersättning och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare
inför styrelsens beslut. Ersättningskommittén bereder också frågor
rörande SBAB:s ersättningssystem samt lämplighetsbedömningar av sty-
relseledamöter och ledande befattningshavare inför beslut i styrelsen.
Ersättningskommittén följer upp ersättningsstrukturer och ersättnings-
nivåer inom SBAB. Ersättningskommittén har under året haft sex sam-
manträden.
)
Inga-Lill Carlberg utsågs till ordförande vid konstituerande styrelsemöte den 
april  och ersatte då Daniel Kristiansson.
E
Risk- och kapitalkommittén
)
Synnöve Trygg (ordförande)
Jane Lundgren Ericsson (ledamot)
Jan Sinclair (ledamot)
Risk- och kapitalkommittén bereder frågor gällande SBAB:s finansverk-
samhet, risk- och kapitalfrågor samt användandet av nya finansiella
instrument. Kommittén bereder också inför beslut i styrelsen frågor som
rör mål, strategier och styrande dokument inom risk- och kapitalområdet.
Risk- och kapitalkommittén tillstyrker förändringar i de framåtblickande
antaganden i den finansiella rapporteringen som används för beräkning
av kreditförluster. Risk- och kapitalkommittén bereder även godkännan-
det av nya IRK-modeller och väsentliga förändringar i befintliga modeller. I
risk- och kapitalkommittén ingår minst tre (för närvarande fyra) av styrel-
sen utsedda styrelseledamöter. Risk- och kapitalkommittén är SBAB:s
lagstadgade riskkommitté/riskutskott. Risk- och kapitalkommittén har
under året haft tolv sammanträden.
)
Johan Prom har begärde utträde ur SBAB:s styrelse under året lämnade därmed
även kommittén.
92 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Bolagsstyrningsrapport
information om utlåning till nyckelperso-
ner, se not
A
2. Styrelsen fastställer verk-
samhetsmål och strategier för verksam-
heten. Styrelsen tillser att det finns ett
eektivt system för uppföljning och kon-
troll av SBAB:s verksamhet. Styrelsen har
dessutom till uppgift att tillsätta, utvär-
dera och, vid behov, entlediga VD. Styrel-
searbetet följer den arbetsordning som
årligen fastställs vid styrelsens konstitu-
erande styrelsesammanträde som följer
efter års-stämman. Arbetsordningen reg-
lerar beslutsordning inom SBAB, styrel-
sens mötesordning samt arbetsfördel-
ning mellan styrelsen, styrelsens ordfö-
rande, styrelsens utskott och kommit-
téer. Styrelsens arbete följer en årsplan
som bland annat ska tillgodose styrelsens
behov av information. SBAB:s styrelse
fattar beslut i frågor som rör SBAB:s stra-
tegiska inriktning exempelvis genom
aärsplan och beslutar i frågor om större
investeringar, finansiering, kapitalisering
(inklusive kapital- och likviditetsutvärde-
ring), betydande organisationsfrågor,
policyer och vissa instruktioner. Styrelsen
behandlar och beslutar om bolagets del-
årsrapporter. Styrelsen följer också upp
SBAB:s risker, regelefterlevnad och rap-
porter om eektiviteten i den interna
kontrollen inom SBAB genom rapporte-
ring från oberoende Riskkontroll, Compli-
ance och Internrevision. Styrelsen får
dessutom rapporter från SBAB:s revisor
avseende rapporteringen av genomförda
granskningar och bedömningar rörande
den finansiella rapporteringen och den
interna kontrollen. VD deltar vid styrel-
sens möten och andra tjänsten i SBAB
kan vid behov delta som föredraganden.
G
VD och företagsledning
Styrelsen har fastställt en instruktion för
VD:s arbete. VD har ansvaret för den
löpande förvaltningen av verksamheten
enligt styrelsens riktlinjer, fastställda
policyer och instruktioner. VD rapporte-
rar till styrelsen. Företagsledningen är
VD:s stöd för utövandet av den operativa
ledningen i SBAB. Företagsledningen
består av följande funktioner; Ekonomi &
Finans, Risk, Aärsspecialister, Data Sci-
ence, HR, Kundservice, Customer Expe-
rience & Tech samt Hållbarhet Marknad &
Kommunikation.
VD:s råd och kommittéer
VD har tillsatt ett antal råd och kommit-
téer inom SBAB som stöd för sitt arbete
att leda den operativa verksamheten.
Dessa har som uppgift att bereda frågor
till VD, antingen för beslut eller för rekom-
mendation av VD och för beslut av styrel-
sen. De råd och kommittéer som har eta-
blerats är Prisråd, ALCO (Asset and Liabi-
lity Committee) och Kreditkommitté.
Prisrådet hanterar frågor om prissättning
av SBAB:s produkter, ALCO bereder frå-
gor avseende koncernens finansiella
verksamhet och risker i balansräkningen
samt kapitalfrågor, Kreditkommittén
bereder och beslutar, inom vissa ramar,
frågor kopplade till SBAB:s kreditverk-
samhet och limiter avseende den finan-
siella verksamheten.
Styrning hållbart företagande
Inom SBAB är det styrelsen som är ytterst
ansvarig för att ett aktivt och långsiktigt
arbete för hållbar utveckling bedrivs inom
företaget. Styrelsen beslutar om strategi
och mål samt policy för hållbart företa-
gande och följer upp och utvärderar
SBAB:s hållbarhetsarbete. Läs mer på
sidan 189.
Ersättning till styrelse och ledande
befattningshavare
Information om ersättningen till styrel-
sen, VD och företagsledningen framgår
av not
IK
5. Riktlinjer för ersättning till
ledande befattningshavare fastslås
årsstämman. Styrelsens förslag på rikt-
linjer bereds i Ersättningskommittén
innan förslaget fastslås av styrelsen inför
besluta av ägaren.
Riktlinjerna för ersättning till ledande
befattningshavare följer, utöver regle-
ringen i aktiebolagslagen, principerna för
ersättning och andra anställningsvillkor
för ledande befattningshavare i bolag
med statligt ägande.
Intern styrning och kontroll
Intern kontroll är viktigt för att tillse att
SBAB:s verksamhet bedrivs enligt gäl-
lande regler, att SBAB identifierar, mäter
och kontrollerar relevanta risker och har
en eektiv organisation och förvaltning
av verksamheten och en tillförlitlig finan-
siell rapportering. Att intern styrning och
kontroll är god är ytterst styrelsens och
VD:s ansvar. Styrelsen och VD i SBAB har
flera funktioner till sin hjälp i detta arbete.
Viktiga kontrollfunktioner i detta sam-
manhang är funktionerna för Compliance,
Risk och Internrevision, som beskrivs
vidare nedan. Även andra funktioner som
Redovisning, Kredit samt Juridik är stöd
för styrelsen och VD i fråga om god intern
styrning och kontroll. Alla chefer inom
respektive ansvarsområde har ett ansvar
för att den verksamhet som man ansvarar
för bedrivs med god intern styrning och
kontroll.
H
Compliance
SBAB har en centralt placerad complian-
cefunktion. Compliance ansvarsområde
omfattar regler om intern styrning och
kontroll, kundskydd och marknadsuppfö-
rande. Compliance är oberoende från
aärsverksamheten och är direkt under-
ställd VD. Compliance ger råd och stöd till
verksamheten i compliancefrågor, analy-
serar compliancerisker samt följer upp
regelefterlevnaden inom den tillstånds-
pliktiga verksamheten. Rapportering sker
löpande till VD samt kvartalsvis genom
skriftlig rapport till styrelsen och VD.
Omfattning och inriktning på Compliance
arbete fastställs i en årsplan som beslu-
tas av VD.
I
Risk
SBAB-koncernen har en central riskav-
delning med det övergripande ansvaret
för att utveckla och säkerställa att kon-
cernensstrategier för risktagande utförs i
enlighet med styrelsens avsikt och att
policyer, instruktioner och processer stö-
der en relevant uppföljning. Risk ansvarar
för identifiering, kvantifiering, analys och
rapportering av samtliga risker. Ansvarig
för Risk är CRO som är direkt underställd
VD och rapporterar till SBAB:s styrelse
och VD. Risk ska kontrollera att det finns
en adekvat riskmedvetenhet och accep-
tans för att hantera risker på daglig basis.
Risk ska även vara stödjande och arbeta
för att verksamheten har de rutiner, sys-
tem och verktyg som krävs för att upp-
rätthålla den löpande hanteringen av ris-
ker och att verksamheten därigenom
uppfyller gällande lagar och regler inom
Risks ansvarsområde.
Bolagsstyrningsrapport, forts.
93SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Bolagsstyrningsrapport
J
Internrevision
Internrevision inom SBAB utgör en intern
oberoende granskningsfunktion. Intern-
revisions huvuduppgift är därmed att
granska och utvärdera styrningen och
den interna kontrollen, att granska och
utvärdera att företagets organisation,
styrningsprocesser, IT-system, modeller
och rutiner är ändamålsenliga och eek-
tiva samt att granska och regelbundet
utvärdera tillförlitligheten och kvaliteten
på det arbete som utförs inom övriga kon-
trollfunktioner i SBAB. Rapporteringen
till styrelsen och dess Revisions- och
compliancekommitté sker i enlighet med
en rapporterings- och mötesplan. K
K
Extern revisor
Bolagsstämman utser revisor. SBAB:s
revisions- och compliancekommitté
utvärderar revisionsinsatserna och biträ-
der ägaren vid framtagande av förslag till
revisor. Regeringskansliets förvaltare och
handläggare följer upphandlingsproces-
sen från upphandlingskriterier till urval
och utvärdering. Ägaren väljer på års-
stämman den revisor eller det revisions-
bolag som får uppdraget att revidera
SBAB. Revisor ska vara auktoriserad revi-
sor eller auktoriserad revisionsbyrå med
en huvudansvarig revisor. Från och med
2011 sker val av revisor varje år i SBAB
enligt aktiebolagslagen och bolagsord-
ningen. Från årsstämman 2016 är Deloitte
AB valt revisionsbolag, med Patrick
Honeth som huvudansvarig revisor. En
närmare presentation av revisorn och de
arvoden och kostnadsersättningar som
utgått åternns i not IK 6. Revisorn gran-
skar årsredovisningen, koncernredovis-
ningen och bokföringen samt styrelsens
och VD:s förvaltning av bolaget. Däru-
ver granskar revisorn översiktligt SBAB:s
delårsrapporter och bokslutskommuniké
samt avrapporterar noteringar till revi-
sions- och compliancekommittén vid
ordinarie möten i kommittén då av revi-
sorn granskad delårsrapport/kommuniké
bereds och då internkontrollgranskningen
avrapporteras till styrelsen. Revisorn
granskar också översiktligt SBAB:s håll-
barhetsredovisning och Communication
on Progress (COP).
I SBAB är den interna kontrollen avseende finansiell rapportering
primärt inriktad på att säkerställa att en eektiv och tillförlitlig
process för SBAB:s finansiella rapportering finns på plats och att
såväl intern som extern finansiell rapportering är korrekt och
rättvisande. Arbetet med intern kontroll avseende den finansiella
rapporteringen består ihuvudsak av följande internkontrollkom-
ponenter.
Kontrollmiljön
Den interna kontrollen avseende finansiell rapportering tar sin
utgångspunkt i SBAB:s värderingar, organisationsstruktur, upp-
förandekod, policyer, instruktioner och anvisningar för SBAB:s
verksamhet.
Riskvärdering
Respektive enhet inom SBAB identifierar, värderar och hanterar
samt bemer sina egna risker. Analys av risknivån i all verksam-
het, inklusive finansiell rapportering, genomförs regelbundet och
rapporteras till företagsledning, VD och styrelse. Riskvärdering
genomförs årligen genom självutvärdering av väsentliga verk-
samhetsprocesser, inklusive finansiell rapportering, och hante-
ras samt rapporteras i ett separat riskverktyg.
Vid införandet av nya, eller väsentligt förändrade, produkter,
tjänster, marknader, processer, IT-system samt vid större för-
ändringar av SBAB:s verksamhet och organisation finns en god-
kännandeprocess. Syftet med processen är att vid väsentliga
förändringar utvärdera potentiella risker och påverkan på kapital.
Kontrollaktiviteter
Verksamhetsprocesser som bidrar med data till finansiella rap-
porter är kartlagda och innefattar kontrollaktiviteter i form av
rutinbeskrivningar, rimlighetsbedömningar, avstämningar, attes-
ter och resultatanalyser. För att säkerställa tillämpningen av kon-
trollaktiviteter finns ett internt regelverk med redovisningsprin-
ciper, planerings- och rapporteringsrutiner.
SBAB:s finansiella ställning och resultat, måluppfyllelse och
analys av verksamheten rapporteras månadsvis tillsåväl bolagets
ledning som styrelse. Styrelsens revisions- och compliancekom-
mitté övervakar såväl den finansiella rapporteringen som hante-
ringen av den interna kontrollen.
Information och kommunikation
Ekonomi- och finansenheten säkerställer att instruktioner
rörande redovisning och finansiell rapportering är uppdaterade,
kommunicerade och finns tillgängliga för de enheter som be-
ver dessa i sitt arbete. Instruktionerna finns också tillgängliga på
SBAB:s intranät.
Uppföljning
Styrelsens åtgärder för att följa upp den interna kontrollen avse-
ende finansiell rapportering sker bland annat genom styrelsens
löpande uppföljning av SBAB:s finansiella ställning och resultat,
men även genom styrelsens genomgång och uppföljning av revi-
sorns granskningsrapporter.
Intern kontroll avseende den finansiell rapporteringen
Bolagsstyrningsrapport, forts.
94 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Bolagsstyrningsrapport
Förslag till vinstdisposition
Resultatet i SBAB Bank AB (publ) uppgick till 346 106 080 kronor efter skatt.
Till årsstämmans förfogande står enligt balansräkningen vinstmedel på sammanlagt
13 202 195 471 kronor.
Fond för verkligt värde   
Primärkapitalinstrument    
Balanserad vinst    
Årets resultat   
Summa    
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande (kronor):
I utdelning lämnas   kronor per aktie, totalt   
Balanseras i ny räkning    
Summa    
Förslaget till utdelning, som utgör 40 procent av årets resultat i koncernen, har gjorts
med beaktande av dels reglerna om buertkapital, riskbegränsning och genomlysning
enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Orealiserade värdeförändringar på till-
gångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet i SBAB
Bank AB (publ) netto + 167 mnkr. Gällande regelverk för kapitaltäckning innebär att
företaget vid varje given tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan
av de samlade kapitalkraven, vilka omfattar kapitalkrav i Pelare 1, kapitalkrav i Pelare 2,
buertkrav samt eventuell vägledning i Pelare 2. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen
vinstdisposition till 25 106 mnkr (24 334) och totalt kapitalkrav till 138 876 mnkr
(138024). Specifikation av posterna framgår av not
RK
8.
Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de
krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbola-
gets och koncernens egna kapital, liksom på moderbolagets och koncernens konsolide-
ringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vidare bemer styrelsen att bolaget och
koncernens ekonomiska ställning inte ger upphov till annan bedömning än att bolaget
och koncernen kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
95SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Förslag till vinstdisposition
Daniel Kristiansson
Ledamot
Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Född
1974. Invald 2016.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Swedfund
International AB samt Stiftelsen Industrifonden.
Övriga uppdrag: Ämnesråd Regeringskansliet
Tidigare erfarenhet: Vice President Citigroup
Inga-Lill Carlberg
Ledamot
Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Född
1962. Invald 2019.
Styrelseuppdrag: Ordförande och styrelseledamot
Trill Impact Microfinance AB, styrelseledamot Trill
Impact AB, Trill Impact Excecutive Holding AB, Trill
Impact GP S.à.r.l. samt Stiftelsen för Finansforsk-
ning.
Övriga uppdrag: COO Trill Impact AB samt VD Trill
Impact Verwaltungs GmbH.
Tidigare erfarenhet: Flertal ledande befattningar
inom Nordea, styrelseledamot i bland annat Tredje
AP Fonden, Nordea Investment Funds och Mistra
Sustainable Investments.
Jan Sinclair
Styrelseordförande
Civilekonom. Född 1959. Invald 2018.
Styrelseuppdrag: Ordförande och styrelseledamot
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ) samt
Fastighets Aktiebolaget Victorhuset. Styrelseleda-
mot STS Alpresor AB, Almi företagspartner AB,
Bipon AB, FCG Holding Sverige AB, FCG Group AB,
FCG Management AB samt Jan M.L. Sinclair AB.
Övriga uppdrag: Tysk honorärkonsul, Industriell
rådgivare (egen verksamhet)
Tidigare erfarenhet: VD SEB A.G., Group Treasurer
samt andra ledande befattningar inom SEB.
Jane Lundgren Ericsson
Ledamot
Jur kand, Stockholms universitet, LL.M London.
Född 1965. Invald 2013.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot AB Sveriges
Säkerställda Obligationer (publ), Visma Finance AB,
Copperstone Resources AB (publ) samt suppleant
Miskatonic Ventures Aktiebolag.
Övriga uppdrag: Visma Finance AB (chefsjurist),
Bagarmossen Kärrtorp Bollklubb (ordförande).
Tidigare erfarenhet: SEK Securities (VD), Execu-
tive Director & Head of Lending på inom Svensk
Exportkredit AB.
Karin Neville
Ledamot, Arbetstagarrepresentant
(Finansförbundet)
Examen Fastighetsförmedling, Kungliga Tekniska
högskolan. Född 1987. Utsedd 2021.
Styrelseuppdrag: -
Övriga uppdrag: Compliance Ocer på SBAB. Vice
ordförande i Finansförbundets lokala klubb.
Tidigare erfarenhet: Olika roller inom Kundservice
och Risk på SBAB sedan 2009.
Lars Börjesson
Ledamot
Civilingenjör. Född 1964.Invald 2014.
Styrelseuppdrag: Ordförande och styrelseledamot
KGH Customs Service AB, KGH Global Consulting
AB, KGH Digital AB, styrelseledamot KGH Customs
AB, Ordförande och styrelseledamot Atlantic Conti-
nental Holding AB samt styrelseledamot Taggsvam-
pen AB.
Övriga uppdrag: VD och koncernchef KGH Cus-
toms AB, VD KGH Digital AB, VD Atlantic Continen-
tal Holding AB, VD KGH Group AB samt ordförande
och styrelseledamot i Bostadsrättsföreningen Vik-
toriahuset.
Tidigare erfarenhet: VD Stena Technoworld, Direk-
tör strategi och aärsutveckling Stena metall,
Senior partner Accenture bl.a. managing director
Accenture Management Consulting Nordic.
Leif Pagrotsky
Ledamot
Filosofie kandidatexamen, Pol. Mag., Civilekonom,
Göteborgs universitet. Född 1951. Invald.: 2020.
Styrelseuppdrag: Ordförande, styrelseledamot
Beckmans Skola AB, Husvärden L Larsson & Co AB,
Vitartes Intea Holding AB, Smartilizer Scandinavia
AB, styrelseledamot YA Holding AB samt styrelsele-
damot Leif Pagrotsky AB.
Övriga uppdrag: Konsultuppdrag Yrkesakademin AB.
Tidigare erfarenhet: Diverse positioner inom riksda-
gen och regeringen, bland annat statssekreterare för
finansmarknadsfrågor i finansdepartementet,
närings- och handelsminister liksom utbildnings- och
kulturminister. Därutöver vice ordförande i Riks-
banksfullmäktige, ordförande i Business Sweden och
Generalkonsul i New York.
Margareta Naumburg
Ledamot, Arbetstagarrepresentant (SACO)
Civilekonom, Linköpings universitet. Född 1964.
Utsedd 2018 (utsedd till suppleant 2017).
Styrelseuppdrag: -
Övriga uppdrag: Compliance Ocer på SBAB,
Klubbordförande för SACO:s lokala klubb.
Tidigare erfarenhet: Chefs- och specialistroller
inom internrevision, compliance, risk och ekonomi
SBAB, Matteus Bank och Holmen AB. Externrevisor
Price Waterhouse.
Synnöve Trygg
Ledamot
Ekonomexamen Stockholm Universitet, Advanced
Management Program Handelshögskolan. Född
1959. Invald 2019.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot och vice ordfö-
rande Volvofinans Bank AB, styrelseledamot Precise
Biometrics AB samt Synnöve Trygg Consulting AB.
Övriga uppdrag: VD Synnöve Trygg Consulting AB.
Tidigare erfarenhet: VD för SEB Kort AB, Eurocard
AB och Diners Club Nordic AB. Styrelseledamot i
bland annat Nordax Bank AB, Trygg Hansa AB, Mas-
tercard Europe Board samt Valitor Hf.
Inte med på bild.
Styrelse
Per den 31 december 2021
96 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Styrelse
Från vänster:
Bakre raden - Lars Börjesson, Daniel Kristiansson. Mellersta raden – Inga-Lill Carlberg, Jane Lundgren Ericsson, Jan Sinclair, Karin Neville.
Främre raden – Margareta Naumburg, Leif Pagrotsky. (Ej på bild: Synnöve Trygg)
Suppleanter
Anders Heder
Suppleant, Arbetstagarrepresentant (Finansförbundet)
Född: 1962. Utsedd: 2021
Styrelseuppdrag: Ledamot SBAB
Övriga uppdrag: Controller på SBAB (sedan 1999).
Tidigare erfarenhet: Anställningar på Götabanken och Wermlandsbanken, bl.a.
med inriktning fond, notariat och penningplacering. Anställning som gruppchef
för olika avdelningar inom SBAB från 1992.
David Larsson
Suppleant, Arbetstagarrepresentant (SACO)
Född: 1976. Utsedd: 2018
Styrelseuppdrag: -
Övriga uppdrag: Kundansvarig Företag inom aärsområde Företag & Brf på
SBAB, Vice klubbordförande i SACO:s lokala klubb
Tidigare erfarenhet: Olika befattningar på SBAB.
97SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Styrelse
Andras Valko
Chief Data Science Ocer (CDSO)
PhD Computer Science, MSc Engineering, BSc Eco-
nomics. Född 1971. Anställd 2019.
Styrelseuppdrag:
Tidigare erfarenhet: Head of Technology & Chief
Architect, Ericsson Analytics and AssuranceHead
of Customer Experience Management and Analytics
at Ericsson Head of Network Management Research
at Ericsson.
Inte med på bild.
Carina Eriksson
Chief Human Resources Ocer (CHRO)
Civilekonom. Född 1965.Anställd 2015.
Styrelseuppdrag:
Tidigare erfarenhet: Skandinavisk HR Business
Partner Lead för Trygg Hansa/Codan, Skandinavisk
HR-direktör för Personal Lines Trygg Hansa/ Codan,
HR-direktör Microsoft Sverige, COO Deutsche Bank
Nordic Equities.
Carl Olsson
Tillförordnad Chief Financial Ocer (CFO)
Civiliekonom. Född 1983. Anställd 2021
Styrelseuppdrag:
Tidigare erfarenhet: Director of Corporate Deve-
lopment & Strategy på Trustly, Strategichef på
SBAB, Aärsstrateg SBAB, Strategy manager på
Skandia, Managementkonsult på Bain & Company.
Tidigare Chef Aärsspecialister, sedan 26 november 2021 tf
CFO.
Johan Prom
Chef Aärsområde Privat
Mastersexamen i finansiell ekonomi. Född 1972.
Anställd 2021
Styrelseuppdrag: Watersprint AB (styrelseleda-
mot), Publit Sweden AB (styrelseledamot), Nose-
Option AB (styrelseledamot), Johan Prom AB (sty-
relseledamot) samt Johan Prom Konsult- och inves-
teringsaktiebolag (styrelseledamot).
Tidigare erfarenhet: Styrelseledamot SBAB Bank
AB (publ), VD Avanza, flertal ledande exekutiva
befattningar inom ICA-koncernen m.fl.
Inte med på bild.
Kristina Frid
Chef Kundservice
Fil kand Media- och kommunikationsvetenskap.
Född 1976. Anställd 2017.
Styrelseuppdrag:
Tidigare erfarenhet: Regionchef Nordea, ordfö-
rande Handelskammaren lokalavdelning Karlstad.
Flera chefsroller inom Nordeas Retailverk samhet
samt andra befattningar inom Nordea.
Kristina Tånneryd
Tillförordnad Chef Aärsspecialister
Född 1971. Anställd 2021.
Styrelseuppdrag: –
Tidigare erfarenhet: Chief Product Ocer på
Skandiabanken, Head of Group Payments and Cash
Management på Swedbank, Nordic Chief Operating
Ocer på Alfred Berg Asset Management AB.
Företagsledning
Per den 31 december 2021
Från vänster:
Carl Olsson, Sara Davidgård, Robin Silfverhielm, Carina Eriksson, Kristina Frid, Kristina Tånneryd, Malou Sjörin, Mikael Inglander. (Ej på bild: Andras Valko, Johan Prom)
98 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Företagsledning
Revisor
Patrick Honeth
Deloitte AB
Huvudansvarig revisor i SBAB sedan 2016
Malou Sjörin
Chef Hållbarhet, Marknad & Kommunikation
Civilekonom. Född 1972.Anställd 2020.
Styrelseuppdrag:
Tidigare erfarenhet: Kommunikationsdirektör
Trygg-Hansa/Codan, Kommunikationsdirektör SJ
AB, Strategikonsult Cap Gemini Ernst & Young.
Mikael Inglander
Tillförordnad VD och Chef Aärsområde Företag
& Brf
Civilekonom. Född 1963. Anställd 2014.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot AB Sveriges
Säkerställda Obligationer (publ) samt Booli Search
Technologies AB.
Tidigare erfarenhet: VD Lindor Sverige AB, vice
VD och CFO Swedbank AB, Regionchefsuppdrag
samt vice VD FöreningsSparbanken AB,
Styrelseledamot ICA Banken, OK-Q8 Bank AB, Han-
sabank Group AS, m.fl.
Tidigare CFO, sedan 8 november 2021 tf VD.
Robin Silfverhielm
Chief Experience Ocer & Chief Information
Ocer (CXO & CIO)
Civilingenjör. Född 1973. Anställd 2019.
Styrelseuppdrag: Styrelse ledamot Booli Search
Technologies AB.
Tidigare erfarenhet: CDO Skandia, Management-
konsult Accenture, Projektledare OMX.
Sara Davidgård
Chief Risk Ocer (CRO)
Magisterexamen Företags ekonomi. Född 1974.
Anställd 2017.
Styrelseuppdrag:
Tidigare erfarenhet: Head of Risk Swedish Banking
på Swedbank, Styrelseledamot Sparia, Segments-
ansvarig på Swedbank, flera chefsroller inom Swed-
banks Retailverksamhet, samt andra befattningar
inom Swedbank Robur.
Tidigare Chef Aärsspecialister, sedan 16 mars 2021 CRO.
99SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Företagsledning
Resultaträkning
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr Not    
Ränteintäkter
IK
1
       
Räntekostnader
IK
1
    –  – 
Räntenetto      
Erhållen utdelning/koncernbidrag 
Provisionsintäkter
IK
2
   
Provisionskostnader
IK
2
 – –
Nettoresultat av finansiella transaktioner
IK
3
 – 
Övriga rörelseintäkter
IK
4
     
Summa rörelseintäkter        
Personalkostnader
IK
5
   –
Övriga kostnader
IK
6
  – –
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
IK
7
  – 
Summa kostnader före kreditförluster     –  – 
Resultat före kreditförluster       
Kreditförluster, netto
1)
IK
8
  –
Nedskrivning finansiella tillgångar –
Rörelseresultat       
Skatter
SK
1
  – –
Årets resultat      
1)
Inklusive nedskrivning och återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar.
Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaningsvärde beräknade enligt eektivräntemetoden uppgick i koncernen till 6 359 mnkr (6 361)
och i moder bolaget till 1 784 mnkr (1 825).
Rapport över totalresultat
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr Not    
Årets resultat      
Övrigt totalresultat
Komponenter som kommer att omklassificeras till resultat
EK
1
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat  –
Förändringar avseende kassaflödessäkringar, före skatt    – –
Skatt hänförlig till komponenter som kommer att omklassificeras till resultat  
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultat
EK
1
Omvärderingseekter av förmånsbestämda pensionsplaner,
före skatt  
Skatt hänförlig till komponenter som inte kommer att omklassificeras till
resultat 
Övrigt totalresultat, netto efter skatt    –
Summa totalresultat för året     
100 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ekonomisk redovisning
Rörelseresultat och nyckeltal
Rörelseresultatet ökade till 2 641 mnkr
(2361). Avkastning på eget kapital upp-
gick till 11,1 procent (10,8) och K/I-talet till
36,2 procent (35,8).
Räntenetto
IK
1
Räntenettot ökade till 4 114 mnkr (3 747),
främst drivet av ökade utlåningsvolymer
samt lägre kostnad för upplåning. Totala
garantiavgifter uppgick för 2021 till 221
mnkr (201), där 172 mnkr (154) utgjorde
resolutionsavgift och 49 mnkr (47) avgift
till insättningsgarantin.
Provisionsnetto
IK
2
Provisionsnettot ökade under året och
uppgick till 29 mnkr (–24). Ökningen
kommer främst från lägre provisionskost-
nader kopplade till Market Makeravgifter
samt ökade provisionsintäkter från före-
tagsaären.
Nettoresultat av finansiella
transaktioner
IK
3
Nettoresultat av finansiella transaktio-
ner uppgick till -71 mnkr (-38). Skillnaden
är främst hänförlig till omvärdering
av kreditrisk i derivatinstrument.
Kostnader
IK
5
IK
6
IK
7
Kostnaderna ökade till 1 492 mnkr (1 335)
till följd av ökade investeringar i verksam-
heten vad gäller antal medarbetare inom
områden såsom främst kundupplevelse,
kundservice, digitalisering samt IT.
Stort fokus under året har varit utveckling
av nya regelverksanpassningar samtidigt
som arbetet med att byta ut SBAB:s
bassystem har fortlöpt. Moderna och
flexibla systemstöd utgör en viktig del i
att stärka SBAB:s framtida konkurrens-
kraft samt förmåga att utveckla digitala
tjänster och förbättra kundmötet och
kundupplevelsen. Antalet medarbetare
(FTE) ökade under året från 760 till 839.
Personalkostnaderna uppgick till 786
mnkr (687). Övriga kostnader exklusive
av- och nedskrivningar uppgick till 589
mnkr (490). Av- och nedskrivningar av
materiella och immateriella anläggnings-
tillgångar uppgick till 117 mnkr (158).
Kommentarer till koncernens resultat
Moderbolaget
Rörelseresultatet minskade till 456
mnkr (1 262), främst hänförligt till
efterutdelning från dotterbolaget
SCBC om 719 mnkr under jämförelse-
perioden. ntenettot var i princip
oförändrat under perioden och upp-
gick till 593 mnkr (594). Provisions-
nettot ökade till 72 mnkr (56) främst
till följd av ökade provisoinsintäkter
kopplade till företagsutlåningen. Net-
toresultat av fiansiella transaktioner
uppgick till -1 mnkr (33), främst hän-
förligt till lägre erhållen ränteskill-
nadsersättning samt skillnad i omvär-
dering av kreditrisk i derivatinstru-
ment. Övriga rörelseintäkter ökade till
1 299 mnkr (1 181) och består primärt
av ersättningar från SCBC för utförda
administrativa tjänster enligt gällande
outsourcingavtal. Kostnaderna ökade
till 1 478 mnkr (1 310), främst till följd
av ökade personalkostnader. Kredit-
förlusterna var positiva och uppgick
till 4 mnkr (11).
AB Sveriges Säkerställda
Obligationer (publ), SCBC
SCBC är ett helägt dotterbolag till
SBAB, vars huvudsakliga verksamhet
är att emittera säkerställda obligatio-
ner för att finansiera SBAB-koncer-
nens utlåning. SCBC:s rörelseresultat
uppgick för 2021 till 2 119 mnkr (1797).
Räntenettot uppgick till 3 522 mnkr (3
154) och provisionsnettot till -35
mnkr (–73). Nettoresultat av finan-
siella transaktioner ökade något till
-70 mnkr (-73). SCBC:s totala kostna-
der uppgick för 2021 till 1 305 mnkr (1
190). Majoriteten av kostnaderna är
nförliga till kostnader för utlagd
verksamhet till SBAB. Kreditförlus-
terna (netto) var positiva och uppgick
till 7 mnkr (21). SCBC:s års redovisning
för 2021 finns publicerad på sbab.se.
Kreditförluster
IK
8
Kreditförlusterna var positiva och upp-
gick till 11 mnkr (negativt 32). Skillnaden
är främst hänförlig till ökade förlustreser-
veringar föregående år i samband med
revideringar av den framåtblickande
informationen som tillämpas i nedskriv-
ningsmodellen till följd av coronapande-
min. De konstaterade kreditförlusterna
för året uppgick till 13 mnkr (9).
Skatter
SK
1
Skatt utgörs av inkomstskatt på 20,6
procent (21,4) av årets resultat med till-
lägg för skattemässiga justeringar samt
eventuell justering av skatt för tidigare år.
Årets kostnad för skatt uppgick till 560
mnkr (522).
Övrigt totalresultat
EK
1
Övrigt totalresultat minskade till -1 402
mnkr (362), hänförligt till att euroräntor
stigit under året.
1)
)
Koncernens ekonomiska ställning och utveckling
återspeglas främst i balans -och resultaträkning. Med
tillämpade redovisningsprinciper uppkommer därutöver
vissa omvärderings eekter, med mera, som redovisas i
övrigt totalresultat. Övrigt totalresultat utgörs av poster
som redovisas direkt i eget kapital.
I övrigt totalresultat ingår bland annat förändringar
avseende kassaflödessäkringar som består av
orealiserade värdeförändringar från derivatinstrument
som används för säkring av kassaflöden i koncernens
upplåning i utländsk valuta. Underliggande
upplåning värderas till upplupet anskaningsvärde,
där värdeförändringar inte redovisas, medan
de derivatinstrument som säkrar upplåningen
marknadsvärderas. Detta innebär att ränterörelser,
framförallt i euro, kan medföra volatilitet under löptiden,
även om resultatet över tid blir noll. Posten påverkas
normalt positivt vid en nedgång i räntor samt negativt vid
en uppgång i räntor.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat består av orealiserade
värdeförändringar på värdepapper (klassificerade
enligt vissa principer) i likviditets reserven. Posten
påverkas främst av förändringar ikreditspreadar på
obligationsinnehav.
Posten omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner utgörs av aktuariella vinster och förluster
där ändringar i diskonteringsräntan är det antagande som
har störst påverkan på posten.
101SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ekonomisk redovisning
Balansräkning
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr Not    
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker        
Belåningsbara statsskuldförbindelser m. m.
T
1
       
Utlåning till kreditinstitut
T
2
     
Utlåning till allmänheten
T
3
       
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkringar  
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
T
4
       
Derivatinstrument
T
5
       
Aktier och andelar i koncernföretag
T
6
   
Immateriella anläggningstillgångar
T
7
   
Materiella anläggningstillgångar
T
8
   
Övriga tillgångar
T
9
   
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
T
10
   
SUMMA TILLGÅNGAR        
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Skulder
Skulder till kreditinstitut
S
1
       
Inlåning från allmänheten
S
2
       
Emitterade värdepapper m. m.
S
3
       
Derivatinstrument
T
5
       
Övriga skulder
S
4
   
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
S
5
     
Uppskjutna skatteskulder
SK
2
   
Avsättningar
S
6
   
Efterställda skulder
S
7
       
Summa skulder        
Eget kapital
Aktiekapital
EK
1
       
Reservfond  
Reserver/fond för verkligt värde
EK
1
    
Primärkapitalinstrument
S
7
       
Balanserad vinst        
Årets resultat      
Summa eget kapital        
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL        
102 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ekonomisk redovisning
Kommentarer till koncernens balansräkning
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker
Kassa och tillgodohavanden hos Central-
banker ökade till 10,1 mdkr (6,5) också
hänförligt till överskottslikviditet place-
rad hos Riksbanken.
Belåningsbara statsskuld-
förbindelser
T
1
Belåningsbara statsskuldförbindelser
ökade under året till 22,5 mdkr (10,9),
främst hänförligt till ökade placeringar av
överskottslikviditet hos Riksbanken via
certifikat. Övriga förändringar ligger inom
ramen för den normala hanteringen av lik-
viditetsreserven för att upprätthålla öns-
kad duration och kreditriskprofil.
Utlåning till kreditinstitut
T
2
Utlåning till kreditinstitut minskade till
0,6 mdkr (0,9), hänförligt till volymför-
ändringar avseende säkerheter kopplade
till derivat (CSA). Ovan förändringar ligger
inom ramen för den löpande kortfristiga
likviditetshanteringen.
Utlåning till allmänheten
T
3
Utlåning till allmänheten ökade under året
med 10,5 procent till totalt 467,0 mdkr
(422,8). Nyutlåningen uppgick till 107,1
mdkr (95,1). Av den totala utlåningen
utgjorde vid årsskiftet 334,9 mdkr
(310,8) bolån, 2,3 mdkr (2,5) privatlån,
68,7 mdkr (54,1) utlåning till fastighets-
bolag och 61,1 mdkr (55,4) utlåning till
bostadsrättsföreningar.
Läs mer på sidan 75
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
T
4
Obligationer och andra räntebärande vär-
depapper minskade till 50,3 mdkr (58,2).
Förändringen beror främst på förfall och
ligger inom ramen för den normala hante-
ringen av likviditetsreserven.
Moderbolaget
Utlåning till allmänheten uppgick till
25,0 mdkr (24,8). Inlåning från allmän-
heten uppgick till 144,9 mdkr (135,7).
AB Sveriges Säkerställda
Obligationer (publ), SCBC
SCBC bedriver inte någon nyutlå-
ningsverksamhet i egen regi utan för-
värvar löpande, eller vid behov, kredi-
ter från SBAB. Syftet med dessa för-
värv är att krediterna helt eller delvis
ska ingå i den tillgångsmassa som
utgör säkerhet för innehavare av
SCBC:s säkerställda obligationer.
Utlåningsportföljen i SCBC består av
krediter för bostadsändamål, med
utlåning till privatpersoner som
största segment. Vid utgången av
perioden uppgick SCBC:s utlåning till
442,1 mdkr (398,0). Information om
SCBC:s utlåning, den så kallade
säkerhetsmassan, publiceras månatli-
gen på web platsen sbab.se. SCBC:s
årsredovisning för 2021 finns publice-
rad på sbab.se.
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Skulder till kreditinstitut
S
1
Skulder till kreditinstitut minskade under
året till 16,4 mdkr (20,2) främst hänförligt
till utflöden av säkerheter kopplade till
derivat (CSA). Förändringarna ligger inom
ramen för den löpande kortfristiga likvidi-
tetshanteringen.
Inlåning från allmänheten
S
2
Inlåning från allmänheten ökade under
2021 med 6,8 procent till totalt 145,0
mdkr (135,7). Av den totala inlåningen
utgjorde 101,8 mdkr (95,5) inlåning från
privatpersoner och 43,2 mdkr (40,2) inlå-
ning från företag och bostadsrättsfören-
ingar.
Läs mer på sidan 75
Emitterade värdepapper m.m.
S
3
Utestående emitterade värdepapper
ökade under året med 40,7 mdkr till totalt
364,4 mdkr (323,7), där 300,9 mdkr
(263,9) utgjorde säkerställd upplåning
och 63,5 mdkr (59,8) icke säkerställd
upplåning.
Läs mer på sidan 80
Efterställda skulder
S
7
Efterställda skulder uppgick till 2,0 mdkr
(2,0). Inga nya emissioner, återköp eller
förfall har ägt rum under året.
Eget kapital
EK
1
S
7
Eget kapital uppgår till 24,9 mdkr (23,6).
Under året har en emission om 2,3 mdkr
samt ett förfall om 1,5 mdkr av primärka-
pitalinstrument ägt rum.
103SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ekonomisk redovisning
Förändringar eget kapital
KONCERNEN
mnkr Not Aktiekapital
Reserver/fond
för verkligt
värde
Primärkapital-
instrument
Balanserad
vinst och
årets resultat
)
Summa eget
kapital
Ingående balans --          
Primärkapitalinstrument  
Primärkapitalinstrument, utdelning  
Utdelning
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
EK
1
  
Årets resultat    
Årets totalresultat     
Utgående balans --         
Ingående balans --          
Primärkapitalinstrument, utdelning  
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
EK
1
 
Årets resultat    
Årets totalresultat     
Utgående balans --          
)
Balanserad vinst innehåller moderbolagets reservfond som inte är utdelningsbar.
104 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ekonomisk redovisning
MODERBOLAGET
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
mnkr Not Aktiekapital Reservfond
Fond för
verkligt värde
Primärkapital-
instrument
Balanserad
vinst och
årets resultat
Summa eget
kapital
Ingående balans --          
Primärkapitalinstrument  
Primärkapitalinstrument, utdelning – 
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
EK
1
– –
Årets resultat  
Årets totalresultat –  
Utgående balans --          
Ingående balans --          
Primärkapitalinstrument, utdelning – 
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
EK
1
Årets resultat  
Årets totalresultat  
Utgående balans --          
105SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ekonomisk redovisning
Kassaödesanalys
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Likvida medel vid årets början        
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Erhållna räntor        
Erhållna provisioner    
Betalda räntor     –   
Betalda provisioner   – –
Utbetalningar till leverantörer och anställda     –  – 
Betalda/återbetalda inkomstskatter   – –
Förändring utlåning till allmänheten     – 
Förändring belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.     –   
Förändring obligationer och andra räntebärande
värdepapper samt fondandelar       – 
Förändring skulder till kreditinstitut        
Förändring inlåning från allmänheten        
Förändring emitterade värdepapper m.m.        
Förändring övriga tillgångar och skulder       
Kassaflöde från den löpande verksamheten        
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Försäljning av materiella anläggningstillgångar –
Investeringar i materiella anläggningstillgångar  – –
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar  
Investeringar i dotterbolag 
Erhållen utdelning
Erhållna koncernbidrag  
Kassaflöde från investeringsverksamheten    
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utbetald utdelning
Återbetalning av förlagslån   – 
Förändring av primärkapitalinstrument  
Amortering leasingskuld  
Kassaflöde från finansieringsverksamheten     – 
Ökning/minskning av likvida medel        
Likvida medel vid årets slut        
Kommentarer till kassaflödesanalysen
Kassaflödesanalysen redovisas enligt direkt metod enligt IAS 7 och likvida
medel definieras som kassa och tillgodohavanden hos centralbanker samt
utlåning till kreditinstitut. I likvida medel för moderbolaget ingår även efter-
ställda fordringar ( fordringar på koncernföretag), som i balansräkningen för
moderbolaget redovisas under utlåning till kreditinstitut.
106 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ekonomisk redovisning
Förändringar i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten
KONCERNEN
Icke kassaflödes-
påverkande
Icke kassaflödes-
påverkande
mnkr
Ingående
balans
--
Kassa-
flöde
Verkligt
värde
Övrigt
Utgående
balans
--
Ingående
balans
--
Kassa-
flöde
Verkligt
värde
Övrigt
Utgående
balans
--
Efterställda skulder       –  – –  
Leasingskuld  –    – 
Primärkapitalinstrument         
Summa         –  –  
MODERBOLAGET
Icke kassaflödes-
påverkande
Icke kassaflödes-
påverkande
mnkr
Ingående
balans
--
Kassa-
flöde
Verkligt
värde
Övrigt
Utgående
balans
--
Ingående
balans
--
Kassa-
flöde
Verkligt
värde
Övrigt
Utgående
balans
--
Efterställda skulder       –  – –  
Primärkapitalinstrument         
Summa        –  – –  
forts.Kassaflödesanalys
107SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Ekonomisk redovisning
Finansiell noter
A
Allmän information och övergripande
redovisningsregler

A: Redovisningsprinciper 
A: Upplysningar om närstående 
A: Förslag till vinstdisposition 
A: Händelser efter balansdagens utgång 
A: Rörelseförvärv 
RK
Riskhantering och kapitaltäckning 
RK: Kreditrisk i utlåningsverksamheten 
RK: Kreditrisk i finansverksamheten 
RK: Likviditetsrisk 
RK: Marknadsrisk 
RK: Operativ risk 
RK: Aärsrisk 
RK: Koncentrationsrisk 
RK: Kapitaltäckningsanalys 
RK: Internt bedömt kapitalbehov 
IK
Intäkter och kostnader 
IK: Räntenetto 
IK: Provisioner 
IK: Nettoresultat av finansiella transaktioner 
IK: Övriga rörelseintäkter 
IK: Personalkostnader 
IK: Övriga kostnader 
IK: Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar

