Håll huvudet kallt på fritidshusmarknaden

Håll huvudet kallt på fritidshusmarknaden

Det finns cirka 600 000 fritidshus i Sverige. Många blir aldrig ens till salu utan stannar inom släkten. Men bland de som faktiskt finns tillgängliga på marknaden har priserna stigit med 8,8 procent de senaste tolv månaderna och genomsnittspriset på ett fritidshus är just nu 1 688 000 kronor. Den svenska fritidshusmarknaden är dessutom väldigt varierad. Det lilla fritidshuset i dungen med mycket renoveringsbehov kan bli någons dröm och det topprenoverade huset man kan bo i året om kan bli någon annans. Beslutet att köpa fritidshus är precis som alla andra boendeformer förknippat med mycket känslor och det viktigaste är att inte helt agera känslomässigt utan plocka fram både kalkyl och sunt förnuft.

Det är vanligt att man har en bild i huvudet om hur det ska vara både innan och efter köpet. Kanske från något reportage där man sett sitt drömtorp med syrenberså och fin inredning. Det är lite lagom stökigt, gulligt och ombonat. Den som intervjuas i artikeln pratar om hur viktigt det är att hitta en egen stil (som jag faktiskt ganska ofta tycker liknar någon annans stil) och att det tagit lite tid att hitta helt rätt på loppisar och med hjälp av arvegods, men nu så, nu finns den där. När det serveras saft, hemgjord av bär från trädgården i superfina glas, står man på en hemvävd trasmatta, i bakgrunden syns hallen med vit pärlspont på väggarna förstås. Kanske syns en gammal skolaffisch också.  Och du kan nästan känna doften från Mårbacka pelargonen i fönstret till höger, javisst ja bakom den skira gardinen.

Och där sitter du och väntar på att den röda tråden ska infinna sig, vad gäller din inredning i det nyinköpta torpet. Du tänker att det kanske finns en charm ändå i att ha den där spinnrocken från mormor, den gigantiska hyllan från 60-talet med inbyggd belysning och IKEA konsten på väggen. Vid köp av ett fritidshus vaknar nämligen de ”välvilliga” återvinnarna till liv, alla som vill bli av med gammalt bråte, men som kanske inte orkar åka till tippen. Var därför uppmärksam på frågor som: det här kanske kan passa i er sommarstuga? (läs vi vill inte ha eländet, det är gammalt och fult och vi orkar inte åka till återvinningen, men ni kanske vill den, förvalta den liksom, och egentligen är allt ganska konstigt, att man ska ha fula, uttjänta saker i sommarstugan där man är på sin fritid). Misströsta inte, men tacka kallhamrat nej till (o)vänliga själar i din närhet som vill prångla på dig möbler och husgeråd som av någon anledning inte längre passar dem som vill ge bort det till dig, sällan undrar man varför. Det här underlättar inte för dig att hitta den röda tråden om den är viktig för dig.

Kanske är det en klen tröst, men jag tror att många fritidshus och dess ägare saknar en röd tråd när det kommer till inredning, och en del av förklaringen i att gamla möbler och det gamla porslinet hamnade just i sommarstugan efter lång och trogen tjänst i hemmet var att människor förr i tiden faktiskt inte hade råd att köpa två uppsättningar av allt till båda ställena.

Bland alla artiklar och tablåer finns en man som liksom blivit att likställa med han som kan torp, förnöjt brummar han om att hitta rätt i stilen, inreder med kottar och vackra stenar. Vad man sällan ser är det bakgrundsarbete som görs, för att det ska bli bra TV. Försök att genom hela resan till ditt fritidshus vara mer rationell och praktisk än känslomässig. Kommer du att orka renovera, kommer du att kunna bjuda på saft såsom mormor gjorde i bersån. Mormor hade all tid i världen och kunde repa bär till saften utan att det gjorde avkall på annat som pockade på uppmärksamhet, du kanske konkurrerar om de där bären med kråkorna, och fåglarna vinner striden. Alltid. Och den där bersån, den kommer inte av sig självt, det är ju inte precis så att plötsligt formerar sig blad och träd och säger, tjena, vi gör en berså. Lika lite som gräset säger, nä hörrni, nu tar vi och klipper ned oss va? Nej det kräver tid en del kunskap och en häcksax alternativt en sekatör. Och en gräsklippare.

Låt allt ta tid. Sannolikt ska du ha ditt fritidshus en längre tid. Jag tror att inredningsreportage och TV program sätter en norm som är svår för de allra flesta att uppnå. Vilket leder till stress, i och över fritidshuset där man ska vara ledig och göra det man tycker om. Ödets ironi.

Här kommer ytterligare några tips:

Avståndet

Var noga med att tänka på hur långt du vill åka till ditt fritidshus. Tänk på avståndet i tiden en enkelresa dit tar och utgå från din egen situation och dina preferenser. Enkelt uttryckt – ett fritidshus som ligger för långt bort kan bli dyrt att ta sig till och på så sätt blir avståndet ett hinder för att du ska kunna nyttja boendet så mycket som du tänkt dig från början. Det dyraste fritidshuset är det som aldrig används.

Egoism

Var helt egoistisk. En fälla är att köpa fritidshus för många: barn, barnbarn, annan släkt och vänner. Men de kanske hellre vill åka utomlands eller någon annanstans på deras semestrar. Häng inte upp dig på drömmen om många besök och utgå från ditt eget behov i första hand.

Läget

Läget, läget och läget är det som påverkar prisbilden allra mest. För många är det allra viktigaste att fritidshuset ligger nära vatten och det drar upp priset. Om du kan tänka dig ett fritidshus som ligger en bit bort från badstranden och klippan så kommer du billigare undan.

Lycka till!

Claudia

Nästa:
Förra:
Denna artikel är skriven av
Claudia Wörmann

Claudia är boendeekonom här på SBAB! och bloggar om bostadsfrågor och bostadsmarknaden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *