Snabbkommentaren kvartal 2 2009
Hushållen lånar mer, företagen mindre
2009-jun-26
Statistik över finanssektorns utlåning till hushåll och företag till och med maj visar att utlåningen till hushåll accelererat de senaste månaderna efter höstens och vinterns inbromsning. Bolånen står för en stor del av uppgången. Jämfört med för ett år sedan så har hushållen ökat sin upplåning med drygt 8 procent. Detta tyder på att Riksbankens räntesänkningar har haft avsedd effekt på hushållssektorn, att stimulera efterfrågan. Utlåningen till företag har däremot minskat i allt snabbare takt under våren. Troligtvis är det en kombination av minskad efterfrågan på lån till investeringar, i ljuset av lågkonjunkturen, och en skärpning av lånevillkor från bankernas sida, till följd av finanskrisen, som ligger bakom. I konjunkturinstitutets konjunkturbarometer uppger omkring en tredjedel av företagen, i byggsektorn är det hälften, att de har svårare än vanligt att finansiera verksamheten, främst på grund av ökade krav från bankerna. Denna andel har varit förhållandevis stabil hittills under 2009. En färsk undersökning bland bankkontor av ALMI Företagspartner bekräftar bilden av att utlåningen till företag går trögt och att lånevillkoren skärpts. Andelen bankkontor som räknar med att öka sin utlåning till företag under det kommande året har dock ökat markant det senaste halvåret.
Skrivet av: Tor Borg
Ekonomin på rätt väg
2009-jun-25
Konjunkturinstitutets månatliga konjunkturbarometer, som mäter svenska hushålls och företags syn på sin egen och landets ekonomiska ställning, visar för juni att ekonomin fortfarande är svag men att den utvecklas åt rätt håll. Både hushåll och företag är mindre pessimistiska nu än vad de varit tidigare. Främst är det exportindustrin och detaljhandeln som rapporterar att aktiviteten ökar. I byggindustrin och den privata tjänstesektorn är läget fortsatt kritiskt. Sammantaget tyder de senaste konjunkturindikatorerna på att ekonomin passerat det värsta stadiet men fortfarande är det mycket ovisst hur stark och snabb återhämtningen blir.
Skrivet av: Tor Borg
Riksbanken skulle kunna göra som ECB
2009-jun-24
Europeiska centralbanken tog i dag ytterligare ett penningpolitiskt steg i syfte att stimulera ekonomin, då den erbjöd bankerna ett ettårigt lån med fast ränta på 1 procent, samma nivå som styrräntan. Naturligtvis var bankerna inte sena att nappa på ett sådant erbjudande, sammanlagt kommer ECB att låna ut 442 miljarder euro (nästan 5 biljoner kronor), motsvarande 5 procent av BNP. Kanske är detta något för Riksbanken att ta efter. Vi tror inte att Riksbanken är nöjd med att de långa marknadsräntorna gått upp med nästan en halv procentenhet sedan räntemötet i april. Att låna ut till fast låg ränta på, för en centralbank, så lång löptid som ett år skulle uppenbarligen kunna stärka Riksbankens prognos (löfte?) att styrräntan ska hållas låg under en längre tid. Räntemarknaden räknar i dagsläget med att Riksbankens styrränta kommer att ligga på drygt 2 procent om ett år. Att då låna ut på den löptiden till betydligt lägre ränta skulle kunna få en hel del effekt på både förväntningarna på Riksbanken och räntenivåerna för längre löptider.
Skrivet av: Tor Borg
Lägre inflationsförväntningar
2009-jun-17
I det stora utbudet av enkäter tillhör Prosperas undersökning av förväntningarna på pri-ser och löner de mest intressanta. Den senaste enkäten visar att inflationsförväntningar-na dämpats sedan den förra enkäten i april. På ett och två års sikt väntas inflationen uppgå till 0,7 respektive 1,4 procent. Förändringarna är små från den förra enkäten men signalerna under de senaste månaderna om att konjunkturen bottnat har inte dragit upp den förväntade inflationen. Förväntningarna på löneutvecklingen har också skruvats ner något. På ett och två års sikt bedöms lönerna öka med 2,3 respektive 2,4 procent. Riksbankens styrränta väntas komma att höjas med 0,25 procentenheter till 0,75 procent på 12 månaders sikt och vidare till cirka 1,75 procent på 24 månaders sikt. Trots nedjusteringarna i enkäten är vår bedömning att förväntningarna på såväl inflation och löner som styrräntan ligger för högt. Vi tror också att Riksbankens drar ner sin prognos av styrräntan under 2011 och 2012 vid nästa räntemöte i början av juli, så att den ligger mer i linje med vår bedömning (se Snabbkommentaren från 16 juni).