IK: Kreditförluster, netto 
IK: Rörelsesegment 
SK
Skatt 
SK: Skatt 
SK: Uppskjutna skatter 
T
Tillgångar 
T: Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 
T: Utlåning till kreditinstitut 
T: Utlåning till allmänheten 
T: Obligationer och andra räntebärande värdepapper 
T: Derivat och säkringsredovisning 
T: Aktier och andelar i koncernföretag 
T: Immateriella anläggningstillgångar 
T: Materiella anläggningstillgångar 
T: Övriga tillgångar 
T: Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 
S
Skulder 
S: Skulder till kreditinstitut 
S: Inlåning från allmänheten 
S: Emitterade värdepapper m. m. 
S: Övriga skulder 
S: Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 
S: Avsättningar 
S: Efterställda skulder och kapitalinstrument 
EK
Eget kapital 
EK: Eget kapital 
SE
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 
SE: Ställda säkerheter för egna skulder 
SE: Eventualförpliktelser 
FI
Finansiella instrument 
FI: Klassificering av finansiella instrument 
FI: Upplysningar om verkligt värde 
FI: Upplysningar om kvittning 
Noter
108 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A Allmän information och övergripande redovisningsregler
s.109-119
A:1 Redovisningsprinciper
SBAB Bank AB (publ), (SBAB), och dess dotterföretag bedriver huvudsakligen
utlåning till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag på den
svenska bolånemarknaden. SBAB:s produktutbud omfattar även sparande.
SBAB är ett aktiebolag registrerat, och med säte, i Solna, Sverige. Adressen till
huvudkontoret är SBAB Bank AB (publ), Box 4209, 171 04 Solna.
Årsredovisningen för SBAB är upprättad enligt International Financial
Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU. Utöver dessa redovis-
ningsstandarder beaktas även Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25),
lag om årsredovisning i kredit institut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt de
krav som finns i Rådet för finansiell rapporterings RFR 1 Kompletterande redo-
visningsregler för koncerner.
Årsredovisningen har upprättats enligt anskaningsvärdemetoden för-
utom vad beträar omvärderingar av derivat, finansiella tillgångar och skulder
värderade till verkligt värde via resultaträkningen, finansiella tillgångar värde-
rade till verkligt värde via övrigt totalresultat samt säkringsredovisade poster.
Den 21 mars 2022 godkände styrelsen de finansiella rapporterna för utfär-
dande. Dessa fastställs slutligen av ordinarie årsstämma den 27 april 2022.
De finansiella rapporterna är framtagna utifrån ett antagande om bolagets
fortlevnad. De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen för publicering
den 21 mars 2022.
Införande av nya och ändrade redovisningsstandarder
2021
Ändringar till följd av referensräntereformen – Fas 2 Ändringar av IFRS 9,
IAS 39, IFRS 7
Ändringarna avser redovisningsfrågor som uppstår när finansiella instrument
som refererar till en IBOR ränta övergår till en alternativ referensränta. De nya
reglerna innehåller en praktisk lösning för de modifieringar som krävs av refe-
rensräntereformen, vilka ska hanteras som föndringar av rörlig ränta. Änd-
ringar som görs i säkringsidentifieringar och säkringsdokumentation på grund
av referensräntereformen tillåts, utan att säkringsrelationen behöver avslu-
tas. Införandet har inte påverkat koncernens finansiella ställning, resultat,
kassaflöde eller upplysningar.
IFRS 16 – Leasingavtal – tillägg till standarden avseende hyreslättnader till
följd av covid-19
I maj 2020 införde IASB en lättnadsregel i IFRS 16, Leasingavtal avseende
hyreslättnader föranledda av covid-19. Den ursprungliga ändringen var
begränsad till hyreslättnader avseende perioder före den 30 juni 2021. I mars
förlängde IASB undantaget ett år, med innebörd att undantaget nu även
omfattar hyreslättnader avseende perioder till den 30 juni 2022. Införandet
har inte påverkat koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller
upplysningar.
Övriga ändringar
Övriga ändrade redovisningsstandarder som införts har haft begränsad
påverkan på koncernens redovisning och finansiella rapporter.
Kommande ändringar som träder i kraft 2022 eller senare
Kommande nya eller ändrade redovisningsstandarder som publicerats men
ännu inte tillämpats, kommer enligt SBAB:s preliminära bemning att få en
begränsad påverkan på koncernens redovisning och finansiella rapporter.
Allmänna redovisningsprinciper
Koncernredovisning
Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden och omfattar
moderbolaget SBAB och dess dotterföretag. Dotterföretag är företag över
vilka moderföretaget utövar ett bestämmande inflytande. Moderföretag har
bestämmande inflytande över dotterföretaget genom att inte bara ha infly-
tande över dotterföretaget och exponeras för, eller ha rätt till, rörlig avkast-
ning från dotterretaget utan även ha möjlighet att utöva sitt inflytande för
att påverka avkastningen från dotterföretaget. Företagen konsolideras från
och med det datum moderföretaget får bestämmande inflytande över dotter-
företaget, och konsolideringen avslutas när moderföretaget förlorar bestäm-
mande inflytande över dotterföretaget. Koncerninterna transaktioner samt
fordringar och skulder mellan koncernföretag elimineras.
Anskaningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar
som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder. Ännu ej
reglerad köpeskilling avseende säljoption värderas till nuvärdet av inlösenbe-
loppet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventu-
alförpliktelser värderas till verkliga värden på förvärvsdagen. Överförd ersätt-
ning för rörelseförvärv som överstiger det verkliga värdet på identifierbara
förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Goodwill fördelas på kas-
sagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som för-
väntas få fördelar från ett förvärv genom synergieekter. De kassagenere-
rande enheter som goodwill fördelas till motsvarar den lägsta nivån inom kon-
cernen där goodwill följs upp i den interna styrningen.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänför-
liga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som upp-
kommer i förvärvet redovisas direkt i årets resultat. För förvärv där det finns
en säljoption utfärdad tilllämpas ”anticipated-acquistion method”, vilket
innebär att säljoptionen avseende återstående andelar betraktas som förvär-
vade vid förvärvstidpunkten och därmed redovisas inget innehav utan
bestämmande inflytande. Skulden avseende nuvärdet av inlösenpriset för säl-
joption inkluderas därmed i det verkliga värdet av den totala köpeskillingen.
Finansiella instrument
Redovisning och bortbokning i balansräkningen
Finansiella instrument redovisas när företaget blir part i instrumentets avtals-
mässiga villkor. Emitterade och förvärvade värdepapper, inklusive samtliga
derivatinstrument, redovisas på aärsdagen, då de väsentliga riskerna och
rättigheterna övergår mellan parterna. Övriga finansiella instrument redovisas
på likviddagen.
En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när de avtalsenliga
rättigheterna till kassaflödet från den finansiella tillgången upphör och kon-
cernen har överrt i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade
med äganderätten av tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräk-
ningen när den upphör att existera, det vill säga när den förpliktelse som spe-
cificeras i avtalet är fullgjord, annullerad eller har löpt ut.
Kvittning
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett
nettobelopp endast när det förekommer en legal rätt att kvitta de redovisade
beloppen och avsikten är att reglera posterna med ett nettobelopp eller att
samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Kostnads- och intäktsredovisning
Ränteintäkter och räntekostnader (inklusive ränteintäkter från nedskrivna
fordringar) redovisas enligt eektivräntemetoden. Beräkningen av den eek-
tiva ntan innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna,
bland annat transaktionskostnader.
Transaktionskostnader i form av ersättningar till samarbetspartners eller
emissionskostnader hänförliga till anskaningen av lån utgör en del av
anskaningskostnaden för lånet, vilket därför redovisas i balansräkningen
och resultatförs enligt eektivräntemetoden via räntenettot över låneford-
ringens förväntade löptid.
Standarden för Inkter från avtal med kunder, IFRS 15, tillämpas för olika
typer av tjänster som i resultaträkningen huvudsakligen redovisas som Provi-
sionsintäkter. Intäkter från utlåning redovisas huvudsakligen när tjänsterna
utförs, det vill säga vid en viss tidpunkt. Övriga provisionsintäkter samt Övriga
rörelseintäkter redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tjänster utförs,
det vill säga linjärt över tid. Provisionskostnader resultatförs löpande i enlig-
het med avtalsvillkoren.
Vid förtida inlösen av lån betalar kunden en ränteskillnadserttning som är
avsedd att täcka den kostnad som uppstår för SBAB. Denna ersättning
intäktsförs direkt under rubriken ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”.
Övriga poster under denna rubrik beskrivs i avsnittet ”Klassificering.
Klassificering
Alla finansiella instrument som omfattas av IFRS 9 har i enlighet med denna
standard klassificerats i följande kategorier:
Finansiella tillgångar värderade upplupet anskaningsvärde
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Noter
109SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIA
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder värderade upplupet anskaningsvärde
Instrumenten i respektive kategori värderas i redovisningen enligt nedan, i
före kommande fall med justeringar som följer av reglerna för säkringsredo-
visning.
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaningsvärde
Tillgångar i denna kategori redovisas vid anskaningstidpunkten till anska-
ningsvärdet, definierat som verkligt värde plus transaktionskostnader och
refter till upplupet anskaningsvärde med tillämpning av eektivnteme-
toden.
Denna kategori utgörs av tillgångar innehas inom ramen för en aärsmodell
vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga
kassa flöden enbart bestående av kapital- och ränta. Tillgångarna i kategorin
utgörs av utlåning, räntebärande värdepapper och övriga tillgångar som upp-
fyller ovanstående villkor.
Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen, för värdepapper under rubri-
ken Nedskrivning av finansiella tillgångar, och för övriga tillgångar under rubri-
ken ” Kreditrluster netto” medan den eektiva räntan redovisas som ränte-
intäkt. Se även stycket ”Kreditförluster och nedskrivningar av finansiella till-
gångar”.
Realiserade resultat från försäljning av tillgångar redovisas direkt i
resultat räkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”,
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Tillgångar i denna kategori redovisas vid anskaningstidpunkten till verkligt
värde plus transaktionskostnader och därefter till verkligt värde i balansräk-
ningen med orealiserade värdeförändringar redovisade som en komponent i
övrigt totalresultat och ackumuleras mot en särskild reserv (verkligt värdere-
serv), i eget kapital.
Denna kategori utgörs av tillgångar innehas inom ramen för en aärsmodell
vars mål är att inkassera avtalsenliga kassaflöden enbart bestående av kapi-
tal- och ränta antingen genom innehav eller genom försäljning. Kategorin
utgörs av räntebärande värdepapper.
Tillgångarna prövas för nedskrivning löpande. Se även stycket ”Kreditför-
luster och nedskrivningar av finansiella tillgångar”. Nedskrivningar redovisas i
resultat räkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner
och som en förändring av verkligt värdereserven i eget kapital via övrigt totalre-
sultat.
Förändringarna i verkligt värde överförs från övrigt totalresultat till Netto-
resultat av finansiella transaktioner i resultaträkningen när tillgången realise-
ras eller när nedskrivning sker. (Värdeförändringar hänförliga till valutakurs-
förändringar redo visas i resultaträkningen).
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Vid första redovisningstillfället redovisas tillgångar i denna kategori till verk-
ligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträk-
ningen.
Förändringar av verkligt värde och realiserade resultat för dessa tillgångar
redovisas direkt i resultaträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finan-
siella transaktioner” medan den eektiva räntan redovisas som ränteintäkt.
Kategorin innehåller räntebärande värdepapper som vid första
redovisnings tillfället identifierats som värderade till verkligt värde via resulta-
tet för att eliminera inkonsekvenser i värdering och redovisning, den så kall-
lade verkligt värdeoptionen.
Utöver detta innehåller kategorin tillgångar som inte uppfyller definitio-
nerna på övriga värderingskategorier och därmed ska värderas till verkligt
värde via resultaträkningen. (T ex innehav för handel och tillgångar med andra
kassa flöden än kapital belopp och ränta på detta). Dessa tillgångar består i
SBAB enbart av Derivatinstrument.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Vid första redovisningstillfället redovisas skulder i denna kategori till verkligt
värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen.
Kategorin delas upp i sådana finansiella skulder som innehas för handel och
sådana finansiella skulder som företagsledningen vid första redovisningstill-
fället valt att klassificera i denna kategori.
Samtliga SBAB:s skulder i kategorin utgörs av derivatinstrument (som
används för säkring av finansiella risker och) som i redovisningen har definie-
rats som innehav för handel.
Förändringar av verkligt värde och realiserade resultat för dessa skulder
redo visas i resultaträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella
transaktioner”, medan den eektiva räntan redovisas som räntekostnad.
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaningsvärde
Finansiella skulder som inte klassificeras som ”Finansiella skulder värderade
till verkligt värde via resultaträkningen” redovisas initialt till verkligt värde
med tillägg för transaktionskostnader och därefter till upplupet anskanings-
värde med tillämpning av eektivräntemetoden. Denna kategori omfattar
huvudsakligen emitterade värdepapper, inlåning från allmänheten och skul-
der till kreditinstitut. Realiserade resultat från återköp av egna skulder påver-
kar årets resultat när de uppstår och redovisas under rubriken ”Nettoresultat
av finansiella transaktioner”, medan den eektiva räntan redovisas som
ränte kostnad.
Skuld till ägare av ännu ej reglerade aktier och teckningsoptioner i dotter-
företag, för vilka säljoptioner utfärdats, klassificeras som övriga finansiella
skulder och redo visas under övriga skulder. Redovisat belopp baseras på de
belopp som förväntas erläggas enligt utestående optionsavtal. Omvärdering
av skulden redovisas mot balanserad vinst. För ägarförllanden, se not
T
6.
Repor
Med repor menas avtal där parterna har kommit överens om försäljning samt
åter köp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som
har lämnats eller mottagits enligt dessa återköpsavtal bokas inte bort från, res-
pektive redovisas inte i balansräkningen. Erhållen likvid redovisas i balansräk-
ningen som skuld till kreditinstitut och erlagd likvid redovisas som utlåning till
kreditinstitut. Resultatet utgörs av skillnaden mellan försäljnings- och åter-
köpsbelopp och redovisas som en ränteintäkt respektive räntekostnad.
Beräkning av verkligt värde
Verkligt värde definieras som det pris som skulle erhållas på värderingsdagen
vid rsäljning av en tillgång eller betalas för att överföra en skuld genom en
ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.
Beräkning av verkligt värde på finansiella instrument värderade till verkligt
värde och som handlas på en aktiv marknad, baserar sig på noterade priser
(nivå 1).
För finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs
verkligt värde utifrån vedertagna värderingstekniker (nivå 2). Beräkningar i
samband med värderingen baseras så långt som möjligt på observerbara mark-
nadsuppgifter. I huvudsak används modeller baserade på diskonterade kassa-
flöden. I enstaka fall kan beräkningarna även baseras på egna antaganden eller
bedömningar (nivå 3).
Eget kapitalinstrument
Emitterade värdepapper där den ekonomiska innebörden enligt definitio-
nerna i IAS32 mer har karaktären av eget kapital redovisas som primärkapital-
tillskott under eget kapital. Räntebetalningar på instrumenten redovisas när
de betalas och behandlas som ett avdrag från eget kapital.
Derivat och säkringsredovisning
Derivatinstrument används i huvudsak för att hantera ränte- och valutarisker i
koncernens tillgångar och skulder. Derivaten redovisas till verkligt värde i
balansräkningen.
För de ekonomiska säkringar där riskerna för betydande resultatslag är
störst och som uppfyller de formella kraven har SBAB valt att tillämpa säk-
ringsredovisning avseende säkring av ränte- och valutarisk. Därutöver finns
andra ekonomiska säkringar där säkringsredovisning inte tillämpas. För säk-
ringsredovisningen tillämpas den så kallade ”carve-out”-versionen av IAS 39
som den antagits av EU.
Verkligt värdesäkring
Vid verkligt värdesäkring värderas säkringsinstrumentet (derivatet) till verk-
ligt värde samtidigt som den säkrade tillgången eller skulden värderas med ett
tillägg för ackumulerad förändring av verkligt värde hänförlig till den säkrade
risken på den säkrade posten. Värdeförändringarna redovisas direkt i resul-
taträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”. Säk-
ringens eektiva ränta redovisas i räntenettot.
Om säkringsrelationer avbryts periodiseras de ackumulerade vinsterna
eller förlusterna som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i
resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens
återstående löptid. Såväl periodiseringen som den realiserade vinst eller för-
lust som uppstår i samband med förtida stängning av ett säkringsinstrument
redovisas i resultaträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella
transaktioner”.
Noter
110 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIA
Portföljsäkring
I denna typ av säkring, används derivat för att på en mer övergripande nivå
säkra ränterisker. Den redovisningsmässiga hanteringen av derivat som desig-
nerats såsom portföljsäkring, liknar övriga verkligt värdesäkringsinstrument.
Vid verkligtvärdekring av portföljer av tillgångar redovisas den vinst eller
förlust som är hänförlig till den säkrade risken under rubriken ”Värdeföränd-
ring på räntesäkrade poster i portföljsäkringar” i balansräkningen. Den säk-
rade posten är en portfölj av utlåningstransaktioner som är baserad på nästa
kontraktuella omsättningsdag. Säkringsinstrumentet som används är en
grupp av ränteswappar indelade i ränteomsättningsspann utifrån villkoren i
den fasta delen av swappen.
Kassaflödessäkring
Vid kassaflödessäkring värderas säkringsinstrumentet (derivatet) till verkligt
värde. Den eektiva delen av den totala värdeförändringen redovisas som en
komponent i övrigt totalresultat och ackumuleras i en särskild reserv (säk-
ringsreserv), i eget kapital. Ackumulerade belopp återrs i resultaträkningen
i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Ineektiv del av deri-
vatets värdeförändring förs till resultaträkningen under posten ”Nettoresultat
av finansiella transaktioner”, där även den realiserade vinst eller förlust, som
uppstår i samband med att säkringsrelationen upphör, redovisas. Derivatets
eektiva ränta redovisas i räntenettot.
Kreditförluster och nedskrivningar av finansiella tillgångar
Som kreditförluster redovisas under året förntade kreditförluster med
avdrag för de garantier som bedöms kunna tas i anspråk eller som har tagits i
anspråk och eventuella återvinningar. Med konstaterade förluster avses för-
luster där beloppen är definitiva eller med övervägande sannolikhet fast-
ställda och därmed bortbokade från balansräkningen.
Nedskrivning – förväntade kreditförluster
Var i balansräkningen en förlustreserv ska redovisas beror på exponeringens
klassificering enligt IFRS 9 samt de karaktäristiska kassaflödena:
För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaningsvärde redovi-
sas förlustreserv som en avdragspost tillsammans med tillgången.
För finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
redovisas förlustreserv i eget kapital.
För exponering som inte redovisas på balanskningen (t.ex. lånelöften och
byggnadskreditiv) redovisas förlustreserv som en avsättning på skuldsidan
i balansräkningen.
Förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar i balansräkningen
Enligt IFRS 9 delas de finansiella tillgångarna i utlåningsverksamheten in efter
deras relativa kreditrisk sedan det första redovisningstillfället i tre kreditsteg:
Förändring i kreditrisk
Steg  Steg  Steg 
Tidpunkt Från första redo-
visningstillfället
Vid en bety-
dande ökning av
kreditrisk sedan
första redo-
visningstillfället
Vid fallissemang
Förlust-
reserv
ECL över 
månader
ECL över förvän-
tad återstående
löptid
ECL över förvän-
tad återstående
löptid
Ränteintäkt Baserad på
brutto redovisade
värdet
Baserad på
brutto redovisade
värdet
Baserad på netto-
redovisade värdet
Beroende på kreditsteg bestäms förlustreserven genom en beräkning av den
förväntade kreditförlusten (ECL) antingen över de kommande 12 månaderna
eller den återstående förväntade löptiden. Tillgångar kan migrera mellan stegen
från en balansdag till en annan. Detta bestäms utifrån förändringen i kreditrisk
mfört med det första redovisningstillfället. Ränteintäkter för tillgångar i steg
3 är baserade på det nettoredovisade värdet där förlustreserv är avdragen
medan ränteintäkter för övriga steg är baserade på det bruttoredovisade vär-
det.
Kreditsteg 1
n kommer att åsättas en förlustreserv som minst motsvarar förväntade
kreditrluster över de kommande 12 månaderna. För att mäta förväntade
kreditrluster är det främst tre dimensioner som beaktas. Sannolikheten för
fallissemang (PD), förlustandelen i händelse av fallissemang (LGD), och den
förntade exponeringen i händelse av fallissemang (EAD) där produkten
resulterar i den förväntade kreditförlusten (ECL). För att beräkna den förvän-
tade kreditförlusten över 12 månader använder SBAB sina portföljmodeller
för intern riskklassificering (IRK) avsedda för kapitaltäckning, men där lämp-
liga justeringar har gjorts för att säkerställa ett väntevärdesriktigt ECL som
speglar både rådande konjunktur och framåtblickande information. Juste-
ringarna innefattar bland annat borttagande av försiktighetsmarginaler och
den kalibrering mot långfristiga estimat genom en ekonomisk konjunkturcykel
som kapitalckningsförordningen stipulerar. På så sätt kan skattningar som
speglar den faktiska kreditrisken idag erhållas. Vidare appliceras eekter av
makroekonomiska faktorer till estimaten för att fånga variationer över tänk-
bara scenarier. Samma förfarande, vad gäller att anpassa riskparametrar från
IRK, tillämpas också för steg 2 och 3. För mer information om IRK, se not
RK
1.
Kreditsteg 2
För lån där kreditrisken har ökat betydligt sedan det första redovisningstillfäl-
let kommer förlustreserven att motsvara ECL över den förväntade återstå-
ende löptiden. En bedömning om det har inträat en betydande ökning av
kreditrisken görs både individuellt och kollektivt för homogena kreditrisk-
grupper, så kallade riskklasser. För bemningen används historiska data för
fallissemang för respektive riskklass och framåtblickande information i form
av prognoser av makroekonomiska faktorer som uppvisar en tydlig koppling
till bankens fallissemang. SBAB bedömer om kreditrisken har ökat
betydligt sedan det första redovisningstillfället genom att mäta avvikelser
mot en förntad utveckling av PD för den ursprungliga riskklassen. Utöver
mätningen av en förändring i PD tillämpas också antagandet att en betydande
ökning av kreditrisk har inträat då betalningar är förfallna med mer än 30
dagar. Med anledning av coronapandemin införde banken under 2020 en kva-
litativ indikator för bemning av betydande ökning i kreditrisk som avser
amorteringslättade privatlån. Amorteringslättade privatlån förflyttas till steg
2. Utöver det finns inga ytterligare kvalitativa indikatorer för bedömningen
mot bakgrunden att kvalitativa faktorer redan beaktas i skattningen av PD vil-
ket även innefattar manuella justeringar för låntagare inom aärsområdet
Företag & Brf.
Kreditsteg 3
Kreditförsämrade lån ska åsättas en förlustreserv som motsvarar ECL över den
förväntade återstående löptiden. För att avgöra om lånen är kreditförsämrade
tillämpas den interna fallissemangsdefinitionen. SBAB anser att ett fallisse-
mang har inträat om något av följande kriterier är uppfyllt:
ntagaren är försatt i konkurs, har oentligt ställt in betalningarna eller
ansökt om oentligt ackord
Låntagaren har lån som är förfallna med mer än 90 dagar
Lånet är omstrukturerat och har lättnadsåtgärder
net ligger på obestånd på grund av en individuell expertbedömning.
Förväntade kreditförluster för poster utanför balansräkningen
För poster utanför balansräkningen definieras det första redovisningstillfället
som det tillfälle då banken blir avtalspart till det oåterkalleliga åtagandet. För-
lustreserven beräknas på samma sätt som för finansiella tillgångar i balans-
kningen men där även en konverteringsfaktor (CCF) tillämpas. CCF mäter
den andel av åtagandet som förväntas konverteras till balansräkningen. Lik-
som övriga riskdimensioner är CCF något som används inom IRK för kapital-
ckningen. Även här har lämpliga justeringar gjorts för att anpassa estimatet
till ECL.
Noter
111SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIA
Förväntade kreditförluster i likviditetsportföljen
Enligt IFRS 9 ska förntade kreditförluster även redovisas för finansiella till-
gångar i likviditetsportföljen. Förntade kreditförluster redovisas för instru-
ment vilka värderas till upplupet anskaningsvärde samt tillgångar värderade
till verkligt värde via övrigt totalresultat. Innehaven i likviditetsportföljen
består endast av likvida räntebärande värdepapper med hög rating där samt-
liga värdepapper klassificeras som investment grade. Eftersom investment
grade tillämpas som approximation för undantaget att bedöma låg kreditrisk
enligt IFRS 9 inner det att samtliga värdepapper allokeras till kreditsteg 1 så
nge deras rating är investment grade. SBAB säkerställer regelbundet att
värdepapperna är investment grade och har interna policyer som reglerar att
likviditetsporföljen endast besr av högkvalitativa tillgångar. För likviditets-
portföljen beräknas därr en förväntad kreditförlust som kan uppstå inom 12
månader vilket sker för samtliga positionerna per balansräkningsdag. Då
SBAB använder sig av extern rating kommer förändringen av rating för värde-
papperet i fråga fångas upp i beräkningen av kreditrisk vid rapporteringstill-
fället.
Mäta betydande ökning av kreditrisk
För mätning av en betydande ökning av kreditrisk har historiska data för fallis-
semang analyserats om hur PD utvecklas över tid givet ursprungliga riskklas-
ser vid första redovisningstillfället. Tröskelnivåerna har sedan bestämts
genom analys av procentuella avvikelser från förntade PD för de ursprung-
liga riskklasserna. Tröskelnivån som bems åtskilja en betydande ökning av
kreditrisk är avvikelser i PD som utgör den tionde percentilen i en historisk
population som sträcker sig från början av 2000 och framåt. Om PD för en
viss månad överskrider tröskelvärdet anses en betydande ökning i kreditrisk
ha inträat. Lånet kommer då migrera till steg 2 och befinna sig där så länge
som dess PD ligger över tröskeln. Tröskelvärdena är kalibrerade genom ett
statistiskt test av en korrelationskoecient där nivåerna av PD bestäms uti-
från vad som maximerar identifieringen av framtida kreditförluster för
icke-kreditförmrade lån (ej tillhörande steg 3), samtidigt som andelen av de
som identifierats men som inte leder till förlust minimeras. Migrationen från
steg 2 till steg 1 styrs endast av tröskelvärdet för PD samt antagandet om
betalningar förfallna med mer än 30 dagar enligt IFRS 9. Således tillämpas
inga karensperioder vid en eventuell återgång till steg 1. Banken har bedömt
att detta inte är nödvändigt då PD till stor del är baserad på låntagarens betal-
ningsskötsel som redan medför en viss tidsfördröjning.
Framåtblickande information
För att beakta framtida konjunktursvängningar vid beräkningen av ECL och på
så sätt uppnå ett objektivt estimat används framåtblickande information.
Den framåtblickande informationen utgörs av prognoser av makroekono-
miska faktorer vilka har stor betydelse för utvecklingen på svenska bostads-
marknaden och uppvisar en stark korrelation med bankens fallissemang samt
kreditförluster i utlåningen. Den framåtblickande informationen sträcker sig
36 månader och är i linje med den prognosperiod som tilmpas i SBAB:s kapi-
tal och likviditetsutvärderingen (IKLU). Vidare anses 36 månader utgöra den
eektiva perioden i en konjunkturnedgång eller uppgång. Efter 36 månader
gör banken antagandet att konjunkturen svänger tillbaka till utgångsläge som
var aktuell per balansdag, som sedan kommer vara gällande under den åter-
stående löptiden för lånen. Antagandet har bedömts som rimligt
eftersom lån har en relativ kort förväntad löptid – mindre än 10 år – och att
flertalet stora konjunktursvängningar ska inträa i följd under den förväntade
återstående löptiden är osannolik. Reporänta och arbetslöshet är båda fakto-
rer vilka har en tydlig korrelation med PD och fallissemang på den svenska
bostadsmarknaden. Förändring i reporänta kommer indirekt att påverka lån-
tagares räntekostnader medan förändringar i arbetslöshet får direkt genom-
slag i deras betalningsförmåga. För att mäta eekten i PD har en linjär regres-
sion använts där förändringarna i de två makroekonomiska faktorerna förkla-
rar förändringar i bankens fallissemang. För LGD har bostads- och fastighets-
priser använts som makroekonomisk faktor för att förklara förändringar i för-
lustandelen. Då kreditrlusten för säkerställd utlåning till största del beror på
belåningsgrad och därmed marknadsvärdena av säkerheterna anses det före-
ligga en perfekt korrelation med LGD. Därför sker det en direkt skalning av
LGD för att spegla eekten av denna faktor. Den framåtblickande informatio-
nen ska ses som en justering till de två riskdimensionerna, PD och LGD, vilka
påverkar både allokering till kreditsteg samt storleken på ECL. Vid
identifieringen av makroekonomiska faktorerna har särskilt korrelationen dem
emellan analyserats för att säkerställa rimliga scenarier. För EAD har kassaflö-
den prognosticerats enligt gällande amorteringsplaner. Dessutom har en fak-
tor för förtidslösen också tillämpats för att ta hänsyn till lånets förväntade
återstående löptid. De makroekonomiska faktorerna och eekterna av dem
appliceras konsekvent på bankens utlåningsportföljer. För närvarande simu-
leras fyra scenarier där både positiva och negativa prognoser av ovangivna
makroekonomiska faktorer utvärderas. Fyra scenarier har bedömts som till-
ckligt för att fånga eventuella variationer i ECL utifrån rådande konjunktur-
läge.
Slutliga ECL viktas sedan samman utefter sannolikheter att SBAB ska upp-
leva kreditförluster av den storlek som respektive scenario visar. Historik om
fallissemang och kreditförluster, som PD och LGD i grunden baseras på, till-
sammans med den framåtblickande information, som analyseras genom mak-
roekonomiska scenarier, säkerställer att SBAB uppnår ett objektivt estimat
av ECL enligt IFRS 9.
Beslut av framåtblickande information och manuella justeringar
Det är CRO med stöd av det ekonomiska sekretariatet och kreditriskexperter
som lämnar förslag på den framåtblickande informationen samt de expertbe-
dömda sannolikheterna som utgör vikter för scenarierna. Förslaget presente-
ras för ALCO (Assets and Liabilities Committee) som sedan fattar beslut om
prognoserna över makroekonomiska faktorer och vikterna för respektive sce-
nario. Beslutet från ALCO behöver vidare tillstyrkas av styrelseorganet Risk
och Kapitalkommittén (RKK).
Vid större chocker på bostadsmarknaden eller finansmarknader kan manu-
ella justeringar av ECL vara nödvändiga. Liksom för den framåtblickande
informationen behöver ett förslag lämnas till ALCO som fattar beslut och
sedan tillstyrks av RKK. Justeringarna kan avse både påslag i PD och LGD och
hanteras på samma sätt som den framåtblickande informationen. I de fall det
rör sig om geografiska områden eller produkttyper som blir särskilt drabbade
av chockerna kan en manuell allokering behöva göras till de berörda lånen.
Pengars tidsvärde
Förntade kreditförluster för lån med rörlig ränta ska enligt IFRS 9 diskonte-
ras med den eektiva räntan. Samtliga lån i SBAB:s utlåning anses ha rörliga
ntor med olika bindningstider. Vid diskontering av ECL till nuvärde per
balansdag används den nominella räntan baserat på aktuella räntevillkor som
en approximation av den eektiva räntan. Eftersom inga uppläggningsavgif-
ter tas ut och aviavgifter endast förekommer i begränsad omfattning bedö-
mer banken detta som en rimlig approximation.
Osäkerhet i beräkningen av ECL
Den största källan till osäkerhet i beräkningen av ECL är den framåtblickande
informationen. SBAB simulerar ECL i flera scenarier som är både av positiv och
negativ karaktär för att fånga variationen i bankens förväntade kreditrluster.
De makroekonomiska faktorerna påverkar antingen PD eller LGD och får stor
inverkan på ECL. Beroende på valet av vikterna som åsätts scenarierna varierar
det sammanvägda estimatet av ECL. För information om scenarierna som till-
lämpades vid utgående period, scenarioviktningen och variationen i ECL som
visar på känsligheten av den framåtblickande informationen, se not
RK
1.
En annan källa till okerhet är tröskelnivån för PD som bedöms åtskilja en
betydande ökning av kreditrisk. Beroende på hur hög tröskeln är får det inver-
kan på storleken av ECL. I tabellen nedan presenteras hur utlåningen fördelas
över kreditstegen för olika tröskelnivåer av PD samt hur stor den procentuella
förändringen av ECL blir sett till dagens tröskel som motsvarar avvikelser i PD
vid den tioende percentilen.
Känslighetsanalys avseende tröskelnivåer för PD
Fördelning av EAD över kreditsteg
och förändring i ECL
Percentil
 
Kreditsteg  , % , % , %
Kreditsteg  , % , % , %
Kreditsteg  , % , % , %
ECL +, % –, %
Modifiering av finansiella tillgångar
Om avtalade kassaflöden för ett lån omförhandlats eller på annat sätt modi-
fierats gör SBAB en bemning om förändringen är så väsentlig att modifie-
ringen leder till bortbokning från balansräkningen eller om förändringen resul-
terar i en modifieringsvinst eller -förlust. Förändringen bedöms som väsentlig
när de omförhandlade villkoren medför att det diskonterade nuvärdet av kas-
saflöden skiljer sig med mer än tio procent från nuvärdet enligt det ursprung-
liga låneavtalet. Tröskeln för väsentlighet om tio procent är besmt utifrån en
kvalitativ bedömning om vad som anses vara en rimlig nivå. Denna nivå mot-
svarar dessutom tröskeln för väsentlighet som gäller modifieringar av skuldin-
strument. En betydande modifiering som leder till bortbokning leder till att
lånet får ett nytt första redovisningstillfälle och därmed en ny ursprunglig
riskklass. På grund av coronapandemin som fortsatt under 2021 har en stor
Noter
112 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIA
ngd modifieringar konstaterats på grund av amorteringslättade lån. Bevilj-
ning av amorteringslättnader kommer att ses som modifieringar i det fall det
sker utom låneavtalet. Dock har inga modifieringar lett till några modifierings-
vinster eller- förluster under året då de inte påverkar nuvärdet av lånet.
Indata för beräkning av ECL
Merparten av den indata som används i bekningen av ECL avseende PD och
LGD kommer från bankens bassystem där information om låntagarna och
dess säkerheter finns. Eftersom utlåningsverksamhet är inriktad på bostads-
finansiering med ett snarlikt produktutbud hanteras samtliga lån
hos SBAB i samma lånereskontra. Utöver informationen i bassystemen
inhämtas också externa data såsom bokslut och betalningsskötsel från kre-
ditupplysningsbyråer. För prognoser av makroekonomiska faktorerna för den
framåtblickande informationen används data från Statistiska centralbyrå
(SCB) och Riksbanken.
Förändringar av modell för ECL
Under 2021 har inga förändringar i vare sig metodik eller skattningar i riskpa-
rametrarna genomförts i modellen för ECL. Valideringen av modellen som
utfördes i slutet av 2021 och i början av 2022 visade på tillfredställande resul-
tat även om det identifierades några områden för förbättring avseende kom-
ponenterna som mäter betydande ökning av kreditrisk samt PD över åters-
ende löptid. Sedan slutet av 2021 har ett arbete påbörjat i syfte att anpassa
modellen för ECL efter de nya PD- och LGD-modellerna inom ramen för IRK,
som SBAB under september 2021 ansökte till FI om tillstånd att få börja till-
mpa. I detta arbete ska även förbättringsområden som identifierats i sam-
band med valideringen hanteras. De enda förändringar avseende ECL som har
skett under 2021 rör en mindre justering av ECL för privatlån samt den framåt-
blickande informationen som har reviderats vid två tillfällen, i första respek-
tive andra kvartalet efter framtagande av uppdaterade makroekonomiska
scenarier. Den framåtblickande informationen ses regelbundet över, åtmins-
tone inför varje kvartalsskifte, och uppdateras vid behov. För mer information
av revideringen av den framåtblickande informationen och inverkan på ECL,
se not
RK
1.
Övrigt
Funktionell valuta
Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de bolag som
ingår i koncernen bedriver sin verksamhet. De bolag som ingår i koncernen är
moderbolag och dotterföretag. Moderbolagets funktionella valuta, tillika rap-
porteringsvaluta, är svenska kronor. Koncernens rapporteringsvaluta är
svenska kronor.
Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta redovisas till transaktionsdagens kurs och
fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valu-
takursresultat som uppkommer vid reglering av transaktioner i utländsk
valuta och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta
redovisas i resultaträkningen under rubriken ”Nettoresultat av finansiella
transaktioner”.
Leasing
Förekommande leasingavtal är hänförliga till för verksamheten normala avtal
och avser huvudsakligen kontorslokaler och kontorsutrustning. Aktuella lea-
singkontrakt, med undantag för kortfristiga och mindre leasingkontrakt,
redovisas som en materiell anläggningstillgång (nyttjanderätt) och som en
skuld (leasingskuld) i balansräkningen.
Hyreskontrakten avseende lokaler har en avtalstid mellan 2 år till 12 år.
Variabla hyresavgifter såsom t.ex el, vatten och värme är undantagna från lea-
singtillgången. Kassaflödena avseende hyreskontrakt klassificeras som finan-
siell leasing i enlighet med IFRS 16. I resultaträkningen redovisas leasingkost-
naden som en avskrivning av den leasade tillgången och som en räntekostnad
nförlig till leasingskulden. Vid ingången av ett leasingavtal redovisas en lea-
singskuld och en nyttjanderätt.
Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av framtida leasingavgifter,
vilka diskonteras med bankens marginella låneränta. Leasingavgifterna som
ingår i värderingen av leasingskulden utgörs i huvudsak av fasta avgifter och
variabla avgifter som beror på ett index. Vid efterföljande värdering av lea-
singskulden ökar det redovisade värdet med ränta och minskar med utbetalda
leasingavgifter. Därutöver ökar eller minskar leasingskulden vid omprövningar
eller ändringar av leasingavtalet.
Nyttjanderätten värderas initialt till anskaningsvärdet, vilket motsvarar
den ursprungliga värderingen av leasingskulden och förutbetalda leasingav-
gifter. Vid efterföljande värdering av nyttjanderätten värderas denna till
anskaningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella acku-
mulerade nedskrivningar samt med beaktande av eventuella omvärderingar
av leasingskulden.
Nyttjanderätten skrivs av över leasingperiodens längd. Nyttjanderätterna
ingår i balansposten Materiella tillgångar och leasingskulden ingår i balans-
posten Övriga skulder. Leasingavtal som är kortare än 12 månader, eller för
vilka den underliggande tillgången har ett lågt värde (under 5000 USD), redo-
visas som en kostnad linjärt över leasingperioden och ingår således inte i lea-
singskulder och nyttjanderätter.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen om
det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget
till del och anskaningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt
sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaningsvärde efter
avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Aktuella leasingkontrakt nuvärdesberäknas enligt IFRS 16 där hyreskost-
nad, avtalets längd och diskonteringsränta är de mest väsentliga parame-
trarna. Som diskonteringsränta använder SBAB den marginella låneräntan och
diskonteringsräntan gäller under hela kontraktets löptid inklusive eventuella
indexeringar.
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
Avskrivningsbart belopp beräknas som tillgångens anskaningsvärde med
avdrag för beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut. Det avskrivnings-
bara beloppet fördelas linjärt över tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod
och periodens avskrivningar kostnadsförs i resultaträkningen. Det innebär att
datainventarier skrivs av på fyra år och övriga inventarier skrivs av på fem år.
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Det
summerade nuvärdet av de hyreskontrakt, avseende leasing, vid kontraktets
rjan skrivs av med kontraktets löptid (rak avskrivning).
Immateriella anläggningstillgångar
Investeringar i förvärvad och/eller egenutvecklad programvara redovisas till
anskaningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventu-
ella nedskrivningar. Kostnader för underhåll av programvara kostnadsförs när
de uppstår. Utvecklingsutgifter som är direkt hänförliga till utveckling och
testning av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras
av koncernen, redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är
uppfyllda:
Det är tekniskt möjligt att färdigställa programvaran så att den kan användas
Företagets avsikt är att färdigställa programvaran och att använda den
Det kan visas hur programvaran genererar troliga framtida ekonomiska för-
delar adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja
utvecklingen ochför att använda programvaran finns tillgängliga
De utgifter som är hänförliga till programvaran under dess utveckling kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt
Övriga utvecklingsutgifter, som inte uppfyller dessa kriterier, kostnadsförs
r de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare kostnadsförts redovisas inte
som tillgång i efterföljande period.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella anläggningstillgångar
redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida
ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilken de hänför sig.
Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Utvecklingsutgifter akti-
veras endast i koncernredovisningen.
Vid förvärv av dotterföretag värderas identifierbara tillgångar, skulder och
eventualförpliktelser till verkligt värde på anskaningsdagen. Den del av
anskaningskostnaden som överstiger de identifierbara nettotillgångarnas
verkliga värde redovisas som goodwill. Goodwill fördelas till kassagenere-
rande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov.
Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningar sker linjärt över tillgångarnas nyttjandeperiod. Tillgångarna
bedöms ha en nyttjandeperiod på fyra eller fem år. Avskrivningstiden och
avskrivningsmetoden för en immateriell anläggningstillgång omprövas i slutet
av varje räkenskapsår.
Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
En tillgångs återvinningsvärde fastställs när det finns någon indikation som
tyder att tillgångens värde kan ha minskat. Ännu ej färdigställda utveck-
lingsarbeten prövas för nedskrivning årligen oavsett förekomst av indikationer
på värdeminskning. Tillgången skrivs ner när det redovisade värdet överstiger
återvinnings värdet. Ned skrivningsbeloppet belastar periodens resultat.
En nedskrivning av goodwill redovisas när en kassagenererande enhets (grupp
av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning
redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för
enkassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas nedskrivningsbeloppet
Noter
113SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIA
i rsta hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga
tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). En nedskrivning av goodwill
återförs aldrig.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostna-
der och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras fram-
tida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och
den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
Skatter
Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt utgörs
av skatt som ska betalas eller erhållas avseende innevarande års skattemäs-
siga resultat samt av justeringar av aktuell skatt för tidigare år. För poster som
redovisas i resultaträk ningen redovisas därmed sammanhängande skatteef-
fekter i resultaträkningen.
Skatteeekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i
eget kapital, redovisas i övrigt totalresultat respektive direkt i eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder beräknas enligt
Balansräknings metoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan
redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjutna
skattefordringar redovisas för out nyttjade skattessiga avdrag i den
omfattning det är sannolikt att avdragen kom mer att kunna utnyttjas mot
framtida skattepliktiga överskott. Uppskjutna skatter beräknas enligt den
skattesats som förväntas gälla vid tidpunkten för taxeringen.
Likvida medel
Likvida medel definieras som kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
samt utlåning till kreditinstitut.
Pensioner
Koncernen har både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.
För de avgiftsbesmda pensionsplanerna betalas fasta avgifter till en fristå-
ende enhet och härefter uppstår inte några ytterligare förpliktelser. Pensions-
kostnader för avgifts bestämda planer kostnadsförs löpande i takt med indivi-
dens intjänande.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräk-
nas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning
som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidi-
gare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Nuvärdet av den
förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskat-
tade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för bostadsobliga-
tioner i svenska kronor med löptider jämförbara med den aktuella pensionsför-
pliktelsens. Ändringar eller reduceringar av en förmånsbestämd plan redovisas
vid den tidigaste av följande tidpunkter; a, när ändringen i planen eller reduce-
ringen inträar eller b, när företaget redovisar relaterade omstrukturerings-
kostnader och ersättningar vid uppsägning. Ändringarna/ reduceringarna redo-
visas direkt i årets resultat. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräk-
nas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade ”projected
unit credit method”.
Den avsättning som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbe-
stämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen
vid rapport periodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna.
Avsättningen inkluderar särskild löneskatt. Samtliga komponenter som ingår i
periodens kostnad för en förmånsbestämd plan redovisas i rörelseresultatet.
Detta inkluderar avkastning på förvaltningstillgångar beräknat efter samma
diskonteringsränta som använts för beräkning av nuvärdet på förpliktelsen.
Omvärderingseekter utgörs av aktuariella vinster och förluster inklusive skill-
nad mellan faktisk avkastning på förvaltningstillgångar och den summa som
inkluderas i rörelseresultatet. Samtliga omvärderingseekter redovisas mot
Reserver” i eget kapital.
Segmentrapportering
Ett rörelsesegment är en del av ett företag, för vilket fristående finansiell
information finns tillgänglig, som bedriver aärsverksamhet från vilken den
kan få intäkter och ådra sig kostnader och vars rörelseresultat regelbundet
granskas av företagets högste verkställande beslutsfattare som underlag för
beslut om fördelning av resurser till segmentet och bedömning av dess resul-
tat. I SBAB är VD:n den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och
bedömning av rörelsesegmentets resultat.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget, SBAB Bank AB (publ), tillämpar lagbegränsad IFRS, vilket inne-
r att årsredovisningen är upprättad enligt IFRS med de tillägg och undantag
som följer av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redo-
visning för juridiska personer samt lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och all-
männa råd om årsredo visning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS
2008:25).
Skillnader i jämförelse med koncernen
De huvudsakliga avvikelserna mellan koncernens och moderbolagets redovis-
ningsprinciper framgår nedan:
Uppställningsform för resultat- och balansräkning
Moderbolaget, liksom koncernen, följer ÅRKL:s uppställningsform för resul-
tat- och balanskning. Dock skiljer sig uppställningsformen för eget kapital
åt mellan moderbolaget och koncernen. Moderbolagets reservfond redovisas
i koncernen som balanserad vinst medan moderbolagets Fond för verkligt
värde ingår i koncernens Reserver.
Immateriella anläggningstillgångar
Utgifter hänförliga till egenutvecklad programvara redovisas i moderbolaget
som kostnad i resultaträkningen.
Leasing
Förekommande leasingavtal är hänförliga till för verksamheten normala avtal
och avser huvudsakligen kontorslokaler och kontorsutrustning. SBAB har valt
att tillämpa IFRS 16 i koncernen då inga krav på att tillämpa IFRS 16 i juridisk
person finns i enlighet med RFR 2.
Pensioner
Tryggandelagen och föreskrifter från Finansinspektionen innehåller regler
som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än
de som anges i IAS 19. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för
skattessig avdragsrätt. Mot bakgrund av detta anger RFR 2 att reglerna i
IAS 19 avseende förmånsbestämda pensionsplaner inte behöver tillämpas i
juridisk person.
Värdering vid övertagande av fordringar
SBAB är initial kreditgivare för samtliga bolån utgivna av SBAB-koncernen.
nefordringar, som uppfyller regelverkskraven för att kunna ingå i säkerhets-
massan som utgör säkerhet för de säkerställda obligationer som emitteras av
SCBC, förs dagligen från moderbolaget till dotterbolaget SCBC. Övertagan-
det sker till verkligt värde.
Dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaningsvärde-
metoden.
Utdelning
Erhållna utdelningar från dotterföretag redovisas i resultaträkningen. Anteci-
perad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall formella beslut fattats i
dotterretaget eller där moderbolaget på annat sätt har full kontroll över
beslutsprocessen innan moderbolaget publicerar sina finansiella rapporter.
mnad utdelning redovisas, som en minskning av fritt eget kapital, efter
det att beslut om utdelning fattats på den ordinarie årsstämman.
Koncernbidrag
Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas i resultaträkningen
medan lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas
som ökning av andelar i koncernföretag.
Noter
114 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIA
Kritiska bedömningar och uppskattningar
Viktiga antaganden
För att upprätta årsredovisningen i enlighet med IFRS krävs att företagsled-
ningen använder sig av uppskattningar och bedömningar baserade på tidigare
erfaren heter och antaganden som anses vara rättvisa och rimliga.
Inga kritiska bemningar har gjorts utöver de som involverar uppskattningar.
Dessa uppskattningar har en materiell påverkan på redovisade belopp för till-
gångar, skulder och åtaganden utanför balansräkningen liksom för intäkter
och kostnader i den årsredovisning som presenteras. Det faktiska utfallet kan
senare i viss mån komma att avvika från de uppskattningar som gjorts.
Värdering av lånefordringar
I och med övergången till IFRS 9 ska värderingen av samtliga lånefordringar
baseras på den förväntade kreditförlusten. Den förväntade kreditförlusten
skaantingen avse en period om 12 månader eller den återstående löptiden av
fordran om en signifikant ökning i kreditrisk har inträat. Vid skattning av
kredit förluster ska tidigare observerbar data användas tillsammans med
antaganden över den makroekonomiska utvecklingen. Som för all skattning av
framtida utfall innebär bemningen av kreditrluster en osäkerhet, inte minst
för lånefordringar som uppvisar en signifikant ökning i kreditrisk, vilket kan leda
till justeringar av tillgångarna. Dessutom sker det en individuell expertbem-
ning för kreditförsämrade lånefordringar där förlustrisken är överhängande, vil-
ket i sig medför stor osäkerhet. Flytt av lånefordringar inom koncernen görs till
verkligt värde.
För mer information, se avsnittet ”Kreditrluster och nedskrivningar av
finansiella tillgångar”.
Finansiella instrument värderade till verkligt värde
Värdering görs baserat på observerbara marknadsdata dels genom direkt till-
lämpning av noterade priser, dels genom vedertagna värderingstekniker. Kri-
tiska bedömningar och uppskattningar i samband med värdering till verkligt
värde görs i valet av vilken värderingsteknik och vilka markandsdata som
används. I båda fallen görs bedömningar huruvida använd värderingsteknik
och marknadsdata utgör en bra skattning av det verkliga värdet.
Redovisning av förmånsbestämda pensioner
Beräkningen av koncernens förpliktelser för förmånsbestämda pensioner
bygger på ett antal aktuariella och finansiella antaganden som har betydande
inverkan på redovisade belopp.
SBAB använder bostadsobligationsräntan vid diskontering av pensionsför-
pliktelsen eftersom det finns en fungerande marknad för bostadsobligationer
i Sverige. De antaganden som ligger till grund för beräkningen samt en käns-
lighetsanalys framgår av not
S
6.
Redovisning av uppskjutna skattefordringar
Redovisningen av uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tempo-
rära skillnader eller underskottsavdrag baserar sig på ledningens bedömning
att företaget i framtiden sannolikt kommer att generera beskattningsbara
vinster som motsvarar underlaget för uppskjutna skattefordringar.
Nedskrivningsprövning av goodwill
Värdet på redovisad goodwill prövas minst en gång per år med avseende på
eventuellt nedskrivningsbehov. Prövningen kräver en bedömning av nyttjan-
devärdet på den kassagenererande enheten, till vilken goodwillvärdet är hän-
förlig. Vidare krävs ett antagande om förväntade framtida kassaflöden samt
att en relevant diskonteringsränta fastställs för beräkning av kassaflödets
nuvärde. De bedömningar som gjorts per den 31 december 2021 anges i not
T
7.
Noter
115SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIA
A:2 Upplysningar om närstående
SBAB Bank AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag som ägs till 100 pro-
cent av den svenska staten.
Koncernföretag
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), Booli Technologies AB samt
Boappa AB är att betrakta som dotterbolag och redovisas enligt förvärvs-
metoden, vilket innebär att interna transaktioner elimineras på koncernnivå.
Transaktioner med närstående bolag har skett till marknadsmässiga villkor.
Koncernen SBAB SCBC BOOLI
mnkr      
Tillgångar
Utlåning till kreditistitut    
Derivatinstrument        
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader  
Övriga tillgångar
Summa        
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut    
Derivatinstrument        
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Övriga skulder  
Lämnat koncernbidrag  
Summa        
Koncernen SBAB SCBC BOOLI
mnkr      
Intäkter och kostnader
Ränteintäkter       
Räntekostnader –  –   – 
Erhållet koncernbidrag   
Provisionsintäkter
)
 
Provisonskostnader – –
Övriga rörelseintäkter
,)
   
Övriga administrativa kostnader –    –
Marknadsföring
)
–
) Moderbolaget erhåller ersättning från dotterbolaget SCBC:s möjlighet att utnyttja en likividitetsfacilitet hos moderbolaget, se not
IK
)
Moderbolaget erhåller ersättning för utförda administrativa tjänster åt dotterbolaget SCBC samt dotterbolaget Booli, se not
IK
)
Booli erhåller ersättning från moderbolaget för marknadsföring och utveckling av produkter, se not
IK
Under året har Boappa erhållit aktieägartillskott om 15 mnkr från SBAB. Boappa har också erhållit marknadsföringsersättning om 0 mnkr, vilket ligger inom posten
övriga administrativa kostnader i SBAB.
Noter
116 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIA
UtlånIng till nyckelpersoner
KONCERNEN
 
mnkr Utlåning Ränteintäkt Utlåning Ränteintäkt
VD
Styrelse 
Övriga nyckelpersoner i ledande ställning  
Summa  
VD och styrelse avser moderbolaget. I förekommande fall ingår övriga kon-
cernbolags VD och styrelse bland övriga nyckelpersoner.
Inlåning från nyckelpersoner
KONCERNEN
 
mnkr Inlåning Räntekostnad Inlåning Räntekostnad
VD och övriga nyckelpersoner i ledande ställning
Styrelse
Summa
Utlåning till ledamot i styrelse för SBAB Bank AB (publ) eller till anställd som
innehar en ledande sllning i bolaget sker inte på andra villkor än sådana som
SBAB Bank AB (publ) normalt tillämpar vid lämnande av kredit. Anställd som
innehar en ledande ställning har, liksom övriga anställda, rätt till förmånskre-
dit medan ledamot i styrelsen inte har rätt till förmånskredit. Den totala kapi-
talskulden för förnskredit upp till 2 000 000 kr per husll förutsatt att
net ryms inom 85 procent av bostadens värde. För förmånskredit upp till 2
000 000 kr lämnas rabatt med 2,00 procentenheter på SBAB:s aktuella
listränta utan prisdi. Förnskrediten är skattepliktig. Erhållen räntesats
inklusive rabatt får inte understiga 0,25 procent.
Ytterligare upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledning
framgår av not
IK
5 Personalkostnader
Andra närstående relationer
SBAB anlitar företaget FCG Financial Compliance Group för sedvanliga tjäns-
ter inom bank- och redovisning där SBAB:s ordförande Jan Sinclair var styrel-
seledamot vid verksamhetens utgång.
Information om Styrelse och dess styrelseuppdrag presenteras i bolags-
styrningsrapporten, se sid 88.
Noter
117SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIA
A:4 Händelser efter balansdagens utgång
Riskskatt
Riksdagen beslutade den 14 december 2021 om en ny riskskatt för banker som
kommer införas den 1 januari 2022. Skatten införs för kreditinstitut som har
skulder överstigande ett gränsvärde på 150 miljarder kronor vid beskattningsår-
ets ingång. För svenska kreditinstitut beräknas gränsvärdet på skulder hänför-
liga till dess verksamhet i Sverige men inkluderar även skulder som är hänförliga
till verksamhet i en utländsk filial. För utländska kreditinstitut beräknas gräns-
värdet endast från skulder som är hänförliga till verksamhet i dess svenska filia-
ler. Skatten ska uppgå till 0,05 procent av kreditinstitutets skulder 2022 för att
sedan öka till 0,06 procent 2023. SBAB är en av 10 svenska banker och kreditin-
stitut som förväntas bli föremål för den nya skatten.
Förvärv av aktier i Boappa
Per 19/1 förvärvade SBAB ytterligare aktier i Boappa. SBAB äger numera
1.096.583 aktier motsvarande 59,48 procent av totalt antal aktier.
Kompletterande kapitalmål
Under januari 2022 har VD fattat beslut om att införa ett kompletterande
kapitalmål gällande kärnprimärkapitalet. Målet ska gälla från 28 februari och
innebär att SBAB över tid, och under normala omständigheter, ska hålla en buf-
fert motsvarande 1-3 procentenheter över FI:s kommunicerade krav. Det nya
målet är ett komplement till den av styrelsen beslutade nedre gränsen på 0,6
procentenheter.
Med anledning av kriget i Ukraina
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett omfattande militärt angrepp mot
Ukraina som skapar stort lidande för det ukrainska folket och hotar internatio-
nell fred och säkerhet. Omvärlden har svarat med omfattande sanktioner mot
Ryssland. Även om SBAB inte har någon närvaro i krigs- eller sanktionsdrab-
bade områden, så påverkas banken indirekt av oroligheterna genom dess påver-
kan på den globala ekonomin. Situationen i östra Europa har lett till omfattande
störningar och volatilitet på de internationella finansiella marknaderna och för-
väntas fortsätta påverka global ekonomi och globala finansmarknader framåt.
En mer osäker ekonomisk utveckling i kombination med stigande inflation gör
vidare centralbankernas väg framåt svårbedömd, vilket kan bidra till ytterligare
osäkerhet och volatilitet.
Omorganisation
Beslut att omorganisera och genomföra förändringar i Företagsledningen har
tagits. Från den 1 april etableras en ledningsgrupp för Aärsområde Privat,
i vilken bland annat Kundservice ingår. CTO Marko Ivanic tar plats i Företags-
ledningen, samtidigt som Chef Kundservice Kristina Frid lämnar och tillträder
rollen som Operativ Chef Aärsområde Privat. Uppdraget som CIO försvinner
och Robin Silverhielm kommer fokusera på rollen som CXO.
A:3 Förslag till vinstdisposition
Förslaget till utdelning, som utgör 40 procent av årets resultat i koncernen,
har gjorts med beaktande av dels reglerna om buertkapital, riskbegränsning
och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Orealise-
rade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
har påverkat det egna kapitalet i SBAB Bank AB (publ) netto + 167 mnkr. Gäl-
lande regelverk för kapitaltäckning innebär att företaget vid varje given tid-
punkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av de samlade
kapitalkraven, vilka omfattar kapitalkrav i Pelare 1, kapitalkrav i Pelare 2, buf-
fertkrav samt eventuell vägledning i Pelare 2. Kapitalbasen uppgår efter före-
slagen vinstdisposition till 25 106 mnkr (24 334) och totalt kapitalkrav till 138
876 mnkr (138 024). Specifikation av posterna framgår av not
RK
8.
Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med
nsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på
storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, liksom på moderbo-
lagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Vidare bedömer styrelsen att bolaget och koncernens ekonomiska ställning
inte ger upphov till annan bedömning än att bolaget och koncernen kan för-
väntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Resultatet i SBAB Bank AB (publ) uppgick till 346 106 080 kronor efter skatt.
Till årsstämmans förfogande står enligt balansräkningen vinstmedel på sam-
manlagt 13 202 195 471 kronor.
Fond för verkligt värde   
Primärkapitalinstrument    
Balanserad vinst    
Årets resultat   
Summa    
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande (kronor):
I utdelning lämnas   kronor per aktie, totalt   
Balanseras i ny räkning    
Summa    
Noter
118 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIA
A:5 Rörelseförvärv
Förvärv 2021
Den 3:e maj 2021 förrvade SBAB 58 procent av aktierna i Boappa AB med
tillträdesdag den 3:e maj, då bestämmande inflytande erhölls. För återstå-
ende aktier finns både sälj- och köpoptioner utställda med löptider upp till
fem år från förrvet. Skulden avseende återstående aktier är beräknad till
nuvärdet av förväntat lösenpris utifrån optionsklausulerna i avtalet och, som
en konsekvens av detta, redovisas inget innehav utan bestämmande infly-
tande i förvärvet av Boappa vid tillträdesdagen.
Boappa är en app som gör vardagen enklare för både styrelser och medlemmar
i bostadsrättsföreningar, samfälligheter och nyproduktionsprojekt. I Boappa
samlas all information och praktisk funktionalitet på ett ställe: kommunikation
med medlemmar, bokningssystem för gemensamma faciliteter och verktyg
som underlättar styrelsearbetet. Boappa startade 2015 och består idag av sex
medarbetare i Sverige (VD, försäljningschef, COO Head of Communication &
Client support samt ett utvecklingsteam på tre personer). Antal anslutna
bostadsrättsföreningar uppgick till drygt 3000 vid årets utgång.
mnkr
Verkligt värde
fastställt vid förvärvet
Materiella anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar 
Programvara 
Varumärke
Konkurrensklausul
Kundrelationer
Goodwill (ej avdragsgill) 
Kundfordringar och övriga fordringar
Likvida medel
Leverantörsskulder och övriga skulder –
Uppskjuten skatt –
Nettotillgångar tillika köpeskilling 
Köpeskillingen består av:
Kontanter 
Skuld till ägare av återstående aktier 
mnkr
Verkligt värde
fastställt vid förvärvet
Köpeskilling 
Avgår:
Kassa (förvärvad)
Nettokassautflöde 
Förvärvade nettotillgångar vid förvärvstidpunkten:
Förvärvets påverkan på koncernens kassaflöde vid förvärvstidpunkten:
I samband med förvärvet har immateriella tillgångar identifierats vilka i huvud-
sak består av varumärke, programvara, kundrelationer samt en konkurrens-
klausul. Därtill uppstod även en goodwill post som är hänförlig till synergief-
fekter.
Transaktionskostnader relaterade till förvärvet har redovisats som en kostnad
i resultaträkningen under Övriga kostnader (1,4 mnkr) för kvartal 2. Koncernes
resultat har inte påverkats i någon väsentlig utsträckning av förrvet.
Noter
119SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIA
RK:1 Kreditrisk i utlåningsverksamheten
Kreditrisk i utlåningsverksamheten definieras som risken att motparten inte
kan fullfölja sina betalningsförpliktelser. Kreditrisk mäts dels genom låntaga-
rens återbetalningsförmåga och dels genom värdeförändringar av ställda
kerheter i relation till lånet. Kreditrisk förekommer även i finansverksamhe-
ten, se not
RK
2.
Kreditrisken i utlåningsverksamheten hanteras i ett första steg genom att
låntagarens förmåga att betala räntor och amorteringar analyseras i kreditbe-
viljningsprocessen. Nya lån beviljas endast motparter som beräknas kunna
betala räntor och amorteringar i ett räntege som med marginal överstiger
nivån vid kreditbeslutstillfället. Kreditrisken begränsas därutöver genom
beslutade kreditlimiter för olika kunder eller kundgrupper. SBAB tilmpar ett
skuldkvotstak
)
om 550 procent för nya bolån till privatpersoner vilket syftar
till att hålla nere skuldsättningen för låntagaren. Det interna kreditregelverket
kompletteras med en kvantitativ modell för mätning av kreditrisk vid bevilj-
ning. Modellen uppskattar PD, sannolikhet för fallissemang, och rangordnar
ntagare efter återbetalningsförmåga. Beviljning sker endast till dem som
uppvisar god kreditvärdighet och erhåller lägre riskklasser, se nedan. I sam-
band med mätning av kreditrisk vid utlåning till fastighetsbolag, inklusive
bostadsutvecklare, och bostadsrättsföreningar (brf) sker förutom en kvanti-
tativ modellering också en systemmässig kvalitativ bemning genom att ett
antal givna frågeställningar besvaras. Det uppskattade PD kommer följaktli-
gen vara en sammanvägning av de två metoderna. Härigenom möjligrs en
mer anpassad bedömning av återbetalningsförmågan eftersom olika fastig-
hetsbolag och brf kan skilja sig väsentligt från varandra. I ett andra steg han-
teras kreditrisk genom den interna riskklassificeringen (IRK). IRK används
de för kapitalckning men också för kontroll och uppföljning av kreditrisk
för både nya och befintliga låntagare i utlåningen. SBAB tilmpar avancerad
IRK för bolån till privatpersoner samt för fastighetslån till brf. Grundläggande
IRK tillämpas för fastighetslån till fastighetsbolag men även till större brf med
en omsättning över 50 mnEUR. För privatlån, det vill säga lån utan säkerhet,
används en schablonmetod i kapitaltäckningssyfte.
IRK har sedan 2007 använts för bemning av kreditrisk i utlåningen, där
kerheterna utgörs av pantbrev i fastighet eller bostadsrätt. 2015 erhöll
SBAB tillsnd att även använda IRK för överskjutande exponeringar som inte
ryms i pantbrev, fastighetsfinansiering med annan säkerhet än direktpant-
satta pantbrev och kreditiv.
Modellerna inom IRK behandlar nedanstående riskparametrar:
Sannolikheten för fallissemang hos motparten – PD (Probability of Default)
Förlustandelen i händelse av fallissemang – LGD (Loss Given Default)
Den andel av åtaganden utanför balansräkningen som förväntas konverte-
ras till balansräkningen – CCF (Credit Conversion Factor)
Den förväntade exponeringen i händelse av fallissemang – EAD
(Exposure at Default)
Den förväntade kreditrlusten – EL (Expected Loss) som är produkten av
PD, LGD, och EAD.
Modellerna valideras årligen och justeras om så krävs. För 2021 har utförda
valideringar av modellerna inte medfört några föndringar i befintliga PD-
och LGD-modeller men däremot i CCF-modellen som används för lånelöften
för att anpassa modellen till mer aktuella utbetalningsfrekvenser. Den anpas-
sade CCF-modellen förväntas tas i bruk under 2022 och medför endast en
marginell påverkan i de riskgda tillgångarna. I september 2021 ansökte
SBAB om nya PD- och LGD-modeller inom ramen för IRK, avseende både hus-
lls- och företagsexponeringar, mot bakgrund av att nya regelverkskrav har
trätt i kraft, som syftar till att harmonisera bankers estimering av PD och LGD.
RK Riskhantering och kapitaltäckning
s.120-158
Utifrån riskparametrarna klassificeras låntagare efter kreditrisk och förvän-
tad respektive icke-förväntad kreditförlust kan beräknas – icke-förväntade
kreditförluster är det som sedan ska kapitaltäckas. För bemning av återbe-
talningsrmåga och PD hänförs låntagaren till en av åtta riskklasser för hus-
hålls- respektive företagsexponeringar
)
, där den åttonde klassen utgörs av
fallissemang. Utvecklingen för engagemang i sämre riskklasser följs extra
noggrant och hanteras aktivt vid behov av kreditbevakare i bankens obe-
ståndshantering. Den beknade förväntade kreditrlusten EL enligt IRK
skiljer sig fn den förväntade kreditrlusten ECL i redovisningen som utgör
förlustreserveringen. Beräkningen av EL enligt Baselregelverkets Pelare 1 reg-
leras av kapitaltäckningsförordningen CRR
)
. Enligt dessa besmmelser ska
mätningen av kreditrisken baseras på historiska data för fallissemang och kre-
ditförluster under en längre tidsperiod och inkludera ekonomiska nedgångs-
perioder. För bekningen av ECL enligt IFRS 9 ska mätningen av kreditrisken
både baseras på historiska data men också beakta framåtblickande informa-
tion för att förutspå den negativa inverkan på framtida kassaflöden. För infor-
mation om nedskrivning av finansiella tillgångar, se not
A
1. Total EL för utlå-
ningen under IRK uppgick i slutet av 2021 till 178 mnkr (199). Total ECL enligt
IFRS 9, reducerat för garantier, för motsvarande utlåning uppgick till 135 mnkr
(154). För kapitaltäckning genom IRK sker en uppdelning mellan lån i fallisse-
mang och övriga lån vid beräkning av EL. En positiv mellanskillnad då EL över-
skrider ECL reducerar kärnprimärkapitalet med motsvarande belopp.
För de lån SBAB ger ut krävs normalt att betryggande säkerhet kan ställas.
Med betryggande säkerhet avses huvudsakligen pantbrev i fastighet eller
bostadsrätt med ett inomläge om högst 75–85 procent av marknadsvärdet.
Nivån 85 procent gäller endast under förutsättning av att säkerhet kan erl-
las med bästa rätt och att låntagaren tillhör de lägre riskklasserna. För bolån
till privatpersoner utrs de lägre riskklasserna av R1–R4, medan de för fast-
ighetsn till fastighetsbolag och brf utgörs av C0C3, samt manuellt juste-
rade riskklasser från C3 till C4. I övriga fall för utlåning till fastighetsbolag och
brf gäller i huvudsak en beningsgrad
)
(LTV) om 75 procent. Utöver säkerhet
i form av pantbrev i fastighet eller bostadstt finns även möjlighet att ge ut
lån mot bland annat säkerhet av statlig kreditgaranti, kommunal propriebor-
gen, värdepapper, bankgaranti och inlåningsmedel i svensk bank. En begrän-
sad del av utlåningen, mindre än 1 procent, besr av privatlån utan säkerhet
till privatpersoner. Byggnadskreditiv till fastighetsbolag eller brf säkerställs
normalt med pantbrev och borgensåtaganden. SBAB ställer också normalt
krav på att en viss försäljning till slutkund uppnåtts innan utbetalning. Utbe-
talning sker sedan i takt med att produktion fortskrider. Inga säkerheter över-
tas för skyddande av lånen i SBAB:s verksamhet. Utlåningen till allmänheten
står för 84 procent (81) av SBAB:s samlade tillgångar. I tabellen nedan presen-
teras utlåningen i relation till marknadsvärdet för underliggande säkerheter.
Då majoriteten av utlåningen har en LTV under 70 procent anses bankens
utlåning vara väl säkerslld och kreditkvaliteten bems därför som mycket
god.
1)
Bruttoinkomst före skatt i relation med lån.
2)
Med hushållsexponeringar avses bolån till privatpersoner med säkerheter som utgörs
av lån till villa, fritidshus och bostadsrätt samt fastighetslån till brf med en omsättning
understigande  mnEUR. Med företagsexponeringar avses fastighetslån till företag, det
vill säga juridiska personer, samt fastighetslån till brf med en omsättning över  mnEUR.
3)
Med CRR avses Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav för
kreditinstitut och värdepappersföretag nr /.
4)
Belåningsgraden definieras som lånets storlek i förhållande till marknadsvärdet av ställd
säkerhet. Det redovisade genomsnittet är volymviktat. I beräkningen tas i förekommande
fall hänsyn till påverkande faktorer såsom garantier och pantens inomläge. SBAB
kontrollerar regelbundet säkerheternas värde. För bostadsfastigheter och bostadsrätter
utförs kontroll av fastighetsvärdet minst vart tredje år.
Noter
120 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Lånebelopp fördelat per LTV-intervall
KONCERNEN

mnkr Bolån
Företag
& Brf
Lån utan
formell
säkerhet Total
Utlåning till allmänheten
LTV < %      
LTV – %      
LTV >  %      
Osäkrat       
Summa        
Poster utanför balansräkning
)
      
)
Inom ”Poster utanför balansräkning” ingår lånelöften och byggnadskreditiv.
KONCERNEN

mnkr Bolån
Företag
& Brf
Lån utan
formell
säkerhet
Total
Utlåning till allmänheten
LTV < %      
LTV – %      
LTV >  %      
Osäkrat       
Summa        
Poster utanför balansräkning
)
      
ECL och framåtblickande information
Scenario  ( %) Scenario  ( %) Scenario  ( %) Scenario  ( %)
Faktor            
BNP
)
,% ,% ,% ,% ,% ,% -,% ,% ,% -,% -,% ,%
Reporänta (proxy STIBOR) ,% ,% ,% ,% ,% ,% ,% ,% ,% ,% ,% ,%
Arbetslöshet ,% ,% ,% ,% ,% ,% ,% ,% ,% ,% ,% ,%
Småhuspriser, +,% -,% -,% +,% -,% -,% -,% -,% -,% -,% -,% -,%
Bostadsrättspriser, +,% +,% -,% +,% +,% -,% -,% -,% -,% -,% -,% -,%
Fastighetspriser, +,% +,% +,% +,% +,% +,% -,% -,% -,% -,% -,% -,%
ECL  mnkr  mnkr  mnkr  mnkr
Sammanvägt ECL
)
 mnkr
)
Inr inte i bekning av ECL utan har inkluderats för att illustrera uppbyggnaden av de makroekonomiska scenarierna.
)
Varav 138 mnkr är hänförliga till utlåning till allnheten och 11 mnkr till poster utanför balanskningen kopplat till lånelöften och byggnadskreditiv.
ECL och framåtblickande information
SBAB har under året, efter framtagande av uppdaterade makroekonomiska
scenarier, reviderat den framåtblickande informationen vid två tillfällen, i för-
sta respektive andra kvartalet. Den framåtblickande informationen används i
nedskrivningsmodellen för att bekna förväntade kreditrluster (ECL). Upp-
dateringarna i de makroekonomiska prognoserna, som genomfördes under
de förstas och andra kvartalet, grundar sig i en något mer positiv bild avse-
ende återhämtningen av ekonomin från coronapandemin. Vidare har även en
stor prisökning på småhus och bostadsrätter på svenska bostadsmarknaden
observerats under 2021. Trots detta anser banken att det fortsatt finns viss
osäkerhet som råder på den svenska bostadsmarknaden och den ekonomiska
utvecklingen i stort. Därför genomfördes under andra kvartalet även en revi-
dering av vikterna för scenarierna i den framåtblickande informationen, vilka
speglar sannolikheter att uppleva kreditrluster i motsvarande storleksord-
ning, i syfte att tillfälligt begränsa den positiva eekten fn uppdaterade
makroekonomiska prognoser. Under fjärde kvartalet, liksom under tredje
kvartalet, har inga ytterligare revideringar av den framåtblickande informatio-
nen varit nödvändiga då banken anser att de scenarier som reviderades under
andra kvartalet fortfarande är aktuella. Revideringen av den framåtblickande
informationen under första kvartalet föranledde en minskning i förlustreser-
veringar om 15 mnkr medan revideringen under andra kvartalet gav en ökning
om 4 mnkr. Därutöver justerades nedskrivningsmodellen med avseende på
privatlån under första kvartalet för att hantera en rekommendation från före-
gående validering i syfte att kalibrera modellen till mer aktuella utfall. Detta
resulterade i ökade förlustreserveringarna om 2 mnkr för detta segment. Per
den 31 december 2021 uppgår förlustreserveringarna till 149 mnkr, jämfört
med 171 mnkr per den 31 december 2020. De ovanmnda justeringarna i ned-
skrivningsmodellen förklarar tillsammans en minskning på 9 mnkr medan res-
terande minskning förklaras huvudsakligen av ökade marknadsvärdena för
småhus och bostadsrätter samt förbättrad kreditrisk för byggnadskreditiv. I
tabellen ovan återges den framåtblickande informationen bestående av en
sammanvägning av de fyra scenarierna med prognoser av de makroekono-
miska faktorer som tillämpas i nedskrivningsmodellen. SBAB har under 2021
tätt följt upp kreditriskexponeringen i portföljen med anledning av den mak-
roekonomiska utvecklingen. De i nedskrivningsmodellen underliggande kredi-
triskmodeller, som i stor utsträckning baseras på kundernas betalningssköt-
sel och säkerheternas marknadsvärden, har sedan coronapandemins utbrott i
rjan av 2020 ännu inte visat på någon ökad kreditrisk. Banken är komforta-
bel med storleken på förlustreserveringarna om totalt 149 mnkr (171) per den
31 december 2021.
Övergripande kreditkvalitet
Kreditkvaliteten i SBAB:s utlåning är trots de rådande omsndigheterna fort-
satt god och kreditriskerna i utlåningen till privatpersoner är låga. Bankens
kreditgivning till privatpersoner grundar sig på en gedigen kreditprövnings-
process som klargör huruvida en kund har de ekonomiska förutsättningar som
krävs för att klara av sitt åtagande. FI:s årliga boneunderkning, med data
från 2020, visar att nya bolånetagare överlag fortfarande har goda marginaler
för att klara betalningarna på sina lån även i ett sämre ekonomiskt läge. Vid
utgången av 2021 uppgick den genomsnittliga belåningsgraden (LTV) i bo-
neportföljen till 55 procent (58) och det genomsnittliga bolånet till 1,8 mnkr
(1,7). LTV i nyutlåningen uppgick vid slutet av året till 68 procent (68) och
skuldkvoten till 3,9 (3,7).
Kreditkvaliteten i SBAB:s utlåning till fastighetsbolag, bostadsutvecklare
och bostadsrättsföreningar (brf) bedöms också som god. För fastighetsbolag
och brf uppgick genomsnittlig LTV vid utgången av 2021 till 63 (64) respek-
tive 36 procent (38). Vid kreditgivning inom detta aärsomde sker en
bedömning om kundernas förmåga att generera stabila kassaflöden över tid
samt om betryggande säkerheter kan ställas. I och med coronapandemin har
banken proaktivt arbetat med att identifiera kunder som är eller kan bli sär-
skilt ekonomiskt utsatta. Då kundernas underliggande kassaflöden i huvud-
sak kommer från bosder, som förväntas drabbas i mindre utsträckning eller
i ett senare skede om pandemin blir utdragen, har ingen väsentlig påverkan
ännu konstaterats. Banken bedömer att det eventuellt kan föreligga högre
kreditrisk hos bygg- och projektutvecklingsföretag samt fastighetsbolag som
är mer kapitalmarknadsberoende med refinansieringsbehov i närtid. Det-
Noter
121SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN

Total Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R/C
R/C   –   –
R/C   –    –
R/C   –   –   –
R/C   –   –   –
R/C   –   –   –
R/C  –   –   –
R/C    –  –   –
R/C  –  –
Summa      –  –   
Garantier
)
Summa      –  –   
samma gäller för brf med betydande intäkter fn hyreslokaler. Det är endast
en begränsad del av exponeringarna i SBAB:s utlåning som är föremål för
denna eventuellt högre kreditrisk. Inga individuella reserveringar eller ytterli-
gare manuella justeringar i kundernas riskklasser inom aärsområdet har varit
nödvändiga under året.
Tillfälliga amorteringslättnader
SBAB erbd till och med den 31 augusti 2021, i enlighet med FI:s allmänna råd
(FI Dnr. 20-8061), bolånekunder möjlighet att tillfälligt pausa amorteringarna
på sina bolån på grund av coronapandemin. Banken gjorde bemningen att
de amorteringslättnader som tidigare beviljades inte påverkade bankens kre-
ditrisk och det har således inte funnits behov av ytterligare förlustreserve-
ringar. Amorteringslättnaderna har isllet mitigerat den ökade likviditetsrisk
som tillfälligt uppstt för kunderna. De kunder som uppgett att ankan om
amorteringslättnad är till följd av inkomstbortfall, med anledning av corona-
pandemin, hanteras av bankens obesndsavdelning för att avgöra om det
föreligger ökad kreditrisk och därmed en eventuell flytt till kreditsteg 2 för
relevanta lån, alternativt om amorteringslättnaden ska klassificeras som en
anståndsåtgärd för identifiering av fallissemang och en flytt till kreditsteg 3.
Detta enligt gällande redovisningsstandard och kapitaltäckningsförordning.
För kunder som ansökt om amorteringslättnader på privatlån anses detta all-
tid vara en indikation på ökad kreditrisk och en flytt till kreditsteg 2 för det
enskilda lånet. På grund av coronapandemin sedan 2020 har en stor mängd
modifieringar, enligt redovisningsstandarden IFRS 9, konstaterats på grund av
amorteringslättade lån. Beviljning av amorteringslättnader kommer att ses
som modifieringar i det fall det sker utom låneavtal då räntebindningstiden är
ngre än tre månader. Dock har inga amorteringslättnader lett till väsentliga
modifieringar och heller inga bortbokningar.
Utlåning till allmänheten fördelad på riskklass
SBAB:s utlåning till allnheten uppgick per den 31 december 2021 till 467
mdkr (423). Varje låntagare tilldelas en riskklass. Låntagare i fallissemang
nförs till C8 för fastighetsbolag och brf respektive R8 för privatpersoner.
Riskklass C0 avser lån till motpart med 0 procent i riskvikt vilket utgörs av
svenska kommuner. Transaktionskostnader, hänförliga till lån vilka har blivit
förmedlade av samarbetspartners, om 16 mnkr (15) har fördelats ut pro rata i
tabellen.
KONCERNEN

Total Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R/C
R/C   –   –
R/C   –    –
R/C   –     –
R/C   –   –   –
R/C   –   –   –
R/C  –   –   –
R/C    –  –   –
R/C  –  –
Summa      –  –   
Garantier
)
Summa      –  –   
)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen.
Noter
122 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN

BOLÅN Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R   –   –
R   –    –
R   –   –   –
R   –   –   –
R   –   –   –
R  –   –   –
R   –  –  –
R  –  –
Summa   –   –  -   –
Garantier
)
Summa   –   –  –   –
KONCERNEN

BOLÅN Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R   –   –
R   –    –
R   –    –
R   –   –   –
R   –   –   –
R  –   –   –
R    –  –   –
R  –  –
Summa   –   –  –   –
Garantier
)
Summa   –   –  –   –
)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen.
Noter
123SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN

FÖRETAG & BRF Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
C
C   –   –
C   –    –
C   –  –   –
C   
C  
C
C  –  –
C  –  –
Summa   –   –  –   –
Garantier
)
Summa   –   –  –   –
KONCERNEN

FÖRETAG & BRF Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
C
C   –   –
C   –    –
C   –    –
C   
C  –   –
C
C  –  –
C  –  –
Summa   –   –  –   –
Garantier
)
Summa   –   –  –   –
)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen.
Noter
124 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN

PRIVATLÅN Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R  
R  
R   
R  –   –
R   –  –
R  –  –
R  –  –
R  –  –
Summa   –  –  –   –
Garantier
)
Summa   –  –  –   –
KONCERNEN

PRIVATLÅN Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
R  
R  
R   
R  –   –
R  –  –  –
R  –  –
R  –  –
R  –  –
Summa   –  –  –   –
Garantier
)
Summa   –  –  –   –
)
Garantier ingår i posten ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräkningen.
Lån med förfallet obetalt belopp (> 5 dagar)
Tabellen beskriver lån med förfallen kapitalfordran. Samtliga belopp är förde-
lade på segment. Lån med förfallna belopp i flera tidsintervall redovisas i sin
helhet i det äldsta tidsintervallet. 99,9 procent (99,9) av utlåningen vid
utgången av 2021 har varken något förfallet obetalt belopp eller bedömts som
osäker.
KONCERNEN
 
mnkr Bolån Företag & Brf Privatlån Summa Bolån Företag & Brf Privatlån Summa
Förfallna – dagar
)
 
Förfallna – dagar    
Förfallna – dagar     
Förfallna – dagar    
Förfallna över  dagar    
Summa        
)
För första tidsintervallet har valts att inte ta hänsyn till förfallna fordringar upp till fem dagar före den dag per vilken analysen sker, för att ej erhållen betalning
som orsakats av helgdagar inte ska störa analysen.
Noter
125SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Utlåning till allmänheten
I följande tabeller visas förändringar med avseende på utlåning brutto och för-
lustreserveringar under perioden för respektive segment. Några kommentarer
för posterna som redovisas i tabellen:
Flytt till kreditsteg – Flyttarna mellan kreditstegen visar ursprungliga
belopp vid inende period för lån som har migrerat.
Omvärdering av reservering – Nettoförändringar i belopp för respektive kre-
ditsteg. Detta inkluderar den förändring som uppkommer vid flytt mellan
kreditsteg.
Nyutlåning, netto – De lån som har tillkommit under perioden. Ett nytt lån
som under perioden blir kreditförsämrad kommer följaktligen redovisas
under kreditsteg 3.
Amortering och lösen – De lån som har försvunnit från balansräkningen
under perioden och som inte är bortskrivna p.g.a. konstaterade förluster.
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster – Konstaterade kreditrluster
som har inträat under perioden.
Övrigt – Residual post.
KONCERNEN

TOTAL Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans      –  –   –
Flytt till kreditsteg    – –   –
Flytt till kreditsteg  –    – –
Flytt till kreditsteg  – –  –
Omvärdering av reservering    – – – –   
Nyutlåning, netto
)
  –   –   –
p
Försäljning
Amortering –  – – 
Lösen      – –  
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster – –
Förändring av riskparametrar under perioden
)
Förändring av modell/metod
Övrigt
Utgående balans      –  –   –
KONCERNEN

TOTAL Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans   –   –  –   –
Flytt till kreditsteg    – –   –
Flytt till kreditsteg  –    – –
Flytt till kreditsteg  – –  –
Omvärdering av reservering     – – –   
Nyutlåning, netto
)
  –   –   –
p
Försäljning
Amortering –  – – – 
Lösen   –   –   
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster – – –
Förändring av riskparametrar under perioden
)
– – 
Förändring av modell/metod
Övrigt – – –
Utgående balans      –  –   –
)
Nettobeloppet är lånets totala belopp minus eventuella interna flyttar från andra lån.
)
Förändring av riskparametrar under perioden inkluderar även förändring av framåtblickande information.
Noter
126 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN

BOLÅN Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans   –   –  –   –
Flytt till kreditsteg    – –   –
Flytt till kreditsteg  –    – –
Flytt till kreditsteg   –  –
Omvärdering av reservering –   – – – – –  
Nyutlåning, netto
)
  –   –   –
p
Försäljning
Amortering – – – –
Lösen –  –   – –  
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster – –
Förändring av riskparametrar under perioden
)
Förändring av modell/metod
Övrigt
Utgående balans   –   –  –   –
KONCERNEN

BOLÅN Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans   –   –  –   –
Flytt till kreditsteg    – –   –
Flytt till kreditsteg  –    – –
Flytt till kreditsteg  –   –
Omvärdering av reservering –   – – – –   
Nyutlåning, netto
)
  –   –   –
p
Försäljning
Amortering  – – – 
Lösen –     – –  
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster – –
Förändring av riskparametrar under perioden
)
– – –
Förändring av modell/metod
Övrigt –
Utgående balans   –   –  –   –
)
Nettobeloppet är lånets totala belopp minus eventuella interna flyttar från andra lån.
)
Förändring av riskparametrar under perioden inkluderar även förändring av framåtblickande information.
Noter
127SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN

FÖRETAG & BRF Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans   –   –  –   –
Flytt till kreditsteg     
Flytt till kreditsteg   
Flytt till kreditsteg 
Omvärdering av reservering   –  –   –
Nyutlåning, netto
)
  –  –   –
p
Försäljning
Amortering  – –
Lösen –   – 
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster
Förändring av riskparametrar under perioden
)
Förändring av modell/metod
Övrigt
Utgående balans   –   –  –   –
KONCERNEN

FÖRETAG & BRF Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans   –   –  –   –
Flytt till kreditsteg     
Flytt till kreditsteg  –  –  
Flytt till kreditsteg  –
Omvärdering av reservering    – –  
Nyutlåning, netto
)
  –  –   –
p
Försäljning
Amortering –– – –
Lösen –    – 
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster
Förändring av riskparametrar under perioden
)
– –
Förändring av modell/metod
Övrigt
Utgående balans   –   –  –   –
)
Nettobeloppet är lånets totala belopp minus eventuella interna flyttar från andra lån.
)
Förändring av riskparametrar under perioden inkluderar även förändring av framåtblickande information.
Noter
128 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN

PRIVATLÅN Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans   –  –  –   –
Flytt till kreditsteg   – – –
Flytt till kreditsteg    – –
Flytt till kreditsteg  – –
Omvärdering av reservering –  – – –  –
Nyutlåning, netto
)
 –  –  –
p
Försäljning
Amortering – – –
Lösen – – – – –
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster – –
Förändring av riskparametrar under perioden
)
–
Förändring av modell/metod
Övrigt
Utgående balans   –  –  –   –
KONCERNEN

PRIVATLÅN Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Utlåning
brutto
Reserv
Ingående balans   –  –  –   –
Flytt till kreditsteg   – – –
Flytt till kreditsteg    –
Flytt till kreditsteg  – –  –
Omvärdering av reservering – – – – – –
Nyutlåning, netto
)
 –  –   –
p
Försäljning
Amortering – – –
Lösen   – 
Bortskrivning p.g.a konstaterade förluster – –
Förändring av riskparametrar under perioden
)
– – –
Förändring av modell/metod
Övrigt –
Utgående balans   –  –  –   –
)
Nettobeloppet är lånets totala belopp minus eventuella interna flyttar från andra lån.
)
Förändring av riskparametrar under perioden inkluderar även förändring av framåtblickande information.
Noter
129SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONCERNEN

LÅNELÖFTEN OCH FÖRLUSTRESERVERINGAR Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Ingående balans       
Flytt till kreditsteg 
Flytt till kreditsteg   
Flytt till kreditsteg 
Omvärdering av reservering -  – – – –  –
Nyutlåning, netto       
Bortskrivning, lösen m.m -  –  – –  –
Förändring av riskparametrar under perioden
)
Förändring av modell/metod
Utgående balans       
KONCERNEN

LÅNELÖFTEN OCH FÖRLUSTRESERVERINGAR Kreditsteg  Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Låne-
löften
Reserv
Ingående balans      
Flytt till kreditsteg   
Flytt till kreditsteg   
Flytt till kreditsteg 
Omvärdering av reservering –  –  
Nyutlåning, netto       
Bortskrivning, lösen m.m –  – – – –  –
Förändring av riskparametrar under perioden
)
– – –
Förändring av modell/metod
Utgående balans       
)
Förändring av riskparametrar under perioden inkluderar även förändring av framåtblickande information.
Modifierade lån, lån med omförhandlade villkor
n kan undantagsvis omförhandlas utom låneavtalet till exempel till följd av
att låntagarens finansiella ställning försämrats eller att låntagaren fått andra
finansiella problem. Sådana lån följs särskilt upp och benämns modifierade till-
gångar i enlighet med IFRS 9. Sedan 2020 i samband med coronapandemins
utbrott fram till den 31 augusti 2021, har flertalet lån modifierats med anledning
av beviljade amorteringsttnader på grund av coronapandemin. Dock har inga
modifierade lån lett till bortbokning och därmed bokning av ett nytt lån.
Noter
130 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Modifierade lån, lån med omförhandlade villkor i kreditsteg 2 och 3 (som ej lett till bortbokning)
KONCERNEN

mnkr Bolån Företag & Brf Privatlån Total
Upplupet anskaningsvärde före modifiering  
Modifieringsvinst/förlust, netto
Upplupet anskaningsvärde efter modifiering  
Varav bokfört värde före reserv på tillgång som flyttat från
kreditsteg  eller  till kreditsteg   
KONCERNEN

mnkr Bolån Företag & Brf Privatlån Total
Upplupet anskaningsvärde före modifiering  
Modifieringsvinst/förlust, netto
Upplupet anskaningsvärde efter modifiering  
Varav bokfört värde före reserv på tillgång som flyttat från
kreditsteg  eller  till kreditsteg   
RK:2 Kreditrisk i finansverksamheten
Kreditrisk i finansverksamheten är risken att en motpart inte kan fullfölja sina
betalningsförpliktelser. Kreditrisk uppsr dels i form av motpartsrisk för de
derivat- och repokontrakt SBAB ingår för att hantera finansiella risker och dels
iform av placeringsrisk till följd av investeringar i likviditetsportföljen och
placering av överskotts likviditet.
SBAB-koncernens motparter utgörs av banker och kreditinstitut och den
underliggande exponeringen i denna not inbegriper placeringar,
derivatkontrakt och repokontrakt. Limiterna fastställs av styrelsens kredit-
utskott inom ramen för av styrelsen fastsllt ramverk. Utnyttjad limit beräk-
nas som exponeringen från finansiella derivatinstrument, repokontrakt och
placeringar. För derivat- respektive repokontrakt inkluderas eekten av
kerheter som sllts eller mottagits under CSA- respektive GMRA-avtal i
den totala exponeringen. För derivatkontrakt beräknas även ett överskju-
tande belopp för framtida möjliga riskförändringar. För de motparter som även
är lånekunder samordnas limiten med kreditlimiten. Motpartslimiterna kan
fastsllas för en tidsperiod om längst ett år innan ny prövning ska ske. Kredit-
utskottets beslut ska redovisas till styrelsen vid nästkommande styrelse-
möte. Samtliga av SBAB:s mot parter har rating fn Moody’s eller Standard &
Poor’s.
Limitutnyttjande per ratingkategori
KONSOLIDERAD SITUATION MODERBOLAGET
   
mnkr Limit Utnyttjad limit Limit Utnyttjad limit Limit Utnyttjad limit Limit Utnyttjad limit
AAA
AA– till AA+                
A– till A+                
Lägre än A–            
Saknar rating
Summa                
Tabellen ”Limitutnyttjande” åsdliggör limit respektive utnyttjad limit för
SBAB:s derivatmotparter. Limiterna per derivatmotpart föreslås av SBAB:s
Treasury och fastställs av styrelsens kreditutskott inom ramen för av sty-
relsen fastställt ramverk. Värdena i tabellen är en aggregering av enskilda
derivat motparters totala exponering och limit för respektive ratingkategori.
Noter
131SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Belåningsbara statsskuld förbindelser m.m., Obligationer och andra ränte-
bärande värdepapper, fördelade efter rating
Tabellerna nedan visar en analys av utlåning till kreditinstitut, belåningsbara
statsskuldförbindelser, obligationer och andra räntebärande värdepapper för-
delade efter lägsta rating per den 31 december 2021 respektive 31 december
2020 baserat på Standard & Poor’s rating eller motsvarande.
KONSOLIDERAD SITUATION

mnkr
Säkerställda
obligationer
Stats-
garanterade
värdepapper
Mellanstatliga
enheter
Icke-statliga
oentliga
enheter Total
AAA          
AA– till AA+      
A– till A+
Lägre än A–
Summa          
Reserveringar för förväntade kreditförluster
Summa efter reserver          
KONSOLIDERAD SITUATION

mnkr
Säkerställda
obligationer
Stats-
garanterade
värdepapper
Mellanstatliga
enheter
Icke-statliga
oentliga
enheter Total
AAA          
AA– till AA+       
A– till A+
Lägre än A–
Summa          
Reserveringar för förväntade kreditförluster – –
Summa efter reserver          
Belåningsbara statsskuldförbindelser, obligationer och andra räntebärande värdepapper, geografisk fördelning
KONSOLIDERAD SITUATION

mnkr Sverige Övriga EU Övriga Summa
Säkerställda obligationer        
Statsgaranterade värdepapper      
Mellanstatliga enheter    
Icke-statliga oentliga enheter     
Summa per --        
Summa per --        
Noter
132 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Maximal kreditriskexponering i Finansverksamheten
KONSOLIDERAD SITUATION
Ingen hänsyn till erhållna säkerheter
eller annan kreditförstärkning
Med hänsyn till erhållna säkerheter
eller annan kreditförstärkning
mnkr    
Utlåning till kreditinstitut    
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.        
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper        
Derivatinstrument        
Summa        
Ställda och mottagna säkerheter under säkerhets avtal, per bolag
KONSOLIDERAD SITUATION
 
mnkr Ställda säkerheter Mottagna säkerheter Ställda säkerheter Mottagna säkerheter
SBAB      
SCBC
Motpartsrisk
Motpartsrisk är risken att SBAB:s finansiella motparter inte kan fullgöra sina
åtaganden i ingångna derivat- och repokontrakt och utgörs framförallt av
exponeringar mot välrenommerade och etablerade banker. Exponeringen är
till över vägande del säkrad genom säkerhetsavtal, genom vilka motparten
ställer säkerheter i syfte att reducera nettoexponeringen. I enlighet med
SBAB:s kreditinstruktion fastställs kreditrisklimiter av SBAB:s kreditutskott
för samtliga motparter i finansverksamheten.
För att begränsa den potentiella motpartsrisken i derivattransaktioner med
icke standardiserade derivatinstrument som inte clearas av kvalificerade cen-
trala motparter godkända av en berig myndighet (enligt förordning (EU) nr
648/2012), ska ett ramavtal ingås med motparten. Ramavtalet, ett ISDA Mas-
teravtal eller annat likrdigt avtal med bestämmelser om slutavräkning, kom-
pletteras i de flesta fall med ett till hörande säkerhetsavtal, så kallat Credit
Support Annex (CSA). För de motparter som SBAB och SCBC inr derivatav-
tal med ska det alltid finnas ett säkerhetsavtal. Ramavtalen möjligr rätten
för parterna att kvitta fordringar mot skulder vid ett betalningsfallissemang.
Uppföljning av motpartsrisk sker dagligen för samtliga motparter. Avstäm-
ning sker dagligen eller veckovis där säkerhetsavtal har ingåtts. De derivattran-
saktioner som ingås med externa motparter görs till övergande del med
moderbolaget som motpart där CSA sms av dagligen med samtliga motpar-
ter. När säkerhetsavtal finns slls säkerheter för att reducera nettoexpone-
ringen. Isamtliga förekommande fall är de ställda och mottagna säkerheterna i
form avkontanter som medför en ägarrättsövergång, vilket innebär att den part
som tar emot säkerheterna har rätt att fritt disponera över dem i sin verksam-
het. Eekterna av ställda och mottagna säkerheter visas närmare i not
FI
3.
SBAB medverkar i beräkningen av den dagliga referensntan STIBOR
(Stockholm Interbank Oered Rate) för den svenska marknaden. STIBOR är en
referensnta som visar ett genomsnitt av de räntesatser som ett antal banker
verksamma på svenska penningmarknaden är villiga att låna ut till varandra
utan säkerhet under olika löptider.
Under 2016 blev det enligt EMIR (European Markets Infrastructure Regula-
tion) regelverket obligatoriskt för SBAB att cleara räntederivat via centrala
motparter, även kallade clearinghus. Syftet med clearinghus är att agera som
enmotpart för köpare och säljare samt medverka till att betalningsförpliktel-
ser fullföljs.
Den 28 juni 2021 trädde delar av CRR2 i kraft, vilket innebär att SBAB
sedan dess beräknar motpartsrisk i enlighet med Standardised Approach to
Counterparty Credit Risk (SA-CCR). Detta resulterar i en dierens mellan
värde per årsskifte och föregående årsskifte.
Noter
133SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Utlåning till kreditinstitut, belåningsbara statsskuldförbindelser, obligationer och andra räntebärande värdepapper
KONSOLIDERAD SITUATION

Finansiella tillgångar
redovisade till upplupet
anskaningsvärde
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via övrigt
totalresultat
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via resultat-
räkningen
Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Värde-
papper
brutto
Reserv Värdepapper brutto Värdepapper brutto
Värde-
papper
brutto
Reserv
Ingående balans        
Kassakonto förändringar    
p      
Försäljning  –   
Förfall –  –  – – 
Bortskrivning, lösen m.m.
Förändring av risk parametrar under perioden
Förändring av modell/metod
Valutaomvärdering   – 
Övrigt
)
– – – 
Utgående balans       
KONSOLIDERAD SITUATION

Finansiella tillgångar
redovisade till upplupet
anskaningsvärde
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via övrigt
totalresultat
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via resultat-
räkningen
Kreditsteg  Kreditsteg  Total
mnkr
Värde-
papper
brutto
Reserv Värdepapper brutto Värdepapper brutto
Värde-
papper
brutto
Reserv
Ingående balans   –       –
Kassakonto förändringar –  – 
p   –     –
Försäljning  –   
Förfall –  –  –  – 
Bortskrivning, lösen m.m.
Förändring av risk parametrar under perioden
Förändring av modell/metod
Valutaomvärdering –  – –  
Övrigt
)
  
Utgående balans   –       –
)
Orealiserade förändringar i verkligt värde utöver valutakursomvärderingen.
Noter
134 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
RK:3 Likviditetsrisk
Likviditetsrisk avser risken att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser
vid tidpunkten för förfall, utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel
ökar avsevärt. SBAB-koncernen har sedan länge identifierat vikten av en väl
fungerande och proaktiv likviditetsriskhantering. SBAB:s likviditetsriskhante-
ring beskrivs nedan.
Bred och diversifierad upplåning
Då SBAB-koncernen har en aktiv internationell kapitalmarknadsnärvaro
sedan 1989 innebär detta att SBAB:s varurke är väl etablerat. SBAB-kon-
cernen har, genom SCBC, tillgång till den säkerställda obligationsmarknaden
såväl inom Sverige som internationellt. Utöver att ge ut obligationer finansie-
rar sig SBAB med inlåning från allmänheten.
Likviditetsreserven
För att försäkra sig om likviditet i tider då normal marknadsuppning inte
fungerar tillfredsställande eller vid utflöden av inning har SBAB en likvidi-
tetsportfölj. Portljen fungerar som en buert då innehaven i portföljen kan
omttas för att frigöra likviditet genom repor eller förljning av delar av
portföljen. Likviditetsportljen fyller även en aärsnytta vid normala mark-
nadsrhållanden i form av bryggfinansiering vid skuldförfall samt att tillgo-
dose intradagslikviditet.
Innehavet i portljen är långsiktigt och besr i huvudsak av likvida ränte-
rande värdepapper med hög rating där 100 procent av portföljens innehav
kan användas som säkerhet vid repor hos Riksbanken eller Europeiska Cen-
tralbanken (ECB). Storleken på SBAB:s innehav av ett enskilt värdepapper
som andel av total utesende volym är dessutom limiterat i syfte att minska
koncentrationsrisken.
Likviditetsreserven definieras som reservvärdet av likviditetsportföljen
och övriga likvida kortfristiga placeringar. Vid beräkningen av reservrdet på
de värdepapper som ingår i likviditetsreserven tillämpar SBAB-koncernen de
värderingsavdrag som är fastställda enligt ”Riksbankens anvisningar för
säkerhetshantering” i regelverket för RIX och Penningpolitiska Instrument
samt ECB list of eligible marketable assets.
Per den 31 december 2021 bestod SBAB:s likviditetsreserv exklusive
ställda säkerheter av 82,3 mdkr (78,4 mdkr reservvärde hos Riksbanken eller
ECB) med en snittlöptid om 2,47 år (2,63). Därutöver utgör icke ianspråk taget
emissionsutrymme för säkerställda obligationer en ytterligare reserv som inte
ingår vid bekning av likviditetsriskmåtten nedan.
Likviditetsreserv
KONSOLIDERAD SITUATION
-- --
Fördelning valutaslag Fördelning valutaslag
mdkr Total SEK EUR USD Övrigt Total SEK EUR USD Övrigt
Level 
Level  tillgångar , , , , , , , ,
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker , , , ,
Värdepapper utgivna eller garanterade av stat,
centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och
internationella organisationer , , , , , , , ,
Värdepapper utgivna av kommuner och PSE , , , , , , , ,
Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet , , , , , , , ,
Övriga tillgångar
Level 
Level  tillgångar , , , , , ,
Level A tillgångar , , , , , ,
Värdepapper utgivna eller garanterade av stat,
centralbanker, kommuner och PSE
Säkerställda obligationer med hög kvalitet , , , , , ,
Företagsobligationer (lägst AA- rating)
Övriga tillgångar
Level B tillgångar
Värdepapperiseringar (ABS)
Säkerställda obligationer med hög kvalitet
Företagsobligationer (A+ till BBB rating)
Aktier
Övriga tillgångar
Likviditetsreserv , , , , , , , ,
Noter
135SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Kontinuerlig övervakning av likviditetsrisken
En proaktiv och kontinuerlig likviditetsplanering i relevanta valutor, aktiv skuld-
förvaltning samt storleken, innehållet och hanteringen av likviditetsreserven
är nyckelfaktorer i SBAB:s likviditetsriskhantering. Genom att se upplånings-
verksamheten som en naturlig del i såväl det operativa arbetet som den stra-
tegiska planeringen av likviditetsrisken undviks koncentrationer av alltför
stora uppningsförfall. Ytterligare ett viktigt led i den löpande likviditetsrisk-
hanteringen är att kontinuerligt bevaka och testa likviditetsreservens prak-
tiska likviditetsvärde på andrahandsmarknaden.
Likviditetsriskmått – kortfristig likviditetsrisk
Risken för att på kort sikt drabbas av brist på likviditet bemns inom SBAB
som kortfristig likviditetsrisk. SBAB följer regelbundet ett flertal olika mått på
kortfristig likviditetsrisk. Ett av dessa är likviditetstäckningskvoten definierad
enligt EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61. Likviditets-
ckningskvoten är ett mått på till vilken grad likviditetsreserven täcker ett
30 dagars nettokassautflöde i ett stressat scenario. Enligt regelverket ska
måttet uppgå till minst 100 procent för alla valutor konsoliderat. Måttet upp-
gick per den 31 december 2021, inom parentes anges 2020-12-31, till 228 pro-
cent (170) på konsoliderad nivå, och till 6415 procent (340) respektive 938
procent (1300) i EUR respektive USD. Under 2021 har likviditetstäcknings-
kvoten på konsoliderad nivå aldrig understigit 173 procent (170).
Utöver regelverksstyrda likviditetsriskmått har SBAB ett antal interna
mått. Bl.a. mäts och stresstestas likviditetsrisken genom att summera det
maximala tänkbara behovet av likviditet för varje dag framåt. Detta mått på
likviditetsrisken benämns överlevnadshorisonten. Beräkningarna baseras
ett krisscenario där all utlåning antas förlängas, vilket innebär att ingen likvi-
ditet tillförs genom lösen, och ingen finansiering finns att tillgå. Inlåning från
allmänheten behandlas med ett konservativt antagande, där uttag ur portföl-
jen fördelas över tiden baserat på historiska förändringar. På så sätt kan det
maximala behovet av likviditet för varje given period i framtiden identifieras och
nödvändig likviditetsreserv fastställas. Överlevnadshorisonten motsvarar det
antal dagar som likviditetsreserven täcker det maximala utödet och är limiterad
till att vid varje given tidpunkt uppgå till minst 180 dagar på konsoliderad valuta-
nivå.
Per den 31 december 2021, inom parentes anges 2020-12-31, uppgick över-
levnadshorisonten till 254 dagar (266) på konsoliderad nivå, och till 168 dagar
(174) i SEK samt 1700 dagar (1594) i EUR respektive 159 dagar (524) i USD.
Under 2021 underskred överlevnadshorisonten aldrig 254 dagar (247) på kon-
soliderad nivå.
Utöver ovansende mått begränsas även den kortfristiga likviditetsrisken
av ytter ligare interna limiterade mått.
Likviditetsriskmått – strukturell likviditetsrisk
Strukturell likviditetsrisk är ett mått på skillnader i löptidsstruktur mellan till-
gångar och skulder, avseende kapitalbindningstid, vilket på längre sikt riskerar
att leda till likviditetsbrist. SBAB har som målsättning att ha en diversifierad
upplåning. SBAB-koncernen har valt en konservativ hantering av uppningen.
En större andel av kommande förfall förfinansieras och andelen kortfristig
upplåning av den totala upplåningen hålls på en låg nivå. SBAB arbetar aktivt
med att sprida tidpunkterna för skuldförfallen jämnt, samtidigt som skulder-
nas löptid förlängs. Övervakning av kommande förfall, återköp, byten och för-
finansiering utgör viktiga delar i den praktiska hanteringen för att minska ris-
ken.
SBAB begränsar beroendet av marknadsfinansiering genom en limit avse-
ende relationen mellan inlåning från allmänheten och utlåning till allmänheten.
Relationen uppgick per den 31 december 2021 till 31 procent (32) jämfört med
en limit på 28 procent.
Vidare säkras tillgången till upplåning genom säkerställda obligationer
genom att kontrollera att översäkerheterna (OC-nivån) i den säkerställda poo-
len vid var tidpunkt, även i stressade förllanden, överstiger Moody’s krav för
Aaa-rating. Den 31 december 2021 uppgick OC-nivån till 30,1 procent.
SBAB mäter även sin strukturella likviditetsrisk genom ett mått för löptids-
matchning, som mäter förhållandet mellan löptiden på tillgångar och skulder
från ett likviditetsperspektiv vid olika framtida tidpunkter. Detta kan ses som
SBAB:s interna variant på Net Stable Funding Ratio (NSFR), där den likvidi-
tetsmässiga löptiden på in- och utlåning skattas med hjälp av SBAB:s egna
statistiska modeller, som grundas på historisk data över beteendet hos
SBAB:s kunder. Måttet är limiterat till att vid tidpunkten ett år uppgå till minst
90 procent på konsoliderad nivå, 60 procent för USD samt valutor där skulden
överskrider 5procent av den totala skulden. Per den 31 december 2021 upp-
gick löptidsmatchningen till 135 procent (127) på konsoliderad nivå, och till
130 procent (126) i SEK samt 146 procent (110) i EUR respektive 92 procent
(127) i USD.
NSFR enligt Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) 2019/876
("CRR2") uppgick till128,6 procent (128,8).
Av tabellerna ”Löptider för säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar”
respektive ”ptider för finansiella tillgångar och skulder” framr hur SBAB:s
framtida kassaflöden såg ut per den 31 december 2021 respektive 31 decem-
ber 2021 såväl i det korta som i det längre perspektivet.
Noter
136 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONSOLIDERAD SITUATION
 
mnkr
Utan
l öptid
<  mån
–
mån
–
mån
– år >  år Totalt
Utan
löptid
<  mån
–
mån
–
mån
– år >  år Totalt
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker        
Belåningsbara statsskuld-
förbindelser m.m.                   
Utlåning till kreditinstitut      
Utlåning till allmänheten                        
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper                       
varav klassificerade som låne-
fordringar
och kundfordringar
Derivatinstrument                     
Övriga tillgångar    
Summa                            
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut              
Inlåning från allmänheten                     
Emitterade värdepapper m.m.                        
Derivatinstrument                 
Övriga skulder        
Efterställda skulder               
Lånelöften och andra
kreditrelaterade åtaganden                  
Summa                            
Löptider för säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr Utan löptid <  mån – mån – mån – år >  år Totalt
Räntesäkrat        
Valutasäkrat   –  –  –  –  – 
Netto -- –    –  –  –  – 
Netto -- –    –  –  –  – 
Löptider för finansiella tillgångar och skulder
(Beloppen avser kontraktsenliga, ej diskonterade kassaflöden)
För fordringar och skulder som amorterats har löptiden för amorteringarna
beräknats som tiden fram till förfallodagen för respektive amortering. Utländ-
ska flöden är omknade till bokslutskurs per den 31 december 2020. Fram-
tida ränteflöden med rörlig ränta är estimerade fram till villkorsändringsdagen
med hjälp av forwardntor baserade på aktuell räntebas, i normalfallet
3-månaders STIBOR. Moderbolaget SBAB är fordringsägare till SCBC:s efter-
ställda skulder. Då löptiden inte är specificerad redovisas aktuell skuld som
utan löptid samt utan uppskattade ränteflöden.
Posten ”Lånelöften och andra kreditrelaterade åtaganden” för koncernen om
69 661 mnkr (59 339) uppr efter tillämpning av intern konverteringsfaktor-
modell för det faktiska kassaflödet till 21 075 mnkr (17 952). Reduceringen har
inte inkluderats i tabellen.
Noter
137SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Löptider för finansiella tillgångar och skulder
(Beloppen avser kontraktsenliga, ej diskonterade kassaflöden)
MODERBOLAGET
 
mnkr
Utan
löptid
<  mån
–
mån
–
mån
– år >  år Totalt
Utan
löptid <  mån
–
mån
–
mån
– år >  år Totalt
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker       
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m.m.                   
Utlåning till kreditinstitut                        
Utlåning till allmänheten                  
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper                       
 varav klassificerade
som lånefordringar och
kundfordringar
Derivatinstrument                     
Övriga tillgångar      
Summa                            
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut              
Inlåning från allmänheten                     
Emitterade värdepapper m.m.                      
Derivatinstrument                    
Övriga skulder    
Efterställda skulder             
Lånelöften och andra
kreditrelaterade åtaganden                  
Summa                            
Löptider för säkrade kassaflöden i kassaflödessäkringar
MODERBOLAGET
mnkr Utan löptid <  mån – mån – mån – år >  år Totalt
Räntesäkrat    
Valutasäkrat –  –  – 
Netto --  –  –   
Netto -- –     –  – – 
Stresstester
SBAB utför regelbundet stresstester av likviditetsrisk med syfte att uppfylla
interna behov av analys och beredskap för hantering av likviditetsrisk.
Stresstesterna har utformats i enlighet med FI:s föreskrifter (FFFS 2010:7) om
likviditetsriskhantering för kreditinstitut och värdepappersbolag där gene-
rella krav ställs på stresstester. Modellen analyserar SBAB:s förmåga att till-
godose behovet av likvida medel vid olika marknadsscenarier, samt vilken
eekt en utdragen stress får på SBAB:s förmåga att finansiera verksamheten.
Scenarierna utformas efter SBAB:s specifika riskprofil och täcker såväl före-
tagsspecifika som marknadsrelaterade scenarier som kan ge upphov till svå-
righeter att finansiera verksamheten. Scenarierna delas upp i olika steg som
fångar en ökande omfattning av påfrestningar för att spegla hur en kris konti-
nuerligt kan förvärras. Stresstesterna simulerar bland annat följande scena-
rier:
Finanskrisen 2008/2009 – stress av upplåningsverksamheten där
upplånings program snger i olika steg
Ratingrelaterad stress med stegvis sänkt rating för SBAB och SCBC
Prisfall på fastighetsmarknaden – olika nivåer av prisfall vilket förmrar
belåningsgraden, med konsekvensen att en mindre del av upplåningen kan
göras med säkerställda obligationer
Stress av likviditetsreservens likviditet
Stora ränte- och valutakursrörelser, vilket leder till att större belopp behö-
ver säkerställas under CSA-avtalen och därmed kan försämra likviditeten.
Stresstesterna är under kontinuerlig utveckling och de antaganden som ligger
till grund för de olika scenarierna utrderas regelbundet. Stresstesterna
genomförs och redovisas kvartalsvis och resultatet utvärderas mot SBAB:s
fastställda riskaptit och används för att anpassa strategier och riktlinjer.
Regelverksutveckling inom likviditetsrisk
Likviditetsriskomdet präglas av en kontinuerlig regelverksutveckling. På
agendan den närmaste tiden står bland annat följande regelverksförändringar:
Noter
138 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Övriga regelverksförändringar
Harmoniserat regelverk för säkerställda obligationer
I november 2019 publicerades Europaparlamentets och Rådets Direktiv (EU)
2019/2162 om säkerställda obligationer. Med direktivet införs ett harmoniserat
regelverk kring säkerställda obligationer inom EU. Den mest påtagliga föränd-
ringen som regelverket innebär är ett krav på att emittenter ska hålla tillckligt
mycket likvida tillgångar i den säkersllda poolen för att täcka nettolikviditets-
utflöden från säkerställda obligationer under 180 dagar. Detta krav medför en
överlappning av det befintliga kravet på likviditetsreserv i regelverket för LCR.
För att undvika att instituten ska behöva hålla dubbla likviditetsreserver
pågår ett arbete inom EU för att ändra LCR-regelverket. Ett förslag kom 2020,
som möjligr att det likviditetskrav som ställs under de första 30 dagarna av
totalt 180 dagar kan användas även som likviditetsbuert för att uppfylla LCR
kravet. Genom de ändringarna ska direktivet vara införlivat i svensk rätt senast
den 8 juli 2021 och börja tillämpas senast ett år senare. För säkerställda obliga-
tioner som ges ut fr.o.m. den 8 juli 2022 gäller de kommande besmmelserna
fullt ut. För de säkersllda obligationer som givits ut innan den 8 juli 2022 gäller
de gamla besmmelserna i LUSO, lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda
obligationer, och därmed behöver täckningskravet om 180 dagar ej uppfyllas för
dessa. Då SBAB normalt sett inte emitterar säkerställda obligationer med löpti-
der kortare än 2 år, resulterar de säkerställda obligationer som SBAB ger ut efter
den 8 juli 2022 inte i något reellt täckningskrav förn tidigast 2024.
Lättnad i LCR
FI har sedan mars 2020 tillåtit att banker underskrider kravet på LCR i samband
med Corona-pandemin. LCR tillåts tillfälligt att understiga kravet för enskild
valuta och för totala valutor. Denna lättnad syftar till att inte LCR-kravet ska
försvåra finansieringsverksamhet för bankerna vilket i sin tur främjar kreditför-
rjningen i samllsekonomin. SBAB strävar efter att fortsätta efterleva LCR-
kravet trots pandemin och lättnaden från FI. Interna limitskrav, som är strängare
än de externa limitkraven, för LCR fortsätter gälla för SBAB.
RK:4 Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för förlust eller lägre framtida intäkter på grund av
marknads relser. SBAB präglas av ett lågt risktagande där styrelsen beslutar
om den övergripande riskaptiten och sätter limiter för riskmåttet Value at Risk
(VaR). Förutom de övergripande VaR-limiterna har styrelsen även beslutat om
limiter för att begränsa ränterisk i bankboken. Utöver av styrelsen fastsllda
limiter, limiteras även ett antal kompletterande riskmått som beslutas av SBAB:s
VD. Risk kontrollerar dagligen aktuella risknivåer och att limiter följs. Marknads-
risken följs upp både på koncernnivå och nedbrutet på lägre nivåer.
Huvudprincipen för SBAB:s marknadsriskexponering är att risktagandet
ska vara lågt. Ränterisker ska som huvudprincip begnsas genom direkt upp-
ning eller genom att använda derivat. SBAB:s räntestruktur per den 31
december 2021 visas itabellen ”ntebindningstider för finansiella tillgångar
och skulder”. Valutarisk avser risken för att förändringar av den svenska kro-
nans kurs mot andra valutor leder till förlust eller lägre framtida intäkter. Den
begränsas genom att upplåning i utländsk valutakurssäkras i form av valu-
taswappavtal eller matchas mot tillgångar i likviditetsportföljen i samma
valuta. Den totala eekten per valuta redovisas i tabellen ”Nominella belopp
tillgångar, skulder och derivat i utländsk valuta”.
Value at Risk
VaR är ett övergripande portföljtt som uttrycker den potentiella förlusten
som kan uppstå givet en viss sannolikhetsnivå och innehavsperiod. SBAB:s
modell är en så kallad historisk modell, och använder percentiler i historisk
marknadsdata fn de två senaste åren. Då modellen använder sig av historisk
data är en viss tröghet inbyggd och risken kan komma att underskattas vid
snabba marknadsrelser. På grund av detta samt att modellen bygger på ett
antal antaganden utrs dagligen backtesting, det vill säga en kontroll mellan
VaR och faktiskt utfall.
Limiter för daglig riskuppföljning har satts på tre nivåer; för hela SBAB:s
marknadsrisk, för alla marknadsrisker som Treasury är ansvarigt för att han-
tera samt för stressat VaR för SBAB:s kreditspreadrisk. Limiten för hela
SBAB:s marknadsrisk baseras på ett VaR-mått som använder en sannolik-
hetsnivå på 99 procent och en innehavsperiod på ett år. Marknadsrisken Trea-
sury ansvarar för använder en sannolikhetsnivå på 99 procent och en inne-
havsperiod på en dag. Det stressade måttet utgår fn svängningar från en
historisk, stressad period med en sannolikhetsnivå på 99 procent och en inne-
havsperiod på 90 dagar.
Per den 31 december 2021 var exponeringen för hela SBAB:s marknadsrisk
221 mnkr, jämfört med limiten på 1 200 mnkr. Exponeringen för de marknads-
risker som Treasury hanterar var 14 mnkr och limiten 60 mnkr. För det stres-
sade måttet var exponeringen 569 mnkr och limiten är 1200 mnkr.
Ränterisk i övrig verksamhet
Förutom de övergripande VaR-limiterna har styrelsen även beslutat om t
limiter för att begränsa ränterisk i övrig verksamhet. Den ena limiten uttryckt
som ett övergripande ränteriskmått, mätt som eekten från ett parallellskifte
om +100 baspunkter och den andra limiten uttryckt som ett riktvärde för
durationen på eget kapital.
Ränterisk i övrig verksamhet beräknas och rapporteras till Finansinspektionen
i enlighet med FFFS 2007:4. Per den 31 december 2021 var eekten på nuvär-
det –214 mnkr (–51,4) vid ett parallellskift uppåt med 2 procentenheter och
213 mnkr (46,8) vid ett parallellskift net med 2 procentenheter. Då kapital-
basen per den 31 december 2021 var 25,1 mdkr (23,0) inner detta att eek-
ten av stresstesterna utgjorde –0,85 procent (–0,22) respektive 0,85 procent
(0,20) av kapitalbasen.
Ränterisk i bankboken
SBAB kapitaltäcks för ränterisk i bankboken enligt FI:s metod beskriven i pro-
memoria (FI dnr 19-4434). Denna visar per den 31 december 2021 att scena-
riot med störst eekt på bankboken är "Flackning", vilket redovisas av varia-
beln "
EVE" i tabellen "Ränterisk i bankboken". Under 2021 har (FI dnr
19-4434) ersatt den tidigare metoden beskriven i (FI dnr 14-14414) vilket ger
skillander mellan värden jämfört med föregående år.
För att fånga eekten av ränteföndringar på resultaträkningen mäts även
nte nettoeekten. Måttet speglar olikheter i volym- och räntebindningstider
mellan tillgångar, skulder och derivat i övrig verksamhet. Räntenettoeekten
beknas enligt instruktioner angivna av EBA (EBA/GL/2018/02) och baseras
på ett momentant parallellskift med en procentenhet upt och net över en
tidshorisont på tolv månader. Värdet redovisas av variabeln "
NII" i tabellen
"Ränterisk i bankboken".
Kompletterande riskmått
Utöver limiterna som fastställts av styrelsen, har VD beslutat om ett antal
kompletterande riskmått för de olika typer av risker som SBAB exponeras
emot. För ränterisker finns limiter för parallellförskjutning, där eekten på
nuvärdet av en förskjutning av avkastningskurvan med en procentenhet mäts,
samt vridningsrisk, där eekten på nuvärdet mäts vid olika scenarier där den
korta änden av avkastningskurvan varieras ner (upp) och den långa änden upp
(ner). För att begränsa ränterisk i bankboken finns limit på duration av eget
kapital. Valutarisk kontrolleras genom att eekten på nuvärdet mäts då valu-
takurser mot svenska kronan förändras samt i likviditetsportljen genom
kontroller av matchning av kapitalbelopp i respektive valuta. Det finns också
limiter för basisrisk och kreditspreadrisk.
Utöver ovannämnda kompletterande riskmått utförs ett antal känslighets-
analyser med bland annat stressade räntor, valutakurser och kreditspreadar
och dess påverkan på bolagets kärnprimärkapitalbehov.
Referensräntereformen
Den pågående referensräntereformen (IBOR-transition) kommer ersätta
befintliga interbankräntor (IBOR) med alternativa riskfria räntor. SBAB har en
relativt begnsad exponering mot andra referensräntor än STIBOR.
SBAB har fokuserat på att dels säkerslla efterlevnad under Benchmarkr-
ordningen (BMR), vilken träar SBAB både som användare av referensvärden
och som rapportör av dataunderlag för referensvärden, där STIBOR förutsätts
erlla godnt under BMR under 2022, dels i ett bredare perspektiv inom
ramen för intern styrning och kontroll.
En löpande följsamhet och anpassning mot marknaden krävs varför andra
referensntor, inklusive riskfria räntor (RFR), på sikt behöver kunna använ-
das. Därmed har fokus varit att säkerställa systemstöd för användning av
RFR-nkade produkter, främst i form av derivat och obligationer, samt att
hantera övergången av de faktiska exponeringar mot IBOR-ntor, såsom
EONIA och LIBOR, vars slutdatum är kända. Vidare har SBAB deltagit aktivt i
utvecklingen av STIBOR och processen för att få denna godkänd under BMR
tillsammans med utvecklingen av Riksbankens nya SWESTR.
Noter
139SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Ränterisk i bankboken
1
KONSOLIDERAD SITUATION MODERBOLAGET
   
mnkr EVE NII EVE NII EVE NII EVE NII
Parallell upp   –  – –  – – 
Parallell ned – – – –
94 1 204 3 1 195
Kort-ränta upp – –  –
Kort-ränta ned  –  –
Brantning   
Flackning – –
–340 3
Värsta utfallet – – –   –  – – 
Kapitalbas    
16 574 17 008
)
En del av förändringen mellan  och  beror på metodbyte i beräkningen av ränterisk i bankbokben.
Nominella belopp tillgångar, skulder och derivat i utländsk valuta
KONSOLIDERAD SITUATION MODERBOLAGET
   
mnkr
Tillgångar
och skulder
Derivat
Tillgångar
och skulder
Derivat
Tillgångar
och skulder
Derivat
Tillgångar
och skulder
Derivat
EUR –    –        –   
GBP –    –   
428 428 –446 446
NOK  
0
0
USD   –    – 
1 568 –1 575 2 106 –2 106
Total –    –   
–11 294 11 285 –12 109 12 102
Noter
140 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Räntebindningstider för finansiella tillgångar och skulder
KONSOLIDERAD SITUATION
 
mnkr
Utan
ränte-
bind-
ningstid
<  mån
–
mån
–
mån
– år >  år Totalt
Utan
ränte-
bind-
ningstid
<  mån
–
mån
–
mån
– år >  år Totalt
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden
från centralbanker        
Belåningsbara
statsskuldförbindelser
m.m.                  
Utlåning till kreditinstitut    
Utlåning till allmänheten                        
Förändring av verkligt
värde för räntesäkrade
lånefordringar – – –  
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper                        
Derivatinstrument                    
Övriga tillgångar    
Summa                          
SKULDER
Skulder till kreditinstitut        
Inlåning från allmänheten                     
Emitterade värdepapper
m.m.                        
Derivatinstrument     –  –          
Övriga skulder        
Efterställda skulder              
Summa                            
Dierens tillgångar
och skulder –    –      –    –        –  –   
Noter
141SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
RK:5 Operativ risk
Med operativ risk avses risken för förluster till följd av ej ändalsenliga eller
fallerade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller yttre händelser,
inbegripet legala risker.
Riskhantering
Processen för hantering av operativa risker baseras på att risker kontinuerligt
identifieras, analyseras och bedöms, hanteras samt följs upp. En analys av ris-
knivån rapporteras regelbundet till styrelse, VD och företagsledning. Avdel-
ningen Risk har det övergripande ansvaret för de metoder och rutiner som
används för hantering av operativa risker. Arbetet med att hantera operativa
risker bedrivs utifrån SBAB:s riskaptit och de väsentliga processerna för verk-
samheten. Detta innebär ett ständigt arbete med att utveckla medarbetarnas
riskmedvetenhet och bankens riskkultur, att förbättra processer och rutiner
samt att tillhandalla verktyg för eektiv och proaktiv hantering i det dagliga
arbetet. Som ett led i att försrka SBAB:s riskkultur har SBAB risk- och regel-
verkssamordnare (RRS) i första linjen. RRS:erna arbetar som stöd till verksam-
hetscheferna med fokus på riskhantering, processkartläggning, interna kon-
troller, incidenthantering samt regelefterlevnad.
Självutvärdering
Självutvärderingsprocessen omfattar identifiering och utvärdering av opera-
tiva risker i samtliga väsentliga processer. Självutvärdering utförs med
gemensam metod och dokumenteras i det gemensamma systemstödet.
Resultatet av självutvärderingen rapporteras årligen till styrelse, VD och före-
tagsledning.
Incidenthantering
SBAB har rutiner och systemsd för att underlätta rapportering och uppfölj-
ning av incidenter. Avdelningen Risk stödjer verksamheten med analys av rap-
porterade incidenter för att säkerställa att grundorsaker identifieras och att
mpliga åtgärder vidtas. Även incidenter som inte orsakat någon direkt skada
eller ekonomisk förlust rapporteras för att fmja det proaktiva riskarbetet
Hantering av väsentliga förändringar
SBAB:s process för hantering av väsentliga föndringar appliceras på nya
och/eller väsentligt förändrade produkter, tjänster, marknader, processer, IT-
system samt vid större föndringar av SBAB:s verksamhet och organisation.
Syftet med processen är att vid väsentliga förändringar utvärdera potentiella
risker relaterade till förändringen och belysa förändringens eventuella påver-
kan på kapitalsituationen.
Kontinuitetshantering
SBAB arbetar förebyggande för att förhindra händelser som kan påverka före-
tagets förga att bedriva verksamheten. En krisorganisation som ansvarar
för hantering och kommunikation vid allvarliga incidenter, kriser eller kata-
strofer finns etablerad och testas regelbundet i samarbete med externa
experter på krishantering. Under året har krisorganisationen systematiskt
arbetat med riskhantering med anledning av Coronakrisen
MODERBOLAGET
 
mnkr
Utan
ränte-
bind-
ningstid
<  mån
–
mån
–
mån
– år >  år Totalt
Utan
ränte-
bind-
ningstid
<  mån
–
mån
–
mån
– år >  år Totalt
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden
från centralbanker        
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m.m.                  
Utlåning till kreditinstitut                
Utlåning till allmänheten                  
Förändring av verkligt
värde för räntesäkrade
lånefordringar
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper                        
Derivatinstrument                    
Övriga tillgångar      
Summa                           
SKULDER
Skulder till kreditinstitut        
Inlåning från allmänheten                     
Emitterade värdepapper
m.m.                     
Derivatinstrument                   
Övriga skulder    
Efterställda skulder              
Summa                            
Dierens tillgångar
och skulder       –       –    –        
Noter
142 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
RK:6 Aärsrisk
SBAB delar in aärsrisk i strategisk risk och risk för försvagad intjäning. Med
strategisk risk avses risken för förlust på grund av ogynnsamma aärsbeslut,
felaktigt genomförande av strategiska beslut eller brist på lyrdhet för för-
ändringar i branschen, den politiska miljön eller rättsliga förllanden. Med
risk för försvagad intjäning avses risken för exempelvis minskade marginaler
som i sin tur bland annat kan uppstå som ett resultat av fördyrad finansiering
eller hårdare konkurrens.
Nya aärer ska som regel vara relativt lika dem som SBAB har sedan tidigare.
Förändringar i form av nya produkter eller nya marknader ska endast utgöra en
mindre del av verksamheten och ska genomföras i sådan takt att SBAB inte
väsentligt äventyrar sin resultatnivå och med stor sannolikhet undviker belast-
ning på kapitalbasen.
Risker relaterade till strategi och intjäning utvärderas båda fortlöpande under
året inom första linjens strategiarbete. Strategiskt viktiga beslut hanteras
även inom ramen för hantering av väsentliga förändringar. Därtill sker en årlig
utrdering av väsentliga risker till styrelsen som tydligt ber både aärs-
mässigt strategiska risker samt bankens övergripande intjäning. Aärsrisk
ingår i beräkningen av kapital behovet i Pelare 2 som en del av SBAB:s
stresstester, där eekterna av ett scenario motsvarande en normal lågkonjunk-
tur utvärderas. För aärsrisk inom Pelare 2, se rapport " Information om kapital-
täckning och riskhantering 2021".
RK:7 Koncentrationsrisk
Koncentrationsrisk är den risk som följer av exponeringar koncentrerade till
vissa motparter, regioner eller typ av verksamhet/bransch. SBAB:s styrelse
har genom inriktningsbeslut i aärsplaneringen fastställt koncentrationen av
risk utifrån aktuella förllanden för SBAB. Styrelsens riskaptit sätter
ramarna för koncentrationsrisken, vilken beräknas utifrån storleken på expo-
neringar, bransch och geografisk koncentration.
SBAB bems i första hand vara exponerat mot kreditriskrelaterad kon-
centrationsrisk inom utlåningsverksamheten. Riskavdelningen följer och ana-
lyserar löpande utlåningsportföljens koncentration utifrån bland annat geo-
grafi, säkerheter, segment och produkttyp. Därtill följs stora exponeringar
mot enskilda motparter löpande. Den samlade utlåningen till de tio största
kundgrupperna utgör 6 procent av utlånat kapital. För mer information om
utlåningsportljens geografiska fördelning, se sidan 77 och 78.
SBAB utvärderar även löpande kapitalbehovet för koncentrationsrisk, och
kvantifierar risken med ekonomiskt kapital för kreditriskexponeringar, se not
RK
9.
För koncentrationsrisk inom likviditet, se not
RK
3.
Väsentliga operativa risker
SBAB har identifierat ett antal risker som bedöms som, om de inträar, skulle
kunna få större påverkan på SBAB:s verksamhet än övriga risker. Utvecklingen
av dessa risker följs löpande av såväl företagsledningen som styrelsen och
beaktas inom ramen för SBAB:s aärsplanering. De väsentliga operativa ris-
kerna framgår nedan.
Infomationssäkerhetsrisk
Att bankens kontrollmiljö kring information är rigid och genomlyst är av vikt för
hela verksamheten. Potentiella riskdrivare för att data eventuellt äventyras ur
perspektiven konfidentialitet, riktighet och tillnglighet är flera. Angrepp fn
cyberkriminella, felaktig hantering av molntjänster samt fel i bytet av bankens
bassystem är exempel på riskdrivare. SBAB har ett dedikerat säkerhetsteam
med specialister som har som mål att nå och upprätthålla en hög cybersäker-
hetsnivå för banken. Detta genom proaktivt arbete för ett starkt, digitalt skal-
skydd och en hög säkerhetsnivå inom detta skydd. Teamet arbetar även proak-
tivt med att öka risk- och säkerhetsmedvetenheten inom hela SBAB för att nå
rätt nivå av säkerhet för våra kunder, system och personal. Vidare har banken
särskild avdelning för information kopplad till fysiska och juridiska personers
bemnd Privacy. De genomlyser hantering av personuppgifter i molntjänster
och kravställer hanteringen så att banken följer gällande regler. För att kunna
genomföra IT-strategin på ett säkert sätt, så bibeller verksamheten arbets-
sättet med små leveranser ofta, under befintlig governancemodell, för att
minimera risker för större störningar.
Teknikrisk
Den tekniska utvecklingen på marknaden har under de senaste åren gått
snabbt vilket lett till att SBAB:s infrastruktur till viss del har blivit omodern
och föråldrad. Ett omfattande projekt att byta ut systemplattformen initiera-
des under 2017 och har pågått med full intensitet och hög prioritet sedan
dess. Projektet beknas bli klart under 2023. SBAB:s IT-strategi har tydligt
definierade mål och prioriteringar för att säkerställa att de identifierade ris-
kerna hanteras ändamålsenligt. Utvecklingen och utfallet relaterat till tidpla-
ner och kostnader följs noga av såväl företagsledningen som styrelsen. Det
agila arbetssättet med kortare mål och ledtider likväl som tätare intervall mel-
lan produktionssättningar ökar flexibiliteten och möjligr ett eektivare
arbetssätt.
Ekonomisk brottslighet
Hotbilden från kriminella bedöms vara på en sådan nivå så att banken riskerar
att utsättas för försök att bli utnyttjad för penningtvätt. Vidare finns risken
att banken uttts för interna bedrägerier. SBAB har en särskild enhet, Anti-
Financial Crime (AFC), som verkar för att försrka SBAB:s övergripande för-
ga att förhindra finansiell brottslighet. SBAB:s arbete inom omdet inne-
fattar bland annat att göra riskbedömningar, uppnå god kundkännedom, över-
vaka aktiviteter och transaktioner, löpande utbilda samt säkerställa god intern
kontroll genom granskning utförd av första, andra och tredje linjen avseende
det löpande arbetet, rutiner och processer. SBAB har interna ramverk som
reglerar hur verksamheten ska arbeta för att motverka mutor och annan kor-
ruption. Ramverken är upprättade för att reflektera den kod om gåvor, be-
ningar och andra förner i näringslivet som Institutet mot mutor förvaltar.
SBAB genomför därtill löpande utbildningar inom området.
Kompetens
SBAB:s ambition är att vara en attraktiv arbetsplats med engagerade och
motiverade medarbetare som på ett självdrivande sätt genererar idéer, sam-
arbetar och hittar lösningar. Precis som många andra företag sr SBAB inför
risken att inte lyckas attrahera och bella rätt kompetens. Genom en tydligt
definierad och transparent HR-strategi och ambitiösa mål inom området arbe-
tar SBAB aktivt med att utveckla det värderingsdrivna arbetssättet och
säkerställa inkluderande ledarskap som kan generera självdrivande medarbe-
tare.
Regulatorisk risk är alltjämt en väsentlig risk. Nya externa regelverk inom
bland annat hållbarhet med påverkan på SBAB ska implementeras och utbild-
ningsinsatser ska genomföras för att säkerslla hög kompetens och därmed
hög regelefterlevnad inom samtliga delar av SBAB.
Kapitalkrav för operativa risker
SBAB använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativ
risk inom ramen för Pelare I. Kapitalkrav för operativ risk framr av tabell
Riskexponeringsbelopp och kapitalkrav (not
RK
8).
Noter
143SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
RK:8 Kapitaltäckningsanalys
Regelverk
Gemensamma regler om tillsynskrav för kreditinstitut har beslutats av EU den
7 juni 2019 genom ändringar i tillsynsförordningen, kapitaltäckningsdirektivet
och krishanteringsdirektivet (Bankpaketet). Avsikten med reglerna är dels att
förstärka institutens motsndskraft mot nya kriser, dels att öka förtroendet
för att instituten ska klara av att hantera nya kriser. Regelverken omfattar
bland annat kapitalkrav, krav på kapitalets kvalitet, ett icke riskbaserat risk-
mått (bruttosoliditet) och kvantitativa likviditetskrav. Huvuddelen av fönd-
ringarna i tillsynsförordningen började tillämpas från den 28 juni 2021. Lag-
ändringar kopplade till kapitalckningsdirektivet trädde ikraft den 29
december 2020. Ett bindande bruttosoliditetskrav om 3 procent tdde i
kraft den 28 juni 2021.
Under första kvartalet 2020 sänkte FI det kontracykliska buertkravet
från 2,5 procent till 0 procent, som en eekt av coronapandemin. FI informe-
rade den 29 september 2021 att det kontracykliska buertvärdet kommer att
höjas till 1 procent med tillämpning från den 29 september 2022. Danmarks
regering har beslutat att höja det kontracykliska buertkravet från 0 procent
till 1 procent med tilmpning från den 30 september 2022. Även Norges Bank
beslutade i juni att höja den kontracykliska kapitalbuerten fn 1 procent till
1,5 procent, gäller från den 30 juni 2022.
Från och med den 31 december 2018 ingår riskviktsgolvet om 25 procent
för bolån till svenska husll i Pelare 1, i enlighet med beslut från Finansin-
spektionen. Beslutet gällde i två år. FI beslutade därefter att förlänga tillämp-
ningen av golvet inom Pelare 1 till och med den 30 december 2021. I septem-
ber 2021 underrättade FI EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämn-
den (ESRB) om sina planer att forttta tillämpa riskviktsgolvet för svenska
bon ytterligare två år, med stöd av artikel 458 i tillsynsförordningen. De kre-
ditinstitut som omfattas av åtrden är de som har tillsnd att använda IRK
metoden och har en exponering mot svenska bolån.
För banker som anses systemviktiga utgår ett extra kapitalkrav. SBAB
omfattas inte av detta krav.
Riksgälden har beslutat om MREL-krav och efterställningskrav för SBAB
avseende 2022 och vid full implementering fn 2024. Det nya MREL-kravet
samt eftersllningskravet uttrycks som ett riskvägt respektive ett icke risk-
vägt krav. MREL-kravet ska för SBAB vid full implementering uppgå till 25,2
procent av riskvägt exponeringsbelopp och 6 procent av exponeringsbelop-
pet för bruttosoliditeten. Kravet på eftersllda skulder ska vid full implemen-
tering uppgå till 22,7 procent av riskvägt exponeringsbelopp och 6 procent av
exponeringsbeloppet för bruttosoliditeten. Målnivåer för 2022 uppgår för
MREL-kravet ur ett riskgt perspektiv till 22,7 procent samt ur ett icke risk-
vägt perspektiv till 5 procent och för eftersllningskravet till 13,5 procent ur
ett riskvägt perspektiv samt 5 procent ur ett icke riskvägt perspektiv.
I december 2020 publicerades en ändring i den delegerade förordningen
(EU) 241/2014 avseende hanteringen av försiktigt värderade programvarutill-
gångar. De viktigaste föndringarna i denna förordning är att ersätta fullt
avdrag för programvarutillgångar från kärnprimärkapitalet till ett begränsat
avdrag baserat på en försiktig avskrivning av dessa tillgångar kalibrerade över
en period av högst tre år. Ändringen har marginell påverkan på SBAB:s kapital-
relationer.
Den 27 oktober 2021 publicerade Europeiska kommissionen ett nytt
"bankpaket", som besr av tre elemenra lagstiftningsöversyner: ett förslag
till ändring av kapitalkravsdirektivet, kapitaltäckningsförordningen och kris-
hanteringsdirektivet. Syftet med de omfattande regelverksändringarna är att
åtgärda bentliga problem i det nuvarande Europeiska regelverket och att
ytterligare förttra kapitalisering, likviditet och bruttosoliditetsgraden, utan
att försämra de europeiska bankernas konkurrenskraft. Därmed kommer hela
den finansiella sektorns motståndskraft att stärkas för att bättre kunna
absorbera negativa chocker. Europeiska centralbanken har genomfört en
omfattande analys och i den konstateras att EU-regelverket tolkas olika mel-
lan banker som använder interna modeller och därmed uppstår asymmetriska
resultat i bekningen av riskgda tillgångar för portföljer med samma
underliggande risk. Detta är en av huvudpunkterna som har tagits upp i det
nya regelverksförslaget där problemet åtgärdas genom att införa flera
begränsande faktorer för IRK-metoden, bland annat s.k. indatagolv för PD,
LGD och CCF-estimaten. Kreditrisk är för SBAB den fmsta riskllan. I
regelverksförslaget föreslås en rad förändringar för både schablonmetoden
och IRK-metoden. Utöver ändringarna i beräkningen av kreditrisk har änd-
ringar föreslagits även för CVA och operativa risker samt för bruttosoliditets-
buerten. SBAB övervakar noggrant processen för godkännande av regelver-
ket och är redo att implementera de nya kraven efter godkännande av europe-
iska och nationella myndigheter.
SBAB:s kapitalsituation
SBAB är väl kapitaliserat och för att bibehålla en stark kapitalposition har
SBAB:s styrelse antagit en policy för kapital. Enligt SBAB:s kapitall ska ban-
kens kärnprimärkapital relation respektive totala kapitalrelation under nor-
mala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över det av FI kommu-
nicerade kärnprimärkapitalkravet. FI har i september 2021 kommunicerat en
pelare 2-vägledning för SBAB om 0 procentenheter på det riskgda kapital-
kravet och 0,3 procentenheter på bruttosoliditeten, vilka ska täckas med
kärnprirkapital. Banken ska även i övrigt uppfylla de kapitalkrav som myn-
digheterna beslutar om. SBAB uppfyller genom den starka kapitalpositionen
och en god riskhantering de av EU beslutade tillsynsreglerna.
SBAB redovisar kreditrisk i huvudsak enligt intern riskklassificeringsmetod
( IRK-metod) och övriga risktyper enligt schablonmetod.
SBAB har inga egna lån som värdepapperiserats och har inte heller medver-
kat till något annat instituts värdepapperisering.
En sammanfattning av metod för att bedöma det interna kapitalbehovet
återfinns i not
RK
9.
Kapitalbas
SBAB har en kapitalbas som består av eget kapital samt primärkapitaltillskott
och supplementärt kapital som utgörs av kapitalbasinstrument. SBAB:s kapi-
talbas uppgick till 25 106 mnkr (22 992) per den 31 december 2021. Kärnpri-
rkapitalet har under året främst påverkats av att periodens resultat efter
skatt tillförts. Överskottet har verifierats av bolagets revisorer i enlighet med
artikel 26, punkt 2 i CRR. Primärkapitalet har under året ökat från 3 500 till 4
300 mnkr till följd av emittering av AT1 instrument.
Enligt artikel 35 i CRR ska institutet, med undantag av de poster som avses
i artikel 33 i CRR, inte göra några justeringar för att fn kapitalbasen undanta
sådana orealiserade vinster eller förluster på tillgångar eller skulder som bok-
förts till verkligt värde. Enligt denna artikel har 919 mnkr (2 321) tillförts kärn-
primärkapitalet.
Enligt artikel 33 punkt 1 i CRR ska en del av reserverna för verkligt värde
som härr från vinster eller förluster på säkring av finansiella kassaflöden av
finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde, inbegripet förvän-
tade kassaflöden inte inräknas i kapitalbasen. Kärnprimärkapitalet har juste-
rats för kassaflödes säkringar om –868 mnkr (–2 307).
Förändringar i verkligt värde som beror på institutets egen kreditrdighet
och som relateras till derivatinstrument har påverkat kärnprimärkapitalet
med –12 mnkr (–24) i enlighet med artikel 33, punkt 1b.
Med hänvisning till artikel 34 och 105 i CRR har på grund av krav på försiktig
rdering 55 mnkr (51) avräknats.
Avdrag för immateriella tillgångar har gjorts med 12 mnkr (204) och avdrag
för reserveringsnetto har gjorts med 43 mnkr (51) i enlighet med artikel 36.
Positivt reserveringsnetto uppgår till 0 mnkr (5) enligt artikel 62.
Den konsoliderade situationen
Nedanstående tabell anger de bolag som ingår i den konsoliderade situatio-
nen inom SBAB-koncernen. Det finns inga pågående eller oförutsedda mate-
riella eller rättsliga hinder för en snabb överring av medel ur kapitalbasen än
som följer av villkoren för kapitalbasinstrumenten (se not
S
7).
Noter
144 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Bolag som ingår i den konsoliderade situationen
Bolag
Organisations-
nummer Ägarandel
Konsolideringsmetod
för redovisning
Konsolideringsmetod
för kapitaltäckning Beskrivning av bolag
SBAB Bank AB (publ) - Moderbolag Institut
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ) - % Fullständigt konsoliderat Förvärvsmetod Institut
Bolag som inte ingår i den konsoliderade situationen
Bolag
Organisations-
nummer Ägarandel
Konsolideringsmetod
för redovisning
Konsolideringsmetod
för kapitaltäckning Beskrivning av bolag
Booli Search Technologies AB -  % Fullständigt konsoliderat Ej konsoliderat IT-bolag
Boappa AB -  % Fullständigt konsoliderat Ej konsoliderat IT-bolag
Efterställda skulder och kapitalbasinstrument
Vid beräkning av primärkapital kan efterställd skuld inräknas om vissa förut-
sättningar råder. SBAB inräknar fyra kapitalbasinstrument om nominellt
4 300 mnkr som primärkapital i kapitalbasen. Supplementärt kapital uppgår
till 1 995 mnkr och innefattar två kapitalbasinstrument.
Kapitalbasinstrumenten är efterställda moderbolagets övriga skulder och
de kapitalbasinstrument som ingår i primärkapitalet är eftersllda övriga
kapitalbasinstrument. För specifikation av kapitalbasen och de fullständiga
villkoren för kapitalbasinstrument i överensstämmelse med Kommissionens
genomförandeförordning (EU) nr 2021/637 hänvisas till länk under ”Kapital-
ckning och riskhantering” på sbab.se. De fullsndiga villkoren för varje
kapitalbasinstrument specificeras på samma ställe. För vidare information om
kapitalbasinstrument se not
S
7.
Noter
145SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Kapitaltäckning – nyckeltal
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr -- -- --
Tillgänglig kapitalbas (belopp)
Kärnprimärkapital      
Primärkapital      
Totalt kapital      
Riskvägt exponeringsbelopp
Totalt riskvägt exponeringsbelopp      
Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
Kärnprimärkapitalrelation (%) , , ,
Primärkapitalrelation (%) , , ,
Total kapitalrelation (%) , , ,
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (som en
procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (%) , , ,
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) , , ,
varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter) , , ,
Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen (%) , , ,
Kombinerat buertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
Kapitalkonserveringsbuert (%) , , ,
Kapitalkonserveringsbuert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå
(%)
Institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuert (%) , , ,
Systemriskbuert (%)
Buert för globalt systemviktiga institut (%)
Buert för andra systemviktiga institut (%)
Kombinerat buertkrav (%) , , ,
Samlat kapitalkrav (%) , , ,
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns-
och utvärderingsprocessen (%) , , ,
Noter
146 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr -- -- --
Bruttosoliditetsgrad
Totalt exponeringsmått      
Bruttosoliditetsgrad (%) , , ,
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det
totala exponeringsmåttet)
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (%)
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter)
Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen (%) , , ,
Bruttosoliditetsbuert och samlat bruttosoliditetskrav (som en procentandel av det totala
exponeringsmåttet)
Krav på bruttosoliditetsbuert (%)
Samlat bruttosoliditetskrav (%) , , ,
Likviditetstäckningskvot
Total högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde -genomsnitt)      
Likviditetsutflöden - totalt viktat värde      
Likviditetsinflöden - totalt viktat värde      
Totala nettolikviditetsutflöden (justerat värde)      
Likviditetstäckningskvot (%) , , ,
Stabil nettofinansieringskvot
)
Total tillgänglig stabil finansiering      
Totalt behov av stabil finansiering      
Stabil nettofinansieringskvot (%) , , ,
1) Ett tekniskt bekningsfel medförde att en för hög NSFR publicerades för andra kvartalet 2021. Publicerad kvot var 138,3 procent men den korrekta kvoten skulle ha varit 133,55 procent. Banken bemer att detta inte har
en väsentlig inverkan på likviditetsrisken.
Noter
147SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Kapitalbas
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr  
Kärnprimärkapitalinstrument: Instrument och reserver
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder    
Balanserade vinstmedel    
Ackumulerat övrigt totalresultat (och andra reserver)   
Årets resultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar som
har verifierats av personer som har en oberoende ställning
)
   
