Mitt hem är min borg kan bli kollektivt is da shit

Mitt hem är min borg kan bli kollektivt is da shit

Vi kan konstatera att det blivit allt svårare för den som är ung att etablera sig på bostadsmarknaden, åtminstone på tillväxtorter.  Kontantinsats sedan sex år tillbaka, amorteringskrav, därtill långa kötider för den som inte vill köpa. Andrahandshyrorna är höga och den som vill hyra först och köpa sen finns en inbyggd risk i att hamna efter. Om hyran är alltför hög minskar chansen att kunna spara till bland annat kontantinsatsen.

Och det här med att välja sina föräldrar med omsorg (vilket naturligtvis varken är möjligt eller sant) har blivit ställt på sin spets. Den som vill flytta hemifrån med föräldrar som har ett ägt boende och ett kontaktnät har mycket större chans och bättre förutsättningar än den unge med föräldrar som saknar det ena eller andra. Om de unga kommer ur boet i tid kan föräldrarna flytta om de vill, det leder till en sund rörlighet på bostadsmarknaden.

Tidigare generationer broderade Mitt hem är min borg och de efterkommande generationerna som ärvde dessa bonader hade i stort samma uppfattning,  om än utan kunskap om korsstygn. Hemmet är heligt!

Och det är inte alls konstigt. Klart hemmet var heligt när vi gick till fots eller hade hästarna som transportmedel. Cirklarna blev liksom inte så stora för de som då levde. Hemmet var ett nav, blev en borg.

Nu tillhör de där transportmöjligheterna en svunnen tid som få av oss upplevt. Idag kan du vakna i Europa och somna i Asien, ja, du fattar vad jag menar. Kanske är det inte bara kopplat till revolutionen i hur vi rör oss utan också ett framtvingat förändrat beteendemönster jag nosar mig till, orsakat av de mycket höga trösklarna till en egen bostad. Jag tror verkligen att kommande och den nu unga generationen accepterar ett kollektivt boende på ett helt annat sätt än tidigare årskullar gör (och jag menar inte studentkorridorslivet som ju är en form av kollektiv).

Kollektivet som det sett ut och fortfarande ser ut leder associationerna åtminstone för mig till både ekologisk mathållning, och ofta ett politiskt ställningstagande, och i alla fall något annat än bara en bostad. Kanske har Lukas Moodyssons film Tillsammans påverkat.

Idag växer den som är ung upp i ett samhälle som är både snabbrörligt och mobilt. Alla generationer präglas av sin egen tid. Nya företeelser är här för att stanna, bilpooler, car – to – go, uthyrningsverksamheter av bostäder om så bara för en natt. Ett nytt sätt att se på att dela tar form och det ger återspeglingar på synen på bostaden tror jag.

Vi måste inte bara damma av kollektivet, utan stöpa om det och tänka nytt i hur att dela gemensamma ytor och samtidigt ha egen privat sfär. Här krävs ett gemensamt arbete inte bara utformning utan även i möjliga alternativa boendeformer, fler än bara hyresrätt.

Så att när de som flyttar in kan göra sig av med den där gamla nedärvda bonaden om att mitt hem är min borg och istället skriva sitt eget budskap: Kollektivt is da shit!

Vad tror du?

Claudia

Nästa:
Förra:
Denna artikel är skriven av
Claudia Wörmann

Claudia är boendeekonom här på SBAB! och bloggar om bostadsfrågor och bostadsmarknaden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *