Robert Boije: En trumpen Trump, öppnat Hormuzsund och oförändrad styrränta inleder sommaren

Efter sju sorger och åtta bedrövelser kom den gångna helgen äntligen med positiva besked om möjligheten till ett varaktigt fredsavtal mellan USA och Iran.

I en avsiktsförklaring har båda parterna enats om några övergripande frågor för att få slut på kriget. Dessa innefattar bland annat att sanktioner mot Iran ska lättas och att tidigare frysta iranska tillgångar i utlandet ska frigöras, i utbyte mot att Hormuzsundet öppnas till midsommar. Vissa stora frågor som ännu inte har lösts ut – framför allt den om Irans atomprogram – ska fortsätta att förhandlas under en 60-dagarsperiod. Iran sägs dock vilja ta ut en avgift för passerande fartyg i strid mot principen om fri genomfart för internationell sjöfart.

Det är mycket som fortfarande är oklart kring uppgörelsen och som gör den bräcklig. Det gäller bland annat hur stridigheterna mellan Israel och den Iranstödda shiamilisen Hizbollah i Libanon ska få ett slut, vilket är ett annat av Irans motkrav i uppgörelsen. Israel har dessutom deklarerat att man inte är en part av avtalet. De senaste dagarnas tydligt mer positiva tongångar från båda sidor i USA/Iran-konflikten – och inte bara ensidigt från Trump – är ändå hoppingivande. Utan tvekan framstår dock Trump som mer förlorare än Iran sett till vad han tidigare sagt sig vilja uppnå med anfallet mot Iran. En ”trumpen Trump” får man förmoda – även om han själv, sin vana trogen, utmålat sig som segrare.

Under tiden Hormuzsundet har varit stängt har olje- och drivmedelspriserna ökat kraftigt. Tidvis även priserna på råvara till konstgödsel som på sikt också kan leda till höjda globala livsmedelspriser. Ju längre Hormuzsundet är stängt, desto större sannolikhet att dessa prisökningar smittar av sig i ett bredare inflationstryck i svensk ekonomi. En analys vi i dagarna gjort på SBAB visar att även om öppningen av Hormuzsundet skulle ske först i september behöver det inte nödvändigtvis betyda att Riksbanken måste höja styrräntan. Att det skulle öka inflationsriskerna står dock klart.

Riksbanken meddelade i dag den 17 juni att styrräntan lämnas oförändrad. Trots avsiktsförklaringen mellan USA och Iran gör Riksbanken bedömningen att sannolikheten för högre inflation och höjd styrränta senare i år har ökat i förhållande till Riksbankens tidigare bedömningar under våren. Samtidigt indikerar Riksbankens uppdaterade räntebana att styrräntan mest sannolikt väntas höjas under första kvartalet nästa år – detta helt i linje med SBAB:s senaste prognos.

Inflations- och räntechocken under 2022 fick temperaturen att falla ordentligt på bostadsmarknaden. Sedan dess har den, efter några steg fram och tillbaka, i stort återgått till det normala för hus medan temperaturen på marknaden för bostadsrätter fortfarandet har lite att hämta igen (med undantag för Stockholms och Göteborgs innerstadsområden där det nu är lite varmare än normalt). Det oroliga omvärldsläget som tillfört osäkerhet kring både inflations- och ränteutvecklingen har rimligen bidragit till att dämpa aktiviteten på bostadsmarknaden. En varaktig deal mellan USA och Iran, om den blir verklighet, som bidrar till mindre oro för högre inflation och räntor, bör ha en positiv effekt på bostadsmarknaden. Under förutsättning att bolåneräntorna ligger kvar på ungefär nuvarande nivåer räknar vi med att bostadspriserna ökar med 4–5 procent per år 2026 och 2027. Får vi rätt i detta kommer bostadspriserna mot mitten av 2027 ha hämtat igen hela tappet från 2022.