Kärnprimärkapital före regulatoriska justeringar    
Kärnprimärkapital: regulatoriska justeringar
Ytterligare värdejusteringar (negativt belopp) – –
Immateriella tillgångar (netto efter minskning för tillhörande skatteskulder) (negativt belopp) – –
Reserver för verkligt värde som härrör från vinster eller förluster på säkring av kassaflöden av
finansiella instrument som inte värderats till verkligt värde – – 
Negativa belopp till följd av beräkning av förväntade förlustbelopp  –
Vinster eller förluster på skuldförbindelser som värderas till verkligt värde och som beror på
ändringar av institutets egen kreditvärdighet – –
Andra regulatoriska justeringar
)
Sammanlagda regulatoriska justeringar av kärnprimärkapital
– – 
Kärnprimärkapital    
Övrigt primärkapital
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder    
varav klassificerade som eget kapital enligt tillämpliga redovisningsstandarder    
varav klassificerade som skulder enligt tillämpliga redovisningsstandarder
Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel . i kapitalkravsförordningen och tillhörande
överkursfonder som omfattas av utfasning från övrigt primärkapital.
Övrigt primärkapital före regulatoriska justeringar    
Övrigt primärkapital : regulatoriska justeringar
Summa regulatoriska justeringar av övrigt primärkapital
Övrigt primärkapital    
Primärkapital (primärkapital = kärnprimärkapital + övrigt primärkapital)    
Supplementärkapital
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder    
Kreditriskjusteringar
Supplementärkapital före regulatoriska justeringar    
Supplementärkapital: regulatoriska justeringar
Summa regulatoriska justeringar av supplementärkapital
Supplementärkapital    
Totalt kapital (totalt kapital = primärkapital + supplementärkapital)    
Totalt riskvägt exponeringsbelopp    
Noter
148 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
forts.Kapitalbas
KONSOLIDERAD SITUATION
mnkr  
Kapitalrelationer och krav som inkluderar buertar %
Kärnprimärkapital , ,
Primärkapital , ,
Totalt kapital , ,
Institutets samlade krav på kärnprimärkapital ,
)
,
varav krav på kapitalkonserveringsbuert , ,
varav krav på kontracyklisk buert , ,
varav krav på systemriskbuert
varav krav på buert för globalt systemviktiga institut eller för andra systemviktiga institut
varav ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet ,
)
Kärnprimärkapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) som finns tillgängligt
när minimikapitalkraven har uppfyllts) ,
)
,
Kapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang
(får endast tillämpas mellan den  januari  och den  januari )
Nuvarande tak för primärkapitaltillskottsinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang
Belopp som utesluts från primärkapital på grund av tak
(överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar)
Nuvarande tak för supplementärkapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang
)
Årets resultat har reducerats med förutsebar utdelning om  mnkr. Resultatet har verifierats av Deloitte AB i enlighet med CRR artikel  pkt a.
)
Inget utfall som genererar ett avdrag avseende NPL backstop sedan ikraftträdandet.
)
Ändrade krav genom förordning (EU) / med tillämpning från Q .
Noter
149SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Riskexponeringsbelopp och kapitalkrav
KONSOLIDERAD SITUATION
 
mnkr Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav
Kreditrisk som redovisas enligt IRK-metoden
Exponeringar mot företag        
Exponeringar mot hushåll       
varav exponeringar mot små och medelstora företag     
varav exponeringar mot bostadsrätter, villor och fritidshus      
Summa för exponeringar som redovisas enligt IRK-metoden        
Kreditrisk som redovisas enligt schablonmetoden
Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker
Exponeringar mot delstatliga eller lokala
självstyrelseorgan och myndigheter
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
Exponeringar mot internationella organisationer
Exponeringar mot institut
)
     
varav derivat enligt bilaga  till CRR      
varav repor   
varav övrigt
Exponeringar mot hushåll      
Fallerade exponeringar
Exponeringar i form av säkerställda obligationer      
Exponeringar mot institut eller företag med kortfristig rating  
Aktieexponeringar     
Övriga poster    
Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden      
Marknadsrisk
 
 
varav positionsrisk
varav valutarisk    
Operativ risk      
varav schablonmetoden      
Kreditvärdighetsjusteringsrisk      
Ytterligare krav enligt CRR art.        
Ytterligare krav enligt CRR art.  
Totalt riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav        
Kapitalkrav för kapitalkonserveringsbuert    
Kapitalkrav för kontracyklisk buert  
Totalt kapitalkrav    
)
Riskexponeringsbelopp för motpartsrisk enligt CRR artikel  punkt f uppgår till   mnkr ( ).
SBAB har sedan tidigare identifierat brister i interna modeller för kapitaltäck-
ning av kreditrisk varr SBAB dels använt sig av ett självpåtaget artikel 3
slag i kapitalckningens Pelare 1, dels genomfört ett arbete med att uppda-
tera de interna modellerna i IRK-systemet. SBAB:s bemning är att implemen-
teringen av de uppdaterade modellerna, efter Finansinspektionens godkän-
nande, ska åtgärda identifierade brister och därr leda till ett minskat Pelare 2
krav. I oktober 2021 tog SBAB:s styrelse beslut att ta bort det självpåtagna arti-
kel 3 påslaget, som en följd av Finansinspektionens kommunicerade Pelare 2
påslag.
Noter
150 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Genomsnittlig riskvikt för kreditrisk som redovisas enligt IRK-metoden
KONSOLIDERAD SITUATION
 
mnkr
Expo-
nering
före
kredit-
riskskydd
Expone-
ring efter
konver-
terings-
faktor
Risk-
expo-
nerings-
belopp
Kapital-
krav
Genom-
snittlig
riskvikt,
%
Expo -
nering
före
kredit-
riskskydd
Expone-
ring efter
konver-
terings-
faktor
Risk-
expo-
nerings-
belopp
Kapital-
krav
Genom-
snittlig
riskvikt,
%
Kreditrisk i utlåningsportföljen som redovisas
enligt IRK-metoden
Exponeringar mot företag         ,         ,
Exponeringar mot hushåll         ,        ,
varav villor och fritidshus        ,        ,
varav bostadsrätter        ,        ,
varav bostadsrättsföreningar        ,       ,
Summa kreditrisk enligt IRK-metoden         ,         ,
Noter
151SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Kapitaltäckning – nyckeltal
MODERBOLAGET
mnkr -- -- --
Tillgänglig kapitalbas (belopp)
Kärnprimärkapital      
Primärkapital      
Totalt kapital      
Riskvägt exponeringsbelopp
Totalt riskvägt exponeringsbelopp      
Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
Kärnprimärkapitalrelation (%) , , ,
Primärkapitalrelation (%) , , ,
Total kapitalrelation (%) , , ,
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (som en
procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (%) , , ,
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) , , ,
varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter) , , ,
Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen (%) , , ,
Kombinerat buertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
Kapitalkonserveringsbuert (%) , , ,
Kapitalkonserveringsbuert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå
(%)
Institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuert (%) , , ,
Systemriskbuert (%)
Buert för globalt systemviktiga institut (%)
Buert för andra systemviktiga institut (%)
Kombinerat buertkrav (%) , , ,
Samlat kapitalkrav (%) , , ,
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och
utvärderingsprocessen (%) , , ,
Noter
152 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
MODERBOLAGET
mnkr -- -- --
Bruttosoliditetsgrad
Totalt exponeringsmått      
Bruttosoliditetsgrad (%) , , ,
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det
totala exponeringsmåttet)
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (%)
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter)
Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen (%) , , ,
Bruttosoliditetsbuert och samlat bruttosoliditetskrav (som en procentandel av det totala
exponeringsmåttet)
Krav på bruttosoliditetsbuert (%)
Samlat bruttosoliditetskrav(%) , , ,
Likviditetstäckningskvot
Total högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde -genomsnitt)      
Likviditetsutflöden - totalt viktat värde      
Likviditetsinflöden - totalt viktat värde      
Totala nettolikviditetsutflöden (justerat värde)      
Likviditetstäckningskvot (%) , , ,
Stabil nettofinansieringskvot
Total tillgänglig stabil finansiering      
Totalt behov av stabil finansiering      
Stabil nettofinansieringskvot (%) , , ,
Noter
153SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Kapitalbas
MODERBOLAGET
mnkr  
Kärnprimärkapitalinstrument: Instrument och reserver
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder    
Balanserade vinstmedel    
Ackumulerat övrigt totalresultat (och andra reserver)  
Årets resultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar som
har verifierats av personer som har en oberoende ställning
)
 
Kärnprimärkapital före regulatoriska justeringar    
Kärnprimärkapital: Lagstiftningsjusteringar
Ytterligare värdejusteringar (negativt belopp) – –
Immateriella tillgångar (netto efter minskning för tillhörande skatteskulder) (negativt belopp) – –
Reserver för verkligt värde som härrör från vinster eller förluster på säkring av kassaflöden av
finansiella instrument som inte värderats till verkligt värde – –
Negativa belopp till följd av beräkning av förväntade förlustbelopp – –
Vinster eller förluster på skuldförbindelser som värderas till verkligt värde och som beror på
ändringar av institutets egen kreditvärdighet – –
Andra regulatoriska justeringar
)
Sammanlagda regulatoriska justeringar av kärnprimärkapital
– –
Kärnprimärkapital    
Övrigt primärkapital
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder    
varav klassificerade som eget kapital enligt tillämpliga redovisningsstandarder    
varav klassificerade som skulder enligt tillämpliga redovisningsstandarder
Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel . i kapitalkravsförordningen och tillhörande
överkursfonder som omfattas av utfasning från övrigt primärkapital.
Övrigt primärkapital före regulatoriska justeringar    
Övrigt primärkapital : regulatoriska justeringar
Summa regulatoriska justeringar av övrigt primärkapital
Övrigt primärkapital    
Primärkapital (primärkapital = kärnprimärkapital + övrigt primärkapital)    
Supplementärkapital
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder    
Kreditriskjusteringar
Supplementärkapital före regulatoriska justeringar    
Supplementärkapital: regulatoriska justeringar
Summa regulatoriska justeringar av supplementärkapital
Supplementärkapital    
Totalt kapital (totalt kapital = primärkapital + supplementärkapital)    
Totalt riskvägt exponeringsbelopp    
Noter
154 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
MODERBOLAGET
mnkr  
Kapitalrelationer och krav som inkluderar buertar %
Kärnprimärkapital , ,
Primärkapital , ,
Totalt kapital , ,
Institutets samlade krav på kärnprimärkapital ,
)
,
varav krav på kapitalkonserveringsbuert , ,
varav krav på kontracyklisk buert , ,
varav krav på systemriskbuert
varav krav på buert för globalt systemviktiga institut eller för andra systemviktiga institut
varav ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet ,
)
Kärnprimärkapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) som finns tillgängligt
när minimikapitalkraven har uppfyllts) ,
)
,
Kapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang
(får endast tillämpas mellan den  januari  och den  januari )
Nuvarande tak för primärkapitaltillskottsinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang
Belopp som utesluts från primärkapital på grund av tak
(överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar)
Nuvarande tak för supplementärkapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang
)
Årets resultat har reducerats med förutsebar utdelning om  mnkr. Resultatet har verifierats av Deloitte AB i enlighet med CRR artikel  pkt a.
)
Inget utfall som genererar ett avdrag avseende NPL backstop sedan ikraftträdandet.
)
Ändrade krav genom förordning (EU) / med tillämpning från Q .
forts.Kapitalbas
Noter
155SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Riskexponeringsbelopp och kapitalkrav
MODERBOLAGET
 
mnkr Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav Riskexponeringsbelopp Kapitalkrav
Kreditrisk som redovisas enligt IRK-metoden
Exponeringar mot företag      
Exponeringar mot hushåll     
varav exponeringar mot små och medelstora företag  
varav exponeringar mot bostadsrätter, villor och fritidshus    
Summa för exponeringar som redovisas enligt IRK-metoden      
Kreditrisk som redovisas enligt schablonmetoden
Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker
Exponeringar mot delstatliga eller lokala
självstyrelseorgan och myndigheter
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
Exponeringar mot internationella organisationer
Exponeringar mot institut
)
     
varav derivat enligt bilaga  till CRR      
varav repor 
varav övrigt 
Exponeringar mot hushåll      
Fallerade exponeringar
Exponeringar i form av säkerställda obligationer      
Exponeringar mot institut eller företag med kortfristig rating  
Aktieexponeringar      
Övriga poster   
Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden        
Marknadsrisk  
varav positionsrisk
varav valutarisk  
Operativ risk      
varav schablonmetoden      
Kreditvärdighetsjusteringsrisk     
Ytterligare krav enligt CRR art.       
Ytterligare krav enligt CRR art.  
Totalt riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav        
Kapitalkrav för kapitalkonserveringsbuert  
Kapitalkrav för kontracyklisk buert
Totalt kapitalkrav    
)
Riskvägt belopp för motpartsrisk enligt CRR artikel  punkt f uppgår till   mnkr ( ).
Noter
156 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
Genomsnittlig riskvikt för kreditrisk som redovisas enligt IRK-metoden
MODERBOLAGET
 
mnkr
Exponer-
ing
före
kredit-
riskskydd
Expone-
ring efter
konver-
terings-
faktor
Risk-
expo-
nerings-
belopp
Kapital-
krav
Genom-
snittlig
riskvikt,
%
Expone-
ring före
kredit-
riskskydd
Expone-
ring efter
konver-
terings-
faktor
Risk-
expo-
nerings-
belopp
Kapital-
krav
Genom-
snittlig
riskvikt,
%
Kreditrisk i utlåningsportföljen som redovisas
enligt IRK-metoden
Exponeringar mot företag        ,        ,
Exponeringar mot hushåll        ,       ,
varav villor och fritidshus       ,       ,
varav bostadsrätter       ,       ,
varav bostadsrättsföreningar      ,      ,
Summa kreditrisk enligt IRK-metoden        ,        ,
Noter
157SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
RK:9 Internt bedömt kapitalbehov
Baselregelverken sller inom ramen för Pelare 2 krav på att banker ska ha en
tillfredsställande hantering och bedömning av risker så att bankerna kan full-
göra sina förpliktelser. För att uppfylla detta krav ska bankerna ha metoder
som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upprätthålla ett kapital som
till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka de risker som de är
eller kan komma att bli exponerade för. Detta kallas för företagets interna
kapitalutvärderingsprocess, vilket är en del av SBAB:s interna kapital- och lik-
viditetsutvärderingsprocess. Likviditetsrisk ger idag inte upphov till något
faktiskt kapitalkrav för SBAB. Se not
RK
3 för mer information kring likvidi-
tetsrisk.
Den interna kapitalutvärderingsprocessen syftar till att identifiera, värdera
och hantera de risker SBAB är exponerad mot samt att konsoliderad situation
har en kapitalbas som är tillcklig för den valda riskprofilen. Kapitalutrde-
ringsprocessen revideras årsvis med syfte att fånga upp de omvärldsnd-
ringar samt ändringar i regelverk och tillsynspraxis som kontinuerligt påverkar
bankens utveckling. Storleksordningen på kapitalbasen som behövs för att
möta den sammantagna risken i verksamheten bygger i första hand på beräk-
ningen av SBAB:s ekonomiska kapital. Ekonomiskt kapital definieras som den
ngd kapital som bevs för att säkerställa solvensen över en etrsperiod.
Om ekonomiskt kapital för risker som ingår i Pelare 1 understiger kapitalkra-
ven enligt Pelare 1 för en given risktyp används dock kapitalkravet enligt
Pelare 1. Internt bemt kapitalbehov för koncernen uppgick till 17 019 mnkr
(15 206) per den 31 december 2021. Det interna kapitalkravet bedöms med
hjälp av SBAB:s interna modeller för ekonomiskt kapital och är inte helt jäm-
förbart med det kapitalkrav som FI publicerar. Enligt FI:s rapport "De svenska
bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2021" uppgår SBAB:s totala kapitalbe-
hov till 19 251 mnkr.
Slutligen beaktas risken kopplad till försämrade omvärldsförutsättningar
som belyses i samband med stresstester. Tillsammans utgör ovansende det
kapital som enligt Basel III behövs för att möta samtliga risker i verksamheten.
Ytterligare information om det interna kapitalbehovet åternns i dokumentet
Information om kapitaltäckning och riskhantering 2021” som publiceras på
sbab.se. För moderbolaget uppgick internt bemt kapitalbehov till 5794
mnkr (5553).
KONSOLIDERAD SITUATION
-- --
Internt bedömt kapitalbehov Internt bedömt kapitalbehov
mnkr Inkl. riskviktsgolv, mnkr Inkl. riskviktsgolv, % Inkl. riskviktsgolv, mnkr Inkl. riskviktsgolv, %
Pelare 
Kreditrisk & kreditvärdighetsjusteringsrisk   ,   ,
Marknadsrisk  ,  ,
Operativ risk  ,  ,
Riskviktsgolv
)
  ,   ,
Påslag företagsexponeringar
)
 ,
Summa Pelare    ,   ,
Pelare 
Kreditrisk   ,   ,
Marknadsrisk   , 
,
Operativ risk
Pensionsrisk  ,
Summa Pelare    ,  
,
Buertar
Kapitalkonserveringsbuert   ,   ,
Kontracyklisk buert  ,  ,
Summa Buertar   ,   ,
Totalt   ,  
,
Total kapitalbas    
)
Finansinspektionen (FI) beslutade den  augusti  att ändra metoden för tillämpningen av riskviktsgolvet för svenska bolån som tidigare tillämpades i Pelare  genom att ersätta det
med motsvarande krav inom ramen för artikel  i tillsynsförordningen (CRR). Det innebär att kravet ställs som ett krav i Pelare . Ändringen trädde ikraft från och med  december 
och gällde i två år. FI beslutade därefter att förlänga tillämpningen av golvet inom Pelare  till och med den  december . I september  underrättade FI EU-kommissionen och
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) om sina planer att fortsätta tillämpa riskviktsgolvet för svenska bolån ytterligare två år, med stöd av artikel  i tillsynsförordningen.
)
Påslag efter beslut av styrelse enligt CRR art. . I oktober  tog SBAB:s styrelse beslut att ta bort det självpåtagna Pelare  påslaget, som en följd av FI:s kommunicerade Pelare  påslag.
Noter
158 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIRK
IK Intäkter och kostnader
s.159–165
IK:1 Räntenetto
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut      
Utlåning till allmänheten
)
     
Räntebärande värdepapper    
Derivat –   
Summa ränteintäkter        
varav ränteintäkter för
finansiella tillgångar som inte
värderas till verkligt värde via
resultaträkningen        
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut – – – –
Inlåning från allmänheten – – – –
Emitterade värdepapper –  –  – –
Efterställda skulder  – – –
Derivat     
Övrigt
)
– –
Resolutionsavgift – – – –
Insättningsgarantiavgift –  – –
Summa räntekostnader –  –  – – 
varav räntekostnader för
nansiella skulder som inte
värderas till verkligt värde via
resultaträkningen –  –  –  – 
Räntenetto      
)
Inkluderar ränteintäkter på osäkra fordringar med  mnkr ().
)
Inom posten övrigt ingår räntekostnader för leasingskuld avseende hyreskontrakt med
 mnkr ().
IK:2 Provisioner
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Provisionsintäkter
Utlåningsprovisioner
)
   
Övriga provisioner
)
   
Summa    
Provisionskostnader
Värdepappersprovisioner  – – –
Övriga provisioner – – – –
Summa – – – –
Provisioner netto  –  
)
Utlåningsprovisioner redovisas huvudsakligen när tjänsterna utförs, det vill säga vid en viss
tidpunkt.
)
Övriga provisioner redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tjänster utförs, det vill
säga linjärt över tid.
IK:3
Nettoresultat av
finansiella transaktioner
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Vinster/förluster på ränte-
bärande finansiella
instrument
Värdeförändring i säkrade
poster i säkringsredovisning    – 
Derivatinstrument i
säkringsredovisning –    –
Övriga derivatinstrument   
Räntebärande värdepapper,
verkligt värdeoption –  – 
Räntebärande värdepapper till
verkligt värde via övrigt
totalresultat  
Räntebärande värdepapper till
upplupet anskaningsvärde
Realiserat resultat från
finansiella skulder till
upplupet anskaningsvärde – – –
Lånefordringar till upplupet
anskaningsvärde   
Valutaomräkningseekter – –
Summa – – – 
SBAB använder derivatinstrument för att hantera ränte- och valutarisker i
koncernens tillgångar och skulder. Derivaten redovisas till verkligt värde i
balansräkningen. SBAB:s principer för riskhantering och säkringsredovisning
innebär att resultatvariationer, till följd av förändrade marknadsräntor, kan
förekomma mellan perioder för enskilda poster i ovanstående uppställning.
Dessa motverkas i regel av resultatvariationer i övriga poster. Resultatvaria-
tioner som inte neutraliserats genom riskhantering och säkringsredovisning
kommenteras i förvaltningsberättelsen.
IK:4 Övriga rörelseintäkter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Administrativa tjänster åt
dotterbolag –  – 
Övriga rörelseintäkter
)
–  – –
Summa – – –  – 
)
I posten övriga rörelseintäkter ingår i huvudsak intäkter från Booli.
Noter
159SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIIK
IK:5 Personalkostnader
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Löner och arvoden  –  –
Pensionskostnader – – – –
Sociala kostnader  – – –
Övriga personalkostnader
)
– – – –
Summa  –  –
)
SBAB har erhållit  mnkr (, ) i ersättning från Försäkringskassan för sjuklönekostnader
under coronapandemin .
Löner och andra ersättningar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
VD
)
– – – –
Ledande befattningshavare som
direktrapporterar till VD – - – –
Övriga anställda  –  –
Totala löner och andra
ersättningar    
)
Se även tabellen Lön och andra ersättningar samt pension till VD och övriga ledande
befattningshavare som direktrapporterar till VD
Löner och andra ersättningar till anställda i dotterbolaget Booli Search Tech-
nologies AB och Boappa AB ingår i koncernens kostnader inom raden övriga
anställda. Styrelseledamöter inom koncernen som är anställda i moderbola-
get erhåller ersättning och pensionsförmåner med anledning av sin anställ-
ning. Inga ytterligare ersättningar eller pensionsförmåner utgår på grund av
styrelseuppdraget. Ingen ersättning har utgått till VD i dotterbolaget AB Sve-
riges Säkerställda Obligationer (publ). Antal direkt rapporterande ledande
befattningshavare till VD per årsskiftet var 10 (10).
Medelantal anställda
KONCERNEN MODERBOLAGET
   
Kvinnor    
Män    
Medelantal anställda    
Sjukfrånvaro i procent
KONCERNEN MODERBOLAGET
   
Total sjukfrånvaro , , , ,
Kvinnor , , , ,
Män , , , ,
 år eller yngre , , , ,
– år , , , ,
 år och äldre , , , ,
Andel långtidssjukfrånvaro,
d.v.s. sjukfrånvaro som pågått
mer än  dagar , , , ,
Könsfördelning bland ledande befattningshavare
KONCERNEN MODERBOLAGET
   
Styrelse
Kvinnor
Män  
Summa   
Företagsledning
Kvinnor
Män
Summa 
Koncernen inkluderar styrelseledamöter i dotterbolagen AB Sveriges Säker-
ställda Obligationer (publ),Booli Search Technologies AB samt Boappa AB.
Anställningsform
KONCERNEN MODERBOLAGET
   
Totalt antal anställda vid årets
slut, antal    
varav kvinnor, % , , , ,
varav chefer, % , , , ,
varav kvinnliga chefer, % , , , ,
varav visstidsanställda, % , , , ,
varav deltidsanställda, % , , , ,
Personalomsättning
KONCERNEN MODERBOLAGET
   
Tillsvidareanställda som
slutat under året, antal    
varav kvinnor, % , , , ,
varav  år eller yngre, % , , , ,
varav – år, % , , , ,
varav  år och äldre, % , , , ,
Lön, ersättningar och pensionskostnader för VD
Inga bil- eller naturaförmåner har utgått till VD. Bolaget betalar en premie-
bestämd pensionsförsäkring om 30 procent av VD:s pensionsgrundande lön
dock längst till och med 65 års ålder.
Löner och andra ersättningar
Naturaförmåner (ränteförmån, bilförmån och sjukvårdsförmån) till ledande
befattningshavare som direktrapporterar till VD eller styrelse har utgått med
0,1 mnkr (0,1). Lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare se
särskild tabell på sidorna 161-162.
Förändringar och omorganiseringar
Klas Danielsson, som varit VD i SBAB Bank AB (publ) (”SBAB”) sedan 2014,
mnar SBAB i november och ersätts av Mikael Inglander som tillförordnad
VD.
Noter
160 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIIK
Lön och andra ersättningar samt pension till VD och övriga ledande befattningshavare som direktrapporterar till VD
MODERBOLAGET

mnkr Period
Lön och andra
ersättningar
Pensions-
kostnad
Avgångs-
vederlag
)
Klas Danielsson, VD
)
- , , ,
Mikael Inglander, Chef Företag & Brf och tf VD
)
- , ,
Mikael Inglander, CFO och Chef Företag & Brf
)
- , ,
Carl Olsson, tf CFO
)
- ,
Sara Davidgård, CRO
)
- , ,
Johan Prom,Chef Aärsområde Privat - ,
Carina Eriksson, CHRO - , ,
Malou Sjörin, Chef Hållbarhet, Marknad & Kommunikation - , ,
Fredrik Stenbeck, CRO - , , ,
Andras Valko Chef Data Science - , ,
Kristina Frid, Chef Kundservice - , ,
Robin Silfverhielm CXO och CIO - , ,
Sofia Blomgren, Chef Compliance - , ,
Sari Zander, Chef Internrevision - , ,
Totala ersättningar till ledamöter i koncernledningen  , , ,
)
Klas Danielsson avgick som VD -- och ersattes av Mikael Inglander som tf VD. En del av pensionskostnaden för Mikael Inglander tillhör perioden -.
)
I samband med Klas Danielssons avgång som VD har lön inkl semlön , mnkr och pensionskostnad , mnkr under uppsägningstiden om sex månader kostnadsförts samt ett
avgångsvederlag motsvarande  månadslöner om , mnkr kostnadsförts under november månad. Beloppen utbetalas löpande månadsvis under tvåårsperioden och avräknas vid ny
anställning eller inkomst från annan verksamhet under avtalsperioden.
)
I samband med att Fredrik Stenbeck avgick som CRO har lön om , mnkr under sex månaders uppsägningstid samt avgångsvederlag utfästs om , mnkr som utbetalas löpande under 
mån där första utbetalningen gjordes i sep , avångsvederlaget har avräknats med , mnkr för inkomst från annan tjänst.
)
Sara Davidgård har under perioden - haft rollen som Chef Aärsspecialister och Carl Olsson har under perioden - haft rollen som Chef
Aärsspecialister. De perioder under året där det inte varit ordinarie Chef Aärsspecialister har SBAB haft en inhyrd konsult som interimslösning.
MODERBOLAGET

mnkr Period
Lön och andra
ersättningar
Pensions-
kostnad
Avgångs-
vederlag
Klas Danielsson, VD - , ,
Sara Davidgård, Chef Aärsspecialister - , ,
Mikael Inglander, CFO och Chef Företag & Brf - , ,
Carina Eriksson, CHRO - , ,
Klas Ljungkvist, CIO - , ,
Malou Sjörin, Chef Hållbarhet, Marknad & Kommunikation - , ,
Fredrik Stenbeck, CRO - , ,
Andras Valko Chef Data Science - , ,
Kristina Frid, Chef Kundservice - , ,
Robin Silfverhielm CXO och CIO - , ,
Sofia Blomgren, Chef Compliance - , ,
Sari Zander, Chef Internrevision - , ,
Totala ersättningar till ledamöter i koncernledningen  , ,
Styrelsen beslutar årligen om SBAB:s ersättningspolicy och identifiering av
anställda med riskprofil, i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och
fondbolag (FFFS 2011:1). Riskanalys för SBAB:s ersättningssystem och ersätt-
ningspolicy finns publicerad på sbab.se. Ersättningskommitténs samman-
sättning och uppgift finns beskrivna i bolagsstyrningsrapporten på sidorna
91-93.
Identifieringen av anställda med riskprofil utgår ifrån EBA:s tekniska
standarder. Lön och andra ersättningar till anställda vars arbetsuppgifter har
en väsentlig inverkan på SBAB:s riskprofil, 71 personer (68) exklusive ledande
befattningshavare som direktrapporterar till VD, uppgick till 55,0 mnkr (54,8).
Noter
161SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIIK
Ersättning till styrelse
MODERBOLAGET

tkr Period Styrelse Kreditutskott
Risk- och
kapital-
kommitté
Revisions- och
compliance-
kommitté
Ersättnings-
kommitté
Jan Sinclair, Styrelseordförande
)
-    
Leif Pagrotsky, Ledamot -  
Johan Prom, Ledamot
)
-   
Jane Lundgren-Ericsson, Ledamot
)
-    
Lars Börjesson, Ledamot -   
Inga-Lill Carlberg, Ledamot -   
Synnöve Trygg, Ledamot
)
-   
Daniel Kristiansson, Ledamot
)
-
Anders Heder, Arbetstagarrepresentant
)
-
Karin Neville, Arbetstagarrepresentant
)
-
Margareta Naumberg, Arbetstagarrepresentant
)
-
Totalt Arvode & Ersättning       
MODERBOLAGET

tkr Period Styrelse Kreditutskott
Risk- och
kapital-
kommitté
Revisions- och
compliance-
kommitté
Ersättnings-
kommitté
Jan Sinclair, Styrelseordförande
)
-    
Leif Pagrotsky, Ledamot -  
Johan Prom, Ledamot
)
-  
Jane Lundgren-Ericsson, Ledamot
)
-    
Lars Börjesson, Ledamot -   
Inga-Lill Carlberg, Ledamot -   
Synnöve Trygg, Ledamot
)
-   
Daniel Kristiansson, Ledamot
)
-
Anders Heder, Arbetstagarrepresentant
)
-
Margareta Naumberg, Arbetstagarrepresentant
)
-
Totalt Arvode & Ersättning       
)
Jan Sinclair erhåller även styrelsearvode från SCBC om  tkr ()
)
Jane Lundgren-Ericsson erhåller även styrelsearvode från SCBC om  tkr ()
)
Synnöve Trygg erhåller även styrelsearvode från SCBC om  tkr ().
)
Det utgår inget arvode till ledamöter som är anställda på Regeringskansliet och arbetstagarrepresentanter. Det utgår inget arvode till styrelseledamöter i SBABs dotterbolag Booli och Boappa.
)
I samband med att Johan Prom anställdes som Chef Aärsområde Privat i SBAB så avgick han som ledamot i SBAB styrelse.
Pensioner
Anställda i SBAB från den 1 februari 2013 omfattas av BTP1, som är en avgifts-
bestämd kollektiv pensionsplan. Utöver avsättning till ålderspension omfat-
tar pensionsplanen sjuk- och efterlevandepension. Inom BTP1 placerar den
anställde i hög grad sin premie själv.
Anställda i SBAB före den 1 februari 2013 omfattas av BTP2, en förmånsbe-
stämd pensionsplan. BTP2 innebär att den anställde garanteras en livslång
pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen. Pensionsplanen
omfattar ålders pension, sjukpension, efterlevandepension, kompletterings-
pension (BTPK) och i förkommande fall familjepension. Ersättningsnivåerna
är olika för löner inom olika inkomstbasbelopp. För löner över 30 inkomstbas-
belopp utgår ingen pension enligt BTP2. För anställda som tjänar över tio
inkomstbasbelopp, så kallade tiotaggare, ges  jlighet att välja en alternativ
placering för viss del av premien.
BTP2 är en kollektiv förmånsbestämd arbetsgivarplan som tryggas genom
försäkring hos försäkringsbolaget SPP och omfattar flera arbetsgivare. För
BTP2 är det SPP som ansvarar för placeringarna av pensionskapitalet. Inves-
teringsstrategins mål är en god och jämn avkastning samtidigt som spararnas
garanterade ränta säkerställs.
SBAB:s kostnad för de förmånsbestämda pensionerna uppgick till 13 mnkr
(12,9) exklusive löneskatt. SBAB:s kostnad för de avgiftsbestämda pensio-
nerna uppgick till 42,3 mnkr (36,8) exklusive löneskatt. Under 2022 bedöms
pensions avgifterna till de förmånsbestämda planerna bli 12,1 mnkr. Ytterli-
gare information ges i not
S
6 .
Noter
162 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIIK
Stämmans beslutade riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor
till ledande befattningshavare
Årsstämmans principer för ersättning och andra anställningsvillkor för led-
ningen som beslutades av stämman 2021 innebär att SBAB ska sträva efter
att ersättning och anställningsvillkor ska vara rimliga och väl avvägda. I fråga
om ersättning och andra anställningsvillkor ska SBAB fortsätta att tillämpa de
principer som beslutats i av regeringen fastställda ”Statens ägarpolicy och
riktlinjer för bolag med statligt ägande 2021” och då särskilt i Principerna för
ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag
med statligt ägande.
Ersättning till ledande befattningshavare ska vara konkurrenskraftig, tak-
bestämd och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur.
Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag
utan präglas av mått fullhet. Detta ska vara vägledande också för den totala
ersättningen till övriga anställda. Ledande befattningshavare har inte rätt till
rörlig ersättning. Några rändringar i dessa riktlinjer har inte skett efter
stämmans beslut under 2021. Riktlinjerna finns publicerade i sin helhet på
sbab.se.
Övriga villkor för VD och ledande befattningshavare
Beträande pensionsvillkor, uppsägningstid och avgångsvederlag för ledande
befattningshavare följer SBAB de principer som redovisas i "Statens ägarpo-
licy och riktlinjer för bolag med statligt ägande 2021".
Bolaget betalar en premiebestämd pensionsförsäkring motsvarande 30
procent av VD:s pensionsgrundande lön dock längst till och med 65 års ålder.
För övriga chefer som direktrapporterar till VD betalar bolaget en avgifts-
bestämd pensionspremie motsvarande 30 procent av pensionsgrundande lön.
gra andra pensionsavtal, som avviker från generella regler i kollektivav-
tal på bankområdet finns inte.
Avtal om avgångsvederlag
För VD och SBAB gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid
uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex måna-
der. Avgångsvederlag får lämnas med högst tolv månadslöner. I anställnings-
avtal som ingicks senast den 31 december 2016 får avgångsvederlag lämnas
med högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månadsvis
och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för pensionsförmå-
ner eller övriga förmåner. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget
avgångsvederlag lämnas. Avgångsvederlag betalas som längst ut intill avtalad
pensionsålder och aldrig längre än till 65 års ålder. Vid ny anställning, annat
tillkommande avlönat uppdrag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska
ersättningen från det uppsägande bolaget reduceras med ett belopp som
motsvarar den nya inkomsten motsvarande den period som uppsägningslön
och avgångsvederlag avser.
För övriga personer i företagsledningen finns avtalat om avgångsvederlag vid
uppsägning från bolagets sida, förutom lön och pension under uppsägningsti-
den, att utbetala ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Vid ny
anställning eller inkomst från annan verksamhet under tolvmånaders perioden
avräknas ersättningen.
Lån till ledande befattningshavare
n till ledande befattningshavare presenteras i not
A
2.
Incitamentsprogram
SBAB har inget incitamentsprogram.
IK:6 Övriga kostnader
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
IT-kostnader – –  –
Hyror
)
– –  
Övriga lokalkostnader – – – –
Övriga administrations kostnader – – – –
Marknadsföring – – – –
Övriga rörelsekostnader – – – –
Summa –  – –
)
Standarden IFRS  tillämpas från  januari .
Utgifter för utveckling uppgår till 356 mnkr (280) varav 118 mnkr (112) avser
internt upparbetade immateriella tillgångar i koncernen. Merparten av utveck-
lingen bedrivs i projektform och inkluderar hela projektens budgetar med
utgifter såsom planering, analys, kravställning, programmering, implemente-
ring, kvalitetstestning m.m.
Arvoden och kostnadsersättning till valda revisorer
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Revisionsuppdraget , , –, ,
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget –, –, –, –,
Summa –, –, –, –,
På årsstämman den 28 april 2021 utsågs Deloitte till revisor för SBAB. Med
revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisning, bokföringen samt
granskning av styrelsens och VD:s förvaltning. I revisionsuppdraget ingår även
annat biträde som föranleds av sådan granskning.
Med revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avses granskning av
delårsrapporter/bokslutskommuniké och sådana arbetsuppgifter som endast
kan göras av påskrivande revisor till exempel olika typer av intyg.
Noter
163SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIIK
IK:7 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Materiella anläggnings tillgångar
Avskrivningar datainventarier – – – –
Avskrivningar leasingkontrakt – –
Avskrivningar övriga inventarier – – – –
Nedskrivning övriga inventarier – –
Utrangeringar/försäljning – –
Immateriella anläggnings tillgångar
Avskrivningar förvärvad programvara – – – –
Avskrivningar internt utvecklad del av programvara – –
Avskrivningar varumärken –
Avskrivningar konkurrensklausul –
Nedskrivningar förvärvad programvara – –
Nedskrivningar internt utvecklad del av programvara –
Nedskrivningar Goodwill –
Summa – - – 
I slutet av året gjordes en sedvanlig översyn av samtliga materiella och immateriella tillgångar och därmed identifierades ett nedskrivningsbehov vilket har belas-
tat kostnaderna för 2021.
IK:8 Kreditförluster, netto
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Utlåning till allmänheten
Konstaterade kreditförluster – – – –
Återvinning av tidigare konstaterade kreditförluster
Årets förändring av reserv – kreditsteg  – – –
Årets förändring av reserv – kreditsteg  
Årets förändring av reserv – kreditsteg  – –
Garantier
)
– – –
Periodens kreditförluster, netto för utlåning till allmänheten – – –
Lånelöften
)
Årets förändring av reserv – kreditsteg  – – – –
Årets förändring av reserv – kreditsteg   –  –
Årets förändring av reserv – kreditsteg 
Periodens kreditförluster, netto för lånelöften – –
Övriga finansiella instrument
Årets förändring av reserv – kreditsteg 
Periodens kreditförluster, netto för övriga finansiella instrument
Summa  – –
)
Posten inkluderar garantier på lånelöften.
)
Kreditreserver för lånelöften ingår i posten “Avsättningar” i balansräkningen.
Noter
164 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIIK
IK:9 Rörelsesegment
relsesegmenten redovisas i enlighet med IFRS 8 Rörelsesegment, vilket
innebär att segmentinformationen presenteras på motsvarande sätt som till-
mpas internt i uppföljnings- och styrningssyfte. Koncernen har identifierat
koncernens VD som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna
rapporteringen som används av VD för att följa upp verksamheten och fatta
beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presente-
ras.Inom Privat ingår utlåning till villor, fritidshus och bostads rättslägenheter
samt inlåning till privatpersoner. Inom Företag & Brf ingår huvud sakligen ut-
ning till flerbostadhus samt även kommersiella fastigheter. Kostnaderna för-
delas ut till aärs områden med hjälp av fördelningsnycklar.
I maj 2021 förvärvade SBAB bolaget Boappa. Alla kostnader och intäkter
allokeras i sin helhet till segmenten Privat respektive Företag & BRF. I förhål-
lande till den legala resultaträkningen har –23 mnkr (–17) flyttats mellan
raderna Övriga personalkostnader och Övriga kostnader. Kostnaden avser
administrativa konsulter som i den interna uppföljningen är att betrakta som
Övriga personal kostnader.
Avkastning på eget kapital beräknas som rörelseresultat efter skatt i förhål-
lande till genomsnittligt eget kapital, justerat för primärkapitallån och värde-
förändringar på finansiella tillgångar som redovisas över eget kapital.
Koncernen har ingen enskild kund som sr för mer än tio procent av
intäkterna.
Resultaträkning per segment
KONCERNEN
 
Operativ verksamhets-
uppföljning
Avstämning mot legal
resultaträkning
Operativ verksam hets-
uppföljning
Avstämning mot legal
resultaträkning
mnkr Privat
Företag
& Brf Summa
Adminis-
trativa
konsulter
IFRS 
Leasing
1)
Legalt
resultat Privat
Företag
& Brf Summa
Adminis-
trativa
konsulter
IFRS 
Leasing
1)
Legalt
resultat
Räntenetto              
Provisionsintäkter        
Provisionskostnader – – – – – – – –
Nettoresultat av finansiella transaktioner – – – – – – –
Övriga rörelseintäkter      
Summa rörelseintäkter              
Löner och ersättning – –    –  –
Övriga personalkostnader – –     – –  –
Övriga kostnader   – –  – – – – –  
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggnings tillgångar  – – – – – – – – –
Kreditförluster, netto    – – – –
Rörelseresultat              
Skatt   – – – – – –
Resultat efter schablonskatt              
Avkastning på eget kapital, % , , , , , , , ,
1)
Avskrivning av nyttjanderätter för kontorslokaler
Noter
165SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIIK
SK:1 Skatt
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Aktuell skatt – –  –
Uppskjuten skatt på förändring
av temporära skillnader – –
Summa – – – –
Den eektiva skatten skiljer sig
från den nominella skattesatsen i
Sverige enligt nedan
Resultat före skatt       
Nominell skattesats i Sverige
,% (, %) – – – –
Omräkning av uppskjuten skatt
avseende ändrad skattesats
Skatt avseende ej skattepliktiga
intäkter och ej avdragsgilla
kostnader – – – –
Skatt avseende tidigare år och
övrigt
Summa skatt – –  –
Eektiv skattesats, % , , , ,
SK:2 Uppskjutna skatter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Uppskjuten skattefordran
(+)/skatteskuld (–) avseende
temporära skillnader i
Lager av finansiella instrument  – – –
Säkringsinstrument – – – –
Immateriella
anläggningstillgångar – 
Pensionsavsättning  
Underskottsavdrag
Övrigt
Summa – – - –
Förändring av uppskjutna skatter
Förvärvad uppskjuten skatt –
Uppskjuten skatt
i resultaträkningen – –
Uppskjuten skatt hänförlig till
poster som redovisats mot övrigt
totalresultat  – 
Summa  – 
Uppskjuten skatt fördelad efter
förväntad förfallotidpunkt,
bokfört värde
Längre än  år – – – –
Summa – – – –
T:1
Belåningsbara statsskulds-
förbindelser m.m.
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Svenska staten        
Utländska stater    
Summa        
T:2 Utlåning till kreditinstitut
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Utlåning i svenska kronor      
Utlåning i utländsk valuta    
Summa      
varav repor    
Av moderbolagets utlåning till kreditinstitut avser 107,718 mnkr (109 515) for-
dran på det helägda dotterbolaget AB Sveriges Säkerställda Obligationer
(publ). Dessa fordringar är efterställda, vilket innebär att betalning erhålls
först efter det att övriga borgerer i dotterbolaget fått betalt.
Av den totala fordran utgör 11 000 mnkr (6 000) ett koncerninternt skuld-
instrument (s.k. senior non-preferred notes) som förvärvats av moderbolaget
SBAB Bank AB (publ) från dotterbolaget SCBC i syfte att uppfylla det av Riks-
gälden kommunicerade individuella minimikravet på nedskrivningsbara skul-
der (MREL) i SCBC.
SK Skatt
s.166
T Tillgångar
s.166–175
Noter
166 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FISK T
T:3 Utlåning till allmänheten
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Ingående balans        
Årets nyutlåning        
Överfört till/från koncernbolag –   
Amortering  –  –  –
Lösen –  –  –   
Konstaterad förlust –13 –9 –10 –7
Förändring reservering för
förväntade kreditförluster
)
 – –
Utgående balans        
)
För ytterligare information, se not
IK
.
Fördelning Utlåning inklusive reserveringar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Utlåning Bolån        
Utlåning Företag & Brf        
Utlåning Privatlån        
Summa        
Utlåning till allmänheten per kreditsteg
– jämförelse med ingående balans
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Kreditsteg 
Utlåning brutto        
Reserv – – – –
Summa        
Kreditsteg 
Utlåning brutto        
Reserv – – – –
Summa        
Kreditsteg 
Utlåning brutto    
Reserv – – – –
Summa     
Total, utlåning
brutto        
Total, reserv  – – –
Summa        
För ytterligare information om förändringar avseende utlåning brutto och för-
lustreserveringar för respektive kreditsteg och segment se not
RK
.
T:4
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Innehav fördelat efter emittent m.m.
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Noterade värdepapper
Emitterade av oentliga organ
Mellanstatliga emittenter        
Övriga oentliga emittenter        
Emitterade av andra låntagare
Svenska bostadsinstitut        
Övriga utländska emittenter        
Övriga utländska emittenter
(med statsgaranti)        
Summa noterade värdepapper        
Räntebärande värdepapper som SBAB köper med återförsäljningsskyldighet
till ett på förhand bestämt pris redovisas inte i balansräkningen, medan erlagd
köpe skilling redovisas i balansräkningen under posten utlåning till kredit-
institut. Värdepappren betraktas som erhållna säkerheter och kan pantsättas
eller säljas av SBAB. För det fall som motparten inte skulle kunna fullfölja sin
återköpsskyldighet har SBAB rätt att behålla värdepappret.Det verkliga vär-
det av erhållna säkerheter uppgick i koncernen till 3 mnkr (8) , varav – (–) har
pantsatts eller sålts vidare. Det verkliga värdet av erhållna säkerheter i moder-
bolaget uppgick till 14 906 mnkr (10 555) ,varav 14 906 (10 555) har pantsatts
eller sålts vidare.
Noter
167SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIT
T:5 Derivat och säkringsredovisning
KONCERNEN
 
mnkr
Tillgångar till
verkligt värde
Skulder till
verkligt värde
Nominellt
belopp
Årets värdeför-
ändring i inef-
fektivitet
Tillgångar till
verkligt värde
Skulder till
verkligt värde
Nominellt
belopp
Årets värdeför-
ändring i inef-
fektivitet
Derivat i verkligt värdesäkringar
Ränterelaterade               
Valutarelaterade –   –
Summa               
Derivat i kassaflödessäkringar
Ränterelaterade      –      
Valutarelaterade             –
Summa      –        
Övriga derivat
Ränterelaterade        
Valutarelaterade     
Summa        
Valutaränteswappar är definierade som valutarelaterade.
Derivatinstrument fördelade efter återstående löptid, bokfört värde
KONCERNEN
 
mnkr Verkligt värde Nominellt belopp Verkligt värde Nominellt belopp
Högst  månader      
– månader        
– år        
Längre än  år        
Summa        
Säkrade poster i verkligt värdesäkringar:
KONCERNEN

mnkr
Redovisat
värde
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
verkligt värdesäkringar
Upplupen värde-
justering från verkligt
värdesäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar
Återstående upplu-
pen värdejustering på
avbrutna säkringar
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m   – 
Utlåning till allmänheten  
Värdeförändring på räntesäkrade poster i
portföljsäkringar –  –
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper   – –
Summa tillgångar   –  –
Skulder
Emitterade värdepapper m. m.     –
Efterställda skulder
Summa skulder   –  –
Netto tillgångar - skulder –    –
Säkringsinstrument – 
Ineektivitet –
Noter
168 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIT
KONCERNEN

mnkr
Redovisat
värde
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
verkligt värdesäkringar
Upplupen värde-
justering från verkligt
värdesäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar
Återstående upplu-
pen värdejustering på
avbrutna säkringar
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m   
Utlåning till allmänheten  
Värdeförändring på räntesäkrade poster i
portföljsäkringar    –
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper    
Summa tillgångar     –
Skulder
Emitterade värdepapper m. m.      
Efterställda skulder –
Summa skulder      
Netto tillgångar - skulder –   –  –
Säkringsinstrument 
Ineektivitet –
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
KONCERNEN

mnkr
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
kassaflödessäkringar
Upplupen värdedjustering
från kassaflödessäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar omklas-
sificerat till Nettoresultat av
finansiella transaktioner
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
Säkrade poster/Hypotetiska derivat   – 
Summa   – 
Säkringsinstrument – 
Ineektivitet
Säkringsreserv –   
KONCERNEN

mnkr
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
kassaflödessäkringar
Upplupen värdedjustering
från kassaflödessäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar omklas-
sificerat till Nettoresultat av
finansiella transaktioner
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
Säkrade poster/Hypotetiska derivat  – 
Summa  – 
Säkringsinstrument 
Ineektivitet
Säkringsreserv  
Noter
169SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIT
Säkringsineektivitet redovisad i resultaträkningen:
KONCERNEN
 
mnkr Säkringsvinster och förluster Säkringsvinster och förluster
Verkligt värdesäkring – –
Kassaflödessäkring
Summa – –
MODERBOLAGET
 
mnkr
Tillgångar till
verkligt värde
Skulder till
verkligt värde
Nominellt
belopp
Årets värdeför-
ändring i inef-
fektivitet
Tillgångar till
verkligt värde
Skulder till
verkligt värde
Nominellt
belopp
Årets värdeför-
ändring i inef-
fektivitet
Derivat i verkligt värdesäkringar
Ränterelaterade          –
Valutarelaterade
Summa          –
Derivat i kassaflödessäkringar
Ränterelaterade    –    –
Valutarelaterade         
Summa     –     –
Övriga derivat
Ränterelaterade            
Valutarelaterade            
Summa            
Valutaränteswappar är definierade som valutarelaterade.
Derivatinstrument fördelade efter återstående löptid, bokfört värde
MODERBOLAGET
 
mnkr Verkligt värde Nominellt belopp Verkligt värde Nominellt belopp
Högst  månader      
– månader      
– år –   –  
Längre än  år    –  
Summa      
Noter
170 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIT
Säkrade poster i verkligt värdesäkringar:
MODERBOLAGET

mnkr Redovisat värde
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
verkligt värdesäkringar
Upplupen värde-
justering från verkligt
värdesäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar
Återstående upplu-
pen värdejustering på
avbrutna säkringar
Tillgångar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m.m   – 
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper   – –
Summa tillgångar   – –
Skulder
Emitterade värdepapper m. m.   – 
Efterställda skulder
Summa skulder   – –
Netto tillgångar - skulder   –
Säkringsinstrument 
Ineektivitet
MODERBOLAGET

mnkr Redovisat värde
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
verkligt värdesäkringar
Upplupen värde-
justering från verkligt
värdesäkringar
Resultat från
avbrutna säkringar
Återstående upplu-
pen värdejustering på
avbrutna säkringar
Tillgångar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m.m   
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper    
Summa tillgångar    
Skulder
Emitterade värdepapper m. m.   – 
Efterställda skulder –
Summa skulder   – 
Netto tillgångar - skulder    
Säkringsinstrument –
Ineektivitet –
Noter
171SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIT
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
MODERBOLAGET

mnkr
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
kassaflödessäkringar
Upplupen värdedjustering
från kassaflödessäkringar
Resultat från avbrutna säk-
ringar omklassificerat till
Nettoresultat av finansiella
transaktioner
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
Säkrade poster/Hypotetiska derivat  –
Summa  –
Säkringsinstrument –
Ineektivitet
Säkringsreserv – 
MODERBOLAGET

mnkr
Periodens omvärdering
av säkrade poster i
kassaflödessäkringar
Upplupen värdedjustering
från kassaflödessäkringar
Resultat från avbrutna säk-
ringar omklassificerat till
Nettoresultat av finansiella
transaktioner
Återstående upplupen
värdejustering på
avbrutna säkringar
Säkrade poster i kassaflödessäkringar:
Säkrade poster/Hypotetiska derivat –
Summa 
Säkringsinstrument –
Ineektivitet
Säkringsreserv – 
Säkringsineektivitet redovisad i resultaträkningen:
MODERBOLAGET
 
mnkr
Säkringsvinster och förluster redovi-
sade som Nettoresultat av finansiella
transaktioner
Säkringsvinster och förluster redovi-
sade som Nettoresultat av finansiella
transaktioner
Verkligt värdesäkring –
Kassaflödessäkring
Summa –
För beskrivning av redovisningsprinciper för säkringsredovisning se not
A
1. För beskrivning av koncernens likviditets- och marknadsrisk se not
RK
3 och
RK
4.
Noter
172 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIT
T:6 Aktier och andelar i koncernföretag
MODERBOLAGET

mnkr
Organisations-
nummer
Anska-
ningsvärde
Antal
aktier
Kapital-
andel %
Bokfört
värde
Svenska kreditinstitut
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), Solna -       
Övriga företag
Booli SearchTechnologies AB, Stockholm -     
Boappa AB , Stockholm
)
-      
1)
Under året har moderbolaget lämnat aktieägartillskott om 15 mnkr till Boappa. Det har även gjorts en nedskrivning om 30 mnkr på bokfört värde av aktierna i Boappa.