Skrivet av: Tomas Pousette
Ny ränteprognos: Boräntorna kvar på låga nivåer ett tag till
2009-jun-16
Den svenska konjunkturen har bottnat men raset i resursutnyttjandet och efterverkningarna av finanskrisen gör att återhämtningen blir långsam. Den stigande arbetslösheten kommer att pressa ner löneökningarna, vilket tillsammans med bättre fart på produktiviteten medför att inflationstrycket kommer att bli mycket lågt. Riksbanken kan därför låta styrräntan ligga kvar på nuvarande nivå, 0,5 procent, fram till slutet av 2010 och behöver bara höja till 1,75 procent till slutet av 2011. Enligt vår bedömning är både räntemarknadens och Riksbankens nuvarande ränteprognoser för aggressiva. En långsam takt i höjningarna av styrräntan medför att den kortaste bundna boräntan på 3 månader är fördelaktig jämfört med nuvarande bundna boräntor på 2-5 år. Den som ändå föredrar längre bindningstider bör avvakta tills den tillfälliga uppgången i de längre bundna boräntorna på grund av oron för devalvering i Baltikum klingar av.
Skrivet av: Tor Borg
Låg inflation men ingen deflation
2009-jun-11
Inflationstakten var -0,4 procent i maj. Konsumentpriserna har således fallit med i genomsnitt 0,4 procent under de senaste 12 månaderna. Det visar de senaste uppgifterna från Statistiska centralbyrån. Är vi på väg in i en deflationsspiral med fallande priser? Nej, så är inte fallet. Inflationstakten kommer visserligen att bli kraftigt negativ under resten av året men den underliggande inflationen, där ränteförändringar räknas bort, kommer att vara positiv. I maj var den underliggande inflationstakten 1,3 procent och den kommer att fortsätta att ligga kring 1 procent under resten av året. Fallande räntor och energipriser har således gett låg inflation men någon tendens till allmänt fallande priser i stor skala är det inte fråga om. För Riksbanken innebär emellertid den låga inflationen att man kan luta sig tillbaka och låta styrräntan ligga kvar på 0,5 procent under lång tid.
Skrivet av: Tomas Pousette
Hög arbetslöshet ger låg styrränta
2009-jun-09
Arbetslösheten ökar till cirka 540 000 personer nästa år och sysselsättningen minskar med 260 000 personer sammanlagt under 2009 och 2010. Det är Arbetsförmedlingens senaste prognos. Den som i det läget tror att priser och löner kommer att öka kraftigt de närmaste åren oroar sig i onödan. Allt talar för att löneökningarna i nästa stora av-talsrörelse, 2010, kommer att tryckas ner rejält av det dystra läget på arbetsmarknaden. Eftersom den viktigaste faktorn för inflationen är lönekostnaderna blir inflationstrycket mycket lågt. Även om kronans svaghet ger en del inflationsimpulser från importsidan är det svårt att kompensera detta genom att öka konsumentpriserna när efterfrågan är så svag. Räkna därför med att inflationen och styrräntan kommer att vara låga ett bra tag till även om konjunkturen nått botten och vänder uppåt.
Skrivet av: Tomas Pousette
Ljusare för tillverkningsindustrin
2009-jun-02
Inköpschefernas index, som är en tidig indikator på vart industrikonjunkturen är på väg, visar allt fler tecken på att tillverkningsindustrin är på väg att återhämta sig efter höstens och vinterns produktionsras. Det svenska indexet steg i maj för femte månaden i rad och nådde 43,7, en rejäl uppgång sedan bottennivån 32,7 i december. Framför allt har orderingången förbättrats, jämfört med tidigare. Det globala inköpschefsindexet steg kraftigt från 41,8 i april till 45,3 i maj, den högsta nivån på nio månader. Nivåerna på indexen visar visserligen att det fortfarande inte är mycket tillväxt - en tumregel är att indexen ska ligga över 50 för att tillväxten ska vara över noll - men den snabba förbättringen i kombination med ett ljusare order- och lagerläge innebär att vi troligen får se positiv tillväxt under andra halvåret.
Skrivet av: Tor Borg
Botten för konjunkturen
2009-maj-29
Första kvartalet i den svenska ekonomin blev precis så svagt som vi räknat med. BNP minskade med 6,5 procent jämfört med första kvartalet förra året. Nedgången var bred med stora fall för hushållens konsumtion, näringslivets investeringar och exporten. Det var bara den offentliga sektorns konsumtion och investeringar som bidrog positivt till BNP. Antalet arbetade timmar minskade men bara med 1,5 procent, vilket innebär att arbetsproduktiviteten föll med hela 5 procent. Det var nionde kvartalet i följd som produktiviteten minskade. Sysselsättningen har således ännu inte anpassats till den lägre efterfrågan, utan stora neddragningar kommer framöver. Finns det då inget positivt att hämta från statistiken för första kvartalet? Den kvartalsvisa profilen visar att det största raset i konjunkturen inträffade under fjärde kvartalet förra året och att takten i nedgången bromsades upp under första kvartalet. Botten för konjunkturen kan således vara nådd men utsikterna för en snabb konjunkturuppgång ser inte så bra ut.
Skrivet av: Tomas Pousette
Ras i ekonomin ger låg ränta
2009-maj-26
Hur många av dem som nu blir arbetslösa kommer att hitta nya jobb när efterfrågan ökar och hur många anläggningar i näringslivet som nu drar ner på verksamheten kommer att slås ut för gott? Det var temat för vice riksbankschef Svante Öbergs senaste tal. Han ser en risk att utslagningen av arbetskraft och kapital begränsar möjligheten att öka produktionen när konjunkturen vänder upp. I så fall kan styrräntan behöva höjas tidigare än väntat för att motverka tendenser till inflation. Ny statistik över sysselsättning och investeringar tyder emellertid på att nedgången i ekonomin blir så djup att den första höjningen av styrräntan ligger långt fram i tiden. Vi räknar med att BNP för första kvartalet faller med 6,5 procent jämfört med första kvartalet förra året. Vår bedömning är fortfarande att styrräntan inte behöver höjas förrän tidigast i slutet av 2010.
Skrivet av: Tomas Pousette
Svagt uppåt för bostadspriserna i april
2009-maj-14
Vi har nu utfall för bostadsprisernas utveckling under april från de olika statistikkällorna. Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik över småhuspriserna visar att priserna steg med 1 procent mellan mars och april. Jämför med samma månad förra året är priserna dock 3 procent lägre. Nedgången har varit störst i de tre storstadsregionerna där priserna ligger drygt 5 procent under fjolårsnivån, medan priserna är högre än för ett år sedan i sex län; Uppsala, Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland och Norrbotten. SCB:s statistik redovisas efter köpebrevsdag, dvs det datum då köparen blir formell ägare till huset. Mäklarstatistiken redovisar däremot utfallet efter kontraktsdag, vilket normalt ligger omkring 2 månader före. Enligt denna statistik steg bostadsrättspriserna något under april medan småhuspriserna var oförändrade. Jämfört med samma period förra året var bostadsrättspriserna 3 procent lägre och småhuspriserna 5 procent lägre. Sedan oktober då Riksbanken sänkte styrräntan för första gången har priserna varit uppåtgående. Jämförs perioden februari-april med perioden november-januari så ligger bostadsrättspriser 10 procent högre och småhuspriserna 3 procent högre. Det finns också tecken på att försäljningarna går lite snabbare än tidigare. Antalet dagar som bostadsannonserna ligger ute på Internet har minskat från i genomsnitt 100 dagar i början av året till omkring 80 dagar i nuläget, enligt Booli. Enligt Hemnet var antalet utannonserade objekt under april bara marginellt fler än samma månad i fjol, vilket även detta tyder på att omsättningen ökat. Tittar vi framåt så finns det en uppenbar risk för att priserna kan börja backa igen framåt sommaren/hösten när arbetslösheten stiger och bolåneräntorna inte sjunker längre. Vår syn på ränteutvecklingen hittar du i senaste boräntenytt där vi också diskuterar utsikterna för fritidshuspriserna.
Skrivet av: Tor Borg
Stockholm toppar den långsiktiga husprisutvecklingen
2009-maj-08
Prisutvecklingen på bostadsmarknaden har varit väldigt olika mellan olika regioner de senaste årtiondena. Exempelvis ökade det genomsnittliga småhuspriset i Stockholms län mellan 1981 och 2007 från 500 000 till 3 500 000 kronor. I Västernorrland ökade genomsnittspriset från 260 000 till 800 000 kronor. Med hänsyn tagen till skillnader och förändringar i storlek och standard så var prisökningen i Stockholm under dessa år 521 procent och i Västernorrland 165 procent. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig prisökningstakt i Stockholm på 7,7 procent och i Västernorrland på 4,1 procent. En ranking av länen visar tydligt sprickan mellan nord och syd, samtliga bottenplatser innehas av norrlandslän.
Öppna pdf:erna för att se listor över småhusprisutvecklingen på länsnivå och kommunnivå under åren 1981-2007.
Skrivet av: Tor Borg
Vad menar Ingves?
2009-maj-07
"Innan fler åtgärder vidtas finns det många skäl att utvärdera effekterna av alla de åtgärder som hittills vidtagits och att utvärdera den nya information om konjunkturen och läget på de finansiella marknaderna som löpande kommer in." Det var slutklämmen i det tal som riksbankschef Stefan Ingves höll igår. Det finns tre åtgärder från Riksbanken som det finns anledning att fundera över om de kommer att vidtas: en ytterligare sänkning av styrräntan från 0,50 procent till 0,25 procent eller kanske ännu lägre, en justering av Riksbankens prognos av styrräntan så att den hålls oförändrad ännu längre än till början av 2011 och köp av statsobligationer eller andra räntepapper för att pressa ner längre räntor. Den senaste tiden har det emellertid kommit en del positiva konjunktursignaler, som Ingves också nämner i talet. Fortsätter det att komma mer positiv ekonomisk statistik är det möjligt att det inte blir några fler stimulansåtgärder från Riksbanken.
Skrivet av: Tomas Pousette
Stort ras i BNP första kvartalet
2009-apr-28
I takt med att statistiken strömmar in börjar bilden av den svenska ekonomin under första kvartalet att klarna. Det är en kraftig nedgång som träder fram. All information finns inte på plats ännu men detaljhandel, bilförsäljning och utrikeshandel talar för att BNP kan ha minskat med så mycket som 6 procent, jämfört med första kvartalet förra året. Det är i så fall mer än raset under fjärde kvartalet i fjol då BNP minskade med cirka 5 procent. Även om det finns spridda tecken på att konjunkturen nått botten, så kommer det att ta lång tid innan det ras vi nu varit igenom återhämtas. Som om det inte vore nog med problem finns också risken att den så kallade svininfluensan kan bli en ytterli-gare svår belastning för världsekonomin. Tidigare epidemier, som Sars och fågelinfluensan, har inte fått de stora negativa effekter som befarats men i ett känsligt konjunkturläge blir varje ytterligare störning kännbar.
Skrivet av: Tomas Pousette
Dystert på arbetsmarknaden
2009-apr-23
Den öppna arbetslösheten steg till 8,3 procent i mars och antalet sysselsatta minskade med 70 000 personer, jämfört med mars förra året. Det visar Statistiska centralbyråns senaste arbetskraftsundersökning. Arbetslösheten skulle ha stigit ännu mer om inte antalet personer utanför arbetskraften ökat med 45 000 personer, vilket bland annat förklaras av att de arbetsmarknadspolitiska program som räknas som studier ökat med cirka 35 000 personer. Trots att jobben nu minskar i snabb takt, så har produktionen fallit ännu mer. Arbetsproduktiviteten, produktionen per timme, ser ut att bli kraftigt negativ under första kvartalet. Risken för att det ökande kostnadstrycket ska slå igenom i stigande priser är dock liten i det svaga marknadsläget. Signalerna är istället de motsatta; en stor livsmedelskedja meddelar att priserna sänks på stora delar av sortimentet. Riksbankens prognos att styrräntan inte behöver höjas förrän i början av 2011 verkar allt mer sannolik. Prissättningen på så kallade Riksbanksfutures, som indikerar att styrräntan kommer att höjas redan i början av nästa år, ter sig mer svårförståelig.
Skrivet av: Tomas Pousette
Riksbanken sänker styrräntan, ytterligare sänkning inte utesluten
2009-apr-21
Som vi trodde sänkte Riksbanken styrräntan från 1,0 procent till 0,5 procent. Förväntningarna på räntemarknaderna vägde ganska jämnt mellan 0,5 och 0,75 procentenhets sänkning. I och med att ganska stora förväntningar på räntesänkningar redan är inbakade i marknadsräntorna så blir sänkningen ut i bolåneledet mindre än Riksbankens. SBAB sänker från och med i morgon sina boräntor med mellan 0,03 och 0,19 procentenhet. En av Riksbankens direktionsledamöter reserverade sig mot räntebeslutet och ville sänka styrräntan till 0,25 procent. Den räntebana, Riksbankens egen prognos för styrräntan, som presenterades antyder också en viss sannolikhet för en ytterligare räntesänkning senare i år. Någon räntehöjning väntas inte bli aktuell förrän tidigast i början av 2011, men Riksbanken räknar med en ganska snabb uppgång därefter, i början av 2012 väntas reporäntan ligga kring 3 procent. Riksbankens prognoser för tillväxt och inflation ligger ganska nära våra egna och lite högre än mer pessimistiska bedömare som Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. Slutligen är Riksbanken ganska explicit med att den kommer att försöka driva ned längre räntor, via köp av stats- och bostadsobligationer, om konjunkturen försämras ytterligare jämfört med deras prognos.
Skrivet av: Tor Borg
Stillastående bostadspriser i mars
2009-apr-16
Statistiken från Mäklarstatistik och SCB är inte helt entydig om riktningen på bostadspriserna. Mäklarstatistiken, som rapporterar priserna vid kontraktsskrivning och täcker omkring 70 procent av marknaden, tyder på att de kraftiga uppgångarna under januari och februari följts av i princip stillastående priser under mars på både bostadsrätts- och villamarknaderna. Bostadsrättspriserna var 4 procent lägre under det första kvartalet i år än under det första kvartalet 2008. Motsvarande prisnedgång på villamarknaden var 3 procent. Enligt SCB:s statistik, som täcker hela villamarknaden men rapporterar priserna vid tillträde (normalt två till tre månader efter kontraktsskrivning), var de svenska villapriserna oförändrade i mars efter att ha minskat fem månader i rad. Jämfört med mars 2008 var priserna 3 procent lägre. I de tre storstadsregionerna och i Halland, Gotland och Västerbotten var prisnedgången dubbelt så stor, 6 procent, medan priserna ökade något i Dalarna, Blekinge och Norrbotten.
Skrivet av: Tor Borg
Inflationen lägre än väntat i mars - men långt till deflation
2009-apr-14
Konsumentprisindex (KPI) steg med 0,3 procent mellan februari och mars, vilket var lägre än vad vi och de flesta andra bedömare räknat med. Säsongsnormala ökningar i kläd- och skopriserna samt en mindre uppgång i bensin- och oljepriserna drog upp KPI medan sänkt elpris och lägre boräntekostnader drog ned. Jämfört med mars 2008 var konsumentpriserna 0,2 procent högre. De flesta KPI-prognoser pekar på att årstakten kan komma att ligga under -1,5 procent fram mot hösten, vilket gör det relevant att diskutera risken för mer allvarlig deflation, dvs en allmän prisnedgång inom större delen av ekonomin. Det är då viktigt att komma ihåg att den kraftiga nedgång som väntas framöver är väldigt begränsad till boräntekostnader och energipriser. Dessa steg kraftigt fram till hösten 2008 och föll sedan ännu kraftigare. Exkluderar vi effekten av ränteförändringarna från KPI är inflationen fortfarande uppe i 1,9 procent och väntas inte falla till mer än 1 procent. Exkluderar vi dessutom energipriser så väntas inflationen ligga ganska stabilt kring Riksbankens inflationsmål på 2 procent både i år och nästa år.
Skrivet av: Tor Borg
Tillväxten faller mer än Riksbanken räknat med
2009-apr-09
Vi har nu utfall för tillväxten i de flesta delar av den svenska ekonomin till och med februari. Enligt det trendrensade aktivitetsindexet, som avser att ge en tidig indikation om tillväxten i ekonomin som helhet, krympte ekonomin med drygt 9 procent mellan februari 2008 och februari 2009. Bara de senaste tre månaderna har ekonomin backat nästan 4 procent. En titt på produktionsstatistiken för februari visar att nedgången är bred, ingen sektor har sluppit undan. Industrin har drabbats hårdast med en produktionsnedgång på drygt 20 procent de senaste tolv månaderna. Inom motorfordonsindustrin har produktionen dragits ned med hela 61 procent. Tjänsteproduktionen var nästan 7 procent lägre i februari 2009 jämfört med ett år tidigare. Transport, handel, uthyrning och stödtjänster tillhör de värst drabbade tjänstesektorerna med en nedgång på 10 procent eller mer medan IT, fastighetsverksamhet, utbildning, hälsovård och kultur klarade sig med en nedgång på 5 procent eller mindre. Med en tillväxt som ligger betydligt under vad Riksbanken väntat sig, sjunkande inflationsförväntningar och kvardröjande problem på finansmarknaderna sjunker så stärks vi i vår uppfattning att reporäntan sänks till 0,5 procent vid nästa räntemöte om två veckor och att det kommer signaler om att denna nivå kommer att behållas till slutet av 2010.
Skrivet av: Tor Borg
Ränteprognosen ligger fast, huspriserna fortsätter ned
2009-apr-07
Vi räknar fortfarande med att Riksbanken sänker styrräntan från 1 till 0,5 procent den 21 april. De sämre konjunkturutsikterna medför dock att vi flyttar fram tidpunkten för den första räntehöjningen från tredje till fjärde kvartalet 2010. Boräntorna ligger nära botten, som bör nås senare i år. Vi räknar sedan med en viss uppgång i räntenivåerna, framför allt för de längre löptiderna, under 2010. Räntenedgången har stimulerat bostadsmarknaden de senaste månaderna. Vår bedömning är dock att effekterna av den svaga arbetsmarknaden kommer att överväga framöver och att det dröjer till början av 2010 innan bostadspriserna stabiliseras.
Skrivet av: Tor Borg
Korta bindningstider innebär större risktagande
2009-apr-01
I slutet av 2007 valde ungefär hälften av kunderna de kortaste bindningstiderna för sina bolån. Under 2008 och 2009 har denna andel ökat kraftigt. Under mars 2009 valde 9 av 10 kunder kortast möjliga bindningstid. Agerandet ligger förvisso helt i linje med våra ränteprognoser, som innebär ganska stora fördelar för den kortaste bindningstiden på både kort och lång sikt. Men att välja kortast möjliga bindningstid för hela sitt bolån innebär att man är väldigt exponerad för oväntade räntehändelser. Ränterisken är hög, vilket är gynnsamt om räntorna går ned och ogynnsamt vid stigande räntor. Om man ska bära denna ränterisk bör avgöras av fler faktorer än aktuella och förväntade räntenivåer. Exempel på variabler som bör vägas in i beslutet om bindningstider är lånets storlek, belåningsgrad, amorteringsplaner, ekonomiska marginaler och riskbenägenhet.
Skrivet av: Tor Borg
