
Svensk ekonomi tog glädjeskutt och
bostadsmarknaden sto stark
Trots fortsatt pandemi kom 2021 att utvecklas helt annorlunda
för svensk ekonomi jämfört med året innan. Från ett av de värsta
fallen i svensk ekonomi i modern tid under 2020 med kraftigt sti-
gande arbetslöshet, kom BNP i stället under året som gick att
stiga med hela 5,2 procent. Den, trots fallet i svensk ekonomi,
oväntat starka bostadsmarknaden med kraftigt stigande
bostadspriser under 2020 fortsatte under 2021. Även bostads-
investeringarna fortsatte att överraska uppåt. De närmaste åren
väntas en stabil utveckling på bostadsmarknaden utan stora
variationer i bostadspriserna. En något minskad men fortsatt
god takt på bostadsinvesteringarna i kombination med lägre
befolkningstillväxt gör att den generella bostadsbristen kan vara
borta framåt 2027. Ungas situation på bostadsmarknaden är
dock fortsatt svår. Ryssland-Ukrainakonflikten skapar mycket
stor osäkerhet om utvecklingen framöver.
Hög vaccinationstakt bidrog till glädjeskutt i svensk ekonomi
Det blev en tung start på året. Den befarade tredje vågen i pan-
demin realiserades. Den slog också hårt mot delar av hushållens
konsumtion. I takt med att vaccinationerna tog fart under våren
och sommaren lättade dock trycket på många av de verksamhe-
ter som drabbats särskilt hårt av de sociala restriktionerna som
hotell, restauranger och turism. För året som helhet blev tillväx-
ten i hushållens konsumtion god. Det var också den enskilda fak-
tor som bidrog mest till BNP-tillväxten under året, följt av
näringslivets investeringar. En fortsatt expansiv penning- och
finanspolitik bidrog också positivt till den ekonomiska aktivite-
ten. Den ekonomiska tillväxten hade kunnat vara ännu högre
men hölls tillbaka av halvledarbrist, transportproblem och andra
flaskhalsar som uppstått under pandemin. De senare problemen
ser ut att kunna fortsätta en bit in på det
nya året och kan tillsammans med sti-
gande energipriser också bidra till en infla-
tion som ligger en bit över Riksbankens
mål. BNP väntas växa med 3,3 procent
under 2022 och med 2,3 procent 2023.
Räntorna fortsatt låga - bundna steg
Till följd av Riksbankens och andra central-
bankers expansiva penningpolitik med
låga styrräntor och mycket omfattande
köp av framför allt bostadsobligationer,
låg marknadsräntorna kvar på mycket låga
nivåer under 2021. Det har medfört att
även bostadsräntorna har förblivit låga.
Till skillnad från i slutet av 2020, då de lite
längre bundna bostadsräntorna sjönk tillbaka, steg de i stället i
slutet av 2021. Höjda inflationsförväntningar och signaler om att
flera centralbanker snart börjar strama åt sin penningpolitik i
takt med att ekonomierna börjat återhämtar sig kan förklara
detta. De lite längre bundna bostadsräntorna väntas mot denna
bakgrund nu gå upp och långt före den rörliga (tremånaders-)
räntan. Tremånadersräntan väntas höjas först kring årsskiftet
2022/2023. Det blir dock ingen dramatisk ränteuppgång. Hård
konkurrens mellan bankerna håller tillbaka marginalerna, särskilt
på bindningstider över tre månader.
Majoriteten binder nu sina räntor på över tre månader
Andelen nya bolån med kort räntebindningstid ökade trendmäs-
sigt från 20 procent vid mitten av 1990-talet till runt 75 procent
för några år sedan (efter att ha varit uppe på ännu högre nivåer i
samband med finanskrisen 2008/2009). Efter Riksbankens
stora köp av olika obligationer, och den hårdnande konkurrensen
mellan bankerna på lån med räntebindningstid över tre månader,
binds i dag omkring 60 procent av lånen på längre tid än tre
månader. Det är en radikalt förändrad bild jämfört med för bara
ett par år sedan.
Bostadspriserna fortsatte upp och allra mest på småhus
Under pandemins första år 2020 steg bostadspriserna i en takt
som inte skådats sedan slutet av 1980-talet. Detta trots fallande
BNP och kraftigt ökande arbetslöshet. I den situation som pan-
demin medförde med mycket hemarbete och svårigheter att
resa och konsumera på samma sätt som vanligt, värderade hus-
hållen upp bostadskonsumtionen. Priserna steg särskilt mycket
på större bostäder. Som mest steg bostadspriserna på småhus.
Under 2021 fortsatte den pristrenden. I takt med stigande längre
bostadsräntor väntas priserna stabilisera sig omkring nuvarande
nivå och sedan falla tillbaka svagt åren 2023–2024. Sjunkande
arbetslöshet och stigande hushållsinkomster motverkar de
höjda räntornas negativa eekt på bostadspriserna som annars
skulle sjunka mer.
Bostadsbristen kan vara borta till 2027
Bostadsinvesteringarna har under pandemin inte fallit tillbaka på
det sätt som det fanns farhågor om i början av pandemin då det
blev i det närmaste tvärstopp på visningar och mycket svårt för
bostadsföretagen att sälja nya bostä-
der på ritning. Det ökade intresset för
bostadskonsumtion blev tvärtom ett
uppsving för produktionen av nya
bostäder. Till följd av högre bostadsin-
vesteringar än väntat, inte bara under
2020 utan också 2021, samt nya
befolkningssiror med prognos från
SCB har SBAB nu reviderat ned den
uppskattade generella bostadsbristen
till runt 90 000 bostäder. Även om
bostadsinvesteringarna de närmaste
åren väntas falla tillbaka något när
BNP-tillväxten minskar och befolk-
ningstillväxten mattas av, väntas anta-
let nya bostäder bli större än ökningen i
antalet nya hushåll. Som det ser ut nu kan därför den generella
bostadsbristen vara borta till runt 2027.
Underskottet på nya småhus växer
SBAB:s kvartalsvisa nyproduktionsindex HMI, som beaktar hus-
hållens betalningsförmåga, visar att det framför allt råder brist
på nya småhus i Stockholms men även Skåne län. Bristen följer
efter ett decennium där småhusens andel i nyproduktionen fallit
från dryga 40 till 20 procent samtidigt som produktionen av
hyresrätter under samma period har ökat kraftigt. HMI visar
Hög vaccina-
tionstakt möjlig-
gjorde större privat-
konsumtion och
bidrog till glädje-
skutt i ekonomin
Några ord från vår Chefsekonom
12 SBAB ÅRSREDOVISNING 2021