mnkr
Organisations-
nummer
Anska -
ningsvärde
Antal
aktier
Kapital-
andel %
Bokfört
värde
Svenska kreditinstitut
AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), Solna -       
Övriga företag
Booli SearchTechnologies AB, Stockholm -     
T:7 Immateriella anläggningstillgångar
KONCERNEN
 
mnkr Goodwill
Varu-
märke
Program-
vara
Konkurrens-
klausul Totalt Goodwill
Varu-
märke
Program-
vara
Konkurrens-
klausul Totalt
Anskaningsvärde vid årets början      
Förvärv under året      
Anskaningsvärde vid årets slut       
Avskrivningar vid årets början –  – – – –
Årets avskrivningar enligt plan – –  – 
Avskrivning förvärv under året – –
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut – – – – –  –
Nedskrivningar vid årets början – – – –
Årets nedskrivningar    
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut – – – – –
Netto bokfört värde     
Noter
173SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIT
MODERBOLAGET
 
mnkr Goodwill Varumärke Programvara Totalt Goodwill Varumärke Programvara Totalt
Anskaningsvärde vid årets början    
Förvärv under året  
Anskaningsvärde vid årets slut    
Avskrivningar vid årets början   – –
Årets avskrivningar enligt plan    
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut – –  
Nedskrivningar vid årets början – –
Årets nedskrivningar  
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut – – – –
Netto bokfört värde    
I slutet av året gjordes en sedvanlig översyn av samtliga immateriella tillgångar
och därmed identifierades ett nedskrivningsbehov vilket har belastat kostna-
derna för 2021. I maj 2021 förvärvade SBAB dotterbolaget Boappa AB. Good-
will, varumärke och del av programvara härrör från förvärvet av dotterbolaget
Booli Search Technologies AB samt Boappa AB. Konkurrensklausul härrör från
Boappa AB. Övrig programvara avser internt upp arbetade immateriella till-
gångar som redovisas i koncernen. Immateriella tillgångar prövas för nedskriv-
ning årligen. Vid nedskrivningsprövningen beräknas nyttjandevärdet genom
diskontering av estimerade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor
som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika
tillgången.
Årets nedskrivningsprövning av goodwill bygger på förväntade framtida
synergier i form av ökade utlåningsvolymer och kostnadsbesparingar samt att
diskonteringsräntan uppgår till 12 procent (12) efter skatt, motsvarande ränta
före skatt var 14 procent (14). Estimerade framtida kassaflöden bygger de för-
sta fem åren på prognoser om ökade volymer och minskade kostnader, efter
det antas ingen tillväxt ivolym eller kostnadsbesparingar.
T:8 Materiella anläggningstillgångar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr -- -- -- --
Inventarier Leasing Total Inventarier Leasing Total Inventarier Total Inventarier Total
Anskaningsvärde vid årets början          
Förvärv under året         
Avyttringar under året – - – –
Anskaningsvärde vid årets slut          
Avskrivningar vid årets början – –  – – – – – – –
Årets avskrivningar enligt plan – –  – – – – – – –
Avyttringar under året  
Ackumulerade avskrivningar
enligt plan – –  – –  – – – –
Nedskrivningar vid årets början – – – –
Årets nedskrivningar – – – –
Ackumulerade nedskrivningar
vid årets slut – – – – – –
Netto bokfört värde          
Noter
174 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIT
T:9 Övriga tillgångar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Skattefordringar 
Räntefordringar   
Erhållet koncernbidrag 
Övrigt    
Summa    
Övriga tillgångar fördelade efter
återstående löptid, bokförtvärde
Högst  år    
Summa    
T:10
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Förutbetalda kostnader    
Upplupna ränteintäkter    
Upplupna garantier
Övriga upplupna intäkter   
Summa    
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter fördelade
efter återstående löptid,
bokfört värde
Högst  år    
Längre än  år
Summa    
S Skulder
s.175–178
S:1 Skulder till kreditinstitut
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Skulder i svenska kronor        
Skulder i utländsk valuta        
Summa        
varav repor 
S:2 Inlåning från allmänheten
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Privatpersoner        
Bostadsrättsföreningar        
Företag        
Summa        
S:3 Emitterade värdepapper m. m.
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Certifikat
Certifikat i svenska kronor
– till upplupet anskaningsvärde    
Certifikat i utländsk valuta
– till upplupet anskaningsvärde        
Summa        
Obligationslån
Obligationslån i svenska kronor
– till upplupet anskaningsvärde        
– i verkligt värdesäkring        
Obligationslån i utländsk valuta
– till upplupet anskaningsvärde        
– i verkligt värdesäkring        
Summa        
Summa emitterade
värdepapper m.m.        
– varav säkerställda obligationer    
varav underordnade icke
säkerställda obligationer
(senior non-preferred)        
varav övriga icke säkerställda
obligationer och certifikat        
Noter
175SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIT S
S:5
Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Upplupna räntekostnader      
Övriga upplupna kostnader    
Summa      
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter fördelade
efter återstående löptid, bokfört
värde
Högst  år      
Summa      
S:6 Avsättningar
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Avsättningar för pensioner  
Avsättning för särskild
löneskatt på pensioner  
Reserv för förväntade
kreditförluster, lånelöften    
Summa    
Avsättningar för pensioner exklusive särskild löneskatt
Sammanställning av förmånsbestämd pensionsplan
KONCERNEN
mnkr  
Förpliktelsens nuvärde, utgående balans  
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde  
Summa  
Avstämning av förändringen av förpliktelsens nuvärde
KONCERNEN
mnkr  
Förpliktelsens nuvärde, ingående balans  
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år  
Räntekostnader 
Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella
antaganden  
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster –
Pensionsutbetalningar från planen – –
Vinst/förlust beroende på demografiska antaganden
Förpliktelsens nuvärde, utgående balans  
Den vägda genomsnittliga löptiden för den förmånsbestämda förpliktelsen är
20,01 år (20,98).
Delar av SBAB:s långfristiga upplåningsprogram innehåller en jlighet för
obligationsinnehavare att påkalla förtida inlösen av innehavarens obligationer
om svenska staten upphör att äga majoriteten av aktierna i SBAB och svenska
staten innan en sådan ägarförändring inte vidtagit åtgärder för att garan-
tera SBAB:s förpliktelser under obligationslånen eller obligationsinnehavarna
accepterat det på sådant sätt som föreskrivs i aktuella villkor. Total upplåning
r denna möjlighet gjorts applicerbar uppgick per 31 december 2021 till 9,9
mdkr (18,7). Förlagslån, primärkapitaltillskott och underordnade icke säker-
ställda obligationer (senior non-preferred) utgivna under långfristiga upplå-
ningsprogram omfattas inte av denna möjlighet.
S:4 Övriga skulder
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Leverantörsskulder    
Personalens källskatt    
Skulder till allmänheten    
Leasingskuld  
Övrigt    
Summa    
Övriga skulder fördelade efter
återstående löptid, bokförtvärde
Inom  år    
– år  
Summa    
KONCERNEN
mnkr  
Återstående löptid leasingskuld
Leasingskuld  
Summa 
Leasingskuld fördelad efter återstående löptid
Inom  år  
1–5 år 176 42
– år
Summa  
Noter
176 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIS
Känslighetsanalys av diskonteringsränta
KONCERNEN
mnkr 
Antagande, % ,
Förpliktelsens nuvärde 
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period
Räntekostnad 
Antagande, % ,
Förpliktelsens nuvärde 
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period 
Räntekostnad
Känslighetsanalys inflation
KONCERNEN
mnkr 
Antagande, % ,
Förpliktelsens nuvärde 
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period 
Räntekostnad 
Antagande, % ,
Förpliktelsens nuvärde 
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period
Räntekostnad
Ovanstående känslighetsanalys baseras på en förändring i ett antagande
medan alla andra antaganden hålls konstanta. Vid beräkning av känsligheten
i den förmånsbestämda förpliktelsen används samma metod som vid beräk-
ning av den redovisade pensionsavsättningen.
För ytterligare information angående pensioner, se not
A
1 och not
IK
5.
Avstämning av förändringen av förvaltningstillgångarna
KONCERNEN
mnkr  
Ingående balans  
Ränteintäkter
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp
som ingår i räntekostnader/ränteintäkter
Premiebetalningar från arbetsgivaren  
Pensionsutbetalningar från planen – –
Utgående balans  
Förvaltningstillgångarnas fördelning
KONCERNEN
%  
Svenska aktier
Utländska aktier  
Statsobligationer  
Bostadsobligationer
Företagsobligationer  
Fastigheter  
Övrigt  
Summa  
Den förmånsbestämda pensionsplanen tryggas i försäkring hos SPP Pension
och Försäkring AB. Genom placeringar i aktier, räntebärande instrument och
fastigheter kommer försäkringskapitalet följa utvecklingen på de finansiella
marknaderna. Målet med förvaltningen är en god och jämn avkastning samti-
digt som garanterad värdetillväxt säkerställs.
Finansiella och demografiska antaganden
KONCERNEN
%  
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta , ,
Årlig löneökning , ,
Årlig inflation , ,
Årlig ökning av inkomstbasbelopp , ,
Årlig ökning av utbetald pension , ,
Demografiska antaganden
Personalomsättning , ,
Dödlighetstabell DUS DUS
Noter
177SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIS
Förlagslånen är efterställda moderbolagets övriga skulder, vilket innebär att
de medför rätt till betalning först efter det att övriga icke efterställda ford-
ringsägare erhållit betalning. Förlagslånen utgörs av emitterade s.k. kapitalin-
strument vilka endera utgörs av primärkapitaltillskott (AT1) eller supplemen-
tärkapitalinstrument. Förlagslånen 1 och 2 utgör supplementärkapitalinstru-
ment. Förlagslånen 3, 4, 5, 6, 7 och 8, som är efterställda övriga förlagslån,
utgör primärkapitaltillskott. Den avgörande skillnaden mellan förlagslån som
redovisas som efterställd skuld respektive eget kapital, är att den ekonomiska
innebörden enligt definitionerna i IAS 32 mer har karaktären av eget kapital.
Förlagslånen (kapitalinstrumenten) som inte har återbetalats ingår i kapital-
basen vid beräkning av moderbolagets och koncernens kapital täckning. För
vidare information om villkoren i SBAB:s förlagslån se sbab.se samt not
RK
8.
S:7 Efterställda skulder och kapitalinstrument
KONCERNEN OCH MODERBOLAGET
Lånebeteckning Valuta
Nominellt
belopp
Utestående
nominellt
belopp
Första möjliga
rätt till inlösen
för SBAB
Räntesats, %
-- Förfallodag
Bokfört värde, mnkr
 
EFTERSTÄLLDA SKULDER
Förlagslån  SEK          M STIBOR+, --    
Förlagslån 
)
SEK        , --  
SUMMA   
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
(eget kapital)
Förlagslån  SEK     M STIBOR+, Evigt 
Förlagslån 
)
SEK     , Evigt 
Förlagslån  SEK          M STIBOR+, Evigt    
Förlagslån 
)
SEK        , Evigt  
Förlagslån  SEK          M STIBOR+, Evigt  
Förlagslån 
)
SEK        , Evigt 
SUMMA    
)
Ränta: För perioden -- till ––: , procent. För perioden därefter: Rörlig ränta motsvarande  månaders STIBOR plus , procent.
)
Ränta: För perioden –– till ––: , procent. För perioden därefter: Rörlig ränta motsvarande  månaders STIBOR plus , procent.
)
Ränta: För perioden –– till ––: , procent. För perioden därefter: Rörlig ränta motsvarande  månaders STIBOR plus , procent.
)
Ränta: För perioden –– till --: , procent. För perioden därefter: Rörlig ränta motsvarande  månaders STIBOR plus , procent.
Noter
178 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIS
EK Eget kapital
s.179
EK:1 Eget kapital
Aktiekapitalet uppgår till 1 958 300 000 kronor. Beslutat antal aktier per
31 december 2021 var 19 583 stycken (19 583), med ett kvotvärde på
100000 kronor. Samtliga aktier ägs av svenska staten. Utdelning föreslås av
styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av
årsstämman, se not
A
3. Ytterligare information avseende eget kapital läm-
nas i rapporten ” rändringar i eget kapital” på sid 104.
Specifikation av förändringar i reserver
KONCERNEN
mnkr  
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat/Finansiella tillgångar tillgängliga
för försäljning vid årets början  
Orealiserad värdeförändring under året – 
Omklassificerat till resultat räkningen under året – –
Skatt hänförlig till förändringen
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat/Finansiella tillgångar tillgängliga
vid årets slut  
Kassaflödessäkringar vid årets början    
Orealiserad värdeförändring under året  – 
Omklassificerat till resultat räkningen under året –   
Skatt hänförlig till förändringen  –
Kassaflödessäkringar vid årets slut   
Förmånsbestämda pensions planer vid årets början – –
Omvärderingseekter av
förmånsbestämda pensionsplaner  –
Skatt hänförlig till förändringen –
Förmånsbestämda pensionsplanervidårets slut – –
Summa   
Specifikation av förändringar i fond för verkligt värde
MODERBOLAGET
mnkr  
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via övrigt totalresultat/Finansiella tillgångar
tillgängliga för försäljning vid årets början  
Orealiserad värdeförändring under året – 
Omklassificerat till resultat räkningen under året – –
Skatt hänförlig till förändringen
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat/Finansiella tillgångar tillgängliga
för försäljning vid årets slut  
Kassaflödessäkringar vid årets början  
Orealiserad värdeförändring under året  –
Realiserad värdeförändring omklassificerad till
resultaträkningen – 
Skatt hänförlig till förändringen 
Kassaflödessäkringar vid årets slut  
Summa  
Ytterligare information angående Reserver och Fond för verkligt värde lämnas
i not
A
1 inom avsnitten ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat”, ”Kassaflödessäkring” samtPensioner”.
Noter
179SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIEK
SE:1 Ställda säkerheter för egna skulder
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Lånefordringar     -
Övriga fordringar - 14 906 10 555
Värdepapper        
Summa        
Av de ställda säkerheterna utgör 407,8 mdkr (358,9) säkerhetsmassa för
ker ställda obligationer på 300,9 mdkr (263,8).
Lånefordringar som ställts som säkerhet utgörs till största delen av den
registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obliga-
tioner emitterade av SCBC och SCBC:s säkerställda derivatmotparter. I hän-
delse av bolagets obestånd har innehavarna av de säkerställda obligationerna
och de säkerställda derivatmotparterna förmånsrätt enligt lagen om säker-
ställda obligationer och förmånsrättslagen i de pantförskrivna tillgångarna.
SE Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
s.180
SE:2 Eventualförpliktelser
KONCERNEN MODERBOLAGET
mnkr    
Eventualförpliktelser om
framtida betalningar &
Andra eventualförpliktelser
Lånelöften och andra kredit-
relaterade eventualförpliktelser        
Övriga eventualförpliktelser -    
Summa        
Eventualförpliktelser fördelade
efter återstående löptid
Inom  år        
– år        
Summa        
Lånelöften och andra kreditrelaterade eventualförpliktelser i koncernen 60
922 mnkr (54 060), exklusive byggnadskreditiv 8 616 mnkr (5 279), reduceras
till 14 557 mnkr (14 451) efter hänsyn taget till konverteringsfaktor, det vill
ga den statistiskt beräknade sannolikheten för att exponeringen leder till
ett utbetalt lån.
Motsvarande siror för moderbolaget uppgick till 60 922 mnkr (54 060),
exklusive byggnadskreditiv 8 616 mnkr (5 279), respektive 14 557 mnkr (14
451). Imoder bolagets övriga åtaganden ingår ett avtal om en likviditetsfacili-
tet med dotter bolaget SCBC under vilket SCBC vid behov kan låna pengar
från moder bolaget för sin verksamhet.
FI Finansiella instrument
s.180-186
FI:1 Klassificering av finansiella instrument
Finansiella tillgångar
KONCERNEN
--
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Finansiella
tillgångar
som redovisas
till upplupet
anskanings-
värdemnkr
Verkligt värde
optionen
Derivat-
instrument i
säkrings-
redovisning
Övrig
(Obligatorisk)
klassificering Summa
Summa
verkligt
värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker      
Belåningsbara statsskuld förbindelser m. m.         
Utlåning till kreditinstitut   
Utlåning till allmänheten      
Värdeförändring på räntesäkrade
poster i portföljsäkringar – –
Obligationer och andra räntebärande värdepapper         
Derivatinstrument       
Övriga tillgångar   
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter    
Summa finansiella tillgångar            
Noter
180 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FISE FI
Finansiella skulder
KONCERNEN
--
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella
skulder som
redovisas
till upplupet
anskaningsvärde Summa
Summa
verkligt
värdemnkr
Derivatinstrument i
säkringsredovisning
Innehav för
handel
Skulder till kreditinstitut      
Inlåning från allmänheten      
Emitterade värdepapper m.m.      
Derivatinstrument       
Övriga skulder   
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter      
Efterställda skulder      
Summa finansiella skulder         
Finansiella tillgångar
KONCERNEN
--
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Finansiella
tillgångar
som redovisas
till upplupet
anska-
ningsvärdemnkr
Verkligt värde
optionen
Derivat-
instrument i
säkrings-
redovisning
Övrig
(Obligatorisk)
klassificering Summa
Summa
verkligt
värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker      
Belåningsbara statsskuld förbindelser m. m.         
Utlåning till kreditinstitut   
Utlåning till allmänheten      
Värdeförändring på räntesäkrade
poster i portföljsäkringar  
Obligationer och andra räntebärande värdepapper         
Derivatinstrument       
Övriga tillgångar   
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter     
Summa finansiella tillgångar             
Finansiella skulder
KONCERNEN
--
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella
skulder som
redovisas
till upplupet
anskaningsvärde Summa
Summa
verkligt
värdemnkr
Derivatinstrument i
säkringsredovisning
Innehav för
handel
Skulder till kreditinstitut      
Inlåning från allmänheten      
Emitterade värdepapper m.m.      
Derivatinstrument       
Övriga skulder   
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter      
Efterställda skulder      
Summa finansiella skulder         
Noter
181SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIFI
Finansiella tillgångar
MODERBOLAGET
--
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Finansiella
tillgångar
som redo-
visas till
upplupet
anska-nings-
värdemnkr
Verkligt värde
optionen
Derivat-
instrument i
säkrings-
redovisning
Övrig
(Obligatorisk)
klassificering Summa
Summa
verkligt
värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker      
Belåningsbara statsskuld förbindelser m. m.         
Utlåning till kreditinstitut      
Utlåning till allmänheten      
Värdeförändring på räntesäkrade poster
i portföljsäkringar
Obligationer och andra räntebärande värdepapper         
Derivatinstrument       
Övriga tillgångar   
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter    
Summa finansiella tillgångar            
Finansiella skulder
MODERBOLAGET
--
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder
som redovisas
till upplupet
anskaningsvärde Summa
Summa
verkligt
värdemnkr
Derivatinstrument
i säkrings redovisning
Innehav för
handel
Skulder till kreditinstitut      
Inlåning från allmänheten      
Emitterade värdepapper m.m.      
Derivatinstrument       
Övriga skulder   
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter   
Efterställda skulder      
Summa finansiella skulder         
Noter
182 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIFI
Finansiella tillgångar
MODERBOLAGET
--
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Finansiella
tillgångar
som redo-
visas till
upplupet
anska-
ningsvärdemnkr
Verkligt värde
optionen
Derivat-
instrument i
säkrings-
redovisning
Övrig
(Obligatorisk)
klassificering Summa
Summa
verkligt
värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker      
Belåningsbara statsskuld förbindelser m. m.         
Utlåning till kreditinstitut      
Utlåning till allmänheten      
Värdeförändring på räntesäkrade poster
i portföljsäkringar
Obligationer och andra räntebärande värdepapper         
Derivatinstrument       
Övriga tillgångar   
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter     
Summa finansiella tillgångar             
Finansiella skulder
MODERBOLAGET
--
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder
som redovisas
till upplupet
anskaningsvärde Summa
Summa
verkligt
värdemnkr
Derivatinstrument i
säkringsredovisning
Innehav för handel
Skulder till kreditinstitut      
Inlåning från allmänheten      
Emitterade värdepapper m.m.      
Derivatinstrument        
Övriga skulder   
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter   
Efterställda skulder      
Summa finansiella skulder          
Beräkning av verkligt värde på finansiella instrument
Principer för värdering av finansiella instrument som redovisas till verkligt
värde i balansräkningen framgår av not
A
1. I kolumnen “summa verkligt
värde” ovan lämnas även information om verkligt värde för finansiella
instrument som i balansräkningen redovisas till upplupet anskaningsvärde.
För kortfristiga fordringar och skulder har det redovisade värdet bedömts
vara lika stort som det verkliga värdet. Värdepapper redovisade till upplupet
anskaningsvärde har värderats till noterade priser, nivå 1.
För utlåning till allmänheten, emitterade värdepapper och efterställda
skulder fastställs verkligt värde utifrån vedertagna värderingstekniker.
Beräkningar i samband med värderingen baseras på observerbara marknads-
uppgifter med undantag av kreditmarginal i värdering av utlåning till allmän-
heten. Modellerna baseras på diskonterade kassaflöden.
Emitterade värdepapper och efterställda skulder har värderats till
koncernens aktuella upplåningsränta, nivå 2.
För utlåning till allmänheten, där observerbara data för kreditmarginalen
saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen vid senaste villkors-
ändringsdag för respektive lån för att fastställa diskonteringsräntan, nivå 3.
Noter
183SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIFI
FI:2 Upplysningar om verkligt värde
KONCERNEN
 
mnkr
Noterade
marknads-
priser (Nivå )
Andra
observerbara
marknadsdata
(Nivå )
Icke
observerbara
marknads-
data (Nivå ) Summa
Noterade
marknads-
priser (Nivå )
Andra
observerbara
marknadsdata
(Nivå )
Icke
observerbara
marknads-
data (Nivå ) Summa
Tillgångar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m. m.          
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper        
Derivatinstrument        
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter    
Summa            
Skulder
Derivatinstrument        
Summa        
MODERBOLAGET
 
mnkr
Noterade
marknads-
priser (Nivå)
Andra
observerbara
marknadsdata
(Nivå )
Icke
observerbara
marknads-
data (Nivå ) Summa
Noterade
marknads-
priser (Nivå)
Andra
observerbara
marknadsdata
(Nivå )
Icke
observerbara
marknads-
data (Nivå ) Summa
Tillgångar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser m. m.          
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper        
Derivatinstrument        
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter    
Summa      
Skulder
Derivatinstrument        
Summa        
Moderbolag och koncern
I tabellen görs en uppdelning av de finansiella tillgångar och skulder som redo-
visas till verkligt värde i balansräkningen, utifrån använda värderingsmetoder.
Inga överföringar mellan nivåer har skett under 2020 eller2021.
Noterat marknadspris (Nivå 1)
Värdering till noterat pris på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skul-
der. Enmarknad betraktas som aktiv om prisuppgifterna är lättillgängliga och
motsvaras av verkliga regelbundet förekommande transaktioner. Värderings-
metoden används för innehav av noterade räntebärande värdepapper samt
förbörsnoterade derivat, främst ränteterminer.
Värdering baserad på observerbar marknadsdata (Nivå 2)
Värdering med hjälp av annan extern marknadsinformation än noterade priser
inkluderade i nivå 1, exempelvis noterade räntor, eller priser för närbesläktade
instrument. För värdering används i huvudsak modeller baserade på diskonte-
rade kassaflöden. I denna grupp ingår samtliga icke noterade derivatinstrument.
Värdering delvis baserad på icke observerbar marknadsdata (Nivå 3)
Värdering där någon väsentlig komponent i modellen bygger på uppskatt-
ningar eller antaganden som inte direkt går att hämta från marknaden. Denna
metod används för närvarande inte för några tillgångar eller skulder.
Noter
184 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIFI
FI:3 Upplysningar om kvittning
Finansiella instrument som kvittats i balansräkningen eller som omfattas av nettningsavtal
KONCERNEN

Belopp redovisade
i balansräkningen
Relaterade belopp som inte
kvittas i balansräkningen
mnkr
Belopp
föremål
för kvittning
Belopp som
kvittats i balans-
räkningen
Belopp
redovisade i
balansräkningen
Finansiella
instrument
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
säkerhet
– värdepapper
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
kontantsäkerhet Nettobelopp
Tillgångar
Derivat     –  –   
Repor   –
Skulder
Derivat       
Repor     
Summa      –   
KONCERNEN

Belopp redovisade
i balansräkningen
Relaterade belopp som inte
kvittas i balansräkningen
mnkr
Belopp
föremål
för kvittning
Belopp som
kvittats i balans-
räkningen
Belopp
redovisade i
balansräkningen
Finansiella
instrument
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
säkerhet
– värdepapper
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
kontantsäkerhet Nettobelopp
Tillgångar
Derivat     –     
Repor   –  
Skulder
Derivat        –
Repor    
Summa     –   
Noter
185SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIFI
Finansiella instrument som kvittats i balansräkningen eller som omfattas av nettningsavtal
MODERBOLAGET

Belopp redovisade
i balansräkningen
Relaterade belopp som inte
kvittas i balansräkningen
mnkr
Belopp
föremål
för kvittning
Belopp som
kvittats i balans-
räkningen
Belopp
redovisade i
balansräkningen
Finansiella
instrument
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
säkerhet
– värdepapper
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
kontant-
säkerhet
Nettobelopp
Tillgångar
Derivat       –   
Repor     –  
Skulder
Derivat        – 
Repor
Summa       –   
MODERBOLAGET

