Snabbkommentaren
Bra drag i den svenska ekonomin under våren och sommaren
30 juli 2010
Dagens preliminära nationalräkenskaper för det andra kvartalet bekräftar den bild som redan getts av andra indikatorer, att den ekonomiska tillväxten varit både snabb och bred under våren och sommaren. Både konsumtion, investeringar och utrikeshandel ökar i god takt. Under andra kvartalet växte BNP, som är det bredaste måttet på den ekonomiska aktiviteten, med 1,2 procent. Jämfört med andra kvartalet 2009 var uppgången 4 procent, betydligt högre än den genomsnittliga årstillväxten som varit 2 procent de senaste 30 åren. Om tillväxten fortsätter i denna takt så är hela den kraftiga konjunkturnedgången under 2008 och början av 2009 återhämtad till nästa sommar. Betydligt tidigare än vad någon vågade hoppas på för ett år sedan.
Skrivet av: Tor Borg
Riksbankens höjning fick stor effekt på hushållens ränteförväntningar
29 juli 2010
Konjunkturinstitutet mäter varje månad vilka förväntningar hushållen har om den rörliga bolåneräntan (tremånadersräntan) på 1, 2 och 5 års sikt. Mätningen visar tydligt att Riksbankens räntehöjning fått många att revidera sin räntetro. I juni trodde genomsnittet av hushållen att räntan om ett år skulle vara 2,8 procent. Efter Riksbankshöjningen i början av juli steg denna förväntan till 3,4 procent. Förväntningarna på två års sikt steg från 3,7 procent till 4,3 procent och även femårsförväntningarna reviderades upp, från 4,3 till 4,5 procent. Hushållens ränteförväntningar ligger därmed ganska nära våra egna prognoser som kan hittas i senaste boräntenytt.
Hushållens förväntningar om rörliga bolåneräntan
Skrivet av: Tor Borg
Hushållen vill fortfarande låna men inte företagen
27 juli 2010
Inbromsningen på bostadsmarknaden, Riksbankens signaler om kommande räntehöjningar och Finansinspektionens beslut om införande av ett 85-procents tak för bolånen har än så länge inte fått någon märkbar effekt på hushållens efterfrågan på lån. Under juni steg finanssektorns utlåning till hushåll med 1 procent. Jämfört med juni i fjol har utlåningen ökat med knappt 9 procent. Över 80 procent av utlåningen till hushåll är bostadsrelaterad.
Med tanke på att både handel och investeringar kommit igång ordentligt i den svenska ekonomin så är det något överraskande att utlåningen till företag fortsätter att minska. I juni sjönk utlåningen med nästan en halv procent. På ett år har den minskat med 4 procent. Det som minskat är främst blancokrediterna medan däremot fastighetsutlåningen ökat.
Skrivet av: Tor Borg
Belåningsgrad på 85 procent
9 juli 2010
Det blev som väntat en gräns på 85 procent för belåningsgraden på bostadslån som Finansinspektionen beslutade om idag. Begränsningen gäller för nya lån och för utökning av befintliga bostadslån. Finansinspektionens beslut, som har formen av ett allmänt råd, träder i kraft den 1 oktober i år.
Det blir fortfarande möjligt att låna till mer än 85 procent av bostadens marknadsvärde men inte mot pant i bostaden, utan med ett så kallat blancolån. Eftersom det inte finns en pant i bostaden som säkerhet för blancolånet kommer räntan för detta att vara högre än på ett vanligt bostadslån.
Finansinspektionens bedömning är att regleringen inte kommer att medföra några betydande priseffekter på bostadsmarknaden. Om regleringen inte får några större effekter kan man emellertid undra varför den införs. En tänkbar effekt på under de närmaste månaderna är att omsättningen på bostadsmarknaden och efterfrågan på bostadslån med hög belåningsgrad kommer att öka fram till den 1 oktober, när den nya regeln träder i kraft.
Skrivet av: Tomas Pousette
Inflationen på spåret
8 juli 2010
Inflationen i juni bjöd inte på några överraskningar. Konsumentpriserna ökade med 0,9 procent från juni förra året. När effekten av ränteförändringar rensas bort var inflationstakten 1,9 procent. Det var vad både vi och Riksbanken räknat med i våra prognoser.
Sommarmånaderna brukar vara ganska händelsefattiga när det gäller inflationsutvecklingen. Det dröjer egentligen till oktober, när septemberstatistiken redovisas, som det brukar bli intressant. Då är frågan hur mycket den nya höstkollektionen av kläder slår igenom prismässigt i butikerna.
Till Riksbankens nästa räntemöte den 1 september lär därför inflationsbilden inte förändras särskilt mycket. Det verkar troligt att styrräntan då höjs med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Tills dess är det emellertid långt med en härlig sommar emellan.
Skrivet av: Tomas Pousette
Skillnaden krymper mellan långa och korta boräntor
7 juli 2010
Stigande boräntor med korta bindningstider och sjunkande boräntor med långa bindningstider, det har varit trenden hittills i år. Sedan årsskiftet har boräntorna med bindningstider på tre månader och två år gått upp med 0,5 respektive 0,4 procentenheter. Den femåriga boräntan har däremot under samma period gått ner med 0,2 procentenheter.
Bra fart i den svenska ekonomin har fått Riksbanken att börja höja styrräntan, vilket dragit upp de korta boräntorna. De statsfinansiella problemen i många länder har ökat efterfrågan på statsobligationer med låg risk, som de svenska, och har bidragit till att pressa ner de längre boräntorna.
Vårt huvudscenario är att den statsfinansiella krisen i Europa inte blir så allvarlig. Prognosen är därför att både korta och långa boräntor kommer att stiga framöver. Den ökande andelen av våra låntagare som binder boräntorna på längre tid på sina nya lån visar också att allt fler börjar gardera sig för stigande boräntor.
Skrivet av: Tomas Pousette
Riksbanken höjer styrräntan
1 juli 2010
Det blev, som väntat, en höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter när Riksbanken släppte sitt räntebesked idag. Direktionen var dock inte enig, utan två ledamöter ville ha en oförändrad styrränta. Samtidigt som styrräntan höjdes, så sänkte Riksbanken sin prognos av styrräntan på lite längre sikt. Till början av 2013 väntas den nu vara 3,5 procent, vilket är en halv procentenhet lägre än i den tidigare prognosen.
Vår egen bedömning är att Riksbanken mycket väl kunde ha väntat åtminstone till september innan man höjde styrräntan. Osäkerheten på finansmarknaden är stor, inflationstrycket i den svenska ekonomin är lågt och bostadspriserna börjar plana ut. Viktigare än om räntehöjningen kom i juli eller september är dock den långsiktiga synen på styrräntan. Efter Riksbankens nedjustering av sin prognos av styrräntan ligger räntebanan nu ganska nära vår egen bedömning.
Låntagarna får således lite plåster på såren. Även om styrräntan nu höjs, så ser den ut att inte behöva höjas lika mycket under de kommande åren.
Skrivet av: Tomas Pousette
Mejla gärna!
Har du synpunkter eller frågor kring något inlägg i Snabbkommentaren? Vi svarar så fort vi hinner.
Mejla Tomas & Tor
