Publicerad: 1 oktober, 2026
Ett tryggare hus börjar med kunskap
Många husägare funderar idag på hur väder och klimat kan påverka deras boende. Kraftiga skyfall, torka och värmeböljor blir allt vanligare. För dig som husägare kan det innebära ökade risker för skador på fastigheten. Samtidigt går det att minska sårbarheten genom kontinuerligt underhåll av huset, kunskap om de lokala riskerna och ett försäkringsskydd som ger ett tillräckligt skydd.
SBAB:s årliga klimatriskundersökning visar att allt fler husägare ser klimatrelaterade risker som en viktig fråga, samtidigt som många upplever att det är svårt att veta vilka risker som gäller för just den egna fastigheten. Men klimatrisker ser olika ut beroende på var man bor. Alla hus påverkas inte på samma sätt. För vissa fastigheter handlar det främst om kraftiga skyfall och vatten som behöver ledas bort från huset. För andra kan längre perioder av torka, värme eller ökad brandrisk vara mer relevanta.
— Oavsett om man har ett hus som ligger i ett utsatt område eller inte är det viktigt att kartlägga vilka risker som påverkar fastigheten, vidta förebyggande åtgärder och se över försäkringsskyddet. Varje husägare behöver göra en bedömning utifrån de egna förutsättningarna, säger Karin Stenmar, hållbarhetschef på SBAB.
Riskerna påverkas bland annat av:
- hur tomten är utformad
- markförhållanden
- närhet till vatten
- kommunens dagvattenhantering
- husets konstruktion och underhållet
Statens geotekniska institut (SGI) och Myndigheten för civilt försvar (MCF) har tagit fram en lista över områden som är extra utsatta för klimatrisker. Listan är en bra utgångspunkt för dig som vill ta reda på mer. Listan och mer information hittar du på MCF:s webbplats.
Allt fler tar eget ansvar
Undersökningen visar att de flesta husägare anser att ansvaret för att minska risken för skador på den egna fastigheten i första hand ligger hos dem själva. Men det behöver inte alltid handla om att göra stora investeringar. Ofta kan regelbundet underhåll och enkla förebyggande åtgärder göra stor skillnad.
Exempel på åtgärder kan vara att:
- Säkerställa att vatten leds bort från huset
- Kontrollera dränering, hängrännor och stuprör
- Se över takets skick
- Kontrollera att marken lutar bort från byggnaden
Läs på om villkoren i din villaförsäkring
En annan viktig del av husägandet är att förstå vilket ekonomiskt skydd som finns om en skada skulle inträffa. I undersökningen uppger många husägare att de inte känner till villkoren i sin villaförsäkring när det gäller klimatrelaterade skador.
— Genom att ta reda på villkoren i försäkringen blir det lättare och tryggare att bedöma den egna risken och vilka åtgärder som behöver vidtas. Det hjälper dig som husägare att förstå vilka skador som omfattas, vilka begränsningar som finns, och vilket ekonomiskt ansvar du själv eventuellt har. Om du är osäker kan det vara en god idé att kontakta ditt försäkringsbolag och gå igenom skyddet tillsammans, säger Karin Stenmar, hållbarhetschef på SBAB.
Fem frågor att ställa dig som husägare
- Vet jag vilka risker som är mest relevanta för min fastighet?
- Leder marken och dagvattnet bort vatten från huset?
- När kontrollerade jag tak, hängrännor och dränering senast?
- Vet jag vad min villahemförsäkring täcker?
- Har jag en plan för hur jag skulle hantera en oväntad större kostnad?
Ha en buffert för oförutsedda kostnader
Många husägare känner sig trygga med sin ekonomiska situation. I undersökningen uppger 44 procent att de har en buffert som skulle täcka större oförutsedda kostnader, medan ytterligare 39 procent har en viss ekonomisk buffert men inte för mer omfattande åtgärder.
— En försäkring är en viktig del av skyddet, men det kan också vara klokt att fundera över den egna ekonomiska beredskapen. Genom kontinuerligt underhåll av huset, rätt försäkringsskydd och en ekonomisk buffert skapar du goda förutsättningar för ett tryggt husägande, säger Karin Stenmar.
Fakta om undersökningen
Klimatriskundersökningen genomfördes av Syno International på uppdrag av SBAB mellan den 21–25 augusti 2026. Cirka 1 000 villa- och radhusägare i åldern 18 - 80 år deltog i undersökningen.