Belopp redovisade
i balansräkningen
Relaterade belopp som inte
kvittas i balansräkningen
mnkr
Belopp
föremål
för kvittning
Belopp som
kvittats i balans-
räkningen
Belopp
redovisade i
balansräkningen
Finansiella
instrument
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
säkerhet
– värdepapper
Lämnad (+)/
Erhållen (–)
kontant-
säkerhet
Nettobelopp
Tillgångar
Derivat     –  –   
Repor   –       
Skulder
Derivat         
Repor –   
Summa       –   
För att begränsa den potentiella motpartsrisken i derivattransaktioner med
icke standardiserade derivatinstrument som inte clearas av clearingorganisa-
tioner godkända av en behörig myndighet (enligt förordning (EU) nr
648/2012), ska ett ramavtal ingås med motparten.
Ramavtalet, ett ISDA Masteravtal eller likvärdigt avtal med bestämmelser
om slutavräkning kompletteras i förekommande fall med ett tillhörande
kerhetsavtal, så kallat Credit Support Annex (CSA). För de motparter som
SBAB ingår derivatavtal med ska alltid finnas ett säkerhetsavtal eller så kalllat
CSA. Avstämning av motpartsrisk sker dagligen för alla motparter. Avstäm-
ning sker dagligen eller veckovis där säkerhetsavtal eller så kallat CSA har
ingåtts.
r säkerhetsavtal har ingåtts ställs säkerheter för att reducera nettoex-
poneringen. I samtliga förekommande fall är de ställda och mottagna säkerhe-
terna i form av kontanter med ägarrättsövergång, vilket innebär att den part
som tar emot säkerheterna har rätt att fritt disponera över dem i sin verksam-
het. Repor redovisas i balansräkningen under rubrikerna Utlåning respektive
kulder till kreditinstitut.
För ytterligare information om kvittning, se not
RK
2, avsnittet Motparts-
risk.
Noter
186 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
A TRK SIK EKSK SE FIFI
Hållbarhets-
noter
187SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
H:1 Allmän information
SBAB:s års- och hållbarhetsredovisning är upprättad i enlighet med GRI
Standards: Core option. Den utgör även;
SBAB:s Communication on Progress (COP) till FN:s Global Compact,
SBAB:s rapportering till FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet
(PRB), redovisning enligt EU:s taxonomiförordning, hållbarhets-
redovisning i enlighet med årsredovisningslagen samt information om hur
SBAB bidrar till Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.
Styrelsedefinierad redovisning
Styrelsen har påtecknat och därmed avgivit års- och hållbarhetsredovis-
ningen i sin helhet.
Hållbarhetsrapportering i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL)
Detta är SBAB:s lagstadgade hållbarhetsrapport utifn kraven i
årsredovisnings lagen (ÅRL).
Läs mer på sidorna 71, 197, 202-203
Rapportering i enlighet med EU-taxonomiförordning
Detta är SBAB.s initiala rapportering i enlighet med EU:s taxonomiförordning.
Läs mer på sidorna 197-198
FN:s Global Compact & Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen
Enligt statens ägarpolicy skall bolag med statligt ägande agera föredömligt
inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de
åtnjuter oentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strate-
giskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande för detta
arbete är internationella riktlinjer, inklusive de tio principerna i FN:s Global
Compact och Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.
Läs mer på sidorna 22-23, 200
Hållbarhetsrapportering enligt Global Reporting Initiative, GRI
SBAB:s års- och hållbarhetsredovisning avser kalenderåret 2021 och är upp-
rättad i enlighet med GRI Standards: Core option. Av det särskilda GRI- och
COP-indexet framgår var i redovisningen de olika GRI- och COP-upplysning-
arna åternns.
Läs mer på sidorna 202-203
Principles for Responsible Banking (PRB)
Under 2020 signerade SBAB FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet
som syftar till att sätta ramarna för ett hållbart banksystem som driver den
globala ekonomin i en hållbar riktning. Årets rapportering blir SBAB:s första
och kommer utvecklas framgent.
Läs sammanfattning på sidan 201. Fullständig redovisning finns på sbab.se
Redovisningens omfattning och avgränsningar
Årsredovisningen omfattar moderbolaget SBAB Bank AB (publ). Dotterbola-
gen AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), Booli Search Technologies
AB och Boappa AB avger egna årsredovisningar. Hållbarhetsredovisningen
omfattar moderbolaget SBAB Bank AB (publ), AB Sveriges Säkerställda Obli-
gationer (publ) samt, om inget annat anges, Booli Search Technologies AB
samt Boappa. SBAB:s väsentliga påverkan bedöms ske inom organisationen
samt i samband med SBAB:s utlåning.
Revision och översiktlig granskning
Den formella årsredovisningen, som återfinns i särskilt markerade avsnitt, har
varit föremål för revision. Hållbarhetsredovisningen har varit föremål för över-
siktlig granskning. För bolagsstyrningsrapporten har en så kallad lagstadgad
granskning genomförts, vilket är mindre omfattande än en revision eller över-
siktlig granskning. Deloitte lämnar revisionsberättelse avseende års-
redovisningen och bolagsstyrnings rapporten och separat rapport över över-
siktlig granskning av hållbarhetsredovisningen.
Läs mer på sidorna 205-208
Hållbarhetsnoter
188 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
H:2 Riktlinjer och åtaganden
H:2.1Riktlinjer
Statens ägarpolicy
SBAB följer Statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande
2020, som även innefattar Regeringens riktlinjer för extern rapportering och
riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings-
havare.
Policyer, instruktioner och anvisningar
SBAB:s styrelse beslutar varje år vid det konstituerade styrelsesammanträdet
om ett antal policyer och instruktioner. Dessa är en viktig del av den interna
styrningen och hjälper företaget att bidra till ett hållbart företagande och att
skapa samsyn kring förhållningssätt avseende företagsövergripande frågor
och områden.
Inom SBAB finns bland annat av styrelsen beslutade policyer och instruk-
tioner för Hållbart företagande, Etik, Jämställdhet och mångfald, Ersättning,
Klagomålshantering, Risk, Kredit, Kapital, Compliance, Oberoende Riskkon-
troll, Internrevision, Åtgärder mot Penningtvätt och finansiering av terrorism
samt efterlevnad av finansiella sanktioner och Återhämtningsplan.
Utöver av styrelsen beslutade policyer och instruktioner finns det ett antal
instruktioner beslutade av VD eller av VD delegerade befattningshavare.
Exempel på sådana är instruktioner om Styrande dokument, Utläggning av
verksamhet, Attest instruktion, Kommunikation, Arbetsmiljö, Mot mutor och
annan korruption, Bank sekretess, Visselblåsarprocess, IT-styrning och Säker-
het.
Uppförandekod
Vi låter våra värderingar och vår uppförandekod agera etisk kompass för att
definiera vårt beteende och vad vi som företag står för. Vår uppförandekod är
beslutad av styrelsen och finns tillgänglig för alla medarbetare på vårt
intranät. Den ger oss vägledning i hur vi ska uppträda och agera i olika situa-
tioner och vilket ansvar som följer av att vara anställd på SBAB. Medarbetare,
chefer, konsulter, företagsledning och styrelsemedlemmar har alla ett ansvar
att sätta sig in i och följa vår uppförande kod.
Leverantörskod
SBAB:s leverantörskod behandlar SBAB:s syn och förväntningar på våra leve-
rantörers hållbarhetsarbete och efterlevnad av internationella riktlinjer och
principer. Leverantörskoden inkluderas i samtliga avtal med leverantörer och
finns att läsa i sin helhet på sbab.se.
H:2.2Åtaganden
Enligt statens ägarpolicy ska bolag med statligt ägande agera föredömligt
inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de
åtnjuter oentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strate-
giskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande för detta
arbete är internationella riktlinjer, inklusive de tio principerna i FN:s Global
Compact samt Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.
FN:s Global Compact, Communication on Progress (COP)
SBAB anslöt sig till FN:s Global Compact 2009. Med åtagandet om Global
Compact följer att SBAB redovisar arbetet med implementeringen av Global
Compacts tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt,
miljö och korruption i en årlig Communication on Progress (COP). Av det sär-
skilda GRI-/ COP-indexet framgår vilka delar av redovisningen som utgör
SBAB:s Communication on Progress, vilken utgår ifrån BASIC GUIDE Com-
munication on Progress, GC Active Level, framtagen av Global Compact. FN:s
Global Compact inkluderar en princip om försiktighet. SBAB genomför en rad
försiktighetsåtgärder i den löpande verksam heten, bland annat utbildning av
medarbetare. Vi genomför också ett löpande arbete att identifiera, hantera
och integrera hållbarhetsrisker i alla centrala processer.
FN:s Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen
Enligt statens ägarpolicy skall bolag med statligt ägande inom ramen för sin
verksamhet analysera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 för att
identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.
Bolagen förväntas även identifiera aärsjligheter som bidrar till att upp
len. SBAB har identifierat och valt att prioritera fyra av de 17 målen, vilka
anses särskilt relevanta och viktiga för verksamheten. Målen har beslutats uti-
från ett omfattande analysarbete i form av interna workshops och rangord-
ningsövningar i verksamhet, företagsledning och styrelse och utgör en inte-
grerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. SBAB:s bidrag till
respektive mål presenteras i en separat tabell samt i det särskilda GRI-/COP-
indexet.
Läs mer på sidorna 22-23, 200
Sveriges miljömål
Milmålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt 17
etappmål inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och kli-
mat. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den ekologiska
dimensionen av de globala hållbarhetslen. SBAB ställer sig bakom målen
och bidrar aktivt till det övergripande målet för miljöpolitiken, generations-
målet, vars målsättning är att till nästa generation överlämna ett samhälle där
de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsopro-
blem utanför Sveriges gränser. Ett av miljökvalitetsmålen, mål 15, handlar om
en god bebyggd miljö och har synergier med två av SBAB:s fyra prioriterade
globala hållbarhetsl, 11 och 12. SBAB är en ledande akr inom bostadsfi-
nansieringssektorn och har därför ett ansvar att driva utvecklingen inom
området.
Parisavtalet och EU:s handlingsplan för finansiering av en hållbar tillväxt
SBAB arbetar för att bidra till realiseringen av Parisavtalet samt till EU:s hand-
lingsplan för finansiering av en hållbar tillväxt. Årets rapportering är SBAB:s
första i enlighet med EU: taxonomiförordning. SBAB rapporterar även om kli-
matrisker i enlighet med Task Force on Climaterelated Financial Disclosures
(TCFD).
Läs mer på sidorna 197-199
Principles for Responsible Banking (PRB)
Under 2020 signerade SBAB FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet
som syftar till att sätta ramarna för ett hållbart banksystem som driver den
globala ekonomin i en hållbar riktning. Genom att underteckna principerna
åtar sig SBAB att redovisa såväl negativ som positiv påverkan inom väsentliga
llbarhetsområden och tydligt redogöra för vilka vetenskapligt baserade
llbarhetsmål SBAB arbetar för att upp. Vidare åtar sig SBAB att, tillsam-
mans med övriga aktörer i bankbranschen, arbeta för gemensamma hållbar-
hetsmål där arbetssättet synkroniseras och blir jämförbart.
Läs mer på sidan 201
Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF)
Under 2021 skrev SBAB under initiativet PCAF, ett samarbete mellan finan-
siella institutioner som syftar till att utarbeta enhetliga sätt att mäta koldiox-
idutspp kopplade till investeringar och lån. PCAF ska underlätta för finan-
siella institutioner att bidra till att målen i Parisavtalet upps. Genom att
underteckna PCAF åtar sig SBAB att, tillsammans med initiativets övriga
undertecknare, utarbeta standardiserade mätmetoder för att mäta koldioxid-
utsläpp som är kopplade till krediter och investeringar.
Läs mer på sidan 194
Hållbarhetsnoter
189SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
H:3 Hur redovisningens innehåll har definierats
SBAB:s års- och hållbarhetsredovisning är upprättad utifrån GRI:s princi-
per för att bestämma innehåll och säkerställa kvalitet. Intressentdialoger
och väsentlighets analys ligger till grund för SBAB:s prioriterade hållbar-
hetsfrågor.
H:3.1Intressentdialog
SBAB har identifierat ett antal särskilt viktiga intressentgrupper som alla på
olika sätt påverkar och påverkas av bankens verksamhet. De från aärssyn-
punkt på kort-, medellång och lång sikt viktigaste intressenterna är kunder,
medarbetare, ägare och investerare. Denna prioritering har vuxit fram i åter-
kommande intern dialog ombankens aärslogik i styrelse, ledning och verk-
FORMER FÖR INTRESSENTENGAGEMANG
Kunder Medarbetare Ägare & investerare Allmänheten
Kundernas förtroende för SBAB avgör
i många avseenden vår möjlighet att
utvecklas. Kundernas förtroende är
också viktigt för vår möjlighet att ta
en större roll i samhällsutvecklingen.
Den kunskap, kompetens,
professionalism och omtanke som
våra medarbetare dagligen visar våra
kunder synliggörs bland annat i
mätningar från Svenskt
Kvalitetsindex.
Medarbetarna är SBAB:s viktigaste
tillgång. Motiverade och engagerade
medarbetare är en förutsättning för
vår framgång och en av de viktigaste
resurserna för att nå vår vision.
Medarbetarnas motivation för att
skapa värde genom relationsföring
med våra intressenter är beroende av
en rad faktorer, bland annat ledarskap,
kompetens utveckling, utvecklings-
möjligheter och företagskultur.
Ägare: SBAB ägs till  procent av
den svenska staten. Regeringens
ambition om att statens ägda bolag
ska vara föredömen och goda
förebilder inom hållbart företagande
har inspirerat oss att tydliggöra vår roll
för en hållbar samhällsutveckling.
Investerare: Investerarnas förtroende
för SBAB etableras i mötet med
medarbetarna och bygger även på
tilltron till vår aärsmodell och vår
förmåga att upprätthålla en positiv
och hållbar ekonomisk utveckling.
Förtroende från allmänheten och
andra intressenter, såsom ideella
organisationer, samarbetspartners,
media, leverantörer och intresse-
organisationer, påverkar vår möjlighet
att utveckla verksamheten i önskad
riktning. Förtroende från allmänheten
är en förutsättning för att få fler
kunder, upprätthålla långa relationer
och växa.
I dialog genom:
Internet (sbab.se), telefon,
kundunder sökningar (SKI,
varumärkesundersökningar,
kundpaneler, fokusgrupper, etc.),
sociala medier, kund- och
supportforum, bloggar, personliga
möten, kundträar, seminarier och
konferenser, årsstämma,
marknadskommunikation, m.m.
I dialog genom:
Medarbetarsamtal, möten,
medarbetar undersökningar, dialog
med fackliga klubbar på
arbetsplatsen, månads- och
avdelningsmöten, intranät,
årsstämma, VD:s blogg, m.m.
I dialog genom:
Ägare: Ägarpolicy, ägaranvisning,
kontinuerliga departementskontakter,
styrelserepresentation, årsstämma,
nätverksträar, m.m.
Investerare: Personliga möten,
gruppresentationer, finansiella
rapporter, sbab.se, m.m.
I dialog genom:
Personliga möten, nätverksträar,
seminarier och konferenser, media,
bloggar, sociala medier, årsstämma,
marknadskommunikation, m.m.
samhet. Vi för en kontinuerlig kommunikation, framförallt med de viktigaste
intressenterna, för att göra rätta prioriteringar i aärsutvecklingen och av
llbarhetsarbetet. Kommunikationen sker till exempel via kundundersök-
ningar, kundmöten, dialog med representanter för ägaren, frågeforum på
sbab.se, fysiska möten i olika konstellationer, dialoger kring redovisningen
m.fl. former för intressentengagemang.
H:3.2Väsentliga frågor
Under 2020 genomfördes en ny väsentlighetsanalys i linje med GRI:s riktlinjer.
I detta arbete utfördes en ny intressentdialog med 24 intervjuer av nyckelin-
tressenter såsom styrelseledamöter, företagsledning, företagskunder, ägare,
samarbetspartners, aärspartners, investerare och branschorganisationer.
Därutöver genomfördes enkätundersökningar med 482 av SBAB:s medarbe-
tare samt 384 privatkunder och 23 bostadsrättsföreningskunder. Intressent-
dialogen fångade upp intressenternas perspektiv på vilka hållbarhetsas-
pekter är mest relevanta för SBAB. Utöver inspel från intressentdialogen
gjordes en ny omvärldsanalys med viktiga omvärldsfaktorer och relevanta
llbarhetsrisker, trender och lagstiftningar som var grund till att identifiera
de områden där SBAB har störst påverkan.
Med inspel från intressentdialogen och omvärldsanalysen som underlag
genomfördes en intern övning med representanter från verksamheten, före-
tagsledningen, styrelsen i syfte att enas över SBAB:s väsentliga hållbarhets-
frågor. I detta arbete identifierades och kalibrerade totalt 14 hållbarhetsf-
gor, vilka presenteras på nästkommande sida.
Tre målområden
Utifrån väsentlighetsanalysen har SBAB tagit fram och fastställt tre övergri-
pande aärsmässiga och hållbara målområden för verksamheten: Ansvar och
transparens, Attraktiv arbetsplats och Sunda finanser.
Läs mer på sidorna 26-29
Hur de väsentliga hållbarhetsfrågorna redovisas
För varje målomde har vi lagt fast strategi och aktiviteter, övergripande mål,
mätetal samt bestämt hur vi redovisar resultaten. Aktiviteter, mål och mätetal
ses över årligen i samband med processen för aärsplanering. SBAB:s aärs-
plan är sedan 2017 fullt ut integrerad, vilket inner att SBAB inte särskiljer
mellan aärsmål och hållbarhetsmål. SBAB:s mål presenteras tidigare i redo-
visningen.
Läs mer på sidan 191
Hållbarhetsnoter
190 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Alla hållbarhetsfrågorna som identifierades i intressent- och väsentlighets-
analysen redovisas som väsentliga i SBAB:s hållbarhetsredovisning. Dessa
redovisas i våra tre målområden enligt följande:
Ansvar och transparens
Aärsetik och transparens
kra IT system och integritet
Produktutveckling och innovation
Klimatpåverkan - produkter och tjänster
Ställa krav på leverantörer och samarbetspartners
Samhällsengagemang
Tillgänglighet och ha ett socialt inkluderade erbjudande
Finansiella erbjudanden med social påverkan
Identifiera och hantera klimatrelaterade risker
Klimatpåverkan - egen verksamhet
Attraktiv arbetsplats
Respekt och jämlikhet – egen verksamhet
Utveckla och behålla medarbetare
Attrahera kompetenta medarbetare.
Sunda finanser
Finansiell stabilitet
Ansvarsfrågorna ovan avgränsas i redovisningen till att omfatta SBAB:s
direkta arbete och redovisas med minst en GRI-upplysning per väsentlig
fråga.
Läs mer på sidorna 202-203
SBAB:s väsentliga påverkan bedöms främst ske inom organisationen samt i
samband med vår utlåning.
Hållbarhetsgenomlysning för att identifiera hållbarhetsambitioner
Under 2021 beslutade SBAB:s styrelse om en genomlysning av SBABs verk-
samhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv med den nya väsentlighetsanalysen
som en del av utgångspunkten. I analysen identifierades nuläge, ambitions-
nivå samt målbild till 2025. Genomlysningen identifierade 21 prioriterade
omden inom vilka SBAB har utmaningar och/eller möjligheter av olika stor-
leksgrad.
Underlag för att fastslå nulägen och målbilder baserades på SBAB:s
väsentlighetsanalys, aärsplan, modell för styrning och uppföljning, priorite-
rade globala hållbarhetsmål samt andra nationella och globala riktlinjer. Det
interna underlaget kompletterades med analys av omvärldsfaktorer och
branschpraxis inom hållbarhetsområdet. Detta fungerade som utgångspunkt
för en rad workshops, där aktuella representanter från hela verksamheten del-
tog i syfte att kalibrera nuläge och målbild.
Samtliga workshops resulterade i 21 hållbarhetsambitioner med nuläge,
ambitionsnivå och målbild till2025 inom respektive område tillsammans med
en handlingsplan. Handlingsplanen inkluderar aktiviteter och delmål för att nå
målbilden. Resultatet av arbetet diskuterades och förbereddes i företagsled-
ningen och beslutades av styrelsen. Läs mer om rapportering och uppföljning
på nästkommande sida.
Hållbarhetsgenomlysning = Hållbarhetsambitioner
Definierar hållbarhetsområden, risker och vad SBAB ska åstadkomma till 2025
Uppföljning & integrering i verksamheten
Hållbarhetsambitionerna efterföljs av fullständig integration i
verksamheten avseende
”idéskapande”, prioritering, genomförande och uppföljning
Ansvar och
transparens
Workshop 1, 2, 3
21 områden med en operativt ansvarig från verksamheten med mätbara mål och
aktivetsplaner för att nå hållbarhetsambitionen.
Attraktiv
arbetsplats
Workshop 1, 2, 3
Sunda
finanser
Workshop 1, 2, 3
2021 2022 20242023
Q3 rapport
Q1 rapport
Q1 rapport
Q1 rapport
Q1 rapport
Q3 rapport
Q3 rapport
Q3 rapport
Q4 rapport
Q2 rapport
Q2 rapport
Q2 rapport
Q2 rapport
Q4 rapport
Q4 rapport
Q4 rapport
2020 2021 2025
Hållbarhetsnoter
191SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
H:4 Styrning och uppföljning
H:4.1Övergripande styrning
SBAB har ett antal funktioner för att styra och följa upp hållbarhetsarbetet.
Inom SBAB är det styrelsen som är ytterst ansvarig för att ett aktivt och
ngsiktigt arbete för hållbar utveckling bedrivs inom banken. Styrelsen
beslutar om strategi och mål samt policy för hållbart företagande och följer
upp och utvärderar SBAB:s hållbarhetsarbete.
Företagsledningen presenterar bankens strategiska aärsplan, inklusive
ambition, riktning och mål för hållbarhetsarbetet, i samband med att aärs-
plan och budget beslutas. SBAB:s hållbarhetsarbete är fullt ut integrerat i
SBAB:s aärsplan. Företagsledningen ska styra och fatta beslut om priorite-
ringar och strategiska vägval i hållbarhetsarbetet i enlighet med beslutad
aärsstrategi.
Avdelningen Hållbarhet, Marknad & Kommunikation (HMK) leds av Chef
HMK som ingår i företagsledningen och rapporterar till VD. Inom avdelningen
HMK ingår enheten Hållbarhet som leds av Hållbarhetschef som rapporterar
till Chef HMK samt till VD. Enheten Hållbarhet ska samordna och koordinera
llbarhetsarbetet inom SBAB övergripande och totalt sett, samt mot de
övergripande målområdena och dess mätbara mål tillsammans med operativt
ansvariga i verksamheten. Hållbarhetschef tillsammans med Chef HMK ska
driva SBAB:s strategiska hållbarhetsarbete med VD och styrelsen, samt
ansvara för kommunikationsfrågor avseende hållbarhetsarbetet såväl internt
som externt. Hållbarhetschef ska också delta i och representera SBAB gäl-
lande hållbarhetsfrågor gentemot ägaren och i andra externa sammanhang.
Inom enheten Hållbarhet åternns tre hållbarhetsstrateger som tillsammans
med Hållbarhetschef arbetar heltid med hållbarhetsrelaterade frågor och som
hjälper till att samordna, koordinera och leda hållbarhetsarbetet i verksamhe-
ten.
SBAB har ett Hållbarhetsforum med representanter från olika delar av
verksamheten som träas cirka två gånger per år. Representanterna är väl
insatta i SBAB:s hållbarhetsarbete och är även ansvariga för att omnderta
dessa frågor i sina delar av organisationen. Hållbarhetsforum ses som ett
komplement till den verksamhetsplanering där hållbarhet är integrerat i
aärsmålen. Syftet med Hållbarhets forum är att inspirera, kunskapshöja och
lära av varandra. Forumet leds av Hållbarhetschef tillsammans med hållbar-
hetsstrateger.
SBAB har en Sustainable Bond Committe (SBC) som träas regelbundet
fyra gånger per år eller oftare vid behov. Syftet med SBC är att säkerställa den
ordning genom vilken gröna och/eller hållbara obligationer emitteras, förval-
tas och avvecklas. SBC består av sju ledamöter från olika delar av verksamhe-
ten. Ordförande i SBC är SBAB:s CFO.
H:4.2Uppföljning
Inom respektive målområde har SBAB beslutat om ett antal övergripande mät-
bara och uppföljningsbara mål. Dessa presenteras tidigare i redovisningen. För
respektive målområde finns därutöver ett antal specifika nyckeltal (KPIer) som
mäts och rapporteras till VD och styrelse månadsvis. I tillägg till aärsplanen och
dess innehåll finns operativa mål och aktiviteter på avdelnings- och funktionsnivå.
Rapportering av hållbarhetsambitioner
I hållbarhetsgenomlysningen identifierades 21 områden. Varje område har till-
delats en ansvarig företagsledningsrepresentant samt en operativt ansvarig
från verksamheten. Varje område har därutöver tilldelats en hållbarhetsstra-
teg från enheten Hållbarhet. För att följa upp arbete och säkerslla integre-
ring av hållbarhet rapporteras arbete med de olika omden under varje kvar-
tal till företagsledningen. En sammanställning av arbetet rapporteras två
gånger per år till styrelsen.
Ansvar och transparens
Den löpande styrningen och uppföljningen av målen kopplade till detta område
ligger fördelat hos avdelningarna Ekonomi & finans, Aärsspecialister, Custo-
mer Experience, Data science, Kundservice, Företag & Brf, HMK, Tech och Risk.
Attraktiv arbetsplats
Den löpande styrningen och uppföljningen av målen kopplade till detta
omde ligger hos SBAB:s HR-avdelning.
Sunda finanser
Den löpande styrningen och uppföljningen av målen kopplade till detta område
ligger främst hos SBAB:s ekonomi- och finansavdelning, men också SBAB:s
Tech-avdelning, där hållbar teknikutveckling utgör en viktig del. Målen inom
Sunda  nanser inkluderar de finansiella målen från SBAB:s ägare, svenska staten.
H:4.3Mål för 2022
För 2022 har SBAB beslutat följande mål:
Hållbarhet: Placering i Hållbarhetsindex Topp 
Transparens: Andel kunder som anser att SBAB har ett erbjudande
som är tydligt och enkelt att förstå
%
Nöjda kunder: Sveriges nöjdaste kunder
enligt Svenskt Kvalitetsindex
Bolån Topp 
Fastighetslån Topp
Jämställdhet & mångfald: Jämställdhet mellan kvinnor/män i
chefspositioner (inom spannet)
–%
Medarbetarupplevelse: Andel medarbetare som anser att SBAB allt
sammantaget är en mycket bra arbetsplats
%
Engagerade medarbetare: Total Trust Index
i Great Place to Works årliga medarbetar undersökning
%
Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över tid ,%
Utdelning: Ordinarie utdelning av årets
vinst efter skatt med beaktande av koncernens kapitalstruktur
%
Kapitalisering: Kärnprimärkapitalrelation och
total kapitalrelation över det av
Finansinspektionen kommunicerade regelkravet
Kärnprimär-
kapitalrelation
> 1,0 %
< 3,0 %
Total kapital-
relation
> 1,0 %
< 3,0 %
Sustainable
Bond
Committe
Företagsledning HMK
Hållbarhets-
forum
VD
Styrelse
Ägarpolicy
Policyer &
Beslutad
affärsplan
Anvisningar &
instruktioner
Hållbarhetsnoter
192 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
H:5 Kompletterande information per målområde
H:5.1Ansvar och transparens
Ansvarsfullt och transparent erbjudande
Hur vi beviljar lån till privatpersoner
r vi ska ta sllning till att bevilja lån prövar vi i första hand att kunden har
den återbetalningsförga som behövs. Det är centralt i kredit-
prövningsprocessen att fastställa inkomsten som säkerställd och varaktig
samt att kunden klarar av boendekostnadskalkylen. Allt för att säkerställa att
kunden har de ekonomiska förutsättningarna som behövs över tid för att
betala räntor och amortering. I boendekostnadskalkylen använder vi olika kal-
kylparametrar som boende- och levnadskostnader, men också parameter för
att säkerställa att kunden över tid klarar av om räntan skulle gå upp. Den kal-
kylparameter som tar höjd för det kallas kalkylränta. När kalkylen visar ett till-
ckligt överskott beviljas lånet, förutsatt att kunden uppfyller övriga kredit-
regler.
Om en kund söker lån för en bostadsrättslägenhet gör vi även en bedöm-
ning av kundens kalkyl i förllande till eventuell risk att månadsavgiften i
bostadsrättsföreningen kan komma att höjas. Det gör vi genom att analysera
bostadsrättsföreningens ekonomiska förutsättningar, bland annat skuldsätt-
ning per kvadratmeter.
Kreditprövningsprocessen tar sin utgångpunkt i information från kunden,
våra kreditregler samt information från exempelvis kreditupplysningsföretag
och fastighetsregister.
För SBAB:s bolån slls säkerhet i form av pantbrev i bostadsfastighet eller
andel i bostadsrättsförening. Lånet får som högst motsvara 85 procent av
bostadens värde.
Våra bolånespecialisters kunskap, expertis och professionalism utgör vik-
tiga delar av kreditprocessen och vi arbetar sndigt med att förbättra och
eektivisera våra processer också för att hitta automatiserings- och digitali-
seringsmöjligheter för våra kunder och för SBAB.
Som stöd i sitt arbete har våra bonespecialister ett stort antal automa-
tiska kontroller av kundens förutsättningar i förllande till våra kreditregler.
Vi utför löpande stickprovskontroller och annan granskning för att säkerställa
att kreditprövningen bedrivs med god kvalitet, i enlighet med våra kreditreg-
ler, och på ett hållbart och sunt sätt.
Boendekostnadskalkyl
+
Låntagarens inkomst
)
Boendekostnader
)
Levnadskostnader
)
=
Överskott (alternativt underskott)
)
Uppgiven inkomst kontrolleras bland annat mot UC.
)
Amortering, driftskostnad, månadsavgift och stressad ränta.
)
Konsumentverkets riktlinjer, hänsyn tas till antal vuxna och barn i hushållet.
Amortering och skuldkvot
På SBAB anser vi att amortering bidrar till en sund privatekonomi. Vi har en
individuell dialog om amortering med alla våra kunder och vi följer Finansin-
spektionens föreskrifter avseende amorteringskraven. Dessa regler omfattar
bland annat en amorteringstakt om minst två procent per år avseende nya
bon med över 70 procents belåningsgrad (LTV) och därefter minst en pro-
cent per år ned till 50 procents belåningsgrad. Under 2018 införde vi det utö-
kade amorteringskravet för hushåll med högre skuldkvoter, vilket medför att
alla kunder som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst (inkomst före skatt),
ska amortera ytterligare en procent per år. Skuldkvoten ger en bra indikation
på hur känslig kundernas återbetalningsförmåga är för föndringar i till exem-
pel ränteläge eller inkomstnivå. I vår utlåning använder vi sedan tidigare en
tvingande skuldkvot om maximalt 5,5 gånger bruttoinkomsten, där vi också tar
nsyn till eventuella andra lån utöver bolån som till exempel privatlån.
Mot bakgrund av Corona har vi under året möjliggjort för många av våra
kunder att få tillfällig amorteringslättnad vid oro för inkomstbortfall eller för
att kunder önskat skapa en buert.
Förändringar i kreditprocessen
Under de senaste åren har vi gjort justeringar i vår kreditprocess för att bättre
återspegla hur vårt samhälle ser ut, bland annat vad gäller låntagarkonstella-
tioner och anställningsformer (tillsvidare-, visstids- och projektanställningar),
men också i syfte att möjliggöra för unga vuxna att köpa sitt första boende.
Det finns en särskild funktion inom Kundservice som hanterar kreditären-
den av mer komplexitet och sällankaraktär. Ärenden som kräver särskild kom-
petens, förståelse och erfarenhet. Denna funktion möjliggör för kunderna att
möta bonespecialister som förstår just deras situation och har expertis
inom just deras specifika område. Det kan till exempel handla om egna företa-
gare som söker bon, kunder som vill ta över bolån vid skilsssa och kunder
som närmar sig pension för att förstå hur inkomsten kan komma att påverkas i
framtiden.
Viktiga delar i vårt framtida arbete avseende kreditprocessen handlar
framförallt om att ytterligare eektivisera, automatisera och digitalisera kre-
ditprocessen samt att bättre hantera eventuella klimatrisker
Förebyggande obeståndshantering
Det är viktigt för oss att arbeta med förebyggande obeståndshantering. Det
betyder att vi tar en tidig kontakt i de fall där vi upptäcker att våra kunder kan
ha svårigheter att betala räntor och amorteringar. Sjukdom, arbetsshet,
skilsmässa och bodelningssituationer utgör de vanligaste orsakerna till betal-
ningssvårigheter för våra kunder. Normalt börjar processen med dialog och att
vi ber kunden om en hushållsbudget för att därifrån ta en dialog om gemensam
väg framåt. Vi hanterar hela obeståndshanteringen inom SBAB. Med en
omtänksam, nära och tydlig dialog med kunden så leder det ofta till ett bra
utfall för både våra kunder och för oss.
Hur vi beviljar lån till företag och bostadsrättsföreningar
Vår kreditprövning av fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar grundar sig
i huvudsak på återbetalningsförga. Förutom återbetalningsförmåga, som
vi bland annat pvar genom räkenskaps-, kassaflödes- och känslighetsanaly-
ser, bemer vi även andra mer kvalitativa parametrar som till exempel orga-
nisation, ledning och styrning. Vi analyserar och tar ställning till säkerheten,
och dess värde, för kundens lån. När vi lånar ut till nyproduktion av fastigheter
gör vi en analys av såväl projektet som en prognos för den färdigställda pro-
duktionen. Fastigheterna som belånas värderas av SBAB:s fastighetsvärde-
ringsavdelning. I denna värdering bedömer vi även kommande underhållsbe-
hov. Vi bedömer även kundens förmåga att finansiera sådana behov. Vi följer
även upp alla våra fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar minst en gång
per år.
Hållbarhetskriterier i kreditprocessen för företag och bostadsrättsföreningar
Vi verkar för att utgivna krediter ska spegla hållbarhet och sund miljöriskhan-
tering. Det innebär att negativ inverkan på klimat och miljö bör undvikas där
det är möjligt och i annat fall minimeras, mildras eller kompenseras. I vår kre-
ditgivning till fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar beaktas etiska
krav, arbetsmiljö, sunda finanser och milkriterier som en del i helhetsbe-
mningen. Vid besiktning och värdering av fastigheter ska, förutom sådant
som fastighetens läge, skick och standard, även särskild uppmärksamhet
ägnas åt eventuella miljöstörande faktorer, såsom förorenad mark, undermå-
lig ventilation och hälsovådliga byggnadsmaterial.
SBAB:s produkter och tjänster ska vara tillgängliga för alla
Sedan 2018 arbetar en tvärfunktionell arbetsgrupp med att säkerställa att vi
tillgängliggör våra kanaler för personer med funktionsvariationer. Arbets-
gruppen jobbar tätt med organisationen Axess-lab som är specialiserad på
tillgänglighetsfrågor. Under året har vi uppdaterat våra instruktioner så att vi
kan hantera samtal från kunder som använder något av Post och telestyrel-
sens hjälpverktyg texttelefoni, bildtelefoni eller teletal för att erbjuda en lik-
värdig service till alla kunder oavsett behov. Utöver detta arbetar vi med
rande och utveckling av hur vi kan göra våra tjänster tillgängliga för fler olika
behov.
Vår verksamhet bygger på förtroende
Cybersäkerhet
Vi arbetar proaktivt med regelefterlevnad och säkerhetsfrågor för att säker-
ställa att vi efterlever de regelverk och krav som ställs på verksamheten.
Banksekretess är en central utgångspunkt för vårt säkerhetsarbete. Att vi
lever upp till de förväntningar och krav som ställs på oss som bolag är av stor
vikt för våra kunders, ägares, medarbetares och andra intressenters förtro-
ende för SBAB. Säkerhetsarbetet bygger på en internationell standard (ISO/
IEC 27001:2017), med ett ledningssystem för säkerhet. Vi arbetar dedikerat
med cybersäkerhet och arbetet leds av bankens säkerhets¬organisation.
Säkerhetsorganisationen består av en säkerhetschef tillika informationssä-
kerhetschef och en Tech Security Manager som rapporterar till företagsled-
ningen och styrelsen (vid behov) samt två säkerhetsteam (informations- och
IT-säkerhet). Arbetet med cybersäkerheten är både förebyggande och kon-
trollerande. Vi vidtar åtgärder för att på förhand upptäcka och ingripa mot hot
och kontrollerar löpande att våra skyddsåtgärder fungerar eektivt. Åter-
Hållbarhetsnoter
193SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
kommande säkerhetsgranskningar, risk- och sårbarhetsanalyser samt pene-
trationstester utrs avseende bankens kritiska system. Detta utförs både
internt och externt av oberoende tredje part. Säkerhetsmedvetenhet är vik-
tigt för banken och anställda genomgår årligen utbildning avseende cybersä-
kerhet.
Marknadskommunikation
SBAB:s Kommunikationsinstruktion reglerar SBAB:s externa och interna
kommunikation och informationsgivning. Denna instruktion syftar även till att
kerställa att SBAB:s informationsgivning till marknaden är korrekt, relevant
och följer gällande kommunikation. Vi har också en Anvisning om marknads-
föringsprocess beskriver SBAB:s arbetsprocess vid marknadsföringsaktivite-
ter.
Integritet och skydd av personuppgifter
Dataskyddsförordningen (GDPR) syftar till att skydda enskildas grundläg-
gande rättigheter och friheter. SBAB:s avdelning Privacy Oce består av vårt
dataskyddsombud och specialister på dataskydd, vilka kvartalsrapporterar
till SBAB:s styrelse och företagsledning. Privacy Oce säkerställer att vi
efterlever gällande dataskyddslagstiftning och arbetar bland annat med att
proaktivt öka kunskapen om dataskydd i organisationen, hantera de registre-
rades rättigheter samt uppkomna personuppgiftsincidenter. Dataskyddsom-
budet genomför kontinuerligt granskningar. SBAB har styrande dokument för
att hjälpa verksamheten att efterleva dataskyddsrättsliga regler. Respekt för
den personliga integriteten är för oss en självklarhet och genomsyrar vårt
arbete.
Finansiell brottslighet
Penningtvätt och finansiering av terrorism är allvarliga hot som hämmar den
ekonomiska tillväxten och påverkar förtroendet för såväl det finansiella syste-
met som demokratin och den allmänna säkerheten. Att motverka dessa är ett
viktigt arbete och utgör en del av de globala hållbarhetsmålen för Agenda
2030. Produkter som banker och andra finansiella institut tillhandahåller
utnyttjas av kriminella personer och nätverk för att begå finansiella brott,
lja vinster från brott och generera nya brottsvinster. I många fall är de aktö-
rer som står bakom bedrägerier och penningtvätt också aktiva inom annan
form av organiserad brottlighet där vapen och narkotika ingår. Att bekämpa
finansiella brott blir därför också ett sätt att arbeta mot annan typ av sam-
llshotande kriminalitet. Därr är det mycket viktigt för oss på SBAB att vi
bedriver vår verksamhet på sådant sätt att dessa risker motverkas.
Klagomålshantering
Det händer att kunder är missnöjda med SBAB:s hantering av ett ärende och
r av sig till SBAB med ett klagomål. Det är viktigt att vi tar oss tid att han-
tera dessa ärenden på ett bra sätt. Det prira syftet med vår klagolshan-
tering är att ha fortsatt nöjda kunder och att få input till hur vi kan förbättra
kundresan, vilket också förebygger eventuella framtida klagomål. SBAB har
styrdokument som reglerar vår klagomålshantering. Vår Instruktion för klago-
lshantering är beslutad av styrelsen. Instruktionen kompletteras av anvis-
ningen Kundklagomål som beskriver hur medarbetare ska hantera klagol.
Våra styrdokument är anpassade efter externa krav som vi måste förhålla oss
till, såsom Finansinspektionens allmänna råd om klagomålshantering avse-
ende finansiella tjänster till konsumenter (FFFS 2002:23), Finansinspektio-
nens föreskrifter om försäkringsdistribution (FFFS 2018:10) och lag
(2010:751) om betaltjänster. SBAB:s klagomålsansvarig, eller Kundombuds-
man, är anld till Finansinspektionen. Information om hur en kund ska gå till-
väga vid klagol finns tillgänglig på sbab.se.
Ansvarsfulla inköp och leverantörskod
SBAB:s leverantörskedja består av leverantörer av diverse tjänster och mate-
rial. De fyra största leverantörskategorierna; konsult-och bemanningstjäns-
ter, kommunikation och event, fastighets- och kontorstjänster samt mjukvara
och IT-tjänster utgör ca 80 procent av SBAB:s totala omkostnader inom
inköp. Varje leverantörskategori har genomgått en riskanalys från ett hållbar-
hetsperspektiv tillsammans med kompetenshöjande insatser för de aktuella
avtalsägarna. Syftet är att skapa medvetenhet och att strukturerat och före-
byggande hantera hållbarhetsrisker i leverantörskedjan. Inga väsentliga risker
identifierades i analysen av leverantörerna.
Under 2022 kommer en uppföljning av leverantörskoden till SBABs största
leverantörer att göras. Det fortlöpande abetet med att säkerslla och
utveckla efterlevnad av leverantörskoden bland våra leverantörer och samar-
betspartners fortsätter under 2022 genom den tillsatta arbetsgruppen under
ledning av Chef Inköp.
Skatt
SBAB ägs till 100 procent av svenska staten. Vi bedriver enbart verksamhet
inom Sverige, vilket inner att vi uteslutande betalar skatt i Sverige. Då SBAB
sysselsätter 839 personer är vi en förllandevis liten arbetsgivare. Vi betalar
sociala avgifter för våra medarbetare, vilket bidrar till att stärka den sociala
tryggheten i samllet. Vi betalar också garantiavgifter, främst i form av reso-
lutionsavgift och avgift till insättningsgaranti, som bidrar till att upprätthålla
den finansiell stabiliteten i samhället. Garantiavgifterna ökade för 2021 till 221
mnkr. Våra kostnader för skatt uppgick till 560 mnkr.
Tillsammans för klimatet
SBAB arbetar aktivt att begnsa postala kundutskick för att minska verk-
samhetens klimatpåverkan. Genom digital distribution av lånehandlingar
samt samarbetet med Kivra, kan påvisa förbättringar och en drastisk minsk-
ning av postala utskick under vårt samarbete. Idag skickas framförallt avier,
villkorsbilagor och årsbesked till privatkunder samt anställdas lönebesked via
Kivra.
Beräkning av utsläpp för portfölj (Scope 3 nedströms)
Under 2021 började vi mäta koldioxidutsläppen för vår egen portfölj (scope 3
nedströms). Genom att veta hur mycket utsläpp vår portfölj orsakar kan vi på
ett systematiskt sätt jobba för att minska den och sätta ett relevant reduk-
tionsmål som går i linje med Parisavtalet.
Metoden vi använder för att mäta våra utsläpp är baserat på den globala stan-
darden (PCAF) för branschens redovisning och rapportering av koldioxidut-
släpp relaterade till lån och investeringar. PCAF stöttade i processen genom
att ge feedback i SBAB:s applicering av metoden. Beräkningen inkluderar
data om energiprestanda (energiförbrukning per kvm, per år) (A), Atemp, (area
för respektive våningsplan, vindsplan och källarplan som värms till mer än 10
°C, kvm) (B), GHG utsläppsfaktor (C) och SBAB:s andel av finansieringen (loan
to value ratio) (D) och är baserat på PCAF:s metod (A*B*C*D). Läs mer om
bekningsmetoden och GHG utsläppsfaktor i sida 13 av SBAB:s Green Bond
Impact Report 2020.
Datat är inmtad från boverket och energimyndigheten. 67 procent av vår
data om energiprestanda är objektspecifikt och från energideklarationer
hämtat från boverket resterande data om energiprestanda baseras på snitt-
värden för uppvärmning och varmvatten per objektstyp (småhus, flerbo-
stadshus och bostadsrätter) fn energimyndigheten. När vi har flera hus i
samma objekt tar vi den energideklarationen med sämsta energiprestanda.
r vi har både brf:er och nyttjanderätter i samma objekt har vi exkluderat
nyttjanderätterna för att undvika dubbelräkning. Enligt PCAF:s datakvalité-
rapporteringssystem klassas vår data som 4 (1 representerar bäst datakvalité
och 5 är sämst datakvalité). Eftersom det är första året denna rapportering
görs kommer utveckling av den att ske framgent i samband med utveckling av
beräkningsmetoden och datakvalitén.
Utsläpp portfölj, Scope  (nedströms)
Emissioner ton CO
)

Totala utsläpp för SBABs portfölj  ,
Utsläpp per objektstyp
Villor  ,
Fritidshus  ,
Flerbostadshus  ,
Bostadsrätt  ,
Aärs/kontor ,
Utsläpp per energiklass (andel av utlånat kapital)
Energiklass A (,%) ,
Energiklass B (,%)  ,
Energiklass C (,%)  ,
Energiklass D (,%)  ,
Energiklass E (,%)  ,
Energiklass F (,%)  ,
Energiklass G (,%)  ,
Saknas (%)  ,
)
Beräkningen inkluderar data om energiprestanda (energiförbrukning per kvm, per år) (A),
Atemp, (area för respektive våningsplan, vindsplan och källarplan som värms till mer än
 °C, kvm) (B), GHG utsläppsfaktor (C) och SBAB:s andel av finansieringen (loan to value
ratio) (D) och är baserat på PCAFs metod (A*B*C*D). Datat är inhämtad från boverket och
energimyndigheten.
Hållbarhetsnoter
194 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
SBABs egna klimatpåverkan
Vi har under de senaste åren genomfört en rad åtgärder och aktiviteter för att
minska vår miljöpåverkan. Vi köper bland annat in grön el från förnybara ener-
gikällor till samtliga våra kontor. Fastigheten som vi hyr i Solna är BREEAM-
certifierad som Good.
Sedan 2019 har SBABs verksamhetsövergripnade arbetsgrupp systema-
tiskt lett arbetet med att minska verksamhetens påverkan på klimatet. Det är
en del av det övergripande hållbarhetsarbete som styrelsen har beslutat om
och som företagsledningen följer upp. Under 2021 beslutade företagsled-
ningen om reduktionsmål på 15 procent fram till 2025 för SBABs egna verk-
samhet. Det exkluderar Scope 3 (nedströms) samt "It inköp". SBAB klimat-
kompenserar 100 procent av verksamhetens utsläpp från den egna verksam-
heten, läs mer om det i analysen av klimatbokslutet för 2021 på sbab.se.
Klimatbokslut 2021
Data i tabellerna visar utspp av växthusgaser uttryckta som ton koldioxidek-
vivalenter, CO
2
e. SBAB:s klimatbokslut för 2021 har utförts i samarbete med
företaget U&We och med hjälp av verktyget Our Impacts. Bokslutet och ana-
lys med information beräkningsprinciper, övergripande emissionsfaktorer
tillsammans med förslag på förbättringsåtgärder finns tillgängligt i sin helhet
på sbab.se.
Emissioner uppdelade på scope
1)
Emissioner ton CO
e     
Scope  , , , ,
Scope  , , , , ,
Scope  , , , , ,
Totalt , , , , ,
Utsläpp uppdelat per utsläppskälla
1)
Emissioner ton CO
e     
Scope 
Bilar (företagsägda) , , , ,
Scope 
Fjärrvärme , , , , ,
Fjärrkyla , , , ,
Elförbrukning  , , , ,
Scope 
Vattenförbrukning
) )
, , , ,
Avfall till förbränning
)
, , , , ,
Bilar , , , , ,
Flyg , , , , ,
g , , , , ,
Kopieringspapper
) )
, , ,
Serverhallar
)
, , ,
IT-inköp
)
, , ,
Hotellnätter
)
, , ,
Taxi
)
, , , , ,
Fjärrvärme (uppströms) , , , ,
Elförbrukning (uppströms) , , , , ,
Totalt , , , , ,
)
Siror innan  utgör data exklusive dotterbolaget Booli Search Technologies AB.
)
Nytt värde för .
)
Nytt värde för .
)
Siror exklusive dotterbolaget Booli Search Technologies AB.
H:5.2Attraktiv arbetsplats
Ersättning
Vår erttningspolicy omfattar alla anställda på SBAB, oavsett position.
SBAB:s ersättningar ska enligt gällande policy vara konkurrenskraftiga, tak-
bestämda och ändamålsenliga, måttfulla, rimliga, väl avvägda och inte lönele-
dande. De ska också bidra till en god etik och företagskultur. Detsamma gäller
våra förner som alla medarbetare erbjuds oavsett position. Sedan 2012
finns inga incitamentsprogram och det utgår inga rörliga ersättningar inom
koncernen. Den totala ersättningsnivån bestäms utifrån ansvar, komplexitet
och resultat inom respektive medarbetares område samt hur väl medarbeta-
ren lever våra värderingar.
SBAB tillämpar individuell lönettning i enlighet med kollektivavtal, vilket
innebär att ersättningen och löneutvecklingen är individuell och dierentie-
rad. Alla ansllda i koncernen omfattas av kollektivavtal. Lönerevision sker
årligen genom individuella lönesamtal, där prestation i befattning samt vid var
tid gällande lönekriterier vägs in. Anställda får årligen genomföra en utbild-
ning avseende SBAB:s ersättningsmodell för att skapa transparens och öka
allas kunskap i lönesättningsprocessen. SBAB genomför årliga lönekartlägg-
ningar för att säkerställa ett framgångsrikt arbete med att motverka osakliga
löneskillnader eller lönediskriminering.
Initiativ för att främja Lärande och utveckling på ett inkluderande sätt
SBAB tror på den självdrivande medarbetarens egen förmåga och vilja till att
utvecklas. Vi arbetar för att vara en lärande organisation där medarbetarnas
utveckling får ta plats. Att ständigt utveckla sin kompetens innebär att ha
relevant kunskap och lära nytt för att på bästa sätt bidra till både SBAB:s och
sin egen utveckling. Vi jobbar kontinuerligt för ett ökat lärande genom exem-
pelvis: värderingsdrivet arbetssätt med bland annat retrospektiv, agil coach-
ing, kompetensforum och feedback. Även klassrumsutbildningar i form av
introduktionsdagar och ledarskapsprogram. Vidare genomför vi e-learnings
inom alltifrån bankkunskap, målstyrning, respekt och jämlikhet, arbetsmiljö,
bonets väg, feedback, till regelverksutbildningar. 75 procent av alla
anställda på SBAB är innehavare av Swedsec:s bonelicens. Lärande på SBAB
ska inkludera och inte diskriminera. Därför används en checklista för alla
läraktiviteter som säkerställer inkludering och representation.
Volontärarbete
Sedan våren 2016 har alla SBAB:s medarbetare möjlighet att volontärarbeta
två arbetsdagar per år hos organisationer som bidrar till något av de 17 globala
hållbarhetsmålen. Med initiativet vill SBAB möjliggöra för våra medarbetare
att engagera sig och bidra till en hållbar utveckling. Sedan 2020 har volontär-
arbetet minskat på grund av den rådande pandemin.
Volontärdagar
 
Heldagar
Halvdagar 
Antal timmar  
Åldersfördelning kvinnor/män
Procentuell fördelning (%)
Åldersfördelning per -- Kvinnor Män Totalt
– år  
– år   
– år   
– år  
– år
Totalt   
Anställningstid kvinnor/män
Procentuell fördelning (%)
Anställningstid per -- Kvinnor Män Totalt
< år   
– år   
– år
– år
– år
> år 
Totalt   
Hållbarhetsnoter
195SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Medarbetarnyckeltal
1)
Nyckeltal     
Totalt antal anställda vid årets slut
)
    
varav kvinnor
)
, %     
Antal visstidsanställda
)
, %  , , ,
Antal deltidsanställda
)
, % , , , ,
Genomsnittsålder, år     
Personer som lämnat företaget under året     
Personer som tillkommit under året     
Personalomsättning
)
,% , ,   
Jämställdhet
Andel kvinnor i styrelsen
)
, %     
Andel kvinnor i företagsledningen
)
, %     
Andel kvinnliga chefer, %     
Andelen män med föräldrabidrag av total, %     
Sjukfrånvaro och friskvård
Korttidsfrånvaro, % , , , , ,
Långtidsfrånvaro, % , , , , ,
Total sjukfrånvaro, % , , , , ,
Uttag friskvårdsbidrag av alla anställda, % ,    
)
Siror innan  utgör siror utgör data exklusive dotterbolgaet Boappa AB samt siror innan  utgör data exklusive dotterbolaget Booli Search Technologies AB.
)
Antal anställda uttryckt i heltidstjänster, rensat för sjukskrivning och tjänstledighet (FTE).
)
Totalt antal anställda vid årets slut.
)
Avser enbart moderbolaget SBAB Bank AB (publ).
H:5.3Sunda finanser
Återrapportering gröna obligationer
Godkända investeringsobjekt inom ramen för SBAB:s gröna obligationsram-
verk (”SBAB Green Bond Framework 2016” samt ”SBAB Group Green Bond
Framework 2019”) uppgick per den 31 december 2021 till 43,2 mdkr. Dessa
objekt förväntas, enligt SBAB:s beräkningar, generera en årlig besparing av
växthusgasutspp mot svarande 22 857 ton CO
2
e. SBAB:s andel av finansie-
ringen förväntas motsvara en besparing om 11 613 ton CO
2
e per år.
Den förväntade besparingen av växthusgasutsläpp har beräknats utifrån hur
mycket mindre respektive godkänt investeringsobjekts faktiska eller förvän-
tade energi användning är i förhållande till olika baslinjer ("baselines") beslu-
tade av SBAB. Därefter har besparat CO
2
e-utsläpp uppskattats för respek-
tive objekt baseratpå genomsnittligt utsläpp per kWh.
Ytterligare information finns att hitta i rapporten "SBAB Group Green
Bonds Impact Report 2021", tillgänglig på SBAB:s hemsida.
Summering återrapportering gröna obligationer

Godkända investeringsobjekt inom ramen för SBAB:s
gröna obligationsramverk, mdkr ,
varav SBAB Green Bond Framework  ,
varav SBAB Group Green Bond Framework  ,
Förväntad besparing av växthusgasutsläpp, ton CO
e/år  
varav SBAB Green Bond Framework  
varav SBAB Group Green Bond Framework   
SBAB:s andel av finansieringen; Förväntad besparing
av växthusgasutsläpp, ton CO
e/år  
varav SBAB Green Bond Framework  
varav SBAB Group Green Bond Framework   
Ekonomiskt värdeskapande 2021
SBAB redovisar ekonomiskt värdeskapande bland annat genom att visa hur skapat värde fördelas på olika intressenter.
Årets vinst som
återinvesteras i
verksamheten och möjliggör
tillväxt och investeringar
   tkr
Övriga verksamhets-
relaterade kostnader,
tillexempel kostnader för
aärsutveckling, IT, lokal
och marknadsföring
  tkr
Årets skatt på vinsten
  tkr
Löner och ersättningar
till anställda
  tkr
Betalda räntor till
allmänheten (inlåning)
  tkr
Betalda räntor hänförliga till
övrig finansiering
(upplåning)
   tkr
Avgift för insättningsgaranti och
resolutionsavgift som bidrar till att
upprätthålla den finansiella stabiliteten i
samhället
  tkr
Hållbarhetsnoter
196 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
H:6 Hållbarhetsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen
Från och med det räkenskapsår som inleds efter 31 december 2016 ska större
företag hållbarhetsrapportera enligt regler i ÅRL om hållbarhetsrapportering.
Bestämmelserna har sin grund i en ändring av EU:s redovisningsdirektiv (Euro-
paparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU om ändring av direktiv
2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandallande
av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy). En håll-
barhetsrapport är enligt den nya regleringen en rapport med hållbarhetsinfor-
mation som behövs för förståelsen av företagets utveckling, sllning och
resultat samt konsekvenserna av verksamheten. Denna information ska
omfatta frågor rörande miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för
mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Nedan tabell, med hän-
visning till redovisningens olika sidor, har tagits fram i syfte att tydligra hur
SBAB möter reglerna i ÅRL om hållbarhetsrapportering.
Klimat och miljö
Personal, sociala förhållanden
& respekt för mänskliga
rättigheter
Motverkande av korruption och
annan finansiell brottslighet
Aärsmodell
Sid 16–17
Sid 16–17
Sid 16–17
Policyer och styrande dokument • Policy för hållbart företagande
•Kreditpolicy
Klimatrisk - instruktion
• Instruktion Sustainable Bond
Committe
• Policy för hållbart företagande
• Jämställdhets- och
mångfaldspolicy
• Policy för att främja mångfald
i styrelsen
•Etikpolicy
•Ersättningspolicy
•Arbetsmiljöinstruktion
• Instruktion för vissel-
blåsarprocess
•Uppförandekod
• Leverantörskod
• Instruktion Sustainable Bond
Committe
• Policy för hållbart företagande
• Policy och instruktion om
åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism,
samt efterlevnad av finansiella
sanktioner
• Instruktion mot mutor och
annan korruption
• Instruktion för vissel-
blåsarprocess
• Uppförandekod
• Leverantörskod
Resultat och hänvisning
till GRI
Resultat:
Sid 4041, 46-47, 62, 192-
194
GRI-hänvisning:
• : Utsläpp
• G-FS: Produkter och tjänster
som har positiva miljöeekter
Resultat:
Sid 38, 44-45, 48-59,
193-194
GRI-hänvisning:
• : Anti-korruption
• : Arbetsrelaterad
hälsa och säkerhet
• : Utbildning och
kompetensutveckling
• : Mångfald och
jämställdhet
•: Icke-diskriminering
•413: Lokalsamhälle
Resultat:
Sid 38, 45
GRI-hänvisning:
•205: Anti-korruption
Riskhantering
Sid 84–85
Sid 84–85
Sid 84–85
H:7 Rapportering i enlighet med EU Taxonomiförordning
Från och med räkenskapsåret 2021 träder upplysningskraven enligt EU:s tax-
onomiförordning i kraft. Förordningen medför krav på upplysning om i vilken
utsträckning SBAB:s verksamhet är förknippad med miljömässigt hållbara
ekonomiska verksamheter. Förordningen träder i kraft stegvis. Riktlinjer och
SBAB:s rapportering och datakvalité kommer därför utvecklas över tid. Årets
rapportering är SBAB:s första.
Bakgrundsinformation och redovisningsprinciper
Exponering som omfattas av taxonomin
Majoriteten av SBABs tillgångar består bolån till privatpersoner samt
bostadsfinansieringslösningar till fastighetsbolag, bostadsutvecklare och
bostadsrättsföreningar. Utlåning relaterat till bolån och hushåll tillsammans
med vissa privatlån, omfattas av kriterierna som definieras i taxonomiförord-
ningen. Uppgifterna besr av exponeringar mot hushåll och baseras på fak-
tiska data från SBABs lånereskontra.
Utlåning till fastighetsbolag och bostadsutvecklare sker en tät dialog mel-
lan företagskunden och kundansvariga. Pga. av den bilaterala förbindelsen går
det att säkerslla att det faktiskt är data och omfattas därmed av taxonomi-
förordningen.
Exponering som inte omfattas av taxonomin
Årets rapportering av posten” Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som
omfattas av taxonomin” innefattar bland annat konsument som inte omfattas
av taxonomiförordningen samt bostadsfinansiering till bolag mindre företag
Hållbarhetsnoter
197SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
H:8 Rapportering i enlighet med Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD)
SBAB har kompletterat verksamhetens rapportering enligt rekommendationerna i TCFD:s ramverk för att beskriva hur SBAB strategiskt arbetar med klimat-
relaterade risker och möjligheter. I tabellen nedan beskrivs omfattningen av rapporteringen tillsammans med sidhänvisningar.
Under 2021 genomfördes en analys för att värdera klimatrisker och möjligheter utifrån två olika klimatscenarier vilket redovisas på nästkommande sida.
Styrning Strategi Riskhantering Indikatorer & Mål
Styrelsens övervakning av klimat-
relaterade risker och möjligheter.
Sid 90-91 , 191-192
Klimatrelaterade risker och möjligheter
organisationen har identifierat.
Sid 40-41, 62, 84-85 , 193, 188-
190
Organisationens processer för
hantering av klimatrelaterade risker.
Sid 84-85
Organisationens indikatorer för att
utvärdera klimatrelaterade risker och
möjligheter.
Sid 40-41, 188-190, 192-193,
200-201
Ledningens roll avseende bedömning
ochhantering av klimatrelaterade risker
och möjligheter.
Sid 190-192
Påverkan från risker och möjligheter på
organisationens verksamhet, strategi
och finansiella planering.
Sid 84-85, 188-190
Integration av ovanstående processer i
organisationens generella riskhantering.
Sid 84-85, 188-190
Utsläpp av Scope ,  och  enligt
Greenhouse Gas Protocol.
Sid 192-193
Beredskapen av organisationens
strategi med hänsyn till olika
klimatrelaterade scenarier.
Sid 62, 84-85, 188-190
Mål för att hantera klimatrelaterade
risker och möjligheter.
Sid 40-41, 188-190, 192-193
Scenarioanalys
Genom SBAB:s klimatscenarioanalyser värderas vilka klimatrisker och möjlig-
heter som kan påverka verksamheten och dess säkerheter och investeringar,
idag och i framtiden. Syftet är att förbereda SBAB för olika samllsutveck-
lingar och framtidssäkra verksamheten och dess säkerheter. SBAB rapporte-
rar enligt Task force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Under
2021 genomfördes en analys för att värdera klimatrisker och möjligheter uti-
från två olika klimatscenarier framtagna av FN:s klimatpanel (IPCC) – RCP 8.5
och RCP 2.6, vilket redovisas på nästkommande sida. Scenariobeskrivning-
arna utgår från SMHIs definition. Båda scenarierna innebär risker, men också
möjligheter för SBAB. Verksamheten bever vara resilient och anpassas sig
utifrån ändrade klimatförhållanden både lokalt och nationellt.
som inte omfattas av EU direktivet för icke-finansiell rapportering (NFRD).
Stora delar av dessa exponeringar särredovisas nedan.
Exponering mot företag som ska särredovisas
Exponeringar mot m indre företag som inte omfattas av EU direktivet för icke-
finansiell rapportering (NFRD) ska särredovisas och som således inte själva
behöver rapportera enligt taxonomiförordningen. SBAB gör tolkningen att
bostadsrättsföreningar klassificeras som mindre företag och därmed inklude-
ras dessa i särredovisningen. KPIn som SBAB särredovisar är framtagen och
säkerställd av varje kundansvarig i verksamheten och baseras på publicerad
information. För att säkerställa process framöver kommer kriterier för KPIn
att byggas in i kreditprocessen och automatiseras till rapportering framöver.
Fördjupad förklaring av de ekonomiska aktiviteterna
SBAB kommer proaktivt arbeta med utveckling av arbetet att säkerställa att
vår verksamhet är miljömässigt hållbar och därmed i enlighet med taxonomi-
förordningen. Ett exempel är våra gröna bolån som skapar incitament för våra
kunder att satsa mer på energieektiva bostäder då det premieras med en
lägre ränta. Vi mäter utsläppen från vår utlåningsportfölj och kommer att defi-
niera reduktionsmål för att målmedvetet reducera energianvändningen över
tid. Läs mer om hur vi tillsammans med våra kunder jobbar för ett bättre klimat
på sidorna 40-41.
Vi ser en ökad efterfrågan på gröna tillgångar på kapitalmarknaden. Det
skapar ytterligare incitament att driva utvecklingen. Läs mer om vårt arbete
oh rapportering av gröna tillgångar och obligationer på sidan 196.
Vi följer utvecklingen av de nationella gränsvärdena för b.la tekniska
granskningskriterier, definierade i de delegerade förordningarna för taxono-
min. Vi kommer att utveckla våra produkter, metoder och processer i enlighet
med detta över tid för att säkerslla att vår verksamhet är miljömässigt håll-
bar.
Kompletterande information om SBAB:s strategier och taxonomilinjerade
verksamhet
Vårt hållbarhetsarbete har en tydlig struktur och ägandeskap från ledning och
verksamhet. Läs mer om vårt integrerade hållbarhetsarbete på sidorna 191-
192. Efterlevnaden taxonomiförordningen i aärsstrategi, produktdesign och
engagemang med kunder och motparter kommer att utvecklas över tid.
Tilllgångar
Andel av totala
tillgångar %
Tillgångar som omfattas av rapporteringen enligt den
tillämpliga regleringen
)
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som omfattas av
taxonomin
,%
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte
omfattas av taxonomin
,%
Varav vissa exponeringsklasser som är undantagna från
rapporteringen enligt den tillämpliga regleringen
)
Exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga
emittenter
)
,%
Derivat ,%
Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD
)
,%
Varav exponeringsklasser som inte ingår i täckta tillgångar
enligt den tillämpliga regleringen
)
Handelsportfölj
)
,%
Interbanklån på anfordran %
)
Redovisas endast i den mån data finns tillgänglig för de underliggande exponeringarna.
)
Vissa av de exponeringsklasser som ska exkluderas från täljaren i nyckeltalet Green Asset
Ratio (GAR) och som därmed inte omfattas av taxonomin framgent.
)
"Kassa och tillgodohavanden hos centralbank (inklusive centralbanksfacilitet)"
och "Värdepapper utgivna eller garanterade av stat, centralbank, multilaterala
utvecklingsbanker och internationella organisationer" i NOT RK.
)
Inklusive Bostadsrättsföreningar som klassas som SME.
)
Exponeringsklasser som ska exkluderas från både täljaren och nämnaren i nyckeltalet GAR
och inte omfattas av taxonomin framgent.
)
Motsvarar finansiella instrument värderade enligt verkligt värdeoptionen i not
"Klassificering av finansiella instrument", och representerar del av likviditetsreserv
klassificerad som "held-for-trading".
Hållbarhetsnoter
198 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Kort sikt ( 1 år) Medel (5-10 år) Lång (40 år)
Risker
Omställningsrisker
Volatila och ökade energikostnader
Ökade regleringar, skatter och avgifter för
koldioxidutsläpp
Ökade regelverk och politiska initiativ
Förändringar i beteende- och konsumtion-
smönster
Krav på nollusläpp av växthusgaser i hela värdekedjan och cirkuläre-
konomi kräver stora förändrngar i aärsmodellen
Krav på ny teknik för resurseektivisering
Ökade krav på fastigheters energieektivitet vilket kräver en
omfattande renoveringsvåg
Ökad konkurrens från lågprisaktörer utan hållbar agenda
Ökade förändringar i beteende- och konsumtionsmönster
Minskad efterfrågan på energikrävande fastigheterleder till värdem-
inskning
Krav på ny teknik för resurseektivisering
Ökade koldioxidpriser och energieektiviserings-
standarder för byggander kan påverka kreditvärdigheten
på kommersiella och privata fastigheter.
Fysiska
Skador på objekt p.ga extremväder som
skyfall, stormar, värmeböljor och bränder
Kraftiga skador på fastigheter p.ga extremväder som skyfall, stormar,
värmeböljor och bränder
Kraftiga skador på fastigheter p.ga extremväder som
skyfall, stormar, värmeböljor och bränder
Möjligheter
Ökat kundbehov för produkter och tjän-
ster inom energieektivisering
Ökad efterfrågan på gröna- och hållbar-
hetsrelaterade obligationer (vilket ger oss
mer fördelaktig upplåningskostnad)
Subventionerade investeringsåtgärder för
energieektivisering ökar efterfrågan av
energieektiviseringslån
Ökat kundbehov för produkter och tjänster inom energieektivi-
sering
Ökad efterfrågan på gröna- och hållbarhetsrelaterade obligationer
Övergången till mer cirkuläritet och resurseektivitet förbättrar
fastighetsägares bostadskalkyler
Ökad efterågan på cirkulära och resurseektiva
produkter.
Scenario RCP 2,6 - Koldioxidutsläppen kulminerar omkring år 2020
Än mer kraftfull klimatpolitik
g energiintensitet.
Minskad användning av olja.
Jordens befolkning ökar till 9 miljarder.
Ingen väsentlig förändring i arealen betesmark.
Ökning av arealen jordbruksmark på grund av bioenergiproduktion.
Utsläppen av metan minskar med 40 procent.
Kort sikt ( 1 år) Medel (5-10 år) Lång (40 år)
Risker
Omställningsrisker
Exkluderar investerare med tydlig klimat-
profil
Ökade naturskadekostnader p.ga extrem-
väderhändelser
Ryktesrisk om otillräcklig egen hantering av klimatrisker
Ökade försäkringskostnader för naturskadehändelser i kända klima-
triskområden
Marknadsvärdespåverkan för fastigheter utsatta inom klimatriskområden
Extremväder påverkar leverantörskedjan och byggprocessen vilket ökar
antalet förseningar inom nyproduktion
Minskad efterfrågan på fastigheter i klimatriskområden
Risk för obsoleta fastigheter då kostnaden för
klimatanpassningsåtgärder överstiger värdet
Förändrad negativ värdeutveckling inom
bostadsmarknaden vilket leder till kraftigt minskad
efterfrågan på ägda bostäder
Klimatflyktningar och demografiska förändringar påverkar
den svenska bostadsmarknaden
Fysiska
Skador på tak och fasad p.ga extrem-
väder som skyfall, stormar, värmeböljor
och bränder
Skador på tak och fasad p.ga extremväder som skyfall, stormar,
värmeböljor och bränder
Extremväder kan minska fastighetsvärdet och ökar belåningsgraden
för kunder.
Vattenskador p.ga översvämningar i strandnära
bebyggelse och lågt belägna zoner
Skador på tak och fasad p.ga extremväder som stormar,
värmeböljor och bränder
Extremväder kan minskar fastighetsvärdet och ökar
belåningsgraden för kunder.
Möjligheter
Ökat kundbehov gällande klimatanpas-
sad rådgivning och produkter
Ökat kundbehov gällande klimatanpassad rådgivning och produkter
Ökat behov av finansering till klimatanpassad renovering
Ökad efterfrågan på bostäder belägna i områden som inte är klassifi-
cerade som klimatriskområden.
Ökad efterfrågan på bostäder belägna i områden som
inte är klassificerade som klimatriskområden.
Scenario RCP 8,5 - Fortsatt höga utsläpp av koldioxid
Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100.
Metanutsläppen ökar kraftigt.
Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspk på
betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion.
Teknikutvecklingen mot ökad energieektivitet forttter, men långsamt.
Stort beroende av fossila bränslen och hög energiintensitet.
Ingen tillkommande klimatpolitik
Hållbarhetsnoter
199SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
H:9 FN:s globala hållbarhetsmål forts.
SBAB har identifierat och valt att prioritera fyra av de 17 målen, vilka anses särskilt relevanta och viktiga för verksamheten. Målen har beslutats utifrån ett omfat-
tande analysarbete i form av interna workshops och rangordningsövningar i verksamhet, företagsledning och styrelse och utgör en integrerad del av SBAB:s håll-
bara styrmodell och dagliga arbete. Nedan är en komplettering från rapporteringen som åternns på sidorna 22-23.
FN:s globala hållbarhetsmål FN:s delmål Exempel på SBAB:s aktiviteter och initiativ Sidhänvisning
Mål : Anständiga
arbetsvillkor och
ekonomisk tillväxt
Verka för en inkluderande och
långsiktigt hållbar ekonomisk
tillväxt, full och produktiv
sysselsättning med anständiga
arbetsvillkor för alla.
. Upprätthålla ekonomisk tillväxt
per capita i enlighet med nationella
förhållanden och i synnerhet en BNP-
tillväxt på minst  procent per år i de
minst utvecklade länderna.
. Senast  uppnå full och
produktiv sysselsättning med
anständiga arbetsvillkor för
alla kvinnor och män, inklusive
ungdomar och personer med
funktionsnedsättning, samt lika lön
för likvärdigt arbete.
. Stärka de inhemska
finansinstitutens kapacitet att främja
och utöka tillgången till bank- och
försäkringstjänster samt finansiella
tjänster för alla.
Bidrar till BNP-tillväxt och arbetstillfällen i Sverige , 
Verkar för transparens för att stärka konsumenternas
ställning på bostads- och bolånemarknaden
-
Jämställdhetsplan (inklusive mångfald) samt mål -
Verktyg, Respekttrappan,för att främja respekt och
jämlikhet på arbetsplatser

