Politikerna tävlar om plånboken – men hushållen bråkar om vardagspusslet

En majoritet tror inte att människor med mycket pengar generellt är lyckligare än de som har mindre. Pengar är heller inte den vanligaste orsaken till konflikter i relationer. I stället är det vardagspusslet och fördelningen av hushållsarbetet som skapar flest konflikter. Det visar SBAB:s senaste undersökning, samtidigt som plånboksfrågorna tycks stå i centrum inför valet.

Pengar gör inte människor lyckligare

Enligt SBAB:s senaste undersökning tror en majoritet (52 procent) av svenskarna inte att de som har mycket pengar generellt sett är lyckligare än människor som har mindre pengar. 32 procent tror att de med mycket pengar är lyckligare, medan 13 procent är osäkra. Samtidigt visar undersökningen, i en annan fråga, att ungefär lika många tror att just de skulle bli lyckligare av mer pengar som inte tror att de skulle bli det (45 respektive 44 procent).

– Resultatet visar att många gör en tydlig skillnad mellan pengar och lycka. En majoritet tror inte att människor generellt blir lyckligare av att ha mycket pengar. Men när frågan handlar om den egna lyckan blir bilden splittrad och i princip helt jämnt fördelad. Det tyder på att sambandet mellan pengar och välbefinnande är betydligt mer komplext än att mer pengar automatiskt skulle innebära högre livskvalitet, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik.

Fler bråkar om tiden än om pengarna

En tredjedel har bråkat om pengar med sin partner. Det sker dock för de flesta bara några gånger per år eller mer sällan än så (se diagram 1). När det bråkas om pengar är det oftast relaterat till vardaglig konsumtion och shopping (se diagram 2). Det är betydligt vanligare att bråka om hushållsarbetet och vardagspusslet än om pengar. Medan bara 8 procent uppger att pengar är den vanligaste konfliktorsaken anger 35 procent vardagspusslet och 28 procent hushållsarbetet.

– Pengar lyfts ofta fram som en vanlig källa till konflikter i relationer. Vår undersökning visar dock att betydligt fler bråkar om vardagspusslet och hushållsarbetet. Det tyder på att många av de konflikter som uppstår i vardagen handlar om hur tiden ska räcka till snarare än om ekonomin i sig, säger Linda Hasselvik.

Hushållens ekonomi står högt på den politiska dagordningen

Resultaten av SBAB:s undersökning kommer samtidigt som just hushållens ekonomi står högt på den politiska dagordningen inför valet. Flera partier har presenterat förslag om bland annat skattesänkningar, lägre bolåneräntor, höjda barnbidrag, slopade förskole- och fritidsavgifter och andra åtgärder som syftar till att stärka hushållens ekonomi.

– Hushållens ekonomi är givetvis viktig och därför är det naturligt att plånboksfrågorna får stort utrymme inför valet. Samtidigt visar vår undersökning att många av de saker som påverkar människors vardag, relationer och välbefinnande handlar om mer än pengar. För många hushåll verkar det vara minst lika viktigt att få tiden, ansvaret och familjelivet att gå ihop. Det är betydligt svårare att mäta än pengar i plånboken, men inte nödvändigtvis mindre viktigt, säger Linda Hasselvik.

Om undersökningen:

Enkätundersökningen genomfördes av Sifo på uppdrag av SBAB den 19–23 augusti. Drygt 1 000 individer mellan 18–79 år svarade.

Samtliga diagram hittar du i länkad fil. 

För mer information, vänligen kontakta:

Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom, SBAB
Tel: 070-561 21 47
E-post: linda.hasselvik@sbab.se

Catharina Henriksson, Presschef, SBAB
Tel: 076-118 79 14
E-post: catharina.henriksson@sbab.se