Publicerad: 2 oktober, 2026
En liten ekonomisk uppdatering för dig som bor i bostadsrätt
För många som bor i bostadsrätt har 2026, så här långt, blivit ett betydligt bättre år än närmast föregående. Den svenska konjunkturen har stärkts, inflationen har varit under kontroll, bolåneräntorna har varit stabila och bostadsmarknaden har vaknat till liv. Det finns gott hopp om att även nästa år ska bli ett hyggligt år. Samtidigt kan den oroliga omvärldssituationen med lite otur återigen stöka till det.
Äntligen kom konjunkturuppgången
Efter några tunga år tog konjunkturen äntligen bättre fart i år. När vi gör bokslut för året tror vi att den svenska ekonomin (BNP) har växt med 2,5 procent. Nästa år tror vi att ökningen blir lite större. Det är, sett ur ett längre historiskt perspektiv, en god tillväxt. Vi ser också att arbetslösheten och antalet företagskonkurser nu sjunker tillbaka (se diagram).
Arbetslöshet och företagskonkurser (procent av arbetskraften / antal per månad)
Källor: Macrobond, SCB, UC och SBAB
Stärkt köpkraft för boende i bostadsrätt
Under 2022 steg inflationen så kraftigt att det urholkade flera år av realinkomstökningar (inkomster efter skatt och justerade för inflationen). Tillsammans med kraftigt stigande bolåneräntor innebar det att hushållens – inte minst bostadsrättsinnehavares – köpkraft sjönk kraftigt. Efter ett par år med mer normal inflation, normala löneökningar och stabila bolåneräntor har hushållens realinkomster och köpkraft återhämtat sig. Det har bidragit till att hushållens konsumtion ökat och att konjunkturen tagit bättre fart. Politiska reformer, bland annat sänkt livsmedelsmoms och sänkt pris på månadskort i kollektivtrafiken, har också bidragit till detta.
Fortsatt skakig omvärldsbild – men motståndskraften har varit oväntat stark
Det finns alltså en hel del som pekar mot att saker och ting på senare tid har utvecklats åt det bättre hållet. Dessvärre finns samtidigt några faror som lurar i vassen. Konflikten mellan USA och Iran är långt ifrån löst. Hormuzsundet är fortfarande stängt. Det är även oroligt kring Bab el- Mandabsundet. Detta har fått olje- och drivmedelspriserna att under lång tid ligga högt över sina normala nivåer och även fraktpriserna att skjuta i höjden. Många oroade sig för att detta ganska snabbt skulle leda till höjd inflation men inflationen har, så här långt, uppvisat stor motståndskraft. Det kan dock vara ett bedrägligt lugn.
Inflationen kommer troligen att öka – men inte som 2022
Vi har i våra rapporter och analyser tidigare under året visat att stigande oljepriser tenderar att leda till ökad inflation med ganska många månaders fördröjning. Vår bedömning är därför att inflationen nu ändå snart går upp tydligt och mer varaktigt hamnar över Riksbankens mål på 2 procent (se diagram). Tillsammans med den senaste tidens konjunkturuppgång är vår bedömning att det kommer att medföra att Riksbanken höjer styrräntan två gånger i närtid med 0,25 procentenheter vardera. Den första gången i november och den andra gången i februari. Med den stora inflations- och ränteuppgången 2022 i färskt minne kanske många oroar sig för en repris av vad som då hände. Vi tror dock inte att det blir lika illa denna gång. Då kom vi från en situation där inflationen, vid sidan av höga olje- och drivmedelspriser, också drevs av en kraftigt ökad efterfrågan samtidigt som utbudet av varor inte hängde med i samma takt efter nedstängningarna under pandemin. I den situationen är vi inte i dag.
Inflation (12-månaderstal, procentuell årstakt)
Anm. Inflationen justerad för effekten av finanspolitiska åtgärder
Källor: Macrobond, SCB och SBAB
Räkna med stigande bolåneräntor men utan dramatik
Förväntningar om en högre inflation framöver och stigande långa globala marknadsräntor har fått de lite längre bundna bolåneräntorna att stiga. Vi räknar i våra prognoser med att de kan stiga lite till samtidigt som även de rörliga bolåneräntorna går upp i samma takt som Riksbanken höjer styrräntan. Får vi rätt i vår prognos blir dock inte ränteuppgången lika dramatisk som sist det begav sig, även om den självklart kan bli kännbar för hushåll med små marginaler och stora lån i förhållande till inkomsten. Ett riktmärke att hålla sig till är att bolåneräntorna framöver, beroende på räntebindningstid, kommer att ligga i spannet dryga 3 till 4 procent (se tabell).
Framtida bolåneräntor med olika bindningstid
Procent | 3 mån | 1 år | 2 år | 3 år | 4 år | 5 år |
|---|---|---|---|---|---|---|
Okt 2026 | 2,7 | 3,1 | 3,4 | 3,5 | 3,7 | 3,8 |
Jan 2027 | 3,0 | 3,4 | 3,6 | 3,7 | 3,9 | 4,0 |
Jan 2028 | 3,3 | 3,5 | 3,6 | 3,6 | 3,8 | 3,9 |
Jan 2029 | 3,1 | 3,3 | 3,5 | 3,6 | 3,7 | 3,8 |
Jan 2030 | 3,2 | 3,3 | 3,5 | 3,6 | 3,7 | 3,9 |
Anm.: Avser genomsnittliga räntor på bolånemarknaden, inte SBAB:s list-/snitträntor.
Källa: SBAB
Stabil marknad för bostadsrätter
Den stora inflations- och ränteuppgången 2022 ledde till fallande priser på bostadsrätter och till betydligt lägre omsättning än normalt (se diagram). Priserna på bostadsrätter har fortfarande en bit kvar att hämta igen från toppnoteringarna under våren 2022, men däremot bedöms antalet sålda bostadsrätter i förhållande till beståndet inom kort ligga på i stort sett normala nivåer igen. Om inflations- och ränteuppgången, som vi både hoppas och tror, denna gång blir begränsad, finns ingen anledning att tro att marknaden för bostadsrätter skulle drabbas lika hårt som sist det begav sig.
Omsättning på bostäder i Sverige (De senaste 12 månaderna, procent av respektive bestånd)
Källor: Macrobond, SCB, Booli och SBAB
Vi hjälper dig att hålla koll – om du vill!
De analyser och bedömningar som vi gör av svensk ekonomi, bostadsmarknad och bolåneräntor är självklart förknippade med viss osäkerhet. Ett viktigt skäl till detta är den oroliga omvärldssituationen som spiller över på svensk ekonomi. Den stökiga regeringsbildningen i Sverige efter valet adderar ytterligare ett lager osäkerhet. Som bostadsrättsinnehavare, konsument och bolånetagare tror vi, trots denna osäkerhet, att det kan vara värdefullt att hålla sig uppdaterad om vad som händer. Vi hjälper gärna till med detta – om du vill! Du kan anmäla dig till våra nyhetsbrev eller direkt ta del av de senaste analyserna och prognoserna i våra rapporter Bomarknadsnytt respektive Boräntenytt.
Allt gott och på återhörande!
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB
Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.