Årliga lönekartläggningar för att motverka osakliga
löneskillnader eller lönediskriminering

Arbete för att säkerställa att vi tillgängliggör våra kanaler
för personer med funktionsvariationer

Möjlighet till volontärarbete för alla medarbetare 
Samarbete med Boost by FC Rosengård och Changers Hub
för att öka sysselsättningen och bland ungdomar

Etiska och arbetsrätsliga krav på leverantörer genom
leverantörskod

Mål : Hållbara
städer och
samhällen
Städer och bosättningar ska
vara inkluderande, säkra,
motståndskraftiga och hållbara.
. Senast  säkerställa
tillgång för alla till fullgoda, säkra och
ekonomiskt överkomliga bostäder
och grundläggande tjänster samt
rusta upp slumområden.
. Verka för en inkluderande och
hållbar urbanisering samt förbättra
kapaciteten för deltagandebaserad,
integrerad och hållbar planering och
förvaltning av bosättningar i alla
länder.
Gröna investeringslån till fastighetsbolag och
bostadsrättsföreningar för miljö- och energifrämjande
åtgärder i fastigheter
-
Förmedling av elavtal tillsammans med elbolagsutmanaren
Tibber för energieektiviserande åtgärder

Grönt bolån för energieektiva bostäder -
Utbilda och motivera våra kunder att köpa och investera i
energieektiviserande åtgärder
-
Finansiering av nyproducerade bostäder för att öka
tillgången till bostäder i Sverige
-
Gröna obligationer för finansiering av energivänliga och
klimatsmarta bostäder
, 
Samarbete med Stockholms Stadsmission, Faktum och
Situation Stockholm för att bidra till att minska hemlöshet
och utanförskap

Mål : Hållbar
konsumtion och
produktion
Främja hållbara konsumtions-
och produktionsmönster.
. Säkerställa att människor
överallt har den information och
medvetenhet som behövs för en
hållbar utveckling och livsstilar i
harmoni med naturen.
Bidrar med kunskap och utbildning till våra kunder och
allmänheten för att alla ska kunna fatta informerade beslut
på bostads- och bolånemarknaden
-
Hjälpmedel, tjänster och informationssidor som hjälper
och informerar privatpersoner i frågor rörande boende och
boendeekonomi
, 
Samarbete med Boost by FC Rosengård och Changers Hub
för att öka medvetenheten om ekonomi hos ungdomar

Mål : Bekämpa
klimatförändringen
Vidta omedelbara
åtgärder för att bekämpa
klimatförändringarna och dess
konsekvenser.
Förmedling av elavtal tillsammans med elbolagsutmanaren
Tibber för energieektiviserande åtgärder

Grönt privatlån (se ovan) -
Gröna bolån (se ovan) -
Uppföljning av den egna verksamhetens klimatpåverkan -, -
Konsultation (tillammans med samarbetspartners till
SBAB) för företags- och brf-kunder i hur fastigheter kan bli
mer energieektiva

Finansiering av nyproducerade bostäder som är mer
energieektiva än det äldre fastighetsbeståndet
-
Gröna obligationer (se ovan) , 
Arbete med klimatrisker i bolåneportföljen 
Gröna obligationer i likviditetsportföljen 
Hållbarhetsnoter
200 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
H:10 FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet
Under 2020 signerade SBAB FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet.
Genom att underteckna principerna åtar sig SBAB att redovisa såväl negativ
som positiv påverkan inom väsentliga hållbarhetsområden och tydligt redo-
göra för vilka vetenskapligt baserade hållbarhetsl SBAB arbetar för att
uppnå. Årets rapportering blir SBABs första och är en utgångpunkt för kom-
mande år då den kommer förfinas och revideras framöver tillsammans med
branschen. SBABs rapportering till PRB är granskad av tredje part och inklu-
deras i revisionsberättelsen på sidan 208. SBAB har under året aktivt arbetat
med implementeringen av principerna. Nedan kan ni läsa en sammanfattning
av den fullsndiga rapporteringen som redovisas i sin helhet på sbab.se.
Principerna
PRB besr av sex principer; (1) anpassning, (2) påverkan och fastställning av
l, (3) kunder, (4) intressenter, (5) styrning (6) öppenhet/transparens. Det
utgör ett globalt hållbarhetsramverk och innebär att de banker och institutio-
ner som ställer sig bakom initiativet behöver anpassa sin aärsstrategi för att
vara i linje med och bidra till Parisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål.
Sammanfattningsvis har SBAB under året genomfört aktiviteter inom res-
pektive princips omde där två väsentliga projekt varit centrala i implemen-
teringsarbetet. Det ena är utvecklingen av SBABs strategiska fokusering med
det integrerade hållbarhetsarbetet med en uppdaterad väsentlighetsanalys
som grund. Bankens mer fokuserade inriktning presenteras på sidan 191. Det
andra projektet var genomförandet av en övergripande konsekvensanalys
(impact analysis) för att öka förståelsen för hur SBAB, genom produkter och
tjänster, påverkar och skapar värde för SBABs intressenter och samhället i
stort.
Analys av bankens påverkan
Under 2021 genomförde SBAB en väsentlighets- och konsekvensanalys. Läs
mer om metod och process på sidorna 190-191.
Med tanke på att våra produkter och tjänster fokuserar på finansiering av
bostäder belägna i Sverige, kan vi kortfattat analysera vår påverkan med para-
metrarna omfattning, intensitet och koppling till nationella mål och strategier.
Enligt vår konsekvensanalys är påverkan högst i samband med klimatpåver-
kan av våra produkter och tjänster och i vårt arbete med etik och transparens,
vilket inkluderar anständigt arbete.
SBAB:s konsekvensanalys har korskontrollerats med PRB Portfolio Impact
Identification-verktyget, som identifierade en positiv påverkan på området
anständigt arbete och en negativ påverkan på klimat, vilket bekräftar att den
ursprungliga analysen är korrekt.
Mål och styrning
Baserat vår väsentlighets- och konsekvensanalys genomfördes en strate-
gisk omprioritering med ambitions- och målsättningsarbete fram till 2025.
Processen involverade vårt hållbarhetsteam, operativt ansvariga fn verk-
samheten som är ansvariga för områdena, ledning och styrelse. Vår styrelse
godnde de uppdaterade ambitionerna och målsättningarna i mitten av sep-
tember 2021.
Av de prioriterade områdena så inkluderas att arbeta med att minska vår
klimatpåverkan både av vår egen verksamhet och vår portlj och att integrera
klimatrisker i vårt riskanalyssystem. Även aärsetik och transparens identi-
fierades som prioriterade områden, vilket inkluderar vårt projekt ”Hållbar
Byggbransch” som har fokus på ansndiga arbetsvillkor. Inom ramen för PRB
kan detta sammanfattas som begränsning av klimatförändringar och anstän-
dig sysselsättning.
Efter vår väsentlighets-, konsekvensanalys kommer SBAB att fortsätta att
utveckla mål i linje med PRBs rekommendationer för dessa områden.
Varje prioriterat område har en ansvarig företagsledningsrepresentant
samt en operativt ansvarig från verksamheten. Varje omde har därutöver
tilldelats en hållbarhetsstrateg fn enheten Hållbarhet. För att följa upp
arbete och säkerslla integrering av hållbarhet rapporteras arbete med de
olika omden under varje kvartal till företagsledningen. En sammanställning
av arbetet rapporteras två gånger per år till styrelsen. Detta inkluderar
anpassning till internationella och nationella standarder, utveckling och
genomförande av aktiviteter och integration med strategier och processer.
SBAB:s styrelse får uppdateringar om den övergripande utvecklingen och ger
feedback och vägledning. Läs mer om struktur och rapportering av SBABs
llbarhetsarbete på sidorna 191-192.
Sammanfattning
Nedan följer en sammanfattning av de framsteg som SBAB har gjort under de
senaste 18 månaderna i linje med var och en av principerna:
1) Anpassning – Stärkt vår hållbara styrmodell där våra prioriterade SDG är
integrerade i vår aärsmodell.
2) Påverkan och fastställning av mål – Utförde väsentlighets- och konse-
kvensanalys för att identifiera våra huvudsakliga påverkansområden och dess
positiva och negativa aspekter.
Identifierade prioriterade områden och arbetade med strategiska mål och
ambitionssättning. Betydande framsteg mot att sätta upp mål för att minska
klimatförändringarna inklusive:
tta ett mål för utsläpp från vår verksamhet (Scope 1, 2 och Scope 3 upp-
ströms)
gå med i PCAF och arbeta för att beräkna utsppen från vår portfölj (Scope
3 nedströms)
utöka vår rapportering och åtgärder för att integrera klimatrisker enligt
TCFD-ramverket.
SBAB fortsätter att stödja Parisavtalets mål att gå över till nettonollutsläpp
till 2050 genom att minska direkta utsläpp och genom att erbjuda gröna
finansierings- och investeringsprodukter.
3) Kunder – Initierade externa diskussioner med kunder om vidareutveckling
av gröna och hållbara låneprodukter. Utvecklat projektet ”Hållbar Bygg-
bransch” för att motverka ekonomisk kriminalitet och verka för mänskliga rät-
tigheter. Spridit verktyget Respekttrappan till 200+ företag och organisatio-
ner för att arbeta med jämlikhet.
4) Intressenter – Ökade omfattningen av intressenter som ingår i underlaget
för vår väsentlighetsanalys.
5) Styrning och kultur – Vår styrmodell för vårt hållbarhetsarbete inkluderar
styrelsen, företagsledningen, hållbarhetsteamet och operativt ansvariga som
alla har varit aktivt engagerade i både väsentlighets- och konsekvensanalysen
och målsättningen för våra prioriterade områden. Detta arbete inkluderade
en serie presentationer och workshops där styrelse, företagsledning och ope-
rativa ansvariga ledde processen att gå från väsentlighet, identifiera positiva
och negativa eekter till att sätta nya mål och ambitioner för SBAB:s priorite-
rade områden. Hållbarhet är en del av vår interna utbildning och introduk-
tionsutbildning.
6) Transparens och öppenhet - Vår klimatpåverkan som redovisas i vårt årliga
klimatbokslut och våra gröna obligationers eektrapportering (impact report)
publiceras regelbundet med målet att vara transparenta med våra utsläpp och
påverkan. SBAB strävar efter att rapportera utsläppen från hela vår portfölj i
linje med vårt mål att sätta SMART-mål kopplade till begränsning av klimat-
förändringar.
Sammanfattningsvis har SBAB under de senaste 18 månaderna lagt grunden,
strukturerat upp och påbörjat sitt arbete inom ramen för Principles for
Responsible Banking. Det är ett arbete som kommer utvecklas framgent där
fokus kommande året är att sätta mål som är i linje med arbetet.
Hållbarhetsnoter
201SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
H:11 GRI-/COP-index
Generella standardupplysningar (nivå core)
GRI Standard Beskrivning Sidhänvisning Kommentar/Reservation
UNGC-
princip
Globalt
hållbar-
hetsmål
Organisationsprofil
-
Organisationens namn SBAB Bank AB (publ)
-
Verksamhet, märken, produkter och tjänster -, -
-
Huvudkontorets lokalisering Solna, Sverige
-
Länder där organisationen är verksam SBAB har enbart verksamhet i Sverige
-
Ägarstruktur och bolagsform Aktiebolag. SBAB ägs till hundra procent
av svenska staten
-
Marknader som organisationen är verksamt på -, , -
-
Organisationens storlek -, 
-
Information om anställda och andra arbetare -, -, -

-
Leverantörskedja ,  , 
-
Väsentliga förändringar gällande organisation
och leverantörskedja
Inga väsentliga förändringar under
redovisningsperioden
-
Försiktighetsprincipen 
-
Externa initiativ , -
-
Medlemskap i organisationer 
Strategi
-
Uttalande från senior beslutsfattare - Uttalande från VD och styrelseordförande
Etik och integritet
-
Värderingar, principer och etiska riktlinjer , , -,  
Styrning
-
Styrning 
Intressentengagemang
-
Lista över intressentgrupper 
-
Kollektivavtal 
-
Identifiering och urval av intressenter 
-
Förhållningssätt till intressentengagemang -, -
-
Viktiga frågor som lyfts av intressenter -
Om redovisningen
-
Enheter som ingår i den finansiella redovisningen 
-
Process för att definiera redovisningens innehåll och avgränsning -. -
-
Lista över väsentliga ämnen/hållbarhetsfrågor -
-
Förändringar av information Inga väsentliga förändringar
-
Förändringar i redovisningen Inga väsentliga förändringar
-
Redovisningsperiod  januari– december 
-
Datum för publicering av senaste redovisningen  mars 
-
Redovisningscykel Uppdateras årligen per den  december
-
Kontaktperson för redovisningen 
-
Rapportering i enlighet med GRI Standards 
-
GRI innehållsindex 
-
Externt bestyrkande 
Frågespecifika upplysningar
GRI Standard Beskrivning
Sidhän-
visning
Kommentar/
Reservation
UNGC-
princip
Globalt
hållbar-
hetsmål
Hållbarhetsfråga
i SBAB:s väsen-
tlighetsanalys
EKONOMI
: Ekonomiska resultat – avgränsning: inom SBAB
-–-
Hållbarhetsstyrning 
Finansiell stabilitet
Identifiera och
hantera klimat-
relaterade risker
-
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 
-
Beskrivning av risker på grund av klimatförändring -,
-
Identifiera och hantera
klimatrelaterade risker

: Anti-korruption – avgränsning: inom SBAB
-–- Hållbarhetsstyrning 
Aärsetik och
transparens
- Kommunikation och utbildning i organisationens policyer
och rutiner avseende motverkan mot korruption
 
- Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter Inga korruptionsincidenter har
rapporterats under året

Hållbarhetsnoter
202 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
GRI Standard Beskrivning
Sidhän-
visning
Kommentar/
Reservation
UNGC-
princip
Globalt
hållbar-
hetsmål
Hållbarhetsfråga
i SBAB:s väsen-
tlighetsanalys
MILJÖ
: Utsläpp – avgränsning: inom SBAB
-–- Hållbarhetsstyrning 
Klimatpåverkan –
egen verksamhet
- Direkta växthusgasutsläpp scope   , , 
- Indirekta växthusgasutsläpp energianvändning scope   , , 
- Andra indirekta utsläpp av växthusgas scope  , -

, , 
: Granskning av leveratörer-– avgränsning: inom SBAB
-–- Hållbarhetsstyrning 
Ställa krav på
leverantörer
- Nya leverantörer som var granskat med miljökriterier  
SOCIALT
: Sysselsättning
-–- Hållbarhetsstyrning 
Attrahera
medarbetare
- Antal nyanställda och personalomsättning 
: Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet – avgränsning: inom SBAB
-–- Hållbarhetsstyrning 
Utveckla och
behålla
medarbetare
- Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade
arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade
dödsolyckor
 Endast relevant för SBAB att
rapportera på sjukfrånvaro.
Avsteg: statistik ej nedbrutet
per kön eller region
: Utbildning och kompetensutveckling – avgränsning: inom SBAB
-–- Hållbarhetsstyrning 
Utveckla och
behålla
medarbetare
- Procent anställda som får regelbunden utvärdering och
uppföljning
av sin prestation och karriärutveckling
 genomförde % "Min
Plan"
Avsteg: statistik ej nedbruten
per kön eller
anställningskategori
: Mångfald och jämställdhet – avgränsning: inom SBAB
-–- Hållbarhetsstyrning 
Respekt och
jämlikhet – egen
verksamhet
- Mångfald hos styrelse, ledning och medarbetare  Avsteg: statistik ej nedbruten
per minoritetsgrupptillhörighet
: Icke-diskriminering – avgränsning: inom SBAB
-–- Hållbarhetsstyrning  , 
Respekt och
jämlikhet – egen
verksamhet
- Fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder Inga väsentliga fall har
rapporterats under året
: Lokalsamhälle – avgränsning: inom SBAB
-–- Hållbarhetsstyrning 
Samhälls-
engagemang
- Samhällsengagemang -
: Granskning av leverantörer
-–- Hållbarhetsstyrning 
Ställa krav på
leverantörer
- Nya leverantörer som var granskat med socialkriterier  
: Kundintegritet – avgränsning: inom SBAB
-–- Hållbarhetsstyrning 
Säkra IT system
- Klagomål rörande kundintegritet och förlust av kunddata Inga väsentliga fall har
rapporterats under året
: Socioekonomisk efterlevnad – avgränsning: inom SBAB
-–- Hållbarhetsstyrning 
Aärsetik och
transparens
- Icke-efterlevnad av lagar och regler på det ekonomiska och sociala
området
Betydande böter eller sanktioner
för brott mot gällande lagar och
bestämmelser föreligger inte
mot organisationen
SEKTORTILLÄGG FÖR FINANS GRI G
Produktportföljen
G–DMA Hållbarhetsstyrning  – Produktutveckling
och innovation
Klimatpåverkan -
produkter och
tjänster
Tillgänglighet och
ha ett socialt
inkluderade
erbjudande
G–FS Produkter och tjänster som har positiva miljöeekter -,  – , , 
G–FS Åtgärder för att öka tillgänglighet 
Hållbarhetsnoter
203SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Styrelsens underskrifter
SBAB:s styrelse lämnar härmed SBAB:s årsredo-
visning som inkluderar såväl årsredovisning som
hållbarhetsredovisning. Den formella årsredovis-
ningen åternns i särskilt markerade avsnitt, som
också framgår av innehållsförteckningen. Hållbar-
hetsredovisningen är är upprättad i enlighet med
GRI Standards: Core option. Den utgör även
SBAB:s Communication on Progress (COP)
tillFN:s Global Compact, hållbarhets redovisning i
enlighet med årsredovisningslagen samt informa-
tion om hur SBAB bidrar till Agenda 2030 och de
globala hållbarhetsmålen.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar
att den del som avser den formella årsredovis-
ningen och koncernredovisningen har upprättats i
enlighet med internationella redovisningsstandar-
der IFRS, såsom de antagits av EU, och ger en rätt-
visande bild av koncernens ställning och resultat.
Den formella årsredovisningen är i övrigt upprät-
tad i enlighet med god redovisningssed och ger en
rättvisande bild av moderbolagets sllning och
resultat. Förvaltningsbettelsen som återfinns på
särskilt markerade sidor ger en rättvisande över-
sikt över utvecklingen av verksamhet, ställning
och resultat samt beskriver väsentliga risker och
osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de
företag som ingår i koncernen sr inför.
I enlighet med 6 kap 2 § andra punkten ÅRKL är
styrelsens bedömning att koncernens egna kapital
är tillräckligt stort i förllande till verksamhetens
omfattning och risk.
Lämnade uppgifter stämmer med de faktiska
förhållandena och ingenting av väsentlig bety-
delse är utemnat som skulle kunna påverka den
bild av bolaget som skapats i redovisningen.
Solna den 21 mars 2021
Jan Sinclair
Styrelseordförande
Leif Pagrotsky Inga-Lill Carlberg Lars Börjesson
Ledamot Ledamot Ledamot
Daniel Kristiansson Jane Lundgren-Ericsson
Ledamot Ledamot
Synnöve Trygg Margareta Naumburg Karin Neville
Ledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Mikael Inglander
Tf Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 21 mars 2021
Deloitte AB
Patrick Honeth
Auktoriserad revisor
204 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Styrelsens underskrifter
Revisionsbettelse
Till bolagsstämman i SBAB Bank AB (publ) organisationsnummer 556253-7513
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och
koncernredovisningen för SBAB Bank AB (publ)
(”SBAB) för år 2021 med undantag för bolags-
styrningsrapporten på sidorna 88-94. Bolagets
årsredovisning och koncernredovisning ingår på
sidorna 68-186 samt 204 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen
upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i
alla väsentliga avseenden rättvisande bild av
moderbolagets finansiella sllning per den 31
december 2021 och av dess finansiella resultat
och kassaflöde för året enligt lagen om årsredo-
visning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet
med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga
avseenden rättvisande bild av koncernens finan-
siella sllning per den 31 december 2021 och av
dess finansiella resultat och kassaflöde för året
enligt International Financial Reporting Standards
(IFRS), så som de antagits av EU, och lagen om års-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersbo-
lag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyr-
ningsrapporten på sidorna 88-94. Förvaltnings-
berättelsen är förenlig med årsredovisningens och
koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fast-
ställer resultaträkningen och balansräkningen för
moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovis-
ningen och koncernredovisningen är förenliga
med innehållet i den kompletterande rapport som
har överlämnats till moderbolagets revisionsut-
skott i enlighet med Revisorsförordningens
(537/2014/EU) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Stan-
dards on Auditing (ISA) och god revisionssed i
Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi
är oberoende i förhållande till moderbolaget och
koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har
i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt
dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår
sta kunskap och övertygelse, inga förbjudna
tjänster som avses i Revisorsförordningens
(537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det
granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess
moderföretag eller dess kontrollerade företag
inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är
tillräckliga och ändalsenliga som grund för våra
uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är
de områden som enligt vår professionella bedöm-
ning var de mest betydelsefulla för revisionen av
årsredovisningen och koncernredovisningen för
den aktuella perioden. Dessa områden behandla-
des inom ramen för revisionen av, och i vårt ställ-
ningstagande till, årsredovisningen och koncern-
redovisningen som helhet, men vi gör inga sepa-
rata uttalanden om dessa områden.
Bemningar och uppskattningar avseende
värdering av lånefordringar
Redovisning och värdering av finansiella instru-
ment enligt gällande regelverk i IFRS 9 är ett kom-
plext område med stor påverkan på bolagets och
koncernens verksamhet och finansiella rapporte-
ring. IFRS 9 är ett komplext redovisningsregelverk
som kräver väsentliga bemningar för att fast-
ställa storleken på reserven för förväntade kredit-
förluster.
Väsentliga bedömningar inkluderar:
Tolkning av kraven för att fastslla storleken på
reserven för förväntade kreditförluster enligt
IFRS 9, som återspeglas i bankens modell för
beräkning av förväntade kreditförluster.
Identifiering av exponeringar med signifikant
försämring av kreditkvalitet.
Antaganden som applicerats i modellen för
bekning av förväntade kreditförluster, såsom
motpartens finansiella sllning, förntade
framtida kassaflöden och framåtblickande
makroekonomiska faktorer (arbetslöshet, rän-
tor och fastighetspriser).
Eekten av Covid-19 på ovan väsentliga bem-
ningar.
Per den 31 december 2021 uppgick utlåning till all-
nheten i koncernen till 467 041 miljoner kronor,
med en reserv för förntade kreditrluster på
138 miljoner kronor. Givet utlåningens väsentliga
andel av de totala tillgångarna (representerar 83%
av de totala tillgångarna), den påverkan som den
inneboende okerheten och subjektiviteten
involverad i bedömningen av kreditreserverings-
behov ger, samt då upplysningskraven under IFRS
9 är betydande anser vi att detta är ett särskilt
betydelsefullt omde i vår revision.
Se även redovisningsprinciper i not
A
1 avse-
ende betydande bedömningar och uppskatt-
ningar och relaterade upplysningar om kreditrisk
i not
RK
1.
Våra revisiontgärder har omfattat men inte
uteslutande utgjorts av:
Vi har utvärderat att relevanta kontroller inom
kreditreserveringsprocessen varit ändamålsen-
ligt utformade och implementerade under året.
Vi har också skapat oss en förståelse för pro-
cessen för väsentliga beslut vid lednings- och
kommittémöten som utgjort del av godkännan-
deprocessen för reserven för förväntade kredit-
förluster.
Vi har skapat oss en förståelse för systembase-
rade och manuella kontroller avseende redovis-
ning och värdering av reserven för förväntade
kreditförluster och testat om identifierade
nyckelkontroller varit implementerade under
året.
Vi har utvärderat, med stöd av våra specialister
för kreditriskmodellering, modelleringstekni-
kerna och modellmetoderna mot kraven i IFRS
9. Vi har granskat ändamålsenligheten i ett urval
av de underliggande modellerna som utvecklats
för beräkningen av reserven för förväntade kre-
ditrluster.
Som del i ovan revisionsåtgärder har vi beaktat
påverkan av Covid-19.
Slutligen har vi granskat fullsndigheten och
tillförlitligheten i upplysningarna hänförliga till
reserven för förväntade kreditförluster för att
bedöma efterlevnaden av upplysningskraven
enligt IFRS.
IT-system som stödjer fullsndig och korrekt
rapportering av transaktioner
SBAB är väsentligt beroende av sina IT-system för
att (1) betjäna kunder, (2) stödja sina aärsproces-
ser, (3) säkerslla en korrekt behandling av finan-
siella transaktioner och (4) stödja den övergri-
pande ramen för intern kontroll. Många av SBAB: s
interna kontroller över den finansiella rapporte-
ringen är beroende av automatiserade systemkon-
troller och fullständighet och integritet i rapporter
som genereras av IT-system. Med hänsyn till det
höga IT-beroendet, anser vi att det är ett särskilt
betydelsefullt omde i vår revision.
Vi har kategoriserat bankens viktiga IT-risk och
kontrollområden som rör den finansiella rapporte-
ringen i följande delar:
Ändringar av IT-miljö
Drift och övervakning av IT-miljö
Informationssäkerhet
Ändringar i IT-miljö
Brister i förändringshanteringsprocessen ökar ris-
ken för att genomförda ändringar i IT-miljön inte
fungerar som förntat och kan leda till felaktiga
beräkningar och opålitliga databehandling med
inverkan på redovisningen. Mot bakgrund av detta
har SBAB infört processer och kontroller för att
stödja att föndringar införs på lämpligt sätt och
att funktion överensstämmer med ledningens
avsikter.
I våra revisionsåtgärder ingår, men har inte ute-
slutande utgjorts av:
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
205SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Revisionsberättelse
Vi har bedömt företagsledningens principer och
processer för att genomföra ändringar i IT-mil-
jön.
Vi har granskat företagsledningens kvalitets-
säkring av ändringar.
Vi har verifierat uppdelning av arbetsuppgifter.
Drift och övervakning av IT-miljö
Olämplig drift och övervakning av IT-miljön kan
eventuellt inte förhindra eller upptäcka olämplig
behandling av transaktioner som orsakar att
finansiella poster är ofullsndig eller felaktig.
Med hänsyn till detta har SBAB infört processer
och kontroller för att stödja att IT-miljön överva-
kas kontinuerligt och att felaktig bearbetning
identifieras och korrigeras.
I våra revisionsåtgärder ingår, men har inte ute-
slutande utgjorts av:
Vi har granskat ändamålsenliga processer för
schemalagd informationsbearbetning och larm-
konfiguration för IT-system.
Vi har granskat processen för övervakning av IT-
system.
Informationssäkerhet
Om logiska säkerhetsverktyg och kontroller inte
konfigureras på lämpligt sätt kan det leda till att
nyckelkontroller blir ineektiva, att önskad upp-
delning av arbetsuppgifter inte upprättlls, och
att informations förändras, görs otillgänglig eller
sprids på ompligt sätt. Mot bakgrund av detta
har SBAB infört processer och kontroller för att
bland annat stödja att informationen skyddas
genom åtkomstkontroller och att kända sys-
temsvagheter hanteras inom rimlig tid.
I våra revisionsåtgärder ingår, men har inte ute-
slutande utgjorts av:
Vi har granskat processer för identitets- och
åtkomsthantering, inklusive beviljande av till-
gång, ändring och borttagning.
Vi har granskat processer och verktyg för att
säkerställa tillgänglighet till information baserat
på användarbehov och verksamhetskrav.
Vi har granskat att styrning och kontroll av sys-
temkonfigurationer för att skydda system och
data från obehörig användning.
Annan information än årsredovisningen och
koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan informa-
tion än årsredovisningen och koncernredovis-
ningen och åternns på sidorna 1-67, 187-203 och
209-211. Det är styrelsen och verksllande direk-
tören som har ansvaret för denna andra informa-
tion.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och
koncernredovisningen omfattar inte denna infor-
mation och vi gör inget uttalande med bestyr-
kande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen
och koncernredovisningen är det vårt ansvar att
läsa den information som identifieras ovan och
överväga om informationen i väsentlig utsträck-
ning är oförenlig med årsredovisningen och kon-
cernredovisningen. Vid denna genomgång beak-
tar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under
revisionen samt bedömer om informationen i
övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts
avseende denna information, drar slutsatsen att
den andra informationen innehåller en väsentlig
felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi
har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för att årsredovisningen och kon-
cernredovisningen upprättas och att de ger en
rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad
gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som
de antagits av EU. Styrelsen och verkställande
direktören ansvarar även för den interna kontroll
som de bedömer är nödvändig för att upprätta en
årsredovisning och koncernredovisning som inte
innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och kon-
cernredovisningen ansvarar styrelsen och verk-
ställande direktören för bedömningen av bolagets
och koncernens förmåga att fortsätta verksamhe-
ten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhål-
landen som kan påverka förgan att fortsätta
verksamheten och att använda antagandet om
fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tilläm-
pas dock inte om styrelsen och verkställande
direktören avser att likvidera bolaget, upphöra
med verksamheten eller inte har något realistiskt
alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det
påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt,
bland annat övervaka bolagets finansiella rappor-
tering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet
om huruvida årsredovisningen och koncernredo-
visningen som helhet inte inneller några väsent-
liga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent-
ligheter eller misstag, och att lämna en revisions-
berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig
kerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
garanti för att en revision som utförs enligt ISA
och god revisionssed i Sverige alltid kommer att
upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan
finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av
oegentligheter eller misstag och anses vara
väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen
kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som
användare fattar med grund i årsredovisningen
och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för
revisionen av årsredovisningen och koncernredo-
visningen finns på Revisorsinspektionens webb-
plats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsan-
svar. Denna beskrivning är en del av revisionsbe-
rättelsen.
Av de områden som kommuniceras med styrel-
sen fastsller vi vilka av dessa områden som varit
de mest betydelsefulla för revisionen av årsredo-
visningen och koncernredovisningen, inklusive de
viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felak-
tigheter, och som därför utgör de för revisionen
särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver
dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte
lagar eller andra författningar förhindrar upplys-
ning om frågan.
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och kon-
cernredovisningen har vi även utrt en revision av
styrelsens och verkställande direktörens förvalt-
ning för SBAB Bank AB (publ) för år 2021 samt av
förslaget till dispositioner beträande bolagets
vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar
vinsten enligt förslaget i förvaltningsbettelsen
och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl-
lande direktören ansvarsfrihet för räkenskaps-
året.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i
Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs när-
mare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende
i förhållande till moderbolaget och koncernen
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt
fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är
tillräckliga och ändalsenliga som grund för våra
uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till
dispositioner beträande bolagets vinst eller för-
lust. Vid förslag till utdelning innefattar detta
bland annat en bemning av om utdelningen är
försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets
och koncernens verksamhetsart, omfattning och
risker ställer på storleken av moderbolagets och
koncernens egna kapital, konsolideringsbehov,
likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation
och förvaltningen av bolagets angelägenheter.
Detta innefattar bland annat att fortlöpande
bedöma bolagets och koncernens ekonomiska
situation och att tillse att bolagets organisation är
utformad så att bokföringen, medelsförvalt-
ningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i
övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verk-
ställande direktören ska sköta den löpande för-
valtningen enligt styrelsens riktlinjer och anvis-
ningar och bland annat vidta de åtgärder som är
dvändiga för att bolagets bokföring ska fullgö-
ras i överensstämmelse med lag och för att med-
elsförvaltningen ska skötas på ett betryggande
sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträande revisionen av förvaltningen,
och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är
att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig
grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrel-
seledamot eller verkställande direktören i något
väsentligt avseende:
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
206 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Revisionsberättelse
Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen och kon-
cernredovisningen har vi även utfört en gransk-
ning av att styrelsen och verkställande direkren
har upprättat årsredovisningen och koncernredo-
visningen i ett format som möjliggör enhetlig elek-
tronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16
kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers-
marknaden för SBAB Bank AB (publ) för år 2021.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast
det lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten
#checksumma upprättats i ett format som i allt
väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rappor-
tering.
Grund för uttalandet
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommen-
dation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rap-
porten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi
är oberoende i förhållande till SBAB Bank AB
(publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i
övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt
dessa krav.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräck-
liga och ändamålsenliga som grund för vårt utta-
lande.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats
i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden, och för att det finns en
dan intern kontroll som styrelsen och verkstäl-
lande direktören bedömer nödvändig för att upp-
rätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktighe-
ter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet
om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i
ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a §
lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på
grundval av vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför
våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig
kerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett for-
mat som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är
ingen garanti för att en granskning som utförs
enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid
kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om
en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund
av oegentligheter eller misstag och anses vara
väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen
kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som
användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitets-
kontroll för revisionsföretag som utför revision
och översiktlig granskning av finansiella rapporter
samt andra bestyrkandeuppdrag och näralig-
gande tjänster och har därmed ett allsidigt system
för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumente-
rade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av
yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen
och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgär-
der inmta bevis om att Esef-rapporten har upp-
rättats i ett format som möjligr enhetlig elek-
tronisk rapportering av årsredovisning och kon-
cernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder
som ska utföras, bland annat genom att bema
riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporte-
ringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller
misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revi-
sorn de delar av den interna kontrollen som är rele-
vanta för hur styrelsen och verkställande direk-
ren tar fram underlaget i syfte att utforma gransk-
ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn
till omsndigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om eektiviteten i den interna kontrol-
len. Granskningen omfattar också en utvärdering
av ändalsenligheten och rimligheten i styrel-
sens och verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakli-
gen en teknisk validering av Esef-rapporten, dvs.
om filen som innehåller Esef-rapporten uppfyller
den tekniska specifikation som anges i kommissi-
onens delegerade förordning (EU) 2019/815 och
en avstämning av att Esef-rapporten överens-
stämmer med den granskade årsredovisningen
och koncernredovisningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedöm-
ning av huruvida Esef-rapporten har märkts med
iXBRL som möjligr en rättvisande och fullsn-
dig maskinläsbar version av koncernens resultat-,
balans- och egetkapitalräkningar samt kassaflö-
desanalysen.
Revisorns granskning av bolagsstyrnings-
rapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyr-
ningsrapporten på sidorna 88-94 och för att den
är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekom-
mendation RevR 16 Revisorns granskning av
bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår
granskning av bolagsstyrningsrapporten har en
annan inriktning och en väsentligt mindre omfatt-
ning jämfört med den inriktning och omfattning
som en revision enligt International Standards on
Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi
anser att denna granskning ger oss tillcklig
grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats.
Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra
stycket punkterna 26 årsredovisningslagen samt
7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga
med årsredovisningens och koncernredovisning-
ens övriga delar samt är i överenssmmelse med
lagen om årsredovisning i kreditinstitut och vär-
depappersbolag.
Deloitte AB, utsågs till SBAB Bank ABs revisor
av bolagsstämman 2021-04-28 och har varit bola-
gets revisor sedan 2016-04-28.
Stockholm, 21 mars 2022
Deloitte AB
Patrick Honeth
Auktoriserad Revisor
företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till
någon försummelse som kan föranleda ersätt-
ningsskyldighet mot bolaget, eller
på något annat sätt handlat i strid med aktiebo-
lagslagen, lagen om bank- och finansieringsrö-
relse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag eller bolagsordningen.
Vårt mål beträande revisionen av förslaget till
dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och
rmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig
grad av säkerhet bema om förslaget är förenligt
med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men
ingen garanti för att en revision som utförs enligt
god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp-
täcka åtgärder eller försummelser som kan föran-
leda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att
ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller
förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för
revisionen av årsredovisningen och koncernredo-
visningen finns på Revisorsinspektionens webb-
plats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsan-
svar. Denna beskrivning är en del av revisionsbe-
rättelsen.
Revisorns uttalande om Esef-rapporten
207SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Revisionsberättelse
Revisorns rapport över översiktlig granskning av
SBAB Bank AB:s (publ) llbarhetsredovisning samt
yttrande avseende den lagstadgade hållbarhets-
rapporten
Till bolagssmman i SBAB Bank AB (publ), org.nr 556253-7513
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styrelsen i SBAB Bank AB
(publ) att översiktligt granska SBAB Bank ABs
(publ) hållbarhetsredovisning för år 2020. Företa-
get har definierat hållbarhets redovisningens
omfattning på sidan 1–65 och 187–203 i detta
dokument varav den lagstadgade hållbarhetsrap-
porten definieras på sidan 197.
Styrelsens och företagsledningens ansvar
Det är styrelsen och företagsledningen som har
ansvaret för att upprätta hållbarhets redo-
visningen inklusive den lagstadgade hållbarhets-
rapporten i enlighet med tilmpliga kriterier res-
pektive årsredovisnings lagen. Kriterierna framgår
på sidan 197 i hållbarhetsredovisningen, och
utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsre-
dovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initia-
tive) som är tillämpliga för hållbarhetsredovis-
ningen, samt av företagets egna framtagna redo-
visnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar
innefattar även den interna kontroll som bedöms
nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovis-
ning som inte innehåller väsentliga felaktigheter,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller miss-
tag.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbar-
hetsredovisningen grundad på vår översiktliga
granskning och lämna ett yttrande avseende den
lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag
är begränsat till den historiska information som
redo visas och omfattar således inte framtidsori-
enterade uppgifter.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlig-
het med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag
än revisioner och översiktliga granskningar av his-
torisk finansiell information. En översiktlig gransk-
ning består av att göra förfrågningar, i första hand
till personer som är ansvariga för uppttandet av
hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk
granskning och att vidta andra översiktliga
granskningsåtgärder. Vihar utfört vår granskning
avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i
enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revi-
sorns yttrande om den lagstadgade hållbarhets-
rapporten. En översiktlig granskning och en
granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning
och en betydligt mindre omfattning jämfört med
den inriktning och omfattning som en revision
enligt International Standards on Auditing och
god revisionssed i övrigt har.
Revisionsretaget tillämpar ISQC 1 (Interna-
tional Standard on Quality Control) och har där-
med ett allsidigt system för kvalitets kontroll vilket
innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner
avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, stan-
darder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i
lagar och andra författningar. Vi är oberoende i
förllande till SBAB Bank AB (publ) enligt god
revisorssed i Sverige och har iövrigt fullgjort vårt
yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en över-
siktlig granskning och granskning enligt RevR 12
gör det inte möjligt för oss att skaa oss en sådan
kerhet att vi blir medvetna om alla viktiga
omständigheter som skulle kunna ha blivit identi-
fierade om en revision utförts. Den uttalade slut-
satsen grundad på en översiktlig granskning och
granskning enligt RevR 12 har därr inte den
kerhet som en uttalad slutsats grundad på en
revision har.
Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår
från de av styrelsen och företagsledningen valda
kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa
kriterier är lämpliga för upprättande av hållbar-
hetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaat under vår
granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i
syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.
Uttalanden
Grundat på vår översiktliga granskning har det
inte kommit fram några omsndigheter som ger
oss anledning att anse att hållbarhetsredovis-
ningen inte, i allt sentligt, är upprättad i enlighet
med de ovan av styrelsen och företagsledningen
angivna kriterierna.
En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 21 mars 2021
Deloitte AB
Patrick Honeth
Auktoriserad revisor
208 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Revisionsberättelse
Fem år  sammandrag
Resultatposter
KONCERNEN
mnkr     
Ränteintäkter          
Räntekostnader –  –  –  –  – 
Räntenetto          
Övriga rörelseintäkter
)
–  – 
Summa rörelseintäkter          
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar –  – – –
Övriga rörelsekostnader –  –  –  –  –
Summa rörelsekostnader –  –  –  –  –
Resultat före kreditförluster          
Kreditförluster  – –  
Rörelseresultat          
Balansposter
mnkr     
Utlåningsportfölj          
Övriga tillgångar          
Summa tillgångar          
Inlåning          
Emitterade värdepapper m. m.          
Övriga skulder          
Uppskjutna skatteskulder     
Efterställda skulder          
Eget kapital          
Summa skulder och eget kapital          
Nyckeltal
%     
Nyutlåning, mnkr ,        
Placeringsmarginal , , , , ,
Kreditförlustnivå , –, –, , ,
K/I-tal ,    
Avkastning på eget kapital
)
, , , , ,
Avkastning på tillgångar , , , , ,
Antal anställda vid årets slut FTE
)
    
Kärnprimärkapitalrelation , , , , ,
Primärkapitalrelation , , , , ,
Total kapitalrelation , , , , ,
)
Posten inkluderar provisionsnetto, nettoresultat av finansiella transaktioner samt övriga rörelseintäkter.
)
SBAB använder från och med  en ny definition för beräkning av avkastning på eget kapital. Jämföresletal för tidigare år har inte omräknats.
)
Antal anställda uttryckt i heltidstjänster, rensat för sjukskrivning och tjänstledighet.
209SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Alternativ nyckeltal
Nyutlåning
Definition: Periodens bruttoutlåning.
Nyckeltalet avser att ge läsaren en bild över periodens inflöde av aärer.
Kreditförlustnivå
Definition: Periodens kreditrluster i förhållande till total utlåning till alln-
heten (utgående balans).
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om kreditrlus-
ternas relativa storlek i förllande till den totala utlåningen.
KONCERNEN
mnkr  
Kreditförluster  –
Utlåning till allmänheten    
Kreditförlustnivå, % , –,
Avkastning på eget kapital
Definition: Periodens rörelseresultat efter skatt i förhållande till genomsnitt-
ligt eget kapital (beräknat på ingående och utgående balans för perioden), jus-
terat för primärkapitallån och värdeförändringar på finansiella tillgångar som
redovisas över eget kapital.
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
nsamhet i förhållande till det utdelningsbara egna kapitalet.
KONCERNEN
mnkr  
Resultat efter skatt    
Genomsnittligt eget kapital    
Avkastning på eget kapital, % , ,
Placeringsmarginal
Definition: Periodens räntenetto i förhållande till genomsnittlig balansomslut-
ning (beräknat på ingående och utgående balans för perioden).
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
lönsamhet.
KONCERNEN
mnkr  
Räntenetto    
Genomsnittlig balansomslutning    
Placeringsmarginal, % , ,
K/I-tal
Definition: Periodens kostnader före kreditförluster i förhållande till peri-
odens rörelseintäkter.
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
kostnadseektivitet.
KONCERNEN
mnkr  
Summa rörelsekostnader –  – 
Summa rörelseintäkter    
K/I-tal, % , ,
K/U-tal
Definition: Periodens kostnader före kreditförluster i förhållande till total
utlåning till allnheten (beknat på ingående och utgående balans för peri-
oden).
Nyckeltalet syftar till att ge läsaren ytterligare information om koncernens
kostnadseektivitet.
KONCERNEN
mnkr  
Summa rörelsekostnader –  – 
Genomsnittlig utlåning till allmänheten    
K/U-tal, % , ,
Övriga nyckeltalsdefinitioner
Antal anställda, FTE Antal anställda uttryckt i heltidstjänster,
rensat för sjukskrivning och tjänstledighet
Avkastningar på tillgångar Periodens resultat efter skatt i förhållande till
genomsnittlig balansomslutning
Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i förhållande till riskvägda
tillgångar
Total kapitalrelation Kapitalbas i förhållande till riskvägda
tillgångar
Primärkapitalrelation Primärkapital i förhållande till riskvägda
tillgångar
Bruttosoliditetsgrad Primärkapital i förhållande till
balansomslutning samt åtaganden utanför
balansräkning omräknade med
konverteringsfaktorer
Likviditetstäckningskvot,
LCR
Likvida tillgångar i förhållande till  dagars
nettokassautflöde i ett stressat scenario
enligt EU-kommissionens delegerade
förordning / om
likviditetstäckningskrav
Överlevnadshorisont Antalet dagar som likviditetsbehovet kan
täckas i ett stressat scenario utan att ny
likviditet tillförs
Net Stable Fund Ratio, NSFR Likviditetsriskmått av strukturell karaktär som
visar hur stabil koncernens upplåning är i
relation till tillgångarna. NSFR beräknas per
-- enligt Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) /
Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM) är finan-
siella mått över historisk eller framtida resultatutveckling, finansiell
ställning eller kassaflöde som inte definieras i tillämpliga redovisningsre-
gelverk (t.ex. IFRS och årsredovisningslagen) eller i EU:s kapitalkravsdi-
rektiv (CRD IV)/ kapitalkravsförordning (CRR).
SBAB använder alternativa nyckeltal när det är relevant för att pre-
sentera och följa upp koncernens finansiella situation och när de anses
ge ytterligare värdefull information till användarna av de finansiella rap-
porterna. SBAB har därtill valt att visa nyckeltalen då de är praxis i bran-
schen. Alternativa nyckeltal kan beräknas på olika sätt och SBAB:s nyck-
eltal är därför inte direkt jämförbara med liknande mått som presenteras
av andra företag.
210 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021
Kontaktuppgifter
Kontakt IR
Telefon: 08 614 43 98
E-post: investor@sbab.se
Fredrik Jönsson
Head of Treasury
Telefon: 08 614 38 22
fredrik.jonsson@sbab.se
Anders Hult
Head of Funding
Telefon: 08 614 38 64
anders.hult@sbab.se
Emma Holmberg
Head of Investor Relations
Telefon: 08 614 43 27
emma.holmberg@sbab.se
Information till investerare
För mer information och kontaktuppgifter,
se sbab.se
Kontakt hållbarhet
Axel Wallin
Hållbarhetschef
axel.wallin@sbab.se
Johanna Bark
Hållbarhetsstrateg
johanna.bark@sbab.se
Sarah Anwar
Hållbarhetsstrateg
sarah.anwar@sbab.se
Kontaktperson för redovisningen
Emma Holmberg
Head of Investor Relations
Telefon: 08 614 43 27
emma.holmberg@sbab.se
Finansiell kalender Kreditbetyg
Årssmma äger rum den 27 april 2022 i Solna.
Adresser
Huvudkontor:
SBAB Bank
Box 4209
171 04 Solna
Besöksadress: Svetsarvägen 24
Telefon: 0771 45 30 00
Fax: 08 614 38 60
E- post: kundcenter@sbab.se
Telefon Företag & Brf: 0771 45 30 30
E- post Företag & Brf:
foretag-brf@sbab.se
Org. nr. 556253-7513
sbab.se
SBAB Bank
Box 1012
651 15 Karlstad
Besöksadress: Östra Torggatan 9, Arkaden
Telefon: 0771 45 30 00
Fax: 054 17 71 10
E- post: kundcenter@sbab.se
SBAB Bank
Box 53072
400 14 Göteborg
Besöksadress: Södra Larmgatan 13
Telefon: 0771 45 30 30
Fax: 031 743 37 10
E -post: foretag-brf@sbab.se
SBAB Bank
Rundelsgatan 16
211 36 Mal
Telefon: 0771 45 30 30
Fax: 040 664 53 58
E- post: foretag-brf@sbab.se
Delårsrapport jan–mar   april 
Delårsrapport jan–jun   juli 
Delårsrapport jan–sep   oktober 
Bokslutskommuniké   februari 
Moody’s Standard & Poor’s
Långfristig upplåning, SBAB A A
Långfristig upplåning, SCBC Aaa
Kortfristig upplåning, SBAB P– A–
Produktion: SBAB i samarbete med Öhrberg Design. Tryck: Molind 2022.
211SBAB ÅRSREDOVISNING 